Näringstillförsel via matstrupen eller annan förbindelse med mag-tarmsystemet. Hit hör munmatning, sugrörsmatning eller slangmatning via näsan, gastrostomi eller jejunostomi.
Parenteral näring är en form av kosthalt som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodomloppet, istället för via magsystemet. Detta används ofta när någon inte kan äta eller dricka på det vanliga sättet, till exempel på grund av svårigheter att smälta eller absorbera näringsämnen i tarmen. Parenteral näring innehåller alla de nödvändiga näringsämnena som kroppen behöver för att fungera korrekt, såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Den administreras vanligen genom en intravenös kateter, som placeras i en ven i arm, ben eller bröstkorgen.
Parenteral näring, total (PN) är en form av medicinsk behandling som innebär att all näringsbehov tas om hand genom att direkt tillföra näringsämnen i blodomloppet, vanligtvis genom en intravenös kateter. Detta används när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring via mag-tarmkanalen, till exempel på grund av obstruktion, enterit eller efter en bukomläggning. Total parenteral näring innefattar alla essentiella näringsämnen som kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, mineraler och vitaminer.
Speciella dietformer som omfattar kemiskt specificerad kost, syntetisk eller halvsyntetisk kost, kost för rymdfarare, bantningskost, kost för sondmatning, samt flytande eller fast kompletteringskost.
Införande av en tub i magen, tarmarna eller annan del av mag-tarmkanalen för att underlätta tillförsel av födoämnen m m.
"Ett näringstillskott är en koncentrerad källa till en eller flera nutrienter, som tas supplementellt till en vanlig diet för att kompensera för eventuella brister eller öka intaget av vissa substanser."
Parenteral nutrition in home care refers to the administration of nutrients directly into a patient's vein through an intravenous (IV) catheter, which is performed outside of a hospital setting, typically in the patient's own home. This therapy is used when a patient is unable to meet their nutritional needs through oral or enteral feeding due to conditions such as gastrointestinal tract disorders, malabsorption, or chronic illnesses. The parenteral nutrition solutions are customized to meet each patient's unique nutritional requirements and are administered using a sterile technique to minimize the risk of infection. Proper training, monitoring, and follow-up by healthcare professionals are essential to ensure safe and effective home parenteral nutrition therapy.
"Näringsterapi är en form av medicinsk behandling som innebär att patienten ges speciella kost- och näringsrelaterade råd, tillskrivningar eller terapeutiska dietplaner för att förhindra och behandla sjukdomstillstånd, underlätta symtom och främja återhämtning och livskvalitet."
"Näringsrubbningar" refererar till störningar i kroppens näringsintag, absorption, metabolism eller elimination som kan leda till onormala fysiologiska funktioner och eventuellt sjukdom. Detta kan inkludera undernäring, övernutrition, malabsorption, toxicitet av näringsämnen och störningar i elektrolytbalansen.
Anläggande av yttre öppning till magen för näringstillförsel eller tryckbehandling av mag-tarmkanalen.
En näringsundersökning är en metod inom hälsovården och forskningen för att bedöma och dokumentera en individuals kostvanor och näringsstatus, vilket kan inbegripa intag av energikällor, näringsdelar, näringsämnen och vätska, samt eventuella näringsrelaterade problem eller behov.
Sjukdomstillstånd i vilket risken för dödlig utgång är överhängande.
"Näringsstatus är ett mått på individens intag och användning av näring, inklusive energibalans, näringsämnen och vitaminer, jämfört med deras behov för att upprätthålla god hälsa och homeostas."
Bristande näringsupptag till följd av kirurgiskt avlägsnande av stor del av tunntarmen, som utgör den absorptiva delen av mag-tarmkanalen.
Obalans i kroppens näringsstatus till följd av otillräckligt intag av näringsämnen för att tillgodose ett normalt fysiologiskt behov.
"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.
"Näringsvetenskap är en multidisciplinär forsknings- och läroområde som studerar näringsintagets inverkan på individers hälsa, välbefinnande och livskvalitet, genom att integrera kunskaper från biologi, kemi, nutrition, beteendevetenskap, epidemiologi och sociala vetenskaper."
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.
"Postoperativ vård" refererar till den omfattande, professionella omsorg och behandling som en patient får efter en operation, inklusive övervakning av vitala funktioner, smärtlindring, prevention av komplikationer såsom infektioner, och stöd för att främja snabb och säker återhämtning.
"Näringsbehov är det totala intag av näringsämnen och energi som en individ behöver för att uppfylla sina kroppsliga funktioner, växa, utvecklas, reparera och möjliggöra fysisk aktivitet under olika livsfaser, i balance mellan intag och utslag."
Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.
Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.
Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) is a hormone that is produced in the intestines in response to food intake. It plays a role in promoting intestinal growth and increasing nutrient absorption by stimulating the proliferation of intestinal cells, inhibiting apoptosis (programmed cell death), and enhancing the function of the intestinal barrier. GLP-2 also has anti-inflammatory effects on the intestines and may help to protect against gut injury and inflammation. It is a promising therapeutic target for the treatment of various gastrointestinal disorders, including short bowel syndrome and inflammatory bowel disease.
En icke-essentiell aminosyra som finns i riklig mängd i kroppsvävnaderna och deltar i många ämnesomsättningsprocesser. Det syntetiseras från glutaminsyra och ammoniak och är den viktigaste kvävekällan i kroppen, och en viktig energikälla för många celler.
Vård av patient i kritiskt tillstånd i en akut situation eller kris.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
Refeeding syndrome är ett tillstånd som kan uppstå hos undervänta personer när de börjar få tillgång till normalt eller överdrivet näringsintag efter en period av undernäring eller fasta. Tillståndet orsakas av förändrade elektrolyt- och vitaminhalter i kroppen, som kan leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtsvikt, muskelsmärta, näringsbrist och andningssvårigheter. Det är viktigt att undernäring eller fasta behandlas gradvis och under medicinsk övervakning för att undvika refeeding syndrom.
Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.
Näringsbehov och -intag hos barn upp till två år gamla.
Aspirationspneumonie är en form av lunginflammation orsakad av inandning och aspiration (insläpp) av oralt sekrett, mat eller andra föremål in i lungorna.
'Svartpeppar' är ett kryddämne som tillverkas från torrt, malet fruktkött från växten *Piper nigrum*.
En typ av tarmvred, en funktionell, inte mekanisk, obstruktion i tarmkanalen. Syndromet orsakas av ett stort antal störningar i den glatta muskulaturen eller nervsystemet.
"Barnnutrition" refererar till näringsintag och näringsförsörjning hos barn, inklusive tillgång till tillräckliga mängder av näringsriktig mat för att uppfylla deras energibehov och stödja tillväxt, utveckling och hälsa. Det innefattar också förebyggande och behandlande insatser för barn som lider av undernäring, övervikt eller näringsrelaterade sjukdomar. Barnnutrition omfattar ofta ett brett perspektiv som även inkluderar sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer som påverkar barns möjligheter till god näring.
Sjukdomstillstånd i någon del av mag-tarmkanalen eller tillhörande organ (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Avancerad och starkt specialiserad vård åt medicin- eller operationspatienter, vars tillstånd är livshotande och kräver omfattande vårdinsatser och kontinuerlig övervakning. Intensivvård är oftast förlagd till specialutrustade sjukhusenheter.
Alla aspekter av kroppstvätt med kroppen nedsänkt i badmediet, båda för den personliga hygienens skull och av medicinska skäl.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
En stor och massiv form av brunalger (Phaeophyceae) av ordningen Laminariales. De utgör en stor del av vegetationen i de undre tidvattenzonerna längs steniga kuststräckor i tempererade och polarhavsområden. Med sjögräset kelp avses vanligtvis arter inom släktena Laminaria eller Macrocystis, men termen används även för arter av Fucus eller Nereocystis.
Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.
En bukspottkörtelfunktionstest, även känd som pankreasfunktionsprov, är ett medicinskt undersökningsförfarande som används för att utvärdera hur väl bukspottskörteln producerar och avsöndrar sina digestiva enzymer. Testet innebär vanligtvis att patienten får inta en standardiserad måltid som innehåller speciella kemiska substanser, som sedan kan mätas i patientens blod eller urin för att avgöra hur mycket av dessa substanser som har brutits ned. Pankreasenzymernas aktivitet kan jämföras med normalvärden för att bedöma om bukspottkörteln fungerar korrekt eller inte.
Inflammation i tarmslemhinnorna. Syn. enterokolit.
Proteinunderernährning (eller proteinenergimangel) är ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med protein och energi, vilket kan leda till muskelsvaghet, inlagring av vätska, ökat risktagande för infektioner och i allvarliga fall kan leda till organsvikt.
Levande bakteriers förflyttning från mag-tarmkanalen till organ utanför tarmarna, som t ex mesenterialkörtlar, lever, mjälte, njurar och blodkärl. Faktorer som kan leda till translokering är koloniser ing av gramnegativa enterobaciller, nedsatt immunförsvar eller skador på tarmslemhinnan som ökar permeabiliteten i tarmväggen. Dessa mekanismer kan också samverka till systemisk spridning av den lokal a normalflorans bakterier och därmed ge upphov till dödlig blodförgiftning.
Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.
Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka patienter.
Tömning av föda från magsäcken till tolvfingertarmen.
Den del av magen som övergår i tolvfingertarmen. Den karaktäriseras av tjocka cirkelformade muskelskikt, magmunsringmuskeln, som reglerar öppning och stängning av magsäcken.
Skötsel av hudhygienen genom tvättning, användning av tvål, rengöringsmedel, oljor osv. Vid sjukdomstillstånd gäller även behandling med terapeutiska preparat, skyddande lösningar, salvor osv. Hudvård är särskilt viktig vid olika typer av yrkesutövning, där huden är utsatt, vid exponering för solljus, hos nyfödda och vid dekubitussår (trycksår).
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
I en enskild medicinsk betydelse kan "chock" definieras som ett tillstånd av akut och allvarlig stress på kroppen, ofta orsakad av ett trauma, intensiv blödning, infection eller andra fysiologiska störningar. Chock utlöses vanligtvis av en kombination av cirkulationssvikt och hypoxi (syrebrist), vilket kan leda till cellskador och organsvikt om det inte behandlas akut. Symptomen på chock kan inkludera snabb andning, låg puls, lågt blodtryck, blekhet, yrsel, förvirring och medvetandeförlust.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd, även känd som akut pankreatit, är en plötslig och allvarlig inflammatorisk tillstånd av bukspottkörteln som orsakas av aktivt enzymutsläpp från cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till självförstöring och nekros (död) av bukspottkörtelvävnaden.
Kirurgiskt avlägsnande av hela (total gastrektomi) eller del av (partiell gastrektomi) magsäcken.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Anorexi.
Systemische inflammatoriska responssyndrom (SIRS) är ett tillstånd som kännetecknas av systemisk inflammation orsakad av en infektion eller annan skada på kroppen, såsom trauma, operationskomplikationer eller immunologiska sjukdomar. SIRS definieras som när minst två av följande kriterier är uppfyllda:
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Probiotika är levande mikroorganismer, som vanligtvis tillhör gruppen bakterier, som tas in i kroppen med syfte att förbättra och balansera den normalt förekommande mikrofloran i tarmen. Dessa mikroorganismer bidrar ofta till en förbättrad digestion, stärker immunförsvaret och kan hjälpa till att förhindra eller behandla vissa sjukdomstillstånd, som till exempel diarré orsakad av antibiotika. Probiotika finns vanligtvis i fermenterade livsmedel som yoghurt och ost, men de kan också tas som kosttillskott i form av tabletter, kapslar eller droppar.
Resterna av de födoämnen som intagits och befinner sig i mag-tarmkanalen.
"Child Nutritional Physiological Phenomena" refers to the various physical and biological processes and outcomes related to nutrition in children, including growth, development, metabolism, and the functioning of body systems. It involves understanding how factors such as diet, genetics, and environment influence a child's nutritional status and health, and how this in turn affects their overall well-being and susceptibility to disease. Examples of specific phenomena studied within this field include the impact of malnutrition on physical and cognitive development, the role of nutrition in immune function, and the effects of obesity on cardiovascular health.
Parenteral Nutrition Solutions refer to a medically prepared mixture of sterile nutrients that are administered directly into a patient's vein, bypassing the gastrointestinal tract. These solutions typically contain essential amino acids, glucose, lipids, electrolytes, vitamins, and trace elements, tailored to meet the individual nutritional needs of patients who cannot obtain adequate nutrition through enteral feeding (tube feeding) or oral intake. Parenteral Nutrition Solutions are commonly used in hospitalized patients with severe malabsorption, intestinal failure, or other conditions that prevent normal food digestion and absorption.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Vävnadsskador orsakade av kontakt med hetta, ånga, kemikalier (kemiska brännskador), elektricitet (elektriska brännskador) eller liknande.
Utbredd sårbildning och nekros i ileum och tjocktarm hos barn, orsakad av Pseudomonas aeruginosa. Ett liknande tillstånd kan förekomma hos cancerpatienter med neutropeni.
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka barn, dock icke nyfödda.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Undernäring hos barn i åldrarna två till tolv år, beroende på otillräckligt intag av föda och näringsämnen, eller fysiopatologiska tillstånd som hindrar tillgodogörande av mat. Växt och utveckling påv erkas märkbart.
Läran om och reglering av kosten.
Kliniskt syndrom med svår buksmärta förenad med andra symtom och tecken, vanligtvis akut bukhinneinflammation, som kan ha orsakats av brustna inälvor eller liknande allvarliga buktillbud som kräver akuta kirurgiska ingrepp.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Invasion och förökning av mikroorganismer i kroppsvävnader som kan vara kliniskt obemärkt eller ge upphov till lokala cellskador. En lokal infektion kan bli bestående, sprida sig och utvecklas till en akut, subakut eller kronisk, klinisk infektion eller sjukdom. Infektionen kan även bli systemisk, om mikroorganismerna sprider sig till lymf- och kärlsystemet.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
"Upphävande av behandling" refererar till att aktivt avsluta eller stoppa en pågående medicinsk behandling, vanligtvis efter att ha bedömt att fördelarna inte längre överväger riskerna eller att patientens preferenser och önskemål har ändrats.
Serumalbumin är ett protein som produceras av levern och är den mest förekommande proteinet i blodplasma. Det har flera viktiga funktioner, bland annat hjälper det att transportera olika substanser, såsom hormoner och fettsyror, runt i kroppen. Serumalbumin är också ett viktigt indikator på leverfunktionen och proteinbalansen i kroppen. När serumalbuminnivåerna är låga kan det vara tecken på att personen har en sjukdom som påverkar levern eller näringsbrist.
En skadeutvärderingsskala för gradering av skador hos akutmottagningspatienter. Förkortning för Acute Physiology and Chronic Health Evaluation.
Sepsis är en livshotande systemisk inflammatorisk respons orsakad av infektion.

