Sojalivsmedel
Isoflavoner
Soyaproteiner
Equol
Livsmedel
Sojabönor
Fytoöstrogener
Sojamjölk
Genistein
Livsmedelsanalys
Nipple Aspirate Fluid
Livsmedelsförsörjning
Kost
Premenopaus
Kina
Livsmedelsmärkning
Prebiotics
Växtberedningar
Biologisk tillgänglighet
Kostundersökningar
Eating
Postmenopaus
Livsmedelsmikrobiologi
Cross-Over Studies
Livsmedelsöverkänslighet
Livsmedelsindustri
Livsmedelshantering
Livsmedelsförorening
Hälsokost
Semenanalys
Food Safety
Fast Foods
Soyalivsmedel är ett livsmedelsråvarualternativ som utvinns från sojabönor och innehåller proteiner, fetter, kolhydrater och andra aktiva komponenter. Det används ofta som en ingrediens i mat- och dryckprodukter för att ersätta eller komplettera traditionella animaliska livsmedelskällor. Soyalivsmedel kan vara i form av sojamjöl, sojaproteinkoncentrat, sojaproteinisolat, sojamilk och tempeh med mera. Det är ett viktigt proteinrekvisit för vegetarier/veganer och en allmänt accepterad källa till högkvalitativt protein av både Nutritionists och the World Health Organization (WHO).
Isoflavoner är en typ av flavonoider, som är en grupp naturligt förekommande organiska föreningar med starka antioxidanta egenskaper. Isoflavoner finns främst i sojabönor och andra members of the legume family. De är kända för sin förmåga att binda till östrogenreceptorer i kroppen, vilket gör dem aktiva i hormonsystemet.
Isoflavoner har blivit ett intresseområde inom forskningen på grund av deras potentiala hälsoeffekter. De kan ha en skyddande effekt mot vissa former av cancer, hjärt-kärlsjukdomar och osteoporos. Dessutom kan isoflavoner ha en lindrande effekt på symtomen vid klimakteriet, eftersom de kan minska svettningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar.
Exempel på vanliga isoflavoner är genistein, daidzein och glycitein.
Soyaproteiner är proteiner som utvinns från sojabönor (Glycine max). De är kompletta proteiner, vilket betyder att de innehåller alla essentiella aminosyror som kroppen behöver för att fungera korrekt. Soyaproteiner är laktosefria och kan vara ett alternativ till djurprotein för dem som är laktosintoleranta eller veganer. De används ofta i livsmedelsprodukter såsom proteinshakes, substitut för kött och mejeriprodukter, bageriprodukter och andra produkter där extra protein tillförs.
Equol är ett nicht-fleras substans som produceras i vissa djurs och människors kroppar som en biprodukt när de bryter ner en klasse av isoflavoner, som finns i vissa grönsaker och sojaprodukter. Equol har struktur liknar östrogenet och kan binda till östrogenreceptorer, vilket gör att det har potentialen att fungera som ett naturligt selektivt östrogenmodulator (SERM).
I vissa studier har equol visat sig ha potentialen att ha positiva effekter på hälsa, såsom att minska risken för prostatacancer och hjärt-kärlsjukdomar. Men det finns också forskning som ifrågasätter dessa påstådda hälsobefrämjande effekter.
Det är värt att notera att endast omkring 30-50% av den vuxna populationen har förmågan att producera equol i kroppen, och det finns stora individuella variationer i mängden som produceras. Den exakta mekanismen för hur equol produceras i kroppen är inte fullständigt klarlagd, men det verkar som att bakterier i tarmen spelar en viktig roll.
Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.
I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.
Soyabönor (Glycine max) är en art i familjen ärtväxter och är en av de mest odlade grödorna i världen. De är ett rikt källa till protein, fetter, kolhydrater och fiber. Soyabönor innehåller också en rad olika mineraler och vitaminer så som vitamin K, folsyra, magnesium, järn och zink. De är också rika på isoflavoner, ett slags flavonoider som har visat sig ha potential för att bidra till hälsa genom att exempelvis minska risken för vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar. Soyabönor används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såsom tofu, sojamjölk, sojasås och vegetariska alternativ till köttprodukter.
Fytoöstrogener är en typ av komponenter som finns i växter och som kan binda till östrogenreceptorer hos djur, inklusive människor. De har struktur och funktion liknande våra egna hormoner östradiol och östriol, men deras verkan är vanligtvis mycket svagare än de endogena östrogenerna. Fytoöstrogener kan hittas i en mängd livsmedel som sojabönor, linfrö, humle, lök och tomat. De har potential att påverka vår hormonbalans och har blivit föremål för forskning angående deras möjliga roll i hälsa och sjukdom, till exempel vid prevention av cancer och kardiovaskulära sjukdomar.
Soyamilk är inte egentligen en medicinsk term, utan snarare en vanlig livsmedelsbeteckning. Men jag kan ge dig en beskrivning av vad soymjölk ofta innebär:
Soyamilk är en vätska som tillverkas genom att mala och koka sojabönor, och sedan filtrera bort skalen och fiberrika beståndsdelar. Det resulterande drycken har en lätt nötaktig smak och är rik på protein, vitaminer och mineraler. Soyamilk används ofta som en mjölkalternativ i vegetariska och veganska dietar eller för dem som är allergiska mot mjölkprotein. Det finns också varianter av soymjölk som är smaksatta med saker som choklad, vanilj eller frukt.
Genistein är ett floroglucinol-derivat som tillhör isoflavonoidgruppen av flavonoider. Det förekommer naturligt i vissa växter, särskilt i sojabönor och sojaliknande produkter. Genistein är känt för sin förmåga att binda till estrogenreceptorer och har därför både agonistiska och antagonistiska effekter beroende på typen av receptor och koncentrationen. Det har också visat sig ha potential som ett kemopreventivt medel genom att hämma angiogenes och cellcykeln, och kan ha en roll i att skydda mot kardiovaskulära sjukdomar, cancer och postmenopausala symtom.
En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.
'Nipple Aspirate Fluid' (NAF) refererer til væske, der kan udtrækkes fra brystet ved anvendelse af en lille pipette eller et andet specielt redskab. NAF er ikke det samme som mælke, som produceres under amning, men snarere en klar eller slimet væske, der kan indeholde celler og andre stoffer fra brystvævet.
Det er vigtigt at bemærke, at NAF er forskelligt fra cystefluid, som dannes i forbindelse med brystcyster. Nogle kvinder kan have en lille mængde NAF, mens andre ikke har det overhovedet.
Forskningene er uenige om, hvor meget BAF kan fortælle om risikoen for at udvikle brystkræft. Nogle studier har fundet en forbindelse mellem forekomsten af visse typer celler i NAF og øget risiko for brystkræft, mens andre studier ikke har kunnet bekræfte denne forbindelse. Derfor anbefaler de fleste sundhedsorganisationer ikke at bruge NAF-test som en del af rutinemæssig screening for brystkræft.
'Livsmedelsförsörjning' (ibland alsoanvänd: "näringsöverenskommelse") är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en person får i behov av speciella näringsunderhållningsprodukter eller specialformulerade dieteter för att uppfylla sina dagliga näringsbehov på grund av en sjukdom, skada eller medicinsk behandling. Detta kan innebära användning av enterala näringslösningar som ges via en sonde direkt till mag-tarmkanalen eller parenterala näringslösningar som ges intravenöst. Livsmedelsförsörjning kan vara nödvändig för en kortare eller längre tid beroende på individuella behov och hälsotillstånd.
'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:
1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.
2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.
3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.
4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.
5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.
En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.
'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.
Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.
I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.
Premenopause är den period i en kvinna's liv då hon närmar sig menopaus. Under den här tiden kan kvinnan uppleva oregelbunda menstruationscykler och hormonförändringar, även om hon fortfarande har reguljära menstruationer. Detta kan pågå under flera år innan kvinnan når menopaus, som officiellt definieras som den tidpunkt då en kvinna inte har haft menstruation under 12 månader i rad, utan medicinsk orsak.
