Spänningshuvudvärk, även känd som tensionstyp av huvudvärk eller muskelspasmodihuvudvärk, är en typ av primär huvudvärk som definieras av International Headache Society (IHS) i deras klassificeringssystem för huvudvärksrubriker.

Enligt IHS kriterier är spänningshuvudvärk en typ av huvudvärk som uppfyller följande kriterier:

A. Huvudvärken uppträder på båda sidor av huvudet, oftast omfattar pannan, tinningarna och bakhalsen.
B. Karaktären av huvudvärken är tryck eller smärta, inte pulsationsartad.
C. Intensiteten av huvudvärken är låg till måttlig.
D. Huvudvärken varar i 30 minuter till 7 dager.
E. Ingen associate symptom eller tecken som något av följande: nackstelhet, sårighet för ljus och ljud, illamående eller kräkningar.
F. Huvudvärken inte kan förklaras av någon annan underliggande medicinsk sjukdom eller skada.

Spänningshuvudvärk är ofta relaterad till stress, anspänning och felaktiga hållningar som orsakar spasmer i musklerna i huvudet och nacken. Den kan behandlas med avslappningsövningar, värmebehandling, massage, mediciner som muskelavslappnande läkemedel eller ibuprofen, samt livsstilsförändringar som att reducera stress och förbättra sömnen.

"Huvudvärksproblem" är inte en etablerad medicinsk diagnos, men huvudvärk kan vara ett återkommande eller bestående symptom hos en individ med olika underliggande orsaker. Enligt International Classification of Headache Disorders (ICHD) delas huvudvärkar in i primära och sekundära huvudvärksstörningar.

Primära huvudvärksstörningar är de som inte har någon underliggande sjukdom eller skada som orsak, exempelvis:

1. Migrän: En återkommande typ av huvudvärk som ofta associeras med ögonont tyngd, illamående, kräkningar och/eller ljuskänslighet eller ljudkänslighet. Det finns olika former av migrän, inklusive klassisk migrän (med aura) och vanlig migrän (utan aura).
2. Tensionstyp huvudvärk: Den vanligaste typen av huvudvärk som kännetecknas av tryck eller smärta på båda sidor av huvudet, ofta i nacken och skuldrorna. Smärtan tenderar att vara lindrig till måttlig och kan kännas som en band runt huvudet.
3. Klusterhuvudvärk: En sällsynt men mycket smärtsam typ av huvudvärk som ofta upplevs i anfall, vanligen på samma sida av huvudet, och kan vara förknippad med tårflöde, rinnande näsa eller ögonrodnad.

Sekundära huvudvärksstörningar orsakas av en underliggande sjukdom eller skada, exempelvis:

1. Huvudvärk på grund av hjärt-kärlsjukdom
2. Huvudvärk på grund av infektion
3. Huvudvärk på grund av trauma
4. Huvudvärk på grund av neurologisk sjukdom
5. Huvudvärk på grund av substansmissbruk eller medicinskt behandling

Om du lider av återkommande huvudvärk eller en huvudvärk som är ovanligt stark eller annorlunda än vanligt, bör du söka vård hos din läkare för att utreda orsaken och få rätt behandling.

Huvudvärk definieras inom medicinen som en obehaglig känsla eller smärta i huvudet eller halsen. Den kan variera i styrka, från mild till stark, och kan kännas utlöst av olika orsaker såsom spänningar i musklerna i halsen och huvudet, blodbrist i hjärnan, infektioner eller andra sjukdomar. Huvudvärkar kan vara akuta eller kroniska, beroende på om de varar under en kortare eller längre tidsperiod. Symtomen kan också variera, inklusive tryck eller smärta, stickningar, pulseringar eller brännande känslor i huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk vara ett tecken på en livshotande sjukdom och kräver då akut medicinskt ingripande.

Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av perioder av ofta ett sidoliknande, recurrerande huvudvärk som kan vara intensiv och vara associerad med någon eller alla av följande symptom: ögonflimmer, överkänslighet för ljud och ljus, kräkningar, yrsel och förvirring. Migrän kan delas in i två huvudtyper: migrän utan aura (tidigare kallad vanlig migrän) och migrän med aura (tidigare kallad klassisk migrän). Aura är en reversibel neurologisk störning som ofta består av synstörningar, men kan också inkludera känsel- eller talrubbningar.

Det finns även andra typer av migrän, såsom hemiplegisk migrän och retinal migrän, som är sällsynta men kan vara mycket allvarliga. Migrän kan också förekomma tillsammans med andra neurologiska tillstånd, såsom epilepsi eller Parkinsons sjukdom.

Migrän orsakas av en kombination av genetiska och miljöfaktorer, och den exakta mekanismen som orsakar migrän är inte fullständigt förstådd. Vissa läkemedel och livsstilsförändringar kan hjälpa att förebygga och behandla migränanfall.

"Primära huvudvärksproblem" är ett samlingsbegrepp inom neurologin som används för att beskriva sjukdomar eller tillstånd där huvudvärken är det huvudsakliga symptomet, och som har sin grund i själva hjärnan eller de omkringliggande strukturerna. Detta skiljer sig från sekundära huvudvärksproblem, där huvudvärken istället beror på en underliggande sjukdom eller skada i någon annan del av kroppen.

Exempel på primära huvudvärksproblem inkluderar migrän, klusterhuvudvärk, och tensionshuvudvärk. Dessa tillstånd orsakas vanligtvis av problem med blodflödet i hjärnan, nervimpulser eller muskelspänningar i huvudet och nacken. I vissa fall kan dessa tillstånd vara ärftliga, medan andra kan utlösas av vardagliga faktorer som stress, sömnlöshet, matvanor eller hormonförändringar.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man lider av återkommande huvudvärk, eftersom en korrekt diagnos och behandling kan hjälpa att lindra smärtan och förebygga ytterligare komplikationer.

Sekundära huvudvärksproblem är huvudvärk orsakad av en underliggande sjukdom eller skada. Detta skiljer sig från primära huvudvärksproblem, som inte har någon uppenbar orsak och inkluderar typer som migrän och spänningshuvudvärk. Sekundära huvudvärksproblem kan vara relaterade till en rad olika sjukdomstillstånd, inklusive infektioner, strukturella skador, neurologiska problem eller andra medicinska tillstånd. Exempel på sekundära huvudvärksproblem kan vara huvudvärk orsakad av hjärnblödning, meningit, en hjärntumör eller en skallfraktur. Det är viktigt att söka medicinsk vård om du upplever några ovanliga, plötsliga eller allvarliga huvudvärksymptom, eftersom sekundära huvudvärksproblem kan vara allvarliga och kräva akut behandling.

Klusterhuvudvärk, även känd som klusterheadache eller histaminkranie, är en sällsynt och mycket smärtsam neurologisk sjukdom som orsakas av ett plötsligt och intensivt ökat blodflöde till hjärnhinnorna. Klusterhuvudvärk kännetecknas av extrema, ensidiga huvudvärkar som ofta upplevs runt eller bakom ett öga och kan vara förknippad med tårflöde, rinnande näsa, svullnad eller rodnad på den ena kinden, och/eller små pupiller. Anfallen tenderar att inträffa i "kluster" eller serier som varar från veckor till månader, följt av långa perioder utan huvudvärk (remission). Klusterhuvudvärk drabbar ofta män mer än kvinnor och tenderar att debutera under unga vuxenåldern. Den exakta orsaken till klusterhuvudvärk är fortfarande okänd, men forskning tyder på att det kan finnas en genetisk komponent involverad. Behandlingen av klusterhuvudvärk kan innefatta syreinandning, sumatriptan, preventiv medicinering och andra behandlingsmetoder som kirurgi eller neuromodulering.

Amitriptyline är ett tricykliskt antidepressivt preparat (TCA) som primärt används för att behandla klinisk depression. Preparatet fungerar genom att blockera återupptaget av neurotransmittorerna serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket leder till en ökad koncentration av dessa signalsubstanser i synapsen och därmed en stärkt signalöverföring mellan nervcellerna.

Utöver sin antidepressiva effekt har amitriptylin också visat sig vara verksamt vid behandling av neuropatisk smärta, migrän, fibromyalgi och sömnsörtsproblem. Preparatet tas vanligen oralt och biverkningar kan innefatta torr mun, yrsel, trötthet, viktförändringar och förändrade känslor i sinneslivet. I högre doser kan amitriptylin också ge allvarligare biverkningar som hjärtrytmrubbningar och förhöjt blodtryck.

"Reproduction" refererer til den biologiske prosessen hvor organismer frembringer unger, oftest gjennom formering av ægg- og spermceller. Hos mennesker foregår dette vanligvis ved samlegging mellom en mannlig partner som utløser spermaceller og en hunlig partner som utløser æggceller. Når de to cellene møtes i en fallopisk tube kan de smelte sammen, resulterende i dannelse av en zygot som vil utvikle seg til et embryo og eventuelt en født baby. Reproduksjon innebærer også den biologiske arven av genetisk informasjon fra foreldrene til barnet.

Migrän är en primär huvudvärkssjukdom, vilket innebär att den inte orsakas av någon annan sjukdom. Enligt World Headache Alliance (WHA) och International Headache Society (IHS) definieras en typisk migränattack som ett återkommande huvudvärk som varar i 4-72 timmar och har följande kriterier:

1. Huvudvärken är pulsicerande eller trumhinnaaktig, och det kan finnas en känsla av att huvudet trycks ihop eller omsluts.
2. Huvudvärkenen är allvarliga nog för att störa normala aktiviteter.
3. Huvudvärkenen är åtföljd av minst två av följande symptom:
* Ensidig lokaliseringsområde (kan börja på ena sidan och sedan sprida sig till hela huvudet)
* Intensiteten ökar med rörelse, hostning eller strykningar över håret
* Förvärras av vanliga dagliga aktiviteter som gående upp för trappor eller böjningar
* Aura (visuella, sensoriska eller språkliga symptom som föregår huvudvärken med max 60 minuter)
4. Övriga symtom som kan förekomma under en migränattack är:
* Nedsatt koncentration och aptit
* Illamående, kräkningar eller magont
* Svindel, yrsel eller svaghet
* Ljuskänslighet (fotofobi) eller ljudkänslighet (fonofobi)
5. Ingen annan underliggande sjukdom ska kunna förklara huvudvärkenen.

Det är viktigt att notera att det finns olika typer av migrän, inklusive migrän utan aura och migrän med aura. Den senare typen kallas även klassisk migrän och är karaktäriserad av att aura föregår huvudvärken.

Tricyclic antidepressants (TCAs) are a class of medications that were initially developed in the 1950s for the treatment of depression. The name "tricyclic" refers to the chemical structure of these drugs, which contains three rings of atoms. TCAs work by increasing the levels of certain neurotransmitters, such as serotonin and norepinephrine, in the brain.

TCAs are effective in treating depression, but they have a number of side effects that can be unpleasant or even dangerous. For this reason, they have largely been replaced by newer classes of antidepressants, such as selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) and serotonin-norepinephrine reuptake inhibitors (SNRIs), which have fewer side effects.

TCAs are still sometimes used to treat depression that has not responded to other treatments, or in the treatment of certain other conditions such as chronic pain or migraine headaches. Some examples of tricyclic antidepressants include amitriptyline, imipramine, and nortriptyline.

It is important to note that TCAs can be dangerous in overdose, and they should be used with caution and under the close supervision of a healthcare provider.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

Tvillingstudier är en typ av epidemiologisk studie som jämför enäggstvillingar (monozygota) med tvåäggstvillingar (dizygota) för att uppskatta effekterna av genetiska och miljömässiga faktorer på ett visst utfall.