'Sondmatning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att ge en patient en vätska eller näring via en sonda, vilket oftast är en slangliknande tub som leds in i kroppen genom mun, näsan eller bukväggen. Detta används vanligtvis när en patient inte kan svälja normalt på grund av sjukdom, skada eller operation. Sondmatning kan vara både kort- och långvarig beroende på patientens behov och hälsotillstånd.

'Parenteral näring' är en form av künstlig näring som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodbanan. Detta skiljer sig från enteral näring, där näring givs via mag-tarmkanalen. Parenteral näring används ofta när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring oralt eller enteralt, till exempel vid svårigheter med att äta, dricka eller absorbera näringsämnen genom mag-tarmkanalen.

Parenteral näring innehåller vanligtvis en blandning av kolhydrater, proteinhydrolysat, lipider, elektrolyter, vitaminer och mineraler, anpassad efter patientens behov. Den administreras ofta kontinuerligt via en infusionspump under flera timmar eller dagar.

Det är viktigt att parenteral näring ges under medicinsk övervakning, eftersom det kan öka risken för komplikationer såsom infektioner, elektrolytbrist och leverfunktionsstörningar.

Parenteral näring, total (PNT) är en form av medicinsk behandling där all näringsbehov tas in via en injektion i blodbanan, istället för via munnen. Detta görs vanligtvis genom en central venkateter, som placeras i en stor vena i bröstet eller halsen. PNT används ofta när någon inte kan få tillräcklig näring oralt eller enteralt (dvs. via mag-tarmkanalen) på grund av sjukdom, skada eller operation.

PNT innehåller alla de nödvändiga näringsämnen som kroppen behöver för att fungera korrekt, inklusive kolhydrater, protein, lipider, vitaminer och mineraler. Lösningarna är speciellt formulerade för att matcha patientens individuella behov och kan variera över tid beroende på deras hälsotillstånd och behandling.

PNT kräver noggrann övervakning av patienten och deras laboratorievärden för att säkerställa att de får rätt mängd näring och att deras kroppar hanterar det på rätt sätt. Det kan också öka risken för komplikationer såsom infektion, blodproppar och lever- eller njurskador, om det inte administreras korrekt.

Syntetiska livsmedel, även kända som konstgjorda livsmedel, är livsmedel eller ingredienser i livsmedel som har skapats genom kemisk syntes i laboratorium, istället för att vara naturligt förekommande. Dessa kan inkludera artificiella sötningsmedel, konstgjorda färger, konserveringsmedel och smakförstärkare. Syntetiska livsmedel är ofta använda i industriellt framställda livsmedel för att förbättra smaken, konsistensen, hållbarheten eller utseendet. Det är viktigt att notera att syntetiska livsmedel är godkända av myndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA och EFSA (European Food Safety Authority) i Europa efter en noggrann granskning av deras säkerhet och effekter på hälsan.

Mag-tarminstubering (eller gastrostomi) är en procedur där en konstgjord öppning skapas genom magsäcken och till huden, för att ge näring direkt in i magen. Detta görs vanligtvis när någon inte kan äta eller dricka normalt på grund av sjukdom eller skada. En tunn, böjlig tub som kallas en Mag-tarminstub är placerad genom den konstgjorda öppningen och förbinder magsäcken med ytan. Näring kan sedan ges genom tuben med hjälp av en pump eller gravitation.

En näringstillskott definieras som en substans, vanligtvis i form av en tabletta, kapsel, pulver eller vätska, som tas för att komplettera eller förbättra din kost. Näringstillskott kan innehålla vitaminer, mineraler, proteiner, fetter, kolhydrater eller andra substanser. De säljs ofta med påståenden om att förbättra hälsa, öka uthållighet, förbättra kognitiva funktioner och stärka det immunförsvaret.

Det är viktigt att notera att näringstillskott inte ska användas som en ersättning för en balanserad och näringsrik kost. De rekommenderas ofta för personer som har specifika behov av vissa näringsämnen på grund av sjukdom, graviditet, ålder eller andra livsförhållanden. Innan du börjar ta några näringstillskott bör du prata med din läkare eller dietist för att se om de är lämpliga för dig och för att få rekommendationer om doseringar och varianter.

'Parenteral nutrition in homecare' refererar till metoden där näringsriktiga lösninger ges direkt till blodomloppet hos patienter som inte kan få tillräcklig näring via matsmältningssystemet, och som kan behandlas hemma istället för på sjukhus.

Den parenterala nutritionen innehåller alla nödvändiga näringsämnen såsom kolhydrater, fetter, aminosyror, vitaminer och mineraler. Lösningarna administreras ofta genom en central venkateter eller en port-a-cath, som är en liten plastkateter som implanteras under huden i en central ven.

Behandlingen planeras och övervakas av en läkare med erfarenhet av parenteral nutrition, och patienten eller vårdgivaren i hemmet får utförlig instruktion och träning i hur man ska hantera behandlingen på ett säkert sätt. Regelbundna kontroller och besök av hälsovårdspersonal är också en del av vården för att se till att patienten får den bästa möjliga vården och att komplikationer undviks så mycket som möjligt.

Näringsterapi, även kallat dietoterapi, är en form av medicinsk behandling som innebär användning av speciella kost- och näringsplaner för att förhindra eller behandla sjukdomar, skador, allergier eller andra hälsoproblem. Syftet kan vara att tillgodose speciella näringsbehov, att begränsa intag av vissa näringsfaktorer eller att påverka kroppsvikten. Näringsterapi kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder.

Exempel på när näringsterapi kan användas:

* Vid diabetes typ 1 och typ 2 för att kontrollera blodsockernivåerna
* Vid njurssjukdomar för att begränsa intaget av vissa näringsämnen som protein, fosfor och kalcium
* Vid gallblås- eller leverproblem för att begränsa fetthalt i kosten
* Vid celiaki för att undvika gluten
* Vid högt blodtryck för att minska saltintaget
* Vid övervikt och fetma för att minska kalorierna och/eller öka fiberintaget
* Vid mag-tarmåkommor för att undvika irritanta livsmedel eller för att tillgodose speciella näringsbehov

Näringsterapi bör under alla omständigheter skötas av en certifierad dietist eller näringstherapeut under medicinsk tillsyn.

'Näringsrubbningar' refererar till störningar i kroppens näringsupptag, absorption, distribution, metabolism eller elimination. Detta kan leda till onormala nivåer av näringsämnen och farliga hälsoutfall. Näringsrubbningar kan delas in i olika typer beroende på vilken aspekt av näringsintaget som är rubbad.

Här är några exempel på medicinska definitioner av olika typer av näringsrubbningar:

1. Undernäring (Malnutrition): Detta är en allmän term som används för att beskriva ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med näringsämnen för att fungera korrekt. Det kan orsakas av en brist på tillgång till mat, svårigheter att äta eller absorbera näring, eller en sjukdom som påverkar näringsintaget.
2. Malabsorption: Detta är en störning i kroppens förmåga att ta upp näringsämnen från mag-tarmkanalen. Det kan orsakas av en skada på tarmen, en sjukdom som påverkar tarmen eller brist på enzymer som behövs för att bryta ner näringsämnen.
3. Övervikt och fetma (Overweight and Obesity): Detta är ett tillstånd där kroppen har en överdrivet hög mängd av kroppsfett. Det orsakas vanligtvis av att intaget av energiöverskott är större än förbränningen under en längre tidsperiod.
4. Elektrolytstörningar (Electrolyte Imbalances): Detta är en störning i kroppens elektrolytnivåer, som kan orsakas av en sjukdom, skada eller läkemedel. Elektrolyter är mineraler som hjälper till att reglera vattenbalansen, nerver och muskelverksamhet i kroppen.
5. Vitaminbrist (Vitamin Deficiency): Detta är ett tillstånd där kroppen saknar tillräckligt med en viss typ av vitamin. Det kan orsakas av en brist på intag av vitaminer, en sjukdom som förhindrar kroppens förmåga att ta upp vitaminer eller en medicin som påverkar vitaminabsorptionen.

Gastrostomy är ett medico-kirurgiskt ingrepp där en konstgjord öppning skapas genom magsäcken och ut till buken. Detta görs vanligtvis för att ge en person möjlighet till långvarig enteral nutrition, det vill säga näring via mag- eller tarmkanalen.

En gastrostomi kan vara aktuell när en patient har svårt att svälja eller inte orkar äta tillräckligt mycket för att täcka sitt dagliga näringsbehov, exempelvis på grund av neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller amyotrofisk lateralskleros.

Det vanligaste sättet att utföra en gastrostomi är genom perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), där en slang placeras i magsäcken under kontroll av en endoskop. Detta görs oftast på kliniskt avdelning med lokalbedövning och/eller sedering. Efter operationen kan patienten få näring via den konstgjorda öppningen, antingen genom en slang eller en speciell gastrostomi-butelj.

En näringsundersökning är en metod inom medicinen och hälsovården för att insamla information om en persons näringsstatus, matvanor och kosthållningsvanor. Det innefattar vanligen en samling av data genom en kombination av tekniker såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och kroppsmätningar.

En näringsundersökning kan omfatta följande aspekter:

1. Personliga data: Information om personens ålder, kön, vikt, längd, aktivitetsnivå och medicinska historia.
2. Matvanor: Upptäckande av vilka matvaror en person äter och hur ofta de äter dem. Det kan innefatta att logga allt man äter under en viss tidsperiod eller att svara på frågor om vanliga matvanor.
3. Kosthållningsvanor: Upptäckande av hur en person lagar, serverar och äter sin mat. Det kan innefatta information om kostvanor som exempelvis att äta för snabbt eller inför ekranen.
4. Näringsintag: Beräkning av den mängd näring som en person får från sitt näringsinnehåll i matvaror och drycker, till exempel kolhydrater, protein, fett, fiber, vitaminer och mineraler.
5. Näringsstatus: Mätning av olika aspekter av en persons kropp för att avgöra deras näringsstatus, såsom blodprover, urinprover, muskelmassa och kroppsfett.

Näringsundersökningar används ofta inom klinisk praktik för att hjälpa läkare, dietister och andra hälsovårdspersonal att utvärdera en persons näringsstatus och ge råd om hur de kan förbättra sin kosthållning. De används också inom forskning för att undersöka samband mellan kosthållning och hälsotillstånd.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en livshotande sjukdom som:

"En sjukdom som med sannolikhet kommer att leda till döden inom ett år om den inte behandlas eller om den förblir obehandlad."

Detta inkluderar allvarliga sjukdomstillstånd som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, levercirros och HIV/AIDS. Det är viktigt att notera att en livshotande sjukdom inte nödvändigtvis innebär att personen kommer att dö, utan snarare att prognosen är sannolikhet för dödlig utgång om inte behandling ges.

Näringsstatus är ett mått på individens tillgång till och upptag av näringsämnen som energi, protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler. Det kan bedömas genom att mäta olika biokemiska parametrar såsom serumvärden av albumin, prealbumin, transferrin, kreatinin och totalprotein, samt antropometriska mätningar som vikt, midja-höft-kvot och muskelmassa. En god näringsstatus är viktig för att underhålla kroppens funktioner, stärka immunförsvaret och främja hälsa och välbefinnande.

Korttarmssyndrom, også kjent som kortbowelsyndrom eller short gut syndrome (SGS), er en samlebegrep for en rekke medforandringer som kan oppstå etter en del av tarmen er fjernet eller ikke fungerer normalt. Dette kan skyves av mange årsakene, inkludert kirurgiske ingreps som fjerner en del av tarmsystemet, medfødte defekter eller skader på tarmen.

Hovedsymptomet ved korttarmssyndrom er at kroppen har vanskeligheter med å absorbere nok næring og vann fra maten på grunn av den reduserte mengden tarmskjelett som er tilgjengelig for absorpsjon. Dette kan føre til diarré, viktstørrelsesendringer, opptrekning, flatulens og andre tegn på mangel på næringsstoffer.

Behandlingen av korttarmssyndrom vil typisk inkludere endokrinologisk overvåking for å sikre at pasienten får nok næring og elektrolyter, samt eventuell bruk av enterale feeding (matløsning som gis via en sonde) eller parenteral feeding (matløsning som gis direkte inn i blodet). I tillegg kan pasienten ha behov for å ta supplerende vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer.

I noen tilfeller kan kirurgisk behandling være aktuell for å forlengse resten av tarmskjelettet eller for å korrigere anatomiske defekter som kan påvirke absorpsjonen.

Undernäring (malnutrition) är ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med näringsämnen, vitaminer och mineraler för att fungera korrekt. Det kan orsakas av en otillräcklig intag av näring, en ökad behov av näringsämnen eller en kombination av båda. Undernäring kan leda till viktförlust, muskelsvaghet, svag immunförsvar, och i allvarliga fall kan det orsaka organ failure. Det är viktigt att diagnostisera och behandla undernäring så snart som möjligt för att förebygga komplikationer och förbättra patientens kvalitet på livet.

Näringsbedömning är ett samlingsbegrepp för att uppskatta och bedöma en persons näringsbehov, näringstillstånd och eventuella näringsrelaterade problem. Det innefattar observationer, utfrågningar och undersökningar av individens kroppsvikt, kroppslängd, kroppsfettfördelning, muskelmassa, laboratoriewärden med mera. Målet är att fastställa en persons energibehov, näringsbehov av macro- och micronutrienter, vatten och elektrolyter för att kunna ge individan rekommendationer kring deras näringsupptag och eventuella behandlingsåtgärder. Näringsbedömning kan användas inom olika områden som klinisk nutrition, geriatrik, pediatrik, idrottsmedicin med mera.

Näringsvetenskap (nutrition science) är ett tvärvetenskapligt ämne som undersöker hur näringsintag och kosthållning påverkar vår hälsa, välbefinnande och livslängd. Det inkluderar studier av näringsämnenas kemi, absorption, metabolism och funktion i kroppen, samt hur olika dietaryvanor och matvanor påverkar risken för sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Näringsvetenskapen undersöker även effekterna av näringsintag på vår kognitiva förmåga, fysisk prestationsförmåga och viktmässig status. Definitionen inkluderar också studier av livsmedelsproduktion, distribution, förädling och marknadsföring från en närings- och hälsoaspekt.

En jejunostomi är en artificiell öppning (stoma) som skapas i tunntarmen, vanligen i jejunum delens mitt. Den används ofta för kort- eller långvarig enteral nutrition (när patienten inte kan äta via munnen), mediciner och dränering.

Jejunostomi kan placeras under operation eller med hjälp av endoskopi, beroende på patientens behov och läkares bedömning. Det finns olika typer av jejunostomier, men de flesta består av en yttre del som leds genom buken (extern stoma) och en inre del som leder till tunntarmen (intern stoma).

Det är viktigt att patienter med jejunostomi får rätt medicinsk behandling, undervisning och stöd för att hantera sin stoma korrekt och förebygga komplikationer som till exempel infektioner eller obstruktioner.

Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som handlar om hur kroppen tar emot, absorberar, transporterar och använder näringsämnen från föda för att underhålla livsfunktioner, växa och reparera sig. Det inkluderar studiet av digestion, absorption, transport, metabolism och elimination av olika näringsämnen som kolhydrater, protein, fetter, vitaminer och mineraler. Näringsfysiologi undersöker också hur dessa processer påverkas av faktorer som ålder, kön, genetik, fysisk aktivitet och sjukdomar.

Postoperativ vård, även känd som postoperativt omvårdnad, är den typen av medicinska vård och omsorg som en patient får direkt efter en operation eller ett kirurgiskt ingrepp. Denna form av vård kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av operation och den individuella patientens behov.

Postoperativ vård inkluderar ofta:

1. Övervakning av vitala tecken som hjärtslag, blodtryck, andning och syrgasmättnad i blodet för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
2. Smärtlindring med läkemedel eller andra smärtbehandlingsmetoder.
3. Kontroll av blödningar och hemostas (att stoppa blödningen).
4. Infusion av vätskor för att förhindra dehydrering och underhålla cirkulationssystemet.
5. Andningsstöd, om det behövs, genom syrgas tillförsel eller mekanisk ventilation.
6. Kontroll av smärta, andning och neurologiska funktioner för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
7. Förhindra infektioner genom användning av sterila bandage, sårvård och, om det behövs, antibiotika.
8. Hjälpa patienten med aktiviteterna för daglig livsföring (ADL) som att äta, kläda sig och gå på toaletten.
9. Rörelseövningar för att förebygga komplikationer såsom blodproppar eller muskelsvaghet.
10. Psykologiskt stöd och information till patienten och deras familj om operationen, rehabiliteringen och återhämtningen.

Postoperativ vård kan ges på sjukhus, i en kirurgisk klinik eller hemma hos patienten beroende på patientens behov och läkarens bedömning.

'Näringsbehov' kan definieras som den mängd näring (kalorier och näringsämnen) som en individ behöver för att uppfylla sina kroppsliga funktioner, växa, utvecklas, reparera och möta energifordringar under vila och aktivitet. Näringsbehovet varierar beroende på ålder, kön, vikt, muskelmassa, fysisk aktivitet, hälsotillstånd och graviditet eller amning. Det är viktigt att tillfredsställa sina näringsbehov med en balanserad och varierad kost för att underlätta hälsa, välbefinnande och preventiv medicin.

Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) är ett hormon som utsöndras från enteroendokrina celler i tarmen, särskilt efter att man har ätit. Det stimulerar tillväxt och regeneration av tarmslemhinnan samt minskar tarmens permeabilitet. Dessutom påverkar GLP-2 negativt gallans sekretion och motilitet i tjocktarmen. Preparat med syntetiskt GLP-2 används inom medicinen för behandling av kortikalt tarmsyndrom, där patienter har en förkortad tarm som orsakar problem med näringsupptag och/eller diarré.

Glutamin är en ämiljäsyra som är den vanligaste fritt förekommande aminosyran i kroppen. Det är en så kallad "konditionellt essentiell" aminosyra, vilket betyder att den normalt kan syntetiseras i kroppen men under vissa förhållanden, till exempel vid sjukdom eller stress, kan behövas tas in via kosten. Glutamin har flera funktioner, bland annat som en viktig källa till energi för enterocyterna (cellerna i tarmslemhinnan), och som en del av proteinsyntesen. Det är också involverat i ämnesomsättningen och har immunologiska funktioner. Glutamin kan påträffas i höga koncentrationer i muskelvävnad, lever, lungor och hjärnan.

'Vård vid livshotande sjukdom' (engelska: 'Palliative care for life-threatening illness') är en begrepp inom medicinen som refererar till den omfattande, aktiva, kontinuerliga vården och stöd som ges till patienter med allvarlig, ofta obotlig sjukdom, samt deras anhöriga. Syftet är att förbättra patientens kvalitet på livet, lindra smärta och andra besvär, stötta psykosocialt och spirituellt, samt hjälpa till att fatta beslut om behandlingar baserat på patientens önskemål, värderingar och preferenser.

Denna form av vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under aktiv behandling av underliggande sjukdom, under tiden då sjukdomen är i remission eller när den slutliga stadiet av livet närmar sig. Vård vid livshotande sjukdom kan ges på olika platser, såsom sjukhus, vårdhem, hemadministrerad vård och hospis.

Det är viktigt att skilja på begreppen 'Vård vid livshotande sjukdom' och 'Hospisvård'. Hospisvården är en del av vården vid livshotande sjukdom, men den fokuserar specifikt på patienter som befinner sig i slutstadiet av sin livslängd och behöver stöd för att hantera smärta och andra symtom, samt psykosocialt och spirituellt stöd under de sista dagarna, veckorna eller månaderna av livet.

Crohn's disease is a type of inflammatory bowel disease (IBD) that can affect any part of the gastrointestinal tract, from the mouth to the anus. It is a chronic condition characterized by inflammation, which can lead to symptoms such as abdominal pain, diarrhea, fatigue, weight loss, and malnutrition.

The exact cause of Crohn's disease is not fully understood, but it is believed to involve a combination of genetic, environmental, and immune system factors. The condition often presents with skip lesions, which means that areas of normal tissue are interspersed between areas of inflammation. This can make the diagnosis and treatment of Crohn's disease challenging.

There is currently no cure for Crohn's disease, but various treatments can help manage symptoms and reduce the frequency and severity of flare-ups. Treatment options may include medications such as anti-inflammatory drugs, immunosuppressants, and biologic therapies, as well as surgery in some cases.

If you suspect that you or someone you know may have Crohn's disease, it is important to seek medical attention from a healthcare professional for proper diagnosis and treatment.

Refeeding syndrome är ett tillstånd som kan uppstå hos undervänta eller undernärda individer när de börjar få tillgång till normalt eller överdrivet näringsintag. Det kännetecknas av en rad elektrolyt- och vitaminbrister, förändringar i vattennivåer och metaboliska störningar.

När en undervänt person börjar få tillgång till näringsriktig mat kan deras kropp börja ta upp salt, vatten och andra näringsämnen mycket snabbt, vilket kan leda till ökad retention av vätska och ett förändrat elektrolytbalans. Detta kan i sin tur orsaka hjärta, muskel och nervstörningar.

Refeeding syndrom kan vara livshotande om det inte behandlas korrekt och tidigt. Behandlingen innefattar vanligen progressivt ökad näringsintag under tätt medicinskt övervakande, med särskild uppmärksamhet på elektrolytnivåer och vattenbalans.

Bukspottkörtelinflammation, också känd som pancreatit, är en medicinsk tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad. Detta orsakas vanligtvis av en överdriven aktivering av de enzymer som bukspottkörteln producerar för att bryta ned föda i tarmen. När dessa enzymer aktiveras inuti bukspottkörteln, istället för i tarmen, kan de skada vävnaden och orsaka inflammation.

Det finns två typer av bukspottkörtelinflammation: akut pancreatit och kronisk pancreatit. Akut pancreatit är en plötslig och allvarlig sjukdom som kan kräva omedelbar vård, medan kronisk pancreatit utvecklas gradvis över tid och kan orsaka permanenta skador på bukspottkörteln.

Orsakerna till bukspottkörtelinflammation kan vara många, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och gallsten. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner, skador och vissa arvsfaktorer.

Symptomen på bukspottkörtelinflammation kan variera beroende på om det är en akut eller kronisk form av sjukdomen. Till de vanligaste symtomen hör smärta i magtrakten, illamående, kräkningar och feber. I allvarliga fall kan bukspottkörtelinflammation leda till komplikationer som blodförgiftning, andningssvårigheter, diabetes och svårartad magblödning.

Spädbarns näringsfysiologi är den vetenskapliga disciplinen som studerar de fysiologiska processerna och mekanismerna kring spädbarns näringsintag, tillväxt och utveckling. Den omfattar bland annat studiet av absorption, metabolism och elimination av näringsämnen hos spädbarn, såväl som effekterna av olika typer av näring på deras tillväxt, utveckling och hälsostatus.

Spädbarns näringsfysiologi är en viktig del av pediatrisk medicin och har implicationer för klinisk praktik, policy och forskning. Den kan hjälpa till att informera beslut om optimal näringsstöd för spädbarn med olika behov, inklusive förklyvda barn, barn födda för tidigt eller med lägre födelsevikter, barn med kärlsjukdomar eller andra medicinska tillstånd som kan påverka deras näringsintag och metabolism.

Aspirationspneumoni är en typ av lunginflammation som orsaks av inandning och aspiration (inandning) av oralt sekrett, mat eller andra förorenade substanser i de lägre luftvägarna och lungorna. Detta kan leda till en infektion som orsakas av bakterier, virus eller svampar som finns i det inandade materialet.

Symptomen på aspirationspneumoni kan variera, men ofta inkluderar hosta, andnöd, bröstsmärta, feber och halsont. Andra symtom kan vara yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar. Fysiska undersökningar som lungundersökning och röntgen av bröstet kan användas för att ställa diagnosen.

Behandlingen av aspirationspneumoni beror på orsaken till infektionen, men ofta behandlas den med antibiotika om det är en bakteriell infektion. Andra behandlingsmetoder kan inkludera att avlägsna orsaken till aspirationen, såsom avlägsnande av ett främmande objekt eller korrektion av sväljstörningar. I allvarliga fall kan patienten behöva intuberas och placeras på mekanisk ventilation för att underlätta andningen.

I medicinsk kontext, används begreppet "svartpeppar" för att beskriva den mörka, krutaktiga massan som kan ses i avföringen. Detta är egentligen en samling av sammanpressade, halvfärdiga eller obrutna matrester, vanligtvis kolhydrater och fiber, som inte har absorberats i tarmarna. Svartpeppar kan ibland ses efter att någon har ätit mycket fiberrik mat, använt järnpreparat eller haft en magspolning. Det är vanligtvis inget som orsakar oro och försvinner oftast av sig självt.

Tarmepseudoobstruktion (kolonpseudoobstruktion) är ett medicinskt tillstånd där det förekommer symtom och tecken på tarm obstruktion, men utan att någon mekanisk obstruktion kan påvisas. Det innebär vanligen att avföringen inte kan transporteras genom tarmen på ett normalt sätt, vilket leder till opassliggörande av avföring och gas i tarmen. Tillståndet kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, vissa läkemedel och av okänd orsak (idiopatisk). Symptomen på tarmepseudoobstruktion kan vara mycket smärtsamma och omfatta krampaktiga magontyngd, illamående, kräkningar, buksmärtor och ökad bukvolym. Behandlingen avhjälper ofta orsaken till tillståndet och kan innebära avvänjning från orsakande läkemedel, behandling av elektrolytbrist eller andra underliggande sjukdomar samt ibland även mag- tarmsugning för att avlasta tarmen. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara aktuellt om patienten inte svarar på behandling.

"Barnnutrition" er en medisinsk term som refererer til den ernæring som barn har behov for i forskjellige aldre og stadier av voksenvekst. Dette inkluderer akseptable nivåer av energien, proteinet, lipidene, karmoen, vitaminene og mineralene som er nødvendig for å oppnå og vedlikeholde god fysisk, kognitiv og immunologisk helse hos barn.

Optimal barnnutrition innebærer også at barnet får tilstrekkelig med modersmjølat eller formelenes erstatning i de første 6 månedene av livet, fulgjet av en variert, næringsrik kost som inkluderer alle livsnødvendige næringsstoffer etterpå. Barnutvikling og vekst er sårbare overfor undernæring, men det kan også være skadelig for barnet å få for meget av noen næringsstoffer eller ubalansert kost. Derfor er det viktig å sikre at barnet får en balansert og variert kost som passer til deres alder og behov.

I tillegg kan barnnutrition også referere til behandlingen av spisevaner, vektforhold og ernæringsmessige forstyrrelser hos barn, såvel som forebyggelse og behandling av kostbasert sykdom hos barn.

Medicinskt sett kan sjukdomar i matspjälkningssystemet, även känt som digestiva systemets sjukdomar, definieras som olika tillstånd som påverkar någon del av matspjälkningsprocessen. Detta inkluderar mun, tarm, lever, gallblåsa, bukspottkörtel och angränsande strukturer.

Exempel på vanliga sjukdomar i matspjälkningssystemet är:

1. Gastriter - inflammation i magsäcken
2. Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) - illamående orsakat av upprepade tillbakaflöden av maginnehåll till matstrupen
3. Morbus Crohn - en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela tarmkanalen
4. Colitis ulcerosa - en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som primärt påverkar kolon och rektum
5. Irritabel tarm - en funktionell tarmsjukdom orsakad av störningar i tarmens muskelaktivitet och/eller nervsystem
6. Divertikulit - inflammation eller infektion i divertiklar (utbuldningar) i tjocktarmen
7. Lever- och gallvägssjukdomar, inklusive leverinflammation, levercancer, gallsten och primär skleroserande kolangit

Dessa sjukdomar kan orsaka en rad symtom som kan variera från milda till allvarliga, beroende på vilken del av matspjälkningssystemet som är drabbad. Symptomen kan inkludera smärta, illamående, kräkningar, diarré, viktminskning och blod i avföringen.

Intensivvård, även kallat intensivmedicin, är en specialistvård som erbjuds patienter med allvarliga sjukdomar eller skador som hotar deras liv eller kräver särskild observation och behandling. Denna form av vård ges ofta på en separat avdelning i ett sjukhus, kallad intensivvårdsavdelning (IUA).

Intensivvård innebär att patienten får intensivare medicinsk övervakning och behandling än vad som är möjligt på en vanlig vårdavdelning. Detta kan omfatta kontinuerlig monitorering av vitala funktioner som hjärtslag, andning, blodtryck och syresättning, samt användning av avancerade medicinska tekniker och behandlingar som mekanisk ventilation, dialys och livsuppehållande behandlingar.

Intensivvården ställer höga krav på personalen, både vad gäller medicinsk kompetens och personliga egenskaper som empati, omdöme och förmåga att hantera stress. Personalen på en intensivvårdsavdelning består ofta av läkare specialiserade inom intensivmedicin, sjuksköterskor med speciell utbildning i intensivvård, specialistnurserande och andra behandlande yrkesgrupper som respiratorterapeuter, dietister och socialarbetare.

Målet med intensivvården är att stödja patientens livsviktiga funktioner, behandla underliggande sjukdom eller skada och hjälpa patienten att återhämta sig så snart som möjligt för att eventuellt kunna fortsätta vård och rehabilitering på en vanlig vårdavdelning eller hemma.

I am assuming that you are asking for a medical definition of the word "bad." In a medical context, "bad" is often used to describe something that is not desirable or has a negative impact on health. Here are some possible medical definitions:

1. Not physically healthy or sound; diseased or injured: "The patient's condition is bad, and he requires immediate medical attention."
2. Having undesirable or harmful effects on the body or mind: "Smoking is bad for your health because it increases the risk of lung cancer and heart disease."
3. Not effective or successful in achieving a desired outcome: "The treatment was bad, and the patient did not respond to it."
4. Unpleasant or disagreeable in taste, smell, or appearance: "The food tasted bad, and I couldn't eat it."
5. Morally corrupt or unacceptable: "Stealing is bad because it violates ethical principles and can harm others."

It's important to note that the meaning of "bad" may vary depending on the context in which it is used. In medical terminology, healthcare professionals often use more precise language to describe specific conditions or treatments.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Kelp' är ett samlingsnamn för olika arter av storslagna, bruna sjögräs som tillhör klassen Phaeophyceae. De flesta kelpsorter lever i kalla, näringsrika vatten nära kuster och kan bilda täta, underwaterskogar som erbjuder livsmiljö åt en rad olika marina arter.

Kelp innehåller ett högt näringsvärde och används ofta som naturläkemedel eller kosttillskott, framför allt för sitt höga innehåll av jod och andra mineraler. I medicinska sammanhang kan kelp användas som ett komplement till behandlingen av sköldkörtelrelaterade sjukdomar, såsom hypotyreos (underväckt), på grund av sitt höga jodinnehåll. Det bör dock inte användas som en substitut för standardbehandling eller medicinsk rådgivning.

Det är värt att notera att överdriven konsumtion av kelp kan leda till en överdos av jod, vilket i sin tur kan orsaka sköldkörtelsvikt och andra hälsoproblem. Det rekommenderas därför att konsekvent kontrollera doseringen när man använder kelp som ett komplement till behandlingen.

Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple operation, är en komplex bukoperation som utförs för att behandla olika sjukdomar i buken, främst cancer i huvudet på pancreas samt i gallgången och/eller tolvfingertarmen (duodenum). Under operationen avlägsnas delar av flera organ: huvudet på pancreas, tolvfingertarmen, böjarna i magen, galblåsan och regionala lymfkörtlar. De kvarvarande delarna av pancreas, magen och tarmkanalen ansluts sedan till varandra igen för att återställa näringsupptaget.

Det är en omfattande operation med en längre tids recovery, men den kan vara livräddande eller mycket förbättrande för vissa patienter med svåra sjukdomar i detta område.

Den bukspottkörtelns funktionstestare (pancreas function test) är en grupp av tester som används för att utvärdera bukspottkörtelns förmåga att producera och sekretera dess två huvudsakliga ämnen: de digestiva enzymen och hormonet insulin.

De vanligaste typerna av funktionstester inkluderar:

1. Fasting Serum Insulin (FSI): Mäter nivåerna av insulin i blodet efter en snabb påstående.
2. Glukosstimulerad insulinsekretionstest (GST): Mäter bukspottkörtelns respons på en glukostimulus, vanligtvis genom att ge en glukossolution per oral (oralt glukostolerans test, OGTT) eller intravenöst.
3. Funktionsprov med direkt sekretin: Mäter mängden av de digestiva enzymen i bukspottkörtelns sekret efter stimulering med ett hormon som heter secretin.
4. C-peptidnivåer: C-peptid är ett byggblock för insulin och kan användas för att uppskatta hur mycket insulin som producerats av bukspottkörteln.
5. Prov på pankreatisk elastas: Mäter mängden av det digestiva enzymet elastas i blodet, vilket är ett tecken på pankreasfunktion.

Dessa tester används ofta för att diagnostisera och övervaka behandlingen av sjukdomar som berör bukspottkörteln, såsom diabetes, cystisk fibros och akut eller kronisk pankreatit.

Tunn- och tjocktarmsinflammation, även känd som enterit eller colit, är en inflammation av tarmsystemet. Den kan drabba både tunntarmen (duodenum, jejunum och ileum) och tjocktarmen (colon och rectum).

Tunn- och tjocktarmsinflammation kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), medicinska biverkningar eller födoämnesallergier.

Symptomen på tunn- och tjocktarmsinflammation kan variera beroende på vilken del av tarmen som är drabbad, men de vanligaste symptomen inkluderar diarré, buksmärtor, kräkningar, viktminskning, feber och trötthet. I allvarliga fall kan inflammationen leda till komplikationer som blödning, perforation eller tarm obstruktion.

För att diagnostisera tunn- och tjocktarmsinflammation används ofta olika undersökningsmetoder, såsom blodprover, avföringsprov, bilddiagnostik (t.ex. röntgen, CT eller MRI) och endoskopi. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen och kan innefatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel, immunsuppressiva läkemedel eller kostförändringar.

Proteinundernäring, även kallat proteinenergimangel, är ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med proteiner och energi för att uppfylla sina grundläggande behov. Detta kan leda till en negativ näringsstatus, muskulär atrofi, svaghet och i allvarliga fall organsvikt. Proteinundernäring kan orsakas av olika faktorer som undernäring, malabsorption, kronisk sjukdom eller högproteinförluster vid exempelvis sår, brännskador eller infektioner.

Bakteriell translokering är en process där bakterier eller deras toxiner överförs från det yttre till det inre av ett levande väsen, vanligtvis genom den gastrointestinale trakten. Denna process kan leda till systemiska infektioner och skador på olika organ, särskilt i immunosupprimerta individer.

Medicinskt sägs Mag-tarmsjukdomar (Gastrointestinala sjukdomar) vanligen vara sjukdomar som drabbar magsäcken, tarmen och angränsande organ. Detta kan inkludera sådana tillstånd som gastrit, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, irritabel tarmsyndrom (IBS), celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (ITD) och cancer i mag-tarmkanalen. Symptomen på dessa tillstånd kan variera mycket, men de vanligaste inkluderar buksmärta, diarré, illamående, kräkningar, viktminskning och blod i avföringen. Behandlingen beror på vilket tillstånd det rör sig om, men den kan innefatta mediciner, ändringar av kosten, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgi.

Den postoperativa perioden är den tidsperiod som följer efter en operation och under vilken patienten återhämtar sig från ingreppet. Under denna tid kan patienten behöva vila mer, ta smärtstillande mediciner och övervakas för komplikationer såsom infektioner eller blödningar. Den exakta längden på den postoperativa perioden kan variera beroende på typen av operation, patientens allmänt hälsotillstånd och andra faktorer.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

'Magsäcks tömning' (gastric lavage) är en medicinsk procedure där magin hos en patient rensas genom att fylla den med en stor mängd vätska och sedan tömmas. Detta görs vanligtvis för att undanröja toxiner, irritanter eller främmande föremål som kan ha sväljts eller hamnat i magen på annat sätt. Proceduren utförs ofta med hjälp av en slang som löper ner genom munnen och ned i matstrupen och kontinuerligt pumpar vätska in och ur magen tills den är rensad.

'Magmun, nedre' refererer til den del af mat- og afføringskanalen som starter i underkanten af mavesækkens forbindelse til tyndtarmen (duodenum) og ender i endetarmen (rectum). Den består af tyktarmen (colon), som kan inddeles i opstigende, tvær- og nedstigende colon, samt endelige del af mat- og afføringskanalen, rectum og anus.

Tyktarmen har en vigtig rolle i at absorbere vand og salt fra afføringen, så den bliver mere fast for at lette udtømning under bowel movement. Desuden er der mange bakterier i tyktarmen, som hjælper med at nedbryde rester af maden og producere vitaminer, specielt vitamin K og store dele af B-vitaminerne.

I den nedre del af magmunnen findes også en række strukturer, der hjælper med at kontrollere afføringen, herunder det interne sfinkter, som er en ringmuskel, der forhindrer ulykkelige udtømninger, når vi ikke ønsker at gå på toilettet. Når vi er klar til at tisse eller sætte afføringen fri, slappes musklen af og lader det gå igennem.

Problemer med den nedre del af magmunnen kan føre til forstoppelse, diarré, inflammation, infektion eller cancer. Derfor er det vigtigt at have en sund kost- og livsstil, undgå overvægt og rygning, samt gennemgå regelmæssige screeningprøver for at opdage tidlige tegn på kræft.

'Hudvård' refererar till aktiviteter och praktiker som är inriktade på att behandla, vårda och skydda huden för att upprätthålla dess hälsotillstånd och förebygga skada eller sjukdom.

En medicinsk definition av 'hudvård' kan vara:

"Den process som innefattar rengöring, fuktighetsförsörjning, skydd och underhåll av huden med syfte att bevara dess integritet, förebygga sjukdomar och stödja dess naturliga funktioner. Hudvård kan omfatta användning av produkter som rengörare, lotioner, krämer, exfolieringsmedel och solskyddsmedel, samt att undvika faktorer som kan skada huden som exempelvis tobaksrök, alkohol och övermätad solexponering."

Enligt Medicinska Ordboken kan kosttillskott definieras som:

"Ett preparat i form av tabletter, kapslar, pulver eller liknande, som tas till särskilda näringsändamål. Kosttillskott innehåller ofta vitaminer, mineraler och andra substanser som påstås ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande."

Det är viktigt att notera att kosttillskott inte ska ses som en ersättning för ett balancerat och näringsrikt matvanor. Innan du börjar ta något kosttillskott, rekommenderas det alltid att du först konsulterar din läkare eller dietist för att få råd om dess lämplighet och säkerhet.

'Tarmar' er en begrep som oftest refererer til tarmen i det menneskelige eller dyrede digestive system. Tarmen er en del av fordøjelseskanalen, der starter i mavesækken og ender i endetarmen (anus). Der er flere dele af tarmen, herunder tyndtarm, tyktarm og endeligt endetarmen.

Tyndtarmen er den længste del af tarmen og er hvor det meste af næringsupptagelsen sker. Tyktarmen er kortere, men har en større diameter end tyndtarmen og er hvor vand og salt absorberes, og hvor afføringen dannes. Endeligt er endetarmen hvor afføringen udskilles fra kroppen.

Det er viktig å ha en god tarmfunksjon for å sikre en god helse. En ubalansert tarmflora kan føre til fordøjelsesproblemer, inflammatoriske tarmsygdommer og andre helsesvikt. Derfor er det viktig med en balanset kosthold og livsstil for å sikre en god tarmhelse.

In a medicinsk kontext betyder "chock" ofta ett plötsligt och allvarligt tillstånd orsakat av fysisk eller psykisk stress. Det kan vara någon form of shock, som kan vara orsakad av blodförlust, infektion, allergiska reaktioner, skador på organ eller trauma. Symptomen på chock inkluderar bland annat lågt blodtryck, snabb hjärtslag, svag puls, blekhet, fuktig hud, yrsel, andningssvårigheter och medvetslöshet. Behandlingen av chock kan innebära att behandla orsaken till chocken, ge vätskor intravenöst, stödja andningen och i vissa fall använda läkemedel för att stödja hjärt- och cirkulationssystemet.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

Kostfiber, även kallat fiber eller råvaror, är en typ av kolhydrat som finns i växter och som inte bryts ned av kroppens enzymer under digestionen. Istället passerar de genom mag-tarmkanalen omuterade och kan ge en känsla av mättnad. Kostfiber har även visat sig ha positiva effekter på tarmfloran, blodsockernivåerna och kolesterolhalten i blodet. Det finns två typer av kostfiber: löslig fiber och oöslig fiber. Löslig fiber bildar geléartade massor när den absorberar vatten i tarmen, medan oöslig fiber inte absorberar vatten och ger större volym till avföringen.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

Den medicinska termen för 'Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd' är 'Acute Pancreatitis with Necrosis'.

Acute pancreatitis is a sudden inflammation of the pancreas, which can lead to various complications. Necrosis refers to the death of cells or tissues in the body due to injury or disease. In acute pancreatitis with necrosis, there is widespread damage and death of pancreatic tissue, which can result in severe complications such as infection, organ failure, and even death if not treated promptly and effectively.

Gastrektomi är en kirurgisk procedur där hela magsäcken (gaster) extirpas. Detta kan göras av olika anledningar, till exempel vid magcancer eller mycket svårartad refluxsjukdom. Efter operationen måste patienten ha en omställning av sin kosthållning för att kunna få i sig näringsriktig mat i mindre mängder, eftersom den vanliga magfunktionen inte längre finns.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

'Aptitlöshet' kan definieras som en minskad känsla av hunger eller förlorad aptit. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom sjukdomar, stress, depression, vissa mediciner och äldre ålder. I allvarliga fall kan aptitlöshet leda till onormalt låg kroppsvikt eller näringsbrist.

I medicinsk kontext används ofta termen 'anorexia' istället för aptitlöshet, särskilt när det rör sig om en sjukdomstillstånd som karaktäriseras av en kraftig och outredd aptitlöshet. Anorexia kan vara ett symtom på en underliggande sjukdom eller ett sjukdomstillstånd i sig självt, såsom anorexia nervosa.

'Systemisk inflammatorisk responssyndrom' (SIRS) är ett tillstånd som kännetecknas av en systemisk inflammation orsakad av en infektion eller annan skada på kroppen. Det definieras av American College of Chest Physicians/Society of Critical Care Medicine som följer:

1. Kroppstemperatur under 36°C eller över 38°C (96,8°F eller över 100,4°F)
2. Puls över 90 slag per minut
3. Andningsfrekvens över 20 andetag per minut eller partialtrycket av koldioxid under 32 mmHg
4. Leukocyt (vitt blodkroppar) över 12 000/mm3 eller under 4 000/mm3, eller mer än 10% bandceller (en form av vita blodkroppar)

Dessa kriterier används för att diagnostisera SIRS, men det är viktigt att notera att tillståndet kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada och behandlas därför genom att behandla orsaken.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

PROBIOTIKA: Läkemedelsform som innehåller levande mikroorganismer, främst tarmlaktabla bakteriestammar, till exempel arter av Lactobacillus och Bifidobacterium. Dessa organismer anses ha en positiv inverkan på värdens hälsotillstånd när de tas upp i kroppen i tillräckliga mängder. Probiotika kan användas för att förbättra tarmsystemets balans av bakterier, stödja immunsystemet och för behandling eller förebyggande av vissa infektions- och sjukdomstillstånd, till exempel diarré orsakad av antibiotikabehandling eller inflammatorisk tarmsjukdom.

"Mag-tarminnehåll" (gastric content) refererar till den blandning av föda, vätskor och magsekreter som finns i magsäcken vid ett visst tillfälle. Den exakta sammansättningen av mag-tarminnehållet kan variera beroende på vad och när individen har ätit senast. I en medicinsk kontext kan provtagning och analys av mag-tarminnehåll användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka eventuella toxiner, irritanter eller patogener som kan ha orsakat sjukdom eller symtom.

"Child Nutritional Physiological Phenomena" is a broad term that refers to various physical and biological processes and observations related to nutrition and growth in children. Here are some definitions of related terms:

1. Child Nutrition: The provision of adequate and appropriate food and nutrients to children, from conception to adolescence, to support their growth, development, health, and well-being.
2. Physiological Processes: The natural biological functions and activities that occur within the body, including digestion, absorption, metabolism, and excretion of nutrients.
3. Nutritional Status: The condition of an individual's body in relation to the amount and type of nutrients they consume and their ability to use them for growth, development, and maintenance.
4. Growth: The progressive increase in size and weight that occurs as a result of proper nutrition, genetics, and environmental factors.
5. Development: The series of physical, cognitive, emotional, and social changes that occur from conception to adulthood, influenced by genetic and environmental factors, including nutrition.
6. Phenomena: Observable events or facts, often related to a particular field of study, such as child nutrition and physiology.

Examples of child nutritional physiological phenomena include the increase in appetite during growth spurts, the relationship between iron deficiency anemia and cognitive development, and the effects of malnutrition on immune function and susceptibility to infectious diseases. Understanding these phenomena is essential for promoting optimal health, growth, and development in children.

Parenteral Nutrition Solutions (PN solutions) är näringsämnen som ges intravenöst, direkt in i blodbanan, när patienten inte kan få tillräckligt med näring via munnen eller mag-tarmkanalen. PN-lösningar innehåller vanligtvis kolhydrater, fetter, aminosyror, elektrolyter, vitaminer och mineraler för att möta patientens näringsbehov. Dessa lösningar formuleras speciellt för varje patient baserat på deras medicinska behov och laboratorieundersökningar. PN-lösningar kan användas kortvarigt eller långvarigt beroende på patientens tillstånd.

'Tarmabsorption' er den proces hvor kroppen absorberer næringsstoffer, vand og mineraler fra tarmen. Det sker i forskellige dele af tarmen alt efter hvilken type næring der skal absorberes. Fx sker absorptionen af sukker primært i tolvfingertarmen, mens fedtabsorptionen foregår i tyndtarmen. Under tarmabsorptionen transporteres de absorberede stoffer gennem tarmens vægge og ind i blodet eller lymfen, hvorefter de fordeles til kroppens celler og organer.

En brännskada är skada på huden, slemhinnor eller vävnader som orsakas av direkt kontakt med en hetta källor, såsom eld, het luft, smältande plaster eller kemikalier. Brännskador klassificeras vanligtvis baserat på svårighetsgraden av skadan, som vanligen mäts i grader:

* Första gradens brännskada: Skador på ytan av huden som orsakar rödhet, smärta och lätt svullnad. Inom några dagar bildas en skorpa och sedan läker huden utan blåsa eller ärrbildning.
* Andra gradens brännskada: Djupare skador som orsakar blåsor, rödhet, smärta och svullnad. Skadan kan sträcka sig till djupt i huden och kan leda till ärrbildning.
* Tredje gradens brännskada: Allvarliga skador som orsakar fullständig förstörelse av huden och underliggande vävnader, inklusive muskler, senor och benmärg. Skadan kan leda till permanenta ärrbildningar och funktionsnedsättningar.

Brännskador behandlas vanligtvis med smärtstillande mediciner, rengöring av skadan, fuktig förbindelse och eventuellt kirurgi för att reparera eller ersätta skadade vävnader.

"Nekrotiserende enterokolitis" (NEC) är en allvarlig mag-tarmsjukdom som främst drabbar för tidigt födda spädbarn. Sjukdomen karaktäriseras av nekros (död) och slitage av tarmslemhinnan, ofta i tarmarna ileum och kolon.

NEC kan vara orsakad av en kombination av faktorer som inkluderar för tidig födsel, nedsatt blodförsörjning till tarmarna, infektion och skada på tarmslemhinnan. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer såsom sepsis, tarmlösa tillstånd och död.

Det är viktigt att upptäcka NEC i ett tidigt stadium för att kunna behandla det effektivt. Behandlingen kan innebära antibiotika, operation och underhåll av vätske- och näringsbehovet.

En intensivvårdsavdelning för barn, även kallad pediatrisk intensivvård eller neonatal intensivvård (om det handlar om nyfödda), är en specialiserad avdelning inom ett barnsjukhus där sjuka barn med allvarliga och livshotande sjukdomar eller skador ges intensiv medicinsk vård och observation.

På en intensivvårdsavdelning för barn kan barn behöva stöd för andningen, hjärt-lungmaskineri, monitoring av vitala funktioner, smärtlindring, näringsstöd och andra specialiserade behandlingar. Avdelningen leds ofta av en läkare som är specialist i pediatrisk intensivvård och stöds av en team av sjuksköterskor, respiratorterapeuter, dietister, socialarbetare och andra specialister.

Målet med vården på en intensivvårdsavdelning för barn är att stabilisera barnets tillstånd, behandla eller läka sjukdomen eller skadan, och underlätta en smidig övergång till en vanlig vårdavdelning eller hemifrån.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

Näringsrubbningar hos barn kan definieras som förhinder i barns förmåga att få tillräcklig och balanserad nutrition för att möta sina kroppsliga, kognitiva och emotionella behov. Det kan vara orsakat av en rad olika faktorer, inklusive sjukdomar, social ekonomisk status, psykiska problem, missbruk eller brist på tillgång till hälsosam mat.

Exempel på näringsrubbningar hos barn innefattar undernäring, övervikt och fetma, näringsbrist, kostrelaterade sjukdomar som skörbjugg och rakit (benknotor), samt förseningar i tillväxt och utveckling. Dessa tillstånd kan ha långvariga konsekvenser för barns hälsa och utveckling, och kräver därför tidig identifiering och behandling.

"Dietetics" är en medicinsk term som refererar till läran om hur föda och dryck påverkar vår hälsa, vårt tillstånd och vår sjukdom. En dietist eller dietician är en certifierad hälsovårdsperson som har utbildning och erfarenhet inom detta område. De arbetar ofta med patienter för att utforma kostplaner som hjälper till att förebygga sjukdomar, behandla sjukdomar eller underlätta symptomen hos en individ. Kostplanerna kan variera beroende på patientens specifika behov och mål, men de är alltid baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsintag och hälsotillstånd.

"Akut buk" refererer til en pludselig og alvorlig opstået betændelse i blindtarmen (cecum) eller tyktarmsforløbet, der oftest forårsages af en infektion med tarmbakterier. Symptomerne kan omfatte smerter i maven, opkast, diarre, feber og/eller kvalme. I værste fald kan akut buk udvikle sig til et livstruende tilstand som tarminfektion eller sepsis, hvis det ikke behandles hurtigt og effektivt med antibiotika og eventuelt kirurgisk indgreb.

'Proteiner i kosten' refererer til den biokjemiske proces hvor proteiner i vores føde bliver omsat og absorberet i vore kropsceller. Proteiner er store molekyler bestående af aminosyrer, der er essentielle for at bygge og opretholde alle levende cellers struktur og funktion, inklusive muskler, hud, sener, hormoner, enzymer og antistoffer.

Når vi spiser proteiner i vores føde, bliver de opløst i maven af enzymet pepsin, der bryder dem ned til småere peptider og individuelle aminosyrer. Disse mindre molekyler kan herefter absorberes gennem tarmvæggen og transporteres til leveren via blodet, hvor de enten kan anvendes direkte eller omdannes til andre forskellige former for aminosyrer, der er nødvendige for kroppens forskellige funktioner.

En proteinrig kost er vigtig for at sikre en god sundhed og vejrtrækning, da proteiner er essentielle for at bygge muskelmasse, reparere celler og understøtte immunforsvaret. Det anbefales derfor at inkludere proteinrig føde i enhver balanceret kostplan, herunder kilder som kød, fisk, æg, mælkeprodukter, bønner, nødder og sojaprodukter.

Hemsjukvård, även känd som prehospital vård eller förskyddsvård, är den medicinska vården som ges till patienter före deras ankomst till ett sjukhus. Detta kan inkludera akuta situationer såsom trauma, hjärtinfarkt eller andningssvårigheter, där snabb och effektiv vård är av högsta vikt. Hemsjukvårdare, ambulanssjukvårdare eller paramedics utför denna typ av vård ofta på plats i communityn, i ett ambulansfordon eller i luften med hjälp av luftambulans. Syftet med hemsjukvården är att stabilisera patientens tillstånd, lindra smärta och leda behandlingen tills patienten kan transporteras till ett sjukhus för fortsatt vård.

'Mag-tarmsystemet' er en betegnelse for det samlede digestive system, der inkluderer munden, spiserøret, maven, tarme, leveren, galdeblæren og bugspytkirtlen. Dette system har ansvaret for at fordøje maden, absorbere næringsstofferne og udskille affaldsstoffer.

Maven er en muskelholdig sak, der modtager maden fra spiserøret og indleder fordøjelsesprocessen ved at sekretere mavesaft, som indeholder enzymer, der bryder ned proteiner. Maven også gemme maden i en periode, så den kan fordøjes bedre.

Tarme er et system af hulrum og rør, der strækker sig fra mavesækkens udgang til anus. De fleste af tarmerne har en indvendig overflade, der er dækket med små fold, som øger overfladen, så organismen kan absorbere næringsstofferne bedre. I tarmene findes også mange forskellige typer af bakterier, som hjælper til at fordøje maden yderligere.

Leveren og galdeblæren er to vigtige organer, der hjælper med at fordøje fedtstoffer. Leveren producerer galdesaft, som indeholder salte og stoffer, der hjælper med at opløse fedtstofferne, så de kan absorberes i tarmene. Galdeblæren lagrer galdesaften og udskiller den ind i tolvfingertarmen, når organismen spiser.

Bugspytkirtlen er et andet vigtigt organ, der producerer enzymer, som hjælper med at fordøje kulhydrater, proteiner og fedtstoffer. Bugspytkirtlen udskiller også insulin, et hormon, der regulerer blodsukkeret i organismen.

Sammen arbejder disse organer for at fordøje maden og absorbere næringsstofferne, så organismen kan vokse og fungere korrekt. Hvis der er problemer med et af disse organer, kan det have en betydelig indvirkning på organismens helbred og livskvalitet.

En infektion är en process där ett levande värddjur, ofta en människa, invaderas och koloniseras av en främmande mikroorganism, till exempel bakterier, virus, svampar eller parasiter. Detta leder vanligtvis till en patologisk respons hos värden, vilket kan resultera i sjukdomssymptom. Infektioner sprids ofta från en individ till en annan genom direkt kontakt, indirekt kontakt via födoämnen, vatten eller luft, eller vektorburna medel såsom myggor eller löss. Behandlingen av infektioner kan variera beroende på orsaken och svårighetsgraden, men inkluderar ofta antibiotika, antivirala läkemedel, antimykotiska medel eller antiparasitiska behandlingar. Prevention av infektioner kan uppnås genom vaccination, personlig hygien och andra förebyggande metoder.

Tarmslemhinna, också känd som kolonslemhinna eller colonmucosa, är den inre ytan av tjocktarmen (colon) som är tapetformad av epitelceller och underliggande bindväv. Den består av tunna, cylindriska epitelceller som sitter tätt intill varandra och bildar ett slags skyddande skikt. Dessutom innehåller tarmslemhinna blodkärl, lymfkärl och nervceller som hjälper till att absorbera näringsämnen, transportera bort avfall och reglera tarmfunktionerna. Tarmslemhinnan är också viktig för immunförsvaret eftersom den innehåller celler som producerar antikroppar och andra substanser som hjälper till att bekämpa infektioner.

'Upphävande av behandling' (eng. discontinuation of treatment) är ett medicinskt begrepp som refererar till att avsluta en pågående behandling av en patient. Detta kan bero på olika orsaker, t.ex. om behandlingen visat sig vara verkningslös, om patienten inte tolererar biverkningarna eller om det uppstår några kontraindikationer. Ibland kan även patientens önskemål spela en roll i beslutet att upphäva behandlingen. Det är viktigt att patienten informeras och ger sitt samtycke till beslutet om upphävande av behandling, om det är möjligt.

'Serumalbumin' er en type protein som forekommer naturlig i blodet hos mennesker og andre dyr. Det er syntetiseres i leveren og utgjør den mest abondante proteinet i blodplasma, med en koncentrasjon på omkring 35-50 gram per liter serum hos en voksen person.

Serumalbumin har flere funksjoner, men det er især kjent for sin evne til å binde og transportere forskjellige molekyler i blodet, som f.eks. fedtstoffer, hormoner og mediciner. Det hjelper også med å regulere vannets fordeling i kroppen ved å holde vannet innenfor blodkarrene og forebygge edema (svulmning).

Endelig kan serumalbumin-nivået være en indikator på leverfunksjon, kosthold og generell helse. Lavere nivåer av serumalbumin kan være forbundet med forskjellige sykdommer og tilstander, som f.eks. leversvikt, malnutrisjon og inflammasjon.

APACHE (Acute Physiology and Chronic Health Evaluation) är en skala som används inom intensivvården för att bedöma sjukhusförläggningars allvarlighetsgrad och prognos. Skalan baserar sig på patientens fysiska tillstånd, laboratoriewärden och andra relevanta data under de första 24 timmarna efter intensivvårdsbehandlingen har inletts. APACHE-skalan ger en poängsumma som korrelerar med risken för dödlighet.

Det finns olika versioner av APACHE-skalan, men den vanligast använda är APACHE II. Denna version innehåller 12 fysiologiska variabler som mäts upp till sex gånger under de första 24 timmarna efter intensivvårdsbehandlingen har inletts. Varje variabel ges en poäng baserat på dess värde, och summan av alla poäng ger den totala APACHE II-poängsumman. Skalan inkluderar också ålder och diagnosen för att beräkna en prognostisk skattning kallad APACHE II-score.

Det är värt att notera att APACHE-skalan inte är perfekt och kan påverkas av många faktorer, inklusive behandlingsbeslut, komorbiditeter och specifika sjukdomsförlopp. Skalan används främst som ett verktyg för att jämföra grupper av patienter eller för att bedöma kvaliteten på intensivvården över tid.

Sepsis är en livshotande systemisk inflammatorisk respons orsakad av infektion. Det definieras som existensen av infektion tillsammans med två eller fler av följande kriterier:

1. Kroppstemperatur över 38°C (100,4°F) eller under 36°C (96,8°F)
2. Hjärtslag per minut över 90
3. Respirationsfrekvens över 22 andetag per minut eller partialtrycket av koldioxid under 32 mmHg
4. Förhöjda värden av vita blodkroppar (>12 000/mm3) eller förändrad procentandel neutrofiler (>80%)
5. Förhöjd nivå av sura substanser i blodet (baseunderskott > -2 mEq/L)
6. Nedsatt njurfunktion, definierat som kreatininnivå över 0,5 mg/dL högre än förra värdet eller urinproduktion under 200 ml på 8 timmar
7. Förändringar i medvetandegraden, från en lätt förvirrad till koma
8. Svullnad av extremiteter, hudbrist (mjukis) eller purpura (fläckvis blodstelning under huden)
9. Lågt blodtryck som inte svarar på behandling med vätska (shock).

Sepsis är en allvarlig tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, inklusive antibiotika och stödjande vård för att hjälpa kroppen att återhämta sig.

Rutinerna för sondmatning kan skilja sig åt mellan olika vårdgivare. Generellt kontrollerar man att en nasogastrisk sond ligger ... Sondmatning kan - beroende på tillstånd, diagnos och näringsbehov - ges antingen kontinuerligt (under 20 timmar av dygnet där ... Sondmatning, även kallat enteral nutrition ("enteral nutrition" syftar dock bokstavligen till "näringstillförsel till mag- och ... Vid korttidsbehandling (upp till sex veckor) där detta är möjligt sker sondmatning vanligen genom nasogastrisk sond (från näsa ...
Det är vanligt med matningssvårigheter; sondmatning behöver ofta tillgripas. Barn med SLO-syndromet har ett speciellt utseende ...
Termen syftar dock vanligen till sondmatning i olika former. Enteral nutrition är i de flesta fall att föredra framför ... Enteral nutrition innebär att näring tillförs via mag- och tarmkanalen, antingen genom normalt ätande eller genom sondmatning. ... Parenteral nutrition Sondmatning ^ "Enteral nutrition". Medicinsk ordbok. https://www.medicinskordbok.se/term/enteral% ...
Enteral nutrition Sondmatning ^ [a b] Jontell, Karin; Wikman, Katarina (26 september 2018). "Översikt, Nutrition, parenteral". ... ätande eller sondmatning), men parenteral nutrition behövs utöver detta, kallas den parenterla nutritionsbehandlingen för ...
Riskfaktorer är bland annat sänkt medvetandegrad, sväljningssvårigheter, alkoholism, sondmatning, och dålig munhälsa. Diagnosen ...
PEG (sondmatning via näsa eller buk) kan vara nödvändigt i vissa fall. Många föräldrar som får ett barn med sjukdomen hamnar i ...
Sondmatning kan behövas under det första året då barnets sugförmåga ofta är nedsatt. Det är även viktigt att koppla in en ...
Akutbehandling av anorexia nervosa är inläggning och sondmatning, om patienten vägrar att behandlas. I vissa extrema fall ...
Enteral nutrition Sondmatning Parenteral nutrition ^ [a b c] Walker, L. G. (April 1984). "L. L. Staton, M.D., and the first ... När sondmatning är aktuellt väljs i första hand nasogastrisk sond (från näsan till magsäcken), men vid längre tids behandling ... är ett medicinskt hjälpmedel och en form av sondmatning, som innefattar att en sond går genom bukväggen till magsäcken eller ...
Sondmatning Gastrostomikateter Parenteral nutrition ^ Näringslära: s. 14 ^ Perfect Health 101 - Diabeteskost - Ett ...
I senare stadier kan respirator och sondmatning behövas för att hålla patienten vid liv. Sjukdomen är i dagsläget obotlig och ...
Patienten blir då beroende av parenteral nutrition eller sondmatning för att få i sig näring. Det är möjligt att efter ...
Sondmatning Sondmatning (ibland kallat enteral nutrition) sker oftast på grund av sjukdom, koma, efter bukoperation eller på ... Sondmatning sker vanligen till magsäcken, men när detta i det enskilda patientfallet är omöjligt eller förknippat med risker ... är möjligt sker sondmatning vanligen genom nasogastrisk sond (från näsa till magsäck). Vid långtidsbehandling byts ... är en kateter för sondmatning som mynnar ut i jejunum (tomtarmen, en del av tunntarmen). Den används ofta vid esofagusresektion ...
Näring eller näringstillskott kan ges med sondmatning genom näsan eller via en operativt åstadkommen direktförbindelse mellan ...
Exempel på medicinska insatser som kan delegeras är: kateterisering och skötsel av katetern medicinöverlämning sondmatning ...
... inte gillar flaska kan dricka ur pipmugg och barn som inte själva klarar av att få i sig mat kan ges ersättning via sondmatning ...
Tre fall av hämorrhagisk diates (skorbut) hos sinnessjuka, sannolikt orsakad av långvarigare sondmatning med torrmjölk ( ...
... år av sondmatning och apati). Pervasive refusal syndrome Kulturella syndrom Sveriges invandringspolitik Viljelöshet Inlärd ...
Rutinerna för sondmatning kan skilja sig åt mellan olika vårdgivare. Generellt kontrollerar man att en nasogastrisk sond ligger ... Sondmatning kan - beroende på tillstånd, diagnos och näringsbehov - ges antingen kontinuerligt (under 20 timmar av dygnet där ... Sondmatning, även kallat enteral nutrition ("enteral nutrition" syftar dock bokstavligen till "näringstillförsel till mag- och ... Vid korttidsbehandling (upp till sex veckor) där detta är möjligt sker sondmatning vanligen genom nasogastrisk sond (från näsa ...
Enteral sondmatning utöver standardbehandling. Jämförelse:. Standardbehandling. Utfall:. Primära:. • Illamående. • Kräkningar. ... Enteral sondmatning utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående ( ... Enteral sondmatning utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående ( ...
Sommarklänning för sondmatning. 317 kr. Fin och blomming sommarklänning i storlek 98. Längd till knappöppningen från ...
När är det aktuellt med vätsketillförsel och sondmatning? I akutbedömningen av patienter med stroke ingår sväljningstest. Finns ... med nasogastrisk sond eller PEG förutsätter att det finns tillräcklig kompetens på hem-orten för att hantera sondmatning. Vid ...
Mål rörande rätt till assistansersättning för sondmatning och hjälp med blöjbyte/toalett för en 3- årig pojke. ... Bedömningen om sondmatning är ett grundläggande behov görs utifrån en individuell bedömning. Domstolen meddelade att eftersom ... Mål rörande rätt till assistansersättning för sondmatning och hjälp med blöjbyte/toalett för en 3- årig pojke. ...
Enteral sondmatning utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående ( ...
Hon har haft sondmatning hela livet hittills och sedan har hon fått syrgas. Vi har fått lära oss lite vårdutbildning. ...
Ni går även igenom rutiner kring eventuella behandlingar som ska utföras i hemmet, exempelvis sondmatning eller ljusbehandling. ...
Den går ju att använda till allt från HLR och sondmatning till blodtryck, insulin och linda bensår. Fördelen med ett ...
Det gäller bland annat medicinsk utrustning t ex som att hantera sondmatning, andningshjälpmedel, ventilator, respirator stomi ...
En utökning av begrep-pet grundläggande behov så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning har genomförts så att ...
Sondmatning. Många närstående ställs inför frågan om vården ska sätta in sond. När någon av olika skäl inte kan äta kan ... Sondmatning kräver en hel del rutiner. Det finns bra instruktioner i vårdhandboken. Olika sonder ställer olika krav som det är ... Att korrekt tillföra näring och läkemedel vid sondmatning kräver kompetenta medarbetare. Ibland kan den boende ordineras ...
Sondmatning och knapp på magen. Kerstin utvecklades dock inte som friska barn och visade varken känslor eller reste sig upp. På ...
Beslut om sondmatning - allt om sondnäring. 3535 Min dotter går ner mycket i vikt på något konstigt sätt. - Familjeliv ...
STIL säger ändå nej till regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning. Förslaget till lagändring ... Gör en specialskrivning för just andning och sondmatning så att det inte påverkar andra grundläggande behov. På så sätt ... STIL säger ändå nej till regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning. Förslaget till lagändring ...
sondmatning. De flesta barn som får stödjande vård på sjukhuset för RSV åker hem inom några dagar. ...
Sondmatning. Kattdjur lista. Delta airlins Vår kompletta nybörjarguide lär dig bokföring från grunden; vad bokföring är, varför ...
kan sondmatning.. - ...har erfarenhet av dokumentation.. Vi värdesätter följande egenskaper och kvalitéer hos dig, om du.... ... kan sondmatning.. - ...har erfarenhet av dokumentation.. Vi värdesätter följande egenskaper och kvalitéer hos dig, om du.... ... kan sondmatning.. - ...har erfarenhet av dokumentation.. Vi värdesätter följande egenskaper och kvalitéer hos dig, om du.... ... Ett plus är om du har erfarenhet av taklift, ortoser, track och sondmatning.. Kontakta oss gärna för mer info. Vi ser fram emot ...
LÄMPLIG FÖR SONDMATNING INDIKATIONER Sjukdomar med höga energikrav Efter betydande kirurgiska ingrepp eller skada ...
Ibland krävs även sondmatning.. Bärare. Många katter som genomgått en infektion blir bärare av virus och kan sprida virus genom ...
Lammsond (sondmatning för lamm). Nappflaska för lamm och extra nappar. Lammnäring (Pontus som finns på Granngården). Flytande ...
sondmatning. - hostmaskin. - pep mask. - inhalator. Det är även plus i kanten om du har körkort och ibland kan åka på utflykt ... sondmatning. - hostmaskin. - pep mask. - inhalator. Det är även plus i kanten om du har körkort och ibland kan åka på utflykt ... Särskild erfarenhet av sondmatning efterfrågas.. Erfarenhet av arbete, på förskola, som stöd för barn med särskilda rättigheter ... I arbetet som personlig assistent sköter du om allt kring pojken såsom hygien, sondmatning, träning, kommunikation etc.. Vi ser ...
Förlossning med problem och sondmatning 0. *Fukteksem Hot Spot 0. *Getingstick kan döda din hund 0 ...
Förlossning med problem och sondmatning 0. *Fukteksem Hot Spot 0. *Getingstick kan döda din hund 0 ...
EKG och sondmatning.. Med sina specialistkompetenser kan de ge en mer avancerad vård hemma 14 apr 2011 Anna Strömberg, ...
Vi ser gärna att du har erfarenhet av sondmatning och medicinering.. Du ska prata tydlig svenska samt ha god förståelse för ... Vi ser gärna att du har erfarenhet av sondmatning och medicinering. Du ska prata tydlig svenska samt ha god förståelse för ... Vi ser gärna att du har erfarenhet av sondmatning och medicinering. Du ska prata tydlig svenska samt ha god förståelse för ... Vi ser gärna att du har erfarenhet av sondmatning och medicinering. Du ska prata tydlig svenska samt ha god förståelse för ...
Ett plus är kännedom om MS samt sondmatning. Kunden väljer själv sina assistenter och stor... ...
  • Bedömningen om sondmatning är ett grundläggande behov görs utifrån en individuell bedömning. (vivida.se)
  • En utökning av begrep-pet grundläggande behov så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning har genomförts så att dessa återigen, sedan den 1 juli 2020, ger rätt till personlig assistans. (riksdagen.se)
  • Gör en specialskrivning för just andning och sondmatning så att det inte påverkar andra grundläggande behov. (stil.se)
  • När lagändringen om sondmatning/andning tas upp i Socialutskottet kommer Kristdemokraterna att kräva att alla grundläggande behov i sin helhet ska ses som integritetsnära. (assistanskoll.se)
  • Den kommande lagändringen om sondmatning och andning är en droppe i havet säger Maria Persdotter som vill se åtgärder mot uppdelning av grundläggande behov i integritetsnära delar. (assistanskoll.se)
  • Hjälp med andning och sondmatning är numera också lagstiftat som grundläggande behov. (monumentassistans.se)
  • Att återställa rätten till assistans för personer med behov av hjälp med andning och sondmatning är ett viktigt steg för att skapa en tryggare LSS-lagstiftning. (landetsfria.nu)
  • Det har gått så långt så att andning och sondmatning inte räknats som grundläggande behov. (kristdemokraterna.se)
  • STIL säger ändå nej till regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning. (stil.se)
  • Andning och sondmatning inom ramen för personlig assistans. (expomedica.se)
  • "Rätten till assistans för egenvård , andning och sondmatning ska återställas. (hejaolika.se)
  • Sondmatning, andning och statligt huvudmannaskap för personlig assistans är redan utredda. (hejaolika.se)
  • Förslaget innebär att även hjälpåtgärder som ryms inom det normala föräldraansvaret ska kunna ge rätt till assistansersättning och personlig assistans, när det handlar om andning och sondmatning. (landetsfria.nu)
  • Advokat Mathias Blomberg anser tvärtemot Eva Nordqvist på Försäkringskassan att HFD:s dom innebär att aktiva delar av sondmatning är integritetskänsliga och berättigar till personlig assistans. (assistanskoll.se)
  • Anledningen var att sondmatning sågs som egenvård som inte kan ge rätt till personlig assistans. (jpinfonet.se)
  • Eftersom sondmatning räknas som det grundläggande behovet måltider kan den ge rätt till assistans trots att det samtidigt är fråga om egenvård. (jpinfonet.se)
  • Sondmatning, även kallat enteral nutrition ("enteral nutrition" syftar dock bokstavligen till "näringstillförsel till mag- och tarmkanalen", vilket alltså inkluderar normalt ätande) innebär att näring tillförs genom en sond. (wikipedia.org)
  • Jag söker nu en assistent som kan hoppa in på dagtid, men även kunna vara flexibel för kväll- och nattid Tjänsten innebär Jag vill att du hjälper mig med hygien, sondmatning, träning, förflyttningar och delegering av medicin. (ledigajobbjarfalla.se)
  • Jag vill att du hjälper mig med hygien, sondmatning, träning, förflyttningar och delegering av medicin. (ledigajobbjarfalla.se)
  • Jag är utbildad barnskötare och jag kan även sondmatning, motorikträning samt ge medicin regelbundet. (storliten.se)
  • Calogen kan användas som fettillskott eller -källa vid bl.a. sondmatning av barn. (tervahovinapteekki.fi)
  • Regeringen föreslår att samtliga hjälpmoment vid andning och sondmatning ska vara assistansgrundande. (landetsfria.nu)
  • Lagändringen om sondmatning/andning är ett första steg säger Lena Hallengren. (assistanskoll.se)
  • Även om det är ett steg i rätt riktning med andning och sondmatning, så räcker inte det. (kristdemokraterna.se)
  • Det gäller bland annat medicinsk utrustning t ex som att hantera sondmatning, andningshjälpmedel, ventilator, respirator stomi, kateter samt. (forsakringskassan.se)
  • Andning och sondmatning inom ramen för personlig assistans. (expomedica.se)
  • Vid korttidsbehandling (upp till sex veckor) där detta är möjligt sker sondmatning vanligen genom nasogastrisk sond (från näsa till magsäck). (wikipedia.org)
  • sämre tarmfunktion vid immobilisering och Motsvarande samspel förekommer vanligen inte vid sondmatning. (web.app)
  • Domen handlar om sondmatning och kan komma att förändra situationen för många barn som idag inte får rätt till assistans. (ungarorelsehindrade.se)
  • Andra möjliga komplikationer/biverkningar vid sondmatning är irritation eller trycksår i näsborren (vid sond som går via näsan) och buksmärtor. (wikipedia.org)
  • Västerås kommun, påtalar komplikationer kopplade till det faktum att hjälp med andning och sondmatning som utgångspunkt är hälso- och. (web.app)
  • Sondmatning är mindre angenämnt, men livsnödvändigt, sitta fast i den där apparaten, gör ingen glad, men det var inte värst. (vk.se)
  • Högsta förvaltningsdomstolen meddelade 2019 en dom som gav förhoppningar om att rättsläget kring sondmatning skulle klargöras. (vivida.se)