Patientisolering, utrustning
Livskvalitet
Tarmar
Blindtarm
Metagenome
Specifikt patogenfria organismer
Mag-tarmsystemet
Tunntarm
Biomedicinsk förbättring
Avföring
Matsmältningssystemet
Tarmslemhinna
Lactobacillus delbrueckii
Liv
Bacteroides
Dimetylaminer
Fermenterade mjölkprodukter
Litocholsyra
Bakterier
Methanobrevibacter
Disackaridaser
Amygdalin
Grovtarm
Grampositiva endosporbildande bakterier
"Steriluppfödda djur" är djur som har fötts upp i större skala under sterila förhållanden, ofta i slutna system där djuren aldrig kommer i kontakt med andra djur eller mikroorganismer utanför systemet. Detta görs vanligtvis genom användning av tekniker som artificiell insemination och embryotransfer. Syftet är att undvika smittspridning och sjukdomar, och producera djur av hög kvalitet och renhet, särskilt inom områden som livsmedelsproduktion och forskning.
"Patient isolation with equipment" refererar till åtgärder som vidtas för att isolera en patient från andra personer och/eller yttre miljö för att förhindra spridning av smitta eller infektion. Detta kan involvera användning av speciell utrustning, såsom skyddsvästar, ansiktsmasker, handskar, hattar och ögonskydd, samt användning av isoleringsrum med negativ lufttryck och filtrering.
Isoleringen kan vara indikerad för patienter som har diagnostiserats med smittsamma sjukdomar som är kontagiosa eller högst smittsam, såsom tuberkulos, SARS, MERS, Ebola och COVID-19. Isoleringen kan också vara indikerad för patienter som har en svagt fungerande immunsystem eller för patienter som behandlas med känsliga tekniker såsom stamcellstransplantation.
Den speciella utrustningen som används under patientisoleringen är till för att skydda personal och besökare från att bli smittade, samt för att förhindra spridning av sjukdomen till andra patienter och yttre miljö. Detta hjälper också att säkerställa en trygg och effektiv vårdmiljö för patienten.
'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.
'Tarmar' er en begrep som oftest refererer til tarmen i det menneskelige eller dyrede digestive system. Tarmen er en del av fordøjelseskanalen, der starter i mavesækken og ender i endetarmen (anus). Der er flere dele af tarmen, herunder tyndtarm, tyktarm og endeligt endetarmen.
Tyndtarmen er den længste del af tarmen og er hvor det meste af næringsupptagelsen sker. Tyktarmen er kortere, men har en større diameter end tyndtarmen og er hvor vand og salt absorberes, og hvor afføringen dannes. Endeligt er endetarmen hvor afføringen udskilles fra kroppen.
Det er viktig å ha en god tarmfunksjon for å sikre en god helse. En ubalansert tarmflora kan føre til fordøjelsesproblemer, inflammatoriske tarmsygdommer og andre helsesvikt. Derfor er det viktig med en balanset kosthold og livsstil for å sikre en god tarmhelse.
'Blindtarm' er en medisinsk betegnelse for den del af tyktarmen som ligger closest to tarmens begyndelse. Den kaldes også caecum. Blindtarmen har form som et slyngeformet, blindt sidesving og er forbundet til det øvrige tyktarms system via en smal passage kaldet ileocecal valv (Bauhins klap).
Blindtarmen har en gennemsnitlig længde på cirka 3-4 centimeter og er beliggende i den nedre del af mavesystemet, hvor den hjælper med at absorbere vand og elektrolytter fra afføringen. I blindtarmen findes også en stor mængde bakterier, der spiller en vigtig rolle i fordøjelsen af visse kostkomponenter, herunder komplekse kulhydrater og proteiner.
Visse sygdomme kan ramme blindtarmen, herunder blindtarmsbetændelse (appendicitis), hvor der dannes et inflammatorisk respons i blindtarmens slimhinde, ofte som følge af en forsnævring eller obstruktion af blindtarmens lysning. Andre sygdomme omfatter blindtarmscancer (appendiceal cancer) og blindtarmsulvus (appendiceal diverticulitis).
'Metagenom' är ett begrepp inom genomforskning och refererar till det totala genomet hos alla mikroorganismer (bakterier, archaeer, svampar, virus med flera) som finns i en specifik miljö, till exempel jord, vatten eller en organisms kropp. Metagenomen inkluderar alltså inte endast kända arter och deras gener, utan också tidigare okända mikroorganismer och deras genetiska material. Denna metod ger forskarna möjlighet att studera mikrobiella samhällen som helheter istället för att isolera och studera en enda art i taget, vilket kan ge ett mer fullständigt och korrekt förståelse av de interaktioner som sker mellan olika arter och deras roll i ekosystemet.
Monomethylhydrazin (MMH) är ett kemiskt compound som används som raketbränsle. Det är en färglös, flytande och mycket giftig vätska med den kemiska formeln CH3NHNH2. MMH är en stark reducerare och reagerar explosivt när det kommer i kontakt med oxiderande ämnen som till exempel vätgas eller raketbränslen baserade på väteperoxid.
I medicinsk kontext kan MMH förekomma vid toxicologisk undersökning av en persons blod om man misstänker att personen har varit utsatt för detta ämne, eftersom det är ett starkt gift som kan ha skadliga effekter på bland annat levern, njurarna och centrala nervsystemet.
"Specifically pathogen-free (SPF) organisms" är en term som används inom forskning och djurhållning för att beskriva djur eller andra levande organismer som har uppfödts, hållits och undersökts under kontrollerade förhållanden med syfte att undvika exponering för vissa patogener (smittämnen som orsakar sjukdom).
SPF-organismer används ofta inom forskning för att minska variabiliteten i experimentella resultat, eftersom avsaknaden av specifika patogener kan reducera påverkan av infektioner på djurens beteende, fysiologi och immunförsvar. Detta är särskilt viktigt inom områden som immunologi, toxicologi och farmakologi, där kontrollen över variabler är av högsta vikt för att kunna dra slutsatser om forskningsresultaten.
Det är värt att notera att det finns olika nivåer och standarder för SPF-organismer beroende på art, patogener och användningsområde. Dessutom kan det vara möjligt att en SPF-organism fortfarande bär på andra, icke-relaterade patogener eller infektioner, så det är alltid viktigt att ta hänsyn till specifika krav och riktlinjer när man arbetar med dessa organismer.
'Mag-tarmsystemet' er en betegnelse for det samlede digestive system, der inkluderer munden, spiserøret, maven, tarme, leveren, galdeblæren og bugspytkirtlen. Dette system har ansvaret for at fordøje maden, absorbere næringsstofferne og udskille affaldsstoffer.
Maven er en muskelholdig sak, der modtager maden fra spiserøret og indleder fordøjelsesprocessen ved at sekretere mavesaft, som indeholder enzymer, der bryder ned proteiner. Maven også gemme maden i en periode, så den kan fordøjes bedre.
Tarme er et system af hulrum og rør, der strækker sig fra mavesækkens udgang til anus. De fleste af tarmerne har en indvendig overflade, der er dækket med små fold, som øger overfladen, så organismen kan absorbere næringsstofferne bedre. I tarmene findes også mange forskellige typer af bakterier, som hjælper til at fordøje maden yderligere.
Leveren og galdeblæren er to vigtige organer, der hjælper med at fordøje fedtstoffer. Leveren producerer galdesaft, som indeholder salte og stoffer, der hjælper med at opløse fedtstofferne, så de kan absorberes i tarmene. Galdeblæren lagrer galdesaften og udskiller den ind i tolvfingertarmen, når organismen spiser.
Bugspytkirtlen er et andet vigtigt organ, der producerer enzymer, som hjælper med at fordøje kulhydrater, proteiner og fedtstoffer. Bugspytkirtlen udskiller også insulin, et hormon, der regulerer blodsukkeret i organismen.
Sammen arbejder disse organer for at fordøje maden og absorbere næringsstofferne, så organismen kan vokse og fungere korrekt. Hvis der er problemer med et af disse organer, kan det have en betydelig indvirkning på organismens helbred og livskvalitet.
Den tjocka tarmen, även kallad kolon, är en del av det mänskliga digestiva systemet. Den sträcker sig från blindtarmen till rektum och har en genomsnittlig längd på 150 cm hos vuxna. Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att absorbera vatten och elektrolyter samt fermentera o absorptionstaget i tunntarmen obalanserade kolhydrater, proteiner och fiber med hjälp av bakterier. Detta leder till produktion av korta fettsyror, vitaminer och gaser.
Tjocktarmen har tre delar: den uppåtriktade ascendenta kolon, det tvärställda transversala kolon och den nedåtriktade descendenta kolon samt det slutliga sigmoideala kolon som leder till rektum. Tjocktarmen har ett rikligt blodförsörjning och ett tjockt lager av muskulatur, vilket hjälper till att förflytta tarminnehållet framåt genom peristaltiska rörelser.
Tunntarm, på latin "intestinum tenue", är en del av matsmältningssystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den består av två segment: duodenum, jejunum och ileum. Tunntarmen är den plats där näringsämnen absorberas till blodomloppet efter att de bryts ned i magen.
Duodenum är det första segmentet av tunntarmen och mäter ungefär 25 cm i längd. Här neutraliseras den sura maten från magsäcken med hjälp av bikarbonat som produceras i bukspottkörteln. Duodenum är också platsen där näringsämnen som protein, kolhydrater och fetter fortsätter sin nedbrytning med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern.
Jejunum och ileum är de två efterföljande segmenten av tunntarmen. Jejunum är ungefär 2,5 meter långt och har en yta som är täckt med fingerliknande utskott kallade villi och mikrovilli. Dessa ökar den inre ytan av tunntarmen, vilket underlättar näringsabsorptionen. Ileum är ungefär 3,5 meter långt och har färre, men större villi jämfört med jejunum. Här absorberas de sista resterna av näringsämnen innan maten passerar vidare till tjocktarmen.
I tunntarmen sker också absorptionen av vatten och elektrolyter, samt produktionen av antikroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.
"Biomedical improvement" är inte en etablerad medicinsk term, men den kan tolkas som en förbättrad förståelse eller behandling av en sjukdom eller skada baserat på biologisk forskning och teknik. Detta kan inkludera utvecklingen av nya läkemedel, terapier, diagnostiska tester eller medicinska tekniker som bygger på insikter om de biologiska mekanismerna bakom en viss sjukdom. Biomedicinska förbättringar kan leda till nya behandlingsalternativ och förbättrad patientvård.
'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.
'Matsmältningssystemet' är ett samlingsbegrepp för de organ och processer som bryter ner föda till näringsämnen, som kan absorberas och användas av kroppen. Detta inkluderar mun, tunga, svalg, magsäck, tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (jejunum och ileum) och tjocktarm (colon och rectum). Även levern, bukspottkörteln och gallblåsan är viktiga delar av matsmältningssystemet eftersom de hjälper till med att bearbeta och fördela näringsämnena.
I matsmältningssystemet bryts födan ner mekaniskt genom käkarnas, tarmarnas och musklerna i mag-tarmkanalen samt kemiskt genom enzymer som produceras av bukspottkörteln och gallblåsan. När födan är tillräckligt finfördelad kan näringsämnena absorberas genom tjocka tarms epitelceller och transporteras via blodomloppet till olika delar av kroppen för att användas som energi eller byggmaterial.
Översatt från engelska:
'The digestive system' is a collective term for the organs and processes that break down food into nutrients that can be absorbed and used by the body. This includes the mouth, tongue, esophagus, stomach, small intestine (duodenum, jejunum and ileum) and large intestine (colon and rectum). The liver, pancreas and gallbladder are also important parts of the digestive system because they help process and distribute nutrients.
In the digestive system, food is mechanically broken down by the jaws, muscles in the gastrointestinal tract, and enzymes produced by the pancreas and gallbladder. Once the food is adequately broken down, nutrients can be absorbed through the epithelial cells of the small intestine and transported via the bloodstream to different parts of the body for use as energy or building materials.
Tarmslemhinna, också känd som kolonslemhinna eller colonmucosa, är den inre ytan av tjocktarmen (colon) som är tapetformad av epitelceller och underliggande bindväv. Den består av tunna, cylindriska epitelceller som sitter tätt intill varandra och bildar ett slags skyddande skikt. Dessutom innehåller tarmslemhinna blodkärl, lymfkärl och nervceller som hjälper till att absorbera näringsämnen, transportera bort avfall och reglera tarmfunktionerna. Tarmslemhinnan är också viktig för immunförsvaret eftersom den innehåller celler som producerar antikroppar och andra substanser som hjälper till att bekämpa infektioner.
'Lactobacillus delbrueckii' är en art av grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa människors tarmar och könsorgan. Denna bakterie använder ofta laktos som energikälla och kan producera mjölksyra som en biprodukt, vilket gör den till en probiotisk bakterie som kan hjälpa till att återställa balansen av normalt förekommande bakterier i kroppen. Den kan också användas inom livsmedelsindustrin för att fermentera matvaror, såsom yoghurt och ost.
'Liv' är ett komplext fenomen som kan vara vanskligt att definiera på ett entydigt sätt inom medicinen, eftersom det involverar både fysiologiska och filosofiska aspekter. Men en medicinsk definition av liv kan vara:
"Livet är en process som innefattar självständighet, tillväxt, reproduktion, respons och adaptation hos en organism. Det kan också definieras som den elektrokemiska aktiviteten i celler som underhåller homeostas, metabolism och reproduktion."
Det är värt att notera att det finns olika definitioner av liv inom olika områden av medicinen och biologin. Dessutom kan begreppet 'död' vara lika komplext som 'liv', eftersom det finns olika kriterier för att fastställa dödsfall, såsom hjärndöd eller cirkulationsdöd.
'Bacteroides' är en genus av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos däggdjur, inklusive människor. De utgör en stor del av den normala bakteriefloran i tarmsystemet och hjälper till att bryta ned komplexa kolhydrater som inte kan brytas ner av värden.
Bacteroides-arter är också kända för sin förmåga att producera en rad enzymer som kan bryta ned proteiner, lipider och kolhydrater, vilket gör dem till effektiva sönderdelare av organiska material i tarmen. Dessa bakterier är också kända för sin förmåga att bilda biofilm, vilket kan göra dem svårare att behandla med antibiotika.
I vissa fall kan Bacteroides-arter orsaka infektioner, särskilt när de kommer utanför tarmen och tränger in i andra kroppsdelar. De kan orsaka abscesser, meningit, sepsis och andra infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Dimetylamin (dimethylamine) er en organisk forbindelse med den kemiske formel (CH3)2NH. Det er en sekundær amin, hvor to methylgrupper er bundet til en central kvælstofatom. Dimetylamin er en farveløs, luftbunden gas med en skarpt fiskeagtig lugt.
I medicinsk sammenhæng kan dimetylamin være associeret med visse sygdomstilfælde, herunder visceroakral lymfgomi (VLL) og Fisher's syndrome. Ved disse tilstande kan der være forhøjede niveauer af dimetylamin i urinen. Dog bør det understreges at dimetylamin ikke er en direkte årsag til disse sygdomme, men snarere et potentialt bio markør for dem.
Fermenterad mjölkprodukt är en livsmedelsprodukt som tillverkas genom en kontrollerad fermentationsprocess där specifika bakterier eller jästsvampar omvandlar laktos (mjölksocker) i mjölken till syra, kolmonoxid och andra metaboliter. Denna process resulterar i en ändring av smaken, konsistensen och hållbarheten hos mjölken. Exempel på fermenterade mjölkprodukter inkluderar yoghurt, kefir, filmjölk, creme fraiche och olika sorters ost.
Litocholsyra (eller cholsysterol) är en naturligt förekommande gallsyra i kroppen. Den bildas när levern bryter ner det kolesterol som du får via maten eller producerar själv. Gallsyran hjälper till att sönderdela fetter och fettlösliga vitaminer så att de kan tas upp i kroppen. Litecholsyra är också ett av de ämnen som gör gallan i gallblåsan lättflytande, så att den kan transporteras ut i tarmen och hjälpa till med fettsönderdelningen där.
Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.
Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.
Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.
Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.
'Methanobrevibacter' är ett släkte av arkéer som tillhör klassen Methanomicrobia och är metanogener, vilket betyder att de producerar metan som en slutprodukt i sin energiproducerande process. Dessa arkéer är strikt anaeroba, vilket betyder att de inte kan tolerera syre. De förekommer vanligtvis i miljöer som tarmen hos djur, där de lever som kommensaler och bidrar till nedbrytningen av organiska ämnen. Släktet 'Methanobrevibacter' innehåller flera arter, bland annat 'Methanobrevibacter smithii' och 'Methanobrevibacter oralis', som är två av de vanligaste arkéerna i människans tarm.
Disaccharidaser är en typ av enzymer som bryter ned disackarider, som är dubbla sockermolekyler, till monosackarider, som är enkel sockermolekyler. Det finns olika typer av disaccharidaser som bryter ner specifika disackarider. Till exempel inkluderar sukras (invertas) disackaridasen brytandet av sackaros, maltas (α-D-glukopyranosidase) bryter ned maltose och lactas (β-galaktosidase) bryter ned laktos. Disaccharidaser finns naturligt i människokroppen, men de kan också tas in exogent som en del av behandlingen för vissa medfödda störningar i sockernedbrytningen, till exempel laktosintolerans.
Amygdalin är ett glycosid som naturligt förekommer i vissa frön och nötter, särskilt i bittert mandelönsfrön. Det är känt för att innehålla en cyanogenetisk grupp, vilket betyder att det kan brytas ner till cyanid och andra ämnen under vissa omständigheter. Amygdalin har diskuterats som ett möjligt komplementärt cancerbehandlingsmedel, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det är verksamt eller säkert vid cancerbehandling. Det kan i stället vara farligt om det konsumeras i stora mängder, eftersom cyanidet är toxiskt och kan orsaka symptom som yrsel, huvudvärk, illamående, andnöd och i värsta fall dödsfall.
'Grovtarm' är ett slanguttryck och saknar därför en officiell medicinsk definition. I medicinska sammanhang används istället termen kolon, som är den del av tarmkanalen som sträcker sig från blindtarmen till ändtarmen. Kolonet inkluderar också de delar som kallas grovtarm i vardagligt tal, såsom komphållet, kräk- och blindtarmen. Dessa delar av tarmkanalen är specialiserade på att absorbera vatten och elektrolyter samt bryta ