Silver-Russell syndrome (SRS) er en sjeldn sykdom som kharakteriseres av intrauterin voktsnedsutvikling, lav fødervekt og lang, smal ansikt. Andre typiske træk inkluderer trengdele i underlæben, lave hårlinje, bred hage og en fordybning over øret (preaurikulær fosse). Barnet kan også have asymmetri i kroppen, lav muskeltonus og uviklet fedtfordeling.

SRS skyldes ofte særlige abnormaliteter i arvelig mekanisme, inklusive ændringer i 11p15 regionen på kromosom 11. Diagnosen stilles typisk basert på kliniske kriterier og molekylær testing kan bekrfte diagnosen.

Behandlingen af SRS er støttebasert og inkluderer fysiologisk terapi for at hjælpe med udviklingen af motorik, ernæringsmæssig vejledning for at sikre god vækst og udvikling, og talepædagogisk behandling hvis nødvendigt. Hvis barnet har asymmetri i kroppen, kan en orthopædisk undersøgelse også blive anbefalet.

Uniparental disomy (UPD) är ett tillstånd där en individ har två kopior av samma kromosom, eller en del av en kromosom, som kommer från samma förälder istället för att ha en kopia från varje förälder. Detta kan inträffa under celldelningen och kan resultera i att en individ får två identiska kopior av en kromosom från en enda förälder, istället för en kopia från vardera förälder.

UPD kan vara asymptomatisk eller orsaka olika hälsoproblem beroende på vilken kromosom som är drabbad och om det finns några genetiska avvikelser på den kromosomen. I vissa fall kan UPD leda till att en individ får för många eller för få kopior av vissa gener, vilket kan resultera i olika medicinska tillstånd som till exempel developmentella störningar, autism, missbildningar och ökad risk för cancer.

Det finns två typer av uniparental disomy: isodisomi och heterodisomi. Isodisomi innebär att en individ har två identiska kopior av samma kromosom från samma förälder, medan heterodisomi innebär att en individ har två olika kopior av samma kromosom från samma förälder. Isodisomi kan ha större medicinska konsekvenser än heterodisomi eftersom det kan leda till över- eller underrepresentation av vissa gener.

UPD kan upptäckas genom genetisk testing, som vanligen inkluderar kromosomanalys och molekylär genetisk analys. Behandlingen av UPD beror på vilka medicinska problem som orsakats av tillståndet och kan innefatta både medicinsk behandling och terapeutiska insatser för att hantera de symptom som uppstår.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Människokromosomer, par 7, även kända som kapset 7, är en del av de 23 par av homologa kromosomer som finns i varje cell i den mänskliga kroppen. Varje individ har två kopior av varje autosomal kromosom, en från vardera förälder. Kapset 7 består alltså av två identiska kromosomer, och tillsammans innehåller de genetisk information som är unik för denna kromosombildning.

Varje kromosom i kapset 7 är en lång, trådliknande struktur som består av DNA, proteiner och andra molekyler. DNA-molekylerna innehåller de genetiska instruktionerna som styr cellens funktion och utveckling. Varje kromosom i kapset 7 är ungefär lika lång och har en centromer, en smal region där kromosomen är fastsatt till den mitotiska spindeln under celldelning.

Abnormaliteter i antalet eller strukturen av människokromosomer, inklusive kapset 7, kan leda till genetiska störningar och sjukdomar. Till exempel, att ha tre kopior av kapset 7 istället för två (trisomi 7) är associerat med vissa former av cancer.

"Genetisk präglning" refererar till de arvda egenskaper och karaktärsdrag som en individ har, baserat på sina gener. Detta inkluderar allt från fysiska attribut såsom ögonfärg och höjd till beteendemönster och predisposition för vissa sjukdomar. Genetisk prägling styrs av den information som finns i en persons DNA-sekvens, som ärvs från båda föräldrarna. Det är viktigt att notera att miljön och interaktionen mellan gener och miljö också kan spela en roll i utvecklingen av en individ.

'Dvärgväxt' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en person vars längd är betydligt mindre än genomsnittet, ofta definierat som två standardavvikelseenheter under den lägre gränsen av normalt acceptabel längd för deras ålder, kön och etnicitet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive genetiska störningar, hormonella rubbningar eller hälsoförhållanden under fostertiden. I vissa fall kan orsaken vara okänd.

Tillväxtstörningar är ett samlingsbegrepp för olika medicinska tillstånd som påverkar barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Dessa störningar kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive genetiska, hormonella, näringsrelaterade och andra sjukliga tillstånd.

En vanlig typ av tillväxtstörning är låg tillväxthormonnivå ( growth hormone deficiency), som orsakas av en brist på tillväxthormon i kroppen. Andra exempel på tillväxtstörningar inkluderar:

* Turner syndrom, en genetisk störning som drabbar flickor och kan leda till låg tillväxt och oregelbunden utveckling
* Prader-Willi syndrom, ett sällsynt genetiskt tillstånd som orsakar svårigheter med tillväxt, aptitkontroll och beteende
* Hypotyreos, en hormonell störning som kan leda till låg tillväxt, viktminskning och trötthet
* Kronisk njursjukdom, som kan påverka tillväxten genom att störa mineral- och näringsabsorptionen i kroppen

Tillväxtstörningar behandlas ofta med hormonersättning eller andra läkemedel, beroende på orsaken till störningen. I vissa fall kan också ändringar i livsstilen, som förbättrad näring och ökad motion, vara till hjälp.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

Beckwith-Wiedemann syndrom (BWS) er en sjeldn den arvelige tilstand som påvirker grovvekst og celledeling, især i fosterstadiet. Den karakteriseres av en række symptomer, herunder overvægt ved fødslen, store øjne, øget risiko for abdominalt vækst, og forstørret tunge (macroglossi). BWS er også kendt for at være forbundet med en øget risiko for visse typer af cancer, særligt Wilms' tumor og levercancer.

Syndromet skyldes ofte genetiske ændringer på kromosom 11, især i regionen kaldet 11p15.5. Disse ændringer kan føre til overaktivitet eller underaktivitet af visse gener, hvilket resulterer i de karakteristiske symptomer ved BWS.

Det er vigtigt at bemærke, at sygdommen har en variabel præsentation og kan have forskellige grader af alvorlighed fra person til person. Nogle børn med BWS kan have mildt symptomer, mens andre kan have mere alvorlige problemer, herunder svær vækst, udviklingshæmninger og en større risiko for cancer.

Lidt behandling er typisk nødvendig for de fleste børn med BWS, men tæt overvågning af vækst, udvikling og sundhed er vigtigt for at opdage og behandle eventuelle komplikationer tidligt. I visse tilfælde kan kirurgisk behandling af overaktivitet i salivglandene, tunge eller andre symptomer være nødvendig.

I'm sorry, I couldn't find a medical definition for 'GRB10-adaptor protein.' However, I can provide some information about GRB10 and adapter proteins in general.

GRB10 (growth factor receptor bound protein 10) is a member of the family of adaptor proteins that play crucial roles in intracellular signaling pathways. Adaptor proteins are regulatory molecules that lack enzymatic activity but contain various modular domains, enabling them to interact with different partners and mediate signal transduction.

GRB10, specifically, contains several protein-protein interaction domains, such as Src homology 2 (SH2) and pleckstrin homology (PH) domains. These domains allow GRB10 to bind to various proteins involved in intracellular signaling cascades, including receptor tyrosine kinases (RTKs), insulin receptors, and Ras GTPase-activating proteins (GAPs).

By interacting with these partners, GRB10 can modulate several critical cellular processes, such as growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of GRB10 has been implicated in various diseases, including cancer and diabetes. However, there is no specific medical definition associated with the 'GRB10-adaptor protein' term itself.

'Hämmad fostertillväxt' (intrauterin tillväxtretardation, IUGR) är en medicinsk term som används för att beskriva ett foster som har en lägre vikt än förväntat vid födseln, vanligtvis definierat som en fetalvikt under den tionde percentilen. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska, miljömässiga och moderska faktorer som kan påverka fostrets tillväxt i livmodern. Förekomsten av hämmad fostertillväxt kan vara ett tecken på olika komplikationer under graviditeten och efter förlossningen, såsom neonatal morbiditet och mortalitet, kognitiva funktionsnedsättningar och kardiovaskulära sjukdomar under vuxenlivet.

Människokromosom 11 är en av de 23 par av kromosomer som finns inne i varje cell i människokroppen. Detta specifika paret, nummer 11, består av två identiska linjära DNA-molekyler som innehåller tusentals gener och icke-kodande sekvenser. Dessa gener innehåller instruktioner för att producera proteiner och reglera cellens funktioner.

Varje kromosom i paret 11 består av en lång arm (q-armen) och en kort arm (p-armen), som är separerade av ett centromerområde. Den totala storleken på människokromosom 11 är ungefär 135 miljoner baspar, vilket gör den till en av de större kromosomerna i det mänskliga kromosomuppsättningen.

Abnormaliteter eller mutationer i kromosom 11 kan leda till olika ärftliga sjukdomar och tillstånd, såsom Wilms' tumör (en typ av njurcancer hos barn), Beckwith-Wiedemann syndrom (en genetisk störning som orsakar överväxt och ökad risk för vissa cancerformer) och 11p-syndrom (en sällsynt kromosomavvikelse som kan orsaka utvecklingsstörning, ansiktsmissbildningar och andra symtom).

Long non-coding RNA (lncRNA) er en type av RNA-molekyler som ikke koder for proteiner. De er definert som RNA-molekyler som er lengre enn 200 nukleotider og ikke har kapasiteten til å kode for proteiner. LncRNA-molekyler deltar i reguleringen av genuttrykk og kan påvirke transkripsjon, splicing, translasjon og degradasjon av gener. De kan også interagere med proteiner, andre RNA-molekyler og DNA for å utøve sin funksjon. LncRNA-molekyler er involvert i mange biologiske prosesser, inkludert cellulær differensiasjon, apoptose og kreftutvikling.

"Untranslated RNA" refererer til de dele af et RNA-molekyle, som ikke oversættes til protein. Disse områder findes i både messenger RNA (mRNA) og ribosomalt RNA (rRNA). I mRNA kan der være en utranslateret region foran (5'-ende) og/eller efter (3'-ende) den del af molekylet, som kodes for et protein. Disse regioner kaldes henholdsvis 5'-utranslated region (5'-UTR) og 3'-utranslated region (3'-UTR). De utranslaterede regioner indeholder ofte sekvenser, som regulerer stabiliteten af mRNA, transporten af mRNA ud af nucleus og effektiviteten af proteintranslationen.

DNA-metylering är en process där kemiska grupper, vanligtvis metylgrupper (–CH3), adderas till DNA-strängar. Denna process påverkar ofta genuttrycket genom att förhindra eller underlätta transkriptionen av gener, utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen.

Det vanligaste typerna av DNA-metylering är:

1. N5-metylering av cytosin (5mC), som främst hittas i kropps cellsamma vävnader och är involverad i cellulär differentiering, celldelning och cancerutveckling.
2. N6-metylering av adenin (6mA), som främst hittas i encelliga organismer och vissa virus, men även har påträffats i kropps cellsamma vävnader. Denna typ av metylering är involverad i transkriptionell regulering och DNA-reparation.
3. Hydroxymetylering av 5mC till 5-hydroximetyldesoxycytosin (5hmC), som främst hittas i nervceller och är involverad i epigenetiska processer, såsom cellulär differentiering och neuroplasticitet.

DNA-metylering kan styras av en grupp enzymer kända som DNA-metyltransferaser (DNMT) och demetylaser (TET). Dysreglering av dessa enzymer kan leda till abnormalt genuttryck och är associerat med olika sjukdomar, inklusive cancer.

"Utseende hos de sjuka" refererar till de synliga tecknen och symptomen som är relaterade till en persons sjukdom eller hälsotillstånd. Det kan inkludera allt från hudförändringar, förändringar i andning eller puls, till avvikelser i kroppsvikten eller muskeltonus. Utseendet hos de sjuka kan variera beroende på vilken sjukdom eller tillstånd det rör sig om, och kan vara ett viktigt indikator för en läkares diagnos och behandlingsplan. Det är också värt att notera att utseendet hos de sjuka inte bara inkluderar fysiska tecken och symptom, utan kan också innefatta kognitiva, emotionella och beteendemässiga förändringar.