Spermieantal
Sädesvätska
Spermierörlighet
Spermiehuvud
Semenanalys
Oligospermi
Spermiebildning
Spermier
Testikel
Spermiekapacitering
Bitestikel
Sädesuttömning
Azoospermi
Astenozoospermi
Lepidium
Spermie-ägginteraktioner
Testosteron
Spermiemognad
Befruktning, konstgjord, homolog
Intracytoplasmatisk spermieinjektion
Preventivmedel, kemiska, för män
Könsorgan, manliga
Sädesförvaring
Spermietransport
Organstorlek
Leukocytantal
Sädeskanaler
Konstgjord befruktning
Follikelstimulerande hormon
Pungåderbråck
Vasektomi
MEDLARS
Graviditet
Plasmaproteiner, semen
Spermiens mellandel
CD4-lymfocytantal
Trombocytantal
LH
Sexuell avhållsamhet
Spermabanker
Graviditetstal
Inhibiner
Sädesblåsor
Människokromosomer Y
Faderns exponering
Zona pellucida
Tidsfaktorer
Kolväten, bromerade
Hypogonadism
Blodcellsantal
Danmark
Sertoliceller
Sädesepitel
Sexuellt beteende hos djur
Frysförvaring
Testikeltumörer
Könshormonbindande globulin
Kaskelot
Spermatider
Meios
Ovum
'Spermiogram' är ett medicinskt begrepp som refererar till en undersökningsmetod där man analyserar mannens sädesvätska (semen) för att utvärdera spermiernas kvantitet, rörlighet och morfologi (form). Det görs vanligen genom att insamla en prov av mannens sperma efter masturbation eller med hjälp av ett speciellt kondom som inte innehåller spermiedödande substanser under samlag.
Den insamlade proven analyseras sedan under mikroskop för att avgöra:
1. Spermiernas koncentration (antal per milliliter): Detta mäts vanligen i miljoner per milliliter och ger en indikation på hur många spermier det finns i varje droppe sperma.
2. Spermiernas rörlighet: Rörelseförmågan hos spermierna är viktig för att de ska kunna nå och befrukta äggcellen. Spermier delas in i olika kategorier baserat på deras rörlighet, från snabbt rörliga till stillastående.
3. Spermiernas morfologi: Morfologin hos spermierna kan ge en indikation på deras fertilitet. En normal spermie har en lång, smal huvud och en lång, tunn svans. Abnormaliteter i formen kan påverka spermiernas förmåga att befrukta äggcellen.
En spermiogram används ofta som ett diagnosverktyg för mannens infertilitet och hjälper läkaren att avgöra om ytterligare behandlingar behövs, till exempel med hjälp av assistad reproduktionstekniker som in vitro-fertilisering (IVF) eller intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI).
Sädesvätska, även känd som seminal fluid eller ejakulat, är en blandning av olika sekretioner från de körtlar som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den primära funktionen för sädesvätskan är att transportera och skydda spermier på deras väg genom kvinnans fortplantnings tract mot äggcellen för befruktning.
Sädesvätska består av följande komponenter:
1. Spermier: De mobila mänskliga spermierna utgör ungefär 5% av ejakulatvolymen. Varje portion sädesvätska kan innehålla upp till 500 miljoner spermier, även om en normalt fungerande man producerar cirka 100-300 miljoner spermier per milliliter (ml) av sädesvätska.
2. Prostata-sekrett: Prostatasekretet utgör ungefär 20-30% av ejakulatvolymen och innehåller enzymer, vitaminer, mineraler och vissa hormoner som stödjer spermiernas överlevnad och rörlighet. Prostatasekretet ger även sädesvätskan sin typiska konsistens och färg (lätt grumlig och vitaktig till gulaktig).
3. Samenblåse-sekrett: Samenblåssekrets är den mest förekommande komponenten i sädesvätskan, med en andel på ungefär 65-75%. Det består av sockerarter (främst fruktosa), som är en energikälla för spermierna, och bicarbonatjoner, vilka hjälper till att neutralisera den sura miljön i kvinnans vagina. Samenblåssekretset ger även sädesvätskan sin lätt skummiga konsistens.
4. Bulbouretrala-körtlar-sekrett: Detta sekrett utgör den minsta komponenten i sädesvätskan, med en andel på mindre än 5%. Det innehåller proteiner och slutligen ger det sädesvätskan sin lätt genomskinliga färg.
Sammanfattningsvis är sädesvätskan ett komplext kemi- och näringsrikt medium som skyddar, transporterar och underhåller spermierna på deras väg mot äggcellen i kvinnan.
Spermierörlighet, även känd som spermiomotilitet, är ett mått på spermiers förmåga att simma och röra sig framåt. Det är en viktig faktor för fertilitet hos mannen eftersom spermier med normal rörlighet har större chans att nå och befrukta ett ägg.
Spermierrorligheten bedöms vanligen genom att analysera ett seminogram, en undersökning av mannens sädesvätska. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras spermierörlighet som:
* Normal rörlighet (progressiv rörelse): Spermier som simmar framåt med en hastighet på 25 mikrometer per sekund eller snabbare.
