Spottkörtelsjukdomar är sjukdomar som drabbar de exokrina spottkörtlarna, vilka producerar och secretionerar slem och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i maten för att underlätta dess absorption.
En spottkörtelinflammation, även känd som sialadentis, är en inflammation av en eller flera av kroppens spottkörtlar, vilket kan orsaka symptom som smärta, ömhet, svullnad och ökat salivflöde.
Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.
Sjukdomar i talgkörtlar, även kända som sebaceous gland diseases, är en grupp med tillstånd som påverkar funktionen och strukturen av talgkörtlarna, vilket kan leda till hudproblem såsom akne, rosacea, miliaria, syfilis, skabb och diverse former av dermatit.
Inflammation i tårsäcken (saccus lacrimalis).
Sjukdomar i svettkörtlarna, även kända som svettglands sjukdomar, är en grupp med olika medicinska tillstånd som påverkar strukturen eller funktionen hos svettkörtlarna och kan orsaka överdrivet svettning, luktande svett eller svårigheter att svettas normalt.
En spottkörteltumör, även känd som salivglandstumör, är en oskulär neoplasmi som utvecklas från celler inom ett av de majora eller minora salivglanden i huvudet och halsen.
Det tårbildande och tårledande systemet, vilket omfattar tårkörtlarna, ögonlockskanterna, bindhinnesäcken och tåravrinningen.
Spottkörtelsjukdomar i underkäken, även kända som sialoadenopati, involverar inflammation eller abnormalt fungerande spottkörtlar (salivkörtlarna) belägna under underkäken. Dessa kannor liknar bönor och producerar saliv för att underlätta sväljning och smakupplevelser. Spottkörtelsjukdomar kan orsaka symptom som torka i munnen, smärta, svullnad eller inflammation i käken, och i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer som infektioner eller tumörer.
Sjögren's syndrom är en autoimmun sjukdom som orsakar torrhet i ögon och mun, uppkommer då kroppens immunförsvar angriper slemhinnor och särskilt körtelvävnad.
Eyelid diseases refer to a range of medical conditions that affect the function and/or appearance of the eyelids, which are the delicate structures that protect and lubricate the eyes. These conditions can be caused by various factors such as genetics, aging, trauma, infection, inflammation, or tumors. Examples of eyelid diseases include:
De talgkörtlar som är belägna på ögonlockens insida, mellan ögonlocksranden och bindhinnan.
"Spottkörtlar, mindre" är en benämning på de små körtlarna som producerar slem och sitter utspridda över slemhinnor i kroppen, till exempel i näsa, ögon, öron och andningsorgan. Deras funktion är att hjälpa till med att fuktighetshålla slemhinnorna och skydda dem från skador och infektioner genom att producera ett sekret som innehåller bland annat proteiner, salter och vatten.
Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.
Spottkörtelstenar, eller sialolitiasis, är en vanlig förekommande tillstånd där små kalkliknande partiklar bildas i spottkörtlarnas gångsystem, vilket kan orsaka svullnad och smärta i munhålan.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tandvårdspatientdata som används för studier, diagnos eller behandlingsplanering.
En medical definition of 'Stones in the salivary gland ducts' is: Small, hard deposits composed of minerals and proteins that form in and obstruct the ducts leading from the salivary glands to the mouth, causing discomfort, pain, and difficulty swallowing.
'Gikt' är ett äldre, numera föråldrat medicinskt begrepp som syftar på höga nivåer av kolesterol och andra blodfetter i blodet, vilket kan leda till atherosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar. I modern medicinsk terminologi används istället termer som "dyslipidemi" eller "hyperlipidemi".

Spottkörtelsjukdomar, även kända som salivary gland diseases, är en samling medicinska tillstånd som drabbar spottkörtlarna och påverkar deras förmåga att producera och sekretera saliva. Detta kan leda till symptom som torka i munnen och sveda. Spottkörtelsjukdomar kan delas in i olika kategorier, såsom:

1. Inflammatoriska sjukdomar: Till exempel sialadenit (spottkörtelinflammation), Sjögrens syndrom och infektioner som orsakas av bakterier eller virus.
2. Obstruktiva sjukdomar: Till exempel stenar i spottkörtlarna, tumörer eller cystor som blockerar salivens väg ut från körtlarna.
3. Autoimmuna sjukdomar: Till exempel Sjögrens syndrom och sklerodermi, där kroppens immunförsvar angriper spottkörtlarna.
4. Neoplastiska sjukdomar: Till exempel godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer i spottkörtlarna, som kan orsaka en ökad eller minskad salivproduktion.

Symtomen på spottkörtelsjukdomar kan variera beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om, men de vanligaste symptomen inkluderar torka i munnen och sveda, svullnad i ansiktet eller halsen, smärta i spottkörteln och en förändrad smak i munnen. Behandlingen av dessa sjukdomar kan variera från antibiotika till kirurgi beroende på diagnosen.

En spottkörtelinflammation, också känd som sialadentit eller salpingit, är en inflammation av en eller flera spottkörtlar. Det kan orsakas av en infektion, vanligtvis bakteriell, men kan även vara relaterat till vissa mediciner, trauma, åldrande eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på en spottkörtelinflammation kan inkludera smärta i ansiktet eller halsen, svullnad, rödhet, feber och ökad salivproduktion. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men kan innefatta antibiotika för bakteriella infektioner, smärtstillande medel och vila. I allvarliga fall kan kirurgiskt avlägsnande av spottkörteln vara nödvändigt.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är körtlar som producerar och sekreterar saliv. De hittas i munhålan och i ansiktet runt ögonen. Dessa körtlar hjälper till att fuktar och skyddar slemhinnan i munhålan, underlättar smak- och känselkänslor samt underlättar sväljning av mat. Det finns tre par större spottkörtlar: de två underkäksgångarna (submandibulära), de två parotidkörtlarna (parotida) och de två underkindskörtlarna (sublinguala). Dessutom finns det många små körtlar i munhålan, som kallas accessoriska spottkörtlar.

Sjukdomar i talgkörtlar, också kända som sebaceous gland disorders, är en grupp med tillstånd som påverkar dessa körtlar och deras funktion. Talgkörtlarna producerar en oljig substans som hjälper till att fuktföra och skydda huden. När talgkörtlarna blir inflammerade eller infekterade kan det leda till olika typer av hudproblem.

Exempel på sjukdomar i talgkörtlar inkluderar:

1. Akne: Detta är en vanlig hudsjukdom som orsakas av blockerade och inflammerade talgkörtlar och svettekanaler. Det kan resultera i vitlor eller svarta prickar, papler och pustlar, främst på ansikte, rygg och skuldror.
2. Seborré: Detta är en tillstånd där talgkörtlarna producerar för mycket olja, vilket kan leda till hudutslag, rodnad och klåda. I allvarliga fall kan det leda till infektioner och skorpor.
3. Rosacea: Detta är en kronisk hudsjukdom som orsakar rödhet, inflammation och sårbarhet i ansiktet. Även om rosacea inte direkt berör talgkörtlarna, kan ökad produktion av olja från talgkörtlarna förvärras symptomen.
4. Förstoppning i talgkörteln (talgkörtelcyst): Detta är en små, icke-smittsam, långsamt växande knöl under huden som orsakas av en blockerad talgkörtel. De flesta cyster försvinner själva, men i vissa fall kan de behöva dräneras eller avlägsnas kirurgiskt.
5. Hirsutism: Detta är ett tillstånd där kvinnor utvecklar mörk och grov hårväxt på ansikte, bröst, magen och bakdel. Överproduktion av androgener (männens könshormoner) kan leda till ökad produktion av olja från talgkörtlarna, vilket förvärrar symptomen.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever några av dessa symtom eller har andra oroande symtom relaterade till din hud. En läkare kan hjälpa dig att fastställa diagnosen och ge råd om behandling.

Tårsäcksinflammation, även känd som dakryocystit, är en inflammation eller infektion i tårsäcken, en liten gång som leder tårvätskan från ögat till näshålan. Den kan orsakas av bakterier eller virus och tenderar att uppstå när tårvätskan inte kan rinna korrekt ut genom näsögonhålans öppning, vilket leder till en samling av vätska i tårsäcken. Detta kan ge upphov till symtom som rodnad, smärta, värk och ömmhet i innerkanterna av ögat, särskilt när man lutar huvudet ner eller trycker på den inflammerade områden. I allvarliga fall kan det leda till bildning av abscess eller celullit. Behandlingen för tårsäcksinflammation innefattar ofta varma kompresser, smärtstillande medel och antibiotika om det orsakas av en bakterieinfektion. I vissa fall kan kirurgi behövas om problemet är återkommande eller svårbehandlat.

Sjukdomar i svettkörtlarna, även kända som svettgångssjukdomar, är en grupp sjukdomar som drabbar svettkörtlarna och deras funktion. Det finns två huvudsakliga typer av svettkörtlar: ekkrina och apokrina. Ekkrina svettkörtlar är jämnt fördelade över hela kroppen och producerar ett vattenhaltigt, saltrikt sekret som hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Apokrina svettkörtlar finns främst i huden runt ögonen, näsan, läpparna, brösten och könsorganen, och producerar ett sekret som innehåller protein och lipider.

Sjukdomar i svettkörtlarna kan delas upp i två kategorier: funktionella och strukturella. Funktionella sjukdomar påverkar svettkörtlarnas förmåga att producera eller sekretera svett, medan strukturella sjukdomar orsakar förändringar i själva svettkörtelstrukturen.

Exempel på funktionella sjukdomar inkluderar:

* Hypohidros eller anhidros: För lite svettproduktion, vilket kan leda till överhettning och feber.
* Hyperhidros: För mycket svettproduktion, ofta i handflator, fötter, armhålor eller ansikte. Detta kan vara relaterat till rädsla, ångest, värme eller motion, men kan också vara ett symtom på en underliggande sjukdom.
* Bromhidros: Stinkande svett som orsakas av bakteriell nedbrytning av apokrint sekret.

Exempel på strukturella sjukdomar inkluderar:

* Nevus sebaceus: En födelsemässig hudförändring som kan leda till svettkörtelcancer (hidradenocarcinom).
* Hidradenit: En inflammatorisk hudsjukdom som orsakar små, rodnande knölar i armhålor, lår och andra kroppsställen.
* Svettkörtelcancer: Ovanligt, men aggressivt cancer som kan uppstå i svettkörtlarna.

Behandling av svettkörtelsjukdomar beror på typen och allvarlighetsgraden av sjukdomen. För hyperhidros kan behandling inkludera mediciner, botoxinjektioner eller kirurgi. För strukturella sjukdomar kan behandling omfatta kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi.

Spottkörteltumörer, eller sklerokrinoide tumörer, är sällsynta benigna (godartade) tillväxter i spottkörteln (glandula salivaris). De utgör ungefär 10 procent av samtliga spottkörteltumörer. Tumören består av ett nästan exklusivt aggregat av slemhinnesälceller, så kallade sklerokrinocyter, som bildar små knutar eller nystan i salivkörtelns utförsgångar.

Spottkörteltumörer är oftast små och växer långsamt över tid. Symptomen kan inkludera en smärtsam, ömmande känsla eller en uppfylld känsla i kinden där tumören finns, sväljningssvårigheter, torka i munnen och/eller en förändrad smakupplevelse. I vissa fall kan spottkörteltumörer leda till en ökad risk för infektion i munhålan.

Även om de flesta spottkörteltumörer är godartade, kan de i sällsynta fall bli elakartade (maligna). Dessa tumörer kallas adenoid cystiska karzinom och är mycket aggressiva. De kan inkräktas på omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att spottkörteltumörer diagnostiseras och behandlas tidigt för att minska risken för komplikationer och för att säkerställa den bästa möjliga utgången för patienten. Behandlingen kan inkludera kirurgi, strålbehandling eller en kombination av båda.

'Tärapparat' är ett medicinskt begrepp som refererar till det komplexa systemet av glander och strukturer i ögat som producerar, lagrar och transporterar tårvätska. Det inkluderar lacrimalkörtlarna, som producerar den vattenbaserade delen av tårflödet, accessoriska glander som producerar olja för att mjukna och skydda ytan på ögat, samt det intrakorneala lagret och tarskörtelns gångar som lagrar och transporterar tårvätskan över ögonytan. Tårapparatet har en viktig funktion i att hålla ögats yta fuktig, skydda det från skador och främmande partiklar, samt underlätta synprocessen genom att hjälpa till att klara borta smuts och andra avlagringar på ögonytan.

'Spottkörtelsjukdomar underkäke' refererar till patologiska tillstånd eller sjukdomar som drabbar spottkörtlarna i underkäken, även kända som submandibulära spottkörtlarna. Dessa är en par av salivary glands belägna i underkäken och producerar en viktig del av munsaliven.

Exempel på spottkörtelsjukdomar som kan drabba underkäken inkluderar:

1. **Salivstensbildning (Sialolitiasis)**: Det bildas stenar i gångsystemet för spottkörtlarna, vilket kan leda till smärta, svullnad och infektion.

2. **Infektioner**: Bakteriella eller virala infektioner kan drabba spottkörteln och orsaka symtom som smärta, svullnad, rödhet och feber.

3. **Tumörer**: Både godartade och elakartade tumörer kan förekomma i spottkörtlarna. De godartade är oftast ofarliga, medan de elakartade kan vara aggressiva och kräva kirurgisk behandling.

4. **Autoimmuna sjukdomar**: Sjukdomar som Sjögrens syndrom kan drabba spottkörtlarna och leda till torr mun och ögon.

5. **Inflammatoriska sjukdomar**: Kronisk slemhinneinflammation (chronic sialadenitis) är en inflammatorisk sjukdom som kan drabba spottkörtlarna.

6. **Obstruktioner**: Obstruktioner i gångsystemet för spottkörteln kan leda till återkommande infektioner och svullnad.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever tecken på en av dessa sjukdomar eller tillstånd. Tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen betydligt.

Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunsvar riktas felaktigt mot ett eller flera av kroppens egna vävnader. I detta fall angriper immunförsvaret slemkörtlarna i kroppen, vilket leder till torrhet i ögon och mun.

Sjögrens syndrom kan vara primärt, då det är den enda sjukdomen som drabbar individen, eller sekundärt, då det förekommer tillsammans med en annan autoimmun sjukdom, såsom reumatoid artrit eller systemisk lupus erythematosus (SLE).

Typiska symtom på Sjögrens syndrom innefattar torra ögon och munn, men andra symtom kan också förekomma, såsom trötthet, muskel- och ledsmärtor samt andningssvårigheter. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar och laboratorietester som visar på autoantikroppar i blodet.

Det finns behandlingar tillgängliga för Sjögrens syndrom som kan hjälpa att lindra symtomen och förebygga komplikationer, men det finns inte någon känd botemedel för sjukdomen.

Eyelid diseases refer to a variety of medical conditions that affect the eyelids, which are the delicate structures that protect the eyes. These conditions can cause symptoms such as redness, swelling, pain, itching, tearing, and visual changes. Some common eyelid diseases include:

1. Blepharitis: inflammation of the eyelid margins, often caused by bacterial infection or skin disorders like seborrheic dermatitis.
2. Chalazion: a firm, painless lump that forms on the eyelid due to blockage and inflammation of an oil gland.
3. Stye: a red, painful bump that develops on the eyelid due to infection of an eyelash follicle or oil gland.
4. Entropion: inward turning of the eyelid, causing the lashes to rub against the eye and potentially leading to corneal damage.
5. Ectropion: outward turning of the eyelid, which can cause dryness, irritation, and tearing.
6. Ptosis: drooping of the upper eyelid, which may obstruct vision and require surgical correction.
7. Dermatochalasis: excessive skin on the upper eyelids, often associated with aging and sometimes requiring surgery.
8. Eyelid tumors: benign or malignant growths that can develop on the eyelid, including basal cell carcinoma, squamous cell carcinoma, and melanoma.
9. Allergic conjunctivitis: eye inflammation caused by an allergic reaction to substances like pollen, dust mites, or pet dander, which can also affect the eyelids.
10. Contact dermatitis: skin irritation or allergic reaction on the eyelid caused by exposure to cosmetics, skincare products, or other substances.

Proper diagnosis and treatment of eyelid diseases are essential for maintaining eye health and preventing complications. Treatment options may include medications, lifestyle changes, or surgical intervention, depending on the specific condition and its severity.

Meiboms körtlar är en typ av talgkörtlar som finns i ögonlocken hos människor och djur. De är uppkallade efter den tyske ögonläkaren Heinrich Meibom, som beskrev dem på 1600-talet. Dessa körtlar har till uppgift att producera en oljig film som ligger ovanpå tårfilmen och hjälper till att förhindra att tårflödet försvinner för snabbt och att skydda ögat från skador och infektioner.

Meiboms körtlar har en utvidgad del, som kallas akinus, där oljan bildas, och en smalare del, som kallas tärning, genom vilken oljan sedan transporteras till ytan av ögonlocken. När ögonlocken blinkar pressas oljan ut genom små hål i tärningens väggar och fördelas över ögat.

Dysfunktion i Meiboms körtlar kan leda till ögonirritation, torra ögon och ögoninfektioner som exempelvis hordeolum och kännetecknas av en förändrad oljefilm med högre viskositet och minskat antal lipider.

"Minor salivary glands" refer to the smaller exocrine glands in the body that produce and secrete saliva. These glands are located throughout the oral cavity, with the majority found in the soft tissues of the lips, palate, and cheeks. They are responsible for producing a significant portion of the saliva used for lubrication, digestion, and maintenance of oral health. Unlike the larger parotid and submandibular glands, the minor salivary glands are generally too small to be seen or felt during a physical examination.

Den underkäksspottkörteln, även känd som submandibulärt gland, är en av de tre parvisa paren spottkörtlarna hos människor. Den underkäksspottkörteln är belägen i underkäken och producerar saliv som hjälper till att smida maten och underlätta sväljningen. Saliven innehåller enzymer som börjar nedbryta kolhydraterna i maten redan i munhålan.

'Spottkörtelstenar' är en medicinsk term som refererar till små, hårda avsättningar av kalksalter som bildas i körtelvävnaden, särskilt i de små salivkörtlarna under tungan och under underkäken (submandibulära och sublinguala körtlarna). Dessa stenar kan orsaka problem med avflödet av spegelsyra och leda till symptom som smärta, svullnad och infektion i munhålan. Stenarna kan vara asymptomatiska eller orsaka allvarliga besvär beroende på storleken och platsen där de bildas. Behandlingen kan innebära avlägsnande av stenarna med hjälp av minimalinvasiva tekniker eller kirurgi.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.

Stenar i spottkörtelgången, också kända som salivary gland stones eller sialolitiasis, är en vanlig komplikation till gallbesvär (salivary gland dysfunction). De bildas när mineralrik salt upphör att lösas i speichel och istället sedimenterar och stelnar i spottkörtelgångarna.

Stenarna kan vara av olika storlekar, från små sandkornslika partiklar till stora, centimeterstora klumpar. Små stenar kan passera utan symtom, medan större stenar kan blockera gångarna och leda till inflammation, smärta, svullnad och infektion i spottkörteln.

Symptomen på stenar i spottkörtelgången kan inkludera plötslig eller progressiv smärta i ansiktet eller halsen, särskilt under käkbenet, svullnad i kinden eller halsen, illamående och kräkningar, feber och trötthet.

Diagnos ställs vanligen genom en kombination av fysisk undersökning, medicinsk historia, bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller datortomografi (CT), samt eventuellt laboratoriemässiga tester på blod och saliv.

Behandlingen kan variera beroende på stenarnas storlek, läge och symtom. För små stenar kan simpel observation räcka till, medan större stenar kan behöva avlägsnas genom operation eller extrakorporal stötvågslitotripsi (ESWL), en metod som använder ultraljudsvågor för att krossa stenen i små bitar.

'Gikt' er ein norsk ord som oftest brukes for å beskrive høye verdiar av kolesterol i blodet, særlig den del kallt LDL-kolesterol (bokstavene står for 'låve densitet lipoprotein'). Det kan også være kjent som "dårligt kolesterol" på grunn av sin rolle i å øke risikoen for hjerte- og karsjukdommer.

Her er en mer formell definisjon:

Gikt, eller hyperlipidemi, refererer til høye nivåer av lipider (fedtstoffer) i blodet, inkludert både kolesterol og triglycerider. Hyperlipidemi kan være en arvelig forutsattelse eller det kan være akkumulert som en følge av livsstilsfaktorer som dårlig ernæring, overvikt, liten aktivitet og røyking. Høye LDL-kolesterolnivåer er særlig forbundet med økt risiko for atherosklerose, en tilstand der plak (fedt, kolesterol og andre celler) akkumulerer seg i blodkar og kan føre til hjerte- og karsjukdommer.

Spottkörtelsjukdomar, Konkrement, Obstruktion). ...
Spottkörtelsjukdomar, Inflammationer i matsmältningsorganen, Halsinfektioner, Vårdrelaterade sjukdomar). ...
Cancer i matsmältningsorganen, Spottkörtelsjukdomar, Huvud- och halscancer). ...
Spottkörtelsjukdomar, Konkrement, Obstruktion). ...
Bor du utanför Stockholm? Enligt patientlagen gäller även att du som bor i annat landsting kan söka vård hos oss med remiss. Frikort och enhetlig patientavgift gäller. ...
och förlopp 57; Symtom 58; Diagnostik 59; Handläggning och uppföljning 60 Andra utredningsmetoder 317; Spottkörtelsjukdomar 317 ...
Tyngdpunkten ligger på individuell diagnostik och behandling av hörsel- och yrselsjukdomar, spottkörtelsjukdomar, sjukdomar i ...
  • Tyngdpunkten ligger på individuell diagnostik och behandling av hörsel- och yrselsjukdomar, spottkörtelsjukdomar, sjukdomar i svalg- och struphuvud samt matstrupe. (varbi.com)