Selenometionin är en organisk förening som består av svavel (sulfydrylgrupp) och selen (selenocysteingrupp). Det är en aminosyra som innehåller selen, vilket gör den till en näringsämne. Selenmetionin är en av de två formerna av selen som finns naturligt i livsmedel och är väl assimilerad av kroppen. Det är en viktig del av flera enzymer och hjälper till att skydda celler från skada.

Selenious acid, även känt som selenium dioxide eller selenium(IV) oxid, är ett surt, vitaktigt ämne med formeln SeO2. Det är en oorganisk oxosyra av selen. Selenious acid används inom organisk syntes för att introducera selenatomer i organiska molekyler och som en källa till selen i glasyrer och smälta.

Det är värt att notera att selenious acid inte är något vanligt förekommande ämne inom medicinen, men selen är ett essentiellt spårämne för människor och djur och ingår i flera enzymer. Selen kan ha potentiala hälsoeffekter vid optimal dosering, men högre doser kan vara skadliga. Det rekommenderade dagliga intaget av selen för vuxna är 55 mcg enligt the National Institutes of Health (NIH).

Selen är ett spårelement, vilket betyder att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Det är ett viktigt beståndsdel i flera enzymer som har antioxidativa egenskaper och bidrar därmed till att skydda celler från skada. Selen ingår också i det enzym som aktiverar den viktiga hormonet sköldkörtelhormonet.

Selen förekommer naturligt i vissa livsmedel, såsom nötter (särskilt brasilianska nötter), fisk och skaldjur, ägg, gröna bladgrönsaker och svampar. Det kan också tas som närings supplement.

Det rekommenderade dagliga intaget av selen för vuxna är 55 mikrogrammar (µg) per dag enligt the National Institutes of Health i USA. Det är viktigt att inte överskrida det högsta rekommenderade dagliga intaget, som är 400 µg per dag, eftersom för höga nivåer kan vara skadliga.

Organoselenföreningar är kemiska föreningar som innehåller kol (organo-) och selen (seleno-). Selen är ett spårämne som är nödvändigt för vissa enzymer i kroppen, men vid högre koncentrationer kan det vara skadligt. Organoselenföreningar har studerats för sin potentiala att fungera som antioxidanter och möjligen skydda mot cancer, men forskningen på området är fortfarande preliminärt.

Natriumselenit är ett salt av det essentiella spårelementet selen. Det används inom medicinen som en dietary supplement och har potentiala positiva effekter på vissa hälsoproblem, såsom kardiovaskulära sjukdomar, cancer och sköldkörtelrelaterade störningar. Natriumselenit fungerar som ett antioxidativt medel genom att hjälpa till att skydda celler från skada orsakad av fria radikaler. Det kan också bidra till en förbättrad immunfunktion och förhindra oxidativ stress. Natriumselenit intas vanligtvis per oral, men kan också ges intravenöst under vissa omständigheter.

Selen-radioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet selen. Selen är ett spårämne som är nödvändigt för djurs och människors hälsa, men i för höga doser kan det vara skadligt.

Selen-radioisotoper används inom medicinen för att behandla vissa typer av cancer, såsom sköldkörtelcancer och prostatacancer. De kan också användas i diagnostiska procedurer för att hjälpa läkare att identifiera och undersöka sjukdomar inom kroppen.

Exempel på vanligt använda Selen-radioisotoper inkluderar Selenium-75 och Selenium-77. Dessa isotoper har olika halveringstider och emissionskärnor, vilket gör dem användbara för olika medicinska tillämpningar.

Selen-radioisotopbehandlingar ska endast utföras under kontroll av kvalificerad medicinsk personal och med godkännande från relevanta myndigheter, på grund av de potentiella riskerna som är associerade med användandet av radioaktiva substanser.

Glutationperoxidas (GPO) er ein enzym som innehar selvetsyntetisert kobber- eller jern-basert prostgrupp, og som spiller en viktig rolle i cellens forsvar mot oxidativ stress. GPO katalyserer reaksjonen mellom reduktivt glutation (GSH) og hydrogenperoxid (H2O2), resulterende i oksidert glutation (GSSG) og vann. Dette hjelper å hindre skadelige effekter av fri radikaler som kan skape celleskade og sykdom. Det finnes noen forskjellige typer GPO, og de er spesielt viktig i bestemte celler og organer, særlig i leveren.

'Fiskmjöl' är ett industriellt framställt livsmedelsprodukt som tillverkas genom att krossa och torka fisk, ofta mindre önskvärda arter eller rester från fiskförädling. Det kan också innehålla andra ingredienser såsom vegetabiliska oljor, socker, salt och tillsatser för att förbättra hållbarheten och smaken. Fiskmjöl är rikt på protein och kan användas som en ingrediens i djurfoder eller som ett livsmedel i vissa kulturer. I vissa fall kan fiskmjöl också innehålla höga nivåer av miljögifter såsom kvicksilver och DDT, beroende på vilken typ av fisk som används under tillverkningen.

Metyionin (alternativt stavat metionine) är en essentiell aminosyra, vilket betyder att det är en aminosyra som organismen inte kan syntetisera själv och därför måste få i kosten. Metyionin innehåller en svavelatom och är viktig för flera olika biologiska processer, till exempel proteinsyntesen, det metaboliska vägar som leder till produktionen av neurotransmittorer och läkemedelsmetabolism. Det är också en metylgruppdonator i kroppen, vilket betyder att det kan ge bort en metylgrupp (–CH3) till andra molekyler under metabola processer. Födoämnen som är rika på metionin innefattar animaliska proteinrik proteinkällor såsom kött, ägg och fisk.

Selenocysteine er en sjeldent forekommende aminosyre i proteiner hos levende organismer. Det er den 21. proteinogenen aminosyren, og det inkluderes i visse proteiner som en del av deres struktur og funksjon. Selenocystein har en selenatom i stedet for en sulfuratom, som er tilfelle i den mer alminnelige aminosyren cystein. Denne selenatomen gir selenocystein unik biokjemisk aktivitet og kan være involvert i en rekke avgjørende biologiske prosesser, inkludert antioxidativt beskyttelse og redoxreaksjoner.

Det er verdt å nevne at selenocystein ikke er en standard aminosyre som inkluderes i de 20 vanlige proteinogenene aminosyrer. I stedet er det syntetisert på en speciel måte under proteinsyntesen, og det koding av genene for selenoproteiner involverer en unik mekanisme som inkluderer en særskilt tRNA-molekyl (tRNA^[Ser]Sec) og en selenocystein-specifik initiatorfaktor (IFS). Dette gjør produksjonen av selenoproteiner mer kompleks enn vanlige proteiner, men det er likevel viktig for mange biologiske prosesser hos både dyr og bakterier.

Cystin är ett ämne som förekommer naturligt i kroppen och är en så kallad aminosyra, en byggsten i proteiner. Cystinen är en icke-polär aminosyra, vilket innebär att den saknar elektrisk laddning och har en hydrofob (vattenavstötande) egenskap.

Cystin bildas i kroppen när två molekyler av cysteinen, en annan aminosyra, binds samman med varandra genom en så kallad disulfidbindning. Denna bindning ger proteinerna extra stabilitet och hållfasthet. Cystin förekommer ofta i proteiner som är utsatta för mekanisk påfrestning, till exempel hår, naglar och hud.

I medicinsk kontext kan ökat cystinnivå i urinen vara ett tecken på en genetisk störning som kallas cystinuri. Vid denna sjukdom har patienten förhöjda nivåer av cystin i urinen, vilket kan leda till att cystinkristaller bildas och ansamlas i njurarna. Detta kan orsaka njurskador och potentialt livshotande komplikationer om den inte behandlas.

Selenium compound (Selenium-containing compound) är en kemisk förening som innehåller grundämnet selen. Selen är ett spårämne hos människor och djur, vilket betyder att det endast behövs i mycket små mängder för att uppfylla viktiga funktioner i kroppen.

Selen förekommer ofta som en del av enzymkomplex, där det utgör en viktig del i deras aktivitet. Exempel på sådana enzymer är glutationperoxidas och thioredoxinreduktas, vilka båda har antioxidativ verkan och hjälper till att skydda celler från oxidativ skada.

Selenföreningar kan förekomma i olika former, bland annat som seleniter (Se+4), selenater (Se+6) eller organiska selenföreningar (till exempel selenoaminosyror). Födoämnen som är rika på selen inkluderar spannmål, nötter och fisk.

Det är viktigt att notera att både för lite och för mycket selen kan vara skadligt. För höga doser av selen kan leda till toxicitet och symtom som hudförändringar, irritation i svalget, illamående och kräkningar.

Etionine är en analog av den essentiella aminosyran metionin, vilket innebär att det har en liknande kemisk struktur men skiljer sig i sin biologiska aktivitet. Etionin är inte en naturligt förekommande substans, utan syntetiseras vanligtvis i laboratoriemiljöer.

I medicinsk kontext kan etionin användas som ett forskningsverktyg för att studera metabolismen av metionin och andra aminosyror i kroppen. Det har också visats ha potential som en möjlig behandling för vissa typer av cancer, eftersom det kan hämma celldelningen och tillväxten hos cancerceller. Dock finns det fortfarande inga etablerade medicinska användningsområden för etionin hos människor, och mer forskning behövs för att fastställa dess säkerhet och effektivitet som läkemedel.

Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.

'Kristallisering' er en begrep i medisinen som refererer til dannelse av fast, regelmessig oppbygd materiale (et kristall) i en væske eller i et legeme. Denne prosessen skjer når stoffer som normalt er opløst i en væske, nås en koncentrasjon der de ikke lenger kan forbli i opløsning under de aktuelle temperatur- og trykkondisjonene. I stedet vil de starte å forme kristaller som sedimenterer ut av løsningen.

I medisinen kan kristallisering forekomme under ugunstige omstendigheter, for eksempel når en væske med høy koncentrasjon av opløste stoffer ikke kan draines fra et legemeområde. Dette kan føre til dannelse av kristaller i det berørte området, som kan være smertefulle eller skade veskelappene. Et eksempel på dette er gikt, en sykdom der karakteriseres av kristallisering av urinsyren (urat) i leddens synovialvæske og leddampe.

Kristallisering kan også forekomme som en bivirkning til behandling med visse lægemidler, for eksempel når et lægemiddel ikke fullstendig løses i kroppen og stoffer derfor begynner å kristallisere. Dette kan føre til bivirkninger som smerte, inflammasjon eller skader på veskelappene.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

'Växtförgiftning' är ett medicinskt tillstånd som orsakas av att en person har konsumerat eller kommit i kontakt med giftiga växter, delar av växter eller växtsubstanser. Symptomen på växtförgiftning kan variera beroende på vilken växt eller substans personen har utsatts för, men de kan inkludera bland annat illamående, kräkningar, diarré, magont, yrsel, huvudvärk och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan växtförgiftning leda till komplikationer som amongrusning, hjärtproblem, nervskador eller i värsta fall död.

Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man misstänker växtförgiftning, eftersom snabb behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra prognosen. Behandlingen av växtförgiftning kan innebära att avlägsna den giftiga substansen från kroppen, ge aktivt kol för att binda giftet, stödja andnings- och hjärtfunktioner och i vissa fall ge specifika antidoter beroende på vilken växt eller substans som orsakat förgiftningen.

Selenoproteiner är proteiner som innehåller aminosyran selenocystein (Sec), vilket är den enda naturligt förekommande aminosyran som inkluderas i proteinsekvenser genom ett specifikt signalsystem under translationen. Selenocystein innehåller en seleenatom, och det finns 25 kända humana selenoproteiner som har en aktiv roll i vår fysiologi. Dessa proteiner är involverade i en rad cellulära processer, såsom antioxidativt försvar, skydd mot oxidativ stress, immunförsvar och skydd mot celldöd. Selenets inkorporering i dessa proteiner är viktigt för deras funktionella aktivitet och struktur.