Sprängämnena är en kategori av explosiva material som är designade för att producera en stor och plötslig frisättning av energi när de initieras på rätt sätt. De kan vara i fast, flytande eller gasform. Några exempel på sprängämnen inkluderar trotyl (TNT), hexogen (RDX) och pentrit (PETN). Sprängämnena används ofta i militära sammanhang, till exempel i bomber och granater, men de kan också användas inom gruvbrytning, byggnation och andra civila industrier.

Det är viktigt att notera att sprängämnena är farliga och ska hanteras med stor försiktighet av utbildade experter. De kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall om de används på fel sätt eller om de faller i fel händer.

Trinitrotoluen (TNT) är en kraftfull sprängämne som består av kol, väte, kväve och syre. Den har den kemiska formeln C6H2(NO2)3CH3 och är en gul till brun färgad kristallin substans vid rumstemperatur. TNT används ofta som en komponent i militära sprängmedel på grund av sin stabilitet, det vill säga att den inte tenderar att detonera under normala förhållanden, och dess kraftfulla sprängverkan när den till slut detonerar.

'Sprängningar' är ett medicinskt term som ofta används för att beskriva en situation där det sker en plötslig och explosiv utvidgning av ett organ eller en kroppsfylld vätska, oftast orsakad av högt tryck. Det kan inträffa till följd av en patologisk process, såsom en blodpropp i en artär (emboli) eller en infektion som orsakar gasbildning (gas gangrän). Sprängningar kan också förekomma i huden vid högt tryck från ett komprimat gasformigt ämne, såsom när en gascylinder exploderar. Symptomen på en sprängning kan variera beroende på vilket organ eller vävnad som är drabbade, men kan inkludera smärta, svullnad, blåfärgning av huden och i vissa fall skada till grannorgan. Behandlingen av en sprängning kan omfatta kirurgiskt avlägsnande av det drabbade området, läkemedel för att behandla underliggande orsaker och smärtlindring.

Sprängskada är en term inom traumatologi och betecknar skador som orsakats av explosioner eller sprängmedel. Sprängskador kan vara mycket allvarliga och komplexa, eftersom de ofta orsakar skador på flera olika kroppsdelar samtidigt.

Typiska skadeorsaker inkluderar tryckvågor, fragment av sprängmedlet eller andra föremål som skjuts ut med hög hastighet, och bränder eller kemikalier som frigörs vid explosionen. Skadorna kan vara både yttliga, såsom sår och brännskador, och inre, såsom skador på organ och blodkärl.

Sprängskador kan vara livshotande och kräver ofta akut sjukvård och intensiv vård. Behandlingen kan omfatta kirurgi, läkemedel, rehabilitering och psykologisk stöd.

En impulskontrollstörning (ICD-10: F63) är ett mentalt tillstånd där en person har svårigheter att motstå impulser, drifter eller kortsiktiga begär som är potentiellt skadliga för sig själv eller andra. Personer med impulskontrollstörningar upplever ofta en ökad spänning eller affekt just innan de agerar på ett impulsivt sätt, och efteråt kan känna lättnad, nöje eller tillfredsställelse.

Exempel på impulskontrollstörningar inkluderar:

1. Kleptomaní: en svårighet att motstå stöldimpulser, trots att det inte behövs och/eller det finns inga ekonomiska fördelar med att stjäla.
2. Pyromani: en svårighet att motstå impulsen att tända eld eller orsaka brand.
3. Sexuella impulskontrollstörningar, inklusive exhibitionism och sexuell tvångsmissbruk.
4. Trichotillomani: en svårighet att motstå impulsen att rycka ut hårstrån eller övriga kroppsbehåringar.
5. Patologiskt spelande (spelberoende): en svårighet att kontrollera impulserna att spela och satsa pengar, trots negativa konsekvenser.
6. Intermittent explosiv disorder: upprepade episoder av aggression eller våld som inte är föregånget av provocerande handlingar från andra, och som inte kan förklaras av annan psykiatrisk eller neurologisk störning.

Det är värt att notera att impulskontrollstörningar skiljer sig från tvångssyndrom (ICD-10: F42), där en person upplever tvångsmässiga tankar och handlingar som de inte kan motstå, men som de inte heller njuter av. I impulskontrollstörningarna däremot, upplever personen ofta en viss tillfredsställelse eller lättnad under eller omedelbart efter att ha genomfört handlingen.

'Bomber' är inget medicinskt begrepp. Ordet 'bomber' används vanligtvis för att referera till ett flygplan som är specialdesignat för att transportera och fäll ut bomber i militära sammanhang. Det kan också användas i överförd bemärkelse för att beskriva en person som orsakar problem eller skador genom sitt beteende, men detta är inget medicinskt begrepp.

Den medicinska definitionen av "explosiv dekompression" är en plötslig reduktion av det tryck som omger kroppen, särskilt under övervattentryck, vilket kan leda till formation av gasbubblor i vätskor och vävnader, vilket kan orsaka skador på kroppens vävnader och organ. Detta är en potential farlig situation som kan uppstå vid diversion eller annan plötslig tryckminskning under vattnet, särskilt vid djup dykningar.