Enäggstvillingar delar samma gener (100% gemensamma gener), medan tvåäggstvillingar endast delar omkring 50% av sina gener, likadant som icke-tvillingsyskon. Genom att jämföra samma utfall hos båda typerna av tvillingar kan forskare uppskatta hur stor andel av skillnaden i ett visst utfall som beror på genetiska faktorer och hur stor andel som beror på miljömässiga faktorer.

Det finns två huvudtyper av tvillingstudier: likvärdig (konkordant) studie och disjunktvärdig (diskonkordant) studie. I en likvärdig studie har båda tvillingarna samma utfall, till exempel om båda twillingarna har samma sjukdom eller inte. I en disjunktstudie har endast en av tvillingarna det specifika utfall som studeras, till exempel om en tvilling har en viss sjukdom och den andre inte har den.

Tvillingstudier är viktiga för att förstå de genetiska och miljömässiga faktorerna bakom olika sjukdomar och hälsoutfall, men det finns också begränsningar som kan påverka deras giltighet. Exempelvis kan miljömässiga faktorer som är specifika för tvillingpar påverka resultaten, liksom selektiv mortalitet och överlevnad av tvillingpar med olika genetiska och miljömässiga bakgrunder.

'Relaxation Techniques' refer to a variety of practices and methods that help reduce stress, anxiety, and tension in the body and mind. These techniques can include deep breathing exercises, progressive muscle relaxation, meditation, yoga, guided imagery, and biofeedback. The goal of these techniques is to activate the body's natural relaxation response, which slows down heart rate, lowers blood pressure, reduces muscle tension, and promotes a sense of calm and well-being. Regular practice of relaxation techniques has been shown to have numerous health benefits, including improved sleep quality, reduced symptoms of stress-related conditions such as headaches and digestive disorders, and enhanced overall mental and emotional well-being.

"Befolkning" kan definieras som en grupp av individer som lever i samma geografiska område och delar ett samhälle med gemensamma sociala, politiska och ekonomiska strukturer. I en medicinsk kontext kan befolkning också referera till en grupp av personer som delar vissa hälsorelaterade karaktäristika, riskfaktorer eller utsättningar för specifika sjukdomar eller hälsoförhållanden.

Exempel på medicinska befolkningsgrupper kan inkludera:

* En åldersgrupp, såsom barn under 5 år eller äldre över 65 år.
* En etnisk grupp, som afroamerikaner eller latinamerikaner, som kan ha högre risk för vissa sjukdomar.
* En socioekonomisk grupp, som personer med låg inkomst eller utan försäkring, som kan ha sämre tillgång till hälsovård och ökad risk för kroniska sjukdomar.
* En grupp med en viss medicinsk diagnos, såsom diabetes, cancer eller hjärtsjukdom.

Medicinska forskare och utövare använder ofta data om befolkningshälsa för att undersöka mönster, identifiera riskfaktorer och utvärdera interventioner på populationsnivå för att förbättra allmänna hälsoutfall.

'Smärtstillande medel' (alternativt: 'smärtbehandlingsmedel') är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att lindra, minska eller eliminera smärta. Smärtstillande medel kan vara av olika typer beroende på vilken typ av smärta de är tänkta att behandla. Några exempel på vanliga smärtstillande medel inkluderar:

1. Analgetika: Detta är en grupp av smärtstillande medel som verkar direkt på smärtsignalerna i kroppen och hjälper till att reducera smärtan utan att orsaka medvetslöshet eller sömn. Exempel på analgetika är paracetamol, acetylsalicylsyra och icke-opioid analgetikan (NAI) som diklofenak och ibuprofen.
2. Opioider: Detta är en grupp av starka smärtstillande medel som verkar på opioidreceptorerna i hjärnan och ryggmärgen för att minska smärtan. Exempel på opioider inkluderar morfin, oxycodon, fentanyl och hydromorfon.
3. Lokalbedövningmedel: Detta är en grupp av substanser som används för att lokalt blockera smärtsignaler i kroppen. De kan användas under operationer eller vid behandlingar som injektioner, där de orsakar en temporär förlust av känsel i området. Exempel på lokalbedövningmedel inkluderar lidokain och bupivacain.
4. Adjuvanta smärtstillande medel: Detta är en grupp av substanser som används tillsammans med andra smärtstillande medel för att öka deras effektivitet eller minska biverkningarna. Exempel på adjuvanta smärtstillande medel inkluderar kortikosteroider, antidepressiva läkemedel och antiepileptika.

Det är viktigt att använda rätt typ av smärtstillande medel beroende på typen och svårighetsgraden av smärtan. Läkare och sjuksköterskor kan hjälpa till att bestämma vilket läkemedel som är lämpligt för en viss patient.

"Smärttröskel" (pain threshold) är ett begrepp inom smärtforskning och klinisk praktik, som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som uppfattas som smärtsam av en individ. Det är essentiellt att skilja mellan smärttröskeln och smärttoleransgränsen (pain tolerance limit). Medan smärttröskeln definierar den gräns där en stimulus uppfattas som smärtsam, definierar smärttoleransgränsen den intensitet av en smärtsam stimulus som en individ är villig att tolerera.

Det är viktigt att notera att smärttrösklar kan variera mellan individer och påverkas av en rad faktorer, inklusive kulturella, psykologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. En lägre smärttröskel kan vara associerad med ökad sannolikhet för smärta och smärtsamma tillstånd, medan en högre smärttröskel kan ge skydd mot smärta under vissa omständigheter.

Akupunktur är en form av traditionell kinesisk medicin (TCM) som innebär att mycket små nålar stickes in i specifika punkter på kroppen. Enligt TCM-teorin flyter livsgivande energi, kallad qi, genom kroppens kanaler eller meridianer. Akupunktknutpunkterna ligger längs med dessa meridianer.

En medicinsk definition av en akupunkturbehandling är: "En procedur där små nålar insätts i specifika punkter på kroppen för att påståtts stimulera energi- eller nervpunkter, vilket kan lindra smärta eller bota sjukdomar. Akupunktur används ofta som komplement till vanlig medicinsk behandling."

Det är värt att notera att det finns olika skolor och stilar inom akupunkturen, såsom traditionell kinesisk akupunktur, japansk akupunktur, koreansk handakupunktur och västerländsk akupunktur. Varje skola har sina unika tillvägagångssätt och teorier om hur akupunkturen fungerar.

Non-narcotic pain relievers, också kända som non-opioid analgetics, är en klass av smärtstillande medel som inte innehåller narkotika eller opiater. Dessa mediciner fungerar genom att påverka sönderdelningsprocessen av prostaglandinerna i kroppen, vilket hjälper att minska smärtan och inflammation. Exempel på non-narcotic pain relievers inkluderar:

* Acetaminofen (Tylenol)
* Ibuprofen (Advil, Motrin)
* Naproxen (Aleve)
* Aspirin

Dessa mediciner är ofta över-the-counter tillgängliga och kan vara effektiva vid milda till måttliga smärtor. Vid starkare smärtor eller särskilda medicinska tillstånd kan däremot narkotiska smärtstillande medel behövas. Det är viktigt att alltid följa dosrekommendationerna och vara medveten om eventuella biverkningar eller interaktioner med andra mediciner.

Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.

Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.

Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.

'Vaskulär huvudvärk' är ett samlingsbegrepp för olika typer av huvudvärksbesvär som orsakas av problem med kroppens blodkärl. Det innefattar till exempel migrän, klusterhuvudvärk och temporala artärit. Dessa tillstånd kan variera i svårighetsgrad och symptom, men de har alla med common denominator att de påverkar blodflödet i hjärnan eller omgivande kärl.

Migrän är en typ av vaskulär huvudvärk som ofta karaktäriseras av starka, pulsifierande smärtor på ena sidan av huvudet, samt ibland även sömnighet, illamående och ljuskänslighet. Klusterhuvudvärk är ett annat tillstånd som orsakas av problem med kroppens blodkärl, och kännetecknas av intensiva, ensidiga smärtor i ansiktet eller huvudet, ofta i anslutning till ögat. Temporal artärit är ett inflammatoriskt tillstånd som orsakar irriterande smärtor och hårdheter i tinningarna, samt ibland även feber och trötthet.