Under premenopausen kan kvinnor uppleva en rad symptom, inklusive heta flashes, nattliga svettningar, sömnsnår, humörsvängningar och förändringar i minnesförmågan. Dessa symptom orsakas av fluktuationer i kvinnans hormonnivåer, särskilt östrogen och progesteron.
Det är viktigt för kvinnor att prata med sin läkare om vilka symtom de upplever under premenopausen, eftersom det finns behandlingar som kan hjälpa att lindra dem. Kvinnor bör också prata med sin läkare om hur de kan hantera sina hälsovanor under den här tiden för att minska risken för relaterade hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och benstarka sjukdomar.
'Kina' er en betegnelse for en type av små, hvidlige, krystallinske partikler som kan dannes i galden og ledvæsken hos visse personer. De dannes som en slags afføring fra de celler, der udskiller fedtstoffer (kaldet 'cholesterol') i kroppen. Når disse partikler akkumuleres i større mængder, kan de danne små klumper eller forklumpninger, der kan ses under et mikroskop.
Kines forekommer hyppigst hos ældre personer og er ofte associeret med visse sygdomme, såsom gigt, leddegfejl og visse lever- og galdesygdomme. I visse tilfælde kan kines være et tegn på en mere alvorlig underliggende sygdom, men ofte er de har ingen specielle symptomer eller konsekvenser for sundheden.
Det er vigtigt at bemærke, at 'Kina' ikke skal forveksles med det østasiatiske land Kina. De to begreber har intet med hinanden at gøre og betegner helt forskellige ting.
'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.
'Livsmedelsmärkning' är ett samlingsbegrepp för de regler och lagar som gäller för marknadsföring, etikettering och annan information relaterad till livsmedel. Det inkluderar bland annat krav på att ange näringsdeklaration, allergivarningar och hälso- eller hälsoklämmande egenskaper. Syftet är att skydda konsumenternas intresse och rätt till klar, sanningsenlig och icke- vilseledande information så att de kan göra medvetna val om livsmedel de vill köpa och konsumera.
Exempel på specifika aspekter som kan ingå i livsmedelsmärkning är:
* Krav på att ange ingredienser, sorterade efter vikt, med angivande av eventuella allergen
* Krav på att ange näringsdeklaration, inklusive energivärde, kolhydrater, fett, protein, natrium och vitaminer/mineraler
* Krav på att ange hållbarhetstid eller förbrukningsdatum
* Krav på att ange ursprungsland eller -plats för vissa livsmedel
* Förbud mot att göra falska eller vilseledande påståenden om produkten, till exempel angående hälsoproffileringar eller kvalitetsmärkningar
* Krav på speciella varningsetiketter för vissa livsmedel som kan innebära en hälsorisk, till exempel höga halter av socker, salt eller fettsyror.
Prebiotics är, enligt World Gastroenterology Organisation (WGO), ett "substrat som selectivt utvecklar och stimulerar tillväxten och/eller aktiviteten hos enskilda eller en grupp av bakterier i kolon, vilket leder till en positiv effekt på värdenes hälsostatus."
Mer specifikt är prebiotika en typ av kostfiber som människokroppen inte kan fördiga själv. I stället blir de föda åt de bakterier som finns i tarmen, särskilt Bifidobakterier och Laktosestreptokocker. Dessa bakterier bryter ner prebiotika till kortkedjiga fettsyror (SCFA) som har visat sig ha en positiv inverkan på vår hälsa, bland annat genom att stärka immunförsvaret, förbättra näringsupptaget och minska risken för inflammatoriska tarmsjukdomar.
Exempel på prebiotika är inulinet som finns i lök, vitlök, artischocker och chicoryrot, samt oligosackarider som finns i brödsorter gjorda på helkornsmjöl.
Non-steroidal estrogens are a class of compounds that have the ability to bind to and activate estrogen receptors, but they do not have a steroid chemical structure. Steroidal estrogens, on the other hand, are derived from cholesterol and include natural estrogens such as estradiol, estrone, and estriol.
Non-steroidal estrogens are often used in hormone replacement therapy (HRT) to alleviate symptoms of menopause, such as hot flashes and vaginal dryness. Some examples of non-steroidal estrogens include:
1. Selective Estrogen Receptor Modulators (SERMs): These compounds can act as estrogens in some tissues while blocking estrogen action in others. For example, raloxifene is a SERM that acts as an estrogen agonist in bone tissue to prevent osteoporosis but blocks estrogen action in breast tissue to reduce the risk of breast cancer.
2. Phytoestrogens: These are plant-derived compounds that have weak estrogenic activity. They include isoflavones, lignans, and coumestans, which can be found in soy products, flaxseed, and other plants.
3. Synthetic Estrogens: Some synthetic compounds, such as diethylstilbestrol (DES), have estrogenic activity but do not have a steroid structure. DES was once used to prevent miscarriage but is no longer used due to its association with an increased risk of cancer in offspring exposed in utero.
It's important to note that non-steroidal estrogens can also have side effects and risks, including an increased risk of blood clots, stroke, and breast cancer. Therefore, their use should be carefully monitored and discussed with a healthcare provider.
Ingen medicinsk definition hittades direkt för "växtberedningar". Men i ett farmaceutiskt sammanhang kan "växtberedning" syfta på olika former av preparat gjorda från växter, som används som läkemedel eller komplementär och alternativ medicin. Detta kan inkludera tinkturer, extrakt, oljor, salvor och teer.
Exempel på en medicinsk definition är: "En växtpreparat är ett preparat framställt från en eller flera växter eller delar av en växt, som används i läkemedelsform." (Källa: Läkemedelsverket)
Det är viktigt att notera att användning av växtberedningar och andra alternativa behandlingsformer bör diskuteras med en legitimerad hälsovårdspersonell, för att säkerställa säkerhet och effektivitet.
"Biologisk tillgänglighet" är ett begrepp inom farmakologi och klinisk farmaci som refererar till hur mycket av en aktiv substans i ett läkemedel som verkligen når systemkretsloppet och blir tillgängligt för att utöva sin farmakologiska effekt på kroppen. Det är ett mått på hur snabbt och effektivt en substans absorberas, distribueras, metaboliseras och excreteras i kroppen.
Biologisk tillgänglighet kan beräknas genom att jämföra area under kurvan (AUC) för den plasmakoncentration över tiden (t) hos en given substans efter intravenös (iv) och oral administration. Den biologiska tillgängligheten (F) kan då beräknas som:
F = (AUC_oral / AUC_iv) x 100%
En lägre biologisk tillgänglighet kan bero på flera faktorer, såsom låg absorption, förstorad förstörelse under första passagen i levern eller ökad klarans i njurarna. Det är viktigt att ta hänsyn till den biologiska tillgängligheten vid utformning av en läkemedelsbehandling, eftersom det kan påverka doseringen och frekvensen av administration för att uppnå önskad farmakologisk effekt.
"Kostundersökningar" är en metod inom närings- och dietetik som används för att undersöka och dokumentera en persons kostvanor under en viss tidsperiod. Det innebär vanligtvis att notera all mat och dryck som individen intar under en given period, ofta under 3-7 dagar, men kan vara längre beroende på syftet med undersökningen. Kostundersökningar kan ge information om mängden kalorier, näringsämnen och livsmedelskällor som en person intar, och används ofta som ett verktyg för att identifiera eventuella näringsrelaterade problem eller brister.
Det finns olika sätt att genomföra en kostundersökning, men de vanligaste metoderna är:
1. 24-timmars anteckning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en 24-timmarsperiod. Det kan vara antingen en specifik dag eller ett slumpmässigt valt dygn.
2. Prospectiv kostundersökning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en given tidsperiod, ofta under 3-7 dagar. Noteringarna görs kontinuerligt under den aktuella perioden.
Kostundersökningar kan vara antingen skrivna för hand eller elektroniska och bör inkludera information om portionstorlekar, tillagning och tidpunkt för intaget. Det är viktigt att notera ner allt som konsumeras, oavsett om det anses vara hälsosamt eller inte, eftersom syftet med en kostundersökning är att få en så komplett bild som möjligt av en persons kostvanor.
Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.
Postmenopause är ett medicinskt tillstånd hos kvinnor som inträffar efter att de har upplevt 12 månader i rad utan menstruation, vilket indikerar att deras äggstockar har slutat producera ägg och hormonnivåerna av östrogen och progesteron har minskat kraftigt. Detta oftast inträffar naturligt vid ungefär 51 års ålder, men kan också orsakas av en operation eller annan medicinsk behandling som innebär borttagande av äggstockarna.
Symptomen på postmenopaus kan variera mellan olika kvinnor, men de vanligaste är heta flashes, nattsvett, sömnproblem, humörsvängningar, torrhet i slidan och urinblåsan samt ökad risken för benstarkhetsbrott (osteoporos). Dessa symptom kan vara milda till måttliga hos de flesta kvinnor, men kan ibland vara allvarligare och påverka deras vardagliga liv.
Det är viktigt för kvinnor i postmenopaus att ha regelbundna kontroller hos en läkare för att övervaka deras hälsotillstånd, särskilt med avseende på risken för benstarkhetsbrott och hjärt-kärlsjukdomar. En läkare kan också diskutera möjligheterna till behandlingar som kan lindra symptomen och minska riskerna för komplikationer.
Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.
En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.
Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.
Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.
Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.
Livsmedelsöverkänslighet, även känd som födaöverkänslighet, är en immunologisk reaktion på vissa livsmedel eller ämnen i livsmedel. Det skiljer sig från livsmedelsallergi genom att det inte involverar samma typ av immunrespons. Vid livsmedelsöverkänslighet orsakar specifika proteiner i livsmedlet en överreaktion i kroppens immunsystem, vilket leder till symtom som kan vara milda eller allvarliga.
De vanligaste symptomen på livsmedelsöverkänslighet inkluderar mag-tarmloppor som kräkningar, diarré, buksmärtor och illamående, hudutslag, nässelfeber, hosta och andnöd. Symptomen kan variera från person till person och kan även variera i allvarlighetsgrad från en gång till en annan.
Det är viktigt att skilja mellan livsmedelsöverkänslighet och andra sjukdomar som kan ha liknande symtom, såsom mag-tarminfektioner eller irritabel tarm. En korrekt diagnos ställs vanligtvis genom att undvika misstänkta livsmedel under en viss tid och sedan gradvis återinföra dem för att se om symtomen återkommer. I vissa fall kan blodprov eller hudtester vara nödvändiga för att ställa en diagnos.
Det finns ingen botande behandling för livsmedelsöverkänslighet, men den kan hanteras genom att undvika de livsmedel som orsakar symtom. I vissa fall kan antihistaminpreparat eller andra läkemedel vara till hjälp för att lindra symtomen.
"Livsmedelsindustri" refererar till den industriella produktionen och bearbetningen av livsmedel. Det inkluderar allt från jordbruksprodukter till färdiga konsumeringsvaror, såsom förpackade drycker, konserverade matvaror, choklad, glass, bageriprodukter och mer. Livsmedelsindustrin omfattar också bearbetning av animaliska produkter som kött, mjölk och ägg. Den kan delas in i flera underkategorier, såsom mejeriindustri, bageriindustri, choklad- och glassindustri med mera. Livsmedelsindustrin är en viktig del av världens näringsliv och står för en signifikant andel av arbetstillfällena globalt.
'Livsmedelshantering' (förekommer även på svenska som 'livsmedelsförvaltning') är ett samlingsbegrepp för de olika aspekter av hanteringen och kontrollen av livsmedel, inklusive produktion, bearbetning, distribution, försäljning och konsumtion. Det innefattar också lagstiftning, reglering och övervakning av livsmedelsbranschen för att säkerställa att livsmedel är trygga, hälsosamma och etiskt producerade.
En medicinsk definition kan vara: "Livsmedelshantering är en multidisciplinär process som inkluderar alla aspekter av produktion, förädling, distribution, försäljning och konsumtion av livsmedel, med fokus på att säkerställa trygghet, kvalitet, hälsosamhet och etisk integritet i hela livsmedelskedjan."
En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.
Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.
Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.
Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.
Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.
'Hälsokost' är inte en entydig eller medicinskt precis term, men den refererar vanligtvis till en kosthållning som främjar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Det finns dock olika rekommendationer beroende på individuella behov och dietetiska preferenser. I allmänhet innebär en hälsosam kost:
1. Frukt och grönsaker: Minst 400 gram per dag, varav hälften ska vara gröna grönsaker.
2. Fisk och skaldjur: Två gånger per vecka, inklusive fet fisk som lax och sill.
3. Nötter och frön: Omkring en handfull om dagen.
4. Hela kornprodukter: Minst 2-3 portioner per dag (exempelvis havregryn, bröd, ris eller pasta av helkorn).
5. Mjölkprodukter: Låg fetthaltig, exempelvis skiva mjölk, yoghurt eller ost.
6. Fett: Använd främst växtfett, som olivolja och rapsolja.
7. Salt: Begränsa saltintaget till max 5 gram per dag (cirka en teaspoon).
8. Raffinerade sockerarter: Begränsa intaget av socker och söta drycker.
9. Processad mat: Minska konsumtionen av processad mat och raffinerade livsmedel.
10. Vatten: Drikta tillräckligt med vatten, minst 1,5-2 liter per dag.
Dessutom är det viktigt att begränsa alkoholintaget och undvika tobak. Varje individ kan ha speciella kostkrav beroende på till exempel allergier, intoleranser eller medicinska behandlingar. Det är alltid en bra idé att diskutera med din läkare eller dietist innan du gör stora förändringar i din kost.
En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:
1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.
Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.
'Food safety' refererer til praksisser, systemer og lovkrav som sikrer at fødevarer er tryggt tilberedt, håndteret, lagret og distribueret for at minimere risikoen for sygdom eller skade for forbrugerne. Dette omfatter overvågning af patogener (som bakterier, virus og parasitter), kemiske forurening, fysiske forureningsmidler og andre farefaktorer som kan være til stede i fødevaren fra produktion til servering.
En vigtig del af food safety er også at sikre at fødevarer overholder reglerne for hygiejne, temperatur og holdbarhed, samt at have dokumentation for at eftervise at de relevante procedurer og kontroller er blevet udført korrekt. Endelig omfatter food safety også en aktiv indsats for at forbedre kendskabet til fødevaresikkerhed blandt alle parter i fødevarekæden, herunder producenter, distributører og forbrugerne selv.
Fast food är enligt medicinskt perspektiv en typ av mat som oftast är högkaloriskt, rikt på fett och kolhydrater, men lågpigment och näringsfattigt. Denna typ av mat serveras vanligen snabbt i snabbmatrestauranger eller kan vara färdigförpackad för att äta hemma. Konsumtionen av fast food har visats korrelera med en högre risk för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Enligt Livsmedelsverket i Sverige definieras "livsmedel, berikade" som:
"Livsmedel som innehåller tillagda näringsämnen eller andra substanser med näringsfunktion och som har en speciell hälsförklaring. Berikning av livsmedel ska ske enligt bestämmelser i Livsmedelsbalken (1994:2077) och Livsmedelseordningen (2006:804)."
Och fortsätter:
"Exempel på berikade livsmedel är till exempel mjölk med tillagt vitamin D, fruktdrycker med tillagt folsyra och jästextrakt, och smör med tillagt flora av bakterier som underlättar matsmältningen. Även livsmedel som säljs till personer med speciella behov av näringsämnen, exempelvis medicinska drycker för patienter med nedsatt sväljförmåga, räknas hit."
Således innebär en "berikad livsmedels" definitionen att det är ett livsmedel som har tillagda näringsämnen eller andra substanser med näringsfunktion och som har en speciell hälsförklaring. Berikningen ska ske enligt lagstiftning och exempel på sådana livsmedel kan vara mjölk med tillagt vitamin D, fruktdrycker med tillagt folsyra och jästextrakt samt smör med tillagt flora av bakterier som underlättar matsmältningen.