"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
Chronic pain är smärta som varar eller kommer och går under tre månader eller längre, och kan påverka en persons vardagliga funktion, sömn, humör och mentala hälsa. Det kan orsakas av en känd skada eller sjukdom, men kan också förekomma utan någon klar orsak. Chronic pain kan vara svår att behandla och kräver ofta en multidisciplinär ansats som inkluderar medicinsk behandling, fysisk terapi, psykologisk support och livsförändringar.
Pain management refers to the medical treatment and management of pain, utilizing a multidisciplinary approach that may include medications, interventional procedures, physical therapy, psychological counseling, and other techniques to alleviate suffering and improve function and quality of life in patients with acute or chronic pain.
"Smärttröskeln är det nivå av smärta som förändrar individens beteende eller fysiologiska respons, och kan variera mellan olika individer baserat på deras genetiska, kulturella, och tidigare erfarenheter av smärta."
Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.
Akut eller kronisk smärta i den nedre delen av ryggen som kan vara förknippad med muskel- eller ledbandssträckningar, diskbråck och andra tillstånd.
Akut eller kronisk smärta i någon del av ryggen.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
Nacksmärta är ett vanligt sjukdomstillstånd definierat som obehagliga eller smärtsensationer i nacken, ofta förknippat med muskuloskeletala problem som spänningar, skador eller artrit.
"Svårbehandlad smärta" refererar till smärta som är motståndskraftig eller reagerar sämre än vanligt på behandling med traditionella smärtbehandlingsmetoder, inklusive läkemedel, fysisk terapi och psykologisk intervention. Det kan vara kronisk eller akut i natur, men dess komplexitet och individuella variationer gör det svårt att behandla och lindra effektivt.
'Bäckensmärta' (pélviskirurgi) definieras som smärta lokaliserad till bäckenregionen, ofta förorsakad av strukturella eller funktionella problem med de organ och vävnader som finns inom bäckenet, såsom urinblåsa, livmoder, äggstockar, slemhinnor eller muskler.
"Pain perception" refers to the neural and psychological processes involved in receiving, interpreting, and responding to a painful stimulus. It includes the activation of pain receptors (nociceptors) in response to tissue damage or potential harm, the transmission of pain signals through the nervous system to the brain, and the cognitive and emotional interpretation of those signals in the context of past experiences, expectations, and individual differences in pain sensitivity. Ultimately, pain perception results in a subjective experience that varies from person to person and can range from mild discomfort to intense suffering.
Smärta i ansiktsområdet, även omfattande munnen och övergången mellan ansikte och skalle. Associerade sjukdomstillstånd inkluderar infammatoriska och tumörsjukdomar, samt nervsmärtssyndrom som utgår från trigeminusnerven, ansiktsnerven och de glossofaryngiska nerverna. Sjukdomstillstånd som har återkommande eller ihållande ansiktssmärta som främsta manifestation benämns ansiktssmärtsyndrom.
'Acute pain' är smärta som uppstår plötsligt och varar under en kortare tidsperiod, vanligen under tre månader. Den uppstår oftast som ett svar på en skada eller en sjukdom och försvinner när skadan läker eller sjukdomen behandlas. Acut smärta kan vara stark och intensiv, men är i allmänhet tillfällig och lindras av smärtlindringmedel. Det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken till acuten smärta så snart som möjligt för att förebygga kronisk smärta.
Referred pain, in a medical context, refers to the sensation of pain that is felt in a location different from the site of the underlying injury or damage causing the pain. This occurs when nerve pathways carrying pain signals are interrupted or misinterpreted by the nervous system, causing the brain to perceive the pain in a different area than where it originates. A common example of referred pain is the experience of shoulder pain that can occur with a heart attack, as the heart muscle sends pain signals that are interpreted by the brain as coming from the shoulder region.
Skuldersmärta är smärta lokaliserad till skulderbladet eller området omedelbart runt det, som kan bero på olika orsaker såsom muskuloskelettala skador, artros, nervinflammation eller hjärtsjukdom.
Musculoskeletal pain refers to discomfort or pain in the muscles, bones, ligaments, tendons, or related tissues. It can affect any part of the body, including the neck, back, chest, pelvis, limbs, and joints. The pain can range from mild to severe, and it may be acute (lasting a few days or weeks) or chronic (persisting for months or even years). Musculoskeletal pain can result from injury, overuse, poor posture, degenerative conditions, infections, or inflammatory diseases. Treatment options depend on the underlying cause and may include physical therapy, medication, lifestyle changes, or surgery.
Medel som lindrar smärta utan att orsaka medvetslöshet.
Nociceptive pain är smärta som orsakas av skada eller skadepotential i kroppen, och det är den vanligaste formen av smärta. Det uppstår när nociceptorer, speciella nervceller som reagerar på skadande stimuli, aktiveras. Dessa stimuli kan vara temperatur, tryck, eller kemiska ämnen relaterade till inflammation eller skada. Nociceptiv smärta kan vara akut eller kronisk och kan variera i intensitet från lätt smärta till stark smärta. Exempel på nociceptiv smärta inkluderar muskuloskeletala smärtor, postoperativa smärtor och smärta relaterad till inflammation eller sjukdom.
"Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, definieras som smärta orsakad av skada eller sjukdom i nervsystemet, vilket leder till abnorma signaltransmission och tolkning i centrala nervsystemet."
Narkotiska eller opioida preparat, samt syntetiska eller halvsyntetiska medel som framkallar omfattande smärtlindring, dåsighet och svängningar i humöret. Den ändrade sinnesstämningen kan upplevas som behaglig, varför risk för missbruk kan föreligga. Prototypen för alla dessa preparat är morfin.
Myofasciella smärtsyndrom, även känt som chronic exertional compartment syndrome (CECS), är ett tillstånd där muskel- och fascievävnaden i en extremitet sväller under eller strax efter intensiv fysisk aktivitet, orsakande smärta, stelhet och ibland förlorad känsel eller rörelseförmåga. Symptomen avtar vanligtvis efter vila.
Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).
Tillstånd med smärta i någon lem eller annan kroppsdel, hyperestesi och lokal, autonom funktionsrubbning till följd av mjukvävnads- eller nervskada. Smärrtan är ofta förenad med rodnad, hudtemperaturförändringar, onormal sudomotorisk aktivitet (svettstimulering) eller ödem. Smärtintensitet och andra manifestationer står inte i proportion till vad som kan förväntas av den utlösande händelsen. Två typer av tillståndet har beskrivits: typ1 (reflexdystrofi) och typ 2 (kausalgi).
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Visceral pain är smärta som orsakas av skada eller irritation av de inre organen, såsom levern, lungorna, mag-tarmsystemet och bukhinnan. Den uppstår när nervimpulser från de drabbade områdena transmiteras till ryggmärgen och tolkas som smärta i hjärnan. Visceral smärta kan vara svår att lokaliserad, ofta upplevs som diffus och djup, och kan ibland förväxlas med annan typ av smärta, såsom muskuloskeletal smärta.
Artralgi. Svår smärta i någon led, vanligen utan inflammatorisk orsak.
"Smärtlindring är användandet av farmakologiska eller icke-farmakologiska metoder för att reducera eller eliminera erfarenheten av smärta, med målet att förbättra funktion, välbefinnande och kvalitet på livet för den drabbade individen."
Smärta förenad med förlossningsvärkar. Den orsakas främst av livmodersammandragningar och ökat tryck mot livmoderhalsen, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Smärtan känns mest i buken, ljumskarna och ryggen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Smärtreceptorer, också kända som nociceptorer, är speciella nervceller som detekterar och svarar på smärtsignaler genom att skicka impulser till hjärnan och ryggmärgen.
Ett allmänt, icke-ledanknutet, reumatiskt syndrom, kännetecknat av myalgi och punktvis muskelömhet. Muskelsmärtan förvärras av inaktivitet och kyla. Tillståndet åtföljs ofta av generella symtom som sömnstörningar, trötthet, stelhet, huvudvärk och ibland nedstämdhet. Det föreligger stora likheter mellan fibromyalgi och kronisk trötthetssyndrom. Fibromyalgi kan uppkomma som en primär eller sekundär sjukdom. Vanligast är tillståndet hos kvinnor i åldern 20 till 50 år.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.
Fastställande av omfattningen av ett fysiskt, psykist eller emotionellt handikapp, som underlag för beslut om ersättningsnivåer i samband med sjukpension eller arbetsskadeersättning.
Catastrophizing är ett kognitivt fel eller en tendens att tolka en situation, en händelse eller smärta på ett sätt som är mycket värre än vad den verkligen är. Det innebär ofta att man hoppar till slutsatsen att det kommer bli någonting extremt negativt eller olyckligt, även om det inte finns några konkreta bevis för det. Catastrophizing kan leda till onödiga rädslor, oro och stress, och kan påverka en persons vardagliga funktioner, relationer och kvalitet på livet negativt.
Smärta som utgår från området mellan nedre revbenskanten och höftbenskammen.
Eye pain refers to discomfort or unpleasant sensations in the eye, which can range from a sharp stabbing sensation to a dull ache. It is a common symptom that can be caused by various factors, including injury, infection, inflammation, or underlying medical conditions. The severity and nature of the pain may vary depending on the cause, and it is essential to seek medical attention if the pain is severe, persistent, or accompanied by other symptoms such as redness, discharge, or vision changes.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Den huvudsakliga alkaloiden i opium och prototypen för smärtstillande och narkotiska opiater. Morfin har omfattande verkan i det centrala nervsystemet och på glatt muskulatur.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk verkan som inte binder till opioidreceptorer och inte klassificeras som narkotiska preparat.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
En "spinal injection" är en medicinsk procedur där en substans injiceras in i den lumbala ryggraden i närheten av den ryggmärgsvätska som omger ryggradsnervroten, även känd som subarachnoidalutrymmet. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och fluoroskopi för att guida injektionen till den korrekta platsen. Spinal injektioner används ofta för smärtlindring eller diagnostisk syfte, såsom att avgöra om smärtan härstammar från en specifik nervrot.
ett sjukdomstillstånd kännetecknat av smärta som strålar ut från ryggen till skinkorna och ned till benens baksidor och sidor. Ischias kan vara ett uttryck för ischiasneuropati, radikulopati (även omfattande ryggnervrötterna, L4, L5, S1 eller S2, ofta i samband med diskbråck), eller skador på hästsvansen.
"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.
Ett medel för lokalbedövning och som även har lugnade verkan på hjärtat och används mot arytmier. Det har kraftigare och mer långvarig verkan än prokain, men verkningstiden är kortare än för bupivakain eller prilokain.
En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.
Icke-inflammatorisk, degenerativ knäledssjukdom som kan delas in i tre stora kategorier: tillstånd som hindrar normala, synkroniserade rörelser; tillstånd som framtvingar onormala rörelsevägar; och tillstånd som orsakar belastningskoncentration, vilken leder till förändringar av ledbrosket.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Nociception kan definieras som den sinnesfunktion och nervprocess som varnar för skadliga stimuli genom att detektera smärta och leda informationen till hjärnan. Det innebär att nociception är en normal fysiologisk process, inte en sjukdom eller skada i sig själv. Nociceptionen involverar tre huvudsakliga komponenter: transduktion, transmission och modulering av smärtsignaler. Transduktionen sker när speciella nervceller, kallade nociceptorer, konverterar mekaniska, termiska eller kemiska skadliga stimuli till elektriska impulser. Dessa impulser transmiteras sedan genom det perifera och centrala nervsystemet till hjärnan där de tolkas som smärta. Slutligen kan moduleringsprocesser påverka styrkan och kvaliteten av den upplevda smärtan beroende på olika faktorer, såsom emotionella, kognitiva och sociala aspekter.
Behandlingsmetoder inom vårdområdet fysioterapi, i vilka ingår utnyttjande av fysikaliska fenomen som temperatur, ljus, vatten och ljus.
'Ryggradsnerver' (spinal nerves) är de nervrötter som förbinder centralnervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) med kroppens muskler, hud och andra vävnader. De utgör en del av det perifera nervsystemet och löper i par ut från varje segment av ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina). Varje ryggradsnerver innehåller både sensoriska och motoriska nerver som tillsammans styr känsel, rörelse, reflexer och andra funktioner i specifika regioner av kroppen.
Förnimmelse av smärtande eller icke-smärtande fantomlem efter förlust av en hel eller en del av arm eller ben. De flesta individer som genomgått amputation av en extremitet får en känsla av att lemmen finns kvar och upplever även smärta i den. Syn. fantomsmärta.
Muskel- och skelettsjukdomar är en samlande beteckning på sjukdomar som drabbar muskler, ben, ledband, brosk, senor eller skelett, inklusive artrit, reumatoid artrit, fibromyalgi, multipel skleros och osteoporos.
Trigeminusneuralgi är en neurologisk sjukdom som orsakar plötsliga, intensiva smärtor i ansiktet, ofta i anslutning till ansiktsmusklernas rörelser eller vid känslighandtering av ansiktet. Smärtorna kan vara mycket starka och upplevas som stötande, stickande eller brännande. Trigeminusneuralgi beror vanligtvis på en kompression eller skada på trigeminusnerven, ofta i samband med ett blodkärl. Behandlingen kan innefatta medicinska behandlingar som antiepileptika och/eller kirurgiska ingrepp för att lindra trycket på nerven.
En rad sjukdomstillstånd som påverkar käkledens anatomiska och funtionella egenskaper. Faktorer som bidrar till tillståndens komplexitet beror på ledens förhållande till tänder och tuggande och de symtom från andra områden som har samband med smärtor i käkleden, samt svårigheterna att använda traditionell diagnostisk teknik vid käkledspatologi, då vävnad sällan tas och röntgen är otillräcklig eller ospecifik. Vanliga sjukdomstillstånd är missbildningar, fysiska skador, subluxation, luxation, artrit och tumörer.
Leden mellan lårben och skenben.
Radikulopati är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där en eller flera nerver i ryggraden komprimeras eller skadas, ofta orsakat av en herniell disk eller annan form av spondylos (ryggskiva- eller ledbråck). Detta kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och/eller förlorad reflex i de områden som nerverna innerverar. Radikulopatin kan vara akut eller kronisk och kan påverka både översta (cervicala), mellersta (torakala) och nedre (lumbala) ryggraden, även om det är vanligast i nacken och ländryggen.
"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."
Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Transkutan nervstimulering (TNS) är en icke-invasiv medicinsk behandlingsmetod som innebär att små elektriska impulser appliceras genom intakta hud till nerver under huden. Syftet är att modulera nervsignalering och på så sätt lindra smärta, styrka muskelaktivitet eller förbättra sensorisk känsla. Behandlingen används ofta för att hantera kronisk smärta, speciellt i ryggmärgsbråckspatienter, samt för att behandla neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom och multipel skleros.
Smärtlindring genom placering av akupunkturnålar i vissa punkter på kroppen. Dessa aktiverar de fina, myelinförsedda nervtrådarna i musklerna som sänder impulser till ryggmärgen och aktiverar de centr a som åstadkommer smärtlindringen.
Tramadol är ett syntetiskt opioid analgetikum som används för att lindra moderat till stark smärta. Det fungerar genom att påverka sömncenteret i hjärnan och blockera smärtmeddelanden från att nå hjärnan. Tramadol kan också ha en viss effekt som antidepressivum och används ibland för behandling av kronisk smärta.
Intervertebral Disc Displacement, även känt som discprotrusion eller diskbråck, är ett tillstånd där en del av den mjuka, skivformade strukturen (disken) mellan två ryggradsben (vertebrae) i ryggen pressar ut sig genom en svag punkt eller spricka i den yttre ringen som omger disken. Detta kan resultera i irritation och tryck på de nervrötter som passerar nära diskens yta, vilket kan orsaka smärta, kramper, stickningar eller svaghet i ryggen, benen eller armarna beroende på vilken del av ryggraden som är drabbad.
I en mening kan lumbosakralregionen definieras som den lägsta delen av ryggraden, som består av de fem ländryggskotorna (lumbarvertebrae) och den sakrale regionen, inklusive de fem sammanvuxna bäckenkotorna (sacral vertebrae). Denna region utgör en övergångszon mellan ryggraden och korsbenet och stöder vikt av kroppen samt tillåter rörelse i höft- och ländryggsregionen.
Oxycodone is a strong prescription opioid pain medication used to treat moderate to severe acute or chronic pain. It is a semi-synthetic derivate of thebaine, an alkaloid found in the poppy plant. Oxycodone works by binding to opioid receptors in the brain and spinal cord, reducing the perception of pain and increasing tolerance to pain. It is available in various forms, including immediate-release tablets, extended-release tablets, capsules, and solutions for oral or intravenous administration. Due to its potential for addiction, abuse, and dependence, oxycodone should be used under close medical supervision and only when other non-opioid pain treatments have been ineffective.
Cyclohexanecarboxylic acids are organic compounds that consist of a cyclohexane ring substituted with a carboxylic acid group. They can be considered as derivatives of cyclohexane, where one hydrogen atom is replaced by a carboxyl group (-COOH). These compounds are used as intermediates in the synthesis of various chemicals and pharmaceuticals.
Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
'Artrit' är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar lederna, medan 'artros' (också stavat 'osteoartrit') är den vanligaste formen av artrit. Artros karaktäriseras av en nedbrytning och förslitning av det broskartade lagret mellan de två benbenen i en led, vilket leder till smärta, stelhet och sämre rörlighet över tiden.
Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.
En ledinjektiон är en medicinsk procedur där en läkare injicerar mediciner direkt in i en led, det vill säga den glesa vätskefyllda kapseln som omger rörliga ledben (t.ex. knä-, axel- eller fingerslagens led). Ledinjektioner används vanligtvis för att lindra smärta, inflammation och/eller svullnad i en led, orsakade av olika tillstånd som artrit, bursit, tendinit eller trauma. De innehåller ofta kortikosteroider, lokalbedövningsmedel och/eller smärtstillande medel.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Smärtlindring, utan förlust av medvetandet, med hjälp av smärtstillande medel som ges genom självdosering. Metoden har använts framgångsrikt vid postoperativ smärta, vid förlossning, efter brännskador och vid smärtlindring i livets slutskede. Risken för överdosering kan minimeras med en kombination av små doser och bestämda väntetider (lockout intervals) mellan doserna.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
Nervsmärtssyndrom och andra tillstånd som har kroniska eller återkommande ansiktssmärtor som primära symtom. Sjukdomar i trigeminusnerven och ansiktsnerverna är ofta förknippade med dessa tillstånd.
Kroppsövningar avsedda att lindra symtom eller förbättra funktioner och fysisk kondition. Får ej förväxlas med fysisk träning.
Behandling av sjukdom genom nålstick längs givna banor eller meridianer. Placeringen av nålarna varierar, beroende på sjukdom. Värme eller moxer och akupressur kan användas som komplement.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Känselnervknutor på de bakre ryggmärgsrötterna inne i ryggkotpelaren. Ryggradens ganglieceller är pseudounipolära. En enda primär gren förgrenas i ett perifert utskott som förmedlar känselimpulser från omgivningen och en central gren som leder dessa impulser vidare till ryggmärgen eller hjärnan.
"Palliativ vård är en aktiv och omfattande vårdfilosofi som sätter patientens behov, värderingar och preferenser i centrum med fokus på att lindra symtom, förhindra smärta, stödja psykologiskt, socialt och spirituellt samt underlätta kommunikationen och beslutsfattandet för patienter med allvarliga sjukdomar som inte kan botas."
Injicering av läkemedel, oftast smärtstillande, i ryggmärgskanalen, utan punktering av den hårda hinnan.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Ett kraftigt verkande narkotiskt smärtstillande medel, som vid missbruk är beroendeframkallande. Det är främst en my-opioidagonist. Fentanyl används även som tillsats till generella narkosmedel och för narkosinduktion och underhållsnarkos.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Leden mellan ytorna på det nedre och det övre ledutskottet hos angränsande kotor.
Bedövning begränsad till en del av kroppen genom anbringande av ett lokalt bedövningsmedel som genom infiltration verkar på angränsande nervslut.
I en enkel mening kan bakre hornceller (latin: cellulae cornuales) definieras som speciella celltyper som finns i bakrehornen, ett område i hypofysen, en körtel lokaliserad vid basen av hjärnan. Bakre horncellerna producerar och sekreterar två hormoner: oxytocin och vasopressin (även kallat antidiuretiskt hormon eller ADH). Oxytocin är involverat i fosterutlösning under förlossningen och styr moderskärleksbeteendet, medan vasopressin reglerar vattentrycket i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras av njurarna.
Nedsatt eller saknad känslighet för hudstimulering.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Ett symtomkomplex bestående av smärta, muskelömhet, ledknäppande och begränsad rörlighet i käkleden. Symtomen är subjektiva och ger sig till känna mer i tuggmusklerna än i själva käkleden. Etiologin är oklar, men kan omfatta t ex onormalt bett och psykofysiologiska faktorer.
En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.
Smärtlindring utan förlust av medvetandet genom tillförsel av smärtstillande medel i epiduralutrymmet i ryggradskanalen.
Reflektorisk sympatisk dystrofi (RSD), også kendt som kompleks regional smertesyndrom type 1 (CRPS-1), er en neurologisk lidelse, der karakteriseres ved uhensigtsmæssige og abnorme aktiveringer af det sympatiske nervesystem, der fører til kronisk, ofte brændende smerte i en ekstremitet (arm eller ben). Lidelser opstår som regel efter en skade, operation eller anden type trauma, men kan også forekomme uden en åbenlys årsag. Andre symptomer inkluderer ændret hudfarve, svedthed, forhøjet eller nedsat temperatur, stivhed, svaghed og bevægelsesnedgang i den berørte lem. RSD er en relativt sjælden tilstand, der ofte er vanskelig at diagnostisere og behandle, men tidlig indgreb kan forbedre prognosen og reducere s
"Ryggradssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar ryggraden och den kringliggande muskulaturen, nervsystemet och lederna. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan vara relaterade till strukturella, degenerativa, inflammatoriska, infektionsrelaterade eller cancerartade orsaker. Exempel på ryggradssjukdomar inkluderar skleros, diskbråck, rytmisk celiakis, osteoporos, reumatoid artrit och cancer i ryggraden.
Behandling med elektrisk ström utan att märkbar hetta utvecklas. Hit hör elektrisk stimulering av nerver och muskler, ström genom kroppen eller stötvis behandling med svag ström för att höja smärttröskeln i huden.
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.
"Menstruationssmärta, eller dysmenorrhoe, är smärtor i underlivet som inträffar just innan eller under menstruationen utan att det finns någon underliggande gynekologisk patologi." (Oxford Handbook of Clinical Medicine, 10th edition)
Parestesi är en medicinsk term som beschriver en abnormal, oftast besvärande känsel sensation, såsom formicering, stickning, brännande eller prickning, utan någon sannolik orsak till smärta eller skada. Dessa känslor uppstår när nervbanorna i kroppen störs eller pressas på, vilket får nerverna att skicka felaktiga signaler till hjärnan. Parestesier kan vara permanenta eller temporära och kan drabba alla delar av kroppen.
Ett komplext syndrom med smärta inom en kroppsdel, karakteriserat av en brännande smärta och överkänslighet för beröring (hyperestesi) inom försörjningsområdet för en skadad perifer nerv. Störd autono m funktion i form av sudomotoriska (svettstimulerande), vasomotoriska (kärlreglerande) och hudtrofiförändringar kan förekomma.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
Justering av ryggradspelaren.
"Single-blind method" in medical research refers to a study design where one party involved in the research process is unaware of the group assignments, typically the participants or subjects. This is done to reduce bias and ensure that the participants' responses or outcomes are not influenced by their knowledge of which group they have been assigned to. The researchers or investigators, on the other hand, are aware of the group assignments, allowing them to carry out the study procedures accordingly.
Hyperesthesia är ett medicinskt tillstånd där känseln i huden eller andra vävnader är ökad, vilket kan leda till en överdrivet stark eller lättframkallad respons på beröring, värme, smärta eller annan stimulans. Det kan vara lokaliserat till en specifik del av kroppen eller generellt förekommande. Hyperesthesia kan bero på olika orsaker, inklusive neurologiska sjukdomar, skador eller trauma, infektioner eller andra medicinska tillstånd.
Thermosensing kan definieras som förmågan hos levande celler eller proteiner att uppfatta och svara på temperaturförändringar i sin omgivning. Detta är en viktig biologisk process som reglerar en rad cellulära funktioner, inklusive celldelning, differentiering, apoptos (programmerad celldöd) och inflammatoriska svar. Många proteiner, såsom heat shock proteiner och G-protein-kopplade receptorer, är involverade i thermosensingprocessen. Temperaturförändringar kan leda till konformationsförändringar hos dessa proteiner, vilket aktiverar en signalkaskad som leder till ett cellulärt svar.
"Sjukroll" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till en persons arbetskapacitet eller förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, när det påverkas av en sjukdom eller skada. Det kan omfatta en individs förmåga att arbeta, studera, delta i sociala sammanhang och ta hand om sig själv. Sjukrollen kan variera över tid beroende på behandlingsrespons, komplikationer och rehabilitering.
Pelvic girdle pain (PGP) refers to pain in the pelvic region, specifically in the joints that make up the pelvis - the sacroiliac joints and the pubic symphysis. This condition is often associated with pregnancy and childbirth, but it can also affect non-pregnant individuals due to factors such as injury, overuse, or underlying medical conditions.
Benämning på systematiska och vetenskapligt grundade fysiska behandlingar av kroppsvävnader med händerna i syfte att påverka nerv- och muskelsystem och den allmänna cirkulationen.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
Ledsjukdomar är en övergripande benämning på sjukdomar som drabbar leden och omgivande vävnader, vilket kan orsaka smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Postherpetic neuralgia (PHN) is defined as persistent pain in the areas of skin supplied by nerves that were affected by a previous outbreak of shingles (varicella-zoster virus), continuing for more than 3 months after the rash has healed.
Sensoriska receptorceller är specialiserade nervceller som detekterar och transducerar (omvandlar) olika former av yttre eller inre stimuli, till nervsignaler som kan tolkas av centrala nervsystemet. Exempel på sensoriska receptorceller inkluderar taktile receptorer för beröring och tryck, termoreceptorer för temperatur, nociceptorer för smärta, fotoreceptorer för ljus, kemoreceptorer för lukt och smak, samt proprioceptorer för kroppsposition och rörelse.
Ett derivat av pyrrolizinkarboxylsyra som är strukturellt besläktat med indometacin. Det tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och används huvudsdakligen för sin smärtstillande verkan.
Narkotikamissbruk kan definieras som användning av narkotiska substance på ett sätt som är skadligt för den individuella hälsa, välbefinnandet och funktionsförmågan, samt med potential att orsaka sociala problem. Detta innefattar ofta situationer där en person använder olagliga droger eller missbrukar legitima läkemedel genom att ta dem i högre doser än vad som är rekommenderat, mer ofta än vad som är rekommenderat eller för andra syften än de är tänkta att användas för. Narkotikamissbruk kan leda till beroende och vara associerat med en rad negativa konsekvenser, inklusive skada på kroppslig hälsa, psykisk ohälsa, sociala problem och juridiska konsekvenser.
En intervertebral disc är en skiva av vävnad som sitter mellan varje ryggkotstock (vertebra) i ryggraden (columna vertebralis). Den består av ett yttre skikt av tufft bindväv, annulus fibrosus, och ett inre geléartat kärnmaterial, nucleus pulposus. Intervertebral discen fungerar som en kuddning och amortisering mellan ryggkotorna, samt möjliggör flexibilitet och rörelse i ryggraden.
"Piskskador" är ett informellt och äldre uttryck för skador på nervsystemet, särskilt perifera nerver, som kan orsakas av olika fysiska trauma, infektioner eller sjukdomar. I medicinsk terminologi refererar begreppet oftare till "perifera nerveskador".
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Sjukdomstillstånd hos eller skada på ischiasnerven, som delar sig i vadnerven och skenbensnerven. Kliniska manifestationer kan omfatta ischias eller smärta i höftpartiet, pares eller förlamning av de bakre lårmusklerna och musklerna som försörjs av vad- och skenbensnerverna, känselbortfall på sidan och baksidan av låret, benet och fotsulan. Ischiasnerven kan drabbas av skada, ischemi, kollagensjukdomar och andra sjukdomstillstånd.
En grupp föreningar erhållna ur ammoniak genom utbyte av väte mot organiska radikaler.
Höftartros, eller coxarthros, är en form av gikt som drabbar höftleden och karaktäriseras av nedbrytning och förändringar av ledbroskets yta, ledkapselns förtjockning och muskulaturens försvagning, vilket orsakar smärta, stelhet och funktionsnedsättning i höftleden.
Cytotoxisk alkaloid från olika arter av Capsicum (chilipeppar, paprika).
"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."
Syn. cervikalkotor; C1-C7.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
En hälsokontroll är en systematisk och preventiv undersökning av en individuals eller en populations hälsa, som syftar till att upptäcka och förhindra sjukdomar, främja välbefinnande och bevara god hälsa.
En antigenlösning i oljeemulsion, som i fullständig beredning består av avdödade, torkade mykobakterier, oftast M. tuberculosis, utblandade i oljan. Blandningen har förmåga att stimulera cellförmedlad immunitet, och ökar produktionen av vissa immunglobuliner hos en del djur. Den ofullständiga beredningen innehåller inte mykobakterier.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Smärtstillande, febernedsättande derivat av acetanilid. Det har svaga antiinflammatoriska egenskaper och används som ett vanligt smärtstillande medel, men kan orsaka skador på lever, blodceller och nj ure.
Sakroiliakaled (SA) är ett tillstånd där det förekommer inflammation i lederna mellan kotpelaren (sakrum) och höftbenet (ilia), även känd som sakroiliaca lederna. Sakroiliaka lederna förbinder bäckenet med ryggraden och är mekaniskt ansvariga för att dämpa stötar och absorbera chock vid rörelser, såsom gång.
Hälsa är ett komplex och brett begrepp som innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, där individen orkar hantera kraven och utmaningarna i livet och har en god kvalitet på livet.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
Central nervous system sensitization (CNSS) refers to an increased responsiveness of the central nervous system (CNS) to normal or subthreshold afferent input, leading to exaggerated pain and other symptoms. This heightened sensitivity is due to changes in the brain and spinal cord at various levels, including altered ion channel function, neurotransmitter release, and synaptic plasticity. CNSS can occur following tissue injury, inflammation, or nerve damage and may contribute to the development and maintenance of chronic pain conditions.
En starkt reaktiv, gasformig aldehyd som bildas genom oxidation eller ofullständig förbränning av kolväten. I lösning har ämnet många användningsområden, t ex för framställning av plaster och syntettextilier, som desinfektionsmedel och som fixerings- och konserveringsmedel. Formaldehyd och dess lösningar är slemhinneretande och giftiga, och anses cancerframkallande.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
Olika typer av manipulation av kroppsvävnader, muskler och skelettdelar med händerna eller apparater, i syfte att förbättra hälsa och cirkulation, lindra trötthet och befrämja läkning.
Kliniskt syndrom med svår buksmärta förenad med andra symtom och tecken, vanligtvis akut bukhinneinflammation, som kan ha orsakats av brustna inälvor eller liknande allvarliga buktillbud som kräver akuta kirurgiska ingrepp.
"Breakthrough pain" är en plötslig och ofta intensiv smärta som uppstår trots att en patient redan tar opioider eller andra smärtbehandlingar för kronisk smärta. Denna smärta "brutet igenom" den basala smärtbehandlingen och orsakas ofta av specifika aktiviteter, rörelser eller tillfälliga händelser.
Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.
Smärtsamma tillstånd orsakade av överbelastning av vissa delar av det muskuloskeletala systemet, ofta yrkesrelaterade. De kännetecknas av inflammation, värk och nedsatt funktion hos leder, ledband och nerver.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
En opioid för smärtstillande bruk som erhålls från morfin. Den har kortare verkningstid än morfin.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
"Höftledet, eller acetabulum, är en kulformig led som sammanbinder höftbenets (os coxae) huvud med bäckenet (pelvis), och tillåter rörelser som flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation och cirkumduktion."
'Skuldra' refererer til den muskuløse og skeletale struktur på bagerste side af kroppen, der forbinder armen med rygsøjlen. Den består af tre deler: øvre, mellemste og nedre skuldromuskler, samt deres tilhørende skeletdele. Skuldren er involveret i bevægelser som at løfte arme, rotere dem og trække dem frem og tilbage.
Anatomiska eller funktionella avvikelser i foten.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Tillstånd av utmattningskänsla efter en psykisk eller fysisk ansträngning, kännetecknat av nedsatt prestationsförmåga och uppmärksamhet.
Somatosensoriska störningar är en medicinsk term som refererar till förändringar eller rubbningar i kroppens sensoriska funktioner, inklusive smärta, temperatur, kvalitet och lokaliseringskänsla, vanligtvis orsakade av skada eller sjukdom i det perifera nervsystemet eller centrala nervsystemet.
Det förhållande att det föreligger samtidiga eller ytterligare sjukdomstillstånd med avseende på en första diagnos eller det specifika tillstånd som är föremål för undersökning. Komorbiditet kan påverka inte bara patientens funktionsförmåga, utan även överlevnadsförmåga. Den kan användas som prognostisk indikator för beräknad sjukhusvistelse, kostnader och utfall eller överlevnad.
Prilocaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka smärtstillning under kortvariga medicinska procedurer, till exempel injektioner eller lätt kirurgiska ingrepp. Prilocaine verkar genom att blockera nervimpulser i det aktuella området, vilket resulterar i en temporär förlust av känsel och smärta. Det är vanligtvis tillgängligt som en cream eller gel som appliceras på huden, men kan också ges som en injektion.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
TRPV-katjonskanaler, eller transient receptor potential vanilloid-katjonskanaler, är en typ av jonkanaler som är känsliga för temperatur, mekanisk påverkan och kemiska stimuli. Dessa kanaler spelar en viktig roll i smärtsignalering, reguleringen av kroppstemperatur och andning. TRPV-katjonskanalerna är transmembrana proteiner som bildar porer genom cellmembranet, vilka tillåter katjoner (positivt laddade joner) att passera in i eller ut från cellen när de aktiveras. TRPV1 är exempel på en specifik kanal av denna typ som reagerar på höga temperaturer och kapsaicin, ett ämne som finns i chilipeppar.
I en medicinsk kontext kan "uppfattning" definieras som den subjektiva tolkningen eller förståelsen av en given situation, symptom eller sjukdomstillstånd baserat på en individuell persons erfarenheter, kulturella bakgrund och kognitiva förmågor. Det är värt att notera att uppfattning kan variera mellan olika individer, och inte alltid korresponderar med den objektiva verkligheten.
Ett tillstånd av ökad mottaglighet för suggestion och styrning, framkallat av påverkan från en annan person.
I medicinsk kontext, betyder "förnimmelse" vanligtvis den subjektiva upplevelsen av en känsla eller ett skeende i kroppen, såsom smärta, temperatur, tryck, vibrationer eller ljud. Exempel: "Pacienten rapporterade en förnimmelse av brännande smärta i bröstet".
Nervstrukturer som leder impulser från en perifer del till en central.
Inflammation i lederna som kännetecknas av värk, svullnad, rodnad och ökad temperatur runt leden. Syn. artrit.
En ryggradsförträngning är ett tillstånd där en eller flera intervertebrala skivor i ryggraden degenererar, förtjockas eller skadas, vilket orsakar kompression och skada på de omkringliggande nervrötterna eller ryggmärgen.
Smärta vid samlag.
Avstängning av sympatiska nervbanor, med insprutning av bedövningsmdel, vid någon av fyra nivåer: blockad av perifera nerver, blockad av sympatiskt ganglion, extraduralblockad och subaraknoidblockad.
Ryggmärgsskador är skador på den del av centralnervsystemet som löper genom ryggraden, och som är involverat i kroppens sensoriska, motoriska och autonoma funktioner, vilka kan orsaka diverse symptom som svarar mot skadans art och plats, inklusive förlorad känsel, muskelsvaghet, smärta, spasticitet eller nedsatt blåsbuckela och avföringskontroll.
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Den böjliga delen av benet mellan lårbenet och skenbenet.
Kronisk bukspottkörtelinflammation (chronic pancreatitis) är ett tillstånd där bukspottkörteln (pancreas) blir inflammerad och skadad under en längre tidsperiod, vanligen över sex månader eller längre. Detta kan leda till smärta, problem med matspjälkningen och ökad risk för komplikationer som diabetes och cancer i bukspottkörteln. Orsakerna till kronisk bukspottkörtelinflammation kan variera, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och rökning. Andra orsaker kan inkludera genetiska faktorer, gallvägsproblem och vissa sjukdomar som Celijaki. Behandlingen av kronisk bukspottkörtelinflammation kan omfatta smärtlindring, förändringar i kosten, ersättning av enzym och ibland även operation.
Ett behandlingssystem som försöker utnyttja kroppens återställande krafter och sambandet mellan muskel-skelettstrukturen och kroppsfunktionerna, särskilt ryggraden och nervsystemet, för att återskapa och upprätthålla hälsa.
'Icke-myeliniserade nervtrådar' refererar till nervfibrer som saknar myelinskida, en lipidrik fettvävnad som omger och skyddar de flesta av de större nervcellerna (neuron) i det perifera och centrala nervsystemet. Icke-myeliniserade nervtrådar består av axonen, som är den långa utskjutningen från en neuron som överför elektriska impulser, och den omgivande endoneuriet, ett slags bindväv. Dessa nervtrådar är vanligen småare än de myeliniserade och har lägre ledningshastighet för nervimpulser, men spelar fortfarande en viktig roll i känsel- och automiska reflexer samt i överföringen av information till och från det centrala nervsystemet.
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
En klass handikappande, primära huvudvärkstillstånd som kännetecknas av återkommande, enkelsidig, pulserande huvudvärk. De två huvudsakliga typerna är vanlig migrän (utan aura) och klassisk migrän (med aura eller neurologiska symtom).
Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.
"Skulderledet, eller articulationis humeri, är den synoviala led som förenar överarmsbenets (humerus) huvud med skulderbladet (scapula) via ledkapsel och ledhuvud."
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
Förflyttning av en massa från en nivå till en högre. Begreppet inbegriper såväl biomekaniska påfrestningar till följd av arbete med att flytta föremål från ett plan till ett annat som effekterna av olika typer av teknik för hantering och förflyttning av patienter.
Eliminering av smärtförnimmelse, utan förlust av medvetandet, i samband med förlossning.
En nål är ett smalt, spetsigt och skarp instrument, typiskt gjort av metall, som används för att injicera läkemedel eller dränera vätskor i kroppen under injektion eller infusion, att sticka igenom huden för att ta blodprov eller för att utföra akupunktur.
Trigeminusnervsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på skada eller irritation av den femte kraniella nerven, även känd som trigeminusnerven, vilket kan orsaka smärta, känselbortfall och muskulära försvagningar i ansiktet.
3-(10,11-dihydro-5H-dibenso(a,d)cyklohepten-5-yliden)-N,N-dimetyl-1-propanamin. Ett tricykliskt antidepressivt medel med antikolinerga och sedativa egenskaper. Det hindrar återupptaget av norepinefrin och serotonin vid nervändarna och används särskilt vid behandling av endogen depression.
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Trigeminusnerven är den femte kranialnerven och ansvarar för sensorisk och motorisk innervation av ansiktet, särskilt känsel i huden och skleran (ögonvitans vita del), smak i främre två tredjedelar av tungan samt muskulatur i masticationsapparaten (käkmuskulatur).
Kirurgiskt avlägsnande av en ryggradsdisk, helt eller delvis. Den vanligaste indikationen för ingreppet är diskförskjutning eller bråck. Förutom genom sedvanligt kirurgiskt ingrepp kan operationen utföras som perkutan diskektomi eller laparoskopisk diskektomi, av vilka den perkutana metoden är vanligast.
I medicinsk kontext, betyder 'beröring' oftast kontakt mellan en vårdgivares händer och en patients kropp, använt som ett tillvägagångssätt för att undersöka, behandla eller ge komfort.
En ortopedisk tekniker är en person som under övervakning av en legitimerad läkare, vanligtvis en ortoped, utför praktiska procedurer och använder speciella instrument och apparater för att hjälpa till med diagnostisering, prevention, korrection och rehabilitering av patienter med muskuloskeletala problem, såsom ben- och ledskador eller sjukdomar.
Den yttersta delen av de nedre extremiteterna (benen) hos ryggradsdjur, bestående av tarsus (ankeln), metatarsus (mellanfoten), falangerna (tåbenen) och mjukvävnaderna kring dessa.
"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.
En medicinsk definition av 'injektioner' är när en fluid eller en gas införs direkt in i ett kroppsdel eller ett intravenöst system med hjälp av en nål och en spruta.
"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."

Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.

Chronic pain is defined by the American Society of Anesthesiologists as pain that persists or recurs for 3 months or more beyond the typical healing time of an injury or illness, or pain that persists past the point where tissue damage or injury would be expected to have healed. It can be continuous or intermittent and is often described as a dull, aching, burning, or throbbing sensation. Chronic pain can have significant impacts on a person's physical function, emotional well-being, and overall quality of life. It can be caused by a variety of underlying medical conditions, including musculoskeletal disorders, nerve damage, and chronic diseases such as cancer. In some cases, the cause of chronic pain may not be fully understood.

'Pain management' refererar till den vetenskapen och konsten att bedöma, behandla och förebygga olika typer av smärta, som akut smärta eller kronisk smärta. Det inkluderar användning av läkemedel, kirurgi, fysioterapi, psykologisk terapi och andra behandlingsmetoder för att lindra smärtan och förbättra patientens kvalitet på livet. Målet med smärtbehandling är att minska smärtan till en tolerabel nivå så att patienten kan genomföra vardagliga aktiviteter, sova gott och ha ett bättre mentalt och emotionellt tillstånd. Smärtbehandling ska också vara individuell och anpassad efter patientens specifika behov och preferenser.

"Smärttröskel" (pain threshold) är ett begrepp inom smärtforskning och klinisk praktik, som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som uppfattas som smärtsam av en individ. Det är essentiellt att skilja mellan smärttröskeln och smärttoleransgränsen (pain tolerance limit). Medan smärttröskeln definierar den gräns där en stimulus uppfattas som smärtsam, definierar smärttoleransgränsen den intensitet av en smärtsam stimulus som en individ är villig att tolerera.

Det är viktigt att notera att smärttrösklar kan variera mellan individer och påverkas av en rad faktorer, inklusive kulturella, psykologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. En lägre smärttröskel kan vara associerad med ökad sannolikhet för smärta och smärtsamma tillstånd, medan en högre smärttröskel kan ge skydd mot smärta under vissa omständigheter.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

"Ländryggssmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp som oftast refererar till smärta i ländregionen, specifikt mellan den nedre delen av ryggkotorna (ländkota) och höftbenet. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan vara kopplad till rörelser som böjning, rotation eller extension av ryggraden. Ländryggssmärta kan ha många olika orsaker, inklusive muskulära spänningar, skador på bäckenet eller ländkota, diskbråck, åldrande, övervikt och andra sjukdomar som exempelvis cancer. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever långvarig eller kronisk ländryggssmärta för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Ryggsmärta' är ett samlingsbegrepp för smärtor som lokaliseras till ryggen. Det kan vara akuta eller kroniska, och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd. Till exempel kan det bero på muskulära spänningar, skador på ryggraden, diskbråck, inflammationer eller sjukdomar i binnervävnaderna. I värsta fall kan ryggsmärta även vara ett tecken på allvarliga tillstånd som cancer eller infektion i ryggraden. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man drabbas av plötsliga, intensiva ryggsmärtor, speciellt om de kombineras med svaghet, smärta eller känselbortfall i benen, inkontinens eller besvärligheter att gå.

Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.

Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.

Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

"Nacksmärta" är ett vanligt medicinskt begrepp och kan definieras som obehag eller smärta i nacken, ofta lokaliserad till nackens muskler, ligament eller ledknutor. Nacksmärtor kan variera i intensitet från milda till starka och kan kännas som stelhet, spänning, smärta eller skärseld. Olika faktorer kan orsaka nacksmärtor, till exempel felställningar, överansträngning, trauman eller arbetspositioner som innebär långvarig stillasittande eller onaturliga kroppsställningar. I vissa fall kan nacksmärtor också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller skador, så det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever plötsliga, starka eller beständiga smärtor i nacken.

"Svårbehandlad smärta," även känd som "refraktar smärta" eller "komplex regionalt smärtsyndrom typ 2," är en kronisk smärta som är svår att behandla med vanliga smärtbehandlingsmetoder. Smärtan kan vara konstant eller stundtals stark och kan påverka ens vardagliga funktion, sömn, humör och kvalitet på livet i allmänhet.

Svårbehandlad smärta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive nervskador, skador på mjuk vävnad eller ben, sjukdomar som cancer och fibromyalgi, samt psykiska faktorer som depression och ångest. I vissa fall kan smärtan vara centralisering, vilket betyder att det finns en störning i det centrala nervsystemet som leder till en ökad känslighet för smärta.

Det är viktigt att notera att svårbehandlad smärta behöver inte vara konstant, utan kan komma och gå i perioder. Den kan också variera i intensitet och lokalisation över tiden. Behandlingen av svårbehandlad smärta är ofta multimodal och inkluderar en kombination av läkemedel, fysisk terapi, psykologisk support och andra behandlingsmetoder som exempelvis akupunktur eller neurala stimulering.

'Bäckensmärta' (på engelska: 'pelvic pain') är ett samlingsbegrepp för smärtor i bäckenet. Det kan ha många olika orsaker, till exempel muskuloskelettala problem, infektioner, inflammation eller neurologiska störningar. Beroende på orsaken kan smärtan vara konstant eller komma och gå, vara lokaliserad till en viss plats i bäckenet eller stråla ut till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever pågående bäckensmärtor, särskilt om de är starka, förekommer tillsammans med andra symptom som feber, utflöde eller problem med urin- eller avföringshanteringen. En läkare kan undersöka orsaken till smärtan och ge en korrekt diagnos, vilket i sin tur möjliggör en lämplig behandling.

'Pain perception' refererar till den subjektiva upplevelse och tolkning av smärta som sker i individens centrala nervsystem. Det inkluderar både de sensoriska aspekterna av smärtan, såsom intensitet och lokalisation, samt kognitiva och affektiva komponenter, som betydelsen och konsekvenserna av smärtan för den enskilde.

Smärta uppfattas när nociceptorer (smärtsensoriska nervceller) aktiveras i samband med skador eller skada på vävnad, vilket orsakar elektriska impulser som färdas till hjärnan via det perifera och centrala nervsystemet. I hjärnan bearbetas dessa signaler i olika områden, inklusive talamus och cortex, för att skapa en subjektiv upplevelse av smärta.

Dessutom kan andra faktorer, som emotionella tillstånd, tidigare erfarenheter, kulturella och sociala faktorer, påverka individens smärtperception. Det är viktigt att notera att smärtperception kan variera mellan individer, och att en given nociceptiv stimulus inte alltid korrelerar med samma subjektiva smärtupplevelse hos alla.

'Ansiktssmärta' kan definieras som obehag eller smärta i ansiktsregionen. Det kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom nervskador, infektioner, cancer, migrän eller klusterhuvudvärk. Smärtan kan variera i intensitet från mild till svår och kan kännas som stickningar, brännande, tryck eller smärta vid beröring. I vissa fall kan ansiktssmärtan också vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom stroke, och det är därför viktigt att undersökas av en läkare om man upplever plötslig eller intensiv ansiktssmärta.

'Acute pain' är en smärta som startar plötsligt och varaktighet kan variera från minuter till veckor. Det uppstår oftast i samband med skada på kroppen, såsom en skada eller operation. Smärtan fungerar som en varningssignal för att skydda kroppen från ytterligare skada och är vanligen lätt att lokaliserar. Acute pain reagerar på behandling och bör lindras när skadan läker eller sjukdomen som orsakat smärtan behandlas.

Referred pain, in the context of medicine, refers to a type of pain that is felt at a location different from the site of the underlying injury or damage. This occurs when nerve fibers carrying pain signals from the affected area (such as an internal organ) enter the spinal cord at the same level as other nerve fibers carrying sensory information from a different region of the body. As a result, the brain may interpret and locate the pain in the area corresponding to the mixed-up sensory signals, rather than the actual source of the discomfort.

A common example of referred pain is the experience of angina pectoris, where heart muscle ischaemia (lack of oxygen) can cause chest pain that may be felt in other areas like the arm, neck, or jaw. This happens because the nerve fibers from the heart and these body parts share a similar spinal cord level, leading to the brain misinterpreting the origin of the pain signal.

'Skuldersmärta' är ett vanligt symtom som kan ha många olika orsaker. Det saknas en entydig och allomfattande medicinsk definition, men ofta avses smärta i området kring skulderbladet (scapula) eller axelleden (articulatio humeri). Skuldersmärtan kan vara lokaliserad till ett specifikt ställe eller stråla ut över en större yta, och kan vara akut eller kronisk.

Orsakerna till skuldersmärta kan variera från relativt enkla till mer komplexa, exempel på orsaker innefattar:

1. Muskel- och seninflammationer (till exempel tendinit)
2. Skada eller inflammation i axelleden (till exempel bursit, impingementsyndrom eller artrit)
3. Nervskador eller irritation (till exempel nervus suprascapularis neuropati)
4. Referred pain från andra kroppsdelar (till exempel hjärta, lungor eller mag-tarmsystemet)
5. Skada på skulderbladet eller revbenen
6. Sällsynta sjukdomar som tumörer eller infektioner

En korrekt diagnos av skuldersmärtan bör ställas av en läkare efter en fullständig klinisk undersökning och ibland även med hjälp av bilddiagnostik, såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på den underliggande orsaken till smärtan.

Musculoskeletal pain är smärta som påverkar muskler, skelett, ligament, senor eller annan stödjande vävnad i kroppen. Det kan vara akut eller kroniskt och kan orsakas av en rad olika tillstånd, inklusive skador, sjukdomar, arbetsskada eller åldrande. Smärtan kan vara lokaliserad till en viss area eller spridd över en större region av kroppen. Vissa former av muskuloskeletal smärta kan också påverka rörelseförmågan och funktionen hos den drabbade individen.

'Smärtstillande medel' (alternativt: 'smärtbehandlingsmedel') är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att lindra, minska eller eliminera smärta. Smärtstillande medel kan vara av olika typer beroende på vilken typ av smärta de är tänkta att behandla. Några exempel på vanliga smärtstillande medel inkluderar:

1. Analgetika: Detta är en grupp av smärtstillande medel som verkar direkt på smärtsignalerna i kroppen och hjälper till att reducera smärtan utan att orsaka medvetslöshet eller sömn. Exempel på analgetika är paracetamol, acetylsalicylsyra och icke-opioid analgetikan (NAI) som diklofenak och ibuprofen.
2. Opioider: Detta är en grupp av starka smärtstillande medel som verkar på opioidreceptorerna i hjärnan och ryggmärgen för att minska smärtan. Exempel på opioider inkluderar morfin, oxycodon, fentanyl och hydromorfon.
3. Lokalbedövningmedel: Detta är en grupp av substanser som används för att lokalt blockera smärtsignaler i kroppen. De kan användas under operationer eller vid behandlingar som injektioner, där de orsakar en temporär förlust av känsel i området. Exempel på lokalbedövningmedel inkluderar lidokain och bupivacain.
4. Adjuvanta smärtstillande medel: Detta är en grupp av substanser som används tillsammans med andra smärtstillande medel för att öka deras effektivitet eller minska biverkningarna. Exempel på adjuvanta smärtstillande medel inkluderar kortikosteroider, antidepressiva läkemedel och antiepileptika.

Det är viktigt att använda rätt typ av smärtstillande medel beroende på typen och svårighetsgraden av smärtan. Läkare och sjuksköterskor kan hjälpa till att bestämma vilket läkemedel som är lämpligt för en viss patient.

Nociceptive pain är den typ av smärta som orsakas av skada eller skador på kroppens vävnader, och det är den mest vanliga formen av smärta. Det uppstår när nociceptorer, speciella nervceller som reagerar på skadande stimuli som hetta, kyla, tryck eller kemiska ämnen, aktiveras. Nociceptiva smärta kan vara akut eller kronisk. Akut nociceptiv smärta uppstår omedelbart efter en skada och försvinner vanligtvis när skadan läker. Kronisk nociceptiv smärta kvarstår längre än tre till sex månader efter skadan och kan vara svår att behandla. Exempel på nociceptiv smärta är smärtan från en brännskada, en muskelkrampsmärta eller en inflammation i en led.

'Nervsmärta' eller neuropatisk smärta är en typ av smärta som orsakas av skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan vara en kronisk, långvarig smärta som kan vara svår att behandla. Nervsmärta kan beskrivas som stickande, brännande, skarp, elektriskt, klåfingrigt eller smärtsamt kittlande. Den kan uppstå som en komplikation till diabetes, cancerbehandling, HIV/AIDS, amputationer, alkoholism och andra sjukdomar eller skador på nervsystemet. Vissa läkemedel och behandlingsmetoder kan hjälpa att lindra nervsmärta, men det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling eftersom orsaken till smärtan kan vara komplex och variera mellan individer.

'Smärtstillande medel, opioider' refererar till en grupp av starka smärtstillande läkemedel som verkar genom att binde till opioidreceptorer i centrala nervsystemet och hjärnan. Dessa receptorer är involverade i smärtkänslan, andning, humör, medvetandenivå och andra funktioner.

Exempel på vanligt använda opioider inkluderar morfin, hydromorfon, oxycodon, hydrokodon och fentanyl. Dessa läkemedel kan vara mycket effektiva för att lindra stark smärta, men de kan också orsaka biverkningar som andningsdepression, yrsel, illamående, förstoppning och fysisisk beroende. Opioider kan också leda till en ökad tolerans, vilket betyder att patienten behöver högre doser för att uppnå samma smärtlindringseffekt över tiden.

Opioiderna kan delas upp i naturliga, semisyntetiska och syntetiska opioider beroende på hur de är framställda. Naturliga opioider utvinns från opiumväxter, medan semisyntetiska och syntetiska opioider skapas i laboratoriet.

Myofasciella smärtsyndrom är ett samlingsbegrepp för smärtor och andra besvär i musklerna, fascier (bindväven runt muskler och andra vävnader) och omgivande vävnader. Detta syndrom saknar en entydig medicinsk definition och kan ha olika orsaker som kan variera mellan individer.

Myofasciella smärtsyndrom kan ibland användas för att beskriva smärtor relaterade till kroniska spänningar eller förtjockningar i fascial vävnad, så kallat myofascial smärtsyndrom. Andra gånger kan det användas som en övergripande diagnos för patienter med kronisk smärta där orsaken inte är klart fastställd, även känd som idiopatisk smärta.

Det är viktigt att undersöka och behandla underliggande orsaker till smärtan, såsom skador, inflammation eller neurologiska problem. Om inga specifika orsaker hittas kan behandlingen inriktas på att lindra smärtor och förbättra funktion med hjälp av metoder som fysioterapi, vila, värme- eller kyldapning, smärtstillande läkemedel, stressreduktion och psykologisk support.

'Hyperalgesi' är ett medicinskt begrepp som refererar till en ökad känslighet för smärta i samband med skada eller sjukdom. Det innebär att en person upplever en överdrivet stark smärtreaktion på en stimulus som normalt inte skulle vara speciellt smärtsam.

Det kan uppstå till följd av olika orsaker, såsom skador, sjukdomar eller läkemedelsbehandlingar. Exempelvis kan opioidbehandling leda till en ökad hyperalgesi som kan vara svår att hantera.

Hyperalgesin kan delas in i två typer: primär och sekundär. Primär hyperalgesi uppstår när smärtreceptorerna i det skadade området blir överaktiva, medan sekundär hyperalgesi uppstår när nervsystemet också blir känsligare för smärta i omgivande områden.

Behandlingen av hyperalgesi kan variera beroende på orsaken och kan innefatta smärtbehandling, fysisk terapi eller ändringar i läkemedelsbehandling.

Komplext Regionalt Smärtsyndrom (CRPS) är ett sällsynt och ofta underdiagnostiserat smärtsyndrom som vanligtvis uppstår i samband med en skada eller sjukdom i en extremitet, såsom en arm eller en ben. Det kännetecknas av onormalt intensiv och långvarig smärta jämfört med den förväntade smärtan baserat på den initiala skadan eller sjukdomen. CRPS kan delas in i två typer: Typ 1 (tidigare känt som Reflex Sympatisk Dystrofi) och Typ 2 (tidigare känt som Causalgia).

Typ 1 uppstår vanligtvis utan en specifik nervskada, medan Typ 2 är associerad med en distinkt nervskada. Båda typerna av CRPS visar ofta symtom som:

1. Kontinuerlig smärta som kan vara brännande, stickande eller skarp i naturen.
2. Ökad känslighet för smärta (hyperalgesi) och/eller ökad känslighet för beröring (allodyni).
3. Svullnad, ändrade hudfärg och temperaturförändringar i den drabbade extremiteten.
4. Muskelspasmer, stelhet eller svaghet.
5. Hudförändringar som torka, skrynklighet eller förändrad hår- och nagelförväxling.
6. Återkommande kramper i blodkärlen (vasospasmer), vilket kan orsaka sämre blodcirkulation i den drabbade extremiteten.

Det är viktigt att notera att CRPS-symptomen kan variera i intensitet och utbredning över tiden, och det kan finnas andra symtom som inte är nämnda här. Även om det finns behandlingsalternativ för CRPS, såsom mediciner, fysisk terapi, kognitiv beteendeterapi och intervensionella procedurer, kan prognosen variera mycket mellan individer. I vissa fall kan symtomen förbättras över tiden, medan andra personer kan ha en mer kronisk utveckling av sjukdomen.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

'Visceral pain' refererer til smertefølelser, der stammer fra de indre organer i kroppen, såsom leveren, milten, tarmsystemet og lungerne. Disse organer har en mindre koncentration af nerveendinger end huden eller muskler, hvilket gør at smerten ofte er vanskelig at lokalisere præcist og kan opleves som diffus og dyb. Visceral smerte kan opstå som respons på skader, inflammation, spasmer eller iskæmi (mangel på ilt) i de indre organer.

Visceral smerte adskiller sig fra 'somatisk smerte', der er relateret til huden, muskler, led og andre strukturer udenfor de indre organer. Somatisk smerte er oftest lokaliseret og har en klar årsag, som fx en knæskade eller en blæren infection.

Visceral smerte kan være forbundet med andre symptomer såsom opkast, svimmelhed, hjerterytmeafvigelser og ændringer i vejrtrækning, alt afhængigt af hvilket organ der er påvirket.

'Ledvärk' kan definieras som smärta i leden, som orsakas av olika former av skada eller sjukdom i leden eller omgivande vävnader. Ledsmärtan kan variera från lätt och plötslig till stark och kronisk. Det kan också vara en stelhet i leden, särskilt efter inaktivitet.

Ledvärken kan orsakas av en rad olika tillstånd, inklusive artrit, artros, bursit, tendinit, skada på sen eller muskel, infektion eller cancer i leden. I vissa fall kan ledsmärtan också vara ett tecken på en allmän sjukdom, som till exempel gikt eller reumatoid artrit.

Om du upplever onormal ledvärk som varar längre än några dagar eller är kraftig, bör du söka medicinsk vård för att få en korrekt diagnos och behandling.

'Smärtlindring' (pain management) är en medicinsk term som refererar till metoder, strategier och behandlingar som används för att minska, lindra eller eliminera smärta hos en patient. Det kan innefatta användning av läkemedel såsom opiater, acetaminofen och antiinflammatoriska medel, men även icke- medicinska metoder som kognitiv beteendeterapi, akupunktur och massage. Syftet är att förbättra patientens livskvalitet, funktionalitet och att minska smärtans negativa påverkan på deras vardagliga liv.

Förlossningssmärta, även känd som förlossningskontraktioner eller förlossningsvärkar, är de kontraherande smärtsamma spasmer som uppstår i livmodern under förlossningen. Dessa smärtor orsakas av de hormonliknande substanserna, så kallade prostaglandiner, som utsöndras under förlossningsprocessen. Smärtan kan variera mycket från en kvinna till another och är beroende på flera faktorer, såsom den individuella smärttröskeln, antalet fosterhuvudsvängningar (presentation), livmoderns storlek och form samt eventuella komplikationer under förlossningen.

Förlossningssmärtan kan beskrivas som en intensiv, kramliknande smärta i underlivet som kan irradiera till ryggen eller benen. Den kan vara jämnt stigande och fallande (visceral smärta) samt kännas som en stickande, brännande eller kluven smärta (övergripande smärta). Smärtan kan också förändras under förlossningen och vara mer intensiv under den aktiva fasen av förlossningen, när fostret börjar passera genom livmoderhalsen.

Det är viktigt att notera att förlossningssmärtan kan hanteras på många olika sätt, inklusive icke-medicinska metoder som andningstekniker, massage och varma bad samt medicinska behandlingar som epiduralbedövning, spinalbedövning eller läkemedel som kan ges via intravenös injektion. Vid behov kan smärtan även lindras med läkemedel som påverkar fostrets andningsfunktion och bör därför användas med försiktighet.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Smärtreceptorer, också kända som nociceptorer, är speciella nervceller (neuron) som reagerar på skadliga stimuli och sänder signaler till hjärnan för att uppfatta smärta. De finns i hela kroppen, inklusive huden, musklerna, organen och benen. Smärtreceptorer kan aktiveras av olika former av skada, som hetta, kyla, tryck, sträckning eller kemiska substanser relaterade till inflammation eller skada. När smärtreceptorerna aktiveras skickar de elektriska impulser genom det perifera nervsystemet till ryggraden och slutligen till hjärnan, där smärtan upplevs och tolkas.

Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av diffus, ofta utbrett muskuloskeletellt smärta i kombination med sömnstörningar, trötthet och kognitiva problem. Smärtan kan vara värst på speciella "tenderpoints" eller smärtpunkter som finns vid vissa ställen på kroppen. Andra symptom som kan förekomma är sömnsvårigheter, trötthet, depression, ångest, irritabilitet, huvudvärk och sänkt smärttröskel. Orsaken till fibromyalgi är inte fullständigt känd, men det antas bero på abnorma signaler i centrala nervsystemet som leder till ökad känslighet för smärta. Fibromyalgi kan vara relaterat till stress, trauma, infektion eller annan sjukdom, men det finns ofta ingen specifik orsak till symptomen. Diagnosen ställs vanligen genom att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom och baseras på American College of Rheumatology's kriterier för fibromyalgi. Behandlingen av fibromyalgi kan innefatta läkemedel, fysisk terapi, psykologisk terapi och livsstilsförändringar som hjälper till att hantera smärtan och förbättra funktionen.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Lokalbedövningsmedel, även känt som lokalanestetika, är en typ av läkemedel som används för att temporarily numb a specific area of the body to block pain during certain medical procedures. These medications work by blocking nerve signals in the area where they are administered, which prevents the feeling of pain from being transmitted to the brain.

Exempel på vanliga lokalbedövningsmedel inkluderar lidocain, prilocain, bupivacain och mepivacain. Dessa kan ges som injektioner, creams, gels eller sprays beroende på användningsområdet.

Lokalbedövningsmedel används ofta under små kirurgiska ingrepp, tandbehandlingar och andra procedurer där smärta kan orsaka obehag. De är vanligtvis säkra att använda när de ges i rätt dos och under professionell medicinsk övervakning.

"Funktionshinderbedömning" är ett begrepp inom medicinsk kontext som refererar till en utvärdering eller bedömning av individens funktionella förmågor och begränsningar i vardagslivet. Det inkluderar en granskning av personens kognitiva, fysiska, sensoriska och psykologiska förmågor som påverkar deras förmåga att utföra aktiviteter som krävs för att hantera sig själv, kommunicera, arbeta, studera och delta i samhällslivet.

Denna bedömning utförs vanligen av en läkare, sjukgymnast, ergoterapeut, logoped eller annan medicinsk specialist som har erfarenhet och kompetens inom området. Bedömningen kan involvera olika typer av tester och observationer för att utvärdera personens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, som exempelvis klädning, matlagning, skrivande, talande, höra, se, röra sig och hantera sina känslor.

Resultatet av en funktionshinderbedömning används ofta för att fastställa behandlingsbehover, rehabiliteringsbehövanden, anpassningsbehövanden eller andra stödåtgärder som kan hjälpa personen att hantera sina begränsningar och öka sin livskvalitet. Den kan också användas för att ställa en diagnos eller för att dokumentera funktionsnedsättningen i syfte att få tillgång till sociala förmåner eller andra former av stöd från samhället.

Catastrophizing is a cognitive distortion or a type of negative thinking pattern in which an individual tends to exaggerate the severity and consequences of a situation, expecting the worst-case scenario to occur. This can lead to increased stress, anxiety, and fear, and can negatively impact a person's ability to cope with difficult situations.

In a medical context, catastrophizing may refer to the tendency for some patients to assume the worst about their health condition or prognosis, even when there is little evidence to support such fears. This can lead to increased anxiety and distress, as well as decreased adherence to treatment recommendations. Catastrophizing has been linked to poorer outcomes in a variety of medical conditions, including chronic pain, cancer, and heart disease.

Healthcare providers may use cognitive-behavioral therapy (CBT) techniques to help patients identify and challenge their catastrophic thoughts, with the goal of reducing anxiety and improving coping skills.

Flanksmärta är en smärta som lokaliseras till flanken, det vill säga den laterala delen av buken ovanför höftbenet och under revbenen. Flanksmärtan kan vara ett tecken på olika sjukdomar eller skador, till exempel njursten, infektion i urinvägar, muskuloskelettala skada eller problem med bukorganen som tarm, lever, gallblåsa eller äggstock. Det är viktigt att undersöka orsaken till flanksmärtan och söka medicinsk behandling om den kvarstår eller ökar i styrka.

Eye pain is defined as an unpleasant sensation in or around the eye. It can range from a sharp stabbing pain to a dull, throbbing ache. The pain may be constant or intermittent and can affect one or both eyes. Eye pain can have various causes, including inflammation, infection, injury, or pressure on the eye. In some cases, eye pain can be a symptom of a more serious underlying condition, such as glaucoma or uveitis. It is essential to consult an ophthalmologist if you experience severe, persistent, or worsening eye pain.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Morfin är ett starkt smärtstillande preparat som tillhör gruppen opiater. Det utvinns naturligt från opium, som i sin tur kommer från mjölnätsblomman (Papaver somniferum). Morfin används främst för att lindra starka smärtor, till exempel efter operationer eller vid cancerrelaterad smärta. Det fungerar genom att påverka specifika receptorer i hjärnan och ryggmärgen, vilket minskar smärtupplevelsen. Morfin kan också orsaka biverkningar som andningsdepression, förstoppning, illamående och yrsel. Långvarigt bruk av morfin kan leda till fysisk beroende.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

Non-narcotic pain relievers, också kända som non-opioid analgetics, är en klass av smärtstillande medel som inte innehåller narkotika eller opiater. Dessa mediciner fungerar genom att påverka sönderdelningsprocessen av prostaglandinerna i kroppen, vilket hjälper att minska smärtan och inflammation. Exempel på non-narcotic pain relievers inkluderar:

* Acetaminofen (Tylenol)
* Ibuprofen (Advil, Motrin)
* Naproxen (Aleve)
* Aspirin

Dessa mediciner är ofta över-the-counter tillgängliga och kan vara effektiva vid milda till måttliga smärtor. Vid starkare smärtor eller särskilda medicinska tillstånd kan däremot narkotiska smärtstillande medel behövas. Det är viktigt att alltid följa dosrekommendationerna och vara medveten om eventuella biverkningar eller interaktioner med andra mediciner.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision), som används för att klassificera sjukdomar och andra hälsoproblem, definieras "Injektioner, spinala" som följande:

"Procedur där en injektion ges i den subarachnoidala rymden, vanligtvis genom att sticka in behandlingsmedlet i ryggmärgen via ländryggen. Detta kan användas för att ge smärtstillande medel, läkemedel eller andra substanser direkt till centrala nervsystemet."

I vardagligt tal kallas detta ofta för en ryggmärksbedövning eller en subarachnoidalpunktering. Det är en medicinsk procedur som används för att ge smärtstillande medel, läkemedel eller andra substanser direkt till den subarachnoidala rymden i ryggmärgen. Denna typ av injektion kan användas under operationer eller för att behandla olika sjukdomar och smärttillstånd.

Ischias, även känt som isciascirad nervskada, är en neurologisk störning som orsakas av skada eller irritation på den långa ryggradsnerven (ischiaskanalen) som löper från nedre delen av ryggen och kontrollerar muskler och känsel i benet. Det vanligaste orsaken till ischias är en herniation eller utbuktning av en intervertebral disk i ryggraden, vilket pressar på nervroten. Andra orsaker kan vara stenoser (nedsatt rum för nerver i ryggmärgen), tumörer, infektioner eller trauma. Symptomen på ischias innefattar stark smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och reflexförlust i ett eller båda benen. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, neurografi och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen kan innefatta medicinsk behandling, fysisk terapi, injektioner med lokalbedövningsmedel eller steroider och i vissa fall kirurgi.

'Tandvärk' är ett vanligt symtom som kan ha olika orsaker, såsom tandsmärta, käksmärta eller andra strukturer i munhålan. Det kan vara relaterat till tooth decay (tandcaries), tandköttsinflammationer, kakfel (bruxism), klämningar av tänderna, exponering för extrem temperatur eller känslighet vid beröring. I vissa fall kan tandvärk också vara ett symtom på en allvarligare underliggande sjukdom. Det är viktigt att söka vård hos en tandläkare om du upplever återkommande eller intensivt tandvärk, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

Lidokain är ett lokalbedövningsmedel som används för att minska eller eliminera smärta under kort tid. Det fungerar genom att blockera nervimpulser i det ställe där det appliceras, och på så sätt förhindrar det att smärtsignaler når hjärnan. Lidokain kan användas vid små kirurgiska ingrepp, till exempel för att ta prover på vävnad eller för att placera en kateter. Det kan också användas för att lindra smärta orsakad av sår, skador eller inflammation. Lidokain finns i form av kräm, gel, spray eller injektionsvätska.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum (en sorts smärtstillande läkemedel) injiceras i närheten av en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta gör att området som den berörda nerven innerverar blir känsel- och smärtlöst under en viss tid. Nervblockader används ofta inom smärtbehandling, men kan även användas under operationer för att minska eller eliminera smärtan. Det finns olika typer av nervblockader, beroende på vilken nerv eller del av kroppen som ska blockeras.

Knäartros, även kallat gonartros, är en form av artros som drabbar knäleden. Artros är en kronisk och progressiv ledsjukdom som orsakas av nötning och förslitning av den glatta broskskivan (menisken) och ledytslan (glidharts) i leden. Vid knäartros blir rörelserna i knät alltmer smärtsamma och svåra, vilket kan leda till stelahet och funktionsnedsättning.

Sjukdomen beror ofta på ålder, övervikt, felställning, skador eller arbetsskada, men kan även ha en genetisk komponent. Behandlingen av knäartros kan innefatta vila, viktminskning, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall operation.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Nociception är ett begrepp inom neurofysiologi och betecknar den process där kroppen detekterar skadliga stimuli, som exempelvis hetta, kyla, tryck eller kemiska ämnen, och sänder signaler till hjärnan för att varna om faran. Detta sker genom nociceptorer, speciella nervceller som reagerar på dessa skadliga stimuli och aktiverar smärtbanorna i ryggmärgen och hjärnan. Nociception är inte samma sak som smärta, utan snarare den mekanism genom vilken kroppen uppfattar och besvarar potentiellt skadliga stimuli. Smärtan är istället en subjektiv upplevelse som beror på individens tolkning av de nociceptiva signalerna.

Sjukgymnastik är en form av behandlande aktivitet som används inom sjukvården. Enligt Socialstyrelsen definieras sjukgymnastik som:

"En metod för behandling och rehabilitering genom aktiva rörelser, med eller utan hjälpmedel, som utförs av en legitimerad sjukgymnast. Behandlingen är inriktad på att motverka funktionsnedsättningar, förebygga skador och sjukdomar samt främja och vårda hälsan."

Sjukgymnastik kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet, stärka muskler och förbättra balans och koordination. Den kan också användas som en del av en rehabiliteringsprocess efter skada eller sjukdom. Sjukgymnastik kan vara individuell eller gruppbaserad, beroende på patientens behov och mål.

Ryggradsnerver, också kända som spinalnerver, är nervrötter som utgår från ryggraden och förbinder centrala nervsystemet med resten av kroppen. Det finns 31 matched par ryggradsnerver (total 62) på båda sidor av ryggraden i människokroppen, och de är numrerade från C1 till S5, där C står för cervical, T för thoracic, L för lumbar, S för sacral och Co (coccygeal) för svansknochen. Varje ryggradsnerver innehåller sensomotoriska nervceller som tar emot sensorisk information från huden, musklerna och leder och skickar motorisk information till muskler och körtlar. Ryggradsnerverna är ansvariga för att överföra information mellan centrala nervsystemet och alla delar av kroppen utom huvudet och nacken, som istället förses med kranialnerver.

En fantomkänsla är en perceptionsupplevelse av en kroppsdel som inte längre existerar eller är kraftigt skadad. Detta fenomen är vanligast efter amputationer, men kan också uppstå efter andra skador på nervsystemet. Personer med fantomkänslor kan uppleva smärta, kittlingar, värme, kyla eller tryck i den amputerade kroppsdelen. Fenomenet beror på förändringar i centrala nervsystemet, där hjärnan fortfarande tolkar information från nerver som en gång var kopplade till den bortopererade kroppsdelen. Fantomkänslor kan behandlas med mediciner, neurostimulering och psykologisk terapi.

Muskel- och skelettsjukdomar är en kategori av sjukdomar som drabbar muskler, ben, ledband, ligament, senor och leder. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan vara relaterade till åldrande, skada, infektion, autoimmunitet eller cancer. Exempel på muskel- och skelettsjukdomar inkluderar artriter, reumatoid artrit, osteoartrit, multipel skleros, muskeldystrofi, fibromyalgi, osteoporos och cancersjukdomar som metastaserar till ben eller skelett. Symptomen på muskel- och skelettsjukdomar kan variera beroende på vilken specifik sjukdom en person har, men de kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, rörelsebegränsning, svaghet och instabilitet i lederna eller musklerna. Behandlingen för muskel- och skelettsjukdomar kan innefatta mediciner, fysisk terapi, operationer, livsstilsförändringar och andra terapeutiska metoder beroende på sjukdomens art och svårighetsgrad.

Trigeminusneuralgi, även känt som tic douloureux, är en neurologisk sjukdom som orsakar extremt starka smärtor i ansiktet. Det beror på irritation eller skada av den gren av trigeminusnerven som innerverar ansiktet. Smärtan kan kännas som stickningar, bränningar, elstötar eller kolikartad smärta i ena eller båda sidorna av ansiktet och kan utlösas av vanliga aktiviteter som tugga, tala eller röra vid ansiktet. I allvarliga fall kan även känslan av beröring (allodyni) vara tillräckligt för att utlösa smärtan. Trigeminusneuralgi är vanligare hos äldre kvinnor än män, och orsaken kan ibland vara svår att fastställa. I vissa fall kan det bero på tryck från blodkärl eller tumörer som trycker på trigeminusnerven, medan andra fall kan ha en okänd orsak. Behandlingen kan innefatta läkemedel som antiepileptika och/eller kirurgiska ingrepp beroende på svårighetsgrad och orsak till sjukdomen.

Käkledssjukdomar (temporomandibular disorders, TMD) är en samling kliniska symptomer och tecken som beror på problem med strukturer i eller runt käkleden, som sitter framför örat och förbinder tinningen med underkäken. Käkleden består av skelett, muskler, bindväv och ledkapsel. TMD kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive trauma, stress, abnormal bett, artrit eller annan ledsjukdom.

Symptomen på käkledssjukdomar kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta:

* Smärta i ansiktet, speciellt kring örat, tinningarna, kinderna eller käken
* Knakande eller skvattrande ljud när man öppnar eller stänger munnen
* Besvär vid att öppna munnen fullt ut
* Ömmande muskler i ansiktet, speciellt efter att ha sovit
* Huvudvärk, särskilt kring tinningarna och pannan
* Smärta eller spänning i nacken och skuldrorna
* Öronfullhet eller yrsel
* Ömmande tänder utan synliga orsaker

Om du tror att du har en käkledssjukdom bör du söka vård av en tandläkare, käkkirurg eller annan medicinsk specialist som har erfarenhet av att behandla TMD. Behandlingen kan innebära vila och värmebehandling, smärtstillande läkemedel, slappande av musklerna med hjälp av massage eller elektrisk stimulans, användning av en skyddande skena som håller tänderna isär när du sover och i vissa fall kirurgi.

Knäled, även kallat articularis genus, är den led som sitter mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) och möjliggör rörelser som böjning, streckning, rotation och skjuvning i knäet. Ledhuvudet på lårbenet (condylus femoris) artikulerar med ledyta på skenbenet (platå på tibia) samt med knäskålens (patella) baksida. Knäleden är omgiven av ledkapsel, ligament och muskler som ger stabilitet och underlättar rörelserna i leden.

Radikulopati är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där en eller flera nervrötter i ryggraden komprimeras, inflammeras eller skadas på något annat sätt. Detta kan orsaka smärta, krypning, domning och förlust av känsel och/eller muskelstyrka i armarna eller benen, beroende på vilka nervrötter som är drabbade. Radikulopati kan vara tillfällig eller permanent och kan orsakas av en rad olika sjukdomar och skador, till exempel hernierade intervertebrala diskar (skivskador), tumörer, infektioner, degenerativa skelettsjukdomar eller trauma.

Rörelseomfång i led, även kallat ledartikulation eller ledrörlighet, är ett mått på hur mycket ett led kan röra sig inom sitt normativa område. Det mäts vanligtvis i grader (°) med hjälp av en goniometer och varierar beroende på vilket led som mäts.

För att bestämma rörelseomfånget i ett led placeras goniometern vid ledets axlar och mäter gradvis förflyttningen från den utgångsposition där benet eller armen är sträckt ut till maximal flexion (böjning). Andra rörelser som kan mätas inkluderar extension (utsträckning), abduktion (bortförande) och adduktion (införande).

Normala värden för rörelseomfång i led varierar beroende på individuella skillnader, ålder och kön. Vid en läkarexamination eller fysioterapeutisk undersökning jämförs den mätta rörelsen med normativa värden för att avgöra om det finns några begränsningar eller stelheter i leden.

Begränsad rörelseomfång kan bero på en rad olika orsaker, till exempel skador, sjukdomar, inflammationer eller åldersrelaterade förändringar. Om rörelseomfånget i leden är starkt begränsat eller saknas helt kan det vara ett tecken på allvarligare skada eller sjukdom och behöver undersökas vid en läkare.

Perifera nervsystemets sjukdomar, även kända som periphera nervsjukdomar (PNS), är en grupp med medicinska tillstånd som orsakas av skador, funktionsnedsättning eller sjukdom i det perifera nervsystemet. Det perifera nervsystemet består av ett nätverk av nervceller och nerver som utgår från ryggmärgen och förgrenar sig till alla delar av kroppen, förutom hjärnan och ryggmärgen själva, som kallas det centrala nervsystemet.

Perifera nervsystemets sjukdomar kan vara uppdelade i olika kategorier baserat på orsaken till skadan eller funktionsnedsättningen. Dessa inkluderar:

1. Kompressionsskador: Nerven komprimeras eller kramas, vilket orsakar smärta, känselbortfall och muskelsvaghet. Exempel på kompressionsskador är karpaltunnelsyndrom (kompression av mediannerven i handleden) och lumbalplexusneuropati (kompression av nerverna i lårsidan).
2. Traumatiska skador: Nerven skadas direkt till följd av en trauma, såsom en fraktur eller en skada under en operation.
3. Neurodegenerativa sjukdomar: Progressiv nedbrytning och förlust av nervceller i perifera nervsystemet. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är amyotrofisk lateralskleros (ALS) och Charcot-Marie-Tooth-syndrom.
4. Infektionsrelaterade sjukdomar: Nerven infekteras av en patogen, såsom bakterier eller virus. Exempel på infektionsrelaterade sjukdomar är Guillain-Barré-syndrom och botulism.
5. Autoimmuna sjukdomar: Det immunförsvaret angriper och skadar nervceller i perifera nervsystemet. Exempel på autoimmuna sjukdomar är kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP) och multifokala motorneuronsjukdom (MMN).
6. Metaboliska sjukdomar: Nervceller skadas till följd av störningar i metabolsma processer, såsom diabetes och hypotyreos. Exempel på metaboliska sjukdomar är diabetisk neuropati och hypotyroid neuropati.
7. Toxinskador: Nervceller skadas till följd av exponering för toxiner, såsom tungmetaller eller läkemedel. Exempel på toxinskador är alkoholrelaterad neuropati och läkemedelsinducerad neuropati.

Det är viktigt att söka specialistvård om man misstänker en perifer nervskada, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen.

Ryggmärgen är en cylindrisk, flexibel struktur som löper längs med ryggraden och har en central roll i kroppens nervsystem. Den sträcker sig från hjärnan ner till svansbenet och kan delas in i olika segment korresponderande med olika kroppsdelar. Ryggmärgen består av nervceller, stödjande celler och blodkärl inneslutna i tre höljen av bindväv.

Ryggmärgens främsta funktion är att leda information mellan kroppen och hjärnan genom två typer av nervbanor: sensoriska (sinnes) nervbanor som transporterar information från kroppens sinnesorgan till hjärnan, och motoriska (rörelse) nervbanor som transporterar signaler från hjärnan till musklerna och andra effektororgan. Ryggmärgen innehåller även grå substance, som består av nervceller, och vit substance, som består av nervfibrer som förbinder dessa celler.

Ryggmärgens olika delar har specifika funktioner. Till exempel styr de övre segmenten andningen och hjärtverksamheten, medan de lägre segmenten är involverade i kontrollen av rörelser i benen och urinblåsan. Ryggmärgen har också en viktig roll i smärt- och temperaturkänslighet, reflexer och immunförsvaret. Skador på ryggmärgen kan leda till förlust av känsel, rörelse och andra sensoriska funktioner under skadan eller nedanför den.

Transkutan nervstimulering (TNS) är en icke-invasiv medicinsk behandlingsmetod där små elektriska impulser används för att stimulera nervceller under huden. Impulserna genereras av en extern enhet och överförs till kroppen via elektroder som fästes på huden.

TNS-behandlingar har visat sig vara effektiva vid lindring av smärta, särskilt för personer med kronisk smärta, neuropatisk smärta och muskuloskeletala smärtor. Vidare studier har också visat att TNS kan ha potentialen att förbättra symtomen hos personer med neurologiska tillstånd som Parkinson's sjukdom och multipla sklerosis.

Den exakta mekanismen bakom TNS-behandlingens verkningsmekanism är inte fullständigt klarlagd, men det antas att stimuleringen av nervceller under huden kan leda till en modifiering av smärtupplevelsen i centrala nervsystemet.

Akupunktur som smärtlindringsmetod innebär att mycket fina nålar stickes in i specifika punkter på kroppen, kallade akupunkturpunkter. Enligt den traditionella kinesiska medicinen (TCM) löper det så kallade "Qi"-flödet genom kroppens meridianer, och sjukdomar orsakas av störningar i detta flöde. Genom att sticka in nålarna i specifika akupunkturpunkter kan Qi-flödet återställas till balans, vilket enligt TCM lindrar smärtan.

En modern medicinsk förklaring till hur akupunkturen fungerar som smärtlindring är att nålarna stimulerar nervceller som sänder signaler till hjärnan att producera opiater, som är kroppens egna smärtstillande substanser. Dessa opiater binder sig till specifika receptorer i centrala nervsystemet och minskar därmed smärtan.

Det finns också studier som visar att akupunkturen kan påverka smärtupplevelsen genom att påverka andra nervsignaler, såsom serotonin och noradrenalin, som båda är neurotransmittorer som kan påverka smärtförekomsten.

Det är viktigt att notera att effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod fortfarande är omdiskuterad inom forskarvärlden, och det finns också studier som inte har kunnat påvisa någon signifikant skillnad mellan äkta och placeboakupunktur. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa effekten av akupunktur som smärtlindringsmetod.

Tramadol är ett opioidläkemedel som används för att lindra moderat till stark smärta. Det fungerar genom att påverka sömncenteret i hjärnan och ändra smärtimpulserna som skickas till hjärnan. Tramadol kan också påverka vissa kemiska substance i hjärnan som styr humör och känslor av välbefinnande.

Tramadol är ett agonist till opioidreceptorer, vilket betyder att det binder till och aktiverar dessa receptorer för att minska smärtan. Det verkar också som en reuptake-hämmare av neurotransmittorerna serotonin och norepinefrin, vilket kan öka deras koncentration i synapserna och på så sätt bidra till smärtlindringen.

Tramadol är tillgängligt under flera varumärken, inklusive Ultram, Conzip och Qdolo, och finns som tabletter, kapslar, långsamt frisatta tabletter och som en läkemedelslösning. Det kan användas för att behandla olika typer av smärta, inklusive efteroperationell smärta, cancerrelaterad smärta och neuropatisk smärta.

Som med alla opioider kan tramadol orsaka biverkningar som sömnlöshet, yrsel, illamående, förstoppning och svimningar. Det kan också vara beroendeframkallande och kan orsaka fysiskt beroende efter långvarig användning. Därför bör det endast användas under övervakning av en läkare och med försiktighet ges till personer med ett högt risk för beroendeproblem.

Intervertebral disc displacement, även känt som "slipped disc" eller "herniated disc", är en medicinsk term som refererar till när en del av den mjuka, skivformade strukturen (disken) mellan två ryggradsben (vertebror) i ryggen skadas eller skjuts ut genom en svaghet eller spricka i dess yttre kapsel. Den skadade disken kan pressa på de omkringliggande nerverna och orsaka smärta, kramper, stickningar eller domningar i armar eller ben, beroende på vilken del av ryggraden som är drabbad. Det finns olika grader av diskusprolaps, från en liten bulas (buckla) i disken till en fullständig herniation där disken sticker ut genom kapseln. Orsaken till en intervertebral disc displacement kan vara degenerativa förändringar, skada eller överansträngning av ryggen.

Lumbosacral regionen refererer til den del af ryggraden (columna vertebralis) som består af de fem nederste lænd i lændestammen (lumbalregionen) og den øverste del af korsbenet (sakrum). Dette er en overgangszone mellem rygens mobile segment og det relative fasta bækken, hvor mange vigtige musculøse, ledbåndslige og nervemæssige strukturer findes. Lumbosacral regionen er specielt vigtig, fordi den indeholder de fem nederste lænd, der bærer det meste af kroppens vægt og tillader bevægelse i ryggraden. Desuden udspringer store pyramidale nervesystemets store motoriske nervebaner til benene fra denne region.

Oxycodon är ett starkt opiatt préparat som används för att lindra måttliga till starka smärtor. Det är en semi-syntetisk opioid som utvinns från morfin, som i sin tur utvinns från opium, en drog som produceras av olika poppväxter.

Oxycodon fungerar genom att binde till specifika opioidreceptorer i hjärnan, ryggmärgen och tarmsystemet, vilket hjälper att reducera smärtan och kan också orsaka en känsla av välbefinnande eller eufori hos vissa individer. Preparatet finns i flera formerulationer, inklusive tabletter, kapslar, tuggtabletter och läkemedelspåsar som kan innehålla oxycodon ensamt eller i kombination med andra ingredienser, såsom acetaminofen (t.ex. Percocet) eller naloxon (t.ex. Targiniq).

Liksom alla opioider bör oxycodon användas med försiktighet på grund av riskerna för biverkningar och missbruk. Biverkningar kan inkludera yrsel, svimning, trötthet, konstipation, illamående och andningsdepression. Missbruk eller överdosering av oxycodon kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive andningsdepression, koma och i värsta fall död.

Cyklopentankarbonsyra ( Cyclopentanecarboxylic acid) och cyklohexankarboxylsyra ( Cyclohexanecarboxylic acid) är två närbesläktade organiska syror.

Cyclopentanecarboxylic acid har den kemiska formeln C5H9COOH och består av en cyklopentanring som är bundet till en karboxylsyrafunktionell grupp (-COOH). Cyclohexanecarboxylic acid har den kemiska formeln C6H11COOH och består av en cyklohexanring som är bundet till en karboxylsyrafunktionell grupp.

Båda dessa ämnen används inom organisk syntes och kan ha medicinska tillämpningar, men det finns inga specifika medicinska definitioner för dem.

Bupivacaine är ett lokalbedövningsmedel som tillhör gruppen amider. Det används vanligen för smärtbehandling under och efter operationer, då det injiceras i närheten av de nerver som skall bedövas. Bupivacaine har en långvarig verkan jämfört med andra lokalbedövningsmedel, vilket gör att smärtan hålls på avstånd under en längre tid efter operationen.

Läkemedlet fungerar genom att blockera signalsubermittlingen i nervcellerna, vilket resulterar i ett förlust av känsel, rörelse och smärta i det berörda området. Bupivacaine är tillgängligt som både en lösning för injektion och en gel att användas vid särskilda procedurer.

Som med alla läkemedel kan bupivacaine orsaka biverkningar, även om de vanligen är milda och tillfälliga. Några exempel på biverkningar inkluderar lokalreaktioner vid injektionsstället, yrsel, huvudvärk, svimning och i sällsynta fall allvarliga hjärt- och lungrelaterade komplikationer. Det är viktigt att använda läkemedlet enligt rekommenderad dos och under medicinsk övervakning för att minimera risken för biverkningar.

Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are a type of medication that is commonly used to reduce pain, inflammation, and fever. Unlike corticosteroids, which are also used for their anti-inflammatory effects, NSAIDs are not steroids.

NSAIDs work by inhibiting the activity of cyclooxygenase (COX) enzymes, which play a key role in the production of prostaglandins, hormone-like substances that mediate various physiological processes, including inflammation and pain. By blocking the action of COX enzymes, NSAIDs reduce the production of prostaglandins, thereby alleviating pain and inflammation.

There are several different types of NSAIDs available, including:

* Ibuprofen (e.g., Advil, Motrin)
* Naproxen (e.g., Aleve, Naprosyn)
* Celecoxib (Celebrex)
* Diclofenac (Voltaren)
* Meloxicam (Mobic)

While NSAIDs can be effective at reducing pain and inflammation, they can also have side effects, particularly when used at high doses or for extended periods. Common side effects of NSAIDs include stomach upset, heartburn, and increased risk of bleeding. In addition, some NSAIDs may increase the risk of cardiovascular events, such as heart attack and stroke, particularly in people who already have underlying heart disease.

It is important to use NSAIDs only as directed by a healthcare provider and to follow any recommended dosage instructions carefully. If you experience any bothersome side effects or have concerns about taking NSAIDs, be sure to talk with your doctor or pharmacist.

I medicinsk kontext kan "varm temperatur" ofta syfta på en kroppstemperatur som är högre än normalt. Det vanligaste sättet att definiera en normal kroppstemperatur är att säga att den ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius (97,7 till 99,5 grader Fahrenheit). En varm temperatur kan alltså vara en temperatur som är högre än 37,5 grader Celsius.

Det är värt att notera att kroppstemperatur kan variera något under dagen och att det finns olika faktorer som kan påverka den, till exempel fysisk aktivitet, hormonella förändringar och vad du har ätit. Därför bör en enskild temperaturmätning inte alltid tolkas som att du är sjuk. Om du upplever andra symptom eller om din temperatur är mycket högre än normalt, kan det vara ett tecken på sjukdom och du bör söka vård.

'Arthros' är ett stavfel för den medicinska termen 'arthrosis', som på engelska kallas 'osteoarthritis'. Arthros/osteoarthritis är en vanlig artörtsjukdom som orsakas av nedbrytning och förslitning av ledkärlets brosk, ledhuvudet och/eller ledkapseln. Detta leder till smärta, stelhet, svullnad och ibland funktionsnedsättning i leden. Arthros kan drabba alla leder i kroppen, men är vanligast i knä, höft, handled och rygg. Den orsakas ofta av åldrande, övervikt, felställning, skada eller arbetsskada, men kan även vara ärftlig. Behandlingen består av smärtstillande medel, fysioterapi, viktminskning och i vissa fall operation.

Huvudvärk definieras inom medicinen som en obehaglig känsla eller smärta i huvudet eller halsen. Den kan variera i styrka, från mild till stark, och kan kännas utlöst av olika orsaker såsom spänningar i musklerna i halsen och huvudet, blodbrist i hjärnan, infektioner eller andra sjukdomar. Huvudvärkar kan vara akuta eller kroniska, beroende på om de varar under en kortare eller längre tidsperiod. Symtomen kan också variera, inklusive tryck eller smärta, stickningar, pulseringar eller brännande känslor i huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk vara ett tecken på en livshotande sjukdom och kräver då akut medicinskt ingripande.

En ledinjektiон är en procedur där läkemedel, lokalbedövningsmedel eller andra substanser injiceras direkt in i en led (gångjärn). Detta görs vanligtvis för att lindra smärta, reducera inflammation eller öka rörligheten i den berörda leden. De kan användas för att behandla en rad olika sjukdomar och skador, till exempel artrit, bursit, tennis elbow eller skador på senor och ligament. Injektionen utförs vanligtvis av en läkare, sjukgymnast eller annan medicinsk specialist.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Patientstyrd smärtlindring, även känd som patientkontrollerad analgesi (PCA), är en metod för smärtlindring där patienten själv administrerar smärtmedicin genom att trycka på en knapp när de upplever smärta inom vissa gränser. Detta görs vanligtvis med hjälp av en pump som är kopplad till en intravenös (IV) line. PCA-systemet är programmerat för att ge patienten en specifik dos medicin varje gång de trycker på knappen, och det kommer också att ha en säkerhetsfunktion som förhindrar överdosering genom att begränsa antalet doser som kan ges inom en viss tidsperiod.

Den patientkontrollerade smärtlindringen har visat sig vara effektiv och säker för många patienter, särskilt efter operationer. Den ger patienten en känsla av kontroll över deras smärta och kan hjälpa till att minska rädslan och stressen som är associerade med smärtan. Det kan också minska behovet av andra smärtbehandlingar, såsom opioider som ges via en injektion eller en infusion.

PCA-systemet bör övervakas noga av vårdpersonal för att säkerställa att det används korrekt och att patienten inte får för mycket medicin. Vårdpersonalen bör också informera patienten om potentiala biverkningar och vad de ska göra om de upplever några.

'ADL' står för 'Activities of Daily Living', vilket är en term inom medicinen och vårdvetenskapen som refererar till de grundläggande aktiviteter som en person normalt sett behöver kunna utföra på egen hand för att kunna leva oberoende och självständigt i sitt vardagsliv. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: exempelvis duschning, toalettbesök, tändning av cigaretter och skötsel av tänder och tandproteser.
2. Klädsel: att kunna välja, ta på och ta av kläder själv.
3. Matlagning och matintag: att kunna förbereda, tillaga och äta mat på egen hand.
4. Huslig verksamhet: exempelvis städa, tvätta kläder, handla och betala räkningar.
5. Mobilitet: att kunna gå, stiga upp från en stol, kliva in och ut ur sängen, och ta sig fram i sin omgivning på egen hand.

Om en person har svårigheter med att utföra en eller flera av dessa aktiviteter kan det vara ett tecken på att de behöver vård eller omsorg för att kunna leva tryggt och självständigt i sitt hem.

'Ansiktsneuralgi', på medicinska svenska, är en smärtförstoring (hyperalgi) eller smärta som uppstår i antingen den yttre delen av ansiktet eller i käken. Smärtan följer ofta nerven trigeminus, som har sitt ursprung i hjärnan och innerverar ansiktsmusklerna, tänderna, tandköttet och huden på det främre huvudet.

Ansiktsneuralgi kännetecknas av att smärtan kan vara mycket stark, stickande eller brännande, och kan utlösas av enkel beröring eller vardagliga aktiviteter som tvätta ansiktet, tugga mat eller röra vid tänderna. De flesta patienter upplever smärtsvallningar som varar från några sekunder till några minuter och kan upprepas flera gånger om dagen under veckor, månader eller till och med år.

Det finns två huvudtyper av ansiktsneuralgi: typisk ansiktsneuralgi (TN) och atypisk ansiktsneuralgi (ATN). TN delas vanligtvis upp i tre undergrupper, beroende på vilka grenar av trigeminusnerven som är drabbade. ATN har en mildare klinisk presentation än TN och tenderar att vara mer symmetrisk.

Även om orsaken till ansiktsneuralgi ofta är okänd, kan den ibland bero på en kompression eller irritation av trigeminusnerven vid dess passage genom en liten hålrum i skallbasen, kallat foramen rotundum. Andra möjliga orsaker inkluderar trauma, infektion, tumörer och autoimmuna sjukdomar.

Behandlingen av ansiktsneuralgi kan vara svår och omfattar ofta en kombination av läkemedel, som antiepileptika eller antidepressiva, samt invasiva procedurer som mikrovågsbehandling, radiofrekvensablation eller kirurgi.

Motionsterapi, också känt som rörelseterapi eller fysioterapi, är en form av medicinskt behandlingssätt som använder sig av aktivitet och rörelser för att underlätta läkning, lindra smärta och återställa funktion hos en individ. Behandlingen kan innefatta övningar för styrka, uthållighet, flexibilitet och balans, samt manual terapi, massage och andra tekniker för att underlätta rörelseförmågan. Motionsterapeuterna arbetar ofta tillsammans med läkare, sjukgymnaster och andra hälsovårdspersonal för att utveckla en individuell behandlingsplan baserad på patientens specifika behov och mål.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi, genom kroppens kanaler eller meridianer. Akupunktknutpunkterna ligger längs med dessa meridianer.

En medicinsk definition av en akupunkturbehandling är: "En procedur där små nålar insätts i specifika punkter på kroppen för att påståtts stimulera energi- eller nervpunkter, vilket kan lindra smärta eller bota sjukdomar. Akupunktur används ofta som komplement till vanlig medicinsk behandling."

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom akupunkturen, såsom traditionell kinesisk akupunktur, japansk akupunktur, koreansk handakupunktur och västerländsk akupunktur. Varje skola har sina unika tillvägagångssätt och teorier om hur akupunkturen fungerar.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Spinal ganglie är en del av det perifera nervsystemet. De är samlingar av nervceller, också kända som neuron, som är belägna utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Spinala ganglier innehåller sensoriska nervceller som tar emot smärta, temperatur och känselimpulser från kroppen. Dessa impulser transmiteras sedan till ryggmärgen och vidare till hjärnan för bearbetning och respons.

Spinala ganglier är vanligtvis belägna i ryggraden, nära de ryggradsnervrötter som löper ut från ryggmärgen. Varje spinalt ganglion är associerat med en specifik ryggradsnervrot och innehåller sensoriska nervceller som tjänar den kroppsregion som innerveras av denna specifika nervrot.

Palliativ vård är en form av medicinsk vård som fokuserar på att lindra symtom och förbättra kvaliteten på livet för patienter med allvarliga, ofta oåterställbara sjukdomar, som exempelvis cancer, hjärtsjukdom eller neurologiska störningar. Den inkluderar behandling av smärta, andningsbesvär, illamående och yrsel, depression och ångest, såväl som psykosocial och spirituell stöd till patienten och deras familj. Palliativ vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under behandling med kurerade syften, och den är inte begränsad till de sista dagarna eller veckorna av livet.

En epidural injection är en typ av injektion där lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel administreras direkt i det epidurala utrymmet, som är ett rum mellan hårda hinna som omsluter ryggraden (durahinnan) och den inre ytan av de bakre kotpelarna.

Denna typ av injektion används ofta för att lindra smärta orsakad av en rad tillstånd, inklusive ryggsmärtor, skador på ryggraden, cancerrelaterad smärta och förlossningssmärta. Epidurala injektioner kan också användas under operationer i buken eller nedre extremiteterna för att ge smärtlindring och muskelavslappning.

Epidurala injektioner utförs vanligtvis av en särskilt utbildad läkare, såsom en anestesiolog eller en smärtspecialist. Proceduren innebär att patienten ofta får ligga på sidan eller på magen med ryggen böjd framåt för att öka utrymmet mellan kotpelarna. Sedan desinficeras huden och lokalbedövning ges i området där injektionen ska ges.

En tunn, smal nål placeras därefter i det epidurala utrymmet med hjälp av en fluoroskopi eller en C-arm X-ray-maskin för att guida nålen till rätt plats. När nålen är på rätt plats pumpas läkemedlet in i det epidurala utrymmet, vilket lindrar smärtan genom att blockera nervimpulserna som orsakar smärtan.

Epidurala injektioner kan vara effektiva för att lindra smärta, men de kan också ha vissa biverkningar och komplikationer, såsom infektion, blödning, ryggmärgsbristning eller skada på nerven. Dessa komplikationer är dock sällsynta när proceduren utförs av en erfaren läkare.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

Fentanyl är ett syntetiskt opioid narkotikaklassat läkemedel som används för smärtlindring och bedövning under operationer. Det är mycket potentare än morfin och heroin, och används ofta i form av transdermala plåster (som exempelvis Duragesic), som geger uppehållsdos till smärtlindring under en längre tidsperiod. Fentanyl kan också ges via injektion, spray under tungan eller som en smältande lozeng (Actiq).

Fentanyl verkar genom att binda till opioidreceptorerna i hjärnan och ryggmärgen, vilket minskar smärtan och kan ge en känsla av eufori. Det är ett schemalagt läkemedel som endast ska användas under medicinsk övervakning, på grund av dess höga potential för missbruk och beroende.

I recent år har fentanyl blivit en allt större problem i USA på grund av den ökade tillgängligheten av olagligt framställd fentanyl, som ofta blandas in i andra droger som heroin eller kokain. Detta har lett till en stor ökning av överdosrelaterade dödsfall.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Intervertebral är ett medicinskt term som refererar till något som är beläget mellan, eller relaterad till, de små ben i ryggraden som kallas vertebror. De flesta vanliga användningarna av termen intervertebral hänvisar till diskarna mellan varje par av vertebror, kallade intervertebrala skivar. Dessa skivar agerar som gångjärn och amorteringshjälpmedel mellan varje ryggradsförben, vilket möjliggör flexibilitet och rörelse i ryggraden. Intervertebral diskarna består av en geléartad kärna omgiven av en tuffare, sklerotisk yttre kapsel. I vardagligt tal kan man säga att "intervertebralt" betyder "mellan ryggkotorna".

Lokalbedövning, även känd som lokalanestesi, är en form av smärrebedövning som används inom medicinen. Den innebär att en viss del av kroppen temporarily insensibiliseras för att undvika smärta under en operation eller ett medicinskt ingrepp. Det uppnås genom att injicera ett lokalanestetiskt läkemedel i den specifika platsen, vilket blockerar nervimpulserna som skickas till hjärnan och ger upphov till smärta. Lokalbedövningen är en säker och effektiv metod för att kontrollera smärta under kortvariga procedurer eller i kombination med medvetandebehållande sedering under längre operationer.

'Bakre hornceller' (latin: cellulae cornuales) är en del av hypofysen, en endokrin gland i hjärnan. Bakre horncellerna producerar och lagrar två hormoner: oxytocin och vasopressin (även känd som antidiuretiskt hormon, ADH).

Oxytocin är involverat i flera fysiologiska processer, men är mest känt för sin roll i fosterleverans (genom att stimulera kontraktioner av livmodern) och amning (genom att stimulera utsöndringen av modersmjölken).

Vasopressin reglerar vattnets balans i kroppen genom att påverka nivåerna av vätska i blodet. Det gör detta genom att kontrollera mängden urin som produceras av njurarna och hjälper till att hålla homeostasen i kroppen.

Bakre horncellerna är en viktig del av endokrina systemet och deras hormoner har en rad olika funktioner i kroppen.

'Hypesthesia' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedsatt känsel i huden eller i andra delar av kroppen. Det kan orsakas av en skada på de nerver som förmedlar känselimpulser till hjärnan, eller på själva hjärnan eller ryggmärgen. Symtomen på hypestesi kan variera från lätt nedsatt känslighet till fullständig känselbortfall i de drabbade områdena. Andra symtom som kan förekomma tillsammans med hypestesi inkluderar smärta, domningar och muskelsvaghet. Orsakerna till hypestesi kan variera från relativt enkla skador på nerverna, såsom tryckskador eller skador som orsakas av diabetes, till allvarligare sjukdomar som stroke, multipel skleros och cancer. Behandlingen av hypestesi beror på dess orsak och kan innefatta smärtstillande medel, fysisk terapi eller kirurgi.

Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Käkledssyndrom' är ett samlingsbegrepp för en rad olika symptom och sjukdomar som alla har med käkleden (temporomandibulär leden) att göra. Enligt Mayo Clinic kan symtomen på käkledssyndrom inkludera:

* Smärta i ansiktet, käken, tänderna, halsen, skuldrorna eller öronen
* Knakande eller skvattande ljud från käkleden när man öppnar och stänger munnen
* Ont vid att tugga, bita eller öppna munnen helt
* Känsla av trötthet i ansiktet
* Svårigheter att öppna munnen fullt ut
* Ömsom slutna, ömsom öppna käkar vid nattetid (vilorumuskelspasmer)
* Förändrad hörsel och/eller tinnitus (ljud i örat)

Det är värt att notera att många av dessa symtom också kan vara relaterade till andra sjukdomar eller skador, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever några av dem. En tandläkare eller en specialist inom ansikts-, käk- och halskirurgi (maxillofacial kirurg) kan undersöka orsaken till symtomen och ge en korrekt diagnos och behandling.

"Psykologisk anpassning" refererer til den proces hvor en individ adaptorer sig til en forandring eller en ny situation i deres liv. Dette kan involvere ændringer i tankemønstre, følelsesmæssige reaktioner og adfærdsmønstre for at håndtere det nye miljø eller udfordringen.

Anpasselse kan ske på mange forskellige måder, alt efter den enkelte persons baggrund, styrker, svagheder og individuelle behov. Nogle typiske eksempler på psykologisk anpassning kan være at lære at håndtere stress, at udvikle nye coping-strategier eller at ændre forventninger til sig selv eller sin omverden.

Det er vigtigt at bemærke, at psykologisk anpassning ikke altid sker hurtigt eller nemt. Det kan være en udfordrende proces, der kræver tid, støtte og arbejde for at opnå. Desuden kan anpassningen have både positive og negative aspekter, afhængig af hvordan den foregår og hvilke ressourcer den enkelte person har til rådighed under processen.

Epiduralt smärtlindring är en metod för smärtbehandling som innebär att lokalbedövningsmedel injiceras i ryggmärgens epiduralrum. Detta ger en kraftig smärtreduktion och används ofta under och efter operationer samt vid vissa typer av smärtlindring behandlingar, till exempel vid förlossning.

Den vanligaste typen av läkemedel som används är opioider tillsammans med lokalbedövningsmedel som bupivacain eller ropivacain. Opioiderna verkar på smärtnerverna och minskar smärtan, medan lokalbedövningsmedlen orsakar en temporär förlust av känsel och rörelseförmåga i det område där de injiceras.

Epiduralsmärtlindring är ofta en mycket effektiv metod för att kontrollera smärtan, men den kan också ha vissa biverkningar och komplikationer, såsom hudrodnad, lågt blodtryck, feber och i sällsynta fall infektion eller skada på ryggmärgen. Dessa komplikationer är dock ovanliga och behandlas vanligtvis effektivt om de uppstår.

Reflektorisk sympatisk dystrofi (RSD), også kendt som kompleks regional pain syndrom type 1 (CRPS-1), er en sjælden neurologisk lidelse, der oftest opstår efter en skade eller sygdom i et kropsområde. Selvom den oprindelige skade ikke direkte berører nervesystemet, kan den udløse en overaktivitet i det sympatiske nervesystem, som normalt hjælper med at regulere blodtryk, hjerterytme og andre kropsfunktioner.

Denne overaktivitet fører til en række symptomer, herunder:

1. Konstant, ofte brændende smerte i det påvirkede område.
2. Sensitivitet overfor berøring, varme eller kulde.
3. Skiftende hudfarve (rød, blå eller lysere end normalt).
4. Svulst og varme eller kulde i det påvirkede område.
5. Hududslag, svedninger eller stivhed i musklerne og ledene.
6. Åndedrætsbesvær, accelereret hjerterytme eller svimmelhed.

RSD kan være meget smertefuldt og indvirke negativt på den dræbtes evne til at udføre daglige aktiviteter. Den tidlige diagnose og behandling er afgørende for at forbedre prognosen og mindske komplikationerne, herunder kronisk smerte og permanente skader på huden, musklerne eller ledene.

Behandlingen omfatter oftest en kombination af medicinsk behandling, fysisk terapi, psykologisk støtte og, i visse tilfælde, nervesvulstkirurgi.

Ryggradssjukdomar, även kända som muskuloskeletala sjukdomar, är en grupp av medicinska tillstånd som påverkar ryggraden och relaterade strukturer, inklusive ben, muskler, ligament, nerver och grå substans. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan variera i allvarlighet från milda till livshotande. Några exempel på ryggradssjukdomar inkluderar:

1. Osteoartrit: En degenerativ ledsjukdom som orsakas av slitage och åldrande, ofta drabbar stora leder som knä och höft, men kan också påverka ryggraden.
2. Skleros: En kronisk autoimmun sjukdom som orsakar inflammation och skada i hjärnan och ryggmärgen.
3. Interkostal neuralgi: Irriterande eller skadade nerver mellan revbenen kan orsaka smärta, särskilt vid djup andning eller hosta.
4. Ryggradsförstoring: En ökning i ryggradens höjd som orsakas av osteofyter (knölar) på vertebrala kropparna.
5. Skolios: En abnormal böjning eller krökning av ryggraden, ofta under uppväxten och kan vara associerad med muskuloskeletala tillstånd som cerebral pares eller muskeldystrofi.
6. Osteoporos: En benvävnads sjukdom karaktäriserad av låg benmassa och försämrad mikroarkitektur, vilket ökar risken för frakturer.
7. Ryggradsförlamning: Total eller partiell förlust av rörelseförmåga i kroppen på grund av skada till ryggmärgen.
8. Spinal stenos: En smalnad av ryggradens kanaler som orsakar tryck på nerverna och kan leda till smärta, svaghet eller känselbortfall i armar och ben.
9. Reklamsjuka: Små fragment av diskmaterial som pressas ut från en skadad intervertebral disk och orsakar irritation eller kompression av nerverna.
10. Cervikogen kronisk smärta: Kronisk smärta i nacken och halsen som orsakas av degenerativa förändringar i ryggraden.

Elektroterapi är en form av medicinsk behandling där elektrisk ström används för att stimulera nervceller och muskelvävnad. Det kan användas för att lindra smärta, stära av muskler, förbättra genomblödning och hjälpa till att läka sår. Behandlingen kan ges med hjälp av olika typer av elektriska enheter, såsom TENS-enheter (transkutan elektrisk nervstimulering), interferensströmterapi och galvanoterapi.

Läkare, sjukgymnaster och andra vårdpersonal kan använda elektroterapi som en del av behandlingsplanen för patienter med olika medicinska tillstånd, såsom kronisk smärta, muskelspasmer, neuropati, artros och sår. Det är viktigt att en licensierad hälsovårdsperson övervakar behandlingen för att säkerställa att den ges på rätt sätt och att patienten inte upplever några biverkningar.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

"Funktionell återhämtning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en persons fysiska, kognitiva och emotionella funktioner återgår till ett acceptabelt eller nära normalt stadium efter sjukdom, skada eller operation. Det innebär att individen kan utföra sina vardagliga aktiviteter och delta i sociala situationer på ett relativt normalt sätt. Funktionell återhämtning kan variera från person till person beroende på en rad faktorer, inklusive typen av sjukdom eller skada, allmän hälsostatus, ålder och psykologiska faktorer. Det är viktigt att notera att fullständig återhämtning kan vara orealistisk i vissa fall, men målet är ändå att uppnå den bästa möjliga funktionella kapacitet för den enskilde individen.

'Menstruationssmärta' eller 'dysmenorrhoe' är en gammalmedicinsk term som refererar till smärtor i underlivet orsakade av menstruationen. Det finns två typer av dysmenorrhoe: primär dysmenorrhoe och sekundär dysmenorrhoe.

Primär dysmenorrhoe är smärtan som uppstår strax innan eller under menstruationsblödningen hos kvinnor med normal anatomi och hormonell status, utan några synliga patologiska orsaker. Smärtorna kan vara krampliknande, tryck- eller stickande i naturen och kan vara lokaliserade till underlivet, ryggen eller låren. De kan ackompanjeras av andra symtom som illamående, kräkningar, diarré, trötthet, irritabilitet och svimningskänslor.

Sekundär dysmenorrhoe däremot är menstruationssmärta orsakad av en underliggande gynekologisk patologi, såsom endometrios, adenomyos, fibrom, polyper eller infektioner. Smärtorna kan vara mer intensiva och långvariga än de som upplevs vid primär dysmenorrhoe.

I allmänhet är menstruationssmärta ett vanligt problem hos kvinnor i fertil ålder, och det kan ha en betydande negativ inverkan på deras vardagliga liv och arbetsrelaterade funktioner. Behandlingen av dysmenorrhoe beror på dess orsak och kan innefatta farmakologiska behandlingar, hormonell terapi eller kirurgi.

Parestesi är en medicinsk term som betecknar en kvalifikation av särskilda känselkänslor. Det handlar om en spontan, ofta stickande eller brännande känselupplevelse i huden eller i vissa kroppsdelar, utan någon påtaglig yttre orsak. Andra beskrivningar kan vara formuleringar som "kittlande", "pirrande" eller "nedsatt känsel".

Parestesier kan uppstå till följd av en nervskada, tryck på en nerv, skador på ryggraden, diabetes, multipel skleros eller andra neurologiska sjukdomar. Ibland kan de också vara relaterade till vissa läkemedelsbehandlingar eller åldrandeprocessen.

Det är viktigt att konsultera en läkare om man upplever parestesier, särskilt om de är kroniska eller förekommer tillsammans med andra symptom som kan tyda på en underliggande neurologisk sjukdom.

I'm sorry for the confusion, but "Kausalgi" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language or dialect. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

Manipulation of the spine är en manuell teknik där leden i ryggraden (kolumnen) rörs till ett stort eller små omfång för att förbättra rörelsen och minska smärta. Denna teknik används vanligtvis av chiropractorer, osteopater, fysioterapeuter och vissa läkare som en del av behandlingen för ryggsmärtor, halsont, nervskador eller andra muskuloskeletala problem. Manipulation kan innebära snabba, skarpa rörelser eller långsammare, mer subtila rörelser beroende på behandlande persons preferens och patientens behov. Det är viktigt att en läkare konsulteras innan manuell manipulation av ryggraden utförs för att undvika allvarliga skador.

'Single-blind method' (engelska: 'single-blind study') är en term inom klinisk forskning och betecknar en studie där den ena parten, oftast deltagaren, inte vet om vilken grupp i studien de tillhör. Den andra parten, ofta forskaren eller behandlanden, känner till vem som tillhör vilken grupp.

Denna metod används för att minska risken för subjektiva effekter och förvrängningar i resultaten, eftersom deltagaren inte är medveten om om de får en verksam behandling eller en placebo (en inaktiv substans eller procedure). Detta kan vara särskilt viktigt inom områden som är känsliga för förväntningar och subjektiva bedömningar, till exempel inom psykologi och medicin.

Det är dock viktigt att notera att 'single-blind method' inte eliminerar all risk för förvrängningar, eftersom forskaren ändå kan vara medveten om vilken grupp deltagaren tillhör. För att minska risken för sådana förvrängningar kan en 'double-blind method' användas, där både deltagaren och forskaren är outbildade om vilken grupp deltagaren tillhör.

'Hyperestesi' är ett medicinskt begrepp som refererar till en ökad känslighet för smärta eller annan sensorisk stimuli i huden eller andra vävnader. Det kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, skador eller neurologiska störningar som exempelvis neuropati, fibromyalgi och komplex regionalt smärtsyndrom. I vissa fall kan hyperestesi vara en biverkning av vissa mediciner eller behandlingar.

Thermosensing refererer til evnen til å detektere og reagere på ændringer i temperatur, enten for at beskytte celler og organismer mod skade eller for å regulere kroppens fysiologiske funksjoner. Dette oppnås gjennom en klasse av proteiner kalt "thermosensorer", som inkluderer ionkanaler, G-protein-koblede reseptorer og enzymer. Disse molekyler har evnen til å endre sin struktur og aktivitet i tiltaket til ændringer i temperatur, og de aktiverer signalveier som fører til fysiologiske svar som termoregulering, inflammasjon og apoptose (programmert celledød).

Et eksempel på en termosensor er TRP-kanalenen (Transient Receptor Potential), som er en type ionkanal som åpner og lukker i tiltaket til temperaturforandringer. Når temperaturen stiger, vil noen TRP-kanaler åpne seg og tillate kationer som calcium og natrium til å strømme inn i cellen, aktivering av intracellulære signalveier som fører til en varmesensitiv respons. Andre typer av termosensorer inkluderer heat shock proteiner (HSP), som er enzymer som hjelper med å folde og stabilisere andre proteiner under forhøyet temperatur, og G-protein-koblede reseptorer som aktiveres av temperaturfølsomme ligander.

Thermosensing spiller en viktig rolle i mange fysiologiske prosesser, inkludert regulering av kroppstemperatur, smertesensning, immunrespons og cellulær homeostase. Feilfunksjon i termosensorer kan også være involvert i ulike sykdommene, som f.eks. feber, autoimmune lidelser og kreft.

"Sjukroll" är ett begrepp inom arbets- och sjukvården som refererar till den roll eller funktion som en individ uppfyller i samhället, ofta syftande på deras yrkesmässiga roll. Det används ofta för att beskriva hur en persons hälsotillstånd påverkar deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och arbetsrelaterade uppgifter.

En person med funktionsnedsättning eller sjukdom som begränsar deras förmåga att arbeta kan ha en reducerad sjukroll, medan en person som är frisk och fullt arbetsförmögen har en komplett sjukroll. Sjukrollen kan variera över tiden beroende på förändringar i individens hälsotillstånd eller behandlingsframgångar.

Det är viktigt att notera att sjukrollen inte bara inkluderar arbete utan också andra aspekter av livet, som sociala aktiviteter, hushållssysslorna och fritidsaktiviteter.

'Pelvic Girdle Pain' (PGP) är ett samlingsbegrepp för smärta i bäckenet, som orsakas av mekaniska störningar eller skador på bäckenlederna, muskler och band. Det kan också kallas för 'symphysiolysis' eller 'osteoarthritis of the sacroiliac joint'.

PGP kan uppstå under graviditet, efter en trauma eller vid överansträngning av bäckenet. Smärtan kan vara lokaliserad till ett eller flera ställen i bäckenområdet och kan kännas som stickningar, brännande, klumpighet eller tryck.

PGP kan påverka den drabbades vardagliga aktiviteter, såsom gående, stående, sittande och liggande. Den kan också påverka sexuell aktivitet och orsaka sömnsvårigheter.

PGP behandlas vanligen med fysioterapi, smärtstillande läkemedel och ibland även med hjälp av stödbandage eller korsett. I vissa fall kan operation vara aktuell.

Medicinskt sett kan massage definieras som manipulation av mjuk vävnad, till exempel musklerytm, hud och bindväv, med händerna eller med hjälp av mekaniska enheter. Massage används ofta för att lindra smärta, främja rörelsefrihet, minska stress och öka blodflödet till musklerna och andra kroppsdelar. Det finns också olika slags medicinska massage som är specialiserade för att behandla specifika medicinska tillstånd, såsom sportmassage, svullnadsreducerande massage och neurologisk massage.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

"Ledsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar leden och dess omgivande vävnader. Lederna är de gångjärnsartade strukturerna i kroppen som möjliggör rörelse mellan olika ben och ledpannor. Ledsjukdomarna kan delas in i två huvudkategorier: degenerativa (förslitningsskador) och inflammatoriska sjukdomar.

Degenerativa ledsjukdomar orsakas av nötning eller skada på ledens yta, oftast som en följd av åldrande eller överansträngning. Den vanligaste degenerativa ledsjukdomen är artros (osteoarthritis), som kännetecknas av smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i leden.

Inflammatoriska ledsjukdomar uppstår när det uppkommer en inflammation i leden på grund av ett överaktivt immunsystem eller infektion. Exempel på inflammatoriska ledsjukdomar är reumatoid artrit, psoriasisartrit och gikt (podagra). Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, ömhet, svullnad och rödning i leden.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever smärta eller andra symptom relaterade till lederna, för att få en korrekt diagnos och behandling.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Postherpetic neuralgia (PHN) är en typ av neuralgi som orsakas som komplikation efter ett utbrott av vattkoppor (herpes zoster). Det uppstår när nerven skadas under sjukdomstillståndet och fortsätter att skada och irritera nerverna även efter att akuta symtomen har försvunnit.

PHN kännetecknas av kronisk smärta i det drabbade området, ofta beskriven som stickande, brännande eller klåfyllande. Smärtan kan vara konstant eller uppstå i attacker och kan förvärras av beröring, rörelse eller temperaturförändringar. Andra symtom kan inkludera kvaliteten på huden som känns öken Torr, svullnad, rodnad eller sårbarhet i det drabbade området.

PHN är vanligast hos äldre vuxna och personer med nedsatt immunförsvar. Behandlingen av PHN kan innebära smärtstillande mediciner, antidepressiva läkemedel, antiepileptika läkemedel eller lokal behandling med hudkräm eller patch. I vissa fall kan också fysisk terapi och psykologiskt stöd vara till hjälp för att hantera smärtan och de relaterade symtomen.

Sensoriska receptorceller är specialiserade nervceller som detekterar olika former av yttre- eller inre stimuli, såsom ljus, ljud, smak, lukt, temperatur och beröring. De omvandlar dessa stimuli till nervsignaler, som sedan transmiteras till centrala nervsystemet för bearbetning och tolkning. Exempel på sensoriska receptorceller inkluderar fotoreceptorer i ögat som reagerar på ljus, hårceller i innerörat som reagerar på rörelse och läge, smakceller på tungan som uppfattar de fem grundsmakerna, och känselreceptorceller i huden som registrerar tryck, smärta och värme.

Ketorolac är ett starkt icke-selektivt icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, feber och inflammation. Det fungerar genom att blockera en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2) som är involverade i produktionen av prostaglandiner, som är ämnen som orsakar smärta och inflammation.

Ketorolac ges vanligen via injektion eller som tablett, och kan användas för att lindra akut smärta efter operationer eller trauma, samt för kortvarig behandling av starka smärtor vid till exempel cancer.

Liksom med andra NSAID-preparat kan ketorolac ha biverkningar som mag- och tarmrubbningar, ökad risken för blödningar och njurskador. Dessutom kan det orsaka allvarliga hudreaktioner och andra allergiska reaktioner. Ketorolac bör inte användas av personer med mag- eller tarmproblem, njursjukdom, leverfunktionsnedsättning, blödningsrubbningar eller astma.

Narkotikamissbruk är användandet av narkotiska substance på ett ogillande sätt, som kan leda till fysisk eller psykisk beroende och skada individens hälsa, sociala relationer och livsvillkor. Detta inkluderar olaglig användning av kontrollerade substanser såsom heroin, kokain och metamfetamin, men även missbruk av legitima läkemedel som opioidanalgetika (exempelvis morfin, oxycodon och vicodin) eller bensodiazepiner (exempelvis Xanax och Valium).

Missbruket kan yttra sig i flera olika sätt, såsom att ta högre doser än vad som är rekommenderat, ta medicinen oftare än vad som är nödvändigt för behandlingen eller använda dem utan läkares recept. Andra tecken på narkotikamissbruk kan vara toleransutveckling (kräver allt högre doser för att uppnå samma effekt), abstinensbesvär (symtom som uppstår när man slutar använda substansen), försummande av personliga skyldigheter, fortsatt användning trots påtagliga skador och misslyckade försök att sluta använda.

En intervertebral disc (mellanhalskota) är en typ av kushformad struktur som sitter mellan varje ryggradsben (vertebra) i ryggraden (columna vertebralis). Den består av två delar: en fuktig, geléaktig kärna inuti (nucleus pulposus) och en yttre ring av stödjande bindväv (annulus fibrosus). Disken fungerar som en amortisering mellan varje ryggradsben, för att dämpa stötar och minimera slitage på de närliggande benen. Den tillåter också flexibilitet i ryggen genom att möjliggöra rörelse mellan varje segment av ryggraden.

'Pisksknarskador' är ett informellt eller folkligt uttryck för skador på nervsystemet som orsakas av alkoholmissbruk. I medicinska sammanhang används ofta termen 'alcohol-related neuropathy' (ARN) istället. ARN är en slags polyneuropati, vilket betyder att flera nerver i kroppen är skadade.

ARN orsakas av att alkohol och/eller förtoxin som produceras under alkoholmetabolismen skadar nervceller och deras skyddande membraner. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet, klåda och störningar i balansen och koordinationen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan bli permanenta om alkoholintaget fortsätter.

Det är värt att notera att ARN ofta förekommer tillsammans med andra alkoholrelaterade skador, såsom skada på levern (alkoholliver sjukdom) och hjärnan (alcohol-relaterad demens eller Wernicke-Korsakoff syndrom).

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Ischiatic neuropathy, även känt som ischiaticusnerveinflammation eller ischiaticusneuropati, är en nervskada eller irritation av den ischiatiska nerven. Den ischiatiska nerven är en stor nerver som förgrenar sig från ryggraden i ländryggen och innerverar musklerna i bakdelen, låren och benen, samt känseln i delar av skinnet på baksidan av benet.

Ischiatic neuropathy kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive kompression eller skada av nerven, sjukdomar som diabetes, tumörer, infektioner eller trauma till ländryggen eller höftområdet. Symptomen på ischiatic neuropathy kan variera beroende på graden och platsen på skadan, men de kan inkludera smärta, kramper, svaghet eller förlorad känsel i låren och benen. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, neurologiska tester och avbildningsstudier som magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT). Behandlingen kan innebära mediciner för smärtlindring, fysisk terapi, operation eller kombinationer av dessa.

Aminer är en term inom neurovetenskap och medicin som står för aminerg neurotransmittor. Detta är en grupp signalsubstanser i centrala nervsystemet hos djur, inklusive människor. Aminer är kemiska ämnen som innehåller en aminosyra, vanligtvis en av de aromatiska aminosyrorna tyrosin eller tryptofan.

Exempel på aminerg neurotransmittor inkluderar:

1. Noradrenalin (eller norepinefrin)
2. Adrenalin (eller epinefrin)
3. Dopamin
4. Serotonin (5-hydroxytryptamin eller 5-HT)
5. Histamin

Dessa signalsubstanser spelar en viktig roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner, såsom sömn, aptit, smärta, humör och kognition. Avvikelser i aminernas produktion eller signalering kan leda till neuropsykiatriska störningar som depression, ångest, schizofreni och bipolär sjukdom.

Höftartros, även känd som coxartros, är en form av artros som drabbar höftleden. Det är en degenerativ ledsjukdom som orsakas av nötning och förslitning av den glatta ytan (kontakten) mellan lårbenet (femur) och bäckenet (os coxa). Denna nötning orsakar smärta, stelhet och ibland svullnad i höftleden.

Vid höftartros kan ledkapseln bli ont, inflammerad och ömm. Smärtan kan vara lokaliserad till höften eller stråla ned i benet. Den kan förvärras vid fysisk aktivitet och förbättras av vila. I vissa fall kan smärtan vara så intensiv att den stör sömnen.

I de flesta fallen beror höftartros på åldersrelaterad nötning, men det kan också orsakas av andra faktorer som övervikt, felställning, skador eller operationer i höftleden, släpp i ledbanden och ärftliga faktorer.

Behandlingen av höftartros inkluderar vila, viktminskning, fysisk terapi, smärtstillande läkemedel, intraartikulära injektioner med kortikosteroider eller hyaluronsyra och i vissa fall operation, till exempel en konstgjord höftled.

Kapsaicin är ett naturligt förekommande ämne som utvinns från chilipeppar (*Capsicum annuum*) och andra arter inom släktet *Capsicum*. Det är den aktiva substansen i dessa peppars starkt brännande smak. Kapsaicin verkar på särskilda smärtreceptorer (kallade TRPV1-receptorerna) i huden och slimhinnor, vilket leder till en känsla av hetta eller smärta.

I medicinskt sammanhang används kapsaicin ofta som ett smärtstillande medel, framförallt vid behandling av neuropatisk smärta och muskuloskeletell smärta. Det finns också forskning som tyder på att kapsaicin kan ha potential som antiinflammatoriskt medel. Kapsaicin används ofta i creams, gels eller plåster som appliceras direkt på huden och är tillgängliga receptfritt eller på recept beroende på dosering.

Ryggraden, även känd som ryggkotpelaren eller vertebralpelaren, är den centrala strukturen i ryggradsdjurs (däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar) axialskelett. Den består av en serie av benartade strukturer som kallas ryggkotor, som är sammanlänkade med diskar av broskvävnad. Ryggkotorna skyddar ryggradens nervtrådar och hjälper till att stödja huvudet och kroppen samt möjliggör rörelse i ryggraden. Den övre delen av ryggraden, kallad halsryggen, innehåller de sju översta ryggkotorna som är involverade i att stödja huvudet.

En halskota (latin: cricoid cartilage) är en ringformad broskstruktur i struphuvudet. Den utgör den mest nedre, och nästan cirkulära, delen av struphuvudet och ligger omedelbart under stämbanden. Halskotan har en viktig funktion vid andningen och under konstgjord andning (intubation) då den används som ett grepp för att hålla luftvägen öppen och förhindra att mat och slem tränger ner i lungorna.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

En hälsokontroll är en systematisk undersökning och bedömning av en persons hälsa och välbefinnande. Det inkluderar ofta en kombination av en fysisk examination, medicinska tester och frågor om personens livsstil, medicinsk historia och familjemedicinsk historia. Syftet med en hälsokontroll är att identifiera eventuella sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdomar i ett tidigt stadium, så att behandling kan ges så snart som möjligt för att förbättra utgången och minska komplikationer. Hälsokontroller rekommenderas vanligen regelbundet beroende på ålder, kön, medicinsk historia och andra faktorer.

'Freunds adjuvans' är ett typ av immunologiskt adjuvans, som utvecklades på 1930-talet av den österrikiska immunologen och bakteriologen Jules Freund. Det består av en emulsion gjord av mineralolja, vatten och ett heat-killed mycobacterium tuberculosis-bakterie (ofta använder man stammarna H37 Ra eller M. avium).

När 'Freunds adjuvans' injiceras tillsammans med ett antigen, stimulerar det starkt immunsystemet att svara på antigenet och generera en starkare och längre varaktig immunitet än vad antigenet skulle ha gjort på egen hand. Detta uppnås genom att adjuvansen aktiverar celler i det immunförsvaret, såsom makrofager och dendritceller, vilket leder till en kraftigare presentation av antigenet till T-celler och B-celler.

Det är värt att notera att 'Freunds adjuvans' inte används i människor på grund av sin potential att orsaka lokal reaktioner, abscesser och granulomatösa inflammationer. Det används dock fortfarande i forskningssyfte inom djurmodeller för att undersöka immunresponser.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Acetaminophen, även känt som paracetamol, är en vanlig aktiv ingrediens i många både prescription- och over-the-counter (OTC) läkemedel. Det används främst för att behandla smärta och minska feber. Acetaminophen fungerar genom att blockera en specifik typ av prostaglandin-syntas, vilket hjälper att reducera smärta och sänka kroppstemperatur.

Det är ett av de mest populära smärtstillande medlen i världen på grund av sin låga toxicitet och milda biverkningar jämfört med andra analgetika, såsom aspirin och icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Acetaminophen är effektivt mot många typer av smärta, inklusive huvudvärk, tandvärk, menstruationssmärtor, muskel- och ledsmärtor, och efteroperationella smärtor.

Acetaminophen finns i en rad olika former, såsom tabletter, kapslar, vätskor, och rektala suppositorier. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna noga eftersom överdosering kan leda till allvarliga skador på levern och i värsta fall död.

Sakroiliakalt (SI) betyder inflammation eller irritation i sakroiliakal leden, som är de två små leder där ryggkotorna i ländryggen möter bäckenet. Sakroiliakaled kan orsaka smärta och stelhet i ländryggen, höftområdet eller benen. Det kan vara ett ensamt tillstånd eller förekomma som en komplikation av andra sjukdomar, såsom axial spondyloartropati (axSpA) eller reaktiv artrit.

Sakroiliakalt kan uppstå på grund av överansträngning, skada eller sjukdom och kan vara akut eller kroniskt. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, medicinsk historia och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller kärnskintomografi (SPECT). Behandlingen kan innefatta smärtstillande medel, fysioterapi och vila. I vissa fall kan operation behövas om andra behandlingsmetoder inte fungerar.

I medicinska sammanhang definieras “häl” ofta som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, där en individ är kapabel att fungera optimalt i sin miljö. Hälsan innefattar inte bara frånvaro av sjukdom eller skada, utan även ett positivt, balanserat tillstånd av välbefinnande. Denna definition kommer ursprungligen ifrån Världshälsoorganisationen (WHO) och publicerades redan år 1948.

Sålunda, enligt WHO:s definition är häl: “Hälsan är ett tillstånd av fullständig fysisk, mental och social välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller invaliditet.”

I medicinsk kontext refererar "kall temperatur" vanligtvis till en kroppstemperatur under 35°C (95°F). Detta skiljer sig från normaltemperatur, som ofta definieras som mellan 36,5°C och 37,5°C (97,7°F och 99,5°F).

En lägre än normal kroppstemperatur kan indikera en varulka sjukdom eller ett underliggande medicinskt tillstånd, såsom hypotermi, hypotalamič dysfunktion, sepsis, eller vissa infektioner som kan påverka kroppens termoregleringssystem.

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av "kall temperatur" kan variera beroende på kontext och det specifika medicinska tillståndet som undersöks.

Central nervous system sensitization (CNSS) refers to an increased responsiveness of the central nervous system (CNS) to normal or subthreshold afferent input, leading to exaggerated neuronal activation and synaptic plasticity. This phenomenon is characterized by a lowered threshold for perception of stimuli and the presence of pain in response to non-painful stimuli, known as allodynia. It can also result in an increased response to painful stimuli, referred to as hyperalgesia.

CNSS is believed to play a significant role in the development and maintenance of chronic pain conditions, such as fibromyalgia, neuropathic pain, and complex regional pain syndrome (CRPS). It can be caused by various factors, including tissue injury, inflammation, nerve damage, or psychological stress.

In CNSS, changes occur in the brain and spinal cord at multiple levels, involving neurotransmitters, ion channels, and receptors. These alterations lead to an increased sensitivity of nociceptive neurons and a disruption of the normal balance between inhibitory and excitatory processes in the CNS. As a result, even minor or innocuous stimuli can trigger intense pain sensations, making it challenging to manage chronic pain conditions effectively.

Formaldehid är ett organisk förening med den kemiska formeln CH2O. Det är en färglös, illaluktande gas vid rumstemperatur, men den kan också finnas i flytande form under vissa förhållanden. Formaldehid används inom många industrier, bland annat inom produktionen av konserveringsmedel, lim och harts. Den är även känt för sin bakteriedödande effekt och används därför som desinfektionsmedel inom vården. Långvarig eller upprepad exponering för formaldehid kan dock vara skadlig för människors hälsa och orsaka symptom som irritation av ögon, näsa och svalg samt astmaartade besvär.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

'Muskuloskeletala manipulationer' refererer til manuelle teknikker som anvendes for at påvirke muskler, senevider, ledd og andre strukturer i det muskuloskeletale systemet. Disse manipulationer kan involvere kraftfulde, skarpe bevægelser af leddene (ledsedykninger eller high-velocity, low-amplitude manipulationer) eller langsomme, jævne bevægelser af muskler og senevider (mobilisering eller lav-hastighed, lav-amplitude manipulationer).

Målet med muskuloskeletale manipulationer kan variere, men de anvendes ofte til at reducere smerter, forbedre rækkevidde og bevægelighed, øge gennemblødning og nervefunktion, og hjælpe med at genoprette normal funktion efter skader eller sygdomme.

Muskuloskeletale manipulationer udføres oftest af licensierede sundhedsfaglere som chiropractorer, fysioterapeuter, osteopater og massageterapeuter, der har fået speciel træning i disse teknikker. Det er vigtigt at søge behandling hos en kvalificeret sundhedsfaglertilfredsstillelse af de love og regler, der gælder for den pågældende professions praksis.

"Akut buk" refererer til en pludselig og alvorlig opstået betændelse i blindtarmen (cecum) eller tyktarmsforløbet, der oftest forårsages af en infektion med tarmbakterier. Symptomerne kan omfatte smerter i maven, opkast, diarre, feber og/eller kvalme. I værste fald kan akut buk udvikle sig til et livstruende tilstand som tarminfektion eller sepsis, hvis det ikke behandles hurtigt og effektivt med antibiotika og eventuelt kirurgisk indgreb.

'Breakthrough pain' är en term inom smärtlära och farmakologi som refererar till en plötslig och ofta intensiv smärtförvärrning som uppstår trots att en patient redan tar opioider eller andra smärtbehandlingar runt skaran. Denna typ av smärta kan vara svår att kontrollera med traditionella smärtbehandlingsmetoder och kan ha ett betydande negativt inflytande på patientens kvalitet på livet.

Orsakerna till breakthrough pain kan variera, men den kan ofta uppstå i samband med specifika aktiviteter eller positioner, eller som en komplikation av underliggande sjukdomsförlopp. Den kan behandlas med snabbverkande opioider eller andra smärtmedel som ges vid behov för att hantera smärtförvärrningarna när de uppstår.

Spinala nervrötter, även kända som spinalnervrotoroots eller simpelthen nervrötter, är de nerver som utgör den initiala delen av det perifera nervsystemet. De kommer direkt från ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina) och delar sig sedan i två delar: en motorisk gren som kontrollerar muskulaturen och en sensorisk gren som tar hand om känsel- och smärtreceptorer. Skador eller sjukdomar i de spinala nervrötterna kan orsaka smärta, kraftförlust och känselbortfall i olika delar av kroppen.

"Belastningsskada" är ett begrepp inom medicinen som används för att beskriva skador eller skadepatologi som orsakas av en överdriven belastning på kroppen. Detta kan inträffa när kroppen utsätts för en större belastning än den är anpassad för, till exempel vid repetitiva rörelser, kraftfulla lyft eller långvarig kvarstående spänning.

Belastningsskador kan drabba olika delar av kroppen, såsom muskler, senor, ligament, ben, ledband och brosk. Exempel på belastningsskador inkluderar tennisarmbåge (epikondylit), golfarm (epikondylalgii), IT-bandssjukdom (ITBS) och patellofemoral smärta (PFS).

Symptomen på en belastningsskada kan variera beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men kan inkludera smärta, svullnad, stelhet, rörelsebegränsning och svaghet. Behandlingen för belastningsskador kan omfatta vila, isbehandling, kompression, höjning (RICE), fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall operation.

För att förebygga belastningsskador är det viktigt att vara medveten om hur kroppen används under arbete, träning eller andra aktiviteter, så att man kan minska risken för överbelastning. Detta kan innebära att ta regelbundna pauser, variera aktiviteterna och använda korrekt teknik vid lyft och rörelser.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Hydromorphone är ett starkt opiattpreparat som används för att lindra moderat till stark smärta. Det är ett derivat av morfin och har en potentare verkan än morfin vid jämförbar dos. Hydromorphone agerar genom att binda till opioidreceptorerna i centrala nervsystemet, vilket leder till smärtlindring, andningsdepression och eufori som biverkningar. Preparatet används vanligen via oral administration eller injektion, och det är också tillgängligt som transdermalt patch.