I allmänhet behandlas vaskulära huvudvärkssymptom med läkemedel som hjälper till att lindra smärtan och/eller reducera inflammationen i blodkärlen. I vissa fall kan också livsstilsförändringar, såsom stressreduktion och rökavvänjning, vara användbara för att hantera symtomen.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Ilska' er en følelse av vondt eller ubehag som oftest forårsaket av noe som skader kroppen, som f.eks. sår, infeksjoner eller sykdommer. Ilskan oppstår når nervesystemet detekterer en skade og signaliserer til hjernen at noe er galt. Hjernen svarer deretter med å produsere et sinnsykt svar for å beskytte kroppen, som f.eks. å være forsiktig eller unngå det skadelige stimuli.

Ilskan kan også være psykisk og forekomme i form av vrede, frustration eller stress. I så fall er det ofte en reaksjon på noe som oppleves som truende, uretfærdig eller utfordrende. Psykisk ilska kan også være forbundet med bestemte sykdommer og behandles derfor ofte sammen med andre psykiatriske lidelser.

'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

DNA-skada, eller DNA-mutation, refererar till en förändring i den genetiska informationen som är kodad i DNA-molekylen. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom exponering för strålning, kemikalier eller virus. Skador på DNA:t kan också uppstå spontant under cellens normala verksamhet.

Det finns två huvudtyper av DNA-skador: basskador och strukturella skador. Basskador innebär att en av de fyra grundämnena i DNA, adenin (A), tymin (T), guanin (G) eller cytosin (C), har förändrats på ett sätt som stör kodningen av genetisk information. Strukturella skador innebär att DNA-molekylen har brutits, böjts eller förvrängts på något sätt.

DNA-skador kan ha olika konsekvenser beroende på var de uppstår och hur allvarliga de är. I vissa fall kan skadan repareras av cellens eget reparationssystem, men i andra fall kan den leda till genetiska mutationer som kan öka risken för sjukdomar såsom cancer.

I medicinsk kontext, kan "offentlig sektor" definieras som den del av hälso- och sjukvården som är finansierad och drivs av offentliga myndigheter, till exempel staten eller kommuner. Det innebär ofta att vården är gratis eller subventionerad för patienterna och att den styrs och regleras av lagar och riktlinjer som sätts upp av offentliga myndigheter. Offentlig sektor kan också inkludera forskning och undervisning inom medicin och hälsa, vilket ofta finansieras och driven av universitet och forskningsinstitut med offentligt stöd.

I medicinsk kontext, refererar "privat sektor" vanligtvis till hälso- och sjukvårdstjänster som ägs och drivs av privata företag eller organisationer, istället för att vara statligt ägda och driven. Detta inkluderar allt från små enskilda praktiker till stora multinationella hälsovårdsföretag.

Privat sektor i sjukvården kan erbjuda tjänster som betalas av patienten själv (ut pocket) eller genom privata försäkringar. I vissa fall kan privata leverantörer också ha kontrakt med offentliga myndigheter för att erbjuda vårdtjänster till en viss del av befolkningen, som äldre eller personer med särskilda medicinska behov.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Den medicinska termen för "hälso- och sjukvårdssektor" är "healthcare sector" eller "healthcare system". Detta omfattar alla offentliga, privata och ideella institutioner, organisationer, aktörer och resurser som erbjuder medicinska tjänster, produkter och vård till en individ eller population för att främja, upprätthålla och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt behandla och rehabilitera sjukdomar och skador. Det inkluderar läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare, psykologer, specialister, vårdpersonal, kliniker, sjukhus, hälsocentraler, äldreboenden, mentalsjukvård, preventiv vård, folkhälsa, offentlig hälsa, rehabilitering, läkemedel, medicintekniska produkter och tjänster, forskning, utbildning och annan relaterad verksamhet inom hälsovården.