* Långsam rörlighet (slow progression): Spermier som simmar framåt med en hastighet på mindre än 25 mikrometer per sekund, men fortfarande har en koordinerad rörelse.
* Ofördelaktig rörlighet (non-progressive movement): Spermier som rör sig, men inte framåt eller gör det så långsamt att de inte kan nå ett ägg.
* Oförändrad rörlighet: Spermier som inte rör sig alls.
En normal spermierörlighet definieras av WHO som att minst 40% av spermierna ska ha normal rörlighet och max 30% ska vara oförändrade eller ofördelaktigt rörliga.
Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:
1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.
Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.
Spermiehuvudet är den del av spermien som innehåller genetisk information i form av DNA. Det är den del av spermien som penetrerar äggcellen under befruktning. Spermiehuvudet är täckt av en skyddande hinna som kallas akrosom, som innehåller enzymer som hjälper till att genomtränga ägget.
En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:
1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.
Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.
Oligospermi är ett medicinskt begrepp som beskriver när spermiekoncentrationen i en mannens ejakulat är lägre än normalt. Det definieras vanligtvis som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter (ml) ejakulat. Oligospermi kan vara ett tecken på fertilitetsproblem, men det behöver inte alltid innebära att en man är infertil. Det kan bero på olika orsaker, till exempel hormonella störningar, sjukdomar, skador eller vissa livsförhållanden som rökning och stress. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk oligospermi). Behandlingen beror på orsaken till oligospermin och kan innebära hormonbehandling, operation eller assistad reproduktion som intracytoplasmatisk spermieinjecti (ICSI).
Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.
Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.
Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.
Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.
Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.
Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.
Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Spermiekapacitering är en process som spermier genomgår för att bli kapabla till att befruкта ett ägg. Denna process inkluderar en rad biokemiska och morfologiska ändringar i spermien, såsom att den blir mer rörlig, får en förändrad form och utsöndrar enzymer som hjälper till att penetrera ägget. Capacitering sker naturligt i kvinnans bäcken under samlag och kan också efterbildas i laboratoriemiljö för assistad reproduktion, såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).
"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.
I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.
Sädesuttömning, även känd som ejakulation eller "komma", är en fysiologisk process där mannen utsöndrar sädesvätska från penis. Detta händer vanligtvis under sexuell stimulans och orgasm, men kan också inträffa spontant under sömnen (nocturnal emission eller "nattlig polning").
Sädesvätskan består av flera komponenter, inklusive spermier, som produceras i de bakre delarna av testiklarna, och sekret från prostata glanden och sammanflödet av Cowper, två körtlar belägna under urinblåsan. Under sexuell stimulans pumpas blod till penis, vilket orsakar en erektion, och när den slutliga nivån av excitation uppnås leds spermierna och sekretet ut från penis via uretra, en tunnel som går genom penis.
Det är värt att notera att det inte behöver finnas en direkt koppling mellan sädesuttömning och samlag; det kan också ske vid självstimulering eller i samband med drömmar om sexuella aktiviteter.
Azoospermia är ett medicinskt tillstånd hos en man där hans sädesvätska saknar spermier. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska avvikelser, strukturella problem med hanarnas reproduktiva organ eller som ett resultat av vissa medicinska behandlingar, såsom cancerbehandlingar. Azoospermia kan delas in i två kategorier: obstruktiv azoospermia, där spermier produceras men hindras från att komma ut, och non-obstruktiv azoospermia, där spermier inte produceras alls eller produceras i mycket liten mängd.
Astenozoospermi är en medicinsk term som betyder att spermierna har nedsatt rörlighet. Det innebär att ett eller flera typer av spermier inte kan simma normalt, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Astenozoospermi kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser. I allvarliga fall kan det behövas assisterad reproduktion som invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) för att uppnå en graviditet.
"Lepidium" er ein slags plante i familien Brassicaceae, som også inkluderer grønnsaker som kressen og sennepsslasene. Lepidium-släktet har mange arter, men det mest kjente er kresse (Lepidium sativum), en liten, snabbvekstelig plante med små, spiselige frø og blader som ofte brukes i matlaging.
Kressen har en mild, næringsrig smak og er rik på vitaminer og mineraler. Den kan brukes som garnish, i salater eller som ingrediens i diverse retter. Andre arter av Lepidium kan være invasive planter og forårsake ødelagt i naturen.
Spermie-ägginteraktioner refererar till de komplexa processer som sker när spermier och ägg, även kända som sperma och ova, möts och interagerar med varandra under befruktningen. Denna process inkluderar en serie händelser som leder till att spermien kan penetrera ägget och leda till bildandet av ett zygot, vilket är den första cellen i ett embryo.
När en spermie närmar sig ett ägg, attraheras den av äggvitan som omger ägget. Äggvitan innehåller speciella proteiner som binder till spermier och hjälper dem att navigera mot ägget. När en spermie träffar äggets yta, aktiveras ett membranfusionsevent som leder till att spermiens kärna kan släppas in i ägget.
Efter att spermien har penetrerat ägget, sker en serie av biokemiska reaktioner som förhindrar andra spermier från att penetrera samma ägg. Detta skyddar mot polyspermi, vilket är när flera spermier tränger in i samma ägg och kan leda till abnorma embryoutveckling.
I slutet av denna process har befruktningen skett och en zygot bildats, vilket är början på en ny individ. Spermie-ägginteraktioner är därför en mycket viktig del av reproduktionen hos många djur, inklusive människor.
Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.
Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.
Den medicinska termen "konstgjord, homolog befruktning" refererar till en metod för att behandla infertilitet, där man använder sig av gameter (ägg och/eller spermier) från donatorer som är genetiskt relaterade (homologa) till den mottagande parten. Detta innebär att äggdonation kan ske mellan systrar eller att sperma används från en bror till sin syster, för att skapa ett embryo som sedan placeras in i mottagarens livmoder. Detta skiljer sig från konventionell artificiell befruktning (IVF), där ägg och spermier från samma par används för att skapa ett embryo.
Intracytoplasmatic Sperm Injection (ISCI) är en metod inom assistad reproduktion där en enskild spermie injiceras direkt in i ett äggs cytoplasma med hjälp av en fin glasspruta. Detta görs vanligtvis under kontrollerade laboratorieförhållanden i samband med in vitro-fertilisering (IVF).
ISCI används ofta när man vill öka chanserna att befrukta ägget hos par där manligan har problem med spermiekvalitet eller rörlighet, eftersom det eliminerar behovet av att spermierna själva kan penetrera äggets yttre skal (zona pellucida). Det kan även användas när man vill undvika överföring av genetiska defekter från den manliga partnern.
Behandlingen innebär att ägg och spermier hämtas från båda parterna, varefter en enda livskraftig spermie väljs ut och placeras in i varje ägg med hjälp av mikromanipulationsteknik. Därefter kan befruktade ägg kultiveras och omvandlas till embryon som kan överföras till livmodern för att möjliggöra en graviditet.
Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.
Preventivmedel, kemiska, för män refererar till medel som används för att förhindra befruktning genom att påverka spermiernas funktion eller rörlighet. De flesta av dessa preventivmedel är hormonbaserade och innefattar vanligen testosteron och/eller progestagen. Exempel på kemiska preventivmedel för män inkluderar p-piller, gel och injektionsbehandlingar. Dessa medel kräver i allmänhet ett recept från en läkare och bör användas under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och risker.
Medicinskt sett definieras de manliga könsorganen som de primära och sekundära karaktärsdragen hos en biologisk man. De primära könsorganen inkluderar testiklarna, som producerar spermier och den manliga könshormonen testosteron, samt den tillhörande scrotum-sakken. De sekundära könsorganen innefattar penis, prostata, blygdben och bröstkörtlarna. Dessa organ utvecklas under fostertiden under inflytande av könshormoner.
Sädesförvaring är ett medicinskt begrepp som refererar till att män lagrar sperma, ofta med hjälp av kryogen konservering, för senare användning i reproduktionssyfte. Detta kan vara användbart för män som kommer att genomgå behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandlingar, eller för par som vill skjuta upp barnandet av olika anledningar. Sperman konserveras vanligtvis i en sädesbank och kan vara lagrad under mycket låga temperaturer (-196°C) under en längre tid utan att förlora sin vitalitet eller fertilitet.
Spermietransport är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där spermier transporteras från epididymis (en tunn, krökt rörformad struktur där spermier mognar och lagras) via vas deferens (ett rör som leder urinen från njuren och spermierna från epididymis till urinblåsan) och ejakuleringsvägen (inklusive prostata och sammanflöden) till vaginala kanalen hos en sexuellt aktiv partner. Denna process är en nödvändig del av reproduktionen, eftersom det endast är i vaginala miljön där spermierna kan befrukta ett ägg och leda till en graviditet.
Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.
Leukocytental är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det totala antalet vita blodkroppar (leukocyter) i ett kubikmillimeter blod. Normalvärdet för en vuxen person ligger vanligtvis mellan 4 500 och 11 000 leukocyter per kubikmillimeter. Vid sjukdom eller infektion kan detta värde stiga, vilket kan vara ett tecken på inflammation eller infektion i kroppen. Ett ökat antal vita blodkroppar kallas leukocytos, medan ett minskat antal kallas leukopeni.
Sädeskanaler, även kända som deferenskanaler eller vas deferens, är en del av det maskulina reproduktionssystemet hos däggdjur. De är ett par muskulösa rör som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och bulbourethrala körteln för att bilda ejakulat.
Sädeskanalerna är omgivna av glatt muskulatur, vilket hjälper till att transportera spermierna genom peristaltiska kontraktioner under sexuell stimulans. När mannen når orgasm och utsöndrar ejakulat, rör sig spermierna från urinblåsan genom urinvägen och uretran för att sedan lämna kroppen via penis.
Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).
I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.
I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.
Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.
Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).
Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.
Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.
I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.
'Pungåderbråck' (i medicinska sammanhang även känt som 'Hernia inguinalis') är ett tillstånd där en del av bukinnehållet, ofta tarm eller fettvävnad, tränger ut genom en svag muskel eller bindväv i området kring ljumsken, vanligtvis genom en naturlig öppning som kallas 'pungådern' (canalis inguinalis). Detta sker oftast på grund av att trycket inne i bukhålan blir för högt, till exempel vid hosta, lift eller tunga lyft.
Det finns två typer av pungåderbråck: direkt och indirekt. Vid en direkt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom en svag muskel i området nära överkanten av ljumskbenet, medan vid en indirekt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom den naturliga öppningen i pungådern. Indirekt pungåderbråck är vanligare och kan ibland vara kongenitala, det vill säga man föds med dem.
Pungåderbråck behöver inte vara smärtsamma, men de kan bli större över tiden och orsaka obehag eller besvär. I vissa fall kan de också leda till komplikationer som stranguleringsbråck, där bukinnehållet fastnar i bråcköppningen och blodförsörjningen avgår, vilket kräver akut medicinsk behandling.
En vasektomi är en form av permanent födelsekontroll för män. Under proceduren klyvs den ena eller båda spermiernas transportbanor, vanligen kallade vas deferens, varav de flesta spermierna stoppas från att lämna kroppen. Detta gör att det blir mycket osannolikt att kunna få någon framtida graviditet efter operationen. Vasektomi är en relativt enkel och säker procedur som vanligtvis utförs under lokalbedövning i ett kirurgiskt centrum eller läkarmottagning. Det bör noteras att även om vasektomi är en mycket effektiv metod för preventiv vård, är det inte omedelbart och kan kräva ytterligare metoder som till exempel skydd under samlag under några månader efter operationen för att avlägsna alla kvarvarande spermier.
"Akrosom" är en term inom cellbiologi och refererar till den del av en spermiecell som innehåller enzymer. Akrosomet är ett membran-klädd organell på spermiehuvudet hos däggdjur, som innehåller akrosin, ett enzym som kan bryta ner proteiner i den yttre höljet (zona pellucida) som omger äggcellen under befruktningen. När spermien närmar sig ägget aktiveras akrosomen och detsamma gör akrosin, vilket möjliggör för spermien att penetrera zona pellucida och befrukta ägget.
'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.
I'm sorry for any confusion, but "MEDLARS" is not a medical term or abbreviation with a specific definition in the way that you're asking. Instead, MEDLARS is an acronym that stands for "Medical Literature Analysis and Retrieval System."
MEDLARS was a computerized system developed by the United States National Library of Medicine (NLM) in the 1960s to search and retrieve medical literature. It was one of the first electronic databases in the field of medicine and served as a precursor to modern-day bibliographic databases such as PubMed and MEDLINE.
The system allowed users to search for medical literature based on keywords, authors, titles, and other criteria. Over time, MEDLARS evolved into a more sophisticated and user-friendly system, eventually becoming the foundation for the current version of MEDLINE, which is one of the most widely used biomedical literature databases in the world.
Therefore, while MEDLARS is not a medical term with a specific definition, it is an important acronym that represents a significant milestone in the history of medical information retrieval and continues to play a crucial role in the dissemination of biomedical knowledge today.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
'Plasmaproteiner i semen' refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædbruskningen (semen), også kaldet sædvæskeplasmaet. Disse plasmaproteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte og beskytte sædcellerne under deres rejse fra testiklerne gennem reproduktionssystemet til æggelederen, hvor befrugtningen finder sted.
De primære plasmaproteiner i semen inkluderer:
1. Seminogelin: Dette er et højmolekylart proteiner, som er specifikke for sædbruskningen og bidrager til semens tykkelse og viskositet. Seminogelin hjælper også med at transporterer og beskytte sædcellerne under deres rejse gennem æggelederen.
2. Albumin: Dette er et protein, som normalt findes i blodplasmaet, men det kan også findes i semen. Albumin hjælper med at transporterer og beskytte sædcellerne samt regulere vandbalance og osmotisk tryk i semen.
3. Transferrin: Dette er et protein, som binder jern og forhindrer oxidativ skade på sædcellerne. Transferrin hjælper også med at transporterer næringsstoffer til sædcellerne.
4. Zink-binding proteiner: Disse proteiner binder zink, som er et essentielt sporstof for sædcellefunktionen. De hjælper også med at regulere sædcelleudvikling og -motilitet.
5. Immunproteiner: Semen indeholder også en række immunproteiner, som beskytter mod infektioner og hjælper med at reducere risikoen for autoimmune reaktioner mod sædcellerne.
Samlet set er disse proteiner vigtige for sædcellefunktionen og kan bruges som markører for sædcellekvalitet og -mådehold.
I medicinsk terminologi refererer "spermiens mellandel" til den del av spermiecellen som ligger mellom hodet (akrosomet) og svansen (flagellen). Denne delen kaller man også midpiece eller mitokondrieldelen. I denne delen finnes det et stort antall mitokondrier, som leverer energien spermien trenger for å bevege seg. Mellandelen inneholder også en del av DNA-molekylet som er involvert i arvelige egenskaper.
CD4-lymfocytantalen, också känd som CD4-cellräkningsnormalvärden, är ett mått på det antal CD4-positiva T-lymfocyter i en persons blod. CD4-positiva T-lymfocyter, eller CD4-celler, är en typ av vita blodkroppar som hjälper till att koordinera immunresponsen i kroppen. De identifierar och bekämpar infektioner orsakade av virus, bakterier och andra patogener.
Normala värden för CD4-lymfocytantal varierar beroende på ålder, kön och andra faktorer, men vanligtvis ligger de mellan 500 och 1 200 celler per kubikmillimeter blod (celler/mm3). När en persons CD4-lymfocytantal sjunker under 200 celler/mm3 är de diagnostiserade med AIDS, den allvarligaste fasen av HIV-infektionen.
CD4-lymfocytantalen används ofta som ett sätt att övervaka effekterna av HIV-behandling och för att bedöma behandlingsframgång. Vid regelbunden kontroll kan lägre CD4-lymfocytantal varna för en ökad risk för opportunistiska infektioner, som kan leda till allvarliga komplikationer eller död.
Trombocytantal är ett medicinskt begrepp som refererar till ett för lågt antal blodplättar (trombocyter) i blodet. Normalvärdet för trombocyter i blodet varierar beroende på individ och ålder, men vanligtvis ligger det mellan 150 000 och 450 000 trombocyter per Mikroliter (μl) blod. Om antalet trombocyter understiger 150 000/μl talar man om trombocytantal.
Trombocytantal kan orsakas av olika sjukdomar eller läkemedel och kan öka risken för blödningar eftersom trombocyter är viktiga för blodets koagulationsprocess. Symptomen på trombocytantal kan variera från att inte ha några symptom alls till att uppleva en mängd olika symtom som lätta blåmärken, näsa- eller tandköttsblödningar, men även mer allvarliga symtom som blod i urinen eller avföringen.
'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.
'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.
Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.
Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.
Sexuell avhållsamhet, även känt som sexuell återhållsamhet, är en medicinsk diagnos som beskriver en person som upplever oförmåga att kontrollera eller motstå starka, återkommande sexuella fantasier, drifter eller beteenden över en betydande period av tid, vilket orsakar kliniskt signifikanta problem i deras sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden av livet. Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), publicerad av Amerikanska psychiatriska föreningen, måste dessa sexuella fantasier, drifter eller beteenden vara så intensiva och/eller tidskrävande att de orsakar kraftig distress eller funktionsnedsättning.
Det är värt att notera att det finns en subtil men viktig skillnad mellan sexuell avhållsamhet och compulsiv sexuellt beteende, även känt som sexmissbruk. Medan båda kan involvera upprepade, oförmåga att kontrollera starka sexuella impulser eller handlingar, skiljer de sig åt i orsaken till beteendet och den relaterade nivån av lidande. I allmänhet anses compulsivt sexuellt beteende vara mer driven av en behov att lindra ångest eller annan negativ emotionell tillstånd, medan sexuell avhållsamhet ofta är driven av en rädsla för sociala konsekvenser eller moraliska skuldkänslor.
En spermabank (eller spermbank) är en facilitet där man kan donera och/eller lagra sädesceller (spermier). Det används ofta av personer som vill behålla sin fertilitet för framtida användning, till exempel innan de genomgår behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandling. Det kan också användas av par där den ena partnern har problem med att producera eller transportera sädesceller.
Spermierna lagras i flaskor i stora frysboxar som hålls vid mycket låga temperaturer, ofta kring -196 grader Celsius, för att bevara deras livskraft så länge som möjligt. När de ska användas tinas de upp och placeras i en kvinnas livmoder eller i en fertiliseringsbehandling, beroende på behandlingsvalet.
Det är viktigt att notera att det finns strikta regler och kvalitetskontroller för spermabanker för att garantera säkerhet och effektivitet. Alla donatorer måste genomgå en rigorös screeningprocess för att undvika överföring av sjukdomar eller genetiska avvikelser till barn som kan födas genom användning av donerade spermier.
'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.
Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.
Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.
Inom medicin refererar ett inhibitor till ett ämne eller en substans som motverkar eller minskar en biologisk process, kemisk reaktion eller enzymatisk aktivitet inom organismen. Inhibitorer fungerar genom att binda till specifika enzymer, receptorer eller proteiner och på så sätt hämma deras funktion.
Det finns två huvudsakliga typer av inhibitorer: reversibla och irreversibla inhibitorer. Reversibla inhibitorer binder till enzymet temporärt och kan avskiljas, medan irreversibla inhibitorer bildar en kemisk bindning med enzymet som inte går att avbryta.
Exempel på reversibla inhibitorer inkluderar ofta läkemedel som används för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel ACE-hämmare som används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt. Irreversibla inhibitorer kan också användas som läkemedel, såsom penicillin, som är ett antibiotikum som binder till och förstör bakteriens cellväggar.
I allmänhet är inhibitorer viktiga för att reglera biologiska processer och hjälpa till att upprätthålla homeostas inom kroppen.
Sädesblåsor, även kända som seminalvesiklar, är en del av det manliga reproduktionssystemet. De är ett par muskulösa, behåringsbeklädda organskapsel som producerar och lagrar en del av sädesvätskan, vilket är en gulaktig, näringsrik vätska som blandas med spermierna för att bilda sädesflöde under ejakulationen. Sädesblåsornas vätska utgör ungefär 60-80% av sädesflödet och innehåller näringsämnen som fructos, vitaminer och mineraler som hjälper till att livnära och transportera spermierna på deras väg genom kvinnans reproduktionssystem.
Människokromosom Y (Y-kromosomen) är en av de sex karyotypiska mänskliga kromosomerna. Den är den enda kromosomen i Y-kromosompar som tillsammans med X-kromosomen utgör det 23:e paret i cellkärnan hos manliga individuer.
Y-kromosomen är unik eftersom den nästan uteslutande förekommer hos män, och innehåller genetisk information som bidrar till att bestämma det manliga könet under fostertiden. Den innehåller också gener som påverkar andra kroppsliga drag, även om den endast utgör cirka 2% av den mänskliga genomet.
En viktig aspekt av Y-kromosomen är att den inte har en homolog parningspartner i form av en annan kromosom, till skillnad från de andra autosomala kromosomerna och X-kromosomen. Detta innebär att gener på Y-kromosomen inte kan kompensera för varandra om det uppstår fel i genuttrycket eller mutationer, vilket gör den särskilt känslig för negativa effekter av genförändringar.
Y-kromosomen är också viktig inom genetisk genealogi och populationsgenetik eftersom den till stor del består av icke-rekombinerande DNA-sekvenser, vilket gör att man kan följa dessa sekvenser genom flera generationer för att härleda släktträd och studera migrationer och populationers historia.
'Faderns exponering' refererar inom medicinsk terminologi till en faders kontakt med ett ämne, substance eller miljöfaktor som kan ha en potential påverka fostrets utveckling och hälsa. Detta kan inträffa under befruktningen eller under graviditeten när fostret är exponerat för substansen via moderns blodomlopp. Exempel på faders exponering inkluderar:
* Tobaksrök: Om en far röker, kan den aktiva tobaken och den passiva tobaken han utsöndrar i luften öka risken för missbildningar, låg födelsevikt och andningsproblem hos fostret.
* Alkohol: Om en far dricker alkohol, kan det påverka spermiernas kvalitet och minska chansen att bli befruktad. Även efter befruktningen kan alkoholkonsumtion hos fadern öka risken för fosterskador, såsom missbildningar och utvecklingsstörningar.
* Miljögifter: Exponering för miljögifter som tungmetaller, pesticider eller kemikalier kan påverka spermiekvaliteten hos fadern och öka risken för fosterskador.
Det är viktigt att notera att det fortfarande behövs fortsatta studier för att fullt ut förstå hur faders exponering påverkar fostrets utveckling och hälsa, men det rekommenderas alltid att undvika skadliga substanser så mycket som möjligt under tiden innan planerat barnalster.
Medicinskt sett definieras könssjukdomar hos män ofta som infektioner eller andra medicinska tillstånd som primärt påverkar de manliga könsorganen, såsom penis, prostata, testiklar och binjurar. Några exempel på vanliga könssjukdomar hos män inkluderar balanit (infektion eller inflammation av förhuden och/eller eggstocken), epididymit (inflammation av epididymis), prostatit (inflammation av prostata), orchit (inflammation av testikeln) och sexuellt överförbara infektioner (STI/STD) som chlamydia, gonorré och HIV. Andra icke-infektiösa tillstånd som kan påverka de manliga könsorganen inkluderar penilcancer, testikelcancer och benigna prostatiska sjukdomar som BPH (benign prostatahyperplasi).
'Zona pellucida' är ett membran som omger ovarialceller och ägg (oocyter) hos däggdjur, inklusive människor. Det består av en speciell grupp glykoproteiner och har flera viktiga funktioner under befruktningen.
Zona pellucida skyddar ägget från mekaniska skador och bakterieinfektioner, samt hjälper till att reglera interaktionen mellan spermier och ägg vid befruktningen. Spermier måste penetrera zona pellucida för att kunna befrukta ägget, och detta process kräver en speciell reaktion som kallas akrosomreaktionen. Efter befruktningen hjälper zona pellucida också till att förhindra att flera spermier kan penetrera samma ägg.
Icke-befruktade ägg kan lagras i ovarierna under en period med hjälp av zona pellucidas skyddande egenskaper, och det kan också spela roll i att initiera embryots utveckling efter befruktning.
'Miljöförorenande medel' är ett samlingsbegrepp för ämnen eller substanser som kan skada eller ha negativ inverkan på miljön. Detta kan ske genom att de orsakar luft-, vatten- eller markföroreningar, skadar levande organismer eller stör ekosystemens balans. Exempel på miljöförorenande medel inkluderar tungmetaller som kvicksilver och bly, klorfluorväten (som används i kyl- och spraymedel), polyklorerade bifenyler (PCB) och andra organiska halogener, växthusgaser som kolmonoxid och metan, samt plastföroreningar som mikroplaster.
'Könsmognad' refererer til den fysiske, kønsmæssige udvikling som unge gennemgår under puberteten, når de bliver fysisk voksne og skaber potentiale for reproduktion. Denne proces involverer ændringer i kroppen, herunder øget vækst, ændringer i kønsorganerne, udvikling af sekundære kønskarakteristika og begyndende produktion af reproduktionshormoner.
For drenge inkluderer dette typisk:
1. Øget væksthastighed og muskelmassevækst
2. Udvikling af body hair, herunder skæg, mustascher og behåring under armene og i skridtet
3. Dybning af stemmen
4. Ændringer i kønslivet, inklusive erektioner og ejakulationer
5. Udvikling af testikler og penis
For piger inkluderer dette typisk:
1. Begyndende menstruation (regelblodning)
2. Øget brystvækst
3. Udvikling af body hair, herunder underarmene og i skridtet
4. Voksende højde og vægt
5. Skift i kønslivet, inklusive vaginale sømmelubrikation
Könsmognad er en normal og vigtig del af udviklingen for både drenge og piger, men det kan variere meget fra person til person. Nogle unge vil nå puberteten tidligere eller senere end andre, og dette er normalt så længe der ikke er andre tegn på sundhedsproblemer.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
'Bromereda kolväten' refererar till organiska föreningar som innehåller kol, väte och brom. Kolatomerna i dessa molekyler är bundna tillsammans genom kovalenta bindningar, vilket bildar en kolkedja som kan vara antingen alifatisk (konsistens av en lång, orörd kolkedja) eller aromatisk (konsistens av en plan, cyklisk struktur med delokaliserade elektroner). Bromatomerna är kovalent bundna till kolatomerna i olika positioner längs kolkedjan.
Beroende på hur många bromatomer som finns i molekylen och deras placeringar kan bromerade kolväten ha skilda egenskaper, inklusive fysisk state, kokpunkt, löslighet och reaktivitet. Dessa föreningar används ofta inom industrin för att tillverka produkter som plaster, läkemedel, bränslen och många andra.
I'm sorry for the confusion, but "cellantal" is not a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or typo in the term you are looking for. If you have more context or information about what you are looking to define, I would be happy to try and help you further.
Hypogonadism är ett medicinskt tillstånd där äggstockarna eller testiklarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner. Hos kvinnor kan det leda till brist på menstruationer och svårigheter att bli gravid, medan män kan uppleva problem som sänkt libido, impotens och brist på sekundära könskaraktärsdrag. Hypogonadism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skador, sjukdomar, åldring eller ärftliga faktorer. Behandlingen beror på underliggande orsaken till tillståndet och kan omfatta hormonersättningst Therapi.
I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.
Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.
'Blodcellsantal' refererer til antallet af forskellige typer celler i blodet, inklusive røde blodceller (erytrocyter), hvide blodceller (leukocytter) og blodplader (trombocyter). Antallet af hver type celler kan være vigtigt at kende for diagnosticering og overvågning af forskellige sygdomme og tilstande. Normalværdierne for blodcellsantal varierer alt efter individets alder, køn, sundhedstilstand og andre faktorer.
Danmark er et land i Nordeuropa, der også kendes under navnet "Denmark" på engelsk. Det er en konstitutionel monarki og medlem af Den Europæiske Union (EU). Danmark består af det Jyske Ø, Fyn, Sjælland og mange mindre øer i Østersøen og Kattegat. Landet har en befolkning på omkring 5,8 millioner mennesker og København er hovedstaden. Danmark er kendt for sin høje levestandard, udviklet økonomi og veludviklede sundhedsvæsen.
Sertoli-celler, også kendt som sustentacyleceller, er støtteceller i hvirvelløse dyrs og pattedyrs testikler. De er en del af de strukturer, der udgør seminiferøre tubulerne, hvor spermatogenesen finder sted.
Sertoli-cellerne har flere vigtige funktioner:
1. De danner en form for barrierevæg, som beskytter de umodne spermakroder og andre celler i tubuluslumen mod det immune system.
2. De er involveret i nedbrydningen af overflødige gamete gennem fagocytosering.
3. De udskiller forskellige hormoner, bl.a. androgenbindende protein (ABP), inhibin og aktivin, som hjælper med at regulere spermogenesen og produktionen af follikelstimulerende hormon (FSH) fra hypofysen.
4. De er involveret i transporten af spermakroderne gennem tubuluslumen under deres udvikling til modne spermaceller.
5. De bidrager til opretholdelsen af en gunstig miljø i tubuluslumen, herunder ved at hjælpe med at regulere pH og ionbalancen.
Sädesepitel, även känt som spermatozoepitel, är ett slags epitelgewebe som tapetserar inre ytan av de smala rör (seminalrör) i en mannens testiklar där spermier produceras och mogenhetsprocessen sker. Dess huvudsakliga funktion är att producera, transportera och skydda spermier under deras utveckling från fosterstadiet till full mognad.
Sädesepitelcellerna har en speciell struktur med cilier (små hårstrån) på sin apikala yta som hjälper till att transportera spermier genom de smala rören. Dessa celler producerar också näringsrikt vätska som innehåller proteiner, vitaminer och mineraler som är nödvändiga för spermiers överlevnad och rörlighet.
Det är värt att notera att sjukdomar eller störningar i sädesepitelet kan leda till infertilitet hos män, eftersom det påverkar spermiernas produktion och funktion.
Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.
Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.
'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.
Testikelcancer, eller testikeltumörer, definieras som onkologiska tillstånd där cancerceller bildas i vesikelcellerna i testikeln. Det kan vara flera olika typer av tumörer som kan drabba testikeln, men de två vanligaste typerna är seminom och nonseminom. Testikelcancer är relativt sällsynt, men den är en av de vanligaste cancerformerna hos män i åldersgruppen 15-35 år. Symptomen på testikelcancer kan inkludera en smärtlös knöl eller förstoring i testikeln, en känsla av tunghet i scrotum, smärta i magen eller bäckenet och ibland även blod i urinen eller sädesvätskan. Behandlingen för testikelcancer innefattar oftast kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typ av tumör och dess utbredning.
Könshormonbindande globulin (SHBG) är ett protein som transporterar och reglerar nivåerna av könshormoner i blodet, såsom testosteron och östrogen. SHBG binder sig till dessa hormoner och förhindrar dem från att binda sig till sina målceller, vilket påverkar deras aktivitet och effekt på kroppen. Nivåerna av SHBG kan variera beroende på kön, ålder, vikt, leverfunktion och andra faktorer.
I'm sorry for any confusion, but "Kaskelot" is ikke en gyldig medisinsk term. The term "Kaskelot" refererer til en type hval, også kendt som den store potvale ("Great Sperm Whale"). Den er den næststørste art af hvaler og er kendt for sin store, spiselignende tand.
Jeg antar at du søger efter en medisk term. Hvis det er tilfældet, kan jeg prøve at hjælpe dig med at finde den rette information. Kan du please provide more context or clarify what you are looking for?
Kryptorkism är ett medicinskt tillstånd där en persons skulderblad sitter högre än normalt, vilket orsakas av att muskler och senor i området inte har utvecklats korrekt. Detta kan leda till problem med rörelseomfånget och smärtor i axeln och ryggen. I allvarliga fall kan det även påverka andning, hjärtfunktion och andra kroppsliga funktioner. Kryptorkism behandlas vanligen kirurgiskt genom att korrigera muskel- och senanordningen i axelområdet.
'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.
Spermatider är en typ av könsceller (gameter) hos människa och andra djur. De utvecklas från tidigare stadier av könscellerna, så kallade spermatogonier, genom en process som kallas spermatogenes. Spermatiderna är mycket mindre än spermatozooiderna (de mogna spermcellerna) och saknar flageller (rör), men de innehåller redan den halva uppsättningen kromosomer som ska överföras till ägget under befruktningen.
Spermatiderna är därför en viktig del av människans reproduktion och bildas i de speciella körtlarna hos mannen, testiklarna. När spermatiderna har utvecklats till fullt mogna spermatozooider transporteras de genom de sammanflätade rörsystemet i testikeln och förs till bitestikeln där de blandas med det så kallade seminalvätskan. Slutligen transporteras denna vätska, som nu innehåller spermatozooiderna, genom en ejakulation ut från kroppen.
Meios är en typ av celldelning som sker i könscellerna hos växter, djur och människor. Den har till syfte att producera könsceller, såsom ägg- och spermieceller, med halv den normala antalet kromosomer genom en reductionsteckning. Vid meiosen sker två omgångar av celldelning utan någon mellanliggande celldelning eller DNA-replikering.
Den första omgången av meios (meios I) innebär en crossing over-händelse där kromosompar i diploida celler byter material med varandra, vilket leder till en rekombination av genetisk information och skapar unika kombinationer av gener. Därefter skiljs de homologa kromosomparen åt och delas upp så att varje dottercell får halva antalet kromosomer.
Den andra omgången av meios (meios II) liknar en mitos, där de resterande kromosomerna i varje dottercell från meios I delas upp igen, vilket resulterar i fyra haploida dotterceller med halva antalet kromosomer jämfört med den ursprungliga diploida cellen.
Meiosen är en nödvändig process för sexuell reproduktion och säkerställer att könscellerna har en unik kombination av genetisk information, vilket leder till mångfald i arternas populationer.
'Ovum' är den biologiska termen för ett kvinnligt könscell, även känt som en äggcell. Det är den mogna, haploida cellen som produceras i äggstockarna (ovarierna) och kan bli befruktad av en spermie för att bilda en zygote, vilket är startpunkten för embryogenesen hos däggdjur. Ovum innehåller halva mängden kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell i kroppen och har potentialen att utvecklas till ett nytt individuellt organism om det blir befruktat och utvecklas till en fertil ägg.