I medicinsk kontext, betyder "tryck" vanligtvis den kraft som verkar på en viss yta eller en fluidvolym. Det kan delas in i olika typer beroende på vilket sammanhang det används:

1. Blodtryck: Det kraft som utövas av blodet på väggarna i de blodkärl som försörjer kroppen med syre och näringsämnen. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter Quecksilbersøaka (mmHg) och består av två värden: systoliskt tryck (när hjärtat kontraherar) och diastoliskt tryck (när hjärtat utvidgas).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som finns inne i skallgropen, där hjärnan och cerebrospinalvätskan (CSF) befinner sig. ICP mäts vanligtvis med en kateter placerad inuti det intrakraniella utrymmet och används för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra sjukdomar som kan påverka hjärnan.
3. Vätskebalans: Trycket i olika kroppsvätskor, till exempel interstitielt vätska (vätska mellan cellerna) och cerebrospinalvätska. Förhöjt vätsketryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skada.
4. Andning: Trycket i luftvägarna under andningen, som påverkar luftflödet in och ut från lungorna. Det kan delas upp i positivt tryck (när luften trycks in i lungorna) och negativt tryck (när lungorna drar in luft).
5. Tryckulcus: En medicinsk procedur där en kateter placeras i en artär för att mäta blodtrycket kontinuerligt över tiden. Det används ofta under operationer eller vid intensivvård.

Höftleden, även kallat coxofemoral led, är det största ledet i kroppen och sitter mellan höftbenet (os ilium) och lårbenet (femur). Det består av en kula (caput femoris) på lårbenets överarmsända som passar in i en skålformad grop (acetabulum) på höftbenet. Höftleden tillåter rörelser såsom flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation och cirkumduktion av benet. Ledhuvudet är klätt i ett glatt brosk (cartilago articularis), som minskar friktionen och skyddar ledytan. Ledhålan (capsula articularis) omger höftleden och innehåller en synovialvätska som smörjer leden och reducerar friktionen.

'Skuldra' refererer til den muskuløse og skeletale struktur som findes i øvre del af rygsøjlen hos mennesker. Det er en del af det såkaldte axiale skelet og består af to deler: den cervicale region med de syv øverste hvirvelbuer, samt den thorakale region med de tolv nederste brysthvirvelbuer. Skuldren er forbundet med skuldergordelen via articulationes acromioclavicularis og articulationes sternoclavicularis.

Skulderen har flere vigtige funktioner, herunder at beskytte nervesystemet og blodkarrene i hjernestammen og hjernen, samt at give struktur og støtte til hoved og nakke. Den tillader også bevægelse af arme og hoved gennem forskellige led og muskler, der er forbundet med skulderen.

"Fotsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och tillstånd som kan drabba fötterna. Detta kan inkludera infektioner, hud- och nagelsjukdomar, muskuloskelettala problem och neurologiska störningar. Exempel på fotsjukdomar är athlets foot (svamp i skinnet mellan tår), ollonentzündning (plantarfasciit), hällristningsfot, diabetesrelaterade fotproblem och klumpfot. Många av dessa tillstånd kan behandlas effektivt om de upptäcks tidigt och behandlas korrekt.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Trötthet är ett subjektivt och komplex fenomen som kan variera i svårighetsgrad och kan definieras som en känsla av minskad fysisk och mentalt energi eller kapacitet att utföra vanliga aktiviteter på grund av långvarig eller intensiv aktivitet, stress, sömnbrist, sjukdom eller emotionell ansträngning. Det kan också vara en biverkning till vissa mediciner eller terapier. I allvarliga fall kan trötthet vara ett tecken på underliggande sjukdomar som anemi, diabetes, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller cancer.

Somatosensorisk störningar är en typ av sensoriska störningar som påverkar kroppens förmåga att tolka och svara på information från det somatiska nervsystemet, vilket inkluderar huden, muskler, leder och ledband. Detta kan resultera i förändrade eller förvrängda känselupplevelser, såsom smärta, temperatur, tryck, vibration och position.

Det finns olika typer av somatosensoriska störningar, inklusive:

1. Hypoestesi: Förlust eller nedsatt förmåga att känna beröring, värme, kyla eller smärta.
2. Parestesier: Ovanliga känselupplevelser som kittlande, stickande, brännande eller formikation (krypande känsla).
3. Hyperalgesi: Överdrivna smärtupplevelser i respons på en normal stimulus.
4. Allodyni: Smärta som uppstår när det inte finns någon skadlig stimulus eller när en vanlig beröring uppfattas som smärtsam.
5. Dysestesier: Obehagliga, plågsamma eller obehagliga känslor utan någon påtaglig orsak.

Somatosensoriska störningar kan bero på skador på nervsystemet, neurologiska sjukdomar, infektioner, autoimmuna sjukdomar, cancersjukdomar eller psykiska faktorer. Behandlingen beror på orsaken till störningen och kan innefatta medicinska behandlingar, terapi, rehabilitering eller kombinationer av dessa.

'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.

Prilocaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka smärtstillning och förlora känseln i en viss del av kroppen under en kort tid. Det är en amiderestart som bryts ner till prilokain och formiatjoner när den metaboliseras.

Prilocaine används ofta i kombination med fentanyl eller epinefrin för att utöka dess smärtstillande effekt och fördröja dess bortsmältning. Det är ett vanligt val för lokalbedövning under små kirurgiska ingrepp, såsom tandläkarbehandlingar och mindre hudoperationer.

Själva har prilocain en något lägre smärtstillande effekt jämfört med andra lokalbedövningsmedel som lidokain, men det är känt för att orsaka mindre irritation och sveda när det injiceras. Det kan dock orsaka methemoglobinemia vid höga doser eller i kombination med andra läkemedel som också ökar risken för denna biverkan.

Skelettumörer är abnorma tillväxt eller förändring av ben- och ledceller som leder till att oönskade vävnader bildas i skelettet. Dessa tumörer kan vara godartade ( icke cancertumörer) eller elakartade (cancertumörer). Godartade skelettumörer är vanligtvis mindre allvarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade skelettumörer kan vara aggressiva, invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Skelettumörer kan uppstå som en följd av genetiska mutationer eller på grund av exponering för cancerframkallande substanser. Symptomen på skelettumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta, svullnad, rörelsebegränsning och benstelhet.

Det finns många olika typer av skelettumörer, bland annat:

* Osteosarkom: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar unga personer och bildas i långbenen eller bäckenet.
* Chondrosarkom: En elakartad tumör som bildas i broskvävnaden och ofta upptäcks i ben, skallen eller revbenen.
* Ewing's sarcoma: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar barn och unga vuxna och bildas i långbenen, bäckenet eller kraniet.
* Giant cell tumor of bone: En godartad till elakartad tumör som ofta upptäcks i lårbenet eller överarmsbenet hos yngre vuxna.
* Osteochondroma: Den vanligaste ben- och ledtumören, den är godartad och tenderar att växa långsamt över tid.

Diagnosen av skelettumörer ställs ofta genom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Biopsi kan också användas för att fastställa tumörtyp och grad. Behandlingen inkluderar vanligtvis kirurgi, strålbehandling och kemoterapi.

Transient Receptor Potential Vanilloid (TRPV) kanaler är en typ av jonkanaler som är involverade i smärta, temperaturperception och andning. Dessa kanaler är känsliga för varma temperaturer, surhet och vissa kemiska ämnen. TRPV-kanalerna kan öppnas eller stängas av beroende på olika stimuli, vilket leder till inflöde av joner som orsakar elektrisk signalering i nervceller. TRPV1 är ett exempel på en TRPV-kanal som aktiveras vid temperaturer över 42°C och av vissa kemiska ämnen, såsom capsaicin, som finns i chilipeppar.

I medicinsk kontext kan "uppfattning" referera till den subjektiva upplevelsen eller tolkningen av en viss symptom, känsla eller situation. Det kan även handla om en persons förståelse eller kunskap om en viss sjukdom, behandling eller hälsotema. En patients uppfattning om sin egen hälsa och välbefinnande kan vara av stor betydelse för deras behandlingsrespons och livskvalitet.

'Hypnos' är ett medicinskt begrepp som refererar till ett naturligt sömnämne eller ett tillstånd av sömnlöshet. Det kan också användas för att beskriva en behandling som inducerar sömn, vanligtvis genom att injicera ett preparat som innehåller ett centralstimulerande medel. Hypnos kan också avse den vetenskapliga studien av sömnen och dess faser, mekanismer och funktioner.

I medicinsk kontext, betyder "förnimmelse" vanligtvis den subjektiva upplevelsen av en känsla eller ett skeende i kroppen. Det kan handla om något som uppfattas via sinnena (till exempel se, höra, känna) eller inre kroppsfenomen (till exempel smärta, hunger, trötthet). En förnimmelse är den individuella tolkningen av en stimulus och kan variera mellan olika individer.

'Inåtledande nervbanor', även kända som efferenta nervbanor, är nerver eller delar av nervsystemet som transporterar signaler från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) till muskler och kroppens effektororgan. Dessa signaler orsakar en fysisk respons eller handling, till exempel rörelse av en muskel eller sekretion av en hormon. Inåtledande nervbanor skiljer sig från sensoriska nervbanor, som transporterar känsel- och smärtreceptorer från kroppen till centrala nervsystemet för bearbetning och tolkning.

'Ledinflammation', även känt som artrit, är ett tillstånd där det uppstår inflammation i en eller flera ledarbeten. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, såsom infektion, skada eller autoimmuna sjukdomar.

Typiska symtom på ledinflammation innefattar:

* Smärta i leden, som kan förvärras vid rörelse
* Ömhet och svullnad i leden

Andra symtom kan vara:

* Rödaktig hud runt den berörda leden
* Förhöjd kroppstemperatur eller feber
* Allmänt sjukligt tillstånd

Om du tror att du har en ledinflammation bör du söka vård av din läkare för en korrekt diagnos och behandling.

En ryggradsförträngning (även känd som ryggmärgskompression) är ett tillstånd där det structurella trycket från ben, discar eller andra bensjukdomar i ryggraden orsakar skada på ryggmärgen. Detta kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och i vissa fall till förlust av rörelseförmåga.

Det finns olika typer av ryggradsförträngningar, men de vanligaste orsakerna är degenerativa skador på discarna mellan varje ryggkotplatta (discogen slid) eller utväxter från benen (benutskott). Andra orsaker kan inkludera tumörer, infektioner och trauma.

Även om ryggradsförträngningar kan drabba vem som helst, är de vanligare hos äldre personer på grund av åldersrelaterad degeneration av ryggkotplattorna och discarna. Behandlingen för ryggradsförträngning beror på allvarlighetsgraden av tillståndet, men kan inkludera mediciner, fysisk terapi, injektioner eller i vissa fall kirurgi.

Dyspareunia är en medicinsk term som betyder smärta eller obehag under eller efter sexuellt umgänge. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive infektioner, hormonbrist, strukturella skador och psykiska problem. Smärtan kan kännas i vulvan, vaginala området eller i bäckenet hos kvinnor, medan män ofta kan uppleva smärta i penis, testiklar eller bäckenet. Dyspareunia kan ha en negativ påverkan på sexlivet och livskvaliteten, och det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever dessa symptom.

En autonom nervblockad är en medicinsk procedur där lokalbedövningsmedel injiceras nära en specifik autonom nerver för att blockera smärtsignaler eller påverka andra funktioner som kontrolleras av det autonoma nervsystemet. Autonoma nerver styr automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtslag, andning, svettning och tarmrörelser.

Denna typ av nervblockad används ofta för att lindra smärta eller behandla olika medicinska tillstånd som exempelvis hyperaktivt blåsbesvär, angina pectoris och svårigheter med tarmrörelser. Effekten av en autonom nervblockad varierar beroende på vilken nerv som blockeras och hur lång tid blockaden behålls.

Ryggmärgsskada (eng. "spinal cord injury", SCI) är en skada på den del av nervsystemet som löper genom ryggraden och styr kroppens sensoriska och motoriska funktioner. Skador på ryggmärgen kan orsakas av olyckor, sjukdomar eller andra trauma som skadar eller trycker på ryggmärgen. Symptomen på en ryggmärgsskada kan variera beroende på vilken del av ryggmärgen som är skadad och hur allvarlig skadan är, men kan inkludera förlorad känsel eller rörelseförmåga under skadan eller nedanför, smärta, svälla, spasmer, svårigheter med balans och koordination, problem med tarm- och blåshantering samt i vissa fall andningssvårigheter. Behandlingen av ryggmärgsskador kan innebära akut vård, medicinsk behandling, rehabilitering och terapi för att hjälpa den skadade personen att återhämta sig så mycket som möjligt. I allvarliga fall kan en ryggmärgsskada leda till livslång funktionsnedsättning eller död.

En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.

Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.

Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.

Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.

Inflammation is the body's natural response to injury or infection. It is a complex process that involves various cells, chemicals, and blood vessels in the affected area. The main goal of inflammation is to eliminate the initial cause of cell damage, clear out necrotic tissue and cellular debris, and initiate tissue repair.

The cardinal signs of inflammation are:

1. Rubor (redness) - This results from increased blood flow to the affected area due to vasodilation of local blood vessels.
2. Calor (heat) - The increased blood flow also leads to an increase in temperature in the affected region.
3. Tumor (swelling) - Fluid and immune cells accumulate in the tissue, causing it to swell.
4. Dolor (pain) - The release of inflammatory mediators like prostaglandins sensitizes nerve endings, leading to pain.
5. Functio laesa (loss of function) - The inflammation and accompanying symptoms can impair the normal functioning of the affected organ or tissue.

Inflammation can be classified into two types: acute and chronic. Acute inflammation is a short-term response that usually lasts for a few days, while chronic inflammation is a long-term response that can persist for weeks, months, or even years. Chronic inflammation is often associated with various diseases, such as autoimmune disorders, cardiovascular disease, and cancer.

'Knä' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av kroppen där lårbenet och skenbenet möts. Det består av benet's två översta ledstycken, knäleden (articulatio genus) och knäskålen (femurkondylen). Knäleden är en synovial joint som tillåter flexion, extension, rotation och lateral/medial böjning av benet.

Knät har också ett antal ligament och muskler som stödjer och ger stabilitet till leden, inklusive quadriceps femoris (framför), hamstrings (bakom) och knäskålsligamenten (på insidan och utsidan av knät).

Knäleden kan vara utsatt för skador som meniskskador, patellofemoral smärta, med mera. Även sjukdomar som artros (degenerativ ledsjukdom) kan påverka knät och orsaka smärta och funktionsnedsättning.

Chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung, auch bekannt als chronische Pankreatitis, ist eine Entzündung der Bauchspeicheldrüse, die fortschreitend und oft irreversibel ist. Im Gegensatz zur akuten Pankreatitis, die plötzlich auftritt und sich normalerweise nach einigen Tagen bis Wochen zurückbildet, dauert die chronische Pankreatitis länger als drei Monate an.

Die Hauptursachen für eine chronische Bauchspeicheldrüsenentzündung sind langfristiger Alkoholmissbrauch und Rauchen, obwohl auch andere Faktoren wie genetische Veranlagung, Autoimmunerkrankungen, Gallensteine, anatomische Anomalien und Medikamente eine Rolle spielen können.

Die Symptome der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung sind Schmerzen im Oberbauch, die oft in den Rücken ausstrahlen, Durchfall, Übelkeit, Erbrechen, Gewichtsverlust und Blähungen. Die Entzündung kann auch zu Komplikationen wie Diabetes mellitus, Bauchspeicheldrüsenkrebs und chronischen Schmerzen führen.

Die Behandlung der chronischen Bauchspeicheldrüsenentzündung zielt darauf ab, die Symptome zu lindern, Komplikationen zu vermeiden und das Fortschreiten der Erkrankung zu verlangsamen. Die Behandlung umfasst in der Regel eine Ernährungsumstellung, Schmerzmittel, Enzymersatztherapie, Rauchstopp und Alkoholentzug. In einigen Fällen kann auch eine Operation erforderlich sein.

Kiropraktik är en manuell läkekonst som fokuserar på muskuloskelettala systemet, särskilt ryggraden. Kiropraktorer behandlar patienter genom att använda speciella tekniker för att justera eller manipulera lederna i kroppen, främst i ryggen.

Den grundlägande filosofin bakom kiropraktik är att en störning i rörelsen av en led (som kallas en subluxation) kan påverka nervsystemet och orsaka olika hälsoproblem. Genom att korrigera dessa subluxationer kan kiropraktorer hjälpa till att lindra smärta, förbättra rörelseförmågan och återställa funktionen hos den drabbade leden.

Det är värt att notera att kiropraktik inte anses vara en allmän behandlingsmetod för alla medicinska tillstånd, men det kan vara effektivt för vissa typer av smärta relaterad till muskuloskelettala systemet, som exempelvis nack- och ryggsmärtor, huvudvärk och extremitetsrelaterade smärtor. Innan du börjar någon behandling rekommenderar vi starkt dig att konsultera din läkare eller annan vårdpersonal för att diskutera om kiropraktik är lämpligt för dina specifika symptom och behov.

Icke-myeliniserade nervtrådar är nervfibrer som saknar ett myelinskikt. Myelin är ett fettaktigt och proteinrikt materialslag som omger och isolerar de flesta av de större nervfibrerna i det perifera och centrala nervsystemet hos djur, inklusive människor. Det myeliniserade skiktet hjälper till att öka hastigheten för nervimpulser längs nerverna genom att reducera elektrisk ledningsförluster.

Icke-myeliniserade nervtrådar är vanligtvis mindre än myeliniserade nervtrådar och har en tunnare diameter. De förekommer ofta i större antal än myeliniserade nervfibrer och transporterar vanligtvis kortare distanser. Icke-myeliniserade nervtrådar överför informationen genom att använda elektrotonisk ledning, vilket är långsammare än saltatorisk ledning som sker i myeliniserade nervfibrer.

Icke-myeliniserade nervtrådar förekommer vanligtvis i det autonoma nervsystemet, som styr automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtslag, andning och tarmrörelser. De kan också finnas i sensoriska system där de överför information om smärta, temperatur och tryck till centrala nervsystemet.

Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.

The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.

There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.

RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.

Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av perioder av ofta ett sidoliknande, recurrerande huvudvärk som kan vara intensiv och vara associerad med någon eller alla av följande symptom: ögonflimmer, överkänslighet för ljud och ljus, kräkningar, yrsel och förvirring. Migrän kan delas in i två huvudtyper: migrän utan aura (tidigare kallad vanlig migrän) och migrän med aura (tidigare kallad klassisk migrän). Aura är en reversibel neurologisk störning som ofta består av synstörningar, men kan också inkludera känsel- eller talrubbningar.

Det finns även andra typer av migrän, såsom hemiplegisk migrän och retinal migrän, som är sällsynta men kan vara mycket allvarliga. Migrän kan också förekomma tillsammans med andra neurologiska tillstånd, såsom epilepsi eller Parkinsons sjukdom.

Migrän orsakas av en kombination av genetiska och miljöfaktorer, och den exakta mekanismen som orsakar migrän är inte fullständigt förstådd. Vissa läkemedel och livsstilsförändringar kan hjälpa att förebygga och behandla migränanfall.

'Irritable bowel syndrome' (IBS) er en funksjonell tarmsjukdom som kharakteriseres av bukmor, forstopping eller diarré, eller både av disse sammen med bukpine og endrede tarmvaner. Symptomene varierer i alvorhet og kan komme og gå over tid. IBS er ofte forbundet med psykisk stress og økt känslighet overfor tarmsymptomer, men det saknes klare organiske orsaker til sykdommen. Behandlingen av IBS inkluderer vanligvis ændringer i kosten, fysisk aktivitet, stressreduksjon og medikamentell behandling for å lindre symptomer.

'Skulderled' (i engelsk: 'shoulder joint') er den del af kroppen hvor overarmsknoglen (humerus) articulerer med det akromiale endestykke på skulderbladet (scapula) og koracoidprocessen. Skulderleddet er en kugle- og parringsled, der giver armen en stor rækkevidde af bevægelse i alle retninger. Ledhovedet (humerus' hoved) er ovalt og passer ind i en lav, bred skålformet fremspring på skulderbladet kaldet glenoidkrogen. For at mindske friktion mellem ledfladerne under bevægelse er de dækket af et lag af synovialmembran og bliver holdt sammen af en ring af stærkt, fibrosus væv kaldet ledkapslen. Derudover forstærkes ledhovedet yderligere med to bånd, det transverse ligament og det glenohumerale ligament.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

'Lyft' är ett engelskt verb som betyder "att lyfta eller bära upp någonting eller någon". I medicinsk kontext kan det användas för att beskriva en procedure där man lyfter bort tryck från en viss del av kroppen. Detta görs ofta för att förebygga skador orsakade av sängliggande, för att minska smärta eller för att underlätta läkning efter operationer eller skador. Exempelvis kan patienten få lyfta upp överkroppen med hjälp av kuddar eller en speciell sjukhusbädd för att underlätta andningen och minska risken för lunginflammation.

Smärtlindring vid förlossning, även känd som obstetrikal analgesi eller smärtbehandling under förlossning, är användandet av läkemedel, tekniker och strategier för att minska eller eliminera smärtan under arbetssömnen och förlossningen. Det vanligaste sättet att uppnå smärtlindring under förlossning är genom epiduralbedövning, där smärtstillande medel injiceras i ryggraden nära ryggmärgen. Andra metoder inkluderar spinalanestesi, paracervikalblock, LOR-block (lokal infiltration av läkemedel och sedering) och nitroglycerin. Smärtlindring vid förlossning används ofta för att hjälpa den födande kvinnan att känna mindre smärta under arbetssömnen och förlossningen, vilket kan hjälpa till att minska stressnivåer, öka samarbete med personalen och förbättra den övergripande förlossningsupplevelsen.

I medicinska sammanhang är "nålar" oftast en förkortning för "injektionsnålar". Det är smala, spetsiga och sterila instrument som används för att ge injektioner med läkemedel eller andra vätskor under huden, i musklerna eller in i en ven. Nålarna finns i olika längder, tjocklekar och typer beroende på användningsområde. De kan vara försedda med automatiska spjälknivar för att underlätta injektionerna eller ha ventiler för att kontrollera injektionshastigheten.

Trigeminusnervsjukdomar är en grupp sjukdomar som påverkar trigeminusnerven, den femte kranialnerven. Denna nerv har ansvar för att skicka sensoriska signaler från ansiktet och huvudet till hjärnan. Trigeminusnervsjukdomar kan orsaka olika symtom som smärta, känselbortfall, spasmer och andra sinnesförändringar i ansiktet eller huvudet. Exempel på trigeminusnervsjukdomar inkluderar trigeminusneuralgi, herpes zoster oftalmicus (ofta kallat "ögonshingles"), och trigeminusneurit. Trigeminusneuralgi är en nervstörning som orsakar korta, intensiva stickande smärtor i ansiktet. Herpes zoster oftalmicus är en komplikation av herpes zostersjukan (gurt) som kan påverka ögat och ansiktet. Trigeminusneurit är en inflammation av trigeminusnerven som kan orsaka smärta, känselbortfall och muskelsvaghet i ansiktet.

Amitriptyline är ett tricykliskt antidepressivt preparat (TCA) som primärt används för att behandla klinisk depression. Preparatet fungerar genom att blockera återupptaget av neurotransmittorerna serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket leder till en ökad koncentration av dessa signalsubstanser i synapsen och därmed en stärkt signalöverföring mellan nervcellerna.

Utöver sin antidepressiva effekt har amitriptylin också visat sig vara verksamt vid behandling av neuropatisk smärta, migrän, fibromyalgi och sömnsörtsproblem. Preparatet tas vanligen oralt och biverkningar kan innefatta torr mun, yrsel, trötthet, viktförändringar och förändrade känslor i sinneslivet. I högre doser kan amitriptylin också ge allvarligare biverkningar som hjärtrytmrubbningar och förhöjt blodtryck.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Trigeminusnerven, också känd som det femte kranialnervet (CN V), är ett parat nervsystem som innerverar ansiktet och hjässan hos däggdjur. Det består av tre grenar: oftalmisk, maxillär och mandibulär. Oftalmiska grenen innerverar ögats övre och nedre ögonlock, hornhinnan, conjunctiva, och delar av pannan och kinden. Maxillärgrenen innerverar näsa, överkäken, kindbenet, underkäken och tandkött i överkäken. Mandibulära grenen innerverar underkäken, tungan och kindmusklerna. Trigeminusnerven är också involverad i känsel, smak, smärta och temperatur i ansiktet och hjässan.

"Diskektomi" är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedure där en del eller hela en intervertebral disk tas bort. Denna typ av operation utförs vanligtvis för att lindra smärta eller andra symtom orsakade av ett tryck på nervrötter i ryggmärgen, som kan uppstå till följd av en skadad disk.

I en diskotomi kan både kärnan (nucleus pulposus) och yttre lagret (annulus fibrosus) av disken tas bort. Detta görs ofta när konservativa behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga för att lindra smärtan eller förbättra funktionen hos patienten.

Det är viktigt att notera att det finns också en annan typ av operation som kallas microdiskektomi, där man använder ett mikroskop för att underlätta operationen och minska skadan på omgivande vävnader. Microdiskektomi är ofta mindre invasiv än en traditionell diskektomi.

'Beröring' kan definieras medicinskt som en direkt kontakt eller förening mellan två objekt, vanligtvis mellan en mänsklig hand eller ett medicinskt instrument och en del av en patients kropp. Beröring används ofta i medicinen för att undersöka patienter, utföra behandlingar och ge vård. Den kan också ha en emotional betydelse som kan vara viktig för att upprätthålla patientens välbefinnande och deras förtroende för vården.

Ortopedisk tekniker är en yrkestitel som i Sverige inte är skyddad. En ortopedisk tekniker kan vara en person som har kompetens och utbildning inom området ortopedi, det vill säga lärdomar kring prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering av skador och sjukdomar i rörelseorganen.

En ortopedisk tekniker kan till exempel arbeta med att tillverka, anpassa och reparera ortoser (stöd) och proteser (ersättningar) för personer med rörelsehinder eller skador. De kan också vara specialistutbildade inom områden som till exempel ortopedisk mekanik, where they can work with the adjustment and repair of assistive devices such as wheelchairs, walkers, and crutches.

It is important to note that the specific responsibilities and competencies of an orthopedic technician may vary depending on the country and the specific job setting. In some countries, there may be formal education and certification programs for orthopedic technicians, while in others, the role may be more informally defined.

I medicinsk kontext kan ‘fot’ definieras som den del av kroppen som utgör underdelen av benet och består av tre huvudsakliga delar: fotskål, mellanfot och tåben. Foten innehåller också 26 ben, 14 små ben, 28 muskler och ett antal senor, ligament och blodkärl. Den har en rad viktiga funktioner, däribland att bära upp kroppsvikten, balansera kroppen när den står eller går och hjälpa till med avancemanget under gång.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

En medicinsk definition av 'injektioner' är när man ger en patient läkemedel eller andra substanser genom att införa dem direkt in i kroppen med hjälp av en nål. Detta kan göras på olika sätt, beroende på vilket område av kroppen som behandlas. Några exempel är subkutan injektion (under huden), intramuskulär injektion (in i muskelvävnaden) och intravenös injektion (direkt in i en ven). Injektioner används ofta när det behövs snabb verkan av läkemedlet, när patienten har svårt att svälja tabletter eller kapslar, eller när substansen annars inte skulle kunna absorberas tillräckligt väl genom magsäcken.

"Bröstkotor" refererar till de lymfkörtlarna (lymph nodes) som finns i brösten hos människor. De är en del av det immunförsvar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och sjukdomar. Bröstkotorna kan delas in i två grupper: de axillära (underarmen) och de mediastinala (i mitten av bröstet). De axillära bröstkotorna är de mest välkända och de som oftast undersöks under en mammografi eller när en läkare utför en kroppsundersökning.

Sjukfrånvaro, även kallat sjukledighet eller sjukdomsförsäkran, är ett begrepp som används när en anställd inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. För att vara sjukfrånvarande måste personen ha rätt till sjukpenning och detta regleras vanligtvis av lagar och förordningar inom respektive land. I allmänhet behöver en läkare verifiera att personen verkligen är sjuk och inte kan arbeta. Sjukfrånvaro kan vara av kort eller långvarig natur, beroende på diagnosen och hur snabbt personen återhämtar sig.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

Enligt ICD-10, den internationella klassificeringssystemet för sjukdomar och hälsoproblem, definieras sensoriska störningar som:

"Funktionsnedsättning eller avvikelse i uppfattningen av en eller flera sinnen, exempelvis syn, hörsel, smärta, temperatur, känsel, balans, proprioception (kroppsbesvär) och interoception (inre organuppfattning). Dessa störningar kan vara primära eller sekundära till en neurologisk skada eller sjukdom."

Sensoriska störningar kan påverka en persons förmåga att tolka och reagera på information från sin omvärld, vilket kan leda till kognitiva, emotionella och beteendemässiga svårigheter. Exempel på sensoriska störningar inkluderar hypersensibilitet (överkänslighet) eller hyposensibilitet (underkänslighet) för olika slags sensorisk input, som ljud, beröring, smak, lukt och syn.

Nervkompressionssyndrom (NCS) är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som orsakas av att en nerv komprimeras eller trycks på, vilket leder till smärta, kraftlöshet, känselbortfall och/eller domningar i de områden där nerven innerverar. Det kan inträffa när en nerv passerar genom en trång passage i kroppen eller vid rörelser som trycker på nerven.

Exempel på olika former av Nervkompressionssyndrom inkluderar:

1. Karpaltunnelsyndrom - Kompression av medianusnerven i handleden, vilket kan orsaka smärta, kraftlöshet och känselbortfall i handflatan och fingrarna.
2. Sulcus ulnaris syndrom - Kompression av ulnalisnerven i underarmen, vilket kan leda till smärta, kraftlöshet och domningar i lillfingret och ringfingret.
3. Tibialis posterior tendinit - Irritation eller inflammation av tibialis posterior senan som orsakas av överansträngning eller kompression, vilket kan leda till smärta, svullnad och instabilitet i foten.
4. Piriformis syndrom - Kompression av ischiasnerven när den passerar genom piriformis muskeln i höftområdet, vilket kan orsaka smärta, kraftlöshet och domningar i lårets baksida och ner i benet.

Behandlingen för NCS beror på typen och svårighetsgraden av kompressionen, men den kan innefatta vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel, ortoser eller kirurgi i allvarliga fall.

"Svullnad" är ett tillstånd där ett område av kroppen ökar i volym på grund av ökat vatteninnehåll i celler, vävnader eller håligheter. Detta orsakas vanligtvis av inflammation, trauma, infektion, allergiska reaktioner eller störningar i cirkulationssystemet. Svullnaden kan vara lokaliserad till en specifik del av kroppen eller generell och beror på den underliggande orsaken. Symptomen på svullnad kan inkludera rodnad, värme, smärta, funktionsnedsättning och i vissa fall förlorar av känseln i det drabbade området.

Intervertebral Disc Degeneration (IDD) är en naturlig åldersrelaterad förändring som sker i de mjuka skivarna (intervertebrala diskar) mellan varje ryggkotstock (vertebra) i ryggraden. Disken består av ett yttre skikt av tuffare bindväv, annulus fibrosus, och ett inre geléartat skikt, nucleus pulposus.

IDD innebär en nedbrytning av dessa skikten, vilket kan leda till smärta, stelhet och sämre rörlighet i ryggen. Denna process kan påverka disken mekaniska egenskaper, som exempelvis förmågan att absorbera stötar och utsätta ryggkotorna för ökat slitage. IDD kan också orsaka andra åkommor såsom bandscheibssjukan (disc herniation) eller led Degenerativa skador.

Värt att notera är att IDD inte alltid orsakar symtom och det finns många individer som har en viss grad av degenerering utan att uppleva några besvär alls. Även om ålder är den största riskfaktorn för IDD, kan faktorer såsom övervikt, rökning, brist på motion och olyckor också bidra till dess utveckling.

Injektioner, intramuskulära (IM) är en metod för att administrera läkemedel eller andra terapeutiska substanser genom att injicera dem direkt in i muskelvävnaden. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en spruta.

Intramuskulära injektioner är effektiva eftersom de tillåter substansen att snabbt absorberas in i blodomloppet genom den rika blodförsörjningen i muskler. De kan användas för att ge läkemedel som behöver en snabb biodistribution, och som kan inte ges peroral (dvs. som tabletter eller kapslar).

Vanliga platser för intramuskulära injektioner inkluderar den yttre överarmen, höften, låret och skinkan. Det är viktigt att undvika att injicera substansen i en blodkärl eller en nerv, vilket kan orsaka smärta, blödning eller skada.

Injektionsplatsen bör vara rengjord och desinficerad före injektionen, och nålen bör hållas vinklad i en 90-graders vinkel till huden när den införs. Efter injektionen bör patienten informeras om att de kan känna lite smärta, rodnad eller svullnad på injektionsplatsen, men att de ska söka medicinsk vård om de upplever allvarligare biverkningar.

Placeboeffekten definieras inom medicinen som en förbättring av en persons symptom eller tillstånd, som inte kan tillskrivas någon specifik behandlingsverkan. Istället beror den på subjektiva faktorer såsom tron och förväntan hos patienten, som de upplever att de har mottagit en effektiv behandling. Placeboeffekten kan uppstå när en person tar en placebotablett (som inte innehåller några aktiva substanser) eller genom andra former av placebobehandlingar, som simulerade procedurer eller bedrägliga behandlingar. Placeboeffekten är en komplex fenomen och det finns fortfarande mycket forskning pågående för att fullt ut förstå hur den fungerar och hur den kan användas på ett etiskt acceptabelt sätt inom klinisk praktik.

Diklofenak är en non-steroidell antiinflammatorisk läkemedelsgrupp (NSAID) som används för att behandla smärta, inflammation och feber. Den fungerar genom att blockera en viss typ av enzymer i kroppen som orsakar smärta och inflammation.

Den medicinska definitionen av Diklofenak är:

Diklofenak (systematiskt namn: (±)-2-(2,6-dikloranilino)fenylacetamin) är en läkemedelssubstans som tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Den har både analgetisk, antipyretisk och antiinflammatorisk verkan. Diklofenak hämmar cyklooxygenas-2 (COX-2), ett enzym som är involverat i inflammationen och smärtan. Det gör att mängden prostaglandiner, som orsakar inflammation och smärta, minskar. Diklofenak ges oftast som tablett eller kapsel, men finns även till exempel som gel för yttre användning.

Det är viktigt att notera att alla läkemedel kan ha biverkningar och att det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och vara medveten om eventuella kontraindikationer.

"Brachial plexus neuritis," också känt som "Parsonage-Turner syndrom," är en neurologisk sjukdom som orsakas av skada eller inflammation i den del av det perifera nervsystemet som kallas brachialplexus. Brachialplexus är ett nätverk av nerver som löper från halsen och genom axeln för att innervera arm, hand och fingrar.

Brachial plexus neuritis karaktäriseras vanligen av plötslig och oförutsägbar smärta i axeln eller skuldran, följt av svaghet eller förlorad känsel i arm, hand eller fingrar. Symptomen kan vara milda eller allvarliga och kan påverka en eller båda sidor av kroppen. I vissa fall kan sjukdomen leda till permanent skada på nerverna.

Orsaken till brachial plexus neuritis är ofta okänd, men det kan vara relaterat till infektioner, trauma, cancer eller immunologiska störningar. Behandlingen inkluderar smärtlindring, fysioterapi och ibland kirurgi. Prognosen varierar beroende på allvarligheten av skadan och hur snabbt behandlingen söks.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

'Plantar fascia' är ett band av starkt, icke-utslitas bindväv som sträcker sig från klövens framsida (tarsometatarsal leden) till hälens calcaneus (hälbenet). Fascien fungerar som en skida och stödjer arkén i foten. 'Plantar fasciit' är en inflammatorisk sårbildning i plantar fascian, vilket orsakar smärta i hälens undersida, oftast vid anslutningen till calcaneus. Smärtan kan vara värst efter en längre period av inaktivitet eller efter en långvarig belastning på foten.

Endometriose er en gynecologisk tilstand der karakteriseres ved at være dannet af endometrium-lignende væv udenfor livmoderen. Endometriet er det indre slimhinde lag i livmoderen, som bløder hver måned under menstruationen. Ved endometriose kan dette slags væv vokse og bløde på andre steder i kroppen, oftest i bughulen, på æggelederne eller på/i livmoderen. Disse voksende vævsafsnit reagerer på hormonelle forandringer på samme måde som endometriet inde i livmoderen gør under menstruationen, hvilket kan føre til smerter, inflammation og muligvis skader på de omkringliggende organer. Endometriose er en kronisk og ofte småsymptomatisk sygdom, der kan have betydelige konsekvenser for drøftelsen af graviditet og kan være svær at diagnostisere og behandle.

'Nackmuskler' är ett samlingsbegrepp för de muskelgrupper som kontrollerar rörelserna i nacken och halsen. De viktigaste nackmusklerna inkluderar:

1. Trapezius: Den stora triangulära muskeln på baksidan av nacken och överarmarna som hjälper till att stabilisera skulderbladet, röra huvudet och lyfta axlarna.
2. Sternocleidomastoid: De två långsmala musklerna på var sida av halsen som roterar och böjer huvudet från sidan till sidan samt flexerar det framåt när man tittar ner.
3. Scalenii: Tre smala muskler på var sida av nacken och halsen som hjälper till att flexera, rotera och lateralt böja huvudet.
4. Longus colli och longus capitis: Små muskler längs framsidan av halsen som hjälper till att flexera huvudet framåt och stabilisera ryggraden.

Dessa muskler arbetar tillsammans för att möjliggöra komplexa rörelser i nacken och halsen, såsom att vända eller nicka huvudet, hala på axlarna och hålla kroppen upprätt.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Diabetes neuropathy, also known as diabetic neuropathy, is a type of nerve damage that can occur in people with diabetes. It most commonly affects the nerves in the legs and feet, but it can also affect nerves in other parts of the body. There are several different types of diabetes neuropathy, including:

1. Peripheral neuropathy: This is the most common form of diabetes neuropathy. It affects the nerves in the legs and feet, causing symptoms such as numbness, tingling, burning, or shooting pain. In severe cases, it can lead to foot ulcers, infections, and even amputations.
2. Autonomic neuropathy: This type of neuropathy affects the nerves that control involuntary functions, such as heart rate, blood pressure, digestion, and sexual function. Symptoms may include dizziness, fainting, digestive problems, and sexual dysfunction.
3. Proximal neuropathy: This type of neuropathy affects the nerves in the hips, thighs, or buttocks, causing weakness and pain. It is more common in people with type 2 diabetes and can be severe.
4. Focal neuropathy: This type of neuropathy affects a single nerve or group of nerves, causing sudden weakness or pain. It can occur in any part of the body, but it is most common in the face, head, or torso.

The exact cause of diabetes neuropathy is not fully understood, but high blood sugar levels are thought to play a role. Over time, high blood sugar can damage the nerves, leading to neuropathy. Other factors that may contribute to the development of diabetes neuropathy include genetics, age, and lifestyle factors such as smoking and alcohol consumption.

Preventing or delaying the onset of diabetes neuropathy involves good blood sugar control, regular exercise, a healthy diet, and avoiding tobacco and excessive alcohol use. If you have diabetes and are experiencing symptoms of neuropathy, it is important to speak with your healthcare provider for proper diagnosis and treatment.

"Funktionshindrad" är ett begrepp som används för att beskriva en individ som har begränsad förmåga att utöva normativa sociala, kognitiva eller fysiska funktioner på grund av en persons sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Funktionshinder kan variera i svårighetsgrad och kan ha effekt på individens vardagliga aktiviteter, inklusive personlig vård, kommunikation, mobilitet och social interaktion. Det är viktigt att notera att funktionshinder inte enbart definieras av en persons diagnos, utan snarare av de begränsningar som orsakas av denna diagnos på individens funktionella förmåga.

Karragenan är ett kolhydrathaltigt substance som utvinns från rödalger (Rhodophyta) och används inom livsmedelsindustrin som stabilisator, emulgeringsmedel och gelbildare. Det är en komplex sockerart, en sulfaterad polysackarid, som består av alternerande enheter av galaktos och 3,6-anhydrogalaktos. Karragenan har E-nummer 407.

I medicinsk kontext kan karragenan användas som excipient i läkemedel eller som hjälpmedel vid behandling av vissa medicinska tillstånd, såsom diarré och sårbehandling. Det har också visat sig ha potentialen som en möjlig behandlingsform för vissa autoimmuna sjukdomar på grund av dess immunmodulerande egenskaper.

Akupunkturer är specifika punkter på kroppen som används inom akupunktur, en traditionell kinesisk medicinsk behandlingsmetod som inbegriper att sticka igennom huden med små nålar i syfte att stimulera dessa akupunkter. Enligt den traditionella kinesiska medicinen är akupunkterna kopplade till energilinjer, eller mer korrekt "meridianer", som löper genom kroppen och styr olika fysiologiska funktioner. Genom att stimulera specifika akupunkter kan denna energi (Qi) påstås balanceras och sjukdomar botas eller lindras.

I en modern medicinsk kontext är mekanismerna bakom akupunktur mindre klarlagda, men det finns evidens som stöder att den kan vara effektiv för vissa smärtbehandlingar och andra medicinska tillstånd. Det har föreslagits att akupunkturen verkar genom att påverka nervsystemet, muskler, benvävnad och kroppens egna opioider (smärtlindrande ämnen).

Det är viktigt att notera att det inte finns en allmänt accepterad anatomisk eller fysiologisk grund för akupunkturpunkterna i den västerländska medicinen, men de kan fortfarande vara effektiva som en del av en komplementär behandlingsmetod.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

'Visceral afferent' fibers are a type of nerve fiber that carries sensory information from the internal organs (viscera) to the central nervous system. These nerves detect and transmit information about conditions such as stretch, pain, temperature, and chemical changes within the body's organs. They play a crucial role in maintaining homeostasis and detecting any potential threats or abnormalities in the internal environment. Visceral afferent fibers are an important component of the autonomic nervous system, which regulates involuntary physiological processes such as heart rate, digestion, and respiration.

'Fruktan' är ett naturligt sockerart som finns i vissa matvaror, särskilt i grönsaker och frukter. Det är en polysackarid, vilket betyder att det består av flera enkla sockermolekyler som är kopplade samman. Fruktan är egentligen en kedja av fructoserester, och den kan vara lång eller kort beroende på hur många fructoserester den innehåller.

Fruktan är inte samma sak som fruktose, som är en enkel sockermolekyl som också finns i vissa livsmedel. Även om fruktan och fruktose båda innehåller fructos, så skiljer de sig åt när det kommer till deras kemiska struktur och hur kroppen behandlar dem.

Fruktan är långsammare att absorberas i tarmen än vad fruktose är, och därför orsakar den ofta inte samma blodsockerökning som fruktose gör. Däremot kan vissa människor ha problem med att metabolisera stora mängder fruktan, vilket kan leda till symptom som diarré och magont.

'Sensorisk tröskel' (eller sensory threshold) är ett begrepp inom neurofysiologi och psykofysik som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som just kan uppfattas av en sinnesorgan. Det finns olika typer av sensoriska trösklar, men de två mest studerade är gränsen mellan att känna igen någonting alls (absolut tröskel) och den minsta skillnaden i intensitet som kan uppfattas mellan två stimuli (differensiell tröskel).

Absolut tröskeln definieras som den lägsta intesitetsnivån av en given stimulus som just kan uppfattas över bakgrundsbruset eller från det sensoriska rummet. Detta innebär att vid intensiteter under absoluta tröskeln är individen inte i stånd att uppfatta stimulansen alls.

Differensiell tröskel definieras som den minsta skillnaden i intensitet mellan två stimuli som just kan uppfattas som olika. Detta innebär att vid skillnader under differensiella trösklar upplevs de två stimulanserna som lika intesiva av individen.

Det är värt att notera att sensoriska trösklar kan variera mellan olika individer och kan påverkas av en rad faktorer, inklusive ålder, uppmärksamhet, motivation, erfarenhet och kulturell bakgrund.

En ryggradsfraktur är en allvarlig skada där någon eller flera av de ben i ryggen (vertebrala) som bildar ryggraden är brustna eller skadade. Detta kan orsakas av olika skäl, till exempel trauma såsom bilolyckor, fall eller våld, men kan även vara relaterat till svaga ben på grund av osteoporos eller tumörer. Ryggradsfrakturer kan leda till smärta, förlust av rörelseförmåga och i allvarliga fall kan orsaka skador på nervsystemet.

Interstitial cystitis (IC), också känd som blåssjuka eller irritabel blåsa, är en kronisk blasabnormaltitet som orsakar smärta, tryck och obehag i urinblåsan. Det saknas en allmänt accepterad medicinsk definition av interstitiell cystit, men Diagnostiska and Statistiska Manualen för Psykiatriska Störningar (DSM-5) definierar det som en kronisk blasautsättning orsakad av en icke-bakteriell inflammation. IC är vanligare hos kvinnor än män och tenderar att drabba äldre vuxna.

IC kan vara förknippad med andra symtom som frekvent urineringsbehov, smärta under eller efter sexuellt samlag, smärta vid menstruation och smärta i ländryggen eller buken. Även om orsaken till IC inte är fullständigt förstådd, tror forskare att det kan bero på skador på blasans slemhinna, autoimmuna reaktioner eller störningar i nerver som styr smärta och känsel.

Det finns ingen botemedel för IC, men behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra symtomen och kan innefatta livsstilsförändringar som diät, stresshantering och blasövningar. Vissa läkemedel som antiinflammatoriska medel, antidepressiva medel och smärtstillande medel kan också användas för att lindra symtom. I vissa fall kan kirurgi vara ett alternativ om andra behandlingar inte fungerar.

Kodein är ett opiatderivat som används som smärtstillande och hostdämpande medel. Det verkar genom att påverka centrala nervösa systemet och andningssystemet. Kodein kan också användas för att behandla hosta, diarré och kronisk smärta.

Liksom andra opiater kan kodein orsaka biverkningar som yrsel, sömnlöshet, konfusion, illamående, kräkningar, förstoppning och andningsdepression. Det finns också en risk för beroendeframkallande effekter vid långvarig användning. Kodein bör endast användas under medicinsk övervakning och enligt recept.

Medicinskt sett kan misslyckad ryggkirurgi (även kallat "revisionsryggkirurgi") definieras som ett situation där en individ som har genomgått en ryggoperation inte uppnår den önskade lindringen av smärta eller funktionsförbättring, eller om komplikationer uppstår under eller efter operationen. Det kan också handla om att sjukdomen eller skadan fortsätter eller återvänder efter operationen.

Det finns många orsaker till misslyckad ryggkirurgi, inklusive felaktig diagnos, otillräcklig bedömning av patientens tillstånd innan operationen, tekniska fel under operationen eller komplikationer efter operationen. I vissa fall kan det vara svårt att korrigera problemen och patienten kan behöva ytterligare operationer för att åtgärda situationen.

Det är viktigt att notera att misslyckad ryggkirurgi inte nödvändigtvis betyder att operationen var fel utförd, utan kan bero på en rad olika faktorer som är specifika för den enskilde patienten.

'Visdomstand' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det stadium då en foster har utvecklats tillräckligt mycket för att kunna överleva utanför moderns kropp, även om det kan behöva intensiv vård och specialiserad medicinsk behandling.

Visdomstand definieras ofta som en fetal vikt på minst 500 gram eller ett gestationsålder (tid från senaste menstruation) på minst 24 veckor. Vid dessa tillstånd har fostret vanligtvis utvecklat lungor som är tillräckligt mogna för att möjliggöra yttre andning, även om det fortfarande kan finnas risker relaterade till lungfunktion och andra komplikationer.

Det är värt att notera att visdomstand inte är samma sak som full terminsfödsel, som normalt definieras som en födelse efter 37 veckor av graviditet. Födda barn som är vid visdomstand kan fortfarande ha lägre vikter och vara mer känsliga för komplikationer jämfört med fullt utvecklade foster.

"Antiinflammatoriska medel", även kända som antiinflammatory drugs (NSAID) eller prostaglandinförebyggande medel, är en grupp läkemedel som används för att behandla smärta, feber och inflammation. De fungerar genom att blockera en specifik typ av enzymer, cyklooxygenas (COX), som är involverade i produktionen av prostaglandiner, som orsakar inflammation och smärta.

Det finns två typer av COX-enzym: COX-1 och COX-2. COX-1 är involverad i skyddet av magslemhussen, blodets sammanflöde och njurarnas funktion, medan COX-2 främst produceras under inflammatoriska tillstånd. NSAID kan vara selektiva eller icke-selektiva beroende på om de blockerar båda typerna av COX-enzym eller bara COX-2.

Exempel på antiinflammatoriska medel är acetylsalicylsyra (Aspirin), ibuprofen, naproxen och celecoxib. Dessa läkemedel kan ha biverkningar som magonti, blödningsrubbningar och skada på njurarna vid långvarig användning.

'Kroppsställning' refererar till hur kroppen positionerar och orienterar sig i rummet. Det kan avse både stillasittande, stående eller liggande positioner samt mer specifika positioner som används under vissa aktiviteter eller medicinska undersökningar. Exempel på kroppsställningar inkluderar sittande upprecta, stående med rak rygg, liggande på sidan, barnmorskeställning (knä-bröst-ställning) och flera andra. Kroppsställning kan ha betydelse för olika aspekter av hälsan och välbefinnandet, inklusive andning, cirkulation, smärta och rörelsefrihet.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Spinothalamiska bana (singular) eller spinothalamiska banor (plural) refererar till två nervbanor som löper upp längs ryggraden från ryggmärgen till thalamus i hjärnan. Dessa banor är involverade i smärtsensation, temperaturkänslighet och kvaliteten av vissa typer av beröring.

Det finns två huvudsakliga spinothalamiska banor: laterala spinothalamiska trakten (lateral spinothalamic tract) och anterior spinothalamiska trakten (anterior spinothalamic tract).

Lateral spinothalamic tract löper upp på ryggmärgssidan som mottar smärtsensationer från den motsatta kroppshalvan. Denna bana är involverad i uppfattningen av skarp, väl definierad smärta och känslan av varma temperaturer.

Anterior spinothalamic tract löper upp på ryggmärgssidan som mottar smärtsensationer från den samma kroppshalvan. Denna bana är involverad i uppfattningen av diffus, dämpad smärta och känslan av kall temperaturer.

Tillsammans ger dessa banor information om olika aspekter av smärtsensationer och temperatur till thalamus, som sedan skickar informationen vidare till hjärnbarken för att tolkas och ge upphov till en känslomässig reaktion.

Den medicinska termen för "buk" är abdomen. Abdomen är den del av kroppen som ligger mellan bröstkorgen (thorax) och bäckenet (pelvis). Den innehåller flera viktiga organ såsom levern, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, njurarna och könsorganen.

Arthroscopy är en kirurgisk procedur där ett smalt, belyst teleskop (arthroscope) införs in i en led via en liten incision. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning eller narkos.

Genom att använda arthroscopen kan kirurgen se in i leden, undersöka skador och utföra vissa typer av reparations- eller korrektivbehandlingar. Detta görs vanligen genom ytterligare en liten incision där små instrument introduceras för att behandla problemet.

Arthroscopy används ofta för att diagnostisera och behandla olika ledsskador, såsom meniska skador, ledbandsskador och ledinflammationer.

Prostatit är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som alla berör prostata, en körtel belägen under urinvägensblåsan hos mannen. Det finns fyra huvudsakliga typer av prostatit:

1. Bakteriell prostatit: Denna form av prostatit orsakas av en bakterieinfektion och kan behandlas med antibiotika. Symptomen inkluderar smärta, sveda under urineringen, frekvent urineringsbehov och i vissa fall feber.

2. Kronisk bakteriell prostatit: Denna form av prostatit kännetecknas av återkommande eller kroniska infektioner i prostata som är svåra att behandla med antibiotika. Symptomen kan vara mildare än för akut bakteriell prostatit, men kan fortfarande orsaka smärta och urinvägsproblem.

3. Kronisk prostatit/chronisk pelvisk smärta: Detta är en kronisk smärtasyndrom som drabbar prostata och ibland även omgivande strukturer, såsom blygdbenet och muskler i ländryggen. Symptomen inkluderar smärta eller obehag i låret, buken, blygdbenet eller i perineum (området mellan anus och skrevet). Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan förvärras efter sexuell aktivitet.

4. Asymptomatisk inflammatorisk prostatit: Denna form av prostatit orsakar inga symptom, men en rutinmässig undersökning visar tecken på inflammation i prostata. Det är oklart om denna tillstånd har någon klinisk betydelse eller behöver behandlas.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever smärta, obehag eller andra symptom som kan vara relaterade till prostatit. En läkare kan undersöka dina symptom och rekommendera lämplig behandling.

Torakotomi är en kirurgisk procedur där man öppnar bröstkorgen genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av thorax (bröstkorgen). Detta görs vanligtvis för att ge bättre tillgång till de strukturer som befinner sig inne i bröstkorgen, såsom lungor, hjärta och mediastinum (det centrala området i thorax där stora blodkärl och luftstrupar passerar).

Torakotomi kan användas för en rad olika syften, inklusive:

1. Lungresektioner: Om man behöver ta bort en del eller hela en lunga på grund av sjukdom eller skada.
2. Biopsier: Om man behöver ta prover från lungor, lymfknutar eller andra strukturer inne i bröstkorgen för att ställa en diagnos.
3. Dränering: Om det behövs dränera vätska eller luft som har accumulerat inne i bröstkorgen.
4. Reparation av hjärtklaffar: I vissa fall kan torakotomi användas för att reparera skadade hjärtklaffar.
5. Tumörresektioner: Om det behövs ta bort tumörer eller cancer i bröstkorgen.

Torakotomin utförs vanligtvis under allmänt anestesi och kräver en vårdgivare med erfarenhet inom thoraxkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva stanna på intensivvårdsavdelningen för att övervakas noga, och det kan ta tid för patienten att helt återhämta sig.

En medicinsk definition av "nerver, inåtledande" (afferent nerver) är nervceller eller nerveimpulser som leds in i centrala nervsystemet, till exempel från huden, musklerna eller organen, för att bearbetas och tolkas som känselintryck, smärta, temperatur eller proprioception (kroppens position och rörelse). Detta står i kontrast till "efferent nerver", som leder signaler ut från centrala nervsystemet för att styra muskelaktivitet och kroppens funktioner.

Medicinskt sägs Mag-tarmsjukdomar (Gastrointestinala sjukdomar) vanligen vara sjukdomar som drabbar magsäcken, tarmen och angränsande organ. Detta kan inkludera sådana tillstånd som gastrit, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, irritabel tarmsyndrom (IBS), celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (ITD) och cancer i mag-tarmkanalen. Symptomen på dessa tillstånd kan variera mycket, men de vanligaste inkluderar buksmärta, diarré, illamående, kräkningar, viktminskning och blod i avföringen. Behandlingen beror på vilket tillstånd det rör sig om, men den kan innefatta mediciner, ändringar av kosten, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgi.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

'Psykologi' er en vitenskap som studerer menneskelige tanker, følelser, adferd og tilstander relatert til tett samfunn med hverandre og deres omgivelser. Den inneholder flere underdiscipliner, for eksempel klinisk psykologi, utviklingspsykologi, social psykologi, personlighetspsykologi og biologisk psykologi. Psykologer bruker ofte forskningsmetoder som eksperimentell psykologi, korrelasjon og observering for å forstå hvordan mennesker opplever, tenker og beter seg i ulike situasjoner.

Kiropraktisk manipulation (även kallat chiropractic adjustment) är en metod som används inom kiropraktik. Det handlar om att applicera en specifik kraft med hög hastighet till en led, ofta i ryggraden, för att korrigera en perceived subluxation (en delvis utbunden led) och på så sätt återställa normal funktion och rörelse. Manipulationen kan vara följt av ett smackande eller knakande ljud, som orsakas av gasbubblor i ledvätskan som expanderar snabbt.

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom kiropraktiken, och alla kiropraktorer kan inte ha samma filosofi eller metoder. Vissa kiropraktorer kan också använda sig av andra behandlingsmetoder än manipulation, beroende på patientens individuella problem och behov.

"Kirurgisk dekompression" refererar till ett medicinskt ingrepp där målet är att minska trycket på en del av kroppen, oftast inre organ eller nerver, för att lindra smärta eller förbättra funktionen. Detta kan uppnås genom att skapa ett artificiellt utrymme runt den drabbade strukturen, till exempel genom att ta bort en del av ett ben för att lindra tryck på en nerv, eller genom att göra en öppning i en kapsel runt ett organ för att minska trycket inuti.

Exempel på kirurgisk dekompression inkluderar:
- Nervdekompression, där en del av en nervrot är komprimerad och orsakar smärta eller kraftiga känsel- eller rörelseförluster. Genom att göra en liten inkision i huden och skapa ett utrymme runt nervern kan trycket minskas och symtomen förbättras.
- Dekompression av gallblåsan, där stenar eller andra abnormaliteter orsakar högt tryck inuti gallblåsan. Genom att göra en inkision i gallblåsan kan man minska trycket och förhindra komplikationer som inflammation eller infektion.
- Dekompression av lungan, där en del av lungan kollapsar och orsakar andningssvårigheter. Genom att göra en inkision i bröstkorgen kan man återställa lungans funktion och förbättra andningen.

Det är viktigt att notera att kirurgisk dekompression bör utföras av en kvalificerad läkare, ofta en specialist inom området som drabbats, efter en noggrann undersökning och bedömning av patientens tillstånd.

En ljumskbråck, även kallat inguinalhernia, är en medicinsk tillstånd där en del av bukhinnan eller gräsmagsvävnaden tränger igenom svag muskulatur i ljumsken. Detta kan resultera i en upphöjd knöl som ofta blir tydligare när personen är stående, böjer sig framåt eller hostar. Ljumskbråck kan vara små och orsaka obehag eller vara större och leda till besvärliga symtom som smärta, tryckkänsla och i vissa fall komplikationer såsom att tarmen eller andra inre organ fastnar i bråcket. Behandlingen kan bestå av kirurgi för att reparera svagheten i muskulaturen och placera bråckinnehållet tillbaka inne i bukhålan.

NAV1.7, eller Nav1.7 sodiumkanal (også kendt som SCN9A), er en type af voltage-gated natriumkanaler, der spiller en vigtig rolle i nerveimpulsersoverførsel og smertefølelse. Disse kanaler findes i det perifere nervesystem og er specielt koncentreret i nociceptive neuroner, som er involveret i smertesensation. NAV1.7 sodiumkanaler hjælper med at generere aktionspotentiale i nerven og påvirker dermed hastigheden og intensiteten af nerveimpulser. Variationer i NAV1.7 kanalfunktion er forbundet med forskellige smertestørrelser, herunder smertefølelse ved normale berøringer (allodyni) og smertefrihed.

En nervtumör är en abnorm growth or mass on or in the nerves or nervous tissue. These tumors can develop in any part of the nervous system, including the brain, spinal cord, and peripheral nerves. Nervtumörer kan vara either benigna eller maligna (cancerous).

Benigna nervtumörer växer långsamt och tenderar att vara mindre invasiva än maligna tumörer. De kan dock orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, särskilt om de pressar på närliggande nervstrukturer.

Maligna nervtumörer, även kända som nervcancer eller neuroendokrina cancer, växer snabbare och är mer invasiva än benigna tumörer. De kan sprida sig till andra delar av kroppen (metastasera) och orsaka allvarliga skador på nervsystemet.

Det är viktigt att notera att nervtumörer inte behöver vara direkt relaterade till nervesystemet självt - till exempel kan en tumör som startar i ett annat organ, såsom bröstet eller lungorna, spridas till nervsystemet och kallas då för en sekundär nervtumör.

Ett behandlingsprotokoll (treatment protocol) är en skriftlig guide eller plan som beskriver den rekommenderade diagnos- och behandlingsvägen för en viss medicinsk tillstånd eller sjukdom. Protokollet innehåller ofta riktlinjer för att utvärdera patientens tillstånd, välja adekvat diagnostisk undersökning, och specificera behandlingsalternativ baserat på de senaste forskningsrönen och kliniska erfarenheterna.

Behandlingsprotokoll används ofta inom klinisk forskning för att standardisera behandlingen av patienter som deltar i kliniska prövningar, så att resultaten kan jämföras mellan olika studier och institutioner. Dessa protokoll är vanligen strikt reglerade och specificerar exakt vilka behandlingssteg som ska följas, inklusive doseringar, tidpunkter för administration och eventuella follow-up-besök.

I klinisk praktik kan behandlingsprotokoll användas som en hjälpmedel för läkare och andra vårdpersonal att erbjuda en konsistent, evidensbaserad vård till sina patienter. Protokollen kan vara mer flexibla än de använda inom forskning, men de bör fortfarande baseras på den senaste vetenskapliga forskningen och skapa möjligheter för individuell anpassning beroende på patientens specifika behov och preferenser.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

Ketamin är ett potent psykoaktivt dissociativt anestetiskt läkemedel som primärt används inom medicinen för kortvarig, djup och smärtlindring vid kirurgiska ingrepp. Det kan också användas för att behandla smärta hos patienter med svår kronisk smärta som inte svarat på andra behandlingsformer.

I lägre doser kan ketamin orsaka dissociativa effekter, som en känsla av detachment från sin omgivning och sin egen kropp, förändrade perceptioner av tid och rum, hallucinationer och förhöjd känslighet för sensoriska stimuli. Dessa effekter gör att ketamin också har blivit ett populärt illegalt drog bland vissa grupper.

Läkemedlet verkar genom att blockera NMDA-receptorer i hjärnan, vilket påverkar signalöverföringen mellan nervceller och kan leda till smärtlindring, sedering och dissociativa effekter. Ketamin har också visat lovande resultat som ett snabbt verksamt antidepressivt läkemedel hos patienter med behandlingsresistent depression.

Spinal fusion är en kirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment i ryggraden förenas till ett kontinuerligt segment. Detta uppnås vanligtvis genom att placera en bit av benväv (bengraft) mellan de två segmenten, vilket sedan växer samman och skapar en fast länk mellan dem. Ibland används även metallimplantat som skruvar, stänger eller plattor för att hålla de fusionerade segmenten i rätt position medan benväven läker.

Den huvudsakliga orsaken till spinal fusion är att behandla smärta och instabilitet i ryggraden som orsakas av olika tillstånd, såsom degenerativa skador på diskarna (de gummartade kuddarna mellan varje ryggkotor), skleros (härdning) eller frakturer av ryggkotorna, skolios eller andra former av ryggradsförvridningar, tumörer eller infektioner.

Det är viktigt att notera att spinal fusion kan minska flexibiliteten i ryggraden och kan leda till ökad belastning på de omgivande segmenten, vilket kan orsaka nya problem över tiden. Därför bör alla andra behandlingsalternativ undersökas innan en spinal fusion rekommenderas, och den ska endast utföras av en erfaren kirurg specialiserad på ryggradskirurgi.

Elektroakupunktur är en form av akupunktur där små elektriska impulser används i kombination med traditionell akupunktur. Elektroakupunkturen innebär att något lättare strömförande ställs in mellan två acupunktnålar, som sätts in i olika akupunkturpunkter på kroppen. Denna metod används ofta för att behandla smärta och andra sjukdomar, såsom muskuloskeletala problem, neurologiska tillstånd och psykiatriska störningar.

Det finns olika typer av elektroakupunktur, men de flesta involverar att en liten ström av elektrisk energi skickas genom nålar som är insatta i akupunkturpunkter. Strömmen kan variera i frekvens och intensitet beroende på behandlingens syfte. Elektroakupunkturen anses verka genom att stimulera nervändarna och orsaka en kaskad av händelser som kan leda till smärtlindring, förbättrad cirkulation och läkerprocessen.

Det är viktigt att notera att elektroakupunkturen inte är lika vetenskapligt stödd som traditionell akupunktur och att det behövs mer forskning för att fastställa dess säkerhet och effektivitet. Liksom med alla medicinska behandlingar bör elektroakupunkturen endast utföras av en licensierad och kvalificerad terapeut.

Ketoprofen är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, feber och inflammation. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzym, cyklooxygenas (COX), som är involverat i produktionen av prostaglandiner, som är ämnen som orsakar inflammation och smärta.

Ketoprofen har stark smärtlindrande effekt och är aktivt mot inflammation, feber och muskelvärk. Det kan användas för att behandla en rad olika tillstånd, inklusive menstruationssmärtor, artros, reumatoid artrit, tandvärk och efteroperationella smärtor.

Som alla NSAID-preparat kan ketoprofen ge biverkningar som magontörsta, illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel, sömnlöshet och höjda levervärden. Vid långvarig användning kan det också öka risken för allvarliga biverkningar som magsår, blödningar i mag-tarmkanalen och hjärt-kärlsjukdomar.

Det är viktigt att använda ketoprofen enligt receptbelagda doser och att inte använda det under längre tid än vad som är nödvändigt, för att minska risken för biverkningar.

'Kärlkramp' är ett medicinskt begrepp som på engelska kallas "vasospasm". Det handlar om en plötslig och ofta smärtsam konstriktion (trångning) av musklerna i kärlen, vanligtvis i hjärnans blodkärl. Denna konstriktion kan leda till en minskad blodflöde till det drabbade området och orsaka symtom som svår huvudvärk, yrsel, förvirring, synförändringar eller i värsta fall stroke. Kärlkramp kan vara ett komplikation till subarachnoidalblödning (en typ av blödning i hjärnan).

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Ergonomi definieras inom medicin ofta som läran om människans interaktion med sitt arbetsmiljö och tekniska enheter, med fokus på att optimalisera komfort, prestanda och hälsan genom att anpassa arbetsuppgifterna, utrustningen och miljön till människans fysiska och kognitiva förmågor och begränsningar. Ergonomi handlar också om att förebygga arbetsskador och sjukdomar genom att reducera belastningar på kroppen, exempelvis genom att anpassa sittpositioner, lyftteknik och arbetstider.

Osteopathic manipulation, även känt som osteopati, är en form of manual medicine som utövas av osteopater och i vissa fall av läkare med speciell utbildning inom området. Osteopatisk manipulation innebär användandet av handgrepp och andra manuella tekniker för att påverka muskler, skelett, bindväv och kretslopp i kroppen.

Syftet med osteopatisk manipulation är att hjälpa till att återställa normal funktion, lindra smärta och öka rörligheten i kroppen. Osteopater använder sig av en helhetligt perspektiv och ser på kroppen som ett sammanhang där alla delar är relaterade till varandra. De undersöker patientens struktur och funktion för att hitta orsakerna till deras symptom och behandlar dem med manualterapi.

Osteopatisk manipulation kan användas för att behandla en rad olika tillstånd, inklusive muskuloskeletala smärtor, huvudvärk, artrit, skador och neurologiska tillstånd som exempelvis neuralgi. Det är viktigt att notera att osteopatisk manipulation inte bör användas som en substitut för konventionell medicinsk behandling eller vid allvarliga sjukdomar eller skador.

'Narkotika' är ett samlingsbegrepp för substanser som påverkar centrala nervsystemet och kan orsaka smärtstillande, sedativ, euforiserande eller hallucinogena effekter. De flesta narkotikaklassade preparaten har en potential att missbrukas och är styrda av lagar och regler för att skydda allmänheten från skada.

Exempel på vanliga narkotika inkluderar opiater som morfin och heroin, sedativa som diazepam (Valium) och alkohol, stimulanter som kokain och amfetamin, samt hallucinogener som LSD. Det är viktigt att notera att många av dessa substanser också har legitima medicinska användningsområden när de preskrivs och används korrekt under medicinsk övervakning.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi (uttpronoucerat "chee"), genom kroppens meridianer eller energileder. Akupunkturpunkterna ligger längs dessa meridianer och anses påverka flödet av qi.

Enligt den västerländska medicinska synvinkeln är mekanismerna bakom akupunkturs verkan inte fullständigt förstådda, men det finns teorier som inkluderar att akupunktur stimulerar nervbanor och på så sätt frigör neurohormoner som påverkar funktionen i centrala nervsystemet. Detta kan leda till smärtlindring, förbättrad cirkulation och andra positiva hälsoutfall.

Akupunktur används ofta för att behandla smärta, men det finns också studier som visar på dess effektivitet vid behandling av en rad andra tillstånd, såsom andningsbesvär, mag-tarmbesvär och psykiska problem.

Medicinskt kan Meperidin beskrivas som ett opiattpreparat som används för smärtlindring och som tillhör gruppen partiella agonister vid opioidreceptorerna. Det är ett syntetiskt derivat av alkaloiden Thebain, som finns naturligt i opievallmo (Papaver somniferum).

Meperidin används ofta för att behandla måttliga till starka smärtor och kan ges via olika rutter, inklusive intravenöst, intramuskulärt eller oralt. Det har en snabb början på verkan (cirka 15 minuter efter intramuskulär injektion) och en effektiv smärtlindrande verkan som varar i ungefär 2-4 timmar.

Vanliga biverkningar av Meperidin inkluderar yrsel, svimning, illamående, kräkningar och andningsdepression. Långvarig användning eller höga doser kan leda till fysisk beroende och abstinenssymptom vid avslutad behandling.

Meperidin bör endast användas under medicinsk övervakning och enligt rekommenderade riktlinjer på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och missbruk.

Trigger points (TPs) är en medicinsk term som används för att beskriva lokala smärtsamma hyperirriterbara områden i skelettmuskulaturen. De uppstår ofta till följd av trauma, överansträngning, skada eller långvarig spänning i musklerna. En triggerpunkt kännetecknas av en knutformad förhärdning i muskelfibrerna och kan orsaka smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i den drabbade muskeln. När en triggerpunkt trycks på eller stimuleras kan det leda till att smärtan spridas ut till andra delar av kroppen, ett fenomen som kallas för refererad smärta. Trigger points är vanliga hos många olika sorters smärtsjukdomar och kan behandlas med metoder som massage, behandling med varma eller kalla kompresser, akupunktur och vissa former av fysisisk terapi.

Epiduralbedövning, även känd som epiduralanalgesi eller endidymaal analgesi, är en typ av smärtlindring som används under sjukhusvård. Den innebär att en lokalbedövningsmedel injiceras i ryggmärgens epiduralrum, det vill säga utrymmet mellan den hårda yttre skalet och den mjuka inre kärnan av ryggraden.

Denna metod används ofta under förlossningar för att ge smärtlindring till den som föder barnet, men kan även användas under andra typer av operationer i mag-tarmsystemet, bröstkorgen eller nedre extremiteterna. Epiduralbedövningen fungerar genom att blockera nervimpulserna från de smärtsignaler som skickas till hjärnan, vilket gör att patienten upplever en minskad smärta i det berörda området.

Det är viktigt att notera att epiduralbedövning inte påverkar medvetandet eller andningen och att den kan ges som kontinuerlig infusion av läkemedel för att upprätthålla smärtlindringen under en längre period.

"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.

Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.

Sömnstörningar (Sleep Disorders) är en grupp medicinska tillstånd som kännetecknas av oönskade eller abnorma sömnbeteenden och/eller sömnrelaterade symtom. Dessa störningar kan påverka mängden, kvaliteten och regleringen av sömnen och leda till negativa konsekvenser under vakenhetstiden. Sömnstörningar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och karaktär, exempelvis insomnier (svårigheter att somna in eller stanna sovande), sömnlöshet (olämpliga uppvaknanden under natten eller tidigt på morgonen), sömnapné (andningsstörningar under sömn), parasomnier (abnorma beteenden under sömn) och circadian rythmstörningar (avvikande sömntider). Sömnstörningar kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion, mental hälsa, arbets- och skolprestationer samt kvaliteten på livet. Vissa sömnstörningar kan också vara förknippade med underliggande medicinska eller psykiatriska tillstånd.

Psykosomatiska sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där det finns en tydlig inverkan mellan psykiska faktorer, som stress, trauma eller personlighetsdrag, och kroppsliga symptom. Det vill säga, att dessa sjukdomar orsakas eller underhålls av en kombination av psykiska och sociala faktorer snarare än enbart biologiska faktorer. Symptomen kan variera mycket, men de inkluderar ofta smärtor, trötthet, mag-tarmproblem, hudutslag eller andningssvårigheter, som inte har någon klar organisk orsak. Behandlingen av psykosomatiska sjukdomar kan innebära både medicinska behandlingar för att lindra de kroppsliga symptomen och psykoterapi för att adressera de underliggande psykiska faktorerna.

Den solara plexusen är ett autonomt nervsystem centrum, även känt som det toraxgmentala sympatiska ganglionet. Det ligger i bakre delen av magens övre del, omedelbart under diafragma, och innehåller en stor mängd interneuroner och efferenta neuroner som styr de autonoma funktionerna hos de inre organen i bröstkorgen och buken. Solara plexusen är också kopplad till sinnesnerver från huden och musklerna i mag-tarmkanalen, och kan bidra till smärta eller obehag i mitten av magen när det stimuleras.

En narkotikablockerare är ett läkemedel eller en substans som blockerar eller minskar effekterna av narkotika eller andra psykoaktiva substanceffekter. Dessa kan användas i medicinska sammanhang för att behandla beroende, oavbrutna droganvändning eller överdoseringar. Exempel på narkotikablockerare inkluderar naltrexon och naloxon. Naltrexon används för att behandla alkohol- och opiatberoende, medan naloxon är ett livräddande läkemedel som används för att revertera effekterna av en opiatoverdos.

'Knäskål' (popliteus muscle bursitis) är en inflammation i en liten vätskesäck, en bursa, som ligger mellan knäskålsmuskeln (musculus popliteus) och underarmsbenet (ulna) i knät. Knäskålsmuskeln hjälper till att rotera lårbenet inåt när benet böjs. Bursan fungerar som en amortisering mellan muskeln och benet, för att underlätta rörelserna i knät.

Popliteus muscle bursitis kan uppstå till följd av en skada eller överansträngning på muskeln eller omkringliggande vävnad, vilket orsakar inflammation och smärta i knäskålen. Symptomen inkluderar smärta och ömhet i det baksida av knät, särskilt när man böjer eller sträcker benet. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar och bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen innefattar ofta vila, isapplikationer, smärtstillande läkemedel och fysioterapi. I vissa fall kan operation behövas om inflammationen inte förbättras med konservativ behandling.

'Frånvaro' kan i medicinsk kontext definieras som ett tillstånd där en individ eller en del av kroppen är avsaknlig eller inte fungerar som förväntat på grund av sjukdom, skada eller genetisk anomali. Det kan också referera till när någon missar en medicinsk behandling eller en kontrollbesök hos en vårdgivare.

Exempel på medicinska frånvaro-tillstånd inkluderar:

* Absens (avsaknad) av en kroppsdel, såsom ett extremitet eller en organ
* Avsaknaden av en funktion i en kroppsdel, till exempel saknas hörsel eller syn
* Avsaknad av ett hormon eller en kemisk substans i kroppen
* Avsaknad av ett visst beteende eller förmåga som normalt förväntas finnas hos en individ, till exempel saknar minnet eller förmågan att tala

Frånvaro kan också vara en temporär tillstånd, såsom när någon missar en dos av sin medicin eller när en patient inte dyker upp till ett planerat sjukhusbesök.

Hälsoindikatorer är mätvärden eller observabla data som används för att bedöma och jämföra populationers eller individers hälsa och välbefinnande. De kan vara relaterade till olika aspekter av hälsan, såsom livslängd, dödlighet, sjukdomsbörda, livskvalitet, socialt bemötande och riskfaktorer för ohälsa. Hälsoindikatorer används ofta inom folkhälsovård, forskning och politik för att övervaka trender, utvärdera interventioner och allmänna hälsotillståndet hos populationer eller grupper. Exempel på hälsoindikatorer kan vara barnadödlighet, andelen rökare, prevalensen av diabetes eller medellivslängd.

"Akutmottagning" är en benämning inom sjukvården som refererar till en vårdmiljö där patienter med akuta problem eller skador kan få snabb och kompetent medicinsk behandling. Ofta är akutmottagningen den första kontaktpunkten mellan patienten och sjukvården när en akut sjukdom eller skada har uppstått.

Den exakta definitionen av "akutmottagning" kan variera beroende på land, region och lokal regleringar. Men i allmänhet innebär det att patienter med allvarliga eller livshotande tillstånd prioriteras först, följt av patienter med mindre allvarliga men fortfarande akuta behov.

Exempel på tillstånd som kan behandlas i en akutmottagning inkluderar stroke, hjärtinfarkt, svår andningsbesvär, blodförgiftning, skador från olyckor och andra allvarliga eller livshotande tillstånd.

Akutmottagningen är ofta öppen dygnet runt och har personal som är utbildade i akutsjukvård, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor och andra vårdpersonal. De arbetar tillsammans för att snabbt diagnostisera och behandla patienter med akuta medicinska problem.

Buprenorfin är ett opioidlikt läkemedel som används för att behandla beroende av starka opioider, såsom heroin och morfin. Det fungerar genom att binda till samma receptorer i hjärnan som andra opioider, men med mindre potential för beroendeframkallande effekter. Buprenorfin kan också användas för smärtlindring vid kronisk smärta, men det används vanligtvis inte som förstahandsval på grund av riskerna för beroende och missbruk.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

Läkemedelstillförsel through the skin, även känd som transdermal drug delivery, är en metod för att administrera läkemedel där ett aktivt ämne appliceras på huden och absorberas in i blodomloppet. Detta uppnås vanligtvis genom användning av en speciell formulering som tillhandahåller aktiva ämnena i en form som lätt kan penetrera huden, såsom en limmad på plåster (transdermalt plåster).

Den transdermala metoden har vissa fördelar jämfört med traditionella administrationsmetoder, till exempel att den undviker förstahandsmetabolism i levern och kan ge en mer konstant plasmakoncentration över en längre tidsperiod. Detta gör den särskilt användbart för läkemedel som behöver ges kontinuerligt under en längre tid, till exempel smärtstillande medel, hormonersättning och nikotin ersättningsbehandling.

Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.

"Imaginative therapy," också känt som "guided imagery" eller "visualization therapy," är en form av komplementär och alternativ medicin som använder sig av suggestion, berättelser, mentala visualiseringar och andra tekniker för att hjälpa patienten uppnå en mental och emotionell balans. Metoden bygger på föreställningskraften och inblandar ofta relaxationsteg som leder till en lugn och koncentrerad mental tillstånd, där patienten kan visualisera sig själv i en välbefinnande situation eller lösa problem.

Imaginative therapy används ofta för att hantera stress, oro, depression, smärta, ångest och andra psykiska eller fysiska besvär. Den kan också användas som komplement till traditionell medicinsk behandling av sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Vissa studier har visat att den kan ha positiva effekter på välbefinnande, smärtlindring och stressreduktion, men forskningen i området är fortfarande begränsad.

Ibuprofen är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) som används för att lindra smärta, minska inflammation och sänka feber. Det fungerar genom att hämma en viss typ av enzymer (cyklooksygentetas-2) som producerar prostaglandiner, som är ämnen som orsakar smärta och inflammation i kroppen. Ibuprofen kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive menstruationssmärtor, artrit, muskelsmärtor, huvudvärk, tandvärk och feber. Det finns receptbelagt och receptfri i olika doseringar och former, såsom tablettform, läkemedelsgelé och läkemedels Sirap. Läkemedlet bör användas enligt riktlinjerna och under läkares tillsyn för att undvika biverkningar och komplikationer.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Naloxon är ett läkemedel som används för att revertera opiat- eller narkotikaoversdos. Det fungerar genom att blockera effekterna av opioider på centrala nervsystemet. Naloxon har ingen smärtlindrande verkan och används enbart i akuta livshotande situationer för att motverka andningsdepression orsakad av opioidöverdos. Det ges ofta som injektion, men det finns också formuleringsvarianter som nasalspray och som läkemedel att tas upp genom munnen.

NAV1.8, eller Nav1.8 sodium channel (senosubunita α) är ett proteinkomplex som bildar en del av de snabbt aktiveringsbart och inaktiveringsbart natriumkanaler som finns i exciterbara celler, till exempel nerv- och muskelceller. Denna specifika kanaltyp spelar en viktig roll för att generera och leda aktionspotentialer, särskilt i små nervesfärer (C-fiber) som är involverade i smärttransmissionen i det perifera nervsystemet.

NAV1.8-kanalens gen kodas av SCN10A och den uttrycks huvudsakligen i dorsalrotsganglionceller (DRG) och nociceptiva neuron i ryggraden. Den har en unik elektrofysiologisk profil jämfört med andra natriumkanaler, med en långsammare aktiverings- och inaktiveringskurva samt en högre tålighet för inaktivering. Dessa egenskaper gör att NAV1.8-kanalerna är speciellt välanpassade för att underlätta repetitiv eldning av aktionspotentialer i smärtreceptorneuron, vilket kan leda till ökad smärtkänslighet och kronisk smärta.

Förändringar i NAV1.8-kanalens funktion har visats vara involverade i patologiska smärtsammansättningar, såsom neuropatisk smärta och inflammatorisk smärta. Därför är NAV1.8-kanaler ett aktivt forskningsområde för att utveckla nya terapeutiska strategier för behandling av kronisk smärta.

'Korsben' er en betegnelse for en type skade på benet, hvor begge benes underarmsknogler (ofte kaldt 'skinneben') er brutt i et eller flere steder. Dette skaber ofte en formation som minder om et kors, derfor navnet 'korsben'. Denne type skade kan forekomme ved alvorlige ulykker, fx bil- eller arbejdsulykker, og kan medføre varierende grad af funktionsnedsættelse i benet. Behandlingen kan inkludere operation, stabilisering med ekstern fastsætning, fysio- og ergoterapi samt smertestillende behandling.

'Kroppsrörelse' är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och movement som kroppen kan utföra. Det inkluderar allt från små, precisa rörelser som att röra en finger till större rörelser som att gå, springa eller dansa. Kroppsrörelse kan också innefatta subtilare aspekter av kroppsspråk och nonverbala kommunikation.

I en medicinsk kontext kan 'kroppsrörelse' också användas för att beskriva en persons förmåga att kontrollera och koordinera sina muskler och leder för att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv eller hala sig upp på en stol. Besvären med kroppsrörelse kan vara temporärt eller permanent och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive neurologiska skador, muskuloskeletala sjukdomar eller åldrande.

'Self report' är ett begrepp inom medicinen och forskning som refererar till information eller data som samlats in genom att en individ själv ger beskrivande uppgifter om sina egna känslor, tankar, erfarenheter, symtom eller beteenden. Det kan ske genom olika metoder såsom frågeformulär, intervjuer, dagboksanteckningar eller andra självreflekterande tekniker. Self report-metoder används ofta inom psykiatri, psykologi och andra områden där det är viktigt att ta reda på subjektiva upplevelser och känslor hos en individ.

Hemorrojder är en vanlig medicinsk term som refererar till vaskulära strukturer i analslipten (den del av analöppningen där det kontinuerliga tarmepitelet slutar) och under denna. De kan vara interna, vilket betyder att de befinner sig inuti rektum (slutet på tjocktarmen), eller externa, vilket betyder att de befinner sig utanför analöppningen.

Hemorrojder uppstår när de blodkärl som förser analslipten med blod sväller och blir inflammerade. Detta kan orsaka en mängd symtom, såsom smärta, obehag, känsla av att fullt vara eller blödning under eller efter defekation.

Det är värt att notera att hemorrojder inte är livshotande, men de kan vara mycket obehagliga och leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt. Om du tror att du har hemorrojder rekommenderar vi starkt dig att söka medicinsk hjälp för en korrekt diagnos och behandling.

Primärvård är den första kontakten med det medicinska sjukvårdsystemet när en individ eller familj söker vård. Det innefattar ofta preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar, samt stöd till sjukdomars förlopp och rehabilitering. Primärvården är vanligtvis den lägsta nivån av sjukvård i ett land och omfattar ofta vårdgiver som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdare. Primärvårdens mål är att ge helhetsskydd till individen eller familjen, ta hand om deras grundläggande medicinska behov och försäkra att de får den rätta vården på rätt plats när det behövs.

Periakveduktal graa massa (PAG) refererar till en region i hjärnbalken som är belägen nära akvaduktus, ett smalt kanalliknande rum i mittlinjen av hjärnan där cerebrospinalvätskan cirkulerar. PAG är en del av det limbiska systemet och är involverad i smärta, temperaturreglering, andning, blodtryck och kardiovaskulära funktioner, samt i känslomässiga beteenden och affektiva processer.

PAG består av grå substans och är indelad i olika segment som har olika funktioner. Den innehåller neuroner som använder neurotransmittorerna glutamat, GABA och dopamin för att kommunicera med varandra och med andra delar av hjärnan. PAG är ett viktigt område för smärtsignalering och smärtmodulering, eftersom den tar emot smärtsignaler från kroppen och kan modifiera smärtförelevans och smärtkänslighet.

På grund av dess centrala roll i regleringen av olika fysiologiska funktioner och beteenden är PAG ett område som har fått mycket uppmärksamhet inom neurovetenskapen, särskilt när det gäller smärtsjukdomar och affektiva störningar.

Opioidpeptider är peptider som binder till opioidreceptorer i centrala nervsystemet och perifera vävnader. Dessa peptider produceras naturligt i kroppen och har en betydande roll i smärtreglering, ämnesomsättning och känsloutveckling. Exempel på opioidpeptider är endorfiner, enkefaliner och dynorfiner. De motsvarande syntetiska analoga till dessa substanser används som smärtstillande, hostdämpande och kramkastande läkemedel, men de har också potentialen att missbrukas på grund av deras euforiserande effekter.

'Underbinding' är ett medicinskt begrepp som kan översättas till "underspytning" på svenska. Det avser en situation där en individ har för lite mag- eller tarminnehåll, ofta orsakat av att de inte kan äta tillräckligt mycket eller inte kan behålla det de äter. Det kan vara relaterat till olika medicinska tillstånd som exempelvis sjukdomar i mag-tarmkanalen, neurologiska problem, psykiska störningar eller kirurgiska ingrepp. Underbindning kan leda till symptom som viktminskning, muskelatrofi, näringsbrist och i allvarliga fall även organsvikt.

'Outpatient' er en betegnelse, der bruges inden for medicin og sundhedspleje om en patient, der modtager behandling eller oplever en undersøgelse på et hospital eller lægepraksis, men ikke bliver indlagt og overnatter der. Outpatients er ofte i stand til at rejse hjem igen efter deres behandling eller undersøgelse. Det kan for eksempel være en patient, der kommer for en kontrolundersøgelse, får en infusion eller lignende.

Appendingicit (blindtarmsinflammation) är en inflammatorisk sjukdom i blindtarmen, som ofta orsakas av en infektion. Den karaktäriseras av smärta i lårets högra sida, feber, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan komplikationer som blodförgiftning eller bukhinneinflammation uppstå om läketiden fördröjs. Behandlingen består ofta av antibiotika och operation (appendektomi) för att ta bort den inflammerade blindtarmen.

Medkänsla (empathy) är i medicinsk kontext ett begrepp som refererar till förmågan att förstå och dela i en annan persons känslor, erfarenheter och perspektiv. Det innebär att man inte bara lyssnar aktivt på patienten och tar till sig vad de säger, utan också försöker placera sig i deras situation och uppleva deras känslor och tankar.

Medkänsla är en viktig förmåga inom medicinsk praktik eftersom den kan hjälpa läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdare att bygga ett förtroende- och respektfullt förhållande till sina patienter. Det kan också underlätta kommunikationen mellan hälsovårdaren och patienten, vilket i sin tur kan leda till en bättre förståelse av patientens symtom, behov och önskemål.

Empati kan ha positiva effekter på patienternas psykiska och fysiska hälsa, eftersom de känner sig hörda, förstådda och respekterade. Det kan också minska patientens rädsla och stress vid vården, vilket kan leda till en mer positiv upplevelse av sjukvården som helhet.

"Patientinformation, principer" refererer til de etiske og professionelle retningslinjer som sygeplejepersonale og andre helsefaglige ansatte bør følge når de forbereder, overlever og dokumenterer oplysninger til patienter. Disse principer sikrer at patienten forstår sin sundhedstilstand, behandling og behandlingsplaner, og at han eller hun deltager aktivt i eget sundhedsmæssige beslutningsproces.

De vigtigste principer for patientoplysning inkluderer:

1. At respektere patientens selvbestemmelse og give dem tilstrækkelig information til at gøre oplyst valg.
2. At sikre at oplysningerne er klare, præcise, relevante og forståelige for patienten.
3. At vurdere patientens behov for yderligere støtte eller tilpasninger, herunder sproglige, kulturelle eller fysiske behov.
4. At sikre patientens fortrolighed og respektere deres valg om at modtage oplysninger eller ikke modtage oplysninger.
5. At dokumentere oplysningerne korrekt og tilgængeligt for patienten og andre relevante sundhedsfaglige ansatte.

I alt sikrer disse principer at patienter får den bedst mulige oplevelse af at modtage relevant, forståelig og hensigtsmæssig information om deres sundhedstilstand og behandling.

Sensory system agents are a category of pharmaceutical drugs that act on the sensory systems of the body, which include the senses of sight, hearing, touch, taste, and smell. These agents can be used to diagnose or treat various medical conditions related to these senses.

For example, some sensory system agents may act on the eye and visual system to treat conditions such as glaucoma or macular degeneration. Others may act on the auditory system to treat hearing loss or tinnitus. Agents that act on the chemical senses of taste and smell may be used to diagnose or treat disturbances in these senses.

Sensory system agents may also include drugs that are used to manage pain, such as local anesthetics, which block nerve impulses in the affected area, or analgesics, which work in the central nervous system to alter the perception of pain.

Overall, sensory system agents are a diverse group of pharmaceuticals that play an important role in diagnosing and treating medical conditions related to the senses and pain management.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Vertebroplastik är en invasiv medicinsk procedur där en specialiserad läkare, oftast en radiolog, injicerar cementliknande material i en skadad eller bruten vertebral kropp (en del av ryggradens struktur) för att stabilisera benet och lindra smärta.

Denna procedure används vanligtvis för att behandla frakturer orsakade av osteoporos, tumörer eller trauma i ryggkotorna. Under proceduren leds en tunn nål genom huden och musklerna till den skadade ryggkotan, varefter cementmaterialet införs under fluoroskopisk vägledning. När cementet har härdat stabiliseras benstrukturen och ger ofta snabb smärtlindring.

Vertebroplastik bör utföras av erfarna specialistläkare på ett sjukhus eller en klinik med tillgång till avancerad bildguidad teknik, såsom fluoroskopi eller datorstödd tomografi (CT).

"Armplexus" refererar till en nervknut som bildas när de nedre delarna av spinalnervrotsystemet (de nervrötter som kommer från ryggmärgen) för hals- och överarmregionen korsar varandra och slår samman. Denna nervknuta innehåller både sensoriska (känsel) och motoriska (rörelse) nerver som styr funktionerna i arm, axel, hand och fingrar. Skador på armplexus kan orsaka svaghet, känselbortfall eller förlamningar i de drabbade områdena.

Gamma-Aminobutyric acid (GABA) är en neurotransmittor som har en dämpande effekt på nervceller i hjärnan och nerverna. Det fungerar som ett inhibitoriskt transmissionsmedel, vilket betyder att det hjälper till att minska excitationen i centrala nervsystemet (CNS). GABA är en av de vanligaste neurotransmittorerna i nervsystemet hos däggdjur och spelar en viktig roll i reglerandet av muskeltonus och styrkan på signaler som skickas mellan nerverna.

GABA produceras i kroppen från aminosyran glutaminsyra, vilket är den vanligaste excitatoriska neurotransmittorn i CNS. Genom en process som kallas decarboxylering konverteras glutaminsyra till GABA med hjälp av ett enzym som kallas glutamatdecarboxylas (GAD). När GABA binder till sina receptorer i synapserna mellan nervcellerna, öppnas kloridkanaler och det kommer till inflöde av kloridjoner till cellen. Detta leder till en hyperpolarisering av membranpotentialen, vilket gör att det blir svårare för nervcellen att nå spänningsnivån som krävs för att skapa en aktionspotential och därmed sända signaler vidare i CNS.

Abnormaliteter i GABA-systemet har visats vara relaterade till flera neurologiska sjukdomar, inklusive epilepsi, spasmodisk torticollis, panikångest och alkoholberoende. Vissa läkemedel som används för att behandla dessa tillstånd fungerar genom att påverka GABA-receptorerna i olika delar av CNS.

Fluoroscopi är en typ av medicinsk undersökningsmetod som använder lågdoser joniserande strålning för att producera realtidsbilder av rörliga strukturer och handlingar inne i kroppen. Den används ofta under andra procedurer, såsom injektioner eller operationer, för att guida verktyg och positionera implantat korrekt. Fluoroskopi kan också användas för att diagnostisera sjukdomar och skada i rörliga strukturer som ledgångar, muskler och tarmsystemet. Under en fluoroskopi-undersökning får patienten ofta placera sig under ett rörligt röntgenstrålningsskärm, medan en tekniker eller läkare manövrerar ett rörligt röntgenstrålningskälla runt patienten för att få en tydlig bild av det som undersöks.

'Klåda' er en medisinsk betegnelse for et ubehag eller irritasjon som føres til sterk og ofte pludselig lyst til å kratse seg. Det kan være foråkt av mange forskjellige faktorer, inkludert hudsykdommer (som eksem, psoriasis eller skurv), insektsbett, allergier, tørketørketørketørke, stress og andre medisinske tilstander. Klåda kan også være en bivirkning av noen medisiner. I tillegg kan kronisk klåda være forbundet med psykiske lidelser som depressjon og angst.

I'm sorry for the confusion, but "Ben" is a personal name and not a medical term. It could refer to a person named Ben or a shortened version of the name Benjamin. If you are looking for a medical term, please provide more context so I can give you an accurate definition.

Hydrokodon är ett opiattpreparat som används som smärtstillande och koughämmande medel. Det är en kombination av hydrokodon (en opioid) och paracetamol (en vanlig smärtstillande och febernedsättande medicin). Hydrokodon verkar genom att påverka specifika signaler i hjärnan, som minskar känslan av smärta. Paracetamol verkar genom att påverka delar av hjärnan och kroppen som reglerar smärta och feber.

Hydrokodon har en potential för missbruk och beroende, och används därför vanligen endast när andra smärtstillande medel inte har varit tillräckligt effektiva. Det bör endast användas under övervakning av en läkare och vid korrekt dosering för att minska riskerna för biverkningar och komplikationer.

Läkemedelstillförsel, lokal, är en metod för att tillföra ett läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, istället för att ge det systemiskt (t.ex. via oral route eller injektion). Detta görs vanligtvis med hjälp av en salva, kräm, gelé, spray eller plåster som innehåller aktiv medicinsk substans.

Exempel på användningsområden för lokal läkemedelstillförsel kan vara:

1. Lindring av smärta och inflammation i en särskild muskel eller led, till exempel med hjälp av en antiinflammatorisk kräm.
2. Behandling av ytliga infektioner på huden, genom användning av en antimikrobiell salva eller crème.
3. Lokal smärtlindring efter en operation, där ett lokalbedövande gel appliceras på operationsstället.
4. Behandling av hudåkommor som akne, där en kräm eller gel med aktiva substanser används för att reducera inflammation och bakterieväxt.

Lokal läkemedelstillförsel kan vara ett effektivt sätt att behandla specifika problem, eftersom det minskar systemiska biverkningar och ökar koncentrationen av läkemedlet i den behandlade området.

'Skulderinklämningssyndrom' är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som orsakar smärta och/eller stelhet i skulderregionen, vanligtvis på grund av att någon del av axelsystemet inte fungerar korrekt. Det kan bero på problem med muskler, senor, ligament, ledkapslar, blodkärl eller nerver i området.

Det är viktigt att notera att 'skulderinklämningssyndrom' inte är en specifik diagnos, utan snarare en beskrivning av symtomen. För att fastställa den underliggande orsaken till symptomen behöver en individuell bedömning och undersökning göras av en läkare eller annan medicinsk specialist.

"Viktbärande" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva den totala belastningen eller stressen som placeras på skelettet och lederna, vanligtvis i samband med viktfördelning. Denna belastning kan orsaka smärta eller ökad slitage över tid, särskilt i leder som bär stort av vikten, såsom knä- och höftleder. Faktorer som kan påverka viktbärandet inkluderar kroppsvikt, muskelstyrka, balans, hållning och rörelsemönster.

Ett exempel på en medicinsk definition är: "Viktbärande är den totala kraften eller belastningen som utövas på bäckenet, ländryggen och de underliggande lederna och strukturerna. Denna belastning beror på kroppsvikt, muskelstyrka, balans och rörelsemönster." (Kendall, McCreary, & Provance, 2019)

La laminectomía es un procedimiento quirúrgico de la columna vertebral que involucra la extracción de parte o la totalidad del ligamento amarillo y el hueso laminar de una o más vértebras. Estos tejidos se encuentran en la parte posterior de la columna vertebral y su eliminación puede ayudar a aliviar la presión sobre la médula espinal o las raíces nerviosas, lo que puede causar dolor, entumecimiento o debilidad en las extremidades. Esta cirugía se realiza comúnmente para tratar condiciones como estenosis espinal, hernias de disco y tumores espinales. Después de la laminectomía, es posible que sea necesario un período de rehabilitación y fisioterapia para ayudar a restaurar la fuerza y la movilidad en las áreas afectadas.

Sickness Impact Profile (SIP) är ett frågeformulär som mäter individens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar i vardagslivet på grund av sjukdom eller skada. SIP mäter det negativa impactet av en sjukdom på 12 olika aspekter av livet, inklusive:

1. Fysiska funktioner (exempelvis rörelseförmåga och smärta)
2. Psykiska funktioner (exempelvis oro och depression)
3. Sociala funktioner (exempelvis social interaktion och kommunikation)
4. Partiell eller total rollbegränsning (exempelvis arbete, skola eller hemarbete)
5. Övriga aktiviteter (exempelvis shopping, hushållssysslor och fritid)

Frågeformuläret innehåller 136 frågor som besvaras på en skala från 0 till 2, där 0 betyder "icke drabbad" och 2 betyder "mycket drabbad". Scores sammanställs sedan för att få en totalpoäng som mäter individens funktionsnedsättning på grund av sjukdom eller skada.

SIP används ofta inom klinisk forskning och praktisk vård för att utvärdera effekterna av behandlingar och interventioner, samt för att mäta funktionsnivån hos patienter med olika sjukdomar och skador.

Alternativ- och komplementärmedicin (AKM) är en övergripande term för behandlingsformer som inte traditionellt har varit en del av den konventionella medicinen, också känd som västerländsk medicin eller skolmedicin. AKM-termerna används ofta för att beskriva terapier och praktiker som utövas utanför det etablerade sjukvårdssystemet, men som ändå kan sökas av människor som behandling för olika hälsoproblem.

Alternativ medicin definieras ofta som terapier som används istället för konventionell medicinsk behandling, medan komplementär medicin är terapier som används tillsammans med konventionell medicin. Det är viktigt att notera att det kan finnas en överlappning mellan de två kategorierna, och termen AKM används ofta för att beskriva båda formerna av icke-konventionell behandling.

Exempel på behandlingsformer som ofta inkluderas under rubriken AKM är:

1. Akupunktur
2. Yoga och meditation
3. Kinesisk medicin, inklusive kinesisk akupunktur och kinesiska örtkurer
4. Homeopati
5. Naturopati
6. Massageterapi
7. Tai Chi och Qi Gong
8. Vissa former av traditionell indiansk medicin (Ayurveda)
9. Osteopati
10. Kristallterapi, reiki och andra energimedicinska behandlingar

Det är viktigt att notera att effekterna och säkerheten av många AKM-behandlingsformer inte har tillräckligt scientifically studerats, och det finns begränsad evidens för deras verkningsmekanismer. När det gäller AKM bör patienter alltid diskutera sina val med en läkare eller legitimerad hälsovårdspersonell, särskilt när de planerar att använda AKM som komplement till konventionell medicinsk behandling eller för att behandla allvarliga sjukdomar.

Postoperativ vård, även känd som postoperativt omvårdnad, är den typen av medicinska vård och omsorg som en patient får direkt efter en operation eller ett kirurgiskt ingrepp. Denna form av vård kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av operation och den individuella patientens behov.

Postoperativ vård inkluderar ofta:

1. Övervakning av vitala tecken som hjärtslag, blodtryck, andning och syrgasmättnad i blodet för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
2. Smärtlindring med läkemedel eller andra smärtbehandlingsmetoder.
3. Kontroll av blödningar och hemostas (att stoppa blödningen).
4. Infusion av vätskor för att förhindra dehydrering och underhålla cirkulationssystemet.
5. Andningsstöd, om det behövs, genom syrgas tillförsel eller mekanisk ventilation.
6. Kontroll av smärta, andning och neurologiska funktioner för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
7. Förhindra infektioner genom användning av sterila bandage, sårvård och, om det behövs, antibiotika.
8. Hjälpa patienten med aktiviteterna för daglig livsföring (ADL) som att äta, kläda sig och gå på toaletten.
9. Rörelseövningar för att förebygga komplikationer såsom blodproppar eller muskelsvaghet.
10. Psykologiskt stöd och information till patienten och deras familj om operationen, rehabiliteringen och återhämtningen.

Postoperativ vård kan ges på sjukhus, i en kirurgisk klinik eller hemma hos patienten beroende på patientens behov och läkarens bedömning.

Sickle cell anemia är en genetisk sjukdom som orsakas av en mutation i hemoglobin-genen. Denna mutation resulterar i att den syretransporterande proteinen, hemoglobin S (HbS), bildas istället för det vanliga hemoglobin A (HbA). När personer med sickle cell anemia utsätts för låga syrehalten i blodet, tenderar de att få en deformation av sina röda blodkroppar till en sicksackform. Dessa deformerade röda blodkroppar har en tendens att fastna i små blodkärl, vilket kan orsaka andningssvårigheter, smärtor och andra komplikationer som stroke, njur- och leverproblem. Sickle cell anemia är vanligare bland afroamerikaner, men förekommer också hos personer från Medelhavsområdet, Indien, Arabiska halvön och Centralamerika.

Tennisarmbåge, eller lateralt epicondylit, är en typ av smärta och inflammation i yttre delen av armbågen, nära leden. Det orsakas vanligtvis av overansträngning eller upprepade rörelser som strapar på senorna och musklerna som kontrollerar utsträckningsrörelsen i handleden. Även om det kallas tennisarmbåge behöver inte alltid vara relaterat till tennis, det kan drabba personer som utför andra repetitiva rörelser som exempelvis skriva, måla eller använda verktyg. Smärtan kan vara lindrig eller stark och kännas vid räckhåll, under grepp och vid vila. Vid svårare fall kan det behövas medicinsk behandling som avslappnande av musklerna, smärtstillande medel, fysioterapi eller i vissa fall operation.

Triamcinolon är ett starkt kortikosteroidmedel som används för att behandla inflammation och svullnad i kroppen. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet, vilket reducerar sveda, smärta och irritation. Triamcinolon kan användas topisk (på huden), intramuskulärt (in i en muskel) eller oralt (som en tablett). Det är ett av de vanligaste kortikosteroidmedlen som används för att behandla diverse medicinska tillstånd, såsom astma, eksem, psoriasis, artrit och andra inflammatoriska sjukdomar.

Tolmetin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att behandla smärta och inflammation orsakade av artros, reumatoid artrit och annan muskuloskeletell smärta. Det fungerar genom att blockera en specifik enzymsyra i kroppen som orsakar inflammation och smärta.

Läkemedlets varunamn kan vara Tolectin eller Tolphen och det finns tillgängligt i form av tabletter och kapselform. Några vanliga biverkningar inkluderar mag-tarm-bivirkningar, huvudvärk, yrsel, sömnlöshet och andningsproblem. Läkemedlet kan också öka risken för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar och magsår.

Samtidigt användande av andra läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat kan öka risken för biverkningar. Tolmetin bör inte användas under graviditet, särskilt under de sista tre månaderna, och under stillande. Det är viktigt att alltid konsultera en läkare eller apotekare innan man börjar använda något nytt läkemedel.

Pulpainflammation, även kallat endodontisk inflammation, är en inflammation i tandpulpan (den levande kärnan inne i tanden). Den kan orsakas av bakterieinfektion som kommer in i pulpan via karies eller skada på tanden. Symptomen kan vara smärta vid hetta, kyla, söta eller starka beröringar, eller svullnad och rodnad i det omkringliggande vävnaden. Behandlingen för pulpainflammation innebär oftast en rotbehandling där pulpan tas bort och kanalen desinficeras och fylls med ett inert material.

'Postoperativt illamående och kräkning' (POI) är en vanlig biverkan efter operationer under narkos. Illamående kan vara kännbar som yrsel, svansjuka eller magsmärtor, medan kräkningar innebär att maginnehållet tas upp genom munnen. POI orsakas av en kombination av faktorer, till exempel påverkan av anestesimedel, sänkt blodtryck under operationen och rörelser i buken under operationen. POI kan också bero på sjukdomen eller skadan som behandlats under operationen. POI kan vara obehagligt för patienten och kan försena den tidiga efteroperationella återhämtningen. Det finns flera metoder för att förebygga och behandla POI, till exempel genom att ge patienten läkemedel som motverkar illamående och kräkningar innan operationen eller efter operationen.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Läkemedelstolerans definieras som den grad av exponering för ett läkemedel vid vilken en given population har en acceptabel sannolikhet att inte uppleva några allvarliga eller obehagliga biverkningar under den planerade användningen. Det innebär att efter upprepad exponering för ett visst läkemedel kan en persons kropp bli mer van vid substansen och utveckla en ökad tolerans, vilket kan kräva högre doser för att uppnå samma effekt. Tolerans kan vara immunologisk eller farmakologisk, där den förstnämnda beror på immunsystemet och den senare på kroppens fysiologiska respons på läkemedlet. Det är viktigt att notera att ökad tolerans inte innebär ökat terapeutiskt värde eller bättre verkningsgrad, utan snarare en minskad sannolikhet för biverkningar vid högre doser.

Läkemedelstillförsel genom munnen, också känd som oral läkemedelstillförsel, är en metod för att ge patienter mediciner genom att svälja dem i form av tabletter, kapslar, vätskor eller smältbara lozenges. Detta är en vanlig och praktisk administrationsväg eftersom den är lätt handhavbar och oftast väl tolererad av patienterna.

Exempel på olika former av oral läkemedelstillförsel inkluderar:

1. Tabletter: De flesta läkemedel finns tillgängliga som tablettform, som är lätt att hantera och svälja.
2. Kapslar: Läkemedel kan också ges i kapslar, vilket kan vara användbart när patienten har svårt att svälja en stor tablettrundning.
3. Vätskor: Vissa läkemedel finns som vätska och kan tas med hjälp av en sked eller direkt ur en flaska. Detta kan vara användbart för patienter som har svårt att svälja fasta former av medicin.
4. Smältbara lozenges: Smältbara lozenges är en form av läkemedel som smälter sakta i munnen och kan ge en mildare smak än vissa tablett- eller vätskeformer.

Det är viktigt att alltid följa din läkares instruktioner när du tar dina mediciner, oavsett administrationsväg. Om du har frågor om hur du ska ta dina mediciner eller om du upplever några biverkningar, bör du kontakta din läkare eller apotekare för råd och vägledning.

'Vårdbehovsbedömning' (svenska) eller 'Healthcare Needs Assessment' (engelska) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till en systematisk och strukturerad process för att fastställa individens eller grupps behov av medicinska, vårdmässiga, rehabiliterings- och/eller sociala tjänster. Det innebär en granskning och bedömning av en persons tillstånd, funktionsnedsättningar, sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem, samt deras konsekvenser för deras vardagliga liv och möjligheter.

Denna bedömning utförs ofta av en multidisciplinär team av vårdpersonal, inklusive läkare, sjuksköterskor, terapeuter och socialarbetare, som samarbetar för att utvärdera individens behov och planera den lämpligaste vården och stödjande tjänsterna. Vårdbehovsbedömningen kan inkludera en rad olika aspekter, såsom fysiska, kognitiva, psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer, för att få en helhetsbild av individens behov.

Syftet med en vårdbehovsbedömning är att säkerställa att varje individ får den rätta typen av vård och stöd som behövs för att uppnå de bästa möjliga hälsoutkomsterna, förbättra deras livskvalitet och underlätta deras deltagande i samhället. Den kan också användas för att planera och allokera resurser inom hälso- och sjukvården, såsom personal, utrustning och faciliteter, för att möta de behov som finns i populationen.

Läkemedelstillförsel, även kallat medicineringsschema eller medicinsk behandling, är en individuell plan för intaget av läkemedel. Det inkluderar information om vilka läkemedel som ska tas, doseringen, taktdelningen (hur ofta per dag), varaktigheten och eventuella speciella instruktioner eller varningar.

Läkemedelstillförselscheman är viktiga för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel i rätt dos och till rätt tid, för att uppnå den terapeutiska effekten och undvika biverkningar eller komplikationer. De kan vara skrivna av läkare, apotekare eller sjuksköterskor och delas ut till patienten tillsammans med ett recept eller vid en kontrollbesök.

Det är viktigt att följa läkemedelstillförselschemat noga och inte avvika från instruktionerna utan att först diskutera det med vården, eftersom det kan ha allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

Ryggradstumörer, eller spinala tumörer, är abnorma tillväxtar av celler inom ryggraden och ryggmärgen. De kan vara either benigna (godartade) eller maligna (elakartade), och de kan uppstå i olika delar av ryggraden eller ryggmärgen.

Tumörer i ryggraden kan delas in i två kategorier: intradurala tumörer och extradurala tumörer. Intradurala tumörer finns inne i den hårda membran som omsluter ryggmärgen (dura mater), medan extradurala tumörer finns utanför den hårda membranen.

Intradurala tumörer kan delas upp i två underkategorier: intramedullära tumörer och extramedullära tumörer. Intramedullära tumörer växer inne i ryggmärgen självt, medan extramedullära tumörer växer utanför ryggmärgen men inne i den hårda membranen som omsluter det.

Extradurala tumörer är vanligare än intradurala tumörer och kan orsakas av metastaser från cancer i andra delar av kroppen. De kan också uppstå lokalt, till exempel som resultat av en skada eller infektion i ryggraden.

Symptomen på ryggradstumörer kan variera beroende på var tumören är belägen och hur stor den är. Vanliga symtom inkluderar smärta, kramper, svaghet eller förlust av känsel i armar eller ben, problem med blåsan eller tarmen, och i vissa fall kan det leda till att personen blir rörelsehindrad eller förlamad.

Behandlingen av ryggradstumörer beror på flera faktorer, inklusive typen av tumör, dess storlek och placering, samt patientens allmänna hälsotillstånd. Behandlingsalternativen kan omfatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa.

Förstoppning, även känd som obstipation, är ett tillstånd där en person har svårt att evacuera sitt tarmsystem och ofta ledsagas av hårda eller klumpiga avföring. Det kan orsakas av många faktorer, inklusive lågt fiberintag, brist på fysisk aktivitet, vissa läkemedel, medicinska tillstånd och psykiska faktorer som stress. Långvarig förstoppning kan leda till komplikationer som analfissurer, hemorrojder och inkontinens.

'Ortos' kommer från grekiskan och betyder rät, rak eller rätt. 'Ser' kommer också från grekiskan och betyder att sträcka ut sig. Så en medicinsk definition av 'ortoser' skulle vara:

En ortos är en anordning som används för att stödja, korrigera eller förbättra funktionen hos en kroppsdel som inte fungerar korrekt på grund av en skada, sjukdom eller missbildning. Det kan vara exempelvis en ortopedisk sko, en knästöd, en stövel med höjd eller en armstöd. Den är oftast anpassad för den enskilda användaren och syftet är att hjälpa till att lindra smärta, korrigera hållning, förbättra balansen eller öka rörligheten.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

'Ryggartros' (i medicinsk terminologi: *spondylosis*) är en degenerativ förändring i ryggraden som orsakas av åldrande och vardaglig slitage. Den vanligaste platsen där denna förändring uppstår är i nack- eller ländryggen. Ryggartros innebär att det bildas små benutskott (osteofyter) längs kotkropparnas kanter, vilket kan trycka på nerverna och orsaka smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Andra symptom som kan uppstå är svaga muskler, kramper och känselbortfall i armar eller ben beroende på vilka nerver som pressas på. Behandlingen av ryggartros kan bestå av smärtbehandling, fysioterapi, vila och i vissa fall operation.

"Dagkirurgiska tekniker" refererar till metoder och procedurer inom kirurgi som utförs på en patient som inte behöver övernatta på sjukhus efter operationen. Dessa tekniker har blivit allt vanligare under de senaste åren, delvis beroende på förbättrade anestesitekniker och ökad kunskap om smärtlindring.

Exempel på dagkirurgiska tekniker inkluderar:

1. Arthroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk metod som används för att diagnostisera och behandla skador i leden, såsom meniskskador eller ledbandsskador.
2. Kataraktkirurgi: En operation där linsen i ögat ersätts med en konstgjord linse för att förbättra synen hos patienter med grå starr.
3. Varicose vein stripping: En procedure där ovanligt slappa vener i benet tas bort för att behandla krampor och andra besvär som orsakas av venös insufficiens.
4. Kolonoskopi: En undersökning av kolon och rektum med en flexibel, tunn tub som har en ljuskälla och en kamera monterad på änden. Den används för att screena för cancer och polypers uppväxt i tjocktarmen.
5. Hysteroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk procedur där en tunn, böjlig tub med en kamera på änden insätts genom vaginalporten för att undersöka och behandla problem i livmodern, såsom abnormala blödningar eller fibroider.

Dessa tekniker har visat sig vara säkra och effektiva, och de ger patienter möjlighet att få vård utan att behöva stanna på sjukhus efter operationen.

Evidensbaserad medicin (EBM) definieras som en systematisk, klar och transparent metod att tillämpa den bästa tillgängliga forskningsbaserade evidensen i kliniska beslut tillsammans med patients preferenser och praktisk erfarenhet. Det innebär att läkare och andra hälso- och sjukvårdspersonal tar hänsyn till de senaste forskningsrapporterna, kliniska riktlinjer och andra relevanta bevis när de beslutar om en patients vård. Detta görs också i samarbete med patienten för att säkerställa att behandlingen är anpassad efter deras individuella behov, önskemål och förväntningar.

Evidensbaserad medicin har som mål att förbättra kvaliteten på vården, minska variationen i praktiken och säkerställa att patienter får den mest effektiva och säkra behandlingen möjlig. Det är en kontinuerlig process som innefattar livslång lärande och forskning för att ständigt förbättra vården.

Ledgångsreumatism, även känt som reaktiv artrit eller postdotogen artrit, är en form av inflammatorisk ledvärk som kan uppstå som en komplikation till en infektion någon annanstans i kroppen. Detta sker när immunförsvaret svarar på en infektion och producerar antikroppar, vilka sedan kan orsaka inflammation i lederna.

Det är värt att notera att begreppet "ledgångsreumatism" inte längre används inom den moderna medicinska nomenklaturen eftersom det har visat sig vara för allmänt och inkluderande. I stället för att kalla en patient för "ledgångsreumatiker" tenderar läkare idag att beskriva den underliggande orsaken till deras symtom, såsom "reaktiv artrit orsakad av en HLA-B27 associerad infektion".

Höftledsplastik, även känd som totala höftledsprotes, är en typ av elektiv (planerad) ortopedisk kirurgi där den skadade eller nedslitna höftleden ersätts med en konstgjord protes. Protesen består vanligtvis av en bäckenkomponent som fixeras till bäckenbenet och en kulformad komponent som sitter i låret, separerade av en smidig lager av material som minskar friktionen. Höftledsplastik utförs vanligtvis när andra behandlingsmetoder har misslyckats eller vid allvarlig artros i höftleden. Målet med operationen är att lindra smärta, förbättra rörligheten och återställa funktionen i höftleden.

Muskelkrankheiten, eller muskelsjukdomar, är en grupp sjukdomar som drabbar muskulaturen i kroppen. Det kan vara allt från små, lokala problem till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen.

Muskelkrankheter kan delas in i flera olika kategorier beroende på vilken del av muskeln de drabbar och vad som orsakar dem. Några exempel är:

1. Muskelfibrösjukdomar: Sjukdomar som orsakas av en skada eller sjuklig förändring i muskelns fibrer, till exempel Duchennes muskeldystrofi och Becker muskeldystrofi.
2. Neurogna muskelsjukdomar: Sjukdomar som orsakas av en skada eller sjuklig förändring i nervsystemet, vilket leder till att musklerna inte fungerar korrekt. Exempel på neurogna muskelsjukdomar är amyotrofisk lateralskleros (ALS) och Guillain-Barrés syndrom.
3. Metaboliska muskelsjukdomar: Sjukdomar som orsakas av en störning i muskelns metabolism, vilket kan leda till att musklerna inte får tillräckligt med energi för att fungera korrekt. Exempel på metaboliska muskelsjukdomar är mitokondriell myopati och glykogenos.
4. Autoimmuna muskelsjukdomar: Sjukdomar som orsakas av ett överdrivet svar från det immunsystemet, vilket leder till att musklerna attackeras och skadas. Exempel på autoimmuna muskelsjukdomar är dermatomyosit och polymyosit.

Symptomen på muskelkrankheter kan variera beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om, men de vanligaste symptomen inkluderar svaghet, trötthet, smärta, kramper och förlust av koordination.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

'Inälvor' är ett samlingsbegrepp för de organ som finns inuti kroppen och har hand om bland annat digestion, absorption, excretion och immunförsvar. Detta inkluderar ofta, men kan variera beroende på definition, mag-tarmsystemet (mag, tarmleder, lever, gallblåsa, bukspottkörtel), urinvägar (njurar, urinblåsa, urinrör) och de sexuella och reproduktiva organen (ovario/testikel, äggledare/spermierör, livmoder/prostata, vagina/penis, klitoris/klitorisvorhänge). Även hjärtat och lungorna kan räknas till inälvorna efter vissa definitioner.

Kognitiv terapi (CT) är en form av psykoterapi som utvecklades under 1960-talet av psykiatern Aaron T. Beck. CT bygger på kognitiva modeller och teorier om hur individens tankar, känslor och beteenden hänger samman.

CT fokuserar på att identifiera och utmana negativa och irrealistiska tankemönster, sätta igång positiva tankeprocesser och främja emotionell balans och välbefinnande. Metoden innefattar också tekniker för stresshantering, problemlösning och kommunikationsförbättring. CT har visat sig vara effektivt vid behandling av en rad psykiska störningar, bland annat depression, ångeststörningar, personlighetsstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

'Salvor' är inget medicinskt begrepp eller diagnos som jag känner till. Det används istället i sjöfartslagen för att beskriva en person eller ett företag som räddar ett fartyg, last eller annat gods undan fara till sjöss. Om du avser något annat med 'salvor', kunde jag behöva mer kontext för att ge en korrekt medicinsk definition.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker är metoder för att utföra kirurgiska ingrepp genom mycket små snitt eller inkapslingar, istället för de traditionella öppna kirurgiska procedurerna med stora snitt. Dessa tekniker innebär ofta användning av specialdesignade instrument, kamera och belysning som introduceras genom små inkapslingar i kroppen. Exempel på minimalinvasiva kirurgiska tekniker är laparoskopi, thorakoskopi och artroskopi.

Laparoskopi används vanligen för bukhålsoperationer, där en liten kamera och instrument introduceras genom små snitt i magen. Thorakoskopi är en teknik som används för att operera på lungor och mediastinum genom små inkapslingar mellan revbenen. Artroskopi är en minimalinvasiv metod för att undersöka och behandla leder, där en liten kamera och instrument introduceras genom ett mycket litet snitt i ledhinnan.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker kan minska smärtan, blodförlusten, nedrekomplikationerna, skarvaffekterna och rehabiliteringstiden efter operationen jämfört med traditionell öppen kirurgi.

Läkemedelsterapi, kombinerad, refererar till användandet av två eller flera läkemedel tillsammans för att behandla en sjukdom eller ett symptom. Detta görs ofta för att öka effektiviteten av behandlingen, minska biverkningarna eller för att behandla flera aspekter av en sjukdom samtidigt. Kombinerad läkemedelsterapi kan användas inom alla medicinska områden, från infektionssjukdomar till psykiatriska störningar. Det är viktigt att notera att kombinerad läkemedelsterapi måste övervakas noga av en läkare för att undvika onödvändiga biverkningar eller komplikationer som kan uppstå när läkemedlen interagerar med varandra.

Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, en del av hjärnan som är involverad i sensomotorisk och kognitiv funktion. Talamussjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av flera olika faktorer, till exempel trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa sjukdomar.

Exempel på talamussjukdomar inkluderar:

* Talamuskärlsbetydande stroke (CVA)
* Neurodegenerativa sjukdomar som parkinsonism och Huntingtons sjukdom
* Infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit) eller encefalit
* Metaboliska sjukdomar som Wilson sjukdom
* Tumörer i talamus

Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad, men de kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, sömnstörningar och förändringar i perception och känsloliv.

'Hand' er en del av armen hos mennesker og visse dyr, der består af fingrene og den del av armen som starter over ved albuen og ender før polsen. Hånden inneholder mange små muskler, bener, sevne, blodkar og nerver som alle sammen jobber sammen for å gjøre at vi kan utføre en lang rekke forskjellige handlinger med hånden vår. Hånden har også en særlig oppbygging av knogler i fingrene og håndvronen som gir den størst mulig fleksibilitet og bevegelse.

I medicinsk sammenheng kan 'hand' også referere til et medisinsk tilfelle eller en skade relatert til hånden, for eksempel en fraktur i en av fingerene eller en infeksjon i hånden.

I medicinska sammanhangen refererar begreppet "höft" vanligtvis till höftleden, som är den led som sitter mellan höftbenet (os ilium) och lårbenet (femur). Höftleden är en boll-och-glidled där huvudet på lårbenets längsgående benstång (trochanter major) mötter en cupliknande yta (acetabulum) på det breda höftbenet.

Höftleden är en viktig led i kroppen eftersom den möjliggör rörelser som går ut på att svinga benen fram och tillbaka, vilket är nödvändigt för att kunna gå, springa och stå stilla. Dessutom absorberar höftleden stora delar av kroppsvikten när vi står eller rör oss, så den är utsatt för en viss grad av slitage och skada över tiden.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.

Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.

Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Medicinskt kan ledinstabilitet definieras som en situation där en eller flera strukturer runt en led, såsom ligament eller menisk, inte längre fungerar korrekt och inte längre kan stödja och kontrollera ledens rörelser på ett normalt sätt. Detta kan resultera i ökad rörlighet inom leden och en högre risk för skada eller artrit. Ledinstabilitet kan vara relaterat till en traumatisk skada, överanvändning eller en degenerativ sjukdom som åldrande. Symptomen på ledinstabilitet kan inkludera smärta, svullnad, känsla av instabilitet eller att leden går ur led. Behandlingen kan bestå av vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi.

'Somatosensory evoked potentials (SSEP)' er en medisinsk terminologi som refererer til elektriske svar som registreres i hjernen eller medulla oblongata etter stimulering av de somatiske sensoriske nervene. Dette inkluderer nervesystemets følelse av berøring, temperatur, smak, og smerte.

SSEP-tester involverer typisk stimulering av en perifer nerve, for eksempel med elektriske impulser eller ved å bruke lydbølger for å aktivere hørseln. Elektroder plasseres på kraniet og/eller ryggen for å registrere de elektriske svar som reiser opp gjennom nervesystemet etter stimuleringen.

SSEP-tester er viktige i diagnostisk medisinsk praksis, fordi de kan hjelpe til å identifisere skader på nervene eller avvik i nervesystemet. De brukes ofte før og etter kirurgiske operasjoner for å sikre at nervesystemet ikke er skadet under operasjonen, og kan også brukes til å evaluere patienter med neurologiske lidelser som multipel sklerose eller hjerne- eller rygradsskader.

Butorfanol är ett syntetiskt opioid analgetikum som används för att behandla moderat till stark smärta. Det verkar genom att binda till specifika opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till smärtlindring och andningsdepression. Butorfanol kan administreras via olika rutter, inklusive injektion, intranasal väg och som en transdermal patch.

Läkemedlet har också viss verkan som andningsstimulerande medel, men vid överdosering kan det orsaka andningsdepression och död. Butorfanol bör endast användas under läkarövervakning och efter att andra smärtlindrande behandlingar har visat sig vara otillräckliga.

Det är viktigt att notera att butorfanol, likaväl som alla opioider, kan leda till beroende och missbruk. Dessutom kan det orsaka allvarliga biverkningar, såsom yrsel, illamående, kräkningar, förvirring, hallucinationer, yrsel, andningsdepression och i värsta fall död vid överdosering.

'Rygg' kan på medicinska svenska definieras som den bakre, raka delen av ryggraden (kolumnen) som sträcker sig från nedre halsen till höftområdet och skyddar ryggmärgen. Ryggen består av flera sammanvuxna kotor, bindväv, muskler och nerver. Den är också känd som den thorakala regionen eller thoraxryggen.

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

Muskelstyrka (eng. muscle strength) kan definieras som den kraft eller styrka som en muskel eller muskelgrupp är kapabel till att utöva vid kontraktion. Det mäts vanligen i newton (N) eller pound-force (lb force), och beror på flera faktorer, inklusive muskelns storlek, fibertyp, nervstimulans och träning. Muskelstyrka kan öka genom krafttraining och minska vid långvarig inaktivitet eller sjukdom.

In medical terms, an "arm" is the upper limb of the human body that extends from the shoulder to the hand. It is composed of three major parts: the upper arm (between the shoulder and elbow), the forearm (between the elbow and wrist), and the hand. The arm contains three bones: the humerus in the upper arm, the radius and ulna in the forearm. There are also muscles, blood vessels, nerves, and connective tissues that enable movements like flexing, extending, rotating, and grasping.

Idrottsskada är ett samlingsbegrepp för skador eller skada som orsakas av fysisk aktivitet inom idrott, träning eller annan form av fysisk aktivitet. Skadorna kan vara akuta eller kroniska och drabba olika delar av kroppen, till exempel muskler, senar, ligament, ben, ledband, brosk, skelett, nervsystemet eller andningsorganen.

Exempel på idrottsskador inkluderar men är inte begränsade till:

* Muskelbristningar och muskelskador
* Sen- och ligamentskador, såsom anslutningsbandsskada (spridd senbandsskada) eller korsbands skada
* Ledskador, som ledinflammationer, meniskskador eller artros
* Brott i benen, till exempel frakturer eller stressfrakturer
* Hjärnskador och skallskador, såsom hjärnskakningar eller medmärken
* Andningsorganens skador, som lunginflammationer eller blödningar i lungorna

Idrottsskador kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive felaktig träning, bristfällig teknik, otillräcklig uppvärmning, överansträngning, trauma och kollisioner. För att förebygga idrottsskador rekommenderas korrekt träning, teknik och uppvärmning, samt skyddsutrustning som hjälmar, armbågsskydd, knäskydd och benskydd.

Flebotomi, även känt som blodlettning, är ett medicinskt ingrepp där en vårdgivare tar bort en del av patientens blod från en eller flera av deras venösa blodkärl. Detta har traditionellt använts som en behandlingsmetod för olika sjukdomar under historiens lopp, men idag är det inte längre en vanlig behandling i den moderna medicinen. I vissa fall kan blodlettning fortfarande användas som en terapi, till exempel vid behandling av hemokromatos, en sjukdom där kroppen absorberar för mycket järn från maten och lagrar det i kroppens vävnader.

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

Elektromyografi (EMG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i skelettmusklerna. Den består vanligen av två delar: en del där man registrerar muskelns vilorelaxation, kallad "registrering av spontan aktivitet", och en del där man studerar muskelns svar på nervstimulering och/eller patientens egen muskelaktivering, kallat "provocerande tekniker".

EMG-undersökningen utförs vanligen av en specialist i neurologi eller fysiatri, och används för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis muskeldystrofi, neuropati och skador på nervrötter. Resultaten tolkas i sammanhang med patientens kliniska symptom och andra undersökningsmetoder.

"Remiss" i medicinsk kontext betyder vanligen att en läkares bedömning eller behandling av en patient har överlämnats till en annan specialist eller expert inom ett visst område för ytterligare granskning och rekommendationer. Remissen innebär att läkaren söker kompetenta råd och vägledning från en kollega med mer erfarenhet eller kunskap inom det aktuella området för att säkerställa den bästa möjliga vården för patienten.

"Konsultation" är när en specialist eller expert i sin tur ger råd och vägledning till den ursprunglige läkaren baserat på deras granskning av remissen. Det kan ske genom ett personligt möte, telefon, mejl eller ett skriftligt dokument. Konsultationen innebär att specialistens expertis och erfarenhet delas med den ursprunglige läkaren för att hjälpa till att ställa en diagnos, utvärdera behandlingsalternativ eller ge andra medicinska rekommendationer.

Tillsammans ger remiss och konsultation en professionell samverkan mellan läkare för att säkerställa den bästa patientvården möjlig.

'Prescription drug misuse' refererer til bruken av et legittimt presskriptivt lægemiddel på en måte som ikke er i overensstemmelse med den forskriveres direktiver eller for det formål det er tiltent for. Dette kan inkludere:

1. Bruk av et lægemiddel uden et gyldigt presskript.
2. Bruk av et høyere dosis enn det som er preskrevet.
3. Bruk av et lægemiddel oftere enn det som er preskrevet.
4. Bruk av et lægemiddel for andre formål enn det det er tiltent for.
5. Deling av et presskriptivt lægemiddel med en annen person.

Prescription drug misuse kan føre til både korte og lange termins helsekonsekvenser, inkludert fysisk avhengighet, overdosis og dødsfall.

Metadon är ett syntetiskt opioidpreparat som används inom medicinen för att behandla opiatberoende, främst heroinberoende. Det görs ofta i form av substitutionsbehandling där metadon ges istället för den illegala drogen. Metadon verkar på samma sätt som andra opioider genom att binda till opioidreceptorerna i hjärnan och kroppen, vilket lindrar beroendesymptomen och avvänjningsbesvären.

Metadon används också för smärtlindring vid starka kroniska smärtor, men detta är mindre vanligt än användningen som substitutionsbehandling. Liksom andra opioider kan metadon ge upphov till beroende och missbruk om det används felaktigt eller i för höga doser. Därför ska metadon alltid användas under medicinskt övervakning och enligt riktlinjer.

"Amider" er ikke en medisinsk term. Det er kjemisk terminologi som refererer til en reaksjon der en amin-gruppe blir konversert til en amid-gruppe ved å bli reagert med en karboxylsyre. Denne typen reaksjoner kan ha betydning innenfor farmakologi og medisinsk forskning, men "amider" er ikke en definert medisinsk term i seg selv.

Gyrus cinguli är en del av limbiska systemet i hjärnan och betyder på latin "kindad gång". Det är en kontinuerlig, bågbildad struktur som löper runt den coronala planen (från främre till bakre) av hjässloben. Gyrus cinguli är involverad i en rad kognitiva och emotionella funktioner, inklusive smärtkänslor, learning, memory, and ent motivation.

Opioidreceptorer är en typ av neuroreceptor i det centrala nervösa systemet och i enteriska systemet (tarmarna) hos däggdjur. De är viktiga proteiner som påverkas av opioider, vilket inkluderar både naturligt förekommande opioidpeptider som endorfiner och enkefaliner samt syntetiska eller halvsyntetiska läkemedel som morfin och heroin.

Det finns tre huvudsakliga typer av opioidreceptorer: μ (mu), δ (delta) och κ (kappa). Dessa receptorundertyper har olika effekter på kroppen när de aktiveras. Till exempel kan aktivering av μ-opioidreceptorer leda till smärtlindring, andningsdepression och eufori, medan aktivering av κ-opioidreceptorer kan orsaka dysfori, hallucinationer och smärtlindring.

Opioidreceptorerna fungerar genom att binda till specifika ligander (molekyler som binder till receptorer), vilket leder till en konformationsförändring av receptorn och aktivering av intracellulära signaltransduktionsvägar. Detta kan leda till en mängd olika biologiska effekter, inklusive smärtlindring, andningsdepression, förstoppning, illamående och beroendeproducerande effekter.

Opioidreceptorerna är viktiga mål för smärtlindrande läkemedel, men deras användning kan vara begränsad på grund av biverkningar som andningsdepression och beroende. Därför fortsätter forskningen att undersöka möjliga nya behandlingsmetoder för smärta som inte involverar opioider eller som kan minska deras biverkningar.

Perifert nervsystem (PNS) är det del av nervsystemet som ligger utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Det består av sensoriska, automiska och motoriska nerver som förbinder kroppens muskler, organ och hud med centrala nervsystemet. PNS kan delas in i två delar: den som innehåller de sensoriska nerverna som tar emot information från kroppen till hjärnan och ryggmärgen, och den som innehåller de motoriska nerverna som för befäl från centrala nervsystemet till musklerna och kroppens organ.

Epiduralrum (epidural space) är en definierad anatomisk rumslighet i människans ryggrad. Det är beläget utanför den yttre hinna (dura mater) som omsluter ryggmärgen och innehåller fett, blodkärl och nervrötter.

Epiduralrummet är en vanlig plats för smärtlindring vid förlossning och andra operationer i buken och nedre extremiteterna. Smärtlindring ges genom att en kateter placeras i rummet och läkemedel som lokalbedövningsmedel eller opiater injiceras. Detta orsakar en temporär nervblockad och minskar smärtan i området.

Interkostalnerven är en typ av nerv som förser sensorisk och motorisk information till och från ryggens muskler och hud mellan revbenen (interkostalrummen). De är grenar av de thorakala ryggradsnervena (T1-T11), som utgår från ryggmärgen i bröstkorgen. Interkostalnerven innehåller både sensoriska fibrer, som tar emot känselimpulser från hud och muskler, och motoriska fibrer, som styr rörelse i interkostalmusklerna och andningsmusklerna. Varje interkostalnerv innerverar en specifik interkostalmuskel och delar sig också upp i grenar som försörjer huden ovanpå revbenen.

"Kolik" er en medisinsk betegnelse for pludselige, stærke og ofte hvirvelende buksedrammer eller mavesmerter. Kolikken kan være forårsaget af forskellige faktorer, herunder magen-tarmsygdomme, muskelspasmer i bugvæggen eller gastrointestinale betennelse.

For eksempel er en meget almindelig type kolik blandt babyer kendt som "kolik hos babyer", der normalt opstår uden en specifik årsag og forsvinder alene indenfor de første tre måneder af barnets liv.

Det er vigtigt at søge medicinsk vejledning, hvis man oplever koliksymptomer, især hvis de varer længere end nogle timer eller er forbundet med andre symptomer som opkast, feber eller blod i afføringen.

Skelettmuskulaturen är den typ av muskulatur som kontrollerar och styr rörelser hos kroppen. Den består av fibrer som är fästa vid benens, ryggens och huvudets skelett via senor. När musklerna kontraheras, drar de på senorna och orsakar rörelse i lederna. Skelettmuskulaturen utgör ungefär 40 % av kroppsvikten hos en vuxen människa och är den mest synliga muskelgruppen i kroppen. Den kan delas in i två typer baserat på hur de fästs vid skelettet: två-joint-muskler och en-joint-muskler. Två-joint-muskler korsar över två led och kan orsaka rörelse i båda, medan en-joint-muskler bara korsar över ett led och endast påverkar den.

Ryggmärgskompression (även känd som ryggmärgsförträngning) är ett tillstånd där det på grund av olika orsaker uppstår tryck eller kompression på ryggmärgen. Detta kan leda till neurologiska symtom såsom smärta, kvalster i extremiteterna, muskelsvaghet och känselbortfall. I vissa fall kan det även orsaka problem med tarm- och urinvägsfunktioner. Ryggmärgskompression kan vara akut eller kronisk och kan orsakas av en rad olika sjukdomar, till exempel tumörer, frakturer, infektioner, inflammationer eller degenerativa tillstånd som exempelvis spinal stenos.

Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:

1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.

'Palpation' är en medicinsk term som refererar till den teknik där en läkare eller annan vårdpersonal använder sina händer för att känna igen olika delar av kroppen, organ eller vävnader genom beröring och tryck. Det är en subjektiv metod som används för att upptäcka strukturella avvikelser, såsom svullnad, smärta, noduler, oregelbundenheter eller andra förändringar i storlek, form eller konsistens hos organen eller vävnaderna. Palpation kan användas för att undersöka olika delar av kroppen, såsom buken, bröstet, huvudet och extremiteterna. Den är en viktig del i fysiska undersökningar och hjälper till att ställa diagnoser och planera behandlingar.

En hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där livmodern (uterus) extraheras från kroppen. Det kan utföras av olika anledningar, till exempel för att behandla livmoderrelaterade sjukdomstillstånd som livmoderhalscancer, livmodertumörer eller kraftiga menstruationsblödningar.

Det finns olika typer av hysterektomier beroende på hur mycket vävnad som extraheras. En total hysterektomi innebär att både livmodern och livmoderhalsen (cervix) tas bort, medan en subtotala hysterektomi bara innebär att livmodern tas bort. I vissa fall kan även äggstockarna och/eller bäckenvävnaden behöva tas bort, vilket kallas för en total eller radikal hysterektomi med bilateral salpingo-ooforektomi.

Efter ett sådant ingrepp kommer patienten inte längre ha menstruationer och blir oförmögen att bli gravid.

Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod där man använder elektriska impulser för att stimulera nervceller och muskelceller. Behandlingen innebär vanligtvis att man fäster elektroder på huden över den muskel eller det område som ska behandlas. Därefter skickas små elektriska impulser genom elektroderna, vilket orsakar en kontraktion i de stimulerade muskelfibrerna.

ES används inom flera olika medicinska områden, till exempel:

1. Smärtlindring: Elektriska impulser kan hämma smärtnervernas signalering till hjärnan och på så sätt minska smärtan.
2. Muskelstyrka och funktion: ES används för att hjälpa patienter med muskelsvaghet eller muskellåsning, ofta orsakad av skada, sjukdom eller operation, att återfå muskelstyrka och rörelseförmåga.
3. Rehabilitering efter stroke: ES kan användas för att stimulera nerver och muskler i armarna och benen hos patienter som drabbats av stroke, vilket kan hjälpa till att förbättra rörelseförmågan och funktionen.
4. Kontinens: ES används för att behandla inkontinens genom att stärka musklerna i urinblåsan och/eller anus.
5. Vätskeansamlingar: Elektrostimulering kan användas för att behandla vätskeansamlingar, som exempelvis edema, genom att stimulera lymfkärlens kontraktion och avflöde.
6. Smärta efter operationer: ES kan användas för att lindra smärtan efter operationer och under läketiden.

Det är viktigt att notera att elektrostimulering bör utföras under medicinsk övervakning och att patienten ska informeras om möjliga risker och biverkningar.

Steroider är en grupp organiska föreningar, inklusive kolesterol och dess derivat, som har en speciell struktur bestående av fyra ringar som är arrangerade i en specifik konformation. Många naturligt förekommande steroider har hormonella egenskaper och är viktiga för levande organismer. Exempel på naturligt förekommande steroidhormoner inkluderar kortisol, aldosteron, östrogener och androgener som alla produceras i kroppen hos däggdjur.

Steroider kan också vara syntetiska preparat som används inom medicinen för att behandla en rad olika sjukdomar och tillstånd. De kan användas för att minska inflammation, undertrycka immunsystemet, ersätta hormonbrist eller behandla cancer. Exempel på syntetiska steroider inkluderar kortikosteroider som prednisolon och dexametason, samt anabola steroider som testosteron och nandrolon.

Användning av anabola steroider utanför medicinska rekommendationer är dock olagligt i många länder och kan leda till allvarliga bieffekter, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende och förändringar av reproduktiva systemet.

Ortopedisk manipulation är en aktiv behandlingsmetod inom ortopedin där man använder sig av manuell kraft för att röra på eller justera en led. Metoden används ofta för att lindra smärta, återställa rörlighet och korrigera felställningar i leden. Manipulationen utförs vanligen med hjälp av snabba, kontrollerade rörelser som ska hjälpa till att lösa upp eventuella restrictioner i leden.

Det är viktigt att notera att ortopedisk manipulation bör utföras av en certifierad och erfaren specialist, såsom en ortopedisk kirurg eller en fysioterapeut med speciell utbildning inom området, för att undvika skador eller komplikationer.

Metylprednisolon är ett syntetiskt glukokortikoidmedel som används för att behandla inflammatoriska tillstånd och autoimmuna sjukdomar. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet, vilket reducerar svullnad och smärta.

Medicinskt sett är metylprednisolon en typ av kortikosteroid som har starka antiinflammatoriska och immunsuppressiva effekter. Det används ofta för att behandla allvarliga tillstånd som exacerberingar av multipel skleros, lunginflammation, allergisk alveolit, svår astma, reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar.

Liksom andra kortikosteroider kan metylprednisolon orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnsvårigheter, svaghet, förändringar i humör och störningar i menstruationscykeln. Långvarigt bruk kan också leda till allvarliga biverkningar som ökad risken för infektioner, benbrott, högt blodtryck, diabetes och mag-tarmrubbningar.

"Egenvård" er en begrep i medicinen som refererer til den behandling og pleie en individ tar vare på seg selv for å fremme, opptre, eller holde sin egen helse og velbefindende. Dette kan inkludere aktiviteter som å ta medisin som er preskrevet, følge en sund kosthold, dyrke regulært trening, unngå skadelige vaner som røyking, og søke behandling hvis det blir nødvendig.

Egenvård kan også inkludere å holde oversikt over eget helsetilstand og symptomer, ta stilling til om det er nødvendig å kontakte lege eller andre helsefaglige fagpersoner for råd og behandling. Det handler også om å ta ansvar for egen behandlingsplan og samarbeide med helsefaglige fagpersoner for å sikre at behandlingen er effektiv og passer til individets behov og ønsker.

I allianse mellom individet og helsefaglige fagpersoner, kan egenvård være en effektiv måte å forbedre helse- og velbefindelsesresultatene, redusere sykdomsbøyen, forbedre kvaliteten på livet og redusere behandlingsomkostninger.

'Gråt' er en fysiologisk respons som involverer tårer som produceres og stilles ut fra øynene. Det kan være utløst av en bred vifte av faktorer, inkludert smerte, sorg, lykke, ilskje eller andre intense følelser.

I medicinsk kontekst, kan gråting være forbundet med visse sykdommer og tilstander. For eksempel, tårer som resultat av en skade eller infeksjon i øyet er kjent som 'refleksgråting'. På den andre siden, kan gråting være forbundet med psykiatriske tilstander som depression og angst. I disse tilfellene, kan gråting være en del av en bredere symptombild og kan behandles sammen med andre symptomer.

"Arbetsförmåga bedöming" kan definieras som en medicinsk utvärdering och bedömning av en persons förmåga att utföra arbete, inklusive fysiska och mentala kapaciteter, hälsotillstånd och eventuella begränsningar. Denna bedömning görs vanligen av en läkare eller annan medicinsk expert och används för att fastställa om en person är arbetskapabel eller inte, samt vilka arbetsuppgifter de kan hantera. Arbetsförmåga bedömning kan också användas för att rekommendera anpassningar eller förändringar på arbetsplatsen för att underlätta för en person med funktionsnedsättning att kunna arbeta.

Spinal cord stimulation (SCS) är en behandlingsmetod inom smärtlindring som innebär att elektriska impulser genereras av en implanterad neurostimulator och leds via en eller flera ledare till ryggmärgens bakre yta. Dessa elektriska impulser stör nervsignalerna som leder till smärtan, vilket kan ge upplevelse av smärtlindring för patienten.

SCS används oftast som ett sista alternativ när andra behandlingsmetoder har misslyckats eller inte gett önskad effekt. Den är indikerad hos patienter med kronisk smärta i ryggen, extremiteterna eller båda, inklusive neuropatisk smärta, ischämisk smärta och visceral smärta.

Innan en permanent stimulator implanteras genomförs oftast en utvärderingsperiod där en temporär stimulator placeras under lokalbedövning eller med mild sedering. Om patienten upplever en tillfredsställande smärtlindring under denna tidsperiod kan en permanent stimulator implanteras i ett senare skede.

'Sakralregion' refererer til den del af rygsøjlen som består af de fem nederste brystværtskiver (T12) og de fem sakrale værtskiver (S1-S5). Dette er en del af den centrale nervøse systemets underdele, som kaldes det autonome nervesystem. Sakralregionen har en vigtig rolle i at kontrollere kroppens affektive funktioner, herunder tarmfunktion, blærefunktion og seksuel respons.

"Sjukroll" är ett begrepp inom arbets- och sjukvården som refererar till den roll eller funktion som en individ uppfyller i samhället, ofta syftande på deras yrkesmässiga roll. Det används ofta för att beskriva hur en persons hälsotillstånd påverkar deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och arbetsrelaterade uppgifter.

En person med funktionsnedsättning eller sjukdom som begränsar deras förmåga att arbeta kan ha en reducerad sjukroll, medan en person som är frisk och fullt arbetsförmögen har en komplett sjukroll. Sjukrollen kan variera över tiden beroende på förändringar i individens hälsotillstånd eller behandlingsframgångar.

Det är viktigt att notera att sjukrollen inte bara inkluderar arbete utan också andra aspekter av livet, som sociala aktiviteter, hushållssysslorna och fritidsaktiviteter.

'Ryggskador' är ett samlingsbegrepp för skador eller skada på ryggraden och de angränsande vävnaderna. Det kan inkludera skador på ben, muskler, ligament, nerver och ryggradens benskivor (diskar). Ryggskador kan vara milda, med smärta och obehag, eller allvarliga, som orsakar permanent skada eller förlamning. De kan uppstå till följd av olyckor, sportrelaterade skador, våld eller åldrande. Exempel på olika typer av ryggskador är skivbråck, ryggmärgsskada, frakturer (brott i ryggraden) och muskel- eller ligamentskador.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

Sträckbehandling, även kallat manipulativ therapí, är en form av manuell behandlingsmetod där terapeuten använder sig av sina händer för att utöva kraft på en muskulatur, leder eller lederomgivande vävnader med syfte att öka rörligheten i en led.

Den vanligaste typen av sträckbehandling innebär att terapeuten använder sina händer för att sträcka ut en muskel som är kort eller spänd, vilket kan hjälpa att lindra smärta och öka rörligheten i den drabbade leden. Andra typer av sträckbehandling kan innebära att använda sig av speciella instrument som till exempel en mobiliseringsstav eller en så kallad activator för att behandla en led.

Sträckbehandling är vanligen smärtlindrande och kan hjälpa till att minska muskelspänning, öka blodflödet till området och underlätta läkningen av eventuella skador. Den kan användas för att behandla en rad olika problem som exempelvis smärta i nacke, rygg, armar eller ben, men är inte alltid lämplig för alla individer eller tillstånd. Därför bör den endast utföras av en licensierad terapeut som har fått speciell utbildning och erfarenhet inom området.

Amputationsstump är den kvarvarande delen av extremiteten efter en amputation. Den kan vara öppen eller stängd (sluten), beroende på om det finns någon direkt kontakt mellan huden och benmärgen eller inte. Stumpen behandlas ofta med olika typer av proteser för att underlätta rörelse och funktion efter amputationen.

Medicinskt sett betyder "gående" att en person har förmågan att ta steg och förflytta sig själv över marken med hjälp av sina ben. Det inkluderar också förmågan att hålla balansen, koordinera rörelserna och anpassa sig till olika underlag och miljöförhållanden. Gående är en grundläggande funktion för självständighet och deltagande i vardagsaktiviteter.

'Könskarakteristika' refererar till de fysiska, kroppsliga och biologiska egenskaper som används för att bestämma om en person är man eller kvinna. Dessa karaktäristika inkluderar traditionellt exempelvis könskromosomerna (XX hos kvinnor och XY hos män), könsorganen, könsbekräftande hormonnivåer och sekundära könskarakteristika som till exempel bröstutveckling eller skäggväxt.

Det är värt att notera att könskaraktäristika kan variera mycket mellan olika individer, och att det finns många variationer och avvikelser från de traditionella binära könsnormerna. Vissa personer kan också identifiera sig som icke-binära eller transpersoner, vilket innebär att deras identitet inte nödvändigtvis korresponderar med de könskaraktäristika de har fötts med.

Arthroplasty är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt förfarande där en gelenkartilage eller en del av en skadad eller smärtsam led ersätts med konstgjorda material, såsom metall, plast eller keramik. Syftet är att återställa funktionen och lindra smärtan i den skadade leden. Det finns olika typer av arthroplasty, inklusive total joint replacement (TJR), som är en operation där man ersätter slitna ändar på benet och lårbenet med konstgjorda komponenter, ofta används den för att behandla allvarlig artros i knä- eller höftleden.

Hudtemperatur (skin temperature) är den temperatur som registreras på ytan av huden. Denna temperatur kan variera beroende på flera faktorer, såsom omgivningstemperatur, blodgenomströmning och kroppens ställning. Hudtemperaturen mäts vanligen med termometer, ofta i form av en infraröd termometertyp som mäter strålning från huden istället för att ta kontakt med den direkt. Normalvärdet för genomsnittlig hudtemperatur ligger vanligtvis kring 32-35°C, men det kan variera beroende på individuella skillnader och områden på kroppen där temperaturmätningen utförs. Vid sjukdom eller feber kan hudtemperaturen vara högre eller lägre än normalt.

Kalcitonin-relaterat peptid (CRP, Calcitonin-related peptide) är ett neuropeptid som initialt identifierades i sköldkörteln hos frisk och sjuk djur. Det upptäcktes att CRP har en struktur som liknar kalcitonin, ett hormon som produceras av C-celler i sköldkörteln och hjälper till att reglera kalciumhomöostas.

I det centrala nervsystemet (CNS) och perifera nervsystemet (PNS) har CRP visat sig ha en viktig roll som en neurotransmittor och neuromodulator. Det är involverat i smärtreglering, vasoreglering, inflammation och neuroprotektion.

CRP verkar binder till specifika receptorer på nervceller och blodkärl, vilket orsakar en varierad biologisk respons som inkluderar smärtrelief, vasodilatation och anti-inflammatoriska effekter. Dessutom har CRP visat sig ha en neuroprotektiv effekt genom att minska skador på nervceller vid ischemisk skada eller trauma.

I slutändan kan CRP vara ett viktigt terapeutiskt mål för behandling av smärta, inflammation och neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och Alzheimer's sjukdom.

'Sömn- och rogivande läkemedel' är en kategori av psykoaktiva substanser som används för att behandla sömnsörtar eller oro. De verkar genom att påverka hjärnans aktivitet och minska medvetandegraden, vilket kan underlätta sömn och ge en känsla av lugn och avspannning. Exempel på sådana läkemedel är benzodiazepiner (till exempel diazepam och lorazepam) och z-preparat (till exempel zolpidem och zaleplon). Dessa läkemedel bör användas under kort tid och under medicinsk övervakning på grund av risken för biverkningar och beroendeframkallande egenskaper.

Piroxikam är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att blockera en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2, COX-2) som är involverade i produktionen av prostaglandiner, ämnen som orsakar smärta och inflammation. Piroxikam kan användas för att behandla en rad olika tillstånd, inklusive artrit, muskelsmärtor, tandvärk och menstruationssmärtor. Läkemedlet finns i form av tablett eller kapsel och bör tas under läkares övervakning på grund av möjliga biverkningar och kontraindikationer.

Höftbenet, eller acetabulum, är i människans kropp den del av bäckenet där lårbenets höjd articulerar med bäckenet. Det bildar en sockel som har formen av en bikupa och täcks av ledhuvudet på lårbenet, forming ett kulformigt ledarticulationsområde som tillåter en stor rörlighet i höftleden. Höftbenet består av tre ben, ischium, ilium och pubis, som fuseras tillsammans under utvecklingen för att bilda bäckenringen.

Clinical practice guidelines, or principles, är systematiska riktlinjer som utformats för att underlätta beslut om patientvård genom att integrera de bästa tillgängliga forskningsbeviset med klinisk erfarenhet och patientens preferenser och värden. De är avsedda att stödja hälsovårdspersonal i att erbjuda högkvalitativ, säker och effektiv vård. Clinical practice guidelines kan omfatta rekommendationer kring diagnostiska eller terapeutiska procedurer, screening, prevention och annan patientvård. De utvecklas ofta av experter inom ett visst område och granskas vanligen av oberoende experter innan de publiceras.

Bukspottkörtelinflammation, också känd som pancreatit, är en medicinsk tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad. Detta orsakas vanligtvis av en överdriven aktivering av de enzymer som bukspottkörteln producerar för att bryta ned föda i tarmen. När dessa enzymer aktiveras inuti bukspottkörteln, istället för i tarmen, kan de skada vävnaden och orsaka inflammation.

Det finns två typer av bukspottkörtelinflammation: akut pancreatit och kronisk pancreatit. Akut pancreatit är en plötslig och allvarlig sjukdom som kan kräva omedelbar vård, medan kronisk pancreatit utvecklas gradvis över tid och kan orsaka permanenta skador på bukspottkörteln.

Orsakerna till bukspottkörtelinflammation kan vara många, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och gallsten. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner, skador och vissa arvsfaktorer.

Symptomen på bukspottkörtelinflammation kan variera beroende på om det är en akut eller kronisk form av sjukdomen. Till de vanligaste symtomen hör smärta i magtrakten, illamående, kräkningar och feber. I allvarliga fall kan bukspottkörtelinflammation leda till komplikationer som blodförgiftning, andningssvårigheter, diabetes och svårartad magblödning.

'Hud' er det største organet i menneskelig kropp og utgjør en barriere mellom kroppen og ytre verden. Det er komplett med blodkar, svedkjertler, nerve-ende, hårfolikler og immunforsvarsmekanismer. Huden har mange funksjoner, inkludert beskyttelse av kroppen fra skader, regulering av varme og fugtighet, vitamin D syntese og sanseinntrykk som berør, smerte, varme og kulde. Det er også viktig for psykisk velbefindende og estetisk utseende. Huden kan deles opp i to hovedgrupper: tykk hud (eller keratiniseret epitel) som inkluderer håret, negler og tennene, og tynn hud (eller ikke-keratiniserte epiteler), som inkluderer skinn, slimhinner og de indre overflater av kroppen.

En kotförskjutning, även kallat rectal prolaps, är ett tillstånd där en del eller hela tjocktarmen (kolon) sticker ut genom rektum och anus. Detta kan orsakas av att musklerna och ligamenten som håller kroppens inre organ på plats har försvagts eller skadats.

Kotförskjutning kan delas upp i tre olika typer:

1. Delvis prolaps: Endast en liten del av tjocktarmen sticker ut genom rektum och anus.
2. Total prolaps: Hela tjocktarmen har förskjutits och sticker ut genom rektum och anus.
3. Intern prolaps (occult prolaps): Innerverna till tjocktarmen har skadats, vilket gör att den inte kan dra sig tillbaka in i kroppen efter defekation. Denna typ av prolaps är inte synlig utanför kroppen.

Symptomen på en kotförskjutning kan variera beroende på typ och graden av förskjutningen, men kan inkludera svårigheter att kontrollera tarmrörelserna, smärta eller obehag i anus eller låret, blödning från anus, opasslig stoling och en känsla av omedelbar behov av att gå på toaletten.

Behandlingen för en kotförskjutning kan variera beroende på orsaken till tillståndet och dess svårighetsgrad. För mindre allvarliga fall kan behandlingen innefatta livsstilsförändringar, såsom ökad fiberrikedom i kosten och ökad fysisk aktivitet. Mer allvarliga fall kan kräva operation.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

Injektioner, intravenösa (IV) är en medicinsk procedur där ett läkemedel eller en fluid direkt införs in i en ven med hjälp av en injektionsnål. Detta görs vanligtvis med en injektionsspruta eller en infusionsset, som till exempel en intravenös kateter.

Intravenösa injektioner används ofta när det behövs snabb påverkan av läkemedlet i kroppen, då absorptionen via magsäcken undviks och läkemedlet istället kommer direkt in i blodomloppet. Det kan vara speciellt användbart vid akuta tillstånd, smärtlindring, eller när patienten har svårigheter att svälja.

Säkerheten är viktigt vid intravenösa injektioner, och rutinmässiga procedurer bör följas för att minimera komplikationer som infektioner eller skador på venerna.

"Bukmuskler" refererar till de muskler som sitter i bukhålan och hjälper till att forma och stödja buken. Det finns fyra par bukmuskler:

1. Rektus sheath och rectus abdominis: Den främre, platta muskeln som löper från bröstbenet ner till blygdbenet kallas rectus abdominis. Denna muskel är innesluten i en tjock, sklerotisk fascia (rectus sheath) som hjälper att skydda den och ge den stöd.
2. External oblique: Det yttre, triangulära bukmuskelskiktet som löper diagonalt ner från revbenen till blygdbenet kallas external oblique. Denna muskel hjälper till att flexa, rotera och sidoböja ryggraden.
3. Internal oblique: Det inre, triangulära bukmuskelskiktet som ligger under external oblique kallas internal oblique. Denna muskel löper i motsatt riktning jämfört med den yttre obliqua och hjälper till att flexa, rotera och sidoböja ryggraden.
4. Transversus abdominis: Det innersta, horisontella bukmuskelskiktet som ligger under internal oblique kallas transversus abdominis. Denna muskel hjälper till att komprimera (trycka samman) innehållet i buken och stödja ryggraden.

Sammanfattningsvis är bukmuskler de muskler som hjälper till att forma och stödja buken, flexa, rotera och sidoböja ryggraden samt komprimera innehållet i buken.

Läkemedelskombinationer är when two or more active pharmaceutical ingredients (APIs) are combined into a single dosage form. This means that ett endast en enda tablet, kapsel eller annan typ av läkemedelsform innehåller mer än en aktiv substans. Detta görs ofta för att öka effektiviteten, minska biverkningarna eller förenkla behandlingen av sjukdomar som kräver kombinerad terapi med flera läkemedel.

Exempel på läkemedelskombinationer inkluderar kombinationsantibiotika, som innehåller två eller flera antibiotika i samma dosageform, och kombinationspreparat för behandling av blodtryckshöjning, som ofta innehåller en ACE-hämmare och en kalciumkanalblockerare.

Det är viktigt att vara medveten om läkemedelskombinationer och deras potentiala biverkningar, eftersom de kan påverka patientens respons på behandlingen och öka risken för interaktioner mellan läkemedlen.

Postpoliosyndrom (PPS) är en benämning på en grupp symtom som kan uppstå hos personer som överlevt polio. Symptomen kan inkludera allt ifrån muskelsvaghet, muskel- och ledsmärtor, trötthet, sväljningssvårigheter, andnöd och förändringar i stämma. Dessa symtom kan variera i allvarlighet och påverka olika delar av kroppen. Det är viktigt att notera att inte alla personer som hade polio kommer att utveckla PPS.

För att få en diagnos av PPS behöver individen ha en dokumenterad historia av polioinfektion och nya, progressiva symtom som inte kan förklaras av någon annan medicinsk orsak. Diagnosen ställs ofta efter en kombination av klinisk undersökning, medicinsk historia och ibland kompletterande tester såsom elektromyografi (EMG) eller nerveledningsstudier (NCS).

Vården för PPS fokuserar vanligtvis på att lindra symtomen och kan innefatta insatser som fysioterapi, smärtlindring, andningsterapi och anpassningar i vardagslivet. Det finns inget botemedel för PPS, men en tidig diagnos och behandling kan hjälpa att förbättra livskvaliteten för de drabbade.

'Knäskada' är ett allmänt begrepp som kan omfatta olika typer av skador på knäleden eller knäet. Det kan exempelvis röra sig om:

1. Senor och ligamentbristningar/-skador: Detta innebär skador på de band som håller knäets ben i rätt position. Exempel på detta är framför allt korsbandet, men också andra ligament kan drabbas.

2. Meniskskada: I knäleden finns det två skivformade kroppar, menisken, som agerar som en form av amortisering mellan lårbenet och skenbenet. En skada på denna struktur kan orsaka smärta och svullnad i knät.

3. Broskskador: Brosket i knäleden, chondrom, kan skadas till följd av exempelvis en stark påfrestning eller en olycka. Detta kan leda till smärta och sämre rörlighet i knät.

4. Knäledsinflammation: Också känd som bursit, är en inflammation av den lilla säckformade vätskefyllda kapseln (bursan) som finns mellan olika delar av knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät.

5. Broskfrakturer: I vissa fall kan brosket i knäleden spricka eller skadas, vilket kallas för en broskfraktur. Denna typ av skada är vanligare hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker en knäskada, eftersom en tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

Rotatorcuff är ett samlingsnamn för fyra muskel-senefasta bänder (supraspinatus, infraspinatus, teres minor och subscapularis) i axelregionen som hjälper till att stabilisera skulderbladet och armbågsbenets rörelser. Dessa muskler roterar och flyttar skulderbladet för att möjliggöra olika positioner och rörelser i axelleden, såsom lyfta upp och vrida armarna. Rotatorcuffens tendoner fäster på överarmsbenets (humerus) yta och kan bli skadade eller inflammerade, vilket kan orsaka smärta och begränsad rörlighet i axeln.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

"Diagnostiska fel" (eller "diagnostic errors") är inom medicinen en term som används för att beskriva situationer där en diagnos initialt ställs fel, eller när en korrekt diagnos inte ställs i tid. Det kan bero på många olika faktorer, såsom bristfällig kommunikation, begränsad information, för lite erfarenhet eller kunskap, eller felaktiga antaganden. Diagnostiska fel kan leda till att patienten inte får rätt behandling och därmed riskera att deras tillstånd förvärras. Det är en av de vanligaste orsakerna till skadegörande händelser inom sjukvården och en av de stora utmaningarna inom medicinsk kvalitet och säkerhet.

I medicinsk kontext kan "vridning" (engelska: torsion) avse en patologisk tillstånd där ett organ eller struktur vrides runt sin egen axel, vilket kan leda till skada eller avbruten blodförsörjning. Ett exempel är mag-torsion, där magen vridits runt sig själv och orsakar en avbruten blodflöde till organet. Detta är ett medicinskt akut tillstånd som kräver omedelbar kirurgisk behandling.

“Bältros” er en norsk betegnelse for en muskulær forstyrrelse, som oftest forekommer i underarmen eller låret. Den engelske betegnelse for denne tilstand er “tennis elbow” eller “golfers elbow”, afhængig af hvor på armene det opstår.

Tennis elbow (lateral epicondylitis) forekommer omkring den ydre del af albuebøjet, mens golfers elbow (medial epicondylitis) forekommer omkring den indvendige del af albuebøjet. Disse tilstande skyldes ofte overbelastning eller gentagne bevægelser, der fører til mikroskopiske skader i musklerne og seneviderne, som forbinder musklerne med knoglerne.

Symptomerne på bältros inkluderer smerte, svaghed og nedsat rækkevidde i de berørte områder. Behandlingen kan bestå af hvile, fysioterapi, smertestillende medicin, ortoser eller i værste fald operation.

"Förband" är ett medicinskt begrepp som refererar till olika typer av metoder och material som används för att stödja, skydda, hålla samman eller stoppa blödning från en skada eller en operation på kroppen. Det kan vara tillfälliga eller permanenta, beroende på ändamålet. Exempel på olika typer av förband inkluderar bandage, gaze, kompresser, slangar och suturer.

I medically related context, "anställning" kan översättas till "employment". Employment refererar till ett formellt avtal mellan en arbetsgivare och en anställd person där den senare utför arbete i utbyte mot lön. Detta inkluderar ofta vissa förmåner och skydd, såsom sjukpenning, semester och lagstadgad arbetsskydd.

Employment är också en central del av många individs liv och hälsa. Arbete kan ge mening, struktur och socialt stöd till individen. Dessutom kan sysselsättning ha positiva effekter på den mentala och fysiska hälsan, såsom minskad risk för depression och höjd livslängd.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

Medicinskt sett kan en "kramp" definieras som oväntat, ofrivilligt och plötsligt sammandragning eller kontraktion av en muskel eller en grupp av muskler. Krampar kan orsakas av ett brett spektrum av medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, skador och vissa läkemedel. De kan också uppstå som en reaktion på intensiv fysisk aktivitet eller utmattning. I vardagligt tal används termen "kramp" ofta för att beskriva en kraftig smärta eller spasmer i magmuskulaturen, men medicinskt sett är det inte samma sak som en muskelkramp.

'Vidhäftningar' (engelska: 'Adhesions') är en medicinsk term som refererar till oönskade förbindelser eller föreningar mellan två organ, vävnader eller strukturer inne i kroppen. Dessa kan uppstå som ett resultat av ärrbildning efter operationer, infektioner, trauma eller inflammation. Vidhäftningarna kan orsaka smärta, funktionsnedsättning och andra komplikationer beroende på deras placering och storlek. Behandlingen kan innebära mediciner, fysisk terapi eller i vissa fall ytterligare kirurgi för att avlägsna dem.

Patellofemoral joint (PFJ) är den del av knäleden där knäskålbenet (patella) glider upp och ner över lårbensets insida (femur) när benet böjs och rätas. Detta sammanfaller med den del av knäleden som ofta orsakar smärta eller problem, särskilt hos idrottsmän, dansare och andra personer som utsätts för upprepad belastning på knäna. Patellofemoral smärta kan vara relaterad till överbelastning, felställning, muskulära obalanser eller skada.

Spinal osteophytes, även kända som benskantutväxter eller knölar på ryggraden, är små benvälskar som bildas som en reaktion på degenerativa förändringar i ryggradens ledpannor. De uppstår ofta vid artros i ryggraden och kan orsaka smärtor, stelhet och andra symtom beroende på var de är belägna och hur storleken är. I vissa fall kan osteophytes pressa ner på nervrötter eller komprimeras i ryggmärgen, vilket kan leda till neurologiska symtom som svaga muskler, känselbortfall och smärta i armar och ben. Behandlingen av spinal osteophytes kan innefatta mediciner, fysisk terapi, injektioner eller i vissa fall kirurgi.

'Nedre extremitet' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av kroppen som sträcker sig från bäckenet och nedåt, inklusive höftbenen, lårbenen, skenbenen, vadbenen och foten. Detta omfattar också alla muskler, senor, ligament, ledband och led som hör till dessa strukturer.

Mikrovaskulær angina, også kendt som Syndrome X eller microvascular angina, er en type af angina (pectoris) uden klart identificerbare obstruktioner i de store kranspillerarter. I stedet skyldes småkredsløbsbesvarelser i de mindre kranspillerarter eller andre vaskulære strukturer, der forsyner hjertemuskulaturen med ilt og næringstoffer.

Denne type angina opstår som følge af en ubalanceret regulering af blodgennemstrømningen i de mikrovaskulære strukturer, hvilket resulterer i en inadekvat ilt- og næringstofsupply til hjertemuskulaturen under fysisk eller psykisk stress. Symptomerne på mikrovaskulær angina kan være svære at skelne fra andre typer af angina, herunder trykken eller smerter i brystet, kortness of breath, hjertklopninger og træthed.

Diagnosen stilles typisk efter udelukkelse af andre årsager til anginasymptomer, såsom koronarspasme eller strukturelle kranspillerforandringer, ved hjælp af forskellige diagnostiske metoder, herunder stress-test, coronar CT-angiografi (CCTA), myokardisk scintigrafi og invasive koronarvaskulære undersøgelser. Behandlingen består typisk af medicinsk behandling med antianginøse, antikoagulations- og blodtryksmedicin samt livsstilsforandringer, herunder rygningstop, vægttab, kostendring og øget fysisk aktivitet.

'Ledplastik' er en medisinsk betegnelse for en type kirurgisk operasjon der ledet (som regel et skulder-, knæ- eller hofteled) erstattes med en kunstig prostese. Målet med en ledplastik er å lindre smerter, forbedre funksjonen og gjenoprette mobiliteten hos pasienter som lider av ledsykdomme som artritt, ledskader eller leddegenerasjon.

Under en ledplastik-operasjon fjernes det skadede ledet og erstattes med en prostese som består av en sokkel (som er fiksert i knoglen) og en kule (som beveger seg i sokkelen). Disse prosentene kan være fremstilt av forskjellige materialer, inkludert metall, plastikk eller keramikk.

Etter operasjonen må pasienten vanligvis gå igjennom en periode med intensiv fysisk terapi for å styrke muskler og forbedre bevegelsen i det nye ledet.

'Vulvodynia' är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas avronk, kronisk eller återkommande smärta i vulvan (den yttre kvinnliga könsorganet) utan någon synlig orsak. Smärtan kan vara lokaliserad till en viss del av vulvan eller spridd över hela området, och den kan vara konstant eller uppstå i samband med vissa aktiviteter som sexuellt umgänge, användning av tamponer eller påklädning. Tillståndet kan ha en negativ effekt på kvinnans kvalitet på livet och orsaka problem med att sova, arbeta och upprätthålla intima relationer. Vulvodynia är inte smittsam och behandlingen kan variera beroende på den underliggande orsaken till smärtan, om den kan fastställas.

'Nervtrådar' är en del av det perifera nervsystemet och består av samlingar av neuroners axoner som är omgivna av ett myelinlager, vilket hjälper till att skydda nerverna och öka nervimpulsens hastighet. Nervtrådar kan vara myelinerade (täckta med myelin) eller icke-myelinerade (utan myelin). De är ansvariga för att överföra sensoriska, motoriska och autonoma signaler mellan centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och kroppens olika delar.

Transient Receptor Potential (TRP) channels are a type of ion channel proteins that are widely expressed in various types of cells, including sensory neurons, epithelial cells, and immune cells. These channels play important roles in various physiological processes, such as sensing temperature, pain, pressure, taste, and chemical stimuli.

TRP channels are named after their ability to be transiently activated by a wide range of physical and chemical stimuli, leading to the influx of cations, particularly calcium (Ca2+) and sodium (Na+) ions, into the cells. There are several subfamilies of TRP channels, including TRPC (canonical), TRPV (vanilloid), TRPM (melastatin), TRPA (ankyrin), TRPP (polycystin), and TRPML (mucolipin).

Each subfamily of TRP channels has distinct activation mechanisms and functions. For example, TRPV1 is a well-known channel that can be activated by heat, capsaicin (the active component in chili peppers), and low pH, and plays important roles in pain sensation and inflammation. TRPM8, on the other hand, is a cold receptor that can be activated by menthol and icilin, and is involved in temperature perception and cold-induced pain.

Dysfunction of TRP channels has been implicated in various pathological conditions, such as chronic pain, neurodegenerative diseases, and cancer. Therefore, TRP channels have become important targets for the development of new therapeutic strategies for these conditions.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

Kräkning definieras inom medicinen som den aktiva processen där det övre delen av mag-tarmkanalen (över oesofagus) rensas genom att snabba, ryckiga kontraktioner i matstrupen (oesofagus) och magmuskulaturen pressar upp maginnehållet genom munnen. Kräkningar orsakas ofta av en reaktion på oönskade substanser eller syreattacker på mag-tarmväggen, men kan även vara ett symtom till sjukdomar eller biverkningar till läkemedel.

Somatosensorisk område refererer til en del af hjernen, der er ansvarlig for behandlingen og integrationen af sensoriske input fra hele kroppen undtaget ørene og øjnene. Det inkluderer den primære somatosensoriske bark (S1, S2, S3), der findes i hjernebarken (cortex cerebri) og modtager input fra muskler, led, hud og indre organer via det somatosensoriske nervesystem.

I den primære somatosensoriske bark er der en kortikal repræsentation af hele kroppen, hvor forskellige dele af kroppen er repræsenteret i forskellig grad alt efter størrelsen og kompleksiteten af det sensoriske apparat. For eksempel tager håndens og ansigtets repræsentationer op en relativt stor del af arealet, mens rygmarvens og benene tager op et mindre areal.

Somatosensorisk information fra kroppen behandles i denne hjernebarken for at give os følelser som berøring, temperatur, smerte, vibrazion og proprioception (position og bevægelse af led og muskler). Dette område er også involveret i visuel-taktisk integration, hvor information fra øjne og hud kombineres for at skabe en bedre forståelse af objekter og deres egenskaber.

"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).

Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.

Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.

En bukoperation, också känd som abdominell kirurgi, är en operation där en kirurg gör en incision (snitt) i buken för att diagnostisera eller behandla diverse medicinska tillstånd. Det finns många olika typer av bukoperationer beroende på vilket område av buken som ska opereras och vad som är orsaken till operationen. Några exempel på bukoperationer inkluderar appendektomi (borttagande av appendix), kolonresektion (borttagande av en del av tjocktarmen), gastrektyomi (minskning av magsäcken) och cholecystektomi (borttagande av gallblåsan).

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

Ryggradsskada, eller ryggradsförlamning, är en allvarlig skada på ryggmärgen som orsakas av en skada på ryggraden. Skadan kan vara olika allvarlig beroende på vilken del av ryggmärgen som skadas och hur allvarligt skadan är. En ryggradsskada kan orsaka förlamning, smärta, känselbortfall, svårigheter med koordination och andra neurologiska symptom.

Ryggradsskador kan delas in i två kategorier: kompletta skador och ofullständiga skador. Vid en komplett skada fungerar inte ryggmärgen alls under skadan, medan vid en ofullständig skada finns det kvar någon form av funktion.

Orsakerna till ryggradsskador kan vara många, men de vanligaste orsakerna är trafikolyckor, fall, våld och idrottsskador. Andra orsaker kan vara tumörer, infektioner, skleros (MS) och andra sjukdomar som kan skada ryggmärgen.

Behandlingen av ryggradsskador beror på vilken del av ryggmärgen som är skadad och hur allvarlig skadan är. Behandlingen kan innebära operation, läkemedel, fysisk terapi, rehabilitering och andra behandlingsformer. I vissa fall kan en ryggradsskada vara livshotande eller orsaka bestående funktionsnedsättningar.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

Psykofysiologi er en gren av forskningen som undersøker de neurofysiologiske mekanismer og prosesser som står i forbindelse med psykiske funksjoner, sånn som opplevelser, følelser, tanker og adferd. Disciplinen undersøker hvordan hjernen og nervsystemet påvirker, og blir påvirket av, psykiske tilstande og prosesser.

Psykofysiologien kan deles inn i to undergrupper:

1. Kognitiv psykofysiologi, som undersøker neurofysiologiske korrelater til kognitive funksjoner som oppmerksomhet, hukommelse og læring.
2. Affectiv psykofysiologi, som undersøker neurofysiologiske korrelater til følelser og affekter, slik som stress, angst og lykke.

Målene innen psykofysiologi kan være mangeartet, men inkluderer ofte elektrofysiologiske målinger (som EEG, ERP og EMG), neuroendokrinologiske målinger, hjertefrekvensvariabilitet og andre former for autonom nervsystemsrespons.

I tillegg til å være en forskningsdisiplin, har psykofysiologien også praktisk relevans innen klinisk psykologi og psykiatri, fordi forståelsen av de neurofysiologiske mekanismene som står i forbindelse med psykiske lidelser kan hjelpe til å utvikle bedre behandlingsmetoder.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Medicinskt kan muskuloskeletala systemet definieras som det sammanhang där skelettet, musklerna och de kopplande bindvävsskalarna (senor, ligamenter och brosk) interagerar för att producera rörelse och stödja kroppen. Detta system innefattar alla ben, lederna, muskler, senor, ligamenter, brosk och annan bindväv i kroppen.

Musklerna i muskuloskeletala systemet arbetar tillsammans med skelettet för att producera rörelse. Varje gång en muskel kontraheras (kontrollerat förkortas) drar den på ett ben eller annat struktur som är fäst vid muskeln, vilket orsakar rörelse i kroppen. Lederna, som är de flexibla förbindelserna mellan benen, tillåter också rörelse och ger kroppen flexibilitet.

Det muskuloskeletala systemet är viktigt för att underhålla strukturellt stöd för kroppen, att möjliggöra rörelse och att skydda de inre organen. Problem med det muskuloskeletala systemet kan orsaka smärta, svårigheter med rörelse och andra funktionsnedsättningar.

Lårbensnerven, på latin "Nervus femoralis", är en nerv som utgår från ländryggen och passerar genom buken för att sedan fortsätta ner i benet. Nerven är ansvarig för sensorisk känsel och motorik i främre delen av benet, inklusive lårmuskulaturen och huden på framsidan av underbenet och foten. Skador eller kompressioner av lårbensnerven kan orsaka smärta, kraftlöshet och känselbortfall i det drabbade området.

En ryggbedövning, även känd som spinalanestesi eller subarachnoidalbedövning, är en form av lokalbedövning där smärtstillande läkemedel injiceras i det lågsta delarna av ryggraden (ryggmärgen) för att blockera smärta i underlivet och nedre extremiteterna. Det görs vanligtvis genom att en tunn nål placeras i den lilla utrymmet mellan ryggkotorna i nedre delen av ryggraden, vanligtvis på L4-L5-nivån.

Ryggbedövning används ofta under kirurgiska ingrepp som kräver stillasittande, till exempel vid operationer på buken, benen eller underlivet, såsom cesareansektion (kejsarsnitt). Det kan också användas för smärtlindring efter operationer och för vissa medicinska procedurer som kräver att patienten ligger stilla.

Vid en lyckad ryggbedövning känner patienten inga smärtor under den tiden läkemedlet är verksamt, men kan uppleva tryck eller vibrationer. Patienten kan också uppleva en varm känsla i benen och nedre extremiteterna efter att läkemedlet har injicerats. Efter bedövningen kan patienten få försämrad andning, blodtrycksfall eller feber, men dessa biverkningar är sällsynta.

Tiazider är ett samlingsnamn för en grupp av diuretika, det vill säga läkemedel som ökar urinproduktionen. Tiaziderna har sitt namn eftersom de alla innehåller en tiazidring i sin kemiska struktur. De verkar genom att blockera den natrium-klorid-cotransporteraren i distala tubuli i njuren, vilket leder till ökad exkretion av natrium och därmed även vatten. Detta medför en minskning av vätskan i kroppen och därmed också ett blodtryckssänkande effekt.

Tiazider används ofta vid behandling av högt blodtryck, ödem och hjärtsvikt. De kan också användas vid vissa former av njursjukdomar och levercirros. Till de vanligaste biverkningarna hör among annat ökad törst, förhöjd urinproduktion, muskelkramper, trötthet och yrsel. I sällsynta fall kan tiazider orsaka allvarliga elektrolytbrist, till exempel hypokalemi (för lågt kalium) eller hyponatremi (för lågt natrium).

Posttraumatisk huvudvärk (PTH) är en sekundär huvudvärk som utvecklas efter ett trauma till huvudet eller halsen, såsom en skallskada, en whiplash-skada eller en annan typ av traumatisk händelse. PTH definieras i internationella klassificeringssystem för sjukdomar (ICD-10) som en "huvudvärk som börjar within ett vecka efter trauma och som inte kan förklaras av annan huvudvärksorsak, och som varar mer än tre månader".

PTH är en subform av den kroniska posttraumatiska huvudvärken (CPTH), som definieras som en huvudvärk som pågår mer än tre månader efter trauma. PTH kan också vara en del av ett komplex med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller annan psykiatrisk sjukdom, men det är inte alltid fallet.

Typiska symtom på PTH inkluderar:

* Huvudvärk som uppfyller kriterierna för en primär huvudvärkssyndrom såsom spänningshuvudvärk eller migrän
* Huvudvärken som är närvarande mer än hälften av tiden under de senaste tre månaderna
* Huvudvärken som orsakar nedsatt funktionalitet i vardagslivet
* Huvudvärken som inte kan förklaras av annan huvudvärksorsak

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av en detaljerad anamnes, neurologisk undersökning och ibland också hjälpmedel såsom bilddiagnostik (t.ex. röntgen, CT eller MRI) för att utesluta andra orsaker till huvudvärken. Behandlingen av PTH består ofta av en kombination av läkemedelsbehandling, fysisk terapi och psykologisk behandling.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

I medicinska sammanhang, betecknar ett "långtidsverkande preparat" (eller "long-acting formulation" på engelska) vanligtvis en läkemedelssubstans som är formulerad för att ge en kontinuerlig och/eller förlängd effekt under en längre tidsperiod, jämfört med en standardformulering av samma aktiva substans. Detta kan uppnås genom olika tekniker, såsom användning av speciella release-mechanismer eller förlängd absorption i kroppen.

Exempel på långtidsverkande preparat inkluderar:

1. Depotpreparat: En formulering där läkemedlet ges som en injektion och absorberas långsamt från det intramuskulära eller subkutana fettet, vilket resulterar i en förlängd effekt. Ett exempel är den utdragna release-formuleringen av läkemedlet risperidon (Risperdal Consta) som används för behandling av schizofreni.
2. Polymerpellets: I vissa fall kan läkemedlet formuleras till små pellets bestående av en polymer och den aktiva substansen. Pellets absorberas långsamt i kroppen, vilket resulterar i en förlängd effekt. Ett exempel är den utdragna release-formuleringen av läkemedlet testosteron (Androderm) som används för behandling av hypogonadism.
3. Osmotiska pumpar: Vissa läkemedel kan levereras med hjälp av en osmotisk pump, där en liten pelare trycks genom en membran och släpper ut den aktiva substansen kontinuerligt under en längre tidsperiod. Ett exempel är läkemedlet gliclazid (Glycron) som används för behandling av diabetes typ 2.
4. Transdermala hudpatches: Läkemedel kan också levereras genom en hudpatch, där den aktiva substansen diffunderar genom huden under en längre tidsperiod. Ett exempel är nicotinpatchen (Habitrol) som används för att hjälpa rökare att sluta röka.

Det är viktigt att notera att utdragna release-preparat kan ha en annan farmakokinetisk profil jämfört med snabbverkande preparat, vilket kan påverka deras effektivitet och säkerhet. Därför bör de alltid användas under övervakning av en läkare.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

Trigeminal nerve injuries refer to damages or injuries to the trigeminal nerve, also known as the fifth cranial nerve. This nerve is responsible for sensations in the face and motor functions such as biting and chewing. Trigeminal nerve injuries can result in various symptoms, including:

1. Loss of sensation in the face, lips, gums, or tongue.
2. Pain, numbness, or tingling in the face.
3. Difficulty with chewing or biting.
4. Impaired taste sensation.
5. Drooping of the eyelid or corner of the mouth.
6. Double vision or difficulty moving the eyes.

Trigeminal nerve injuries can occur due to various reasons, such as trauma, surgical complications, tumors, infections, or neurological conditions like multiple sclerosis. The treatment for trigeminal nerve injuries depends on the underlying cause and severity of the injury. It may include medications, physical therapy, surgery, or other interventions to manage pain and restore function.

Ketorolak trometamini är ett smärtstillande, antiinflammatoriskt och febernedsättande läkemedel (SAID) som tillhör gruppen NSAID ( icke-steroida antiinflammatoriska medel). Det är en kombination av två substanser, ketorolak och trometamol.

Ketorolak är en kemisk förening som tillhör akileinsyraderivatet och har starkt smärtstillande, antiinflammatoriskt och febernedsättande effekt. Det verkar genom att hämta en specifik typ av enzymer i kroppen som är involverade i inflammation och smärta (cyklooxygenas-2).

Trometamol är ett basmedel som används för att neutralisera den sura reaktionen som orsakas av ketorolak när det tas upp i kroppen. Det hjälper också till att öka lösligheten och absorptionen av ketorolak i kroppen.

Ketorolak trometamini används vanligtvis för att behandla starka smärtor efter operationer, trauma eller andra medicinska tillstånd som orsakar smärta och inflammation. Det kan ges via injektion eller som tablett.

Herniorrhaphy är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedur där man reparerar en hernia genom att sy igen den defekta muskel- eller bindvävsväggen. Ordet herniorrhaphy kommer från grekiska, där "herni" betyder "skida" och "rhaphy" betyder "sy".

Under en herniorrhaphyoperation placerar kirurgen ofta ett nätliknande material över den defekta området för att stödja och förstärka den reparerade väven. Detta kan hjälpa att minska risken för ytterligare skador eller återfallshernier i framtiden.

Det finns olika typer av herniorrhaphy-operationer, beroende på vilken typ av hernia som behöver repareras och var den är lokaliserad. Till exempel kan en inguinalherniorrhaphy användas för att reparera en inkorgningshernia i ljumsken, medan en femoralherniorrhaphy används för att reparera en hernia som lokaliserats i höftregionen.

"Trigeminalkärnan, kaudal" refererar till den del av den trigeminala nervens cellkroppar (ganglion) som ligger i halsregionen. Den kaudala, eller nedre, delen av trigeminalkärnan inkluderar de cellkroppar som innerverar ansiktet och huvudets sänka, inklusive läppen, kinden, näsa, ögonbrynen och tinningarna. Dessa nerver kallas också för sensomotoriska nerver eftersom de har både sensoriska (känselrelaterade) och motoriska (rörelserelaterade) funktioner.

Trigeminalkärnan, kaudal, är en viktig struktur i smärtsignaleringen från ansiktet och huvudet, och skador eller sjukdomar i denna region kan leda till smärta, känselbortfall eller andra neurologiska symtom.

Allmänmedicin, även känt som familjemedicin eller primärvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på att ge helhetsvård till individer, familjer och samhällen över åldersspannet. En allmänmedicinsk läkare har utbildning och kompetens inom ett brett spektrum av medicinska områden, inklusive preventiv medicin, kronisk sjukvård, akut vård och äldreomsorg. De arbetar ofta i primärvårdsenheter som family health teams, community health centers eller privata praktiker, och de fungerar ofta som den första kontakten mellan patienter och sjukvården. Deras mål är att främja hälsa, förebygga sjukdomar och behandla både akuta och kroniska tillstånd med en personcentrerad, helhetlig och kontinuerlig vårdfilosofi.

Naproxen är ett icke-selektivt, icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta och inflammation. Det fungerar genom att hämma en grupp enzymer kallas cyklooxygenas-2 (COX-2), vilket reducerar produktionen av prostaglandiner, som är ämnen som orsakar inflammation och smärta i kroppen.

Naproxen används vanligen för att behandla smärtor och inflammation relaterade till artrit, men kan också användas för andra typer av smärta såsom menstruationssmärtor, muskuloskeletala skador och huvudvärk. Det finns receptbelagt och receptfri i olika doseringar som tabletter, kapslar eller läkemedelsgel.

Liksom med andra NSAID-preparat kan naproxen orsaka biverkningar såsom magsmärta, diarré, yrsel och ökad risken för blodproppar. Det är viktigt att använda naproxen enligt rekommenderade doser och instruktioner från läkare eller apotekstekniker för att minimera riskerna för biverkningar.

Neuromuskulära medel är en kategori av läkemedel som påverkar nervsystemet och muskelsystemet. Dessa medel används ofta för att behandla neurologiska sjukdomar och skador, till exempel muskelrelaxerande medel som används under operationer för att lindra muskelspasmer och kramp. Andra exempel på neuromuskulära medel är läkemedel som används för behandling av multipla skleros, myasthenia gravis och ALS (amyotrofisk lateralskleros). Dessa medel kan verka genom att blockera signalsubstanser i nervsystemet eller minska inflammationen i musklerna.

Piperidiner är en typ av organiska föreningar som innehåller en sex-ledad kolring, där varje kolatom har två väteatomer bundna till sig. Denna struktur kallas även hexahydropyridin, eftersom den kan ses som en cyklisk amin med formeln (CH2)5NH.

Piperidiner är vanliga i naturen och förekommer i många naturliga produkter, såsom alkaloider. De har också ett stort antal användningsområden inom medicinen, där de exempelvis kan användas som läkemedelsbas till att öka lösligheten och absorptionen av vissa substanser i kroppen.

Många läkemedel som innehåller piperidinringar har sedativ, muskelavslappnande, smärtstillande eller antiinflammatoriska effekter. Exempel på sådana läkemedel är hydrokodon, oxykodon och fenylbutazon.

Katekol-O-metyltransferas (COMT) är ett enzym som spelar en viktig roll i nedbrytningen av katekolaminerna, som är en grupp signalsubstanser i kroppen, däribland dopamin, adrenalin och noradrenalin. COMT katalyserar överföringen av en metylgrupp (-CH3) från S-adenosylmetionin (SAM) till en hydroxylgrupp (-OH) på katekolaminer, vilket leder till bildandet av metoxigrupper (-OCH3). Denna reaktion gör att katekolaminerna blir mindre aktiva och kan elimineras från kroppen.

Det finns två former av COMT: en solubel form som huvudsakligen finns i levern, och en membranbundet form som förekommer i flera olika typer av celler, inklusive hjärnceller. Membranbundna COMT är ansvarig för nedbrytningen av katekolaminer i centrala nervsystemet (CNS). Mutationer i genen som kodar för COMT kan leda till förändringar i enzymets aktivitet och har associerats med olika sjukdomstillstånd, inklusive psykiatriska störningar och neurologiska sjukdomar.

Beta-endorfiner är en typ av endogen peptidhormon, som produceras i kroppen och binder till opioidreceptorer i centrala nervsystemet (CNS). De har en smärtlindrande effekt och kan också påverka sinnesstämning, känslor och minnesfunktioner. Beta-endorfiner är en del av endorfinfamiljen, som också inkluderar alfa-, gamma- och delta-endorfiner. Dessa peptider produceras naturligt i kroppen och hjälper till att reglera smärta, stress, emotionell respons och andra fysiologiska processer.

Osteotomi är ett medicinskt begrepp som refererar till den kirurgiska proceduren där man skär benet i ett specifikt ställe för att korrigera en deformitet eller förändra benets axel. Detta kan användas för att rätta till exempelvis knä- eller höftdeformationer, återställa normal benlängd efter benfrakturer eller behandla artros. Osteotomin kan utföras med olika typer av kirurgiska verktyg, såsom sågar eller raspblad, och kan vara öppen eller minimalt invasiv beroende på operationsteknik. Efter operationen behöver benet ofta stabiliseras med exempelvis skruvar, plattor eller bandage för att underlätta läkningen och uppnå önskad korrektion.

Binjurebarkshormoner, även kända som corticosteroidhormoner, är hormoner som produceras och secreteras av binjurenkortex, den yttre barken på binjuren. Det finns två typer av binjurebarkshormoner: glukokortikoider och mineralokortikoider.

Glukokortikoider, som huvudsakligen består av cortisol, har en rad effekter på kroppen, inklusive att hjälpa till att reglera metabolismen, modulera immunresponsen och dämpa inflammation. De kan också påverka vattn- och elektrolytbalansen i kroppen.

Mineralokortikoider, som huvudsakligen består av aldosteron, är involverade i regleringen av salt- och vattenbalansen i kroppen. De gör detta genom att påverka reabsorptionen av natrium och sekretion av kalium i njurarna.

Binjurebarkshormoner är nödvändiga för att underhålla homeostasen i kroppen, men överproduktion eller underproduktion kan leda till olika hälsoproblem. Till exempel kan överproduktion av cortisol leda till Cushings syndrom, medan underproduktion kan leda till Addisons sjukdom. Överproduktion av aldosteron kan leda till primär hyperaldosteronism, och underproduktion kan leda till Addisons sjukdom.

Cannabinoider är ett samlingsnamn för en grupp av kemiska ämnen som binds till cannabinoidreceptorer i kroppen. De kan delas in i tre kategorier: endocannabinoider, som produceras naturligt i kroppen; fytocannabinoider, som finns i cannabisplantan (inklusive den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol, eller THC); och syntetiska cannabinoider, som är konstgjorda ämnen som efterliknar de två andra grupperna. Cannabinoider har potential att användas inom medicinen för behandling av smärta, spasticitet, sömnproblem och andra symtom, men deras användning är fortfarande under forskning och inte alla aspekter om deras verkan och biverkningar är fullständigt klarlagda.

'Vattenbehandling' är ett samlingsbegrepp för olika metoder och processer som används för att behandla, rena och desinficeras vatten. Detta kan innefatta både fysikaliska, kemiska och biologiska metoder. Exempel på olika typer av vattenbehandling inkluderar filtrering, sedimentation, koagulering, desinfektion med UV-ljus eller klor, och osmos. Syftet med vattenbehandling kan vara att eliminera skadliga bakterier, parasiter, virus, kemiska föroreningar och partiklar från vattnet för att göra det säkert och lämpligt att användas för olika ändamål, till exempel dricksvatten, industriellt bruk eller bevattning.

'Skores' er en uvanlig betegnelse i medisinsk sammenheng. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til begrebet 'skader', som kan være en relevant medicinsk term. En skade innebærer at kroppens strukturer, såsom væv, muskler, sener, nerver eller knokler, bliver beskadiget på grunn av fysisk trauma, sykdom, infeksjon eller andre faktorer.

Hvis du mente noe annet med 'skor', kan du vennligst klargjøre spørsmålet for å få en mer presis svar.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'Anamnes' är ett medicinskt begrepp som refererar till den historiska informationen som samlas in om en patients bakgrund, hälsa och sjukdomshistoria. Detta kan inkludera uppgifter om deras familjemedicinska anamnes, sociala faktorer, miljö, livsstil, symptom, tidpunkt för symptomen och all slags medicinsk behandling de har haft. Anamnesen är en viktig del av en patients vård och behandling, eftersom den ger läkaren eller sjukskötaren en förståelse för patientens medicinska status och hjälper till att ställa en diagnos och utforma en behandlingsplan. Anamnesen samlas ofta in genom samtal med patienten, men kan också kompletteras med information från deras medicinska journal, laboratorieundersökningar och andra undersökningsmetoder.

'Beteende' er en central begrep innen psykiatri og betyr i medicinsk sammenhengg den måten ein individu viser seg på gjennom sine handlinger, reaksjoner, følelser og tanker i forhold til sin omverden. Beteende kan være villiebestemt eller refleksivt, og innefatter også kommunikasjonsmåtene ein bruker. Abnorme betendeforhold kan være et tegn på psykisk sykdom eller neurologiske skader.

Muskelvaghet (eller muskelsvækkelse) er en medicinsk term, der refererer til en reduceret styrke eller kapacitet i ens muskler. Dette kan skyldes forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, skader på musklerne selv eller andre lidelser, der påvirker muskelaktiviteten.

Muskelvaghet kan opleves som en svaghed i ens lemmer eller krop, hvilket kan gøre det vanskeligt at udføre almindelige daglige aktiviteter, såsom stå op fra en stol, holde ting eller gå. Symptomerne af muskelvaghet kan variere i intensitet fra mild til svær og kan have forskellige konsekvenser alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

I nogle tilfælde kan muskelvaghet være midlertidig og forbedres med behandling, mens det i andre tilfælde kan være permanent eller endda forværres over tid, hvis det ikke behandles. Derfor er det vigtigt at søge medicinsk vejledning, hvis man oplever tegn på muskelvaghet, så en læge kan diagnosticere og behandle eventuelle underliggende årsager.

Muskelstretching, även kallat muskelrelaxation eller stretching, är en aktiv rörelse som utförs med avsikt att förlänga och sträcka musklerna och deras fästen i lederna. Det görs vanligtvis genom att gradvis ta muskeln från en kortad till en längre position, hålla den stilla under en viss tidsperiod och sedan släppa den tillbaka till sin ursprungliga position.

Det finns olika typer av stretchingtekniker, men de vanligaste är statisk stretching, dynamisk stretching och balansstretching. Statisk stretching innebär att man sträcker muskeln till en komfortabel gräns och håller den stilla under 15-30 sekunder eller längre. Dynamisk stretching innebär att man rör kroppen genom en räcka kontrollerade, fluida rörelser för att öka rörligheten i lederna och värma upp musklerna. Balansstretching är en blandning av statisk och dynamisk stretching och innebär att man håller en balansposition medan man sträcker muskler och sakta förlänger dem.

Muskelstretching används ofta som en del av ett varmt upp- eller nedträningsprogram, eftersom det kan hjälpa att förebygga skador, minska risken för muskelkramper och öka rörligheten i lederna. Det kan också användas som en metod för att lindra spänningar och stress i kroppen.

Tibialis neuropathy refers to damage or dysfunction of the tibial nerve, which is a large peripheral nerve that runs down the back of the leg and provides motor and sensory function to the lower leg, ankle, and foot. Tibial neuropathy can result from various causes, including trauma, compression, diabetes, or other systemic diseases.

The symptoms of tibial neuropathy may include:

* Weakness in the foot and ankle, leading to difficulty walking or standing on tiptoes
* Numbness or tingling in the sole of the foot or heel
* Pain or cramping in the calf or foot
* Decreased ability to flex the foot or move the toes upwards

The diagnosis of tibial neuropathy typically involves a physical examination and may include nerve conduction studies or electromyography (EMG) to assess the function of the nerve. Treatment for tibial neuropathy depends on the underlying cause but may include physical therapy, pain management, or surgery in severe cases.

Lumbosacral plexus är ett nervebundsområde i människans kropp som bildas genom sammanflödet av nervrötter från thorakal, lumbar och sacral spinalnerver (T12 till S4). Dessa nerver innerverar muskler och känsel i nedre extremiteterna (benen) och delar av bäckenregionen. Skador på lumbosacral plexus kan orsaka särskilda neurologiska symtom som svaghet, känselbortfall eller smärta i benen.

I'm sorry for any confusion, but "England" is not a medical term or concept. It is a geographical and political term referring to a country that is part of the United Kingdom. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them.

Substans P är ett neuropeptid som initialt isolerades från häst- och oxbränsveri. Det består av 11 aminosyror och är involverat i smärta, inflammation och hedomodulering. Substans P verkar genom att binda till G-proteinkopplade receptorer, vilket leder till aktivering av signaltransduktionsvägar som orsakar smärta och ökad blodgenomströmning. Det är också involverat i regleringen av aptit, sömn och minnesfunktioner. Substans P har undersökts för sin potential som terapeutiskt mål för behandling av smärta, depression och andra sjukdomar.

"Bedövning vid förlossning" refererar till användandet av lokalbedövning i vulvanregionen hos en person under förlossningsprocessen. Detta görs vanligtvis med hjälp av en typ av läkemedel som kallas lokalanestetika, vilket hindrar smärtimpulser från att nå nervcellerna i ryggmärgen.

Denna metod används ofta under en vaginal förlossning när en person behöver en episiotomi (en snitt i vulvanregionen för att underlätta förlossningen) eller när det behövs manuell manipulation av barnet för att underlätta dess utdelning. Bedövningen hjälper till att minska smärtan som känns under dessa procedurer.

Det är viktigt att notera att bedövningsmetoder kan variera beroende på olika faktorer, inklusive patientens preferenser, läkarens rekommendationer och specifika omständigheter under förlossningen.

"Intravenous drop" er en medisinsk betegnelse for en behandlingsmetode, hvor væske og/eller lægemidler gives direkte ind i en patients blodbane gennem en indsættet intravenøs kateter. Dette sker ofte via en infusionspumpe, der kontrollerer hastigheden og mængden af væske, der gives.

Ordet "dropp" refererer her til de små mængder væske (typisk 1-2 milliliter ad gangen), som pumpen sørger for at udsende gennem kateteret og ind i patientens krop. Dette er en meget almindelig metode til at give væske og lægemidler, da det tillader hurtig og præcis administration af behandlinger.

Medicinskt sett är massetermuskeln (i engelska, masseter muscle) en muskel i kindrädet hos människor och andra däggdjur. Den är en av de fyra käkmusklerna som kontrollerar rörelserna hos underkäken. Massetermuskeln har sitt ursprung från två huvudsakliga delar: den zygomatiska arken (en benstruktur i kindbenet) och den temporala fossan (en fördjupning på tinningbenet). Dessa muskelfibrer fäster sedan vid den nedre, främre delen av underkäken.

Massetermuskeln har två huvudsakliga funktioner: den hjälper till att lyfta upp underkäken så att överkäken och underkäken stängs (mandibular closure), samt den drar också underkäken bakåt och sidledes (mandibular elevation and lateral movement). Dessa rörelser är viktiga för aktiviteter som käkar, tugga och prata.

I'm sorry for any confusion, but your question is not clear to me. "Ge" is not a word in English or in medical terminology, and "Tyskland" is the name of a country in Scandinavian languages like Swedish and Norwegian, but it is called "Germany" in English.

If you are asking for a medical definition related to Germany, I would need more context to provide an accurate answer. However, if you're asking for a general definition of Germany as it relates to medicine, one possible interpretation could be:

Germany: A country located in central Europe, known for its significant contributions to the field of medicine and healthcare. Germany is home to many world-renowned medical centers, universities, and research institutions that have made important advances in various areas of medicine, including cancer research, neuroscience, immunology, and regenerative medicine. German physicians and scientists are highly regarded in the global medical community for their expertise and innovation.

Pirinitramid är ett syntetiskt, starkt smärtstillande läkemedel som tillhör gruppen opioider. Det används främst för att behandla starka akuta och kroniska smärtor, samt för bedövning vid operationer. Pirinitramid är en racemisk blandning av två enantiomerer, levofentanyl och dextrofentanyl, där levofentanyl är den aktiva komponenten som ger smärtlindrande effekt.

Läkemedlet verkar genom att binde till opioidreceptorerna i centrala nervsystemet, vilket leder till en nedsatt överföring av smärtimpulser till hjärnan. Pirinitramid har en snabb insättning och en kort varaktighet jämfört med andra opioider, vilket gör det användbart vid behandling av plötsliga smärtattacker eller under operationer.

Precis som med andra opioider kan pirinitramid orsaka biverkningar som yrsel, illamående, kräkningar, förstoppning, svårigheter att andas och i värsta fall andningsdepression. Dessa biverkningar är vanligen reversibla och kan behandlas med specifika läkemedel eller genom att justera dosen.

Pirinitramid ska endast användas under kontrollerade förhållanden och under medicinsk övervakning, eftersom det kan vara ett potentiellt missbruks- och beroendeframkallande läkemedel.

Det har också använts för att behandla postoperativ smärta. I Storbritannien marknadsförs fenoprofen som Fenopron och i USA som ... Minskar inflammation, smärta och feber, troligen genom hämning av cyklooxygenas (COX-2-hämmare) aktivitet och ... Fenoprofen kalcium används för symtomatisk lindring för reumatoid artrit, artros och mild till måttlig smärta. ... eller allergiska reaktioner efter att ha tagit acetylsalicylsyra eller andra NSAID och behandling av perioperativ smärta vid ...
Temgesic används vid postoperativ smärta under högst 6-7 dagar. Temgesic finns som injektionsvätska och resoriblett. ... Vid några av dessa behandlas även patienter med kronisk smärta som har fastnat i ett långvarigt bruk t.ex bruk av opioider t.ex ... vara patienter med neuropatisk smärta som är svår att behandla och få läkemedel har god effekt och där kan Buprenorfin vara ett ...
Operationen innebär vanligtvis betydande postoperativ smärta och inkluderar kraftig fysisk rehabilitering. ... ökar det troligen risken för allvarliga biverkningar och postoperativ smärta. Bevisen visade inte någon tydlig fördel på ... Försvagande smärta från artros är mycket vanligare hos äldre. Knäprotesoperation kan utföras som en partiell eller en total ... Smärta noteras ofta när man utför fysiska aktiviteter som kräver ett brett rörelseområde i knäleden och belastning av leden. ...
Efter operationen kan ibuprofen och paracetamol (acetaminophen) ges för att behandla postoperativ smärta. Operationen görs ofta ...
Det är förknippat med betydande postoperativ smärta och kräver vanligtvis 2-4 veckors återhämtning. På lång sikt är det ... De täcks närmast av anoderm och ytterst av hud, av vilka båda är känsliga för smärta och temperatur. Många anorektala problem, ... Yttre hemorrojder kan däremot ge några symtom och vid blodpropp kan det ge upphov till avsevärd smärta och svullnad i området ... er mot smärta. Ett antal mindre åtgärder kan utföras om symtomen är svåra eller inte förbättras med vanlig behandling. Kirurgi ...
1177 Vårdguiden: Smärta Sammanfattning av SBU:s rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta Karolinska ... Smärtbehandling eller smärtlindring brukar ofta delas upp i: Postoperativ smärtbehandlig (det vill säga efter kirurgi och ... både vid akut och kronisk smärta. En av skillnaderna mellan behandling av kronisk och akut smärta är att den förstnämnda har ... Smärta Smärtstillande läkemedel ^ Montgomery, G. H.; DuHamel, K. N.; Redd, W. H. (2000-4). "A meta-analysis of hypnotically ...
... www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-skattning/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/ ... Självskattning av smärtans intensitet är ett relevant verktyg och det finns ingen bättre metod för att mäta smärta, men det är ... För att bedöma en patients smärta används också ofta någon form av standardiserad självskattning. ...
Det mest karakteristiska symtomet vid diskit är svår smärta, framförallt av mekanisk karaktär. Med detta menas att smärtorna ... Hos vuxna förekommer diskit framförallt som postoperativ komplikation till ryggkirurgi (incidens på 0,5 %), men även vid ... Andra symtom på tillståndet inkluderar en förändrad kroppshållning, stelhet i ryggen, försämrad rörlighet, smärta eller obehag ...
... postoperativ smärta, efter benbrott med mera. Det är ett kombinationsläkemedel där de aktiva substanserna är kodein ( ... Citodon är ett analgetikum (smärtstillande medel), som används mot måttlig till svår smärta av olika slag, till exempel vid ...
... avsett för behandling av postoperativ smärta, skulle meddelas. Sökande för detta läkemedel är Pacira Ireland Limited. Exparel ... Det är det vanligaste lokalbedövningsmedlet vid epiduralanestesi under förlossningen, liksom vid postoperativ smärtlindring. ...
Om detta utlöser smärta talar det för att blindtarmen kan vara inflammerad. Rovsigns-tecken: palpation från nedre vänstra delen ... Om var påträffas under operationen kan även postoperativ antibiotikabehandling ges. I vissa fall där patienten inte opereras ... Blumbergs-tecken: Tryck över nedre vänstra delen av buken med plötsligt släpp utlöser smärta över blindtarmen till höger vid ... Obturatoris-tecken: Lyft högerben och samtidigt rotation i höften utlöser smärta vid inflammation då den underliggande muskeln ...
... ger allmänpåverkan med feber, lokal smärta och svullnad, och smärta när man sväljer (dysfagi). ... Orsaken till postoperativ spottkörtelinflammation är oklar. Det finns flera virus som finns eller kan finnas i munnen som kan ...
postoperativ smärta, barn, ortopedi, dagkirurgi, hemmiljö, digitalt skattningsinstrument, electronic Faces Thermometer Scale. ... Postoperativ smärta i hemmet hos barn som genomgått ortopediska dagkirurgiska ingrepp: Smärtskattning via ett digitalt ... För att minska risken för kronisk postoperativ smärta krävs en adekvat smärtlindring. av den akuta postoperativa smärtan. ... För att minska risken för kronisk postoperativ smärta krävs en adekvat smärtlindring. av den akuta postoperativa smärtan. ...
Det har också använts för att behandla postoperativ smärta. I Storbritannien marknadsförs fenoprofen som Fenopron och i USA som ... Minskar inflammation, smärta och feber, troligen genom hämning av cyklooxygenas (COX-2-hämmare) aktivitet och ... Fenoprofen kalcium används för symtomatisk lindring för reumatoid artrit, artros och mild till måttlig smärta. ... eller allergiska reaktioner efter att ha tagit acetylsalicylsyra eller andra NSAID och behandling av perioperativ smärta vid ...
Vi kommer att be dig skatta din smärta på en skala från 0-10 där 0 motsvarar smärtfrihet och 10 är värsta tänkbara smärta. Din ... Smärta och illamående. Har du ont efter din operation får du smärtlindring, kanske i form av en epidural (ryggbedövning) eller ... Läs mer om smärta efter operationen på vårdguiden 1177.se. Mobilisering. Efter genomgången stor kirurgi som kräver övernattning ... Vi tar hand om dig och behandlar din smärta efter operationen, eventuellt illamående eller andra obehag efter narkosen. Du är ...
... är det viktigt att optimera doseringen vid behandling av akut smärta. Tre till fem dagars behandling är ofta tillräckligt. ... som anger att opioidbehandling vid akut smärta kan avslutas inom tre dagar. ... För att minska risken för långtidsbehandling med opioider vid icke-cancerrelaterad smärta ... Även vid postoperativ smärta, kan opioidbehandling ofta avslutas inom tre dagar. Mera omfattande kirurgi kan motivera ...
vNOTES-hysterektomi verkar ge mindre postoperativ smärta och snabbare hemgång i jämförelse med total laparoskopisk hysterektomi ... Vad signeringslistan lärde mig om smärta. Debatt. 26 sep 2023. Under en lugn vecka i juli signerade Karl-Fredrik Sjölund över 6 ...
Att tramadol minskat och oxikodon minskat lika mycket stämmer med de flesta regioners rekommendationer om postoperativ smärta. ... Nyförskrivning av opioider sker till stor del för kortvarig smärta efter operation och smärtlindring vid frakturer, säger i ett ... Morfin är nämligen numer förstahandsläkemedel vid akut svår smärta i de flesta regioners rekommendationer och oxikodon ... vid akut smärta och vid cancersmärta. Samtidigt innebär de en risk för beroendeutveckling och det är därför viktigt att följa ...
Om patienten kände smärta eller obehag vid något av dessa tre test bedömdes blockaden som misslyckad.. Förmedicinering med ...
Relaterad information för Vårdhandbokens texter om smärtskattning av akut och postoperativ smärta. ... Smärtskattning av akut och postoperativ smärta. Relaterad information. Patientinformation. 1177.se. Smärta. ...
Postural träning leder till att du använder musklerna och belastar dig rätt med minskad smärta och förbättrad förmåga för ... Postoperativ rehabilitering. Posttraumatiska skador. Återkommande skador. Långvarig generell värk och smärta i kroppen ... Grundorsaken till smärta kan därför ofta sägas sitta långt ifrån det drabbade och överbelastade området, och själva smärta kan ... Har du smärta, värk eller ont någonstans i kroppen? Känner du dig stel? Blir du trött i ryggen under dagen? Har du dålig ...
Sårtejpen postoperativ smärta. Dagarna efter operation beror smärtan i första hand på vilken farmakologisk smärtlindring som ... De flesta har ganska lindriga besvär efter den här typen av operation, men många nyopererade känner av viss värk och smärta i ... 15 procent av alla ljumskbråcksopererade drabbas av kronisk smärta och nästan var femte vattenbråcksopererad söker vård för en ...
Postoperativ smärta.. Mindre vanliga:. Hyperventilation, irritation i kärlväggen (efter intravenös administrering), lokal ... Om rekommenderade doser överskrids i samband med postoperativt bruk kan detta leda till återkomst av smärta och nervspänning. ...
Postoperativ smärta och ärr. Den exakta mekanismen genom vilken Alpha-Stim® ger effekter är inte helt känd. Men ... MET för att behandla akut, kronisk och posttraumatisk smärta. MET (Microcurrent Electrical Therapy) är en elektromedicinsk ... Dessutom kan MET producera en relativt långvarig minskning eller eliminering av smärta som varar i flera timmar eller dagar, ... behandling för behandling av smärta. Mikroströmsstimulering verkar påverka cellulär fysiologi och uppnår effekt genom att ...
Smärta (kronisk, post-operativ, kortvarig). *Systemisk lupus erythematosus (SLE). *Ulcerös colit. *Vaccinationer ...
Kronisk smärta i handled. *Överbelastning i handleden. *Postoperativ smärta - efter operation i handleden ...
... ångest och att de skattar sin smärta som lägre än de patienter som inte lyssnar på musik.. Musikens lindrande effekt ... Musikens effekt på postoperativ smärta komplement till övrig smärtbehandling kan vara en av många omvårdnadsåtgärder som ... Smärta Att lindra patientens smärta är något som är centralt för anestesisjuksköterskan. Att använda musik i samband med ... Musik påverkar patienternas ångest och smärta på olika sätt. Ofta lindras ångest och smärta men i flera studier har musiken ...
Pat upplever ofta kraftig smärta. Ameloblaster: Celler som finns i käkbenet när tanden utvecklas och som 39 Postoperativ smärta ... Pat upplever ofta kraftig smärta. Ameloblaster: Celler som finns i käkbenet när tanden utvecklas och som bidrar till att bilda ...
huvudvärk och annan smärta i kroppen. *postoperativ rehabilitering. *och mycket annat som muskler och leder kan orsaka ... Den primära målsättningen vid en fysioterapeutisk behandling är att reducera smärta, återställa en normal muskel-, led- och ... De vanligaste besvären vi behandlar är: ryggsmärtor, ischias, nacke- och axelsmärtor, smärta i arm och handled, tennisarmbåge, ...
Epidural behandling av peroperativ och postoperativ smärta.. Epidural smärtlindring vid akuta tillstånd som posttraumatisk ... Vid oklar feber, smärta och/eller infektionstecken från ryggen eller neurologiska symtom finns anledning att misstänka abcess i ... De låga koncentrationerna av bupivakain och sufentanil är var för sig oftast inte tillräckliga för att ge en god postoperativ ... Epiduralbehandling med bupivakain/sufentanil kan bidra till postoperativ urinretention på grund av att blåstömningsreflexen är ...
Studie visar att NordiCares postoperativa gördel minskar smärta efter laparotomi Studien ... "visar på positiva effekter av postoperativ gördel. Patienter som genomgår laparotomi och använder en individuellt utprovad ... Däremot när det gäller smärta visar studien att gruppen som bar gördel har signifikant mindre smärta dag 5 postoperativt och de ... För patienter innebär laparotomi smärta i operationsområdet, svaghet i bukmuskler, minskad lungfunktion och smärta vid hostning ...
I regel är postoperativ smärta inget stort problem. Första dygnet kan det ibland vara svårt att få i sig tillräckligt med ...
Ketamin kommer att användas för postoperativ smärta cheferna. Låga mätningar av ketamin kan minska morfinanvändning, sjukdom ...
Postoperativ rehabilitering i nedre delen av kroppen. *Postoperativ smärta - efter operation i nedre delen av kroppen ...
Vid akut nociceptiv smärta (exempelvis postoperativ smärta) finns en av J Hulting · Citerat av 2 - Muskelsvaghet, trötthet, ... Vid akut nociceptiv smärta (exempelvis postoperativ smärta) finns en Det kan leda till hemodynamisk instabilitet, tarmparalys, ... vardhandboken.se/Texter/Smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/ Oversikt/ 9 jul 2017 Postoperativt Postoperativ ... minskat postoperativ palpation och inspektion av preparatet. T1-2 tumörer 28 maj 2014 postoperativ information till patienterna ...
Fysioterapeuten kan hjälpa dig med smärta samt pre- och postoperativ rehabilitering. Fysioterapin stödjer en smärtfri och ...
De här vara ett mycket användbart alternativ vid behandling av postoperativ smärta." Valdecoxib gav sänkt förbrukning av morfin ... Vad är kristen svaret att ge morfin till en patient? Kortare svar A patient som är i smärta bör vara lättad av att smärta ... Smärta hos äldre. - Praktisk Medicin. till morfin, som är den aktiva metaboliten, och därmed får dessa patienter förmodligen ... Smärta och värktabletter - Hur ligger det till egentligen. Här är medicinerna och de alternativa metoderna som hjälper! De ...
Infektion förekommer (postoperativ infektion, neutropen feber, pneumoni). Övrigt Smärta vid injektionsstället vanligt. Flebit, ...
2. Att jämföra de två nätteknikerna med avseende på tidig postoperativ smärta och mobilisering. 3. ... God och säker postoperativ vård är den avgörande faktorn för att i tid kunna upptäcka och behandla postoperativa komplikationer ... Varför uppstår postoperativ 28 maj 2014 ljumskbråck, inkontinens och erektil dysfunktion (Peeker, 2006). Som dränagebehov, ... Kardinalsymtom är ansträngningsutlöst smärta och utbuktning i ljumsken. En del bråck är symtomfria. Smärtorna förvärras vid ...
Behandling av akut trauma, pre- operativ och postoperativ.. *Applicering även vid fall av extrem smärta, eftersom terapi ... dämpa lokala inflammationer och lindra smärta. Även kroniska tillstånd som t ex lymfödem kan behandlas med bra resultat. ...
Postoperativ massage kan hjälpa till att minimera detta o påskyndar läkningen.. De två första veckorna efter operationen ska du ... En del patienter upplever obehag i form av en stickande smärta. Detta kan vanligen hanteras med smärtstillande medel, och ... Kompressions plagg och postoperativ massage kan hjälpa till att minimera detta o påskyndar läkningen. ... Den första tiden efter operationen kan du uppleva smärta, ömhet, känselbortfall och svullnad vid det behandlade området. ...
  • För att minska risken för långtidsbehandling med opioider vid icke-cancerrelaterad smärta är det viktigt att optimera doseringen vid behandling av akut smärta. (janusinfo.se)
  • Detta Kloka råd bygger på klinisk erfarenhet och är i linje med de amerikanska riktlinjerna från Centers for disease control and prevention, CDC, som anger att opioidbehandling vid akut smärta kan avslutas inom tre dagar. (janusinfo.se)
  • Akut smärta kan ofta behandlas utan opioider. (janusinfo.se)
  • Flera internationella riktlinjer avseende ordination av opioidanalgetika vid akut smärta förespråkar en opioidförskrivning under högst tre dagar. (janusinfo.se)
  • Långverkande opioidanalgetika rekommenderas inte vid akut smärta eftersom den längre halveringstiden och längre effektdurationen ökar risken för beroende. (janusinfo.se)
  • Läkemedelsverket framhåller i rapporten att opioider är viktiga smärtstillande läkemedel i samband med kirurgiska ingrepp, vid akut smärta och vid cancersmärta. (lakemedelsvarlden.se)
  • Morfin är nämligen numer förstahandsläkemedel vid akut svår smärta i de flesta regioners rekommendationer och oxikodon rekommenderas i andra hand. (lakemedelsvarlden.se)
  • vardhandboken.se/Texter/Smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/ Oversikt/ 9 jul 2017 Postoperativt Postoperativ övervakning/ monitorering Omedelbart efter för att bedöma ventrikelretention och förekomst av tarmparalys. (firebaseapp.com)
  • Behandling av akut trauma, pre- operativ och postoperativ. (magottmassage.se)
  • Syfte: Att kvantitativt och kvalitativt analysera patientens upplevelse av tillämpade instrument och metoder för bedömning av akut postoperativ smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi. (gu.se)
  • Konklusion: För skattning av akut postoperativ smärta kan olika metoder och instrument ur flertalet patienters synvinkel vara likvärdiga, men våra fynd pekar på att en individualisering vid val av skattningsmetod med hänsyn till patientens tidigare erfarenhet av smärta kan innebära ökad patienttillfredsställelse. (gu.se)
  • Därmed bekräftar och tydliggör studien betydelsen av några av de viktigaste elementen i Joyce Travelbees omvårdnadsteori, nämligen att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnad och att detta har giltighet även för akut postoperativ smärta. (gu.se)
  • TENS-pulserna hjälper kroppen att producera sina egna … TENS (Transkutan elektrisk nervstimulering) är en metod för smärtlindring som kan användas för att behandla både akut och långvarig smärta. (web.app)
  • För att minska risken för kronisk postoperativ smärta krävs en adekvat smärtlindring av den akuta postoperativa smärtan. (lu.se)
  • 15 procent av alla ljumskbråcksopererade drabbas av kronisk smärta och nästan var femte vattenbråcksopererad söker vård för en komplikation inom 30 dagar. (netlify.app)
  • Signalsubstanser kan variera under dygnet vilket gör det svårt att mäta i blodprover … Fortsätt läsa "Provtagning av neurotransmittorer / signalsubstanser i urin" Kronisk smärta är en vanlig orsak till både sjukfrån- varo och långvarig arbetsoförmåga. (netlify.app)
  • Sannolikt har kliniken den första metoden som får kronisk smärta att läka ut, därför att modern forskning har upptäckt vad i nerven som orsakar smärtan, och att man kan få nerven att reparera sig själv. (netlify.app)
  • Internationella Smärtkliniken i Uppsala, Special vård för dig som lider av kronisk smärta. (netlify.app)
  • Nyförskrivning av opioider sker till stor del för kortvarig smärta efter operation och smärtlindring vid frakturer, säger i ett pressmeddelande Carola Bardage, apotekare och docent vid Läkemedelsverket som arbetat med rapporten. (lakemedelsvarlden.se)
  • De flesta har ganska lindriga besvär efter den här typen av operation, men många nyopererade känner av viss värk och smärta i operationsområdet. (netlify.app)
  • Smärta mättes med VAS dagen före operation och sedan två gånger om dagen postoperativt dag 1-5. (nordicare.se)
  • Vänta och se: Fram till nyligen var kirurgi det rekommenderade förfarandet, men på grund av risken för komplikationer och skador (inklusive postoperativ 14 mar 2013 Patienter som har upplevt tillståndet tidigare löper högre risk för att det ska uppstå igen vid en ny operation. (web.app)
  • I alla ljumskbråck är ICD 10-koden densamma, och de postoperativa åtgärderna liknar Dessutom kan fekal överträdelse framkalla vridning, kinking, fusion, vanligtvis utvecklas en sådan komplikation av en ljumskbråck med en långvarig nuvarande Postoperativ röntgen i direkt anslutning till operation har vi ännu inte lyckats med möjligt att via enkät fråga patienterna om eventuella postoperativa komplikationer. (web.app)
  • Resultat: I patientgruppen som helhet kunde inte påvisas preferens för någon av de smärtskattningsskalor patienterna fick välja mellan, men tidigare erfarenhet av smärta av annat ursprung än operation var associerad med preferens för visuell analog skala. (gu.se)
  • Smärta i palliativt skede ska ses i ett helhetsperspektiv som inkluderar fysiska, Klonidin är ett underutnyttjat läkemedel mot smärta och redovisas därför mer i För att minska post operativ smärta hos barn som genomgått tonsill- operation ordinerar operatör Klonidin som tillägg till Paracetamol och. (web.app)
  • Jag tänker att din smärta efter förra operationen bör definitivt tas på allvar, och helst egentligen innan din nästa operation. (brostcancerforbundet.se)
  • Tänk också på att det inte alls är säkert att du kommer ha lika besvärligt efter din nya operation, du kanske helt slipper den typen av smärta! (brostcancerforbundet.se)
  • Vi tar hand om dig och behandlar din smärta efter operationen, eventuellt illamående eller andra obehag efter narkosen. (karolinska.se)
  • Den första tiden efter operationen kan du uppleva smärta, ömhet, känselbortfall och svullnad vid det behandlade området. (scanstadkliniken.se)
  • Studien pekar också på att förhandsinformation inför operationen och en god relation med patienten kan optimera dennes förmåga att hantera den akuta postoperativa smärta. (gu.se)
  • NordiCares stabila postop-bh Mirabelle var den mest effektiva för att minska smärta efter operationen och upplevdes som mer bekväm. (nordicare.se)
  • Endorfiner är ett hormon som frisläpps och hjälper minska smärta naturligt i kroppen. (netlify.app)
  • T ex medicinsk laserterapi för att påskynda läkning av skador, minska inflammation/svullnad och smärta, avancerad och riktad medicinsk massageterapi, fasciarelease/djupvåg och muskelavslappnande akupunktur, precis just där det behövs. (suzanneskiropraktik.se)
  • Att använda en stabil bh med kompression är det optimala evidensbaserade valet för att minska smärta efter bröstcanceroperation jämfört med mjuk bh. (nordicare.se)
  • Det har också använts för att behandla postoperativ smärta. (wikipedia.org)
  • God och säker postoperativ vård är den avgörande faktorn för att i tid kunna upptäcka och behandla postoperativa komplikationer. (web.app)
  • Klonidininjektion används i kombination med opioidläkemedel för att behandla svår smärta orsakad av cancer, när opioidsmärtmedicin ensam inte är effektiv för att lindra smärta. (web.app)
  • Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. (web.app)
  • Bakgrund - Barn som genomgår dagkirurgiska ingrepp upplever svår smärta i hemmet efteråt. (lu.se)
  • misc{9144132, abstract = {{Bakgrund - Barn som genomgår dagkirurgiska ingrepp upplever svår smärta i hemmet efteråt. (lu.se)
  • Pat upplever ofta kraftig smärta. (web.app)
  • produceras i överskott av skadade celler och leder till att vi upplever smärta. (netlify.app)
  • En del patienter upplever obehag i form av en stickande smärta. (scanstadkliniken.se)
  • Urinvägsbesvär BAKGRUNDI undersökningar av smärta efter vanliga operationer anges att upp till hälften eller fler av opererade patienter upplever måttlig eller svår smärta. (netlify.app)
  • Patienterna som förmedicinerats hade dessutom mindre besvär med post-operativ smärta. (tandlakartidningen.se)
  • Minskar inflammation, smärta och feber, troligen genom hämning av cyklooxygenas (COX-2-hämmare) aktivitet och prostaglandinsyntes. (wikipedia.org)
  • Hypotesen i denna nyligen publicerade randomiserade studie är att användning av prefabricerad gördel postoperativt efter laparotomi ger patienten bekvämt host-stöd utan att inverka negativt på andningsförmågan, att den minskar smärta och att den är lätt att använda. (nordicare.se)
  • Om du har spända muskler, inflammation, smärta, idrottsskador eller i blod och lymfkärl samt utsöndring av signalsubstanser, som bl.a. minskar smärta. (netlify.app)
  • För att förbättra behandlingen av postoperativ smärta krävs dels omfattande medicinska kunskaper, dels Kalciumkarbonat är en bas som neutraliserar syran vilket minskar besvären med sura uppstötningar. (netlify.app)
  • Bupivakain-sufentanil APL 1 mg/ml + 1 mikrog/ml infusionsvätska får endast ges om tillfredsställande övervakning sker och utvecklingen av patientens tillstånd och smärta följs. (apl.se)
  • Faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta är bland annat patientens psykiska tillstånd (Rawal, 1999). (netlify.app)
  • Det framkom också att preoperativ information om smärta och smärtbehandling samt en väl fungerande kommunikation och relation med sjuksköterskan på ett positivt sätt påverkade patientens hantering av smärtupplevelsen. (gu.se)
  • Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga att patientens risk för att drabbas av komplikationer postoperativt ökar (De 12 nov 2018 postoperativa komplikationer och längden på sjukhusvistelsen, Shazly et al inriktat på blodförlust, transfusioner, sårkomplikationer och Färre postoperativa komplikationer och generellt minskad morbiditet. (web.app)
  • Kontakta vården om handsken medför ökad svullnad, smärta eller känselbortfall. (ortopedservice.se)
  • Postoperativ smärtlindring är nödvändig de första dagarna då svullnad från vävnadsingreppet uppstår, muskelkirurgi kan ge svår smärta. (mediresor.se)
  • Physiomed Medical, Gamla Kungsvägen 25, 441 96 Alingsås Tel: 031-12 37 90, Mobil: 0708-24 47 31 Med dr Björn A Larsson, Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Stockholm Smärta, postoperativ - vuxna Docent, överläkare Dagmar Westerling, Smärtcentrum, AnOpIva kliniken/Centralsjukhuset i Karlstad Internationella Smärtkliniken, Uppsala. (netlify.app)
  • Bild 3 När det gäller behandling av neuropatisk smärta är det några smärttillstånd, som karpaltunnelsyndrom, diskbråck och post-herpetisk neuralgi där behandlingen strävar efter smärtfrihet. (netlify.app)
  • 10 Postoperativ infektion Orsaker Tidigt matintag: Födointag → minskad katbolism, minskad risk för tarmparalys, minskat postoperativ palpation och inspektion av preparatet. (firebaseapp.com)
  • Infektion förekommer (postoperativ infektion, neutropen feber, pneumoni). (cancercentrum.se)
  • Syfte - Att undersöka barns, i åldern 8 till 17 år, postoperativa självskattade smärta i hemmet efter ortopediska dagkirurgiska ingrepp med hjälp av mobilappen PicPecc. (lu.se)
  • Professor Hofmann tillade: "Våra resultat visar en fördel för patienterna vad gäller postoperativ smärta och blodförlust. (bonesupport.com)
  • Det är alltid viktigt att kirurgpatienter noga med att följa postoperativa instruktioner efter varje Postoperativ sårinfektion Då postoperativa sårinfektioner kan uppkomma efter vårdtiden på sjukhus är det viktigt att följa upp hurvida patienterna drabbats av komplikationer i form av sårinfektion. (web.app)
  • Smärta vid injektionsstället vanligt. (cancercentrum.se)
  • Det är också vanligt att uppleva en brännande smärta och viss obehag runt operations område. (scanstadkliniken.se)
  • Då dessa muskler inte är designade för att jobba dygnet runt, kommer det att ge en trötthetskänsla i dessa muskler (vilket förklarar att många blir trötta, stela och ömma i ryggen vid sittande eller längre stående, eller är morgonstela i ryggen) samt att skapa en kedja av kompensationer, spänningar och stelheter samt snedbelastning över kroppens leder och strukturer som kan leda till smärta, överbelastning och förslitning. (skadekompassen.se)
  • Fysioterapeuten kan hjälpa dig med smärta samt pre- och postoperativ rehabilitering. (saaristolaakarit.fi)
  • Postoperativ adjuvant strålbehandling är aktuell för fall med snäva resektionsränder efter primärkirurgi samt för patienter med inguinala lymfkörtelmetastaser. (cancercentrum.se)
  • Som dränagebehov, smärta, postoperativa komplikationer och tarmfunktion. (web.app)
  • Metoden grundar sig på en djup biomekanisk förståelse av hur kroppen fungerar vid optimal funktion och dess syfte är att återställa kroppens naturliga förmåga att röra sig fritt och utan smärta. (skadekompassen.se)
  • Komplikationer under strålbehandling i form av diarré, smärta, sårbildningar, miktionsbesvär kan innebära behov av inneliggande vård. (cancercentrum.se)
  • Hivamat 200 är en non-invasiv och skonsam behandlingsmetod vilket gör det möjligt att påbörja behandling i ett tidigt skede efter skador eller operationer för att påskynda läkningsprocessen, dämpa lokala inflammationer och lindra smärta. (magottmassage.se)
  • Behandling av neuropatisk smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om vanliga behandlingsstrategier för neuropatisk smärta. (netlify.app)
  • som behandlar oro/ångest, sömnproblem och smärta. (alpha-stim.se)
  • Fenoprofen kalcium används för symtomatisk lindring för reumatoid artrit, artros och mild till måttlig smärta. (wikipedia.org)
  • Author: Två av fyra patienter med postoperativ urinretention hade sökt vård utanför sjukhuset, varför dessa komplikationer inte kom till klinikens kännedom. (web.app)
  • 1.2 Strategier för att motverka postoperativ urinretention Identifiera riskfaktorer Använda lämplig Läs me I dessa fall är tarmparalys och urinretention regel. (firebaseapp.com)
  • I vissa fall har artrosprocessen ett snabbare förlopp, med accelererande smärta och rörelseinskränkning parallellt med strukturella förändringar och benförluster runt leden. (kunskapsstodforvardgivare.se)
  • Om patienten kände smärta eller obehag vid något av dessa tre test bedömdes blockaden som misslyckad. (tandlakartidningen.se)
  • Transkutan elektrisk nervstimulering som smärtlindring vid postoperativ smärta hos patienter som genomgått gynekologisk eller nedre bukkirurgi- en systematisk litteraturöversikt Other Titles: Postoperative pain relife by using transcutaneous electrical nerv stimulation in patients undergoing gynecological or lower abdominal surgery- systematic literature review. (web.app)
  • 2001) lät patienter rangordna postoperativa symtom som de helst inte vill drabbas av var smärta symtomet som placerades högst upp på listan följt av illamående, kräkningar och desorientering. (web.app)
  • Studien "Effect of an elastic girdle on lung function, intra-abdominal pressure, and pain after midline laparotomy: a randomized controlled trial" visar på positiva effekter av postoperativ gördel. (nordicare.se)
  • Den utverkar sina analgetiska effekter genom att binda sig till receptorer i ryggmärgen Postoperativ smärta ska inte finnas kvar som "opioidkrävande" längre än tre veckor. (web.app)
  • 2. Att jämföra de två nätteknikerna med avseende på tidig postoperativ smärta och mobilisering. (web.app)
  • På Bedste-Apotek.com är vi stolta över att erbjuda ett omfattande sortiment av starka smärtstillande läkemedel för att hjälpa våra kunder att lindra smärta och förbättra deras livskvalitet. (chicodoulacircle.com)
  • Uppföljning av patienter som erhållit primär eller postoperativ strålbehandling sker på gynonkologiska mottagningen. (cancercentrum.se)
  • Publicerad: 14 Sök utan CV Specialist anestesi/smärta, till smärtklinik på S:t Göransgatan Stockholm. (netlify.app)
  • signalsubstanser som ger upphov till smärta) så verkar Ipren vid smärtkällan. (netlify.app)
  • För patienter innebär laparotomi smärta i operationsområdet, svaghet i bukmuskler, minskad lungfunktion och smärta vid hostning. (nordicare.se)