'Secale cereale' är den botaniska termen för ett sädesväxtart som tillhör familjen gräs (Poaceae). Det är mer känt under sitt vanliga namn, råg, och odlas främst för att producera livsmedel för människor och djur. Råg är inte lika vanligt som vete eller korn, men den används ofta som ett tillägg till brödsädd eller som en ensam sädeskälla i speciella rågbröd. Den är också en viktig grönfoderkälla för djur.
Ett släkte mögelsvampar tillhörande familjen Clavicipitaceae, av ordningen Hypocreales. De parasiterar på olika grässorter. Deras sklerotier innehåller flera giftiga alkaloider. Claviceps purpurea i r åg ger upphov till ergotism.
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
a-N-acetylglukosaminidas. Ett enzym som bryter ned kitin. EC 3.2.1.50.
De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.
'Triticum' är ett släkte inom gräsfamiljen (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetefgräs eller vete. Det mest odlade arten av Triticum är vetesläktet, Triticum aestivum, som är en allopolyploid art med tre olika arter som förfäder. Vete är en av de äldsta och viktigaste grödorna i världen och används till att producera mjöl för bröd och andra bakverk, pasta, matförädling och djurfoder.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

"Secale cereale" er en medisinsk betegnelse for den planteart, som kendes på dansk som rug. Rug er en græsart, der dyrkes for sin kornfrugt, og som har været anvendt i medicinen til forskellige formål, herunder som et emetikum (en substans, der fremkalder opkast) og som en del af visse former for behandlinger mod cancer. Rugkorn indeholder også ergotalkaloider, som kan have bivirkninger, hvis de indtages i større mængder.

"Claviceps" är ett släkte svampar som parasiterar på gräs och halvgräs. Den mest kända arten inom släktet är Claviceps purpurea, även känd som ergot eller spannmålssvamp, som infekterar höstveten och kan producera alkaloider med hallucinogena effekter. Dessa alkaloider kan också ha negativa hälsoeffekter, såsom muskelkramp, svettningar och andningssvårigheter, om de intas av människor eller djur via kontaminerat spannmål. Svampen har historiskt använts i medicinska syften, men användandet är numera begränsat på grund av dess negativa biverkningar.

'Växtkromosomer' refererar till de kromosomer som finns hos växter. Kromosomer är trådlika strukturer i cellkärnan som innehåller DNA, proteiner och genetisk information. Vid celldelning delas kromosomerna upp mellan dottercellerna så att varje dottercell får en identisk uppsättning av genetisk information.

Hos växter är kromosomenumret ofta högt jämfört med andra levande varelser. De flesta växter har en diploid (2n) uppsättning av kromosomer, vilket betyder att varje cell innehåller två kopior av varje kromosom, en från varje föräldraorganism. Vissa växter kan dock ha flera uppsättningar av kromosomer, vilket kallas polyploidi.

Växtkromosomer är unika eftersom de ofta innehåller stora repetitiva sekvenser av DNA som inte finns hos andra levande varelser. Dessa repetitiva sekvenser kan vara viktiga för genuttryck och cellcykeln hos växter. Växtkromosomer innehåller också centromer, som är en speciell region där kromatiderna (de två identiska halvorna av en kromosom) är sammanbundna under celldelningen. Centromerna spelar en viktig roll i jämn fördelning av kromosomen till dottercellerna under celldelningen.

Kitisackarider (C6H10O5) är en typ av kolhydrat som tillhör kategorin mångsyra sockerarter (polyoler). Den består av sex kolatomgrupper och är strukturellt relaterad till glukos, men har en hydroxylgrupp (-OH) ersatt med en acetalgrupp (-O-CO-CH3). Kitinas förekommer naturligt i vissa typer av alger och svampar, men används också som sockerersättning i livsmedel för diabetiker och andra personer som vill undvika kolhydrater.

Det är värt att notera att överkonsumtion av kitinas kan leda till mag- tarmsymtom, såsom diarré och flatulens, på grund av dess förmåga att hålla vatten i tarmen och underlätta bakteriel fermentation.

I medicinsk kontext kan 'sädesslag' (grönsaker och frukt) grovt sett definieras som växter eller delar av växter som vanligtvis används i mänsklig kosthållning. Dessa livsmedel är en rik källa till näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber. De kan vara råa eller tillagade och inkluderar grönsaker som bladgrönsaker, rotgrönsaker, fruktgrönsaker och bär, samt frukter som äpplen, bananer, citrusfrukter och druvor. Det är viktigt att ha en varierad kost med riklig representation av sädesslag för att uppnå en balanserad näringsupptagning.

'Triticum' är ett släkte inom familjen gräs (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetekorn. Det mest odlade arten är vetesläktet Triticum aestivum, även kallat vinterveten eller brödsvärd veten. Andra vanliga arter inkluderar durumveten (Triticum durum) och emmerveten (Triticum dicoccum). Vetekorn används som livsmedel för människor och djur, och det är en viktig ingrediens i produkter som bröd, pasta och bakverk.

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

... (Secale cereale) är ett sädesslag som räknas som ett av de fyra sädesslagen. Det är en art i familjen gräs i tribusen ... Råg har utvecklats från gräset vildråg, Secale montanum. Eftersom råg är en härdigare växt än vete har den sedan den skyddande ... "Råg (Secale cereale)". Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/download/18.3c40f0106de78b9888000259/Rag.pdf. Läst 8 ...
Råg, Secale cereale, har utvecklats från ett gräs, vildråg, Secale montanum. Eftersom råg är en härdigare växt än vete har den ...
Råg, Secale cereale, är ett gräs som utvecklats från vildråg, Secale montanum. Råg var ursprungligen ett ogräs som växte med ...