En sjuksköterska är en utbildad och licensierad hälsovårdspersonal som under överinseende av läkare ansvarar för att ge patientvård, hälso- och sjukvård, samt stöd i sjukdomsbehandling, rehabilitering och prevention, med fokus på människocentrerad, helhetlig vård och stöd i olika vård- och livssituationer.
En Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) är en sjuksköterska som har fått särskild utbildning och kompetens för att leda och stödja andra sjuksköterskor, samt att ta medicinska beslut inom sitt område av expertis. MAS ansvarar för att patienternas vårdplaner skapas, implementeras och utvärderas, och ser till att all vård som ges är säker, effektiv och patientcentrerad. De arbetar ofta i samarbete med läkare och andra hälsovårdsprofessioneller för att garantera högkvalitativ vård.
'Vårdpersonal på sjukhus' innefattar alla professionellt utbildade och icke-utbildade personer som arbetar på ett sjukhus och ansvarar för att ge patienterna medicinsk vård och stöd, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, undersköterskor, psykologer, fysioterapeuter, sjukgymnaster, dietister, socialarbetare och olika former av assistenter.
'Nurse's Practice Patterns' refer to the consistent ways or approaches that nurses utilize when providing nursing care to patients. These patterns are shaped by a nurse's education, experience, and knowledge, as well as by evidence-based practice guidelines, organizational policies, and professional standards. Nurse's practice patterns encompass various aspects of nursing care, including assessment, diagnosis, planning, implementation, and evaluation of patient outcomes. They also include interpersonal communication, collaboration with other healthcare professionals, and the use of technology and data to inform clinical decision-making. Ultimately, nurse's practice patterns reflect the unique contributions that nurses make to the healthcare team and the overall quality of care delivered to patients.
A Medicinal Deandefinition of 'Nurse Administrators' is: "Healthcare professionals who hold managerial and leadership roles in healthcare organizations, responsible for overseeing nursing services, managing resources, ensuring quality patient care, implementing policies, and making strategic decisions to improve the overall functionality and efficiency of the nursing department."
"Sjuksköterska-patientrelationer" refererar till den professionella och etiska förbindelsen mellan en sjuksköterska och patient, som kännetecknas av respekt, omsorg, samarbete och kommunikation. Denna relation bygger på att sjuksköterskan uppmärksammar, förstår och responderar på patientens individuella behov, önskemål och preferenser för att främja deras fysiska, psykologiska, sociala och spirituella välbefinnande under sjukvårdsprocessen.
Utbildningsprogram avsedda att ge sjuksköterskor påbyggnadskunskaper och kännedom om den senaste utvecklingen inom deras yrke.
Omvårdnads- och sjuksköterskeutbildning i allmänhet.
"Omvårdnad är den systematiska, planerade och dokumenterade processen för att mötas och vårda människors behov, preferenser och mål för att uppnå, värna, förbättra, underhålla eller återställa fysiskt, mentalt, psykosocialt och spirituellt välbefinnande."
'Läkare-sjuksköterskerelationer' refererar till det professionella samarbetet och samarbete mellan läkare och sjuksköterskor som arbetar tillsammans för att ge vård och behandling till patienter. Det innebär att de kommunicerar ömsesidigt, delar information och stöd varandra i sin gemensamma målsättning att främja patienternas hälsa och välbefinnande.
'Omvårdnadsspecialiteter' refererar till områden inom sjukvården där specialistutbildad omvårdnad sköter och ansvarar för patienternas vård och behandling, baserat på specifika kunskaper, kompetens och erfarenhet relaterade till en viss patientpopulation, diagnos, behandlingsmodalitet eller typ av omvårdnad.
Sjukvård för patienter som tagits in på akutvårdsavdelning.
"Folkhälsa, eller public health, är ett sammanhängande koncept som innefattar prevention, promotion och protection av folkgruppers hälsa och välbefinnande genom att främja sunda levnadsvanor, förebygga sjukdomar och skada, skydda mot hälsorisker samt uppmärksamma sociala determinanter för hälsa."
"Personalbemanning och schemaläggning inom sjukvården refererar till processen med att rekrytera, anställa och tilldela personal till specifika arbetsskift, baserat på patientbehov, resurskapacitet, arbetsmiljö och lagkrav, för att optimera vårdens kvalitet och effektivitet."
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
"Omvårdnadsrevision" är inom sjukvården ett systematisk och strukturerad sammanhang där patientens omsorg, välbefinnande och behandlingsplan granskas och omfattande behövlighetsbedömningar görs för att säkerställa kvaliteten på de erbjudna vården och stödjandra samt för att identifiera eventuella behov av justering eller förändring i omsorgen.
Teoretiska modeller som simulerar omvårdnadsaktiviteter, inklusive vård, administration och ekonomi, teori, utvärdering, forskning och utbildning. Några exempel på sådana modeller är Orem-modellen för egenvård, Roys anpassningsmodell och Rogers modell för livsprocesser.
Oncology nursing refers to a specialty area of nursing focused on the care of patients with cancer. Oncology nurses play a critical role in providing medical treatment, symptom management, emotional support, and education to patients and their families throughout the continuum of cancer care, from diagnosis through survivorship or end-of-life care. They work closely with other healthcare professionals to develop individualized care plans that address each patient's unique needs and preferences. Oncology nursing requires specialized knowledge, skills, and expertise in oncology diagnosis, treatment, and supportive care, as well as an understanding of the emotional and psychological impact of cancer on patients and their families.
"Psykiatrisk omvårdnad är den speciella grenen inom sjukvården som fokuserar på prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av mentala sjukdomar och psykiska problem. Den kan innefatta medicinska, psykologiska och sociala ingrepp, samt användning av farmakologiska, psykoterapeutiska och rehabiliterande metoder för att stödja individens psykiska hälsa och välbefinnande."
En omvårdnadsdiagnos är ett professionellt beslut som görs av en sjuksköterska, baserat på en individuell bedömning av en persons behov, som ställs för att fastställa, speficiera och prioritera omvårdnadsmål i syfte att uppnå, vila, underhålla eller främja den enskildes hälsa och välbefinnande.
Klinisk forskning utförd av sjuksköterskor eller annan vårdpersonal, inriktad på att finna sätt att förbättra patientvården.
En vårdorganisation är ett sammanhang där vården och omsorgen för patienter planeras, koordineras och levereras, vanligtvis under ledning av en licensed healthcare professional. Det kan omfatta allt från små enskilda praktiker till större sjukvårdsinstitutioner som sjukhus och primärvårdscentraler. Vårdorganisationer strävar efter att erbjuda högkvalitativ, effektiv och samordnad vård till sina patienter, med fokus på att förbättra deras hälsa och livskvalitet.
"Omvårdnadsmetodik, forskning refererar till den vetenskapliga metoden att utveckla, implementera och evaluera systematiska och strukturerade metoder för omvårdnad, med syfte att underlätta evidensbaserad praktik inom sjukvården och förbättra patienternas vårdutfall."
En extrem stressreaktion på ens arbetssituation, kännetecknad av mental och fysisk utmattning i förening med en känsla av frustration och otillräcklighet.
"Barnmorska är en licensierad hälsovårdsperson som har specialiserat sig på vården och stödjandet av kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård, samt vården av barn under de första livsvweekorna."
"Evidensbaserad omvårdnad är en systematisk, skientifically grounded metod för att besluta och agera i vården baserat på bäst tillgänglig forskningsbaserad evidens, patients preferenser och kliniska erfarenheter, med målet att optimera patientresultat och säkerställa högkvalitativ omvårdnad."
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
En sjuksköterskestuderande är en individ som är formellt antagen och bedriver studier inom området sjukvård för att bli auktoriserad sjuksköterska, under handledning av utbildade mentorer och lärare i en akademisk institution eller klinisk miljö.
"Omvårdnadsutvärdering inom forskning refererar till systematiska och strukturerade processer för att insamla, analysera och tolka data relaterat till effekterna av olika metoder och tekniker inom omvårdnad, med syfte att förbättra patientens välbefinnande, säkerhet och kvalitet på vården."
Personer med akademisk eller specialistutbildning från andra länder än det, i vilket de är verksamma. För läkare med utländsk examen finns särskilt uppslag.
"Vårdutbildning och forskning refererar till den akademiska och praktiska utbildningen av hälsovårdpersonal samt den systematiska insamlingen och tolkningen av kunskap för att förbättra vården och hälsoresultaten."
"Nyföddhetsvård, även känd som neonatell värd, är den omfattande medicinska omsorgen och vården som ges till nyfödda barn, särskilt de som är födda för tidigt eller har några hälsoproblem, med syfte att främja deras tillväxt, utveckling och överlevnad."
En manlig sjuksköterska, även känd som en maskulinum sjuksköterska, är en individ tilldelad med mänskligt könsspecifika kromosomer X och Y, som utövar den professionella rollen som vårdgivare inom medicinska och sjukvårdsamnen, erbjudande skötsel, stöd och terapi till patienter under deras vårdtillstånd.
Sjuksköterskemottagningar är specialinrättade vårdenheter ledda av sjuksköterskor, som erbjuder primärvård och/eller specialistvård till patienter med akuta eller subakuta problem, vanligtvis utan föregående läkarreferral. Dessa mottagningar fokuserar på att ge snabb, effektiv och omfattande vård, inklusive diagnostisering, behandling och/eller förvärringsbegränsning av patienternas hälsotillstånd, samt att erbjuda rådgivning och stöd till deras sjukvårdsbehov.
Personlig tillfredsställelse med arbetssituationen.
Vidareutbildning för legitimerade sjuksköterskor med inriktning mot något speciellt vårdområde och eventuellt mot högre akademisk examen.
Sjuksköterskeföreningar är organisationer som främjar och stödjer yrkesutövandet, utbildningen och intressena hos legitimerade sjuksköterskor genom att erbjuda professionell representation, resurser, nätverk och möjligheter till fortsatt utveckling inom området.
Omvårdnadsjournalsberättelser är dokumentationer som används inom vården för att skapa, leverera och dokumentera individuella omvårdnadshandlingar och beslut för en patient, med målet att stödja kontinuitet, säkerhet och kvalitet i den medicinska vården.
Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.
"Personalrörlighet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiska förmågan hos en individ att kunna röra sig och ändra position på egen hand, ofta använd för att bedöma funktion och mobilitet hos en patient.
En omvårdnadshistoria är ett systematiskt sammanställt dokument som innehåller relevant medicinsk information om en patients tidigare sjukdomshistorik, behandlingar, mediciner, allergier och andra viktiga faktorer, som används för att underlätta den aktuella vården och planera framtida vårdåtgärder.
Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.
"Vårdadministration, avdelning refererar till en specifik avdelning inom ett sjukvårdsorganisation där administration och koordination av patientvård och resursförvaltning sker för att säkerställa effektiv, kvalitativ och ekonomisk användning av vården."
Personal med medicinsk yrkesutbildning, kvalificerad att ta hand om sjukhuspatienter.
"Vårdlag" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till den typ och omfattning av vård och behandling som en patient har rätt till baserat på deras medicinska behov, lagstiftning och resurskonsekvens. Det bestämmer vilka tjänster som ska erbjudas och hur mycket av dem som ska finansieras av det offentliga sjukvårdssystemet. Vårdlag kan variera mellan olika regioner och länder, beroende på deras specifika policyer och resurser.
Primär nursing är en vårderingsfilosofi där ett ansvarigt sjuksköterska ansvarar för den sammanhållna, helhetsorienterade vården av en patient under en tidsbegränsad period. Den primära sjuksköterskan är ansvarig för att skapa och upprätthålla ett individuellt vårdplan som bygger på patients behov, önskemål och preferenser. Denna roll innebär också att samordna och leda andra vårdpersonal som är involverade i patientens vård, fungera som en kompetent resursperson för patienten och deras familj, samt säkerställa kontinuitet och kvalitet i vården. Primär nursing understryker därmed vikten av ett personcentrerat och kontinuerligt sjukvårdssamarbete mellan patient, anhöriga och olika yrkesgrupper inom sjukvården.
Yrkesautonomi kan definieras som den grad av självbestämmande och kontroll en yrkesutövare har över sitt arbete, inklusive beslut om hur arbetet ska utföras, val av metoder och verktyg, prioritering av uppgifter och arbetssätt. Yrkesautonomi kan också innefatta möjligheten till kontinuerlig utbildning och professionell utveckling för att stanna upp-to-date med nya kunskaper och tekniker inom området. En yrkesutövare med hög grad av yrkesautonomi har också ofta möjlighet att ta ansvar för eget lönemodell och arbetsförhållanden. Yrkesautonomi kan ha en positiv inverkan på yrkesutövares motivation, tillfredsställelse och prestation i arbetet.
Vård av patient i kritiskt tillstånd i en akut situation eller kris.
En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases to promote overall health and well-being.
"Nursing, Supervisory" refers to the role of overseeing and directing the activities of nursing staff in a healthcare setting. This can include tasks such as assigning patient care responsibilities, monitoring the quality of care provided, providing guidance and support to staff, and ensuring that policies and procedures are being followed. A supervisory nurse may also be responsible for conducting performance evaluations, providing education and training, and serving as a liaison between nursing staff and hospital administration. The ultimate goal of a supervisory nurse is to ensure that patients receive the best possible care and that the nursing staff has the resources and support they need to do their jobs effectively.
Public health nursing is a specialty area of professional nursing focused on improving the health and well-being of communities and populations through preventative measures, education, and advocacy. Public health nurses work in a variety of settings including community health centers, public health departments, schools, and non-profit organizations to assess the health needs of populations, develop and implement evidence-based interventions, and evaluate their impact on improving community health outcomes. They also play a critical role in promoting health equity, addressing social determinants of health, and advocating for policies that support the health and well-being of all members of the community.
Vård av äldre patienter, i hemmet, på sjukhus eller i olika typer av vårdinrättningar.
En läkarassistent är en licensierad hälso- och sjukvårdsperson som arbetar under en läkares direkta eller indirecta övervakning och ansvarar för att utöva sjukvården på preskriberade områden, inklusive att ta medicinska anamneser, utföra fysiska undersökningar, tolka laboratoriediagnostiska tester, ställa diagnoser, behandla patienter med preventiva, diagnostiska och terapeutiska tjänster, ochutfärda recept inom sitt område av kompetens.
Advanced Practice Nursing (APN) refererar till en högre nivå av sjukvårdspraktik och expertis som utövas av licensierade sjuksköterskor med förlängd utbildning på master- eller doktorandnivå. APNs har specialiserat sig inom ett vårdområde, till exempel pediatri, psykiatri eller kardiologi, och har utvecklat en avancerad kunskapsbas, praktiska färdigheter och kliniska omdömen som de använder för att erbjuda avancerad sjukvård till patienter och deras familjer.
"Vårdinformatik är ett samlingsbegrepp för användandet och integrationen av informationsteknologi (IT) och datalösningar inom sjukvården, med syfte att stödja, underlätta och förbättra kliniska arbetssätt, patientvård, forskning, utbildning samt administration."
"Personal Loyalty" i en medicinsk kontext refererer til den størrelse, hvor en sundhedsperson (f.eks. en læge eller sygeplejerske) viser loyalitet over for en enkelt patients bedste interesser og behov, uanset andre faktorer som tid, økonomi eller institutionelle begrænsninger. Dette inkluderer at respektere patientens autonomi, oplyse dem korrekt om deres tilstand og behandlingsmuligheder, og handle i overensstemmelse med de valg, patienten har gjort for deres egen sundhedspleje. Personal loyalty stiller visse etiske krav til sundhedspersonalet, herunder at undgå konflikter mellem at være loyal overfor patienten og andre relevante parter (f.eks. hospitalet eller sundhedsvæsenet).
'Sjukhuspersonal' kan definieras som den samling anställda och yrkesverksamma som arbetar inom ett sjukhus, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, undersköterskor, psykologer, socialarbetare, fysioterapeuter, dietister, laboratoriepersonal, rengörings- och underhållspersonal med mera, alla med sitt eget ansvarsområde för att möjliggöra vården och omsorgen av patienter.
"Företagssköterskor, även kända som corporate nurses eller industriella sköterskor, är licensierade sjukvårdsföreträdare som arbetar inom företags- och industrimiljöer för att bidra till att främja, skydda och förbättra hälsa, säkerhet och välbefinnande hos anställda. De utför en rad sjukvårdsrelaterade tjänster som inkluderar arbetsskada- och sjukvård, hälsovårdsprogram, wellness-initiativ, rehabilitering och återgång till arbete samt krisintervention och -stöd."
Beskrivning av tjänsteinnehåll, nödvändiga kvalifikationer, löneläge och övriga eventuella krav som en anställd förväntas uppfylla.
Formell licensiering för rätten att utöva sjuksköterskeyrket.
En vårdspecialitet inriktad på vård av mödrar under graviditet och förlossning, samt av deras nyfödda.
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."
Utbildning av personal inom en arbetsplats eller organisation.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
"Shift work tolerance" refers to the ability of an individual to adapt and function properly in a work schedule that involves regularly changing shifts, such as evening, night, or early morning shifts. This includes maintaining physical, cognitive, and emotional performance, as well as minimizing negative health impacts associated with circadian disruption, sleep deprivation, and fatigue.
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka patienter.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Den amerikanska sjuksköterskeföreningen.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
"Vårdhögskolor är högre educationsinstitutioner som erbjuder akademisk utbildning och forskarutbildning inom områdena sjukvård, välfärd och socialt arbete, med fokus på att förbereda studenterna för professionella yrken inom dessa sektorer."
Avdelning för vårdvetenskaper vid universitet eller högskola, eller den för utbildningen ansvariga personalgruppen.
"Organisationskultur refererer til de normer, værdier, holdninger, og traditioner som deles af medlemmerne i en organisation og påvirker deres adfærd, interaktioner og beslutninger."
Omvårdnadsteori är en systematiserad, reflekterande och dokumenterad beskrivning av de grundläggande principerna för omvårdan, inklusive mål, handlingar, föreställningar och metoder, som styr omvårdarnas praktik och beslut i deras interaktion med människor i olika livssituationer.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Patienttillfredsställelse kan definieras som den subjektiva bedömningen och upplevelse av vården som en patient har, baserad på deras förväntningar, behov och önskemål, vilket resulterar i en känsla av nöjdhet eller belåtenhet med de vård- och serviceleveranser som mottagits.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
"Omvårdnad i operationssalar" refererar till den professionella, koordinerade vården och omsorgen som ges under ett kirurgiskt ingrepp, inklusive förberedelser före operationen, under övervakning av patientens livsviktiga funktioner under operationen samt eftervård och övervakning efter operationen. Detta omfattar också infektionskontroll, hantering av operationsredskap och tekniker för att minimera komplikationer och maximera patientens säkerhet och välbefinnande under hela proceduren.
"Personlig rekrytering inom medicin refererar till processen att identifiera, värva och anställa kvalificerad personal, såsom läkare, sjuksköterskor och forskare, genom att matcha deras kompetens, erfarenhet och ambitioner med de specifika behoven hos en vårdgivande organisation eller forskningsinstitution."
Vård och omvårdnad för familjer och familjemedlemmar i vårdbehovssituationer.
Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.
Vård och omvårdnad under militära förhållanden.
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
Perioperativ omvårdnad är den samordnade, multidisciplinära vården som ges innan, under och efter en operation, med syfte att säkerställa optimal patientutgång och kvalitet på vården. Den perioperativa vården inkluderar bedömning, planering, genomförande och utvärdering av behandlingar, samt kommunikation mellan olika vårdpersonalgrupper och patienten själv.
"Skadeklassificering" er en proces innen medisinsk evaluering, hvor en skade eller en sykdom plasseres i en bestemt klasse basert på art, alvorlighetsgrad og/eller omfanget av skaden eller sykdommen, for å hjelpe med behandlingsbeslutninger, prospektive utfall, arbeidsgjenopptakelse, forsikringssaker og statistisk analyse.
Obstetric nursing, also known as perinatal nursing, is a specialized field of nursing that focuses on the care of women and their families during pregnancy, childbirth, and the postpartum period. This includes providing education, support, and medical care to ensure positive outcomes for both the mother and baby. Obstetric nurses work in a variety of settings, including hospitals, birthing centers, and clinics, and may provide care for low-risk as well as high-risk pregnancies. They collaborate with other healthcare professionals, such as obstetricians and midwives, to create individualized plans of care and to address any complications that may arise during pregnancy or childbirth. Overall, the goal of obstetric nursing is to promote the health and well-being of mothers and their newborns while providing compassionate, evidence-based care.
'Vårdare-familjerelationer' refererar till de interaktioner och relationer som skapas mellan vårdpersonal och patientens familjemedlemmar under den senare behandlingsprocessen, vilka kan inkludera emotionell och praktisk support, beslut tillsammans om omsorg och behandling, samt kommunikation av information.
Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.
"Säkerhetshantering" inom medicinsk kontext refererar till systematiska processer och procedurer för att hantera, reducera och förebygga risker relaterade till patienters behandling och vård, inklusive skydd av personlig integritet, korrekt användning av mediciner och andra terapier, samt infektionskontroll.
"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.
"Hälso- och sjukvård i glesbygd refererar till den organiserade prevention, diagnos, behandling, rehabilitering och omvårdnad av individers och populationers hälsa som ges i mindre tätbefolkade områden, ofta med utmaningar relaterade till begränsad tillgång till resurser, specialistvård och geografisk avstånd."
Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.
"Patientinformation, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og principper, der bør overholdes under udarbejdelsen af patientrelateret information. Dette inkluderer at:
A Pediatric Nurse Practitioner (PNP) is a registered nurse with advanced education and training in pediatric nursing practice, providing primary or specialty care to children from infancy through young adulthood. PNPs diagnose and manage acute and chronic illnesses, provide health promotion, disease prevention, and anticipatory guidance, and collaborate with other healthcare professionals to ensure comprehensive care for children and their families. They work in various settings, including hospitals, clinics, private practices, and community health centers.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Personal med medicinsk yrkesutbildning som arbetar med patientvård i en organiserad vårdinrättning, institution eller annat organ.
"Nålsticksskada är en skada orsakad av en nål, vanligtvis under medicinska eller kirurgiska ingrepp, som kan resultera i blödning, infektion eller skada på nerver och blodkärl."
"Patient Safety refers to the prevention of harm to patients through avoidance, prevention, and amelioration of adverse events or injuries associated with health care."
Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
I USA sjuksköterskeutbildning i sjukhusregi. Genomgången utbildning ger behörighet att avlägga examen för sjuksköterskelegitimation.
Fel eller misstag begångna av sjukvårdspersonal, vilka leder till men för patienten. Hit hör felaktig diagnos, medicineringsfel, felaktigt utförda operationer, andra behandlingsfel, fel i bruk av utrustning, eller feltolkning av laboratorieresultat. Behandlingsmisstag skall särskiljas från felbehandling, då de förra kan betraktas som olyckshändelser i arbetet, medan felbehandling är resultatet av försummelse, vårdslöshet, okunnighet eller brottslighet.
I en medicinsk kontext kan "personaldelegering" definieras som en process där en patient ger ett meddelande eller direktiv till sitt vårdteam om sina önskemål och preferenser angående vården, så att denna information kan användas för att guida beslut om vården när patienten själv inte kan medverka i processen. Detta är också känt som "advance care planning" på engelska. Personaldelegering innebär ofta att patienten har haft samtal med sin vårdpersonal och/eller sin familj om sina önskemål och preferenser, och att dessa önskemål har dokumenterats i patientens medicinska journal. Personaldelegering kan vara speciellt viktigt för patienter med livshotande sjukdomar eller för patienter som vill planera för möjliga scenarion där de inte kan ta egna beslut om sin vård.
En funktion och förmåga att bestämma över och styra en individs eller grupps handlingar och attityder, med större eller mindre villighet från deras sida.
Personer ansvariga för genomförande av handlingsprogram och ledning av verksamhet i sjukhus.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Läkar- eller sjuksköterskebesök i patientens hem för undersökning och/eller behandling.
Ekonomiska aspekter av omvårdnad och vårdyrkena.
'Remiss' i en medicinsk kontext refererar till att skicka patientens medicinska journal, röntgenbilder eller andra relevanta information till en specialist för ytterligare utvärdering och rekommendationer angående diagnos och behandling. 'Konsultation' är själva aktiviteten när läkaren möts och samtalar med patienten för att diskutera symptomen, gör en fysisk undersökning och ger råd om behandling baserat på både den initiala utvärderingen och de ytterligare rekommendationerna från specialisten som har fått patientens journal i 'remiss'.
Personer med speciell utbildning och legitimation för hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetsuppgifter.
'Lön och förmåner' refererar till den totala kompensationen som ett företag eller en arbodgevarande erbjuder anställda, vilket inkluderar både baslön och ytterligare fördelar såsom hälsovårdsförsäkring, pension, semesterdagar, bonusar och andra arbetstidsrelaterade förmåner.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Terminalvård, även kallat hospicivård, är den omfattande och koordinerade vården som ges till döende individer med oåterkallelig sjukdom, för att lindra deras smärta och lidande, förbättra deras kvalitet på livet och ge stöd till deras anhöriga under den slutliga fasen av livet.
"Yrkesutövning" refererar till den regelbundna, betalda sysselsättningen eller verksamheten som en person utövar inom ett visst yrke eller kompetensområde för att leverera tjänster eller produkter till en kund eller klient.
En internationell yrkesorganisation sammansatt av ett förbund från varje medlemsland, med målet att förbättra och utveckla sjuksköterskeyrkets bidrag till främjandet av hälsa och vård.
Anpassning till officiella eller vedertagna krav, riktlinjer, rekommendationer, anvisningar osv.
I'm sorry for any confusion, but "Pennsylvania" is a proper noun and refers to a state in the United States, not a medical term or concept. It is located in the northeastern part of the country and is one of the original 13 colonies. The name "Pennsylvania" comes from the founder of the colony, William Penn, and means "Penn's Woods."
I a medical context, the term "roll" is not commonly used with a specific or standardized definition. However, it could potentially be used in a few different ways such as:
En typ av små diskussionsgrupper, vars syfte kan vara att på ett penetrerande sätt belysa problemställningar inom ett forskningsområde.
"Vårdare-patientrelationer" refererar till den interpersonella relation som etableras mellan en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska, psykolog) och patienten under en vårdprocess. Denna relation kännetecknas av samverkan, respekt och ömsesidig förståelse, med syfte att främja patientens fysiska och psykiska hälsa, lindra lidande och stödja självförvaltning. En positiv vårdare-patientrelation kan ha en betydande inverkan på den kliniska utgången och patientens tillfredsställelse med vården.
"Programmevaluering" kan definieras som en systematisk och oberoende bedömning av ett medicinskt program eller en interventions effektivitet, kvalitet och verksamhet med avseende på förväntade mål och resultat. Det inkluderar ofta en granskning av relevanta data, studier och andra bevis som kan hjälpa till att bedöma programmets effektivitet och efficiens, samt identifiering av möjliga områden för förbättring.
Oogenese är den process genom vilken kvinnliga könsceller, äggceller eller oocyter, utvecklas och mognar i äggstockarna (ovarierna). Den resulterar i produktionen av ett fullt utvecklat ägg, som kan bli befruktat för att bilda en zygot, den första cellen i ett embryo. Oogenesen börjar under fostertiden och fortsätter fram till menopausen.
"Vårdplanering är ett systematiskt och kontinuerligt process inom sjukvården där individens behov, preferenser och mål tas i huvudsak när beslut om vård och behandling tas, med syfte att skapa en personligniserad, koordinerad och effektiv vårdplan."
Traditionella eller automatiserade system för sjukhuspatienters läkemedelsförsörjning. De moment som ingår är: mottagande av läkarens recept, utskrift av beställningen, framtagning av medicinen, leverans till vårdavdelningen i fråga och tillförsel till patienten.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Personer med ansvar för olika dagliga, administrativa rutiner på en läkarmottagning.
I en enskild medicinsk kontext kan "telefon" definieras som ett komмуникационellt verktyg som används för att skapa, upprätthålla eller stödja patientvård och hälsotjänster på distans. Detta inkluderar både röst- och videokommunikation mellan vårdpersonal och patienter, som well as mellan olika vårdpersonalers medlemmar för att samordna och diskutera patientvården.
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet. Syn. eutanasi.
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
"Tidsplanering inom medicinsk kontext refererar till systematisk planering och koordinering av tidsbegränsade aktiviteter, såsom administration av mediciner, genomförande av undersökningar eller terapeutiska ingrepp, med syfte att optimera patientens vård, minska risken för felbehandlingar och förbättra resursanvändningen."
Sjukvårdsinrättningar för patienter som inte i första hand är i behov av sjukhusvård.
En allmänläkare är en primärvårdsläkare som har grundläggande medicinska kunskaper och färdigheter för att förebygga, diagnostisera och behandla vanliga sjukdomar och skador hos vuxna och barn i samhället. De arbetar ofta i primärvårdsenheter som vårdcentraler eller familjeläkarpraktiker och har en helhetssyn på patientens medicinska behov, inklusive att samordna vård och rehabilitering med specialistvård när det behövs.
Misstag vid förskrivning eller dosering av läkemedel, så att patienten får fel medicin eller fel dos av det ordinerade läkemedlet.
*Venereologi är en gren inom medicinen som fokuserar på diagnos, behandling och prevention av sexuellt överförbara infektioner (SVI) och andra tillstånd som berör genitalierna.*
Råd och stöd i personliga frågor.
En grupp långsträckta broskfiskar. De flesta är havslevande, och vissa arter är stora och rovgiriga.
I medicinsk kontext, betyder "patientbesökare" vanligtvis en person som besöker en patient som är inlagd på ett sjukhus eller vårdinrättning. Patientbesökare kan vara familjemedlemmar, vänner eller andra anhöriga till patienten. Deras närvaro under patientens vistelse i vårdenhet kan ha positiva effekter på patientens mentala och emotionella välbefinnande.
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
En persons uppfattning om olika aspekter av döden, baserade på psykosocialt och kulturellt inflytande.
Enheter inom sjukhusorganisationen som inte utgör avdelningar, men som har till uppgift att ge specialvård.
"Riskhantering inom medicin är ett systematiserat arbete med att identifiera, bedöma, prioritera och hantera risker relaterade till patientvård, för att minska sannolikheten för skada eller ohälsa, och maximera möjligheterna till positiva utfall."
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka nyfödda.
"Vård efter mottagningstid" refererar till de medicinska omsorgs- och behandlingsaktiviteterna som ges till patienter efter deras avslutade vårdtillfälle eller besök på en sjukvårdsinrättning, inklusive sjukhus, kliniker och specialistmottagningar, när direkt medicinsk personal inte längre är tillgänglig på plats. Denna form av vård kan omfatta övervakning, uppföljning, medicinering och andra behandlingsåtgärder som utförs under en specificerad tidsperiod för att säkerställa fortsatt patienttrygghet och att minska risken för komplikationer eller nya sjukdomsepisoder.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
"Nattvård, även kallat observationsvård, är inom medicinsk kontext den vård och observation som en patient ges under natten, ofta på en vårdavdelning på sjukhus, för att säkerställa deras trygghet och välbefinnande samt tidigt upptäcka och hantera eventuella komplikationer eller akuta händelser under tiden när den ordinära vården är nedtonad."
Förflyttning av en massa från en nivå till en högre. Begreppet inbegriper såväl biomekaniska påfrestningar till följd av arbete med att flytta föremål från ett plan till ett annat som effekterna av olika typer av teknik för hantering och förflyttning av patienter.
Ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder som en läkare eller annan medicinskt ansvarig vidtar för att koordinera nödvändiga insatser för en patient. Det omfattar utredning, behandlingsplanering, remit tering och uppföljning, så att kontinuerlig, effektiv och kostnadseffektiv behandling uppnås.
"Palliativ vård är en aktiv och omfattande vårdfilosofi som sätter patientens behov, värderingar och preferenser i centrum med fokus på att lindra symtom, förhindra smärta, stödja psykologiskt, socialt och spirituellt samt underlätta kommunikationen och beslutsfattandet för patienter med allvarliga sjukdomar som inte kan botas."
Att själv genomföra hälsovårdsåtgärder eller behandling som annars skulle ha utförts av hälsovårdspersonal. Begreppet omfattar både egenvård och vård av närstående.
Sammanhängande vårdåtgärder, från patientens första kontakt med sjukvården genom alla stadier av behandling och uppföljning.
Bevis på uppfyllande av eller överensstämmelse med en standard eller ett standardregelverk som fastställts av en oberoende organisation (certifieringsorgan) för verksamheten eller produkten ifråga. An sökan om certifiering är frivillig, och certifikatet används som ett bevis på kvalitetssäkring.
Hospice and palliative care nursing är en specialistområde inom sjukvården som fokuserar på att förbättra kvaliteten av livet för personer med allvarliga, livshotande eller livslängtligt förlöpande sjukdomar. Det görs genom att hantera symptomen och lidandet effektivt, stödja patientens autonomi, värdighet och komfort, samt ge psykosocial och andlig support till patienten och deras familj. Hospice and palliative care nursing strävar efter att uppnå en helhetlig vårdfilosofi som prioriterar individens behov, önskemål och värderingar, oavsett om det är i en akut, subakut eller långvarig vårdmiljö.
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Skötsel av sjukhusets inre organisation.
Patient-to-staff infection transmission refers to the spread of a disease-causing agent from a patient to a healthcare worker during the course of medical care.
I can't find a recognized medical definition for the term "Ontario." It may be a reference to the Canadian province, but I cannot find any context that would connect it to a specific medical concept or condition. If you have more information about why you are looking for a medical definition of "Ontario," I may be able to provide further assistance.
"Personaladministration på sjukhus" refererar till arbetsområdet som hanterar alla personalrelaterade processer och system inom ett sjukhus, inklusive rekrytering, anställning, lön, utbildning, prestationsbedömning, personalutveckling och arbetsmiljö. Detta är av stor vikt för att säkerställa en effektiv och effektiv personalhantering, vilket i sin tur bidrar till högkvalitativ patientvård och patientsäkerhet.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
System för direktkommunikation, avsett att användas vid omedelbart behov av kontakt med eller råd av professionell sjukvårdspersonal, och i nödsituationer, som t ex vid olycksfall eller förgiftningar.
Förhållanden som berör två eller fler länder.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Beslutsordningen i en institution eller annan organisation.
Hälso- och sjukvårdsprogram omfattande allt från diagnos och behandling till uppföljning och rehabilitering.
En operationssal är ett sterilt rum inom ett sjukhus eller en klinisk facilitet, specialdesignat för att utföras kirurgiska ingrepp på patienter under största möjliga säkerhet och hygien.
Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.

Enligt American Nurses Association (ANA) definieras en sjuksköterska som:

"A registered nurse is a person qualified by graduation from an accredited nursing school (depending upon the country, this school may be called a college, university, or institute of technology) and licensed by the state to practice nursing. The individual must have completed a program of study that prepares nurses to provide safe and effective care to patients in all settings. A registered nurse is responsible for implementing the nursing process, which includes:

1. Assessing the health status of the patient, taking into account the patient's history, physical examination, and diagnostic studies;
2. Identifying expected outcomes individualized to the patient;
3. Planning appropriate nursing interventions to achieve those expected outcomes;
4. Implementing the nursing interventions; and
5. Evaluating the patient's progress toward achieving the desired outcomes."

Sjuksköterskor arbetar ofta i multidisciplinära team tillsammans med andra vårdpersonal, läkare och terapeuter för att ge omfattande vård till patienter. De är ansvariga för att skapa en trygg, effektiv och komfortabel miljö för patienterna under deras vistelse på sjukhus eller klinik. Sjuksköterskor erbjuder också rådgivning och stöd till patienter och deras familjer under svåra tider, såsom vid diagnos av en allvarlig sjukdom eller under behandlingsprocessen.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MA-sköterska) är en befattning inom vården som innebär att en sjuksköterska har tilldelats ett särskilt medicinskt ansvar för patientvård och läkemedelsbehandling under viss tid eller i vissa situationer. MA-sköterskan är direkt ansvarig för att se till att patienten får rätt behandling, den rätta dosen av läkemedel vid rätt tidpunkt, och att notera och dokumentera alla medicinska observationer och ingrepp.

MA-sköterskan arbetar under läkares medicinskt ansvar men har autonomi inom sitt område av ansvar och fattar självständiga beslut kring patientens vård i enlighet med god vårdomspraxis och evidensbaserad vård. MA-sköterskan är också ansvarig för att informera och stödja patienten, samt att samarbeta med andra vårdpersonal inom det medicinska teamet för att garantera en hög kvalitet på patientvården.

Det är viktigt att notera att kraven och ansvarsområden för MA-sköterskor kan variera beroende på land, region och sjukvårdsorganisation.

'Vårdpersonal på sjukhus' innefattar alla yrkesgrupper som arbetar på ett sjukhus och har ansvar för patienternas vård och omsorg. Detta kan omfatta läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsköterskor, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, sjukgymnaster, röntgensjuksköterskor och andra specialiserade terapeuter. Deras uppgifter kan omfatta att utvärdera patients symptom och behov, utföra medicinska undersökningar, ge mediciner och behandlingar, erbjuda råd och stöd till patienter och deras anhöriga, samt dokumentera patientinformation i sjukhusets journalsystem. Samarbete och kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna är viktigt för att garantera en hög kvalitet på vården och att patientens behov tas hand om på bästa sätt.

Nursing practice patterns refer to the consistent and systematic ways or approaches used by nurses to deliver nursing care based on their education, training, experience, and clinical judgment. These patterns are guided by established nursing theories, research findings, and evidence-based practices that support safe, effective, and high-quality patient care.

Nursing practice patterns can encompass various aspects of nursing care, including:

1. Assessment: The systematic collection and analysis of data to identify the patient's health status, needs, and strengths.
2. Diagnosis: The identification of actual or potential health problems based on the assessment data.
3. Outcomes Identification: The determination of expected outcomes for the patient based on their health status and needs.
4. Planning: The development of a plan of care that outlines the interventions and resources necessary to achieve the identified outcomes.
5. Implementation: The execution of the plan of care, including the delivery of nursing interventions and ongoing evaluation of the patient's response.
6. Evaluation: The ongoing assessment of the patient's progress towards achieving the identified outcomes and adjustment of the plan of care as needed.

Nursing practice patterns can vary depending on the nurse's level of education, specialty area, and practice setting. However, they should always be guided by ethical principles, professional standards, and a commitment to providing patient-centered care that promotes optimal health outcomes.

I medico-legala kontexten kan en 'Sjuksköterskeadministratör' definieras som en licensierad sjuksköterska som har utökat sin utbildning och kompetens för att inneha en ledande administrativ roll inom sjukvården. Deras ansvarsområden kan omfatta att planera, koordinera, implementera och övervaka de vardagsverksamheterna på en vårdenhet, inklusive personalplanering, budgethantering, kvalitetsförbättringsinitiativ och patientsäkerhetsfrågor.

En Sjuksköterskeadministratör har ofta ansvar för att se till att sjukvårdsprocesser och procedurer följs, att patienterna mottar högkvalitativ vård och att personalen arbetar effektivt och samordnat. De kan också vara involverade i strategisk planering, utveckling av policyer och riktlinjer, samt i kvalitetssäkring och forskning inom området.

Det är värt att notera att benämningen på denna roll kan variera mellan olika länder och sjukvårdsorganisationer, men de grundläggande ansvarsområdena och kompetenserna för en Sjuksköterskeadministratör tenderar att vara lika.

Sjuksköterska-patientrelationer (i vårdkontext) kan definieras som den interpersonella relationen och samarbetsprocessen mellan en sjuksköterska och patient, inklusive deras familjer och vårdgivere. Denna relation bygger på kommunikation, respekt, förtroende och medkänsla, och är av central betydelse för den vård som ges. Den bidrar till att uppnå bättre patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka sjuksköterskans professionella utövning. Sjuksköterska-patientrelationen ska vara baserad på patientsäkerhet, autonomi och delaktighet, samt ta hänsyn till patientens kulturella bakgrund, preferenser och individuella behov.

"Vidareutbildning för sjuksköterskor" refererar till en fortsatt utbildning efter det grundläggande examensbeviset som en legitimerad sjuksköterska har fått. Detta syftar ofta till att specialisera sig inom ett visst område inom vården, såsom intensivvård, onkologi eller psykiatri, för att öka sitt kunnande och kompetens. Denna typ av utbildning kan ta formen av kortare kurser, konferenser, webbinarium eller längre utbildningsprogram som leder till en ytterligare certifiering eller examen. Vidareutbildning för sjuksköterskor är viktigt för att stanna uppdaterad inom det senaste vetandet och metoderna inom området, och för att möjliggöra en högre kvalitet på vården och bättre patientresultat.

'Vårdutbildning' (svensk term) kan omfatta olika typer av utbildningar inom vården, men ofta avser man med det termen utbildningar på eftergymnasial nivå som ger behörighet att arbeta inom sjukvården. Det kan exempelvis vara:

1. Sjuksköterskeutbildning: En treårig yrkesutbildning på gymnasie- eller högskolenivå som ger behörighet till att arbeta som sjuksköterska. Utbildningen innehåller både teoretiska och praktiska delar, där man lär sig om olika aspekter av vården såsom människors fysiska och psykiska hälsa, medicinsk behandling, sjukvårdsorganisation och etik.

2. Specialistutbildning inom vårdyrken: Efter en grundläggande yrkesutbildning kan vissa yrkesgrupper i vården (till exempel sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor) ansöka om att få fortsätta sin utbildning till specialist inom sitt respektive yrke. Detta kan ta 1,5-3 år beroende på vilken yrkesgrupp det rör sig om.

3. Högskoleutbildningar inom vårdvetenskap: Det finns även högskoleutbildningar på kandidat- och magisternivå som fokuserar på forskning, utveckling och ledarskap inom vården. Dessa utbildningar är ofta mer teoretiska än de grundläggande yrkesutbildningarna och kan leda till anställning inom forskning, högskola eller ledningspositioner inom sjukvården.

Det är värt att notera att kraven på vad som krävs för att arbeta inom vårdyrken kan variera mellan olika länder och det kan finnas skillnader i hur utbildningarna organiseras och kallas.

'Omvårdnad' är ett begrepp inom sjukvården som ofta definieras på olika sätt, men en medicinsk definition kan vara:

"Omvårdnad är en aktiv, icke-passiv process av professionell tillsyn, vård och stöd till individer, familjer eller gemenskaper med akuta eller kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller livets slutskede. Omvårdnaden inkluderar prevention, diagnostisering, behandling, rehabilitering och palliativ vård, samt att uppmuntra till sunda levnadsvanor och självständighet. Den är baserad på ett förhållande mellan den enskilde patienten och hälsovårdspersonalen som bygger på respekt, medkänsla, empati och etisk integritet."

Denna definition understryker vikten av att omvårdnaden är en aktiv process som involverar professionell kompetens, men också mänskliga kvaliteter som respekt och medkänsla. Den inkluderar alla aspekter av vården från prevention till palliativ vård och understryker betydelsen av att uppmuntra till sunda levnadsvanor och självständighet hos patienten.

"Läkare-sjuksköterskerelationer" refererar till det professionella samarbetet och förhållandet mellan läkare och sjuksköterska inom medicinska sammanhang. Detta är en viktig aspekt av patientvården, där båda yrkesgrupperna samarbetar för att ge den bästa möjliga vården till patienter.

Enligt World Health Organization (WHO) definieras läkare-sjuksköterskerelationerna som "ett samarbete mellan läkare och sjuksköterska, där de delar kunskap, kompetens och ansvar för att uppnå gemensamma mål i patientvården." Detta innebär att båda yrkesgrupperna arbetar tillsammans för att utvärdera patientens tillstånd, ställa diagnoser, planera vård och behandling, och genomföra terapeutiska åtgärder.

Läkare-sjuksköterskerelationerna bygger på ett respektfullt och ömsesidigt förhållande, där båda parter erkänner varandras kompetenser och bidrar med sina unika färdigheter till patientvården. Det är viktigt att ha tydliga roller och ansvarsområden, samtidigt som man arbetar tätt tillsammans för att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patienten.

Omvårdnadsspecialiteter refererar till områden inom sjukvården där speciell kompetens och kunskap behövs för att ge vård och omsorg till patienter med särskilda behov. Specialiteten definieras av de unika aspekterna av vården som krävs, inklusive specifika populationer, sjukdomar, livsstadier eller terapier. Exempel på omvårdnadsspecialiteter inkluderar pediatrisk omvårdnad, geriatrisk omvårdnad, onkologisk omvårdnad, intensivvårdsomvårdnad och psykiatrisk omvårdnad. Varje specialitet kräver en kombination av akademisk utbildning, klinisk erfarenhet och certifiering för att praktisera inom området.

"Akutomvårdnad" refererar till den typen av vård och behandling som ges till patienter med akuta medicinska problem, som behöver omedelbar uppmärksamhet och vård. Detta innebär vanligtvis en snabb bedömning, diagnostisering och behandling av patientens symptom och sjukdom, för att förhindra komplikationer och minska risken för allvarliga skador eller död. Akutomsorg kan ges på olika platser, såsom akutsjukhus, akutmottagningar, vårdambulanser och specialistkliniker.

Exempel på tillstånd som kan behandlas inom ramen för akutomsorg är hjärtinfarkt, stroke, lungemboli, svår smärta, allvarlig infektion, skador orsakade av olyckor eller våld, och psykiska kriser. Akutomsorgen kan omfatta både medicinska behandlingar såsom läkemedel, operationer och livsuppehållande åtgärder, samt sociala och psykologiska stöd till patienten och deras anhöriga.

Det är viktigt att patienter som behöver akutomsorg får den omedelbara uppmärksamhet de behöver, för att säkerställa bästa möjliga utgång och minska risken för komplikationer.

Folkhälsa (public health) kan definieras som en gren av medicinen och socialvetenskapen som forskar och arbetar med att förbättra, skydda och underhålla den allmänna populationens hälsa och välfärd genom förebyggande och populationbaserade metoder. Det innefattar bland annat att identifiera och minska hälsorisker i befolkningen, främja sund livsstilar, säkerställa tillgång till god vård och förbättra sociala determinanter av hälsa som bostad, utbildning och inkomst.

Omvårdnad (nursing) kan definieras som en professionell aktivitet som omfattar insatser för att främja, vårda och återställa människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det innebär bland annat att uppmärksamma, bedöma och hantera individers behov av stöd och vård, samt att arbeta tillsammans med andra hälsoprofessionella för att ge helhetliga och koordinerade vårdtjänster. Omvårdnad kan också inkludera att stötta och rådgiva individer och familjer i sjukdoms- eller krisprocesser, samt att arbeta för att främja sunda livsvillkor och förebygga hälsoproblem.

'Personalbemanning och schemaläggning' kan definieras som processen att fastställa behovet av personal, rekrytera, anställa och planera för personalens arbetstider i en specifik tidsfrist, med syfte att möta en organisations mål och behov på ett effektivt sätt. Det innefattar också att se till att rätt kompetenser och antal anställda finns tillgängliga vid rätt tidpunkt för att kunna erbjuda produkter eller tjänster till kunder, medan man samtidigt säkerställer lagstadgade arbetstider, semester, ledighet och andra anställningsvillkor.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

"Omvårdnadsrevision" är ett begrepp inom vården som refererar till en systematisk granskning och bedömning av den omvårdnad som en patient har mottagit. Det innebär att man ser tillbaka på den vård som har getts, samt ser efter om den har varit effektiv, säker och skött i enlighet med god medicinsk praktik och de riktlinjer som finns för den specifika typen av vård.

Under en omvårdnadsrevision granskar man ofta följande aspekter:

* Om patientens behov har uppfyllts och om eventuella ändringar i behoven har identifierats.
* Om de ingripanden som har utförts har varit effektiva och om det finns några biverkningar eller komplikationer.
* Om dokumentationen av vården är korrekt och fullständig.
* Om personalen har följt riktlinjerna och god medicinsk praktik.

Syftet med en omvårdnadsrevision är att förbättra kvaliteten på vården, öka patientens trygghet och minska risken för komplikationer. Det kan också användas som ett verktyg för att utvärdera personalens kompetens och förmåga att ge god vård.

Omvårdnadsmodeller är konceptuella ramverk som används inom omvårdnad och sjukvård för att guidera den vårdfilosofi och de metoder som används när man sköter om en persons medicinska, psykologiska, sociala och andliga behov. Modellerna är ofta baserade på teorier inom omvårdnad, sociologi, psykologi och andra relaterade discipliner. De innehåller ofta en beskrivning av hur man ska bedöma patientens behov, planera vården, genomföra den och utvärdera resultatet.

Exempel på vanligt använda omvårdnadsmodeller är:

* Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory
* Roper, Logan & Tierney's Activities of Living Model
* Jean Watson's Caring Theory
* Sister Callista Roy's Adaptation Model
* Madeleine Leininger's Culture Care Theory

Varje modell har sitt eget unika perspektiv och fokus, men de delar alla en vision om att erbjuda kvalitativt högvärdigt, personligt anpassat och helhetligt inriktat vårdarbete.

Oncology nursing är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på att ge vård och stöd till patienter med cancer. En onkologisk nurse har ofta en central roll i den multidisciplinära behandlingsteamen och ansvarar för att samordna och erbjuda specialistkompetent vård under alla stadier av cancervården, inklusive prevention, screening, diagnostisering, behandling, övervakning, efterbehandling och palliativ vård.

En onkologisk nurse har ofta en djupt förtroende- och respektfull relation med patienten och anhöriga och arbetar aktivt med att stödja deras mentala, fysiska och sociala behov under den cancerrelaterade sjukdomsprocessen. De är också engagerade i forskning, utbildning och förespråkande för att förbättra cancervården och patienternas livskvalitet.

Psykiatrisk omvårdnad är en form av sjukvård som fokuserar på att behandla, stödja och vårda personer med psykiatriska tillstånd eller beteendeproblem. Detta kan innebära medicinsk behandling, såsom läkemedelsbehandling, samt också psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och andra former av psykosociala interventioner. Psykiatrisk omvårdnad ges ofta av psykiater, psykologer, sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatri, socialarbetare och behandlingsassistenter under ledning av en läkare. Målet är att hjälpa personer att hantera sina symptom, förbättra deras livskvalitet och funktionsnivå samt förebygga återfall i sjukdomen.

En omvårdnadsdiagnos (OD) är ett beslut som fattas av en sjuksköterska eller annan vårdpersonal efter att ha utvärderat en patients behov och problem. Det är en systematisk och strukturerad bedömning av en individuals hälsa och välbefinnande, inklusive deras fysiska, psykologiska, sociala och spirituella behov. OD:n används för att utforma en individuell vårdplan som stöder patientens självständighet, autonomi och mål.

En OD specificerar ett specifikt problem eller behov som en patient har, till exempel smärta, rädsla, sänglighet eller andningssvårigheter. Den inkluderar också en analys av orsakerna till problemet och en bedömning av dess potentiala komplikationer och effekter på patientens välbefinnande. Slutligen specificerar OD:n de mål som ska uppnås genom vården, samt de metoder och strategier som ska användas för att nå dessa mål.

Exempel på en omvårdnadsdiagnos kan vara: "Risken för fallsjuka hos äldre patient med kognitiva svårigheter och flera läkemedelsbehandlingar." I detta fall skulle vården inkludera metoder för att minska risken för fall, såsom att säkerställa en trygg miljö, att utvärdera patientens läkemedelsbehandling och att erbjuda övningar för att stödja patientens balans och rörlighet.

Clinical omvårdnadsforskning (eller "klinal nursing research" på engelska) är en forskningsdisciplin som fokuserar på att studera, utveckla och förbättra omsorgsprocesser, omvårdnadspraktiker och patientresultat inom sjukvården. Den kliniska omvårdnadsforskningen använder sig av vetenskapliga metoder för att undersöka frågor som rör omsorgen av individer, familjer och gemenskaper med hänsyn till deras hälsa, sjukdom och behov av omsorg.

Målet med klinisk omvårdnadsforskning är att producera kunskap som kan användas för att förbättra kvaliteten på omsorgen, öka patienternas livskvalitet och minska sjukvårdsorganisationernas kostnader. Exempel på forskningsfrågor inom den kliniska omvårdnadsforskningen kan vara hur man kan förbättra smärtlindringen hos patienter med cancer, eller hur man kan minska risken för fall hos äldre patienter.

Klinisk omvårdnadsforskning utförs ofta i samarbete mellan akademiska institutioner och sjukvårdsorganisationer, och forskarna inom denna disciplin har ofta en bakgrund som sjuksköterskor eller andra hälsovårdande yrkesgrupper.

'Vårdorganisation' kan definieras som den sammanfattade strukturen och funktionen av de personer, institutioner och resurser som är involverade i att erbjuda och leverera vård och behandling till patienter. Denna organisation kan inkludera allt från enskilda vårdgivare, primärvårdsenheter, specialistkliniker, sjukhus, till hela hälso- och sjukvårdsystem på regional eller nationell nivå.

En effektiv vårdorganisation bör sträva efter att garantera högkvalitativ vård och behandling som är tillgänglig, kontinuerlig, sammanhållen, patientcentrerad och säker. Den bör också vara anpassningsbar och flexibel nog att möta de specifika behoven hos individuella patienter samt förändringar i populationens hälsostatus och demografiska trender över tid.

'Omvårdnadsmetodik' är ett begrepp inom vården som refererar till systematiska och strukturerade metoder för att erbjuda vård och stöd till en individ eller en grupp av individer med hänsyn till deras specifika behov och preferenser.

'Omvårdnadsmetodik, forskning' refererar till den vetenskapliga undersökningen av dessa metoder för att utveckla, implementera och bedöma effektiviteten och kvaliteten av olika omvårdnadsmetoder. Detta inkluderar studier som undersöker olika aspekter av omvårdnaden, såsom kompetensutveckling, kommunikation, dokumentation, etik och evidensbaserad praktik.

Forskning inom omvårdnadsmetodik kan hjälpa till att förbättra vården genom att identifiera bästa praxis, utveckla nya metoder och förbättra de befintliga. Det kan också hjälpa till att stärka den professionella kompetensen bland vårdpersonal och leda till en högre kvalitet på vården som ges till patienter och deras anhöriga.

'Utbrändhet' (ibland alsoser kallat 'burnout') är ett tillstånd som kännetecknas av fysiskt, emotionalt och mentalt utmattning, distansering från jobbet eller arbetsuppgifterna och en minskad professionell effektivitet. Det uppstår ofta som ett resultat av långvarig stress i arbetslivet, särskilt i situationer där individen känner sig oförmögen att hantera kraven på dem. Utbrändhet kan leda till allvarliga konsekvenser för både den enskilda individens välbefinnande och arbetsprestation, samt för organisationens produktivitet och kvalitet.

Enligt den medicinska terminologin är en barnmorska (obstetrician/midwife) en professionell utbildad person som erbjuder vård och stöd till kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård. Deras uppgift innefattar att övervaka fostrets tillväxt och hälsa, att erbjuda rådgivning om hälsovård och livsstil under graviditeten, att leda förlossningen och att ge vård och stöd under den postpartala perioden. Barnmorskor kan arbeta i olika miljöer såsom sjukhus, kliniker, hemma eller födelsecenter. De är specialiserade inom områden som reproduktiv hälsovård, sexual hälsa och familjeplanering.

Evidensbaserad omvårdnad (Evidence-Based Nursing, EBN) är en systematisk och strukturerad metod för att praktisera omvårdnag där beslut om patientvård grundar sig på bäst tillgänglig vetenskaplig evidens. Det innebär att man integrerar forskningsbaserad kunskap, klinisk erfarenhet och patients perspektiv för att ge den mest effektiva och säkra vården möjliga.

Den vetenskapliga evidensen utvärderas och klassificeras efter dess kvalitet och relevans för att stödja beslut om patientvård. Detta görs ofta med hjälp av systematiska litteraturöversikter och meta-analyser. Klinisk erfarenhet innebär insikter och kunskaper som har utvecklats genom att arbeta direkt med patienter under en längre tid. Patients perspektiv innebär att ta hänsyn till patients preferenser, värderingar och livssituation när man tar beslut om deras vård.

Evidensbaserad omvårdnad använder sig av en kritisk blick på alla tre dessa aspekter för att ständigt utveckla och förbättra patientvården, samtidigt som man arbetar för att minska variationen i vården och öka säkerheten för patienter.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

En sjuksköterskestuderande är en individ som är i lärosituation för att utbilda sig till legitimerad sjuksköterska. Utbildningen varierar beroende på land och typ av utbildningsprogram, men omfattar vanligtvis akademiska studier samt klinisk praktik under en viss tidsperiod. Sjuksköterskestuderande lär sig om olika aspekter av sjukvård, inklusive anatomoi, fysiologi, patofysiologi, farmakologi, nursingteori och praktiska färdigheter som är nödvändiga för att erbjuda vård och stöd till patienter i olika kontexter.

"Omvårdnadsutvärdering i forskningskontext refererar till systematisk insamling, analysering och tolkning av kvalitativt och/eller kvantitativt data relaterat till omvårdnaden. Detta görs för att bedöma effekterna av olika ingrepp, metoder eller interventioner inom omvårdnad, med syfte att förbättra patienternas hälsa och välbefinnande samt utveckla evidensbaserad omvårdnad."

Svenska: "Omvårdnadsutvärdering inom forskning avser systematisk insamling, analys och tolkning av kvalitativt och/eller kvantitativt data relaterat till omvårdnaden. Detta görs för att bedöma effekterna av olika ingrepp, metoder eller interventioner inom omvårdnad, med syfte att förbättra patienternas hälsa och välbefinnande samt utveckla evidensbaserad omvårdnad."

Den medicinska termen "Personal med utländsk examen" refererar till en person som har avlagt sin läkarexamen utanför Sverige och söker att arbeta som legitimerad läkare i landet. För att kunna få arbete som legitimerad läkare i Sverige måste personen ansöka om svensk läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.

För att få svensk läkarlegitimation krävs det att personen har avlagt en medicinsk examen som är jämförbar med den svenska läkarexamen, har godkänd kunskap i svenska och har minst 12 månaders klinisk erfarenhet efter avlagd läkarexamen. Socialstyrelsen bedömer varje ansökan individuellt och kan kräva att personen ska genomgå vissa kompletterande utbildningar eller prov innan läkarlegitimation beviljas.

'Vårdutbildning, forskning' kan definieras som den akademiska och praktiska utbildning som ges inom området vård och omsorg, med fokus på att förbättra individers hälsa och välbefinnande. Denna typ av forskning är ofta multidisciplinär och kan involvera en rad olika akademiska discipliner, inklusive medicin, psykologi, sociologi, antropologi och filosofi.

Vårdutbildning, forskning kan omfatta studier av effekterna av olika typer av vård och behandlingar, utvärderingar av olika metoder för att förebygga sjukdom och skada, samt undersökningar av de sociala, kulturella och ekonomiska faktorer som påverkar individers hälsa och välbefinnande.

Målet med vårdutbildning, forskning är att producera nya kunskaper och insikter som kan användas för att förbättra vården och omsorgen av individer och populationer, och för att informera politiska beslut och policyer inom hälso- och sjukvård.

Nyföddhetsvård, även kallat neonatalvård, är den medicinska vården och omsorgen som nyfötta barn får under de första veckorna efter födelsen. Detta inkluderar rutinundersökningar, screenings, vaccinationer och behandling av eventuella sjukdomar eller komplikationer. Syftet med nyföddhetsvården är att säkerställa barnets hälsa och utveckling samt att ge stöd till föräldrarna under denna omställningsperiod. Vårdprogrammet kan variera beroende på olika faktorer, såsom barnets hälsotillstånd vid födelsen, förlossningens komplikationer och eventuella sjukdomar eller ärftliga tillstånd.

I Sverige används inte begreppet "manlig sjuksköterska", utan använder istället termen "maskulin motsvarighet till sjuksköterska". Enligt Socialstyrelsen definieras den maskulina motsvarigheten till sjuksköterska på följande sätt:

"En legitimerad specialist i sjukvården som har en bred kompetens och är utbildad att bedöma, behandla och vårda patienter med akuta och kroniska sjukdomar och skador inom ett område eller flera områden inom sjukvården. En manlig sjuksköterska kan också ha en specialistkompetens inom ett visst område, till exempel intensivvård, operationsvård, psykiatri eller pediatrik."

Det är värt att notera att Socialstyrelsen använder begreppet "sjuksköterska" som en genusneutral term, men använder också termen "manlig sjuksköterska" för att beskriva män inom yrket.

"Sjuksköterskemottagningar" är en typ av vårdmottagning där sjuksköterskor utför primärvård och sekundärvård till patienter med olika medicinska behov. Dessa mottagningar kan vara specialiserade på att hantera specifika hälsoproblem, såsom diabetes, hjärt-lungsjukdomar eller mentala ohälsa.

I en sjuksköterskemottagning kan patienter få en grundläggande medicinsk utvärdering, including a health history assessment, physical examination, and diagnostic testing. Based on these assessments, the nurse practitioner can diagnose and manage common illnesses and injuries, prescribe medications, and order further tests or referrals to specialists as needed.

Sjuksköterskemottagningar är en viktig del av det svenska hälsovårdsystemet och kan erbjuda patienter en lättillgänglig och effektiv vårdalternativ, särskilt i områden där specialistvården kan vara mer begränsad.

"Arbetstillfredsställelse" är ett svenskt begrepp som inte har en direkt motsvarighet inom medicinen. Det handlar i stället om ett arbetslivsvetenskapligt koncept som beskriver hur nöjda och tillfredsställda individer är med sina arbetsförhållanden, inklusive aspekter som arbetsklimat, utmaningar, erkännande, lön, arbetstid och arbetsmiljö.

Emellertid kan arbetstillfredsställelse ha en indirekt koppling till medicinen genom dess påverkan på individens psykiska och fysiska hälsa. En hög grad av arbetstillfredsställelse kan leda till lägre stressnivåer, bättre mental hälsa och minskat sjukfrånvaro, medan låg arbetstillfredsställelse kan öka risken för psykiska ohälsa, sämre livskvalitet och högre sjukfrånvaro.

I en medicinsk kontext kan läkare och andra vårdpersonal därför ha anledning att intressera sig för patienters arbetstillfredsställelse som en del av deras holistiska vård och behandling, särskilt om de upplever symptom eller besvär som kan ha kopplingar till deras arbetsliv.

Speciellistutbildning för sjuksköterskor är en fortsatt utbildning efter grundläggande examen som auktoriserad sjuksköterska. Denna typ av utbildning ger sjuksköterskan en specialistkompetens inom ett specifikt område, såsom intensivvård, onkologi, psykiatri eller pediatrik. Utbildningen är teoretiskt och praktiskt inriktad och omfattar vanligen flera terminer av studier och klinisk praktik under en period av ett till två år. Efter genomförd specialistutbildning erhåller sjuksköterskan ofta en specialistbeteckning som indikerar hennes kompetens inom det aktuella området.

Sjuksköterskeföreningar är organisationer som främjar och stödjer sjuksköterskors yrkesutövning, utbildning och intressen. Dessa föreningar erbjuder ofta möjligheter till fortsatt utbildning, intressegrupper inom specifika områden av sjukvården och möjligheter att påverka yrkesgruppens arbetsvillkor och status. Sjuksköterskeföreningar kan också erbjuda rådgivning, stöd och representation i arbetstvister eller andra frågor som berör sjuksköterskors yrkesutövning. Dessa föreningar kan vara nationella eller lokala och kan vara anslutna till större internationella sjuksköterskeorganisationer.

Omvårdnadsjournaler är dokumentation som används inom vården för att skapa, underhålla och vidmaka ett systematisk och kontinuerlig uppföljning av en persons vård och behandling. Denna dokumentation kan ta många former, beroende på kontext och typ av vård, men innehåller ofta information om individens medicinska historia, diagnostisering, planering och genomförande av vård, medicineringsplan, laboratorievärden, observationer och reflektioner gjorda av vården personale.

Denna dokumentation används för att underlätta kommunikation mellan olika vårdpersonal, säkerställa kontinuitet i vården, stödja kliniska beslut och skydda patientens rättigheter. Samtidigt fungerar den som en juridisk dokumentation som kan användas i eventuella rättsliga processer. Därför är det mycket viktigt att alla inträden i journalen är korrekta, aktuella och skrivna på ett professionellt sätt.

'Klinisk kompetens' refererer til en individ's evne til at anvende sine kundskaber, færdigheder og attitude i praktisk, realverdenskontekst for at levere effektiv, sikker og passende medicinsk varetægt for patienter. Det inkluderer evnen til at tage en patients historie, udføre fysiske eksaminationer, analysere laboratorie- og diagnostiske data, stille en diagnose, udvikle og implementere en behandlingsplan, evaluere effekten af behandlingen og forbedre kommunikation med patienter, deres familier og andre sundhedspersonale. Klinisk kompetens kræver også evnen til at vurdere et patients helbred i bredere perspektiv, tage hensyn til de sociale, kulturelle og emotionelle aspekter af deres liv og have respekt for deres selvbestemmelse og præferencer.

"Personalrörlighet" är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som rörelseförmåga hos en individ i ett arbets- eller vardagsmiljö. Det kan avse personens förmåga att flytta sig själv från plats till plats, antingen genom att gå, stå upp, böja, vrida och/eller lyfta sina lemmar. Personalrörlighet kan också innefatta en persons förmåga att hantera redskap eller verktyg som behövs för att utföra arbetsrelaterade uppgifter.

I en medicinsk kontext kan begränsad personalrörlighet vara ett tecken på en rörelsehandikapp, sjukdom eller skada. Det kan också vara relaterat till åldersrelaterad nedbrytning av muskler och ledfunktioner. Behandlingen för begränsad personalrörlighet kan innefatta fysioterapi, träning, medicinsk behandling eller användning av assistiva enheter som rullstolar eller gångredskap.

"Omvårdnadshistoria" är ett begrepp inom vården som refererar till en systematisk insamling och dokumentation av en individ's hälsorelaterade information, inklusive deras medicinska, psykologiska, sociala och funktionella bakgrund. Denna information används för att stödja planering, koordinering och leverans av vård och behandling som är anpassad till individens specifika behov och preferenser.

En omvårdnadshistoria kan innehålla följande information:

* Personliga data: Namn, födelsedatum, kontaktinformation med mera.
* Sociala faktorer: Familjesituation, levnadsvillkor, socioekonomisk status och kultur.
* Medicinska data: Diagnoser, behandlingar, läkemedel, allergier, laboratorievärden och andra relevanta medicinska resultat.
* Psykologiska faktorer: Mental status, kognitiv förmåga, emotionell status och beteende.
* Funktionella data: Fysisk förmåga, sensorisk förmåga, kommunikationsförmåga och näringsstatus.
* Patientens eget perspektiv: Ändamål, preferenser, förväntningar och livsvillkor.

Denna information samlas ofta in genom en kombination av intervjuer med patienten och/eller deras familj, observationer och granskning av tidigare medicinska dokumentation. Det är viktigt att uppdatera omvårdnadshistorian regelbundet för att säkerställa att den är aktuell och relevant för patientens vård.

'Yrkesrelationer' är ett samlingsbegrepp inom arbets- och miljömedicin som refererar till de interaktioner och påverkan som uppstår mellan en individ och deras arbetsmiljö. Detta kan omfatta fysiska, kemiska, ergonomiska och psykosociala faktorer i arbetet som kan ha en inverkan på individens hälsa och välbefinnande. Yrkesrelationer kan också avse de sociala interaktionerna och relationerna mellan kollegor, ledare och andra personer i arbetslivet.

Exempel på fysiska yrkesrelationer kan vara ljudnivåer, vibrationer, temperatur och luftkvalitet, medan kemiska yrkesrelationer kan handla om exponering för skadliga ämnen som damm, gaser eller kemikalier. Ergonomiska yrkesrelationer kan röra sig om arbetsplatsens design och utformning, inklusive huruvida det finns risk för muskel-skeletta skador. Psykosociala yrkesrelationer kan handla om stress, psykisk belastning, mobbning eller trakasserier på arbetet.

Sammanfattningsvis avser 'yrkesrelationer' alla de olika aspekterna av en persons arbete som kan ha en inverkan på deras hälsa och välbefinnande, och det är viktigt att identifiera och hantera risker för att förebygga skador och sjukdomar relaterade till arbetet.

I Sverige används inte termen "Vårdadministration, avdelning" inom den medicinska terminologin. Istället används ofta termen "Apotek" eller "Medicinsk enhet" för att beskriva en plats där läkemedel hanteras och distribueras.

En Apotek, även kallat "Farmaci", är en enhet som är specialiserad på att tillhandahålla, förvara och distribuera läkemedel till patienter och andra vårdgivare. De är ofta ansvariga för att kontrollera recept, ge råd om läkemedelsanvändning och övervaka läkemedelsinteraktioner.

En Medicinsk enhet kan vara en del av en större vårdorganisation, såsom ett sjukhus eller en vårdcentral, och är ansvarig för att hantera och distribuera läkemedel till patienter under vården. De kan också vara involverade i att ge råd om läkemedelsanvändning och övervaka läkemedelsinteraktioner.

Det är viktigt att notera att terminologin kan variera mellan olika länder och kontexter, så det är alltid bra att specificera vad man menar med en term i ett särskilt sammanhang.

'Medicinskt sjukhuspersonal' är ett samlingsbegrepp för alla yrkesgrupper som arbetar på ett sjukhus inom den medicinska vården. Detta kan inkludera läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsköterskor, psykologer, fysioterapeuter, radiologer, laboratoriepersonal, operationspersonal, sjukvårdshjälpmedarbetare och andra stödfunktioner som arbetar tillsammans för att ge patienterna vården de behöver. Varje yrkesgrupp har sin egen speciella kompetens och roll inom den medicinska vården, men samarbetet mellan dem är av central betydelse för att säkerställa en högkvalitativ patientvård.

'Vårdlag' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den omfattning och typen av vård och behandling som en patient har rätt till eller kan få av olika skäl. Det kan handla om vad som är medicinskt nödvändigt, vad som är lämpligt utifrån patientens individuella behov och vad som är finansierat av olika aktörer inom hälso- och sjukvården.

Exempel på olika vårdlag kan vara specialistvård, operationsvård, rehabilitering eller längrevarande vård i ett äldreboende. Vårdlaget bestäms ofta av en läkare tillsammans med patienten och tar hänsyn till både den medicinska behandlingen och den sociala situationen för patienten.

Det är viktigt att notera att vårdlag kan variera mellan olika länder och regioner, och att det kan finnas olika regler och lagar som styr vad som är möjligt att erbjuda en patient.

Primärt sjukvårdssystem (Primary Nursing) är ett vårdsystem där en enskild sjuksköterska ansvarar för den totala, helhetsmässiga vården och planeringen av patientens omsorg under en tidsbegränsad period. Den primära sjuksköterskan är ansvarig för att skapa en individuell vårdplan baserad på patientens behov, samt att leda och koordinera den vård som ges av andra vårdpersonal inom det interprofessionella teamet.

Den primära sjuksköterskans roll innebär också att vara ansvarig för att upprätthålla en kontinuerlig och sammanhängande relation med patienten och dess anhöriga, vilket underlättar kommunikationen, stärker tillit och bidrar till en bättre kännedom om patientens livsvillkor och preferenser.

Primärt sjukvårdssystem har visat sig vara effektivt för att förbättra kvaliteten på vården, öka patient- och anhörigas tillfredsställelse samt stärka sjuksköterskans professionella autonomi och ansvar.

'Yrkesautonomi' (engelska: 'Professional autonomy') är ett medicinskt begrepp som refererar till den grad av självständighet och ansvar som en läkare eller annan yrkesverksam person har i att ta sjukvårdsbeslut och sköta sin egen praktik. Det innebär att yrkespersonen kan besluta om vad som är bäst för patientens vård och behandling, utifrån sitt expertkunnande och erfarenhet, samt i enighet med relevanta riktlinjer och regler.

Yrkesautonomi innebär också att läkaren har ansvar för sin egen fortsatta kompetensutveckling och att hålla sig uppdaterad inom sitt område av specialitet. Denna autonomi är viktig för att garantera en hög kvalitet på sjukvården, stärka patientens förtroende och öka yrkespersonens motivation och tillfredsställelse i arbetet.

Det är dock viktigt att notera att yrkesautonomi inte innebär att läkaren har fullständig frihet utan att den är inskränkt av lagar, regler, etik och god medicinsk praktik. Yrkesautonomin bör också balanseras mot samarbete och kommunikation med andra yrkesgrupper och patienten själv för att säkerställa en helhetlig och optimal vård.

'Vård vid livshotande sjukdom' (engelska: 'Palliative care for life-threatening illness') är en begrepp inom medicinen som refererar till den omfattande, aktiva, kontinuerliga vården och stöd som ges till patienter med allvarlig, ofta obotlig sjukdom, samt deras anhöriga. Syftet är att förbättra patientens kvalitet på livet, lindra smärta och andra besvär, stötta psykosocialt och spirituellt, samt hjälpa till att fatta beslut om behandlingar baserat på patientens önskemål, värderingar och preferenser.

Denna form av vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under aktiv behandling av underliggande sjukdom, under tiden då sjukdomen är i remission eller när den slutliga stadiet av livet närmar sig. Vård vid livshotande sjukdom kan ges på olika platser, såsom sjukhus, vårdhem, hemadministrerad vård och hospis.

Det är viktigt att skilja på begreppen 'Vård vid livshotande sjukdom' och 'Hospisvård'. Hospisvården är en del av vården vid livshotande sjukdom, men den fokuserar specifikt på patienter som befinner sig i slutstadiet av sin livslängd och behöver stöd för att hantera smärta och andra symtom, samt psykosocialt och spirituellt stöd under de sista dagarna, veckorna eller månaderna av livet.

En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases. They have completed a medical degree (MD or DO in the US, MBBS or BMedicine in the UK, etc.) and necessary postgraduate training, including residency and possibly fellowship, to specialize in a particular area of medicine.

Läkare arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller privatpraktiker och har till uppgift att ge medicinska råd, skriva ut läkemedel, utföra operationer och andra procedurer, samt övervaka patienters behandling och framsteg. De måste ständigt hålla sig underrättade om de senaste forskningsrön och medicinska teknikerna inom sitt specialområde för att kunna erbjuda sina patienter den bästa möjliga vården.

'Nursing, Supervisory' refererar till den roll och funktion som innebär att övervaka, leda och stödja andra sjuksköterskor och vårdpersonal i deras arbete med patientvård och patientomsorg. Detta kan omfatta att se till att policyer, procedurer och kvalitetsstandards följs, att utbilda och coachinga personal, att lösa problem och att ta beslut som rör vården på en avdelning eller i en vårdinrättning. En supervisors huvudsakliga uppgift är att se till att patienterna mottar högkvalitativ vård och att personalen har de resurser och stöd de behöver för att utföra sitt arbete effektivt och tryggt.

Public health nursing is a specialized field of nursing that focuses on improving the health and well-being of communities and populations at large. Public health nurses work to prevent illness and promote healthy behaviors through education, advocacy, and community partnerships. They may be employed by public health departments, community health centers, schools, or other organizations that serve the needs of specific populations.

Public health nurses often work on issues related to infectious disease prevention and control, chronic disease management, maternal and child health, environmental health, and emergency preparedness. They may provide direct care to individuals and families, but their primary focus is on addressing the social determinants of health that impact entire communities. This can include working to address issues such as poverty, housing insecurity, food access, and lack of education or employment opportunities.

Public health nurses are trained to work collaboratively with other healthcare professionals, community leaders, and stakeholders to identify and address the health needs of their communities. They may conduct assessments to identify gaps in services or health disparities, develop and implement evidence-based interventions, and evaluate the impact of those interventions on population health outcomes.

Overall, public health nursing is a critical component of the broader public health system, working to promote health equity and social justice by addressing the root causes of health inequities and advocating for policies and practices that support healthy communities.

Geriatric nursing, också känt som äldreomsorg inom vården, är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på att ge vård och omvårdnad till äldre personer med komplexa medicinska behov. Geriatriska sjuksköterskor har ofta utbildning och erfarenhet i att hantera de speciella hälsofrågorna och kroniska sjukdomar som är vanliga bland äldre vuxna, såsom demens, Alzheimers sjukdom, stroke, diabetes, njursjukdomar, ledsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

Geriatriska sjuksköterskor arbetar ofta i olika vårdmiljöer, såsom äldreboenden, sjukhus, kliniker, hemvårdsinstitutioner och rehabiliteringscenter. Deras uppgifter kan omfatta att utvärdera patients behov, skapa vårdplaner, administrera mediciner, utföra procedurer, erbjuda rådgivning till patienter och deras familjer, samt samarbeta med andra vårdpersonal för att koordinera omfattande vårdsystem.

Geriatriska sjuksköterskor har ofta en helhetssyn på patientens välbefinnande och tar hänsyn till deras fysiska, mentala, sociala och emotionella behov. De arbetar ofta med att främja patienternas autonomi och delaktighet i vården, samt att förebygga sjukdomar och skador genom undervisning om hälsobeteende och preventiv åtgärder.

En läkarassistent (PA, Physician Assistant) är en licensierad hälsovårdstjänsteman som utövar medicinsk vård under läkares övervakning och ansvar. De har en masterexamen i medicinsk vetenskap och genomgår en kombination av akademisk utbildning och klinisk praktik. Läkarassistenter kan undersöka patienter, ställa diagnoser, skriva recept och behandla sjukdomar under läkares tillsyn. Deras roll inkluderar ofta att ta medicinsk historia, utföra fysiska undersökningar, tolka laboratoriediagnostiska tester, ställa diagnoser, skapa behandlingsplaner och genomföra vissa procedurer. Läkarassistenter arbetar i en mängd olika specialiteter som primärvård, kirurgi, internmedicin, pediatrik, psykiatri och obstetrik/gynekologi.

Advanced Practice Nursing (APN) är en benämning på en högre nivå av utbildning, kompetens och autonomi för vissa specialistskolade sjuksköterskor. APNs har vanligen en masterexamen eller klinisk doktorsexamen och har specialiserat sig inom ett visst område, till exempel pediatrik, psykiatri, kardiologi eller onkologi.

APNs kan bedöma, diagnostisera och behandla patienter, prescribera mediciner och andra terapier, samt arbeta som primärvårdssjukvårdare i vissa jurisdiktioner. De kan också fungera som kliniska lärare, forskare och ledare inom sjukvården.

APNs är skyldiga att utöva sin yrkesverksamhet på ett sätt som stödjer patienternas fysiska, psykologiska och sociala behov, samt att arbeta i samarbete med andra hälso- och sjukvårdspersonal för att erbjuda högkvalitativ vård till sina patienter. De måste också vara medvetna om de etiska aspekterna av sin yrkesverksamhet och följa de relevanta lagarna, riktlinjerna och standarderna inom sjukvården.

'Vårdinformatik' kan definieras som ett samlingsbegrepp för användandet av datorsystem och informationsteknologi inom hälso- och sjukvården. Det handlar om att utveckla, implementera och underhålla informationssystem som stödjer vården, forskningen och undervisningen inom hälso- och sjukvården.

Exempel på system som kan ingå i vårdinformatiken är elektroniska patientjournaler, laboratoriesystem, bildhanteringssystem, läkemedelsinformation, terminologisystem och system för telemedicin. Vårdinformatiken innefattar också frågor relaterade till dataskydd, integritet, säkerhet och lagstiftning.

Målet med vårdinformatiken är att underlätta och förbättra kvaliteten på vården genom att stödja beslutsprocesser, minska risken för felmedicinering, underlätta kommunikationen mellan olika vårdgivare och patienter samt öka effektiviteten i vården.

"Personlig lojalitet" är ett begrepp som ofta används inom områden som arbets- och organisationspsykologi, men det saknas en entydig medicinsk definition. Termen refererar vanligtvis till den lojalitet eller förpliktelse en individ känner mot en annan person, grupp eller organisation, baserat på ett personligt eller emotionellt band snarare än på enbart professionella eller juridiska skyldigheter.

I vissa fall kan personlig lojalitet ha positiva effekter, som stärkt arbetsklimat och samarbete. Men om den är för stark eller ensidig kan den också leda till etiska dilemmor, konflikter av intresse och negativa konsekvenser för individens välbefinnande och professionalism.

Det finns inget officiellt ställt in medicinskt diagnossystem som ICD-10 eller DSM-5 som klassificerar "personlig lojalitet" som en sjukdom eller ett medicinskt tillstånd.

'Sjukhuspersonal' kan definieras som de olika yrkesgrupper som arbetar på ett sjukhus och som har ansvar för att ge vård och behandling till patienter. Detta inkluderar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, specialistpersonal som respiratorterapeuter och dietister, samt också andra stödjande personal som administratörer, rengörings- och säkerhetspersonal. Alla dessa personer har en viktig roll att spela för att säkerställa att patienterna får den vård de behöver under deras vistelse på sjukhuset.

I medically oriented context, 'Corporate Nurses' or 'Företagssköterskor' typically refer to registered nurses who work in a corporate setting, rather than in a clinical or hospital environment. Their role is to promote health and safety, prevent illness and injury, and manage medical emergencies in the workplace. They may also provide health education, counseling, and wellness programs to employees.

Some specific responsibilities of Corporate Nurses can include:

* Developing and implementing health and wellness initiatives for employees
* Providing immunizations and health screenings
* Responding to medical emergencies and providing first aid
* Case management for employees with chronic illness or injury
* Developing and delivering training programs on various health topics
* Conducting ergonomic assessments to reduce the risk of workplace injuries
* Providing counseling and support for employees dealing with stress, depression, or other mental health issues.

Overall, Corporate Nurses play a critical role in promoting the health and well-being of employees, which can lead to increased productivity, reduced absenteeism, and improved job satisfaction.

En arbetsbeskrivning (job description) är en detaljerad beskrivning av ett specifikt jobb och de uppgifter, ansvarsområden, utmaningar, behövda färdigheterna och andra aspekter som är relaterade till arbetet. Den används ofta i samband med rekryteringsprocesser för att ge sökande en klar förståelse av vad ett jobb innebär, men den kan också användas för att ställa upp mål och förväntningar för en anställd eller för att utvärdera deras prestationer.

En komplett arbetsbeskrivning kan innehålla följande element:

* Jobbtitel: Den exakta titeln på jobbet som beskrivs.
* Lön och anställningsform: Information om lönenivå, anställningsform (tillsvidare eller tidbestämd), arbetstid och andra villkor.
* Sammanfattning av jobbet: En kort beskrivning av vad jobbet innebär och vilka huvudansvarsområden det omfattar.
* Arbetsuppgifter: En detaljerad lista över de uppgifter som den anställde kommer att utföra i samband med arbetet.
* Krav på utbildning och erfarenhet: De formella kraven på utbildning, certifieringar eller erfarenhet som behövs för att kunna klara av jobbet.
* Nödvändiga färdigheter: De personliga färdigheterna, egenskaper och kompetenser som behövs för att utföra jobbet på ett effektivt sätt.
* Arbetsmiljö: Beskrivning av var arbetet ska utföras, om det är i ett kontor, på en fabrik eller annan plats.
* Relationer och ansvar: En beskrivning av vem den anställde kommer att rapportera till och vilka andra personer som den kommer att arbeta tillsammans med.
* Utvecklingsmöjligheter: Beskrivning av möjligheterna till yrkesutveckling, utbildning och befordran inom företaget eller organisationen.

Det är viktigt att vara tydlig och specifik när man skriver en jobbbeskrivning för att undvika missförstånd och förväntningar som inte stämmer överens med verkligheten. Det kan också hjälpa till att locka kvalificerade sökande som är intresserade av just det jobbet du har att erbjuda.

Sjuksköterskelegitimation, även kallat sjuksköterskediplom, är ett bevis på att en person har utbildat sig och examinerats som legitimerad sjuksköterska. Legitimationen ger behörighet att arbeta som sjuksköterska inom vården och utfärdas av relevanta myndigheter i respektive land. I Sverige utfärdas sjuksköterskelegitimationen av Socialstyrelsen. Legitimationen krävs ofta för att få arbeta som sjuksköterska inom offentlig sektor, men även privata vårdenhet kan ha det som ett krav.

Mödra- och barnhälsovård, även känd som maternal-fetal medicine på engelska, är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att förbättra hälsan hos mödrar och foster under graviditet, förlossning och efter graviditet. Detta inkluderar vård av högrisksgravida, prenataldiagnostik och terapi, samt ämnen som fosterskada, prematur födelse och komplikationer under förlossning. Många läkare inom detta område är specialiserade på att hantera svåra eller ovanliga situationer under graviditeten och arbetar ofta tätt med andra specialistläkare, såsom genetiker, neonatologer och perinatalpsykiatriker.

'Vårdkvalitet' (eng. healthcare quality) kan definieras som graden av målorienterad, patientcentrerad vård och service som mäter, förbättrar och upprätthåller höga standarder för sjukvården genom att mäta resultat och tillhandahålla relevant information till alla intresserade partier. Denna definition inkluderar aspekter av effektivitet, säkerhet, patientcentreradhet, timeliness, effektivitet och jämlikhet i vården. Målet är att förbättra individuella patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka systemets hållbarhet och prestationer.

Primärvård är den första kontakten med det medicinska sjukvårdsystemet när en individ eller familj söker vård. Det innefattar ofta preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar, samt stöd till sjukdomars förlopp och rehabilitering. Primärvården är vanligtvis den lägsta nivån av sjukvård i ett land och omfattar ofta vårdgiver som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdare. Primärvårdens mål är att ge helhetsskydd till individen eller familjen, ta hand om deras grundläggande medicinska behov och försäkra att de får den rätta vården på rätt plats när det behövs.

"Intranet training" or "intranet-based training" refer to educational programs or activities that are conducted through an organization's internal network (intranet). These programs may include a variety of learning experiences, such as online courses, interactive simulations, and collaborative tools, which are designed to improve the knowledge, skills, and performance of employees or members within the organization. The goal of intranet training is to provide accessible, convenient, and cost-effective learning opportunities that can be tailored to the specific needs of the learners and the organization.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

"Shift work tolerance" refererar till individens förmåga att hantera och adaptera sig till skiftarbete, vilket innebär arbeta vid olika tider på dygnet, ofta varierande schemaläggningar och oregelbundna sömnmönster. Toleransen för skiftarbete kan variera mycket mellan olika individer och kan påverkas av en rad faktorer som individuella arvsanlag, ålder, hälsostatus, livsstil och personliga preferenser.

En hög skiftarbetestolerans innebär att en person har förmågan att effektivt utföra sitt arbete under olika tider på dygnet, hantera sömnsvårigheter och andra relaterade hälsoeffekter, samtidigt som de upprätthåller en acceptabel livskvalitet. Vissa individer kan ha en naturlig förmåga att anpassa sig till skiftarbete, medan andra kan utveckla tolerans genom goda sömnhygien, regelbundna rutiner och hälsosamma levnadsvanor.

I motsats till detta kan en låg skiftarbetestolerans leda till problem som sömnsvårigheter, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, stress och ökad risk för arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. I värsta fall kan det leda till kronisk sömnbrist och allvarliga hälsoproblem som depression, diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

Hälso- och sjukvårdspersonal är en samlande beteckning på de olika yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, med målet att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos individer eller populationer.

Typiska yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdspersonal är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, optiker, sjukgymnaster och vårdbiträden. Deras arbetsuppgifter kan variera stort beroende på yrkesgrupp och specialisering, men de har alla en gemensam uppgift att främja och vårda människors hälsa och välbefinnande.

The American Nurses Association (ANA) is a professional organization that represents the interests of registered nurses (RNs) in the United States. It was established in 1896 and is the largest nursing organization in the country, with over 4 million members. The ANA's mission is to "promote the advancement of the nursing profession, improve patient care, and advocate for the rights of nurses and their patients."

The ANA sets standards and guidelines for nursing practice, education, and research, and advocates for policies that support the health and well-being of nurses and their patients. It also provides resources and support to RNs through its state affiliates and specialty nursing organizations. The ANA is committed to promoting diversity, equity, and inclusion in the nursing profession and works to address issues such as workplace safety, patient advocacy, and access to quality healthcare.

The ANA's definition of nursing is: "Nursing is the protection, promotion, and optimization of health and abilities, prevention of illness and injury, alleviation of suffering through the diagnosis and treatment of human response, and advocacy for individuals, families, communities, and populations."

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

Allmänmedicin, även känt som familjemedicin eller primärvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på att ge helhetsvård till individer, familjer och samhällen över åldersspannet. En allmänmedicinsk läkare har utbildning och kompetens inom ett brett spektrum av medicinska områden, inklusive preventiv medicin, kronisk sjukvård, akut vård och äldreomsorg. De arbetar ofta i primärvårdsenheter som family health teams, community health centers eller privata praktiker, och de fungerar ofta som den första kontakten mellan patienter och sjukvården. Deras mål är att främja hälsa, förebygga sjukdomar och behandla både akuta och kroniska tillstånd med en personcentrerad, helhetlig och kontinuerlig vårdfilosofi.

I'm sorry for any confusion, but "England" is not a medical term or concept. It is a geographical and political term referring to a country that is part of the United Kingdom. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them.

I Sverige är vårdhögskolor högre educationsinstitutioner som erbjuder utbildning inom olika områden av hälso- och sjukvården, till exempel sjuksköterskeutbildning, barnmorska, fysioterapeut, logoped och dietist. Utbildningarna leder vanligtvis till yrkesexamen och ges på grundnivå (kandidatnivå) eller avancerad nivå (masternivå).

Vårdhögskolor har ofta ett starkt samarbete med regionala hälso- och sjukvårdsenheter, vilket möjliggör klinisk undervisning och praktik för studenterna. Syftet med vårdhögskolorna är att utbilda kompetenta och skickliga hälsovårdare som kan bidra till ett högt kvalitetssätt i hälso- och sjukvården.

I Sverige är en omvårdnadsfakultet en utbildningsenhet på ett universitet eller högskola som erbjuder utbildning inom omvårdnad. En omvårdnadsfakultet kan erbjuda olika nivåer av utbildning, från kandidat- till masternivå och forskarutbildning.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en omvårdnadsfakultet ha en egen identitet med en tydlig profil inom omvårdnad, och utbildningen ska vara teoretiskt grundad och praktiskt anknytning. Utbildningarna ska också vara baserade på de nationella kompetensbeskrivningarna för olika yrkesgrupper inom omvårdnaden, till exempel barnmorska, sjuksköterska eller specialistkonsulent i omvårdnad.

En av de viktigaste uppgifterna för en omvårdnadsfakultet är att utbilda kompetenta och skickliga vårdpersonal som kan möta framtidens krav på hälso- och sjukvården. Fakulteten ska också vara aktiv inom forskning och utveckling, och bidra till att utveckla och förbättra omvårdnaden genom att producera nya kunskaper och metoder.

Organisationskultur kan definieras som de gemensamma värderingar, övertygelser, normer och traditioner som delas av medlemmarna i en organisation och påverkar deras beteende och interaktioner. Den kan också ses som den sammanlagda uppsättningen antaganden, värderingar och praktiker som utgör det unika sättet att tänka, känna och agera hos en viss organisation. Organisationskultur påverkar hur medlemmar kommunicerar, tar beslut, löser problem och hanterar konflikter inom organisationen. Den kan också påverka hur organisationen uppfattas av externa aktörer som kunder, leverantörer och allmänheten. En stark och positiv organisationskultur kan stärka lojaliteten hos medlemmar och förbättra effektiviteten och framgången hos organisationen.

Omvårdnadsteori (også kendt som nursing theory eller care theory) er en teoretisk framework, der forsøger at forklare og definere det unikke professionelle handlingsfelt, som området omvårdning dækker. Denne teori beskriver ofte de grundlæggende principper, koncepter, begreber og modeller, der anvendes inden for området.

En af de mest citerede definitioner på omvårdnadsteori stammer fra Florence Nightingale, som definerer omvårdnad som "den proces, hvorved en sygeplejerske personligt og professionelt støtter, opmuntre og underviser patienten i at opnå den maksimale sundhed og velbefindende".

I dag er der mange forskellige omvårdnadsteorier, som alle har fokus på de specifikke aspekter af omvårdningen. Disse teorier kan hjælpe sygeplejersker med at forstå og reflektere over deres praksis, såvel som udvikle bedre metoder til at yde kvalitetsomvårdnad.

En anden kendt omvårdnadsteoretiker er Jean Watson, som har udviklet "The Theory of Human Caring". Hun mener, at sygepleje skal være centreret omkring den enkelte patient og deres individuelle behov. Hendes teori understreger også vigtigheden af et helheds- og humanistisk perspektiv på sygeplejen, hvor sygeplejersken skal have respekt for patientens værdier, kultur og individualitet.

I alt set er omvårdnadsteori en teoretisk grundlag for at forstå, udvikle og forbedre sygeplejen som profession. Den hjælper os med at forstå de vigtigste aspekter af sygeplejen, såvel som at reflektere over vores egen praksis og søge efter nye måder at yde kvalitetsomvårdnad.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Patienttilfredsställelse (på engelska: "patient satisfaction") är ett begrepp inom medicinen som refererar till hur väl en patients behov, önskemål och förväntningar uppfylls under sin vård- och behandlingsprocess. Det mäts ofta genom att patienten får svara på frågor om olika aspekter av vården, till exempel läkares kommunikationsförmåga, personalens vänlighet och service, samt hur väl de känner sig informerade om sin behandling. Patienttilfredsställelse anses vara en viktig indikator på kvaliteten på vården och kan ha en betydelsefull inverkan på patientens läkar-patient-förhållande, samt deras motivation till att följa behandlingsplanen.

En 'Hälso- och sjukvårdsundersökning' (HSU) är en systematisk undersökning av en individuals hälsa, som vanligtvis utförs av en legitimerad hälsovårdpersonal såsom läkare eller sjuksköterska. Målet med en HSU är att upptäcka eventuella hälsoproblem i ett tidigt skede, förhindra sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, och att uppdatera individens medicinska historia.

En HSU kan innefatta en rad olika procedurer, beroende på individens ålder, kön, familjemedicinsk historia och andra faktorer. Typiska komponenter i en HSU kan vara:

* En medicinsk anamnes, där individen frågas om sin medicinska historia, livsstil, symptom och hälsovärn.
* En fysisk undersökning, där hälsovårdspersonalen utför en grundläggande fysiskt tillsyn av kroppen, inklusive att lyssna på hjärtat och lungorna, titta i ögonen och munnen, och känna efter lymfknutar och andra fysiska tecken på sjukdom.
* Undersökningar som blodprov, urinprover eller avbildande undersökningar som röntgen eller ultraljud, för att få ytterligare information om individens hälsa.
* Råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten, ändra kosten eller ta preventiva mediciner.

HSU:er är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede och för att främja en god allmän hälsa. De rekommenderas vanligen regelbundet, beroende på ålder, kön och hälsostatus.

Operationssalsomvårdnad (Perioperativ vård) är den omfattande vården som en patient får innan, under och efter en operation. Den perioperativa vården inkluderar uppskattning av operationsrisken, förberedelser inför operationen, övervakning under operationen, smärtbehandling och återhämtning efter operationen. Målet är att se till att patienten får den bästa möjliga vården för att uppnå optimala kliniska resultat och att minska komplikationer och risken för skador. Vården utförs av ett multidisciplinärt team, inklusive anestesiologer, kirurger, operationssköterskor och övrig sjukvårdspersonal.

"Personalrekrytering" är ett begrepp inom human resources (HR) och syftar på processen att hitta, värva och anställa den rätta personen till en ledig tjänst i en organisation. Denna process kan omfatta aktiviteter som att skapa en jobbdescription, marknadera jobbet, ta emot och screena ansökningar, genomföra intervjuer, göra referenskontroller och till slut göra ett erbjudande till den valda kandidaten. Personalrekrytering handlar alltså om att hitta den bästa matchningen mellan en vakans och en kandidat, med hänsyn till kompetens, erfarenhet, personlighet och kulturfit. Syftet är att stödja organisationens mål och vision genom att rekrytera de mest lämpliga kandidaterna som kan bidra till företagets framgångar och prestationer.

“Family care” or “familjevård” in Swedish, refererar till omsorg och stöd som ges till en person av deras familjemedlemmar eller närstående. Det kan handla om praktisk vardaglig hjälp, emotionell stöd eller specialiserad vård för en person med en sjukdom, funktionsnedsättning eller åldersrelaterad nedgång. Family care kan också inkludera att ta hand om barn eller unga.

Det finns inget allmänt accepterat medicinskt definition av "familjevård", men det är en term som ofta används i hälso- och sjukvården för att beskriva den viktiga roll som familjemedlemmar kan spela i en persons vård och omsorg.

Kvalitativ forskning är en metod inom forskningsområdet som fokuserar på att beskriva och förstå fenomen, processer, sociala konstruktioner och människors subjektiva erfarenheter. Den kvalitativa forskningen strävar efter att producera djupare insikter och förståelse av ett ämne genom att använda sig av metoder som intervjuer, observationer, focusgruppsdiskussioner och innehållsanalyser.

Den kvalitativa forskningen skiljer sig från kvantitativ forskning genom sin fokusering på det kvalitativa och subjektiva istället för det kvantitativa och objektiva. Den saknar ofta en strikt kontroll av variablerna och använder sig inte av statistiska metoder för att analysera data. I stället används metoder som induktion, deduktion och abduktion för att tolka och förstå de kvalitativa data som samlats in.

Exempel på tillämpningar av den kvalitativa forskningen kan vara att undersöka patienters erfarenheter av en viss sjukdom, att studera lärares undervisningsmetoder eller att analysera texter och dokument för att få en bättre förståelse av ett historiskt fenomen.

Försvarsomvårdnad är ett begrepp inom sjukvården som refererar till de preventiva och terapeutiska åtgärder som vidtas för att förhindra skador, infektioner eller komplikationer hos en patient under en medicinsk behandling eller efter en operation. Detta kan inkludera sådana saker som att regelbundet monitorera patientens vitala tecken, att se till att läkemedel ges korrekt och i tid, att hjälpa patienten med rörelse och ställning för att förebygga sängliggande sjukdomar, samt att undvika obekväma eller skadliga positioner.

Den exakta definitionen av försvarsomvårdnad kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen, men det är allmänt sett en viktig del av patientvården som bidrar till att säkerställa bästa möjliga utgång för patienten.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

Perioperativ omvårdnad är den speciella typen av vård som ges till patienter som ska genomgå en operation eller som redan har genomgått en operation. Den perioperativa vården inkluderar alla aspekter av patientvården, från förberedelser inför operationen, under operationen och till efteroperationell vård. Syftet med perioperativ omvårdnad är att säkerställa patientens säkerhet, minska komplikationsrisken och främja bästa möjliga utgångar för patienten. Den perioperativa vården kan innefatta insatser som att ställa en preoperativ diagnos, administrera anestesi, monitora patientens livsviktiga funktioner under operationen och ge smärtlindring och andra behandlingar efter operationen.

'Skadeklassificering' er en måde til at rangere og kategorisere skader baseret på deres alvorlighed og/eller art. Denne klassificering kan hjælpe med at bestemme behandlingsbehov, prognose, kompensation og forebyggelse af fremtidige lignende skader.

Der findes forskellige typer skadeklassificering indenfor forskellige medicinske områder. Nogle eksempler er:

1. Traumatisk hjerneskade (TBI) klassificeres ofte baseret på Glasgow Coma Scale (GCS), som vurderer patientens bevidsthedsniveau, øjeåbning og respons på smertestimuli. TBI kan også klassificeres som mild, moderat eller svær, baseret på neurologiske symptomer og længde af bevidstløshed.
2. Skeletmuskulatur trauma (SMT) inddeles ofte i tre kategorier: mild (I°), moderat (II°) og svær (III°). Hver kategori har sine egne kriterier, fx er en I° skade en mindre revne i musklen eller senen, mens en III° skade omfatter en komplet afskæring af musklen eller senen.
3. Forbrændinger klassificeres ofte efter deres dybde (første grad, anden grad og tredje grad) og udstrækning (procent af kroppen). Denne klassificering hjælper med at bestemme behandlingsbehov og forventet helingsforløb.
4. Hjerte-karakter skader, såsom infarkter, kan klassificeres efter størrelse, beliggenhed og årsag (f.eks., arteriel trombus eller embolus).

Skadeklassificering er vigtigt for at koordinere behandling, dokumentation, kommunikation mellem sundhedspersoner, forskning og overvågning af sygdomsbilledet.

Obstetric nursing, också känt som förlossningsvården, är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på vård och stöd av kvinnor under graviditet, förlossning och postpartum-perioden. Detta inkluderar:

1. Pre-natal vård: Obstetric nurses ger råd och stöd till gravida kvinnor under hela graviditeten, såsom att undervisa om fosters utveckling, hälsosamma livsstilsval, symtom att titta efter och förberedelser inför förlossningen.
2. Förlossningsvård: Under förlossningen, assisterar obstetric nurses läkare eller barnmorskor genom att ge fysisk stöd till den födande, övervaka moderkakans avlossning och barnets hälsa, och erbjuda smärtlindring. De kan också vara ansvariga för att registrera fostrets hjärtslag, moderkakans kontraktioner och andra viktiga tecken under förlossningen.
3. Postpartum vård: Efter förlossningen, fortsätter obstetric nurses att ge stöd och råd till den nyblivna modern och hennes familj. De kan hjälpa till med amning, övervaka moderkakans avfallet, behandla eventuella skador eller komplikationer, och erbjuda information om vård av det nya barnet.

Obstetric nursing kräver en kombination av medicinsk kunskap, teknisk skicklighet och emotionell intelligens för att ge effektivt stöd till kvinnor under en av de mest betydelsefulla tidsperioderna i deras liv.

I medicinska sammanhangen kan "Vårdare-familjerelationer" definieras som de interpersonella relationerna och kommunikationsmönstren mellan vårdpersonalen (sjuksköterskor, läkare, terapeuter med mera) och patientens familjemedlemmar. Dessa relationer är av stor betydelse för den medicinska vården eftersom de kan påverka patientens välbefinnande, tillit till vården och samarbetsvilja, vilket i sin tur kan ha en direkt påverkan på behandlingsresultaten.

En god vårdare-familjerelation kännetecknas av ömsesidig respekt, ärlighet, transparens och ett stort fokus på att uppfylla patientens önskemål och behov. Vårdpersonalen bör vara medveten om att familjemedlemmar kan ha olika känslor, behov och reaktioner under sjukdoms- eller skadeprocessen, och att det är viktigt att stötta och kommunicera effektivt med dem för att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patienten.

Medicinsk definition: Intervju, principer

En intervju i en medicinsk kontext är ett samtal mellan en vårdgivare och patient där syftet är att samla in relevant information för att ställa en diagnos, besluta om behandling eller bedöma patients status. Intervjun ska utföras på ett professionellt, respektfullt och empatiskt sätt med hänsyn till patientens personliga liv och känslor.

Principer för en medicinsk intervju inkluderar:

1. Skapa en trygg och bekväm miljö för patienten.
2. Använd aktivt lyssnande och öppen body language.
3. Ställ frågor som är klara, specifika, relevanta och stängda (CSR-frågor).
4. Undvik ledande frågor som kan påverka patientens svar.
5. Använd olika tekniker för att främja öppenhet, till exempel reflektera, summera och parafrafera.
6. Visa empati och förståelse för patientens situation.
7. Sammanfatta informationen från intervjun och diskutera eventuella behandlingsalternativ med patienten.
8. Documentera intervjun korrekt och konsekvent i patientens journal.

Sammanfattningsvis är en medicinsk intervju en viktig del av vården som kräver god kommunikationsförmåga, aktivt lyssnande och respekt för patienten. Genom att följa principerna för en medicinsk intervju kan vårdgivaren samla in relevant information och bygga upp ett tillitfullt förhållande med patienten.

'Säkerhetshantering' (engelska: 'Security management') är ett samlingsbegrepp inom medicinen som handlar om att identifiera, bedöma och hantera risker och hot relaterade till patienters säkerhet. Det kan röra sig om sådant som förebyggande åtgärder för att undvika skador, sjukdomar eller andra skadliga händelser, samt planering och hantering av nödsituationer och kriser.

Exempel på aspekter som kan ingå i säkerhetshantering inom medicinen är:

* Infektionskontroll: att förebygga spridning av smitta och infektioner genom hygien, immunisering och andra preventiva åtgärder.
* Medicinsk tekniksäkerhet: att säkerställa att medicinska enheter och system fungerar korrekt och att patienter inte utsätts för onödig risk under behandlingen.
* Fysisisk säkerhet: att skydda patienter, personal och besökare från olyckor, våld eller andra hot i miljön där vården ges.
* Psykosocial säkerhet: att skapa en trygg och stödjande miljö för patienter och personal, som exempelvis att hantera aggressiva patienter eller undvika mobbning.
* Krisledarskap och incidenthantering: att ha rutiner och planer för att hantera oväntade händelser eller kriser, såsom exempelvis en brand eller en aktiv skott-situation.

Säkerhetshantering inom medicinen är en viktig del av kvalitetsarbete och patientensäkerhet, och det är en pågående process som kräver ständig övervakning och förbättring.

"Arbetarskydd" är ett begrepp inom arbetslivssäkerheten och hänvisar till de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska risker för skada eller sjukdom i samband med arbetet. Detta kan omfatta en rad olika åtgärder, såsom tekniska lösningar, organisatoriska förändringar och användande av skyddsutrustning.

Den medicinska aspekten av "arbetarskydd" handlar främst om att förebygga eller minska exponeringen för faktorer som kan skada hälsa, såsom kemiska ämnen, fysikaliska skadegörare och psykosociala belastningar. Detta kan uppnås genom att utvärdera arbetsmiljön, identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och trygghet.

Exempel på medicinska aspekter av "arbetarskydd" kan inkludera:

* Användning av andningsskydd för att förebygga exponering för kemiska ämnen eller damm
* Användning av lyftstöd för att minska belastningen på ryggraden under lyft
* Anpassning av arbetsplatsen och arbetet för att undvika repetitiva rörelser eller monotona uppgifter som kan leda till muskel-skeletta problem
* Psykosocialt stöd och resurser för att hantera stress, mobbning eller andra psykosociala risker på arbetsplatsen.

'Hälso- och sjukvård i glesbygd' refererar till de tjänster och insatser som erbjuds för att möta de medicinska behoven hos den befolkning som lever på landsbygden eller i områden med låg befolkningsdensitet. Dessa områden kan ha särskilda utmaningar när det gäller tillgång till vård, eftersom de ofta är geografiskt avlägsna från större sjukhus och specialistvård.

I en medicinsk kontext kan hälso- och sjukvård i glesbygd innebära en kombination av preventiv vård, primär vård och specialistvård som erbjuds på plats i glesbygdsområdena. Detta kan omfatta allt från läkare, sjuksköterskor och tandläkare till mental hälsoexpertis, fysioterapi och annan rehabilitering.

Ett viktigt mål med hälso- och sjukvård i glesbygd är att försäkra att patienter har tillgång till den vård de behöver, oavsett var de bor. Detta kan uppnås genom att använda digital teknik för telemedicin och e-hälsa, samt genom att utveckla nya modeller för vård och service som möjliggör att patienter behandlas nära hemma.

'Kommunikation' er ein overordnet begrep som inneholder alle typer av informasjonsutveksling mellom levende vesener, inkludert interpersonell kommunikasjon mellom mennesker, men også kommunikasjon mellom celler i levende organismer og mellem maskiner. I en medicinsk kontekst kan 'kommunikation' definerast som den måten hvorpå informasjon overføres mellom klienten/pasienten og prestasjonsutøveren (f.eks. lege, sykepleier eller terapeut), slik at pasientens behov, ønsker, holdninger, preferanser og livssituasjon kan forstås og tas hensyn til under diagnostisering, behandling og pleie. Denne to-veis kommunikasjonen inkluderer ikke bare tale og lytte, men også kroppsspråk, skriving, teknologi og andre former for symbolsk uttrykk.

"Patientinformation, principer" refererer til de etiske og professionelle retningslinjer som sygeplejepersonale og andre helsefaglige ansatte bør følge når de forbereder, overlever og dokumenterer oplysninger til patienter. Disse principer sikrer at patienten forstår sin sundhedstilstand, behandling og behandlingsplaner, og at han eller hun deltager aktivt i eget sundhedsmæssige beslutningsproces.

De vigtigste principer for patientoplysning inkluderer:

1. At respektere patientens selvbestemmelse og give dem tilstrækkelig information til at gøre oplyst valg.
2. At sikre at oplysningerne er klare, præcise, relevante og forståelige for patienten.
3. At vurdere patientens behov for yderligere støtte eller tilpasninger, herunder sproglige, kulturelle eller fysiske behov.
4. At sikre patientens fortrolighed og respektere deres valg om at modtage oplysninger eller ikke modtage oplysninger.
5. At dokumentere oplysningerne korrekt og tilgængeligt for patienten og andre relevante sundhedsfaglige ansatte.

I alt sikrer disse principer at patienter får den bedst mulige oplevelse af at modtage relevant, forståelig og hensigtsmæssig information om deres sundhedstilstand og behandling.

Enligt Amerikanska Akademin för Pediatrik (AAP) är en **Pediatric Nurse Practitioner (PNP)** en utbildad och certifierad sjuksköterska med specialistkompetens inom pediatrisk vård. En PNP har en master- eller doktorsexamen i pediatrisk primär- eller specialistsjukvård och är certifierad av antingen American Association of Nurse Practitioners (AANP) eller Pediatric Nursing Certification Board (PNCB).

PNPs arbetar ofta som autonoma hälsovårdsprestatörer eller i team med läkare och andra hälsovårdspersonal för att ge pediatrisk vård till barn, ungdomar och deras familjer. Deras ansvarsområden kan omfatta att utvärdera barns hälsostatus, diagnostisera och behandla vanliga och akuta sjukdomar, föreskriva mediciner och andra terapier, samt rådgiva förse familjer med information och stöd kring barnets hälsovård och utveckling.

PNPs kan specialisera sig inom olika områden som till exempel neonatologi, akutsjukvård, psykiatri eller onkologi.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Medicinsk personal är en samlande beteckning på alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som har en tjänste-, utbildnings- eller forskarlegitimation, samt andra anställda som direkt eller indirekt arbetar med patientvård och/eller stödjer verksamheten inom hälso- och sjukvården. Detta kan inkludera läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, röntgensjuksköterskor, operationspersonal, laboratoriepersonal, socialarbetare, sjukvårdsassistenter, receptionspersonal och underhållspersonal med mera.

'Nålsticksskada' är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att beskriva skador orsakade av nålar, spjut eller andra skarpbladiga föremål. Dessa skador kan vara olycksfall orsakade under exempelvis sjukvårdsbehandling, injektioner eller akupunktur, men även i vardagliga sammanhang som när man klär sig och sticker sig på en nål i kläderna.

Nålsticksskador kan variera från små skråmärken till allvarligare sår som kan blöda kraftigt eller bli infekterade. I värsta fall kan de leda till livshotande komplikationer, särskilt om nålen träffar en vital struktur som en artär, en nerver eller ett organ.

Ibland kan nålsticksskador också överföra smitta och orsaka infektionssjukdomar, till exempel HIV, Hepatit B eller C, om nålen har varit i kontakt med en smittad persons blod. Därför är det viktigt att alltid använda sterila nålar och skärvor under injektioner och andra medicinska behandlingar, och att behandla alla nålsticksskador som smittafarliga tills man har fått en negativ blodtest för eventuella infektionssjukdomar.

'Patient Safety' kan definieras som den aktiva processen att förebygga skador, sjukdom eller andra skadliga händelser som orsakas av hälsovården. Det handlar om att skapa och underhålla en säker vårdmiljö genom att identifiera, analysera och hantera risker för skada, samt att främja lärande och förbättringar i arbetssätt och strukturer inom hälsovården. Patientsäkerhet innefattar också att informera och involvera patienten och eventuella närstående i säkerhetsfrågorna.

Universitetssjukhus (i engelskspråkig kontext ofta kallat "academic medical center" eller "teaching hospital") är ett sjukhus som är direkt kopplat till ett universitet och som har en speciell inriktning på utbildning, forskning och högspecialiserad patientvård.

Vid ett universitetssjukhus finns ofta avancerade specialiteter, avancerad teknik och expertis samlade, och det är vanligt att sjukhuset tar emot särskilt komplexa eller ovanliga fall från andra sjukhus i området. Universitetssjukhusen har ofta en ledande roll inom sin region när det gäller utveckling av nya behandlingsmetoder och tekniker, och de attraherar ofta läkare och forskare som vill vara på framkant av den medicinska utvecklingen.

Utbildning är en central del av universitetssjukhusens verksamhet, och sjukhuset fungerar ofta som ett undervisningssjukhus där läkarstudenter, sjuksköterskestuderande och andra hälsovårdande yrkesstuderande får praktisk erfarenhet under handledning av erfarna läkare och sjuksköterskor. Universitetssjukhusen är ofta också involverade i forskarutbildning, och många forskare vid universitetssjukhusen har en akademisk anställning vid universitetet.

I Sverige finns det sex universitetssjukhus: Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhusen i Umeå och Uppsala, samt Universitetssjukhus Norrlandet i Umeå.

"Akutmottagning" är en benämning inom sjukvården som refererar till en vårdmiljö där patienter med akuta problem eller skador kan få snabb och kompetent medicinsk behandling. Ofta är akutmottagningen den första kontaktpunkten mellan patienten och sjukvården när en akut sjukdom eller skada har uppstått.

Den exakta definitionen av "akutmottagning" kan variera beroende på land, region och lokal regleringar. Men i allmänhet innebär det att patienter med allvarliga eller livshotande tillstånd prioriteras först, följt av patienter med mindre allvarliga men fortfarande akuta behov.

Exempel på tillstånd som kan behandlas i en akutmottagning inkluderar stroke, hjärtinfarkt, svår andningsbesvär, blodförgiftning, skador från olyckor och andra allvarliga eller livshotande tillstånd.

Akutmottagningen är ofta öppen dygnet runt och har personal som är utbildade i akutsjukvård, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor och andra vårdpersonal. De arbetar tillsammans för att snabbt diagnostisera och behandla patienter med akuta medicinska problem.

I Sverige är en "Diplomerad vårdutbildning" en högskoleutbildning på advancerad nivå som normalt varar under två år (120 högskolepoäng). Utbildningen ger behörighet till arbete som specialist inom vården, exempelvis barnmorska, sjuksköterska, logoped eller psykolog.

Efter genomförd utbildning erhåller den studerande en masterexamen och titeln "Magister" följt av det specifika området för specialistkompetensen, exempelvis "Magister i vårdsystem med inriktning mot barn- och ungdomsvård".

Den diplomerade vårdutbildningen innehåller teoretiska kurser, praktik i klinisk miljö samt en avslutande examensarbete. Utbildningen är interdisciplinär och omfattar ämnen som relaterar till det specifika vårdområdet, såsom anatomi, fysiologi, farmakologi, patologi, forskningsmetoder och etik.

Syftet med den diplomerade vårdutbildningen är att utveckla specialistkompetens inom det valda området och att förbereda studenten för arbete som en ledande expert inom sitt fält.

"Behandlingsfel" er en betegnelse som ofte bruges i medicinske sammenhænge når en behandling ikke bliver gennemført korrekt, enten på grund af fejl i diagnostikken, fejl i valget af behandling eller fejl i gennemførelsen af behandlingen. Dette kan føre til forværring af patientens tilstand, udvikling af komplikationer eller endda død.

En behandlingsfejl kan opstå på grund af mange forskellige faktorer, herunder manglende erfaring eller kompetence hos sundhedspersonalet, manglende kommunikation mellem sundhedspersonalet og patienten, fejlagtig tolkning af laboratorieprøver eller andre tester, utilstrækkelig overvågning af patientens tilstand under behandlingen eller manglende opfølgning efter behandlingen.

Det er vigtigt at identificere og lære af behandlingsfejl for at forbedre patientomsorgen, reducere risikoen for yderligere fejl og sikre bedre patientresultater i fremtiden.

I medicinska sammanhangen kan personaldelegering innebära att en patient ger ett meddelande eller direktiv till vårdpersonalen om sina önskemål och preferenser gällande vården. Detta kan handla om specifika behandlingsvägar, vårdmetoder, etiska överväganden eller andra aspekter av vården som patienten anser viktiga att ta hänsyn till. Personaldelegeringens syfte är att underlätta kommunikationen mellan patient och vårdpersonal och att säkerställa att den medicinska vården är anpassad efter patientens individuella behov, önskemål och preferenser.

Det är viktigt att notera att personaldelegering inte är juridiskt bindande i alla länder eller situationer, men det ses ofta som en vägledning för vårdpersonalen när de beslutar om den bästa vården för patienten. I vissa fall kan personaldelegering användas tillsammans med andra dokument som living will eller healthcare proxy, som ger patienten möjlighet att utse en representative som kan fatta medicinska beslut på deras vägnar om de blir oförmögna att göra det själva.

'Leadership' er ikke noe som kan definieres med én enkel og definitiv medicinsk definisjon. Det er i stedet en samling av personlige egenskaper, ferdigheter, roller og handlinger som kan variere i forskjellige medisinske kontekster. Men i bredere termer kan ledelse innebære å føre, styre, motivere og inspirere andre for å oppnå positive utfall i helse- og sykhetsomsorgen.

En leder i medisinsk kontekst kan ha ansvar for å ta avgjørelser som vil påvirke pasientjourneyn, teamet samarbeid og organisasjonens prestasjon. De kan også være ansvarlige for å sikre at personalen har de nødvendige ferdighetene og ressursene til å levere høykvalitets medisinske verdi, samtidig som de skaper en arbeidsmiljø som er støttende og motiverende.

I tillegg kan ledelse innebære å være ansvarlig for strategisk planlegging, ressursforvaltning, kvalitetssikring og sikkerhetsarbeid i medisinske organisasjoner. En leder bør også ha evnen til å kommunisere efektivt, være empatisk og veilede andre for å nå frem til de beste beslutningene for pasienter og organisasjonen som helhet.

I all sin variasjon kan ledelse i medisinsk kontekst sammenfattes som en evne til å påvirke andre positivt, motivere dem til å jobbe mot et felles mål og sikre at de nødvendige ressursene er tilgjengelige for å oppnå dette målet.

En sjukhusadministratör är en högt uppsatt befattningshavare inom ett sjukhus eller ett hälsovårdsföretag som ansvarar för dess administrativa och finansiella operationer. De arbetar ofta nära cheferna för kliniska tjänster och andra ledande personal för att säkerställa att sjukhuset driver effektivt, ekonomiskt och med fokus på patientvälfärden.

Sjukhusadministratörer kan ha ansvar för att utforma policyer och procedurer, hantera budgetar, leda personal, samordna vårdtjänster, förhandla kontrakt med leverantörer och försäkringsbolag, och se till att sjukhuset uppfyller lagar och regler. De kan också vara ansvariga för marknadsföring och kommunikation, samt utvärdering av program och tjänster för att säkerställa hög kvalitet på vården och patienternas tillfredsställelse.

En sjukhusadministratör behöver ha starka ledarskaps- och kommunikationsfärdigheter, samt kunskaper inom områden som hälsovårdspolicy, budgetering, personalledning och affärsutveckling. Många sjukhusadministratörer har en utbildning på avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsadministration eller ett relaterat område.

"Datainsamling" kan definieras som systematisk insamling, analys och lagring av strukturerade och ostrukturerade data från en eller flera källor, ofta elektroniskt. Detta inkluderar exempelvis personliga information, hälsodata, forskningsdata och statistik. Datainsamling är en viktig del av den moderna medicinen och hälsoväsendet, då det möjliggör att ta data i anspråk för att förbättra diagnoser, behandlingsmetoder och prevention av sjukdomar. Samtidigt måste datainsamling ske på ett säkert, integritetsskyddat sätt som respekterar de individers personliga integritet och rätt till självbestämmande över sina egna data.

'Hembesök' är ett begrepp inom vården som refererar till att en vårdgivare, ofta en sjuksköterska eller en läkare, besöker en patient hemma istället för att denne behöver besöka en vårdinrättning. Det kan handla om rutinmässiga kontroller, behandlingar eller omsorg för patienter som har svårigheter att lämna sitt hem på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning. Syftet med hembesök är ofta att möjliggöra vård och omsorg i en bekväm och trygg miljö för patienten, samtidigt som det kan underlätta för anhöriga och andra närstående.

Omvårdnadsekonomi (engelska: Health Economics) är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar insikter från ekonomi, medicin, statistik och andra samhällsvetenskaper för att analysera hur olika hälso- och sjukvårdsprogram, tjänster och policybeslut påverkar hälsa, välfärd och användning av resurser.

Syftet med omvårdnadsekonomi är att förbättra beslutsfattandet inom hälso- och sjukvården genom att producera kunskap om hur olika interventioner och policyer påverkar hälsa, ekonomisk effektivitet och socialt välbefinnande. Detta kan involvera att analysera kostnader och effekter av olika behandlingsalternativ, att bedöma hur resurser bäst kan användas för att maximera hälsa och välfärd, samt att utvärdera hur olika policyer och systemdesigner påverkar incitament och beteende bland patienter, leverantörer och finansiärer.

Exempel på frågeställningar som kan studeras inom omvårdnadsekonomi är:

* Hur påverkar en given behandling kostnader och hälsoresultat jämfört med andra behandlingsalternativ?
* Vilka faktorer påverkar individers hälsobeslut och vad kan göras för att förbättra dessa beslut?
* Hur effektiva är olika preventivvårdprogram och vad kostar de jämfört med behandling av sjukdomar?
* Vilka incitament och strukturer behövs för att främja innovation, konkurrens och kvalitet inom hälso- och sjukvården?
* Hur påverkar olika finansieringssystem individers användning av hälso- och sjukvård samt leverantörers tillgång till resurser och incitament?

"Remiss" i medicinsk kontext betyder vanligen att en läkares bedömning eller behandling av en patient har överlämnats till en annan specialist eller expert inom ett visst område för ytterligare granskning och rekommendationer. Remissen innebär att läkaren söker kompetenta råd och vägledning från en kollega med mer erfarenhet eller kunskap inom det aktuella området för att säkerställa den bästa möjliga vården för patienten.

"Konsultation" är när en specialist eller expert i sin tur ger råd och vägledning till den ursprunglige läkaren baserat på deras granskning av remissen. Det kan ske genom ett personligt möte, telefon, mejl eller ett skriftligt dokument. Konsultationen innebär att specialistens expertis och erfarenhet delas med den ursprunglige läkaren för att hjälpa till att ställa en diagnos, utvärdera behandlingsalternativ eller ge andra medicinska rekommendationer.

Tillsammans ger remiss och konsultation en professionell samverkan mellan läkare för att säkerställa den bästa patientvården möjlig.

Enligt the International Council of Paramedical Sciences (ICPS) definieras paramedisk personal som:

"Those health care professionals who deliver services to, and for, patients, outside the traditional medical, nursing and allied health professional groups. These services are based on a specific body of knowledge and skills which has been formally recognized through an educational process and/or professional certification."

Så paramedisk personal innefattar därför yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, men inte är läkare, sjuksköterskor eller allierade hälsoprofessioner. Deras arbete bygger på en specifik kropp av kunskap och färdigheter som har erkänts genom en formell utbildning och/eller yrkesmässig certifiering. Exempel på paramedisk personal inkluderar ambulanssjukvårdare, röntgenassistenter, respiratorterapeuter och dietister.

'Lön och förmåner' är ett samlingsbegrepp inom arbetsrätt och personaladministration som omfattar allt det ekonomiska ersättning och de fördelar som en anställd får i samband med sitt arbete.

Lön, eller lönnord, är den direkta ekonomiska kompensationen som en anställd mottar för sitt arbete. Lönen kan bestå av en fast lön, bonusar, premiebetalningar eller andra former av direkt betalning.

Förmåner är de extra fördelar och förmåner som en anställd får utöver sin lön. Detta kan inkludera hälsovårdsförsäkring, pension, forskningsresor, forskningsmedel, bil- eller bostadslån, tjänstepension, semesterdagar och andra former av indirekt kompensation.

Det är viktigt att notera att löner och förmåner kan variera mycket beroende på arbetsgivare, bransch, yrke och individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och anställd.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Terminal vård, även känd som slutlig vård eller ursulinavård, är den omfattande och komplexa vården som ges till en patient med ett obotligt tillstånd under de sista veckorna, dagarna eller timmarna av deras liv. Denna form av vård fokuserar på att lindra smärta och andra symtom, stödja patientens psykologiska och sociala behov samt erbjuda emotionalt stöd till patienten och deras anhöriga.

Terminal vård kan innefatta en rad olika terapeutiska metoder, såsom smärtlindring, andningsstöd, näringsunderhåll, psykologisk rådgivning och andlig stöd. Denna form av vård ges ofta i samarbete mellan specialisten i paliativ vård, sjuksköterskor, socialarbetare, präster och andra relevanta hälsovårdspersonal.

Terminal vård kan också omfatta beslut kring livets slut, såsom att avbryta livsuppehållande behandlingar eller att erbjuda hospisvård. Hospisvården är en form av terminal vård som ges i ett hem-liknande miljö och fokuserar på att ge patienten och deras anhöriga stöd under den sista livsfasen.

I svensk lag definieras yrkesutövning i Yrkesaktivitetslagen (YFL) 3 kap. 4 § som:

"En yrkesverksamhet är en verksamhet som bedrivs med erfarenhets- eller kunskapsmässig kompetens och som vanligtvis avses ge upphov till vinst eller annan ekonomisk vinning."

Denna definition innebär att yrkesutövning är en verksamhet som bedrivs med särskild kompetens, det vill säga utbildning, erfarenhet eller kunskap. Den ska vanligtvis ge upphov till vinst eller annan ekonomisk vinning, men det behöver inte vara fallet i alla situationer.

I medicinskt hänseende kan yrkesutövning avse läkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdande yrken som kräver särskild utbildning och kompetens för att kunna bedrivas.

Det Internasjonale Sykepleierådet (International Council of Nurses, ICN) er en ikke-statslig internasjonal organisasjon som representerer sykepleiere og sykepleievitenskapelige foreninger fra over 130 land. ICN arbeider for å fremme høy kvalitet i sykepleie og porsjonerer ressurser, utdanning og politiske foranstaltninger for å styrke sykepleiens rolle i global helsearbeidet. Organisasjonen er kjent for sin arbeid med etikk, praksisstandarder, lønnsendring og yrkesutvikling innenfor sykepleieverdenen.

'Följsamhet gentemot riktlinjer' inom medicinen refererar till graden av överensstämmelse mellan den vård som ges och de rekommendationer och riktlinjer som finns etablerade för att hantera en given sjukdom eller tillstånd. Detta inkluderar riktlinjer från professionella medicinska organisationer, forskningsstudier och evidensbaserad medicin.

Följsamheten gentemot riktlinjer kan mätas genom att jämföra den vård som ges med de rekommendationer som finns etablerade för en given diagnos eller behandling. Detta kan göras genom att granska patientjournaler, medicinska kartor och andra relevanta dokumentationer.

Följsamheten gentemot riktlinjer är viktig eftersom det har visat sig att en högre följsamhet korrelerar med bättre kliniska resultat, säkrare vård och minskad variabilitet i vården. Därför är det viktigt för vårdpersonal att vara välbekanta med de aktuella riktlinjerna och att tillämpa dem i sin vardagliga praktik.

I'm sorry for any confusion, but "Pennsylvania" is a proper noun and refers to a state in the United States. It does not have a medical definition. If you have any questions related to medicine or healthcare, please don't hesitate to ask!

'Roll' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan dock användas i olika sammanhang inom medicin, till exempel som en del av termen "jobbroll" (work role), vilket refererar till en persons sociala roll eller funktion i arbetssammanhang. Ibland kan det även användas för att beskriva olika aspekter av en persons rörelser (movement) eller kroppsställning (body positioning), såsom att "rolla över" (roll over) i sängen.

'Fokusgrupper' är en kvalitativ forskningsmetod inom social- och beteendevetenskap, som används för att samla in data genom gruppdiskussioner med en liten grupp människor. Dessa diskussioner fokuserar på ett specifikt ämne eller frågeställning och leds av en moderator. Fokusgrupperna ger forskaren möjlighet att undersöka deltagarnas åsikter, inställningar, erfarenheter och tankar i en mer spontan och interaktiv miljö än vad som kan uppnås genom individuella intervjuer.

I medicinsk forskning kan fokusgrupper användas för att undersöka patienters erfarenheter av en viss behandling, att utvärdera patienternas förståelse och accepterande av en ny diagnos eller terapi, eller att få ett bättre grepp om hur olika intressegrupper ser på olika hälsofrågor. Data som samlas in från fokusgrupper analyseras sedan kvalitativt för att identifiera teman, mönster och andra insikter som kan vara av intresse för forskningen.

'Vårdare-patientrelationer' refererar till den professionella relation som uppstår mellan en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska, psykolog) och en patient under tiden för vård och behandling. Denna relation bygger på ett etiskt ansvar att respektera patients autonomi, välbärande och integritet. Vårdare-patientrelationen innefattar kommunikation, samarbete, informationsutbyte och stöd under diagnostiska och terapeutiska processer. Denna relation ska vara ömsesidigt respektfull, ärlig och transparent för att uppnå bästa möjliga vården och behandlingsresultat.

Programmevaluering (på engelsk ofte kaldet "program evaluation") er en systematisk proces, hvor et sundhedsprogram eller et interventionprogram undersøges for at afgøre, om det opnår sine mål og har den ønskede virkning. Evalueringen kan involvere en vurdering af programmets effektivitet, efficiens, relevans, læringsevne, accept og bæredygtighed.

Evalueringen kan indeholde en række forskellige metoder, herunder kvantitative og kvalitative metoder, som kan involvere data fra observationer, spørgeskemaer, interviews, dokumentanalyser og andre relevante kilder. Evalueringsresultaterne kan anvendes til at forbedre programmet, planlægge fremtidige programmer og informere beslutningstagere om, hvorvidt programmet bør fortsætte, justeres eller afsluttes.

Oogenese (føroduttion) er den biologiskeprosess hvor ægceller, oocyter, dannes og udvikles i kvindens æggeleder (ovarium). Dette er en del af den kvindelige reproduktive cyklus.

Processen starter, når en primær oocyte undergår celledeling og bliver til en primær follikel med to celler: en større sekundær oocyte og en mindre celle, kaldet et granulosacellet. Granulosa cellerne producerer østrogen, som er vigtigt for at underholde graviditeten.

Sekundær oocyten stopper sin celldeling i den fase, der kaldes metafase II, og bliver til en sekundær oocyte I, hvilket er den modne ægcelle. Denne proces kaldes reduktionel celledeling, da antallet af kromosomer halveres fra 46 til 23, således at der er det normale antal kromosomer i den befrugtede ægcelle (46).

Når en kvinde oplever ovulation, frigives sekundær oocyten fra folliklen og bevæger sig ned gennem æggelederen mod livmoderen. Hvis den befrugtes af en sædcelle undervejs, vil den blive til et zygote og fortsætte med at udvikle sig til et foster. Ellers vil den ikke befrugtede ægcelle blive opløst i kroppen.

I alt er oogenesen en kompleks proces, der involverer mange forskellige cellulære og hormonelle processer, som er nødvendige for at producere modne ægceller hos kvinder.

'Vårdplanering' är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen av att skapa en individuell, strukturerad och samordnad plan för den medicinska vården och omsorgen för en patient. Denna plan utformas vanligen i samarbete mellan patienten, eventuella anhöriga och en multidisciplinär team av vårdpersonal, såsom läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och socialarbetare.

En vårdplan innehåller ofta mål för behandlingen, tidsramar, metoder för utvärdering och eventuella justeringar samt specifikationer om medicinska behandlingar, rehabiliteringsprogram, livsstilsförändringar och sociala stödåtgärder. Den är ämnad att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och omsorgen, förbättra deras kvalitet på livet och främja deras autonomi och delaktighet i vården.

Vårdplanering är en central del av den personcentrerade vården och bör vara flexibel och anpassningsbar till patientens specifika behov och ändringar i deras hälsotillstånd över tid.

Medicinskt kan ett Läkemedelshanteringssystem på sjukhus (eng. Hospital Medication Management System, HMMS) definieras som ett informationssystem som stödjer och underlättar för planering, dokumentation, övervakning, distribution och utvärdering av patientens läkemedelsbehandling inom sjukhusvård. Detta system kan inkludera funktioner såsom läkemedelsordinationssystem ( Computerized Physician Order Entry, CPOE), läkemedelssäkerhetsprotokoll, doseringstjänster, barcodescanning för läkemedelsförskrivning och -utfärdning samt farmaceutisk klinisk tillsyn. HMMS är avsett att underlätta kommunikationen mellan olika vårdpersonalgrupper, reducera läkemedelsrelaterade incidenter och förbättra patientens medicinska utgång.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

En läkarsekreterare är en administrativ tjänsteman som arbetar på ett sjukhus, en läkarcentral eller en annan hälso- och sjukvårdsorganisation. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera administrationen av patientjournaler, ordna schemalagda tider för läkare och andra vårdpersonal, samt att se till att all administrativ papperstjänst är upp-datad och organiserad. De kan också vara ansvariga för att hantera patientspecifika frågor eller klagomål, samt att underhålla en professionell relation med patienter, anhöriga och personal inom sjukvården.

Läkarsekreterare behöver inte ha någon medicinsk bakgrund eller utbildning, men de måste ha goda kunskaper om administrativa processer och dokumenthantering, samt vara vana vid att hantera känsliga och förtroliga informationer. De kan också behöva ha goda kommunikationskunskaper och förmåga att arbeta i en stressig miljö.

'Telefon' är inget som vanligtvis inkluderas i en medicinsk ordbok eller definitionssamling, eftersom det inte är en specifik medicinsk term. Istället refererar ordet till ett kommunikationsverktyg som används för att prata med människor på distans genom att konvertera ljud till elektriska signaler och sedan återskapa dem som ljud vid mottagaren.

I vissa fall kan telefon dock användas inom medicinska sammanhang, till exempel när det gäller tjänster som telemedicin eller distansundersökningar där läkare och patient kommunicerar via telefon istället för ansikte mot ansikte. I dessa fall skulle definitionen av 'telefon' vara densamma som ovan, men med en specifik medicinsk användning.

'Samarbetsbeteende' kan definieras som ett samspel mellan två eller flera individer, grupper eller system som arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma mål och syften. Det innefattar kommunikation, ömsesidig förståelse, respekt och stöd samt delning av kunskap, kompetens och resurser. Samarbetsbeteende kan manifesteras på olika sätt beroende på kontexten, men det är vanligtvis kännetecken av en positiv och produktiv arbetsmiljö som främjar effektivitet, kvalitet och innovation. I en medicinsk kontext kan samarbetsbeteende handla om att samordna vård- och behandlingsprocesser mellan olika vårdgivare, patienter och anhöriga för att uppnå bästa möjliga utfall för patienten.

Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.

Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:

* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.

Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.

"Dödshjälp", även känt som assisted suicide eller medföllande död, är en term som används inom medicinen och definieras som den intentionella handlingen att aktivt hjälpa en person att ta sitt eget liv, ofta genom att ge dem tillgång till information, råd eller medel för att göra det. Det skiljer sig från passiv eutanasia, där livet avslutas genom att behandlingen aktivt avbryts och döden tillåts inträffa naturligt.

Dödshjälp är ett kontroversiellt ämne inom etik, lagstiftning och medicinsk praxis världen över. I vissa länder är det olagligt och straffbelagt, medan andra har lagar som tillåter dödshjälp under specifika omständigheter, ofta kräver de en frivillig begäran från den sjuke personen och att personen leds av en o genomgående och obotlig sjukdom.

Det är viktigt att notera att dödshjälp inte ska förväxlas med vård till döds, som innebär att ge komfort och symtomlindring till en patient under de sista stadierna av livet, oavsett om livet kan förlängas eller inte.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Tidsplanering inom medicinsk kontext refererar till processen av att systematiskt och proaktivt planera, schemalägga och koordinera aktiviteter och resurser över tid för att uppnå effektiva och efficienta hälso- och sjukvårdsresultat. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, planering av kliniska besöksprogram, diagnostiska tester, behandlingsinterventioner, follow-up-besök och resurser som personal, utrustning och faciliteter. Tidsplanering kan också innebära att ta hänsyn till patientens preferenser och livssituation för att säkerställa att vården är personcentrerad och lämplig.

Ambulatory care facilities, according to the medical definition, are healthcare services that provide outpatient care to patients who do not require an overnight hospital stay. These facilities are designed to offer a wide range of diagnostic and treatment services, including but not limited to:

* Primary care
* Specialty care
* Preventive health services
* Diagnostic tests and procedures
* Minor surgical procedures
* Rehabilitation therapy

Ambulatory care facilities can be found in various settings, such as hospitals, medical centers, group practices, community health clinics, and urgent care centers. They are equipped with advanced medical technology and staffed by healthcare professionals who provide high-quality, cost-effective care to patients in a convenient and accessible location.

The goal of ambulatory care facilities is to improve patient outcomes while reducing the overall cost of healthcare services. By providing outpatient care for non-emergency medical conditions, these facilities help to reduce hospital readmissions, prevent unnecessary hospitalizations, and decrease the length of hospital stays for those who do require inpatient care.

In summary, ambulatory care facilities are healthcare services that provide outpatient care to patients who do not require an overnight hospital stay, with the goal of improving patient outcomes while reducing the overall cost of healthcare services.

En allmäläkare, även känd som primary care physician (PCP) på engelska, är en läkare som har en bred utbildning och erbjuder grundläggande vård till patienter av alla åldrar. Deras uppdrag inkluderar att diagnostisera och behandla vanliga sjukdomar och skador, förebygga sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och immuniseringar, samt att hjälpa patienter att hantera kroniska sjukdomar. De arbetar ofta i grundvårdspraktiker eller kliniker och har vanligen ett långvarigt förhållande till sina patienter, vilket ger dem en god insyn i deras medicinska historia och behov.

Allmänläkare är ofta den första kontakten när en patient söker vård och kan referera patienten vidare till specialistvård om det behövs. De har också en viktig roll i att samordna patientens vård och arbeta tillsammans med andra hälsoprofessionella för att ge den bästa möjliga vården.

Medicineringfel, även kallat medicinsk felbehandling eller läkemedelsrelaterade problem, är ett samlingsbegrepp som innefattar alla fel som kan inträffa under hela processen från att en patient får diagnos och behandlas med läkemedel till att läkemedlet tas av patienten. Det kan handla om felaktig diagnos, fel behandling, fel dosering, fel tidpunkt för medicinering eller fel administration av läkemedlet.

Exempel på olika typer av medicineringfel inkluderar överdosering, underdosering, missade doser, fel läkemedel, fel dosform, fel route of administration (exempelvis att ge injektionspreparat oralt), fel tidsintervallet mellan doserna och interaktioner mellan läkemedel.

Medicineringfel kan leda till allvarliga konsekvenser för patientens hälsa, inklusive skada, sjukdom eller död. Dessa fel kan orsakas av många olika faktorer, såsom bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient, komplexa läkemedelsregimer, likheter i namn och förpackningar mellan olika läkemedel, förväxling av enheter för dosering, bristande kunskap om läkemedel hos vårdpersonal eller patienter och mänskliga faktorer som trötthet, stress och distraktion.

Det är viktigt att alla involverade i medicineringen, inklusive läkare, sjuksköterskor, apotekare och patienter, är medvetna om riskerna för medicineringfel och arbetar aktivt för att förebygga dem. Detta kan uppnås genom god kommunikation, korrekta dokumentationsrutiner, användning av assistansverktyg som minnesstöd, regelbundna kontroller av läkemedelsbehandlingar och patienternas reaktioner på dem samt genom att erbjuda information och utbildning till alla involverade.

'Venereologi' er en medisinsk speciale som fokuserer på diagnosen, behandlingen og forhindringen av sykdommer og tilstander som overføres gjennom seksuell kontakt. Disse inkluderer kjent infeksjoner som HIV/AIDS, syfilis, gonoré, klamydia og herpes, samt andre tilstander som genital variasjoner og onkologiske forhold. Venereologi kan også involvere behandling av seksuelle funksjonsproblemer og psykisk helse-relaterte spørsmål i forbindelse med seksualiteten. Specialisten som arbeider innen venereologi kalles en 'venereolog' eller en 'seksuell helseleger'.

Medicinsk rådgivning (ofte kaldet "klinisk rådgivning") refererer til den proces, hvor en sundhedsfaglig ekspert (f.eks. en læge) give professionel vejledning og vejledning til en patient, familiemedlem eller anden sundhedsperson om en specifik medicinsk sag.

Den medicinske rådgivning kan tage mange former, herunder:

1. Mundtlig rådgivning: En direkte samtale mellem en læge og patienten, hvor den første stiller spørgsmål, gennemfører en undersøgelse og tilbyder vejledning baseret på deres ekspertise.
2. Skriftlig rådgivning: En læge kan også give skriftlig vejledning via brev, fax eller elektronisk mail, hvor de besvarer spørgsmål og giver anbefalinger om en patients behandling.
3. Telefonisk rådgivning: Nogle sundhedsfaglige institutioner tilbyder telefonrådgivning som en del af deres services, hvor patienter kan ringe ind og tale med en læge eller sygeplejerske for at få vejledning.
4. Andet elektronisk rådgivning: Andre former for elektronisk rådgivning omfatter videokonsultationer, chat-baserede services og andre digitale platforme, der tillader patienter at få adgang til sundhedsfaglig vejledning på en måde, der passer bedst til deres behov.

Den overordnede formål med medicinsk rådgivning er at hjælpe patienter med at forstå deres sygdomme og behandlingsmuligheder, så de kan tage beslutninger om deres egen sundhedspleje i samarbejde med deres læger.

'Hajar' är ett arabiskt ord som betyder "att känna törst" eller "törstig". Det används ofta i medicinska sammanhang för att beskriva en symptomkomplex hos patienter med diabetes insipidus, en ovanlig endokrin sjukdom. Symptomen innefattar extrem törst (polydipsi), mycket stor urinproduktion (polyuria) och uttorkning (dehydrering). Namnet 'Hajar' används för att betona den överväldigande känslan av törst som patienter med diabetes insipidus ofta upplever.

I medical terms, a 'patient visitor' typically refers to an individual who is not a formal patient but visits someone who is currently receiving medical care in a hospital or healthcare facility. This could be a family member, friend, or loved one who comes to offer support, companionship, and comfort during the patient's stay.

Patient visitors play a crucial role in the healing process of patients by providing emotional and social support, which can significantly impact their overall well-being. They may assist with various tasks such as communication with healthcare providers, ensuring proper medication administration, and helping with daily activities. However, it is essential for patient visitors to follow the guidelines and policies set forth by the healthcare facility to ensure the safety and comfort of all patients, staff, and visitors.

Clinical practice guidelines, or principles, är systematiska riktlinjer som utformats för att underlätta beslut om patientvård genom att integrera de bästa tillgängliga forskningsbeviset med klinisk erfarenhet och patientens preferenser och värden. De är avsedda att stödja hälsovårdspersonal i att erbjuda högkvalitativ, säker och effektiv vård. Clinical practice guidelines kan omfatta rekommendationer kring diagnostiska eller terapeutiska procedurer, screening, prevention och annan patientvård. De utvecklas ofta av experter inom ett visst område och granskas vanligen av oberoende experter innan de publiceras.

'Attityder till döden' kan definieras som den psykologiska inställningen eller förhållningssättet till det faktum att döden är oundviklig och kommer att inträffa en dag. Denna attityd kan variera mellan olika individer och kulturer, och kan påverkas av en rad faktorer som religiös övertygelse, personliga värderingar, livserfarenheter och kulturella normer.

Attityden till döden kan variera från acceptans och förbereddhet till rädsla och ångest. Den kan också påverka hur en person hanterar livet, inklusive deras inställning till livskvalitet, meningsskapande, förhållningssätt till risker och beslut om slutlivsvård.

I medicinsk kontext kan attityden till döden vara av vikt när det gäller planeringen och genomförandet av slutlivsvård, samt för patientens mentala och emotionella välbefinnande under denna tid. En positiv attityd till döden kan hjälpa en person att hantera svårigheter och få ett mer stillsamt och meningsfullt slut på sitt liv.

Specialsjukvård (även kallat specialenheter) på sjukhus är en beteckning för enhet som erbjuder avancerad vård och behandling för patienter med särskilt komplexa eller ovanliga medicinska tillstånd. Dessa enheter ställs ofta in med specialiserade läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal som har speciell utbildning och erfarenhet på området.

Exempel på specialenheter inkluderar:

* Intensivvårdsenheter (ICU/IUC): enheter där patienter med allvarliga livshotande tillstånd, såsom andnings- eller hjärtproblem, ges intensiv övervakning och behandling.
* Onkologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla cancer.
* Neurologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla neurologiska tillstånd, såsom stroke, multipel skleros och Parkinsons sjukdom.
* Kardiologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.
* Transplantationsenheter: enheter som specialiserar sig på att utföra organtransplantationer, såsom lever-, lung- eller njurtransplantationer.
* Rehabiliteringsenheter: enheter där patienter som har drabbats av allvarliga skador eller sjukdomar får rehabilitering för att återhämta sig och öka sin funktionalitet.

Specialsjukvård kan också inkludera specialiserade kliniker, laboratorier och andra faciliteter som erbjuder avancerad diagnostik och behandling för specifika medicinska tillstånd.

Riskhantering (eng. Risk management) är ett systematiserat arbete med att identifiera, analysera, värdera och hantera risker i olika sammanhang, exempelvis inom hälso- och sjukvård, företagande eller forskning. Målet är att minska sannolikheten för skadliga händelser och/eller minimera deras påverkan om de inträffar.

I en medicinsk kontext kan riskhantering innebära att identifiera, värdera och hantera risker relaterade till patientens vård och behandling, till exempel genom att utvärdera potentiala biverkningar av läkemedel eller komplikationer under operationer. Riskhanteringen innefattar också kommunikation av risker till patienten och andra intresserade parter, såsom anhöriga och vårdpersonal.

Riskhantering är en kontinuerlig process som ska ske proaktivt och systematiskt för att säkerställa den bästa möjliga vården och säkerheten för patienten. Det innebär också att regelbundet övervaka och utvärdera risker och, om nödvändigt, vidta åtgärder för att hantera dem.

Intensivvårdavdelning för nyfödda, även kallat neonatal intensivvård (NICU), är en specialiserad avdelning inom ett sjukhus som erbjuder intensiv vård och specialiserad medicinsk behandling till nyfödda barn som är födda för tidigt, har låg födelsevikt eller har någon form av medicinska komplikationer.

På en NICU kan barn behöva extra stöd för andning, matspjälkning, värmereglering och andra livsviktiga funktioner. Avdelningen är utrustad med sofistikerade medicinska utrustningar och övervakningssystem som hjälper läkare och sjuksköterskor att övervaka barnens tillstånd kontinuerligt och ge behandling när det behövs.

Personal på en NICU är speciellt utbildade för att arbeta med nyfödda barn och deras familjer, och de arbetar ofta i nära samarbete med andra specialister som neonatologer, barnläkare, respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Målet för en NICU är att ge nyfödda barn den bästa möjliga vården och stöd så att de kan utvecklas och växa upp till friska, starka barn.

'Vård efter mottagningstid' refererar till fortsatt vård och support som en patient kan behöva efter att ha blivit utskriven från sjukhus eller akutvård. Detta inkluderar ofta medicinsk övervakning, terapi, rehabilitering och sjukgymnastik, samt psykologiskt stöd och rådgivning.

Syftet med vården efter mottagningstid är att säkerställa en kontinuerlig och koordinerad vårdprocess som underlättar patientens övergång från sjukhus till hemmiljö eller andra vårdinstanser. Detta kan hjälpa till att förhindra komplikationer, minska risken för återinträde i akutvård och stödja patienten i att hantera sin sjukdom eller skada på ett sätt som främjar deras livskvalitet och autonomi.

Exempel på former av vård efter mottagningstid inkluderar hemsjukvård, boenden med stöd i närliggande faciliteter, dagvård, telefon- eller videokontakter med vårdpersonal och självhjälpsgrupper. Den exakta typen av vård som behövs kommer att variera beroende på patientens specifika behov och diagnos.

Sjukhus (plural: sjukhus) är en institution som erbjuder vård och behandling för sjuka eller skadade individer. Enligt Medicinska Reallexikon definieras ett sjukhus som "ett sammanhängande komplex av byggnader med tillhörande anläggningar, där medicinsk vård och omsorg bedrivs på professionell nivå".

Sjukhusen kan vara specialiserade på vissa områden, såsom psykiatrisk vård, kirurgi eller rehabilitering. De flesta sjukhus har avdelningar för akutvård, som inkluderar en akutmottagning (ofta kallad "NOT-mottagning" i Sverige), operationssalar och intensivvårdsenheter.

I ett sjukhus kan finnas läkare, sjuksköterskor, specialistpersonal, socialarbetare, psykologer, dietister, fysioterapeuter och andra yrkesgrupper som arbetar tillsammans för att ge patienterna den bästa möjliga vården och behandlingen.

Hälso- och sjukvårdsförsörjning (Healthcare delivery) är den process genom vilken hälso- och sjukvård tillhandahålls till en individ eller population. Det inkluderar prevention, diagnosis, treatment och management av medicinska problem och förbättrande av allmänt hälsostatus. Hälso- och sjukvårdförsörjning kan ske i olika instanser som primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård, och kan levereras av en rad olika yrkesgrupper, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra allierade hälsoyrken. Målet med hälso- och sjukvårdförsörjning är att förbättra, underhålla eller återställa individens hälsa och välbefinnande till så hög en nivå som möjligt.

'Nattvård' är ett medicinskt begrepp som refererar till den rutinmässiga observation och omsorg som ges till patienter under natten, ofta på sjukhus eller vårdinrättningar. Det inkluderar vanligen att mäta och dokumentera patientens vitala tecken, som pulsfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens och temperatur, samt att ge mediciner enligt behandlingsplanen. Nattvården kan också innebära att hjälpa patienten med toalettbesök, rörelseövningar eller andra aktiviteter som kan vara svåra för dem att hantera själva under natten. Syftet är att säkerställa patientens välbefinnande, trygghet och komfort, samt att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer som kan uppstå under natten.

'Lyft' är ett engelskt verb som betyder "att lyfta eller bära upp någonting eller någon". I medicinsk kontext kan det användas för att beskriva en procedure där man lyfter bort tryck från en viss del av kroppen. Detta görs ofta för att förebygga skador orsakade av sängliggande, för att minska smärta eller för att underlätta läkning efter operationer eller skador. Exempelvis kan patienten få lyfta upp överkroppen med hjälp av kuddar eller en speciell sjukhusbädd för att underlätta andningen och minska risken för lunginflammation.

'Patientutredning' (ofta även benämnt som 'diagnostisering') är en process där en läkare eller annan licensierad hälsovårdpersonal undersöker en patients symptom, medicinska historia och fysiska tillstånd för att fastställa en sjukdomsstatus eller en specifik diagnos. Denna process kan involvera olika typer av tester, exempelvis blodprov, röntgenundersökningar, magnetresonanstomografi (MRT) eller andra specialiserade undersökningar beroende på patientens symptom och medicinska historia.

'Patientuppföljning' är en process där en läkare eller annan licensierad hälsovårdpersonal övervakar en patients tillstånd och behandling över tid för att säkerställa att denna får den bästa möjliga vården. Detta kan innebära regelbundna kontroller, tester och justeringar av behandlingsplanen som behövs. Patientuppföljning är speciellt viktig för patienter med kroniska sjukdomar eller efter en operation för att säkerställa att de får den fortsatta vården de behöver och att eventuella komplikationer identifieras och hanteras tidigt.

Palliativ vård är en form av medicinsk vård som fokuserar på att lindra symtom och förbättra kvaliteten på livet för patienter med allvarliga, ofta oåterställbara sjukdomar, som exempelvis cancer, hjärtsjukdom eller neurologiska störningar. Den inkluderar behandling av smärta, andningsbesvär, illamående och yrsel, depression och ångest, såväl som psykosocial och spirituell stöd till patienten och deras familj. Palliativ vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under behandling med kurerade syften, och den är inte begränsad till de sista dagarna eller veckorna av livet.

"Egenvård" er en begrep i medicinen som refererer til den behandling og pleie en individ tar vare på seg selv for å fremme, opptre, eller holde sin egen helse og velbefindende. Dette kan inkludere aktiviteter som å ta medisin som er preskrevet, følge en sund kosthold, dyrke regulært trening, unngå skadelige vaner som røyking, og søke behandling hvis det blir nødvendig.

Egenvård kan også inkludere å holde oversikt over eget helsetilstand og symptomer, ta stilling til om det er nødvendig å kontakte lege eller andre helsefaglige fagpersoner for råd og behandling. Det handler også om å ta ansvar for egen behandlingsplan og samarbeide med helsefaglige fagpersoner for å sikre at behandlingen er effektiv og passer til individets behov og ønsker.

I allianse mellom individet og helsefaglige fagpersoner, kan egenvård være en effektiv måte å forbedre helse- og velbefindelsesresultatene, redusere sykdomsbøyen, forbedre kvaliteten på livet og redusere behandlingsomkostninger.

'Vårdkontinuitet' kan definieras som den sammanhängande, omfattande och oavbrutna vården som en patient får över tid, oavsett vilka olika vårdpersonaler eller vårdinstitutioner som är inblandade. Den innebär att vården bygger på en helhetssyn av patientens behov, preferenser och mål, och att information om patientens tillstånd, diagnoser, behandlingar och medicinering delas effektivt mellan alla involverade vårdpersonaler.

Den goda vårdkontinuiteten underlättar en säker, koordinerad och kvalitativ vård som minskar risken för undermedicinering, övermedicinering och andra negativa utfall. Den stärker också patientens tillit till vården och bidrar till en positiv erfarenhet av sjukvården.

"Certification" i medicinsk kontext refererar till en process där en läkares kompetens, skicklighet och/eller kunskaper i ett specifikt område bekräftas av en myndighet, en yrkesorganisation eller en certifieringsgrupp. Detta kan involvera en utvärdering genom praktiska eller teoretiska tester, bedömningar av erfarenheter och referenser, samt i vissa fall en pågående utvärdering av fortsatt kompetens och utveckling.

Exempel på certifiering inom medicinen är:

* Amerikanska Förtjänstkrossen (American Board of Medical Specialties, ABMS) certifierar läkare i 24 olika medicinska specialiteter och 120 subspecialiteter.
* Europeiska läkarföreningen (European Union of Medical Specialists, UEMS) erbjuder europeisk certifiering inom 43 medicinska specialiteter för läkare som utbildat sig i ett EU-land.
* Certifiering av specialistkompetens kan också ges av nationella myndigheter eller yrkesorganisationer, till exempel en läkarförening eller en sjukvårdsmyndighet.

Certifieringen har som syfte att säkerställa hög kvalitet på vården och patientens trygghet genom att bekräfta att en läkare uppfyller de krav och standarder som ställs inom ett specifikt område.

Hospice and palliative care nursing är en form av sjukvård som fokuserar på att förbättra kvaliteten av livet för personer med allvarliga, livshotande eller livslängtligt förlöpande sjukdomar. Det gör detta genom att hantera symptomen och lidandet, stödja patientens autonomi och värdighet samt ge psykologiskt, socialt och spirituellt stöd till både patienten och deras familj.

Hospicevården är en del av palliativ vård som erbjuds när livet är förväntat att vara kvartids- eller årstidsbegränsat, ofta under de sista sex månaderna av livet. Hospicens mål är att stödja patienten och deras familj genom denna tid med vård och stöd som fokuserar på komfort och kvalitet av livet snarare än på botandet av sjukdomen.

Palliativ vård kan erbjudas samtidigt som aktiv behandling för att bota eller kontrollera en sjukdom, och den kan ges i alla stadier av en allvarlig sjukdom. Palliativ vård kan erbjudas på olika platser, inklusive sjukhus, äldreboenden, hemmen och specialinrättningar för palliativ vård, såsom hospicen.

Hospice- och palliativtjänsterna kan erbjudas av en multidisciplinär team som består av läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, präster, fysioterapeuter, dietister och andra vårdpersonal. Tillsammans arbetar de för att uppnå de mål som patienten och deras familj har satt upp för sin vård.

"Transdisciplinary communication" i medicinsk kontext refererar till en form av kommunikation som involverar samarbete och utbyte av information och kunskap mellan olika akademiska discipliner, yrkesgrupper och intressenter, med syfte att lösa komplexa hälso- och sjukvårdsrelaterade problem. Denna form av kommunikation understryker vikten av att integrera kunskaper och metoder från olika discipliner för att få en helhetlig förståelse av ett visst fenomen eller problem, och för att utveckla effektiva och hållbara lösningar.

I praktiken kan transdisciplinär kommunikation innebära att forskare, kliniker, patienter, omsorgsgivare och andra relevanta aktörer samarbetar för att dela kunskap, värderingar och erfarenheter, och för att ta tillvara varandras expertis och perspektiv. Det kan också innebära att använda gemensamma språk och kommunikationsmetoder som underlättar samarbete och förståelse mellan de olika parter som är involverade.

Transdisciplinär kommunikation är viktig inom medicinen eftersom många av de stora hälso- och sjukvårdsrelaterade utmaningarna idag är systemiska, komplexa och multifaktoriella, vilket kräver en helhetlig och integrerad lösningsapproach. Genom att främja transdisciplinär kommunikation kan vi öka våra möjligheter att förbättra hälsa och välfärd, reducera sjukdom och lidande, och skapa mer hållbara och rättvisa hälso- och sjukvårdsystem.

Sjukhusadministration (ibland alsomt kallat "hospital administration" på engelska) är ett samlingsbegrepp för ledning, planering, koordinering och kontroll av resurser, processer och strukturer inom ett sjukhus eller annan typ av sjukvårdsorganisation. Det kan omfatta allt från finansiell planering och personalresursförvaltning till kvalitetsförbättringsarbete, patientsäkerhetsfrågor och strategisk utveckling.

En central del av sjukhusadministrationen är att se till att patientvården sker på ett effektivt, effektivt och säkert sätt, medan man samtidigt ser till att anställda och andra intressenter har de bästa möjliga arbetsförhållandena. Det kan innebära att arbeta mycket med frågor som processoptimering, ledarskap, kommunikation, personalutveckling och regelkomplyans.

Syftet med sjukhusadministration är att stödja den kliniska verksamheten och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att patienter ska få den vård de behöver, när de behöver den. Det kan också handla om att se till att sjukhuset eller sjukvårdsorganisationen är hållbart och finansiellt starkt, så att den kan fortsätta erbjuda vård på lång sikt.

Medicinskt sett betyder "Sjukdomsöverföring från patient till personal" att en sjukdomsprevention och kontrollmaatregt förhindrar smitta eller överföring av en infektionssjukdom från en patient till en vårdgivare eller annan typ av personal inom hälso- och sjukvården. Detta kan uppnås genom användning av personlig skyddsutrustning (PPE), handhygien, vaccinationer, miljörening och andra infektionskontrollåtgärder.

I'm sorry for the confusion, but "Ontario" is not a medical term or condition. It is actually the name of a province in Canada, similar to how "California" is the name of a state in the United States. Therefore, it does not have a medical definition.

"Personaladministration på sjukhus" refererar till administrationen och hanteringen av personalrelaterade frågor inom ett sjukhusmiljö. Detta kan omfatta, men är inte begränsat till:

1. Rekrutering och anställning: Inkluderar rekrytering av kvalificerad personal, intervjuering, anställning, onboarding och utbildning av nyanställda.
2. Lön och förmåner: Hantering av lönefrågor, inklusive beräkning av lön, skatt, försäkring och andra förmåner.
3. Schemalagning och tjänsteroster: Upprättande och underhåll av personalstyrka, schemaläggning av arbetstider, ledighet och semester, samt hantering av olika tjänsteroster.
4. Personalutveckling och utbildning: Utformning och genomförande av utbildnings- och utvecklingsprogram för att förbättra personalens kompetens och förmågor.
5. Preventiv vård, arbetarskydd och arbetsmiljö: Säkerställa att arbetet på sjukhuset sker i en trygg och hälsosam miljö, genom att tillhandahålla preventiv vård, skyddsutrustning och andra åtgärder för att minimera arbetsrelaterade risker.
6. Personalrelationer och kommunikation: Främja en positiv och produktiv arbetskultur genom att uppmuntra öppen kommunikation, lösa konflikter och underhålla goda relationer mellan personalmedlemmar på olika nivåer.
7. Personalvärdering och prestationsbedömning: Genomförande av regelbundna bedömningar för att utvärdera personalens prestanda, ge feedback och stöd till personlig utveckling samt identifiera möjligheter till befordran eller ytterligare utbildning.
8. Personalplanering och rekrytering: Utformning av en strategisk plan för att säkerställa att sjukhuset har tillräckligt med kvalificerad personal, inklusive rekrytering, anställning och avgångar.

"Beslutsfattande" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en läkare eller ett healthcare-team samlar information, värderar alternativ och väljer en kurs av handling för att hantera en patients problem eller situation. Denna process involverar ofta att väga upp potentiala risker och fördelar, ta hänsyn till den enskilda patientens preferenser och värderingar, och fatta ett beslut som är baserat på bästa tillgängliga evidens.

Processen kan involvera flera steg, inklusive:

1. Identifiering av problemet eller situationen
2. Samlande av relevant information
3. Utvärdering av alternativ och möjliga utfall
4. Viktning av olika faktorer som påverkar beslutet, inklusive patientens preferenser och värderingar, behandlingsmål, risker och fördelar, kostnader och tillgänglighet
5. Fattande av ett slutligt beslut om en kurs av handling
6. Genomförande och efterbehandling av beslutet

Beslutsfattandet kan vara en komplex process, särskilt i situationer där det finns osäkerhet eller oenighet angående den bästa kursen av handling. I dessa fall kan deltagande av patienten och/eller deras vårdgivare i beslutsfattandeprocessen vara särskilt viktigt för att säkerställa att beslutet är välgrundat, transparent och i enlighet med patientens preferenser.

"Jourtelefoner" er et medicinsk terminologi som refererer til en type av telefonsamtale hvor en medisinsk fagperson, ofte en lege, ringer til en pasient for å foreta en kontroll eller følge opp på den pasientehens hensyn og behandling. Dette kan involvere spørsmål om pasientens symptomer, behandlingsprogress, bivirkninger av medisin, eller andre relevante hensyn i forbindelse med pasientens helseplan. Målet er å sikre at pasienten mottar den beste mulige omsorgen og behandlingen fortsatt er effektiv og passende. Jourtelefoner kan foretas på en planlagt eller uventet basis, avhengig av pasientens behov og medisinske status.

Internationella aspekter inom medicin kan definieras som de övergripande och specifika frågor, utmaningar och möjligheter som uppstår när man betraktar hälsovård, medicinsk forskning och folkhälsa från en global eller flerländerperspektiv. Det innefattar bland annat:

1. Global hälsa: Studium av de gemensamma och unika hälsoproblemen som påverkar olika länder och populationer världen över, samt utveckling och implementering av strategier för att förbättra global folkhälsa.
2. Internationell medicinsk forskning: Samarbete mellan länder och forskare för att bedriva forskning som kan leda till nya behandlingsmetoder, läkemedel och preventiva strategier för olika sjukdomar och hälsoproblem.
3. Utbildning och kompetensutveckling: Utbyte av kunskap, erfarenheter och metoder mellan länder för att stärka medicinsk utbildning och kompetens inom olika områden, såsom klinisk praktik, forskning och hälsoförvaltning.
4. Etik och policy: Utveckling och implementation av etiska riktlinjer och policyer för att hantera internationella aspekter på hälsovård och medicinsk forskning, till exempel rörande patientsäkerhet, data- och informationsdelning, samt skydd av intellektuell egendom.
5. Global hälsoförbättring: Samarbete mellan länder för att hantera globala hälsoproblem som pandemier, klimatförändringar, migration och konflikter, vilka kan påverka folkhälsa och behov av internationell solidaritet och stöd.
6. Internationella standarder och riktlinjer: Utveckling och implementation av internationella standarder och riktlinjer för att harmonisera metoder, processer och resultat inom hälsovård och medicinsk forskning, till exempel rörande kvalitetssäkring, akkreditering och certifiering.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Organizationalt beslutsfattande" refererar till processen där en organisation eller ett team within en organisation gör beslut som påverkar hela organisationen. Det innebär att identifiera problem, samla information, utvärdera alternativ och välja en lösning som stöds av majoriteten eller alla involverade parter.

Denna form av beslutsfattande kräver god kommunikation, samarbete och ledarskap för att uppnå konsensus och att säkerställa att beslutet är i linje med organisationens mål och värderingar. Det kan vara ett formellt eller informellt process, men den bör vara transparent och inkludera alla relevanta parter för att garantera att beslutet är välgrundat och accepterat av alla.

"Heltäckande vård" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till en omfattande och sammanhållen form av vård där patientens medicinska, psykologiska och sociala behov tas i beaktande. Denna form av vård innebär att patienten får kontinuerlig och koordinerad vård från ett team av vårdpersonal som arbetar tillsammans för att ge patienten den bästa möjliga omsorgen.

Heltäckande vård kan inkludera en rad olika tjänster, såsom primärvård, specialistvård, sjukhusvård, rehabilitering, psykiatrisk vård och socialt stöd. Denna form av vård är ofta anpassad till patientens individuella behov och kan innebära att patienten får regelbundna besök från vårdpersonal på plats eller att patienten erbjuds boenden i en speciell facilitet där vård och omsorg ges dygnet runt.

Heltäckande vård kan vara speciellt användbar för äldre personer med komplexa behov, personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och personer som har behövt akut vård. Genom att erbjuda en heltäckande form av vård kan patienterna få den kontinuerliga och koordinerade omsorgen de behöver för att uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet.

"Operationssalar" är en benämning på speciella rum inom sjukvården där kirurgiska ingrepp utförs. Dessa salar är vanligen utrustade med högteknologisk utrustning, såsom operationsbord, anestesiutrustning, ljuskällor och diverse specialiserade instrument som används under operationer. Operationssalarna är också ofta klimatiserade och utformade på ett sätt som minimerar risken för infektioner. De stora kraven på hygien gör att de vanligen har mycket speciella rengörings- och underhållsbehov jämfört med andra rum.

'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.

'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.

I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.

I vissa andra länder är det istället en specialistutbildning för sjuksköterskor. Sjuksköterskor organiseras framför allt av ... Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård och äldreomsorg, men även i skolor, företagshälsovård och ... Både kvinnor och män är sjuksköterskor. Sveriges första manliga sjuksköterska var Allan Härsing som utexaminerades 1953 . Åtta ... Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete. Ibland, som i fallet med ...
... (PRF) är en yrkesorganisation för sjuksköterskor verksamma inom det psykiatriska ... Psykiatrisjuksköterska Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor (Organisationer bildade 1964, Yrkesföreningar i Sverige ...
För detta fick den massiv kritik av så väl sjuksköterskor, läkare som lärare. Detta medförde att den efter bara några år kom ... De kallas även ofta ut när andra sjuksköterskor av olika anledningar kan ha svårigheter med att få in en venös infart hos ... års arbete som anestesisjuksköterska kunde de sedan söka till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor SIHUS för ...
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård har tagit fram ledtal för hur många patienter en heltidsarbetande ... Utbildningen till diabetessjuksköterska är en universitetsutbildning på avancerad nivå för legitimerade sjuksköterskor. I en ... öppnade i Sverige fanns ingen specialistutbildning för sjuksköterskor inom kunskapsområdet. Under 1960-talet genomfördes en ...
Sjuksköterskor och plutonssjukvårdare. De tjänstetitlar som används är följande: I Sloveniens försvarsmakt finns det en ...
Kirurgi för sjuksköterskor (5., [omarb. och utök.] uppl.illustrationer: Kati Reimer). Lund: Studentlitteratur. Libris 8353236. ... ISBN 91-44-03601-9 1973 - Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitt. Libris 9954149. ISBN 91-44-07401-8 1989 - Bengmark ...
Björkman, Eva; Karlsson, Karin (2006). Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03836-4 ( ...
Injektionerna gavs av sjuksköterskor. Även läkare fanns anställda på kliniken. En patientförening skapades kring THX, som även ...
Svensk Riksförening för operationssjukvård (Sjuksköterskor). ...
Onkologistubbar, Alla stubbar, Onkologi, Sjuksköterskor). ...
a b] Melhus, Åsa (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor (2). Lund: Studentlitteratur. sid. 283 ^ Centers for Disease ...
Kvinnor, Födda 1894, Avlidna 1992, Sjuksköterskor). ...
M-förslag: Snabbutbilda sjuksköterskor till läkare. Arkiverad 17 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. 15 oktober 2008 ... I oktober 2008 motionerade Widegren bland annat om att införa en förkortad läkarutbildning för erfarna sjuksköterskor. Arbetet ... Widegren, Cecilia: Motion 2008/09:Ub374 Sjuksköterskor till läkarutbildning. 1 oktober 2008. Riksdagen. Läst 7 oktober 2010. ^ ...
"Inte kan väl sjuksköterskor göra kejsarsnitt!" Arkiverad 10 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läkartidningen ^ ... I länder med områden med låg läkartäthet, exempelvis Moçambique, har erfarna sjuksköterskor utbildats för att genomföra ...
Även grundutbildade sjuksköterskor arbetar inom psykiatrin. Skötare är en undersköterska med inriktning psykiatri. Även ...
Sjuksköterskor förväntades bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt omvårdnaden av andra. Från ... Se även sjuksköterskor i Sverige Sjuksköterska, i Finland sjukskötare, är en skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvård. För ... Utbildningsformen för sjuksköterskor varierar internationellt, men är i de allra flesta länder numera förlagd till universitet ... Enligt Socialstyrelsen ska sjuksköterskor i Sverige leda och koordinera omvårdnadsarbetet för att säkerställa att patienten tas ...
Sjuksköterskor utbildade på högskolan brukar benämnas rödakorssyster. Röda Korset ^ "Det här är Röda Korsets Högskola". Röda ... Än idag utbildar Röda Korsets Högskola sjuksköterskor genom ett treårigt kandidatprogram men högskolan ger också olika ... specialist- och vidareutbildningar till redan färdiga sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorg, bland annat inom ...
Sjuksköterskor - Grundutbildad sjuksköterska som arbetar i ambulanssjukvården. I vissa regioner/ Landsting i Sverige arbetar ... I dagens ambulans arbetar därför antingen en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller två sjuksköterskor. Sjuksköterskan ... Under 1990-talet kom fler sjuksköterskor in i ambulanssjukvården. 1 oktober 2005 försvann möjligheten för ambulanssjukvårdare ... grundutbildade sjuksköterskor som ambulanssjukvårdare. Vissa regioner har krav på att den som arbetar i ambulansen som ...
På PIVA arbetar läkare, sjuksköterskor och skötare. PIVA är ett relativt nytt begrepp inom svensk psykiatri men vårdformen har ...
De som svarar i telefon är sjuksköterskor. Sommaren 2006 började Region Skåne, Kronobergs läns landsting, Uppsala läns ...
SköSjuk - Sektionen för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och omvårdnad. Overallfärg mörkgrön. Vitae - Sektionen för ...
Hon önskade bereda sjuksköterskor i Göteborg, som ofta arbetade och var inneboende i privata hem, "ett gott hem, där de under ... Som mest bodde där ett 30-tal sjuksköterskor. Deras hyra var från början 175 kronor i månaden. Mat, tvätt och städning ingick. ...
Hon intervjuar bl.a. soldater, sjuksköterskor och mödrar. Boken ingår i författarens livsverk Utopins röster - Historien om den ...
Estetiska injektioner förbehålls legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Vissa estetiska ingrepp är undantagna. ...
Svensk utbildning av sjuksköterskor startade på 1850-talet. Från 1863 organiseras den offentliga sjukvården av Sveriges ...
Enligt OECD finns det inget annat land i världen som har så många sjuksköterskor som arbetar i utlandet. Filippinerna är medlem ... Filippinerna utbildar varje år ett stort antal sjuksköterskor. ...
Författare: Alli Klapp Hederspriser Titel: Psykologi för sjuksköterskor. Författare: Lena Wiklund Gustin Titel: Politik och ...
Från mitten av 1920-talet anställdes endast sjuksköterskor. De flesta föreningarna var fattiga och beroende av enskilda ...
Medaljen tilldelas sjuksköterskor som i Florence Nightingales anda har utmärkt sig i sitt yrkesutövande i fred och krig. Sedan ... Florence Nightingale-medaljen är den högsta internationella utmärkelsen för sjuksköterskor. Den instiftades 1912 av Röda Korset ... 1991 kan även manliga sjuksköterskor få utmärkelsen. Internationella Rödakorskommittén i Genève väljer mottagaren av medaljen ...
År 2021 hade föreningen 46 underenheter för sjuksköterskor som är intresserade av specialistområden, såsom vård av barn- och ... Svensk sjuksköterskeförening är en svensk yrkesförening för sjuksköterskor, vilken grundades 1910. Föreningen hade 2021 drygt ... Redan 1911 genomfördes en repetitionskurs för verksamma sjuksköterskor. År 1933 utvecklades föreningen till en regelrätt ... arrangeras i samverkan med svenska lärosäten och har en inriktning främst till sjuksköterskor verksamma som handledare inom ...
I vissa andra länder är det istället en specialistutbildning för sjuksköterskor. Sjuksköterskor organiseras framför allt av ... Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård och äldreomsorg, men även i skolor, företagshälsovård och ... Både kvinnor och män är sjuksköterskor. Sveriges första manliga sjuksköterska var Allan Härsing som utexaminerades 1953 . Åtta ... Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete. Ibland, som i fallet med ...
Sjuksköterskor larmar om kaos på Danderyds akut. Uppdaterad 16 augusti 2018. Publicerad 16 augusti 2018. ... Både Daniela Tapia och Matilda Varli är unga och har bara varit sjuksköterskor i ett år, men räknas ändå till de mer erfarna på ... Sjuksköterskor från avdelningarna beordrades till akuten för att ta hand om patienterna medan de med akuterfarenhet fått ...
Bemanningskrisen för hälso- och sjukvården är akut i stora delar av världen, uppger WHO:s Europachef.
Ofelia vård månar om den svenska sjukvården, våra medborgare, om våra sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vi är Sveriges ...
... äventyras av den hårt ansträngda situationen för kommunens sjuksköterskor. ... Fack kräver fler sjuksköterskor för säker vård. Patientsäkerheten kan äventyras av den hårt ansträngda situationen för ... Gunnel Andersson tror i och för sig att antalet tjänster för sjuksköterskor är tillräckligt i dag. Problemet är att ...
Etikett: sjuksköterskor. Publicerat 12th december 2022. Ögonblicksbilder från Barnets Borg. Sophie Mannerheim älskade både ...
Alla sjuksköterskor på ortopedavdelningen på lasarettet i Ystad har sagt upp sig. Enligt dem beror det på en ohållbar ... Alla sjuksköterskor på ortopedavdelningen på lasarettet i Ystad har sagt upp sig. Enligt dem beror det på en ohållbar ... Just nu är de sju sjuksköterskor, men två har sagt upp sig tidigare och slutar inom kort. Lasarettet har inte lyckats rekrytera ... Sjuksköterskorna efterlyser en tydlig plan för hur nya sjuksköterskor ska kunna rekryteras, och för egen del har de diskuterat ...
Sjuksköterskor som vill läsa vidare ges en bättre chans att få ledigt för studier. Arbetsgivare får mer tid till att hitta en ... Nu blir det enklare för sjuksköterskor att läsa vidare *Stöd i samband med graviditet stärker föräldrar - och utvecklar ... Med en tidigare antagning ska fler sjuksköterskor - inte bara lockas av utbildningen - utan också ges möjligheten att faktiskt ... Nu blir det enklare för sjuksköterskor att läsa vidare. Publicerad 30 januari 2018 ...
I Sverige har vi en nationell utmaning i vården där vi saknar specialistutbildade sjuksköterskor inom flera områden. Karolinska ... sjuksköterskor som går specialistutbildning samt sjuksköterskor utanför Karolinska Universitetssjukhuset som ser en möjlighet ... Karolinska kraftsamlar och ökar antalet specialistutbildade sjuksköterskor. Nyhet 2017-02-14. I Sverige har vi en nationell ... Vi har en mycket stor intern kompetens för handledning, utbildning och forskning vilket vi hoppas ska motivera sjuksköterskor ...
Nyligen lanserades kampanjen "Sjuksköterskor sökes!" med syftet är att locka fler sjuksköterskor att flytta till Bergslagen och ...
... röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vi arbetar för bättre villkor, lön och utveckling hela arbetslivet. ...
AnnSam AB, som bemannat vården med sjuksköterskor sedan 1999 , söker nu Sjuksköterskor för uppdrag inom Medicinsk akutsjukvård ... För att hålla hög kvalitet fokuserar vi på uthyrning av Allmän Sjuksköterskor, Specialist Sjuksköterskor, Arbetsterapeuter och ... Välkommen till AnnSam, vi har bemannat vården med Sjuksköterskor sedan 1999. Hos oss kan du känna dig trygg! Se samtliga vår ...
Villkoren för sjuksköterskor i vården har idag många likheter med hur det var för 100 år sedan när vi bodde på sjukhusen och ... Hur kan det vara att vi sjuksköterskor på många sätt är tillbaka till hur det var för 100 år sedan? En bidragande orsak är att ... Bristen på sjuksköterskor gör att arbetsmiljön på många arbetsplatser är undermålig, något som får till följd att det är svårt ... Det behövs fler sjuksköterskor och för att de ska vilja och orka arbeta inom vården behövs bättre förutsättningar och villkor. ...
Uppsats: Betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor inom akutsjukvård : en litteraturstudie. ... Betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor inom akutsjukvård : en litteraturstudie. Detta är en Magister-uppsats från ... ökande behovet av vidareutbildade sjuksköterskor som finns inom akutsjukvården idag. Den omvårdnad som bedrivs inom ... belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor ...
De sjuksköterskor som Högskolan bidrar med blir timanställda av Regionen året ut och de styr själva hur många timmar de kan ... är utbildade sjuksköterskor. Under planeringen av massvaccinationerna i länet har Högskolan blivit tillfrågad av Region ...
Ingångslön för nyutexaminerade sjuksköterskor på 24 000 kr är ett rättmätigt krav. Verkligheten för sjuksköterskor är låga ...
En del avdelningar stängs för att det inte finns sjuksköterskor.. - Personal måste hyras in för att det inte finns ... Många undersköterskor tycker det är onödigt att vidareutbilda sig till sjuksköterskor eftersom skillnaden i lön är så liten. ... sjuksköterskor. Kaisa Karro vill fasa ut hyrbolagen. Har aldrig hört att undersköterskor hyrts in.. - Sjuksköterskorna har det ...
Påven ber för sjuksköterskor: "Exempel på heroism". Under sin morgonmässa i Sankta Marta bad påven Franciskus Gud välsigna ...
Flera sjuksköterskor i Danmark går arbetslösa 13 May 2011 Det är svårt att hitta arbete för de nyexaminerade danska ... Nytt från Öresund har tidigare rapporterat om danska sjuksköterskor som i allt större utsträckning söker sig till Skåne för ... 631 nyexaminerade sjuksköterskor gick arbetslösa i mars visar siffror från Danske Sundhedsorganisationers A-kasse. ...
Äldre som vårdas på offentliga sjukhus i Storbritannien tvingas hyra in egna sjuksköterskor för att få grundläggande omvårdnad ... Äldre som vårdas på offentliga sjukhus i Storbritannien tvingas hyra in egna sjuksköterskor för att få grundläggande omvårdnad. ... Äldre på statliga sjukhus hyr in sjuksköterskor 29 November 2011 Äldre som vårdas på offentliga sjukhus i Storbritannien ... det att patienter eller deras anhöriga på offentliga sjukhus lägger drygt 2 000 kronor om dagen på att hyra in sjuksköterskor ...
Faktorer som påverkar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. *Mark. Korsell, Matilda LU (2023) AKTM22 20232 ... Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård arbetar under högt tempo och med många patienter. Det är ett arbete som kräver ett ... Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård arbetar under högt tempo och med många patienter. Det är ett arbete som kräver ett ... misc{9141788, abstract = {{Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård arbetar under högt tempo och med många patienter. Det är ...
Liknande jobb Sjuksköterskor. * Sjuksköterskor Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska i Avesta kommun ansvarar du för Hälso- och ... Enheten för sjuksköterskor inom Avesta kommun består av ett glatt gäng med god teamkänsla. Vi har ett omväxlande och givande ... Sjuksköterskor Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska i Avesta kommun ansvarar du för Hälso- och sjukvårdsinsatser inom ...
Åtta tyska sjuksköterskor fick av misstag kraftiga överdoser av Pfizer-BioNTechs coronavirusvaccin. Fyra av dessa lades in på ...
Sjuksköterskor får utbildning i äldretandvård. En kurs i oral hälsa för sjuksköterskor startar vid Karlstads universitet nästa ...
Sjuksköterskor som gråter och patienter som får göra sina behov i blöja. Vårdförbundet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping larmar ... Sjuksköterskor gråter och säger upp sig. Som fackligt ombud får Hedvig Axén samtal från sjuksköterskor som gråter av jobbstress ... Många sjuksköterskor har lämnat sjukhuset de senaste åren. Enligt en enkät med 100 sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset som ... Sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset larmar om en svår arbetssituation sedan en längre tid. Foto: Istockphoto. Sjuksköterskor ...
Nu anställer Mölndals Stad fyra nya sjuksköterskor till kommunens äldreboenden. ,br,- Alla tjänster som tillkommer behövs, ... Miljonsatsning på sjuksköterskor till kommunens äldreboenden. Mer ansvar ska hamna på kommunens vårdpersonal i framtiden. Nu ... anställer Mölndals Stad fyra nya sjuksköterskor till kommunens äldreboenden. - Alla tjänster som tillkommer behövs, säger ...
Våra sjuksköterskor. Anna Jacobsson. Distriktssköterska, BVC. Annette Johansson. Mottagningssköterska, rökavvänjning, diabetes ... Sjuksköterskor. På sköterskemottagningen hjälper vi med vaccinationer, ordinerade behandlingar, småskador, infektioner, ...
Skanstull sjuksköterskor för tillsvidareanställning och för vikariat ett år. Välkommen att ansöka! Vi erbjuder Vi erbjuder en ... Blodcentralen Sergel & Skanstull söker sjuksköterskor - Under tillsättning eller tillsatt, ej sökbar. Denna annons är inte ... Nu söker vi på Blodcentralen Sergel & Skanstull sjuksköterskor för tillsvidareanställning och för vikariat ett år. Välkommen ...
... med Palliativt utvecklingscentrum i Lund och RCC Stockholm Gotland samtalskursen De nödvändiga samtalen för sjuksköterskor som ... En endagsutbildning för sjuksköterskor som arbetar inom cancervården i Region Stockholm.. Syftet med kursen är att stärka ... Samtalskurs för sjuksköterskor inom cancervården. PKC erbjuder i samverkan med Palliativt utvecklingscentrum i Lund och RCC ... Stockholm Gotland samtalskursen De nödvändiga samtalen för sjuksköterskor som arbetar inom cancervården i Region Stockholm. ...
Introduktionsutbildning för nyanställda sjuksköterskor inom företagshälsovården lockar många. De arbets- och miljömedicinska ... klinikerna i Örebro och Uppsala ordnar tillsammans en distansutbildning, för sjuksköterskor inom företagshälsovården (FHV). Läs ...
  • Eftersom Högskolan i Gävle erbjuder utbildningar till både sjuksköterska och specialistsjuksköterska arbetar här en hel del forskare och lärare som i grunden är utbildade sjuksköterskor. (hig.se)
  • Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård arbetar under högt tempo och med många patienter. (lu.se)
  • PKC erbjuder i samverkan med Palliativt utvecklingscentrum i Lund och RCC Stockholm Gotland samtalskursen De nödvändiga samtalen för sjuksköterskor som arbetar inom cancervården i Region Stockholm. (cancercentrum.se)
  • En endagsutbildning för sjuksköterskor som arbetar inom cancervården i Region Stockholm. (cancercentrum.se)
  • Sjuksköterskor har en samhällsbärande funktion och arbetar dagligen på liv och död. (internationalen.se)
  • På Endoskopicentrum arbetar internutbildade sjuksköterskor i nära samarbete med heltidsskopister parallellt med gastromedicinare och gastrokirurger inom endoskopi. (varbi.com)
  • För IVA-sjuksköterskor är siffrorna 32 996 respektive 37 725 kronor, och för barnmorskor 33 025 respektive 38 000 kronor. (annastarbrink.se)
  • Inbjuda till samtal med lärosäten som har specialistutbildningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, om att få in minst 7,5 poäng spädbarnsnutrition och amningskunskap i utbildningarna. (who.int)
  • Ett delmål som rör kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, vilket är en viktig del av fakultetens program för till exempel sjuksköterskor och barnmorskor. (lu.se)
  • I Sverige har vi en nationell utmaning i vården där vi saknar specialistutbildade sjuksköterskor inom flera områden. (karolinska.se)
  • Under februari och mars ser det mycket bättre ut, men vi saknar fortfarande sjuksköterskor, säger hon. (vardfokus.se)
  • Många sjuksköterskor har lämnat sjukhuset de senaste åren. (vardfokus.se)
  • Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö för våra sjuksköterskor och en hög patientsäkerhet samt ge förutsättningar för att arbeta med utveckling av verksamheten. (varbi.com)
  • På verksamhetsområdet anordnas regelbundet föreläsningar specifikt för sjuksköterskor samt erbjudande om nätverk för nyexaminerade sjuksköterskor. (varbi.com)
  • För dysplasibarnmorskor och sjuksköterskor gäller samma grundläggande kompetens, de bör dessutom ha större kunskap om utredning och behandling av cellförändringar samt vad olika typer av HPV har för betydelse för utveckling av allvarliga cellförändringar och cancer. (cancercentrum.se)
  • Gunnel Andersson tror i och för sig att antalet tjänster för sjuksköterskor är tillräckligt i dag. (ystadsallehanda.se)
  • Vi har en mycket stor intern kompetens för handledning, utbildning och forskning vilket vi hoppas ska motivera sjuksköterskor att ansluta sig till det här programmet, säger Markus Castegren, överläkare och funktionsområdeschef intensivvård på Karolinska Universitetssjukhuset. (karolinska.se)
  • - Vi har suttit i många krismöten med chefer de senaste veckorna för att se hur vi ska kunna driva avdelningen, och hur vi sjuksköterskor ska orka stanna kvar. (sverigesradio.se)
  • Då är du varmt välkommen att göra ett besök på avdelningen och träffa chef eller andra sjuksköterskor. (varbi.com)
  • 631 nyexaminerade sjuksköterskor gick arbetslösa i mars visar siffror från Danske Sundhedsorganisationers A-kasse. (medrek.se)
  • Sjuksköterskor på Vrinnevisjukhuset larmar om en svår arbetssituation sedan en längre tid. (vardfokus.se)
  • Framtidens Karriär är en periodisk tidskrift som ges ut mot sjuksköterskor, psykologer, läkare och socionomer. (sjukskoterskekarriar.se)
  • Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete. (wikipedia.org)
  • Resultatet belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor arbete. (uppsatser.se)
  • De sjuksköterskor som Högskolan bidrar med blir timanställda av Regionen året ut och de styr själva hur många timmar de kan jobba åt Regionen, anpassat efter sina övriga arbetsuppgifter. (hig.se)
  • Forskarna visar att sjuksköterskor som vars åsikter beaktas ofta kommer tillbaka till gamla arbetsplatser. (landetsfria.nu)
  • Vi erbjuder även utbildningsprogram för sjuksköterskor på steg 1 och 2. (varbi.com)
  • Ortopedavdelning 8 på lasarettet i Ystad ska egentligen ha 13 sjuksköterskor, men under lång tid har det saknats personal. (sverigesradio.se)
  • Detta råd vänder sig till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal inom vård- och omsorg. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Bristen på sjuksköterskor gör att arbetsmiljön på många arbetsplatser är undermålig, något som får till följd att det är svårt för dem som jobbar kvar att orka och må bra ett helt yrkesliv. (hd.se)
  • Som fackligt ombud får Hedvig Axén samtal från sjuksköterskor som gråter av jobbstress. (vardfokus.se)
  • Sjuksköterskor är tillbaka till hur det var för 100 år sedan. (hd.se)
  • Hur kan det vara att vi sjuksköterskor på många sätt är tillbaka till hur det var för 100 år sedan? (hd.se)
  • Nu höjer vi återigen ersättningen till 360 kr/timme för vikarierande sjuksköterskor under sommaren. (orebrokuriren.se)
  • Enheten för sjuksköterskor inom Avesta kommun består av ett glatt gäng med god teamkänsla. (jobbdirekt.se)
  • Patientsäkerheten kan äventyras av den hårt ansträngda situationen för kommunens sjuksköterskor. (ystadsallehanda.se)
  • Vårddebatten handlar mycket om behovet av sjuksköterskor - och om sjuksköterskornas löner. (annastarbrink.se)
  • Äldre som vårdas på offentliga sjukhus i Storbritannien tvingas hyra in egna sjuksköterskor för att få grundläggande omvårdnad. (medrek.se)
  • Enskilda sjuksköterskor har även anmält brister i vården till Ivo, som att patienter tvingats göra sina behov i blöja och fått fel läkemedel på grund av tidsbrist. (vardfokus.se)
  • Både patienter och sjuksköterskor blir lidande om vi ska behöva vänta längre på bättre villkor, skriver Malin Tillgren. (hd.se)
  • Sjuksköterskor som gråter och patienter som får göra sina behov i blöja. (vardfokus.se)
  • Timavlönade sjuksköterskor erbjuds en ersättning på 360 kronor i timmen under perioden 17 juni-11 augusti. (orebrokuriren.se)
  • Förra året satsade därför Örebro kommun stort på ersättningen till vikarierande sjuksköterskor, något som även görs i år. (orebrokuriren.se)
  • En negativ spiral uppstår när sjuksköterskor som är missnöjda med sin arbetssituation lämnar en viss verksamhet. (landetsfria.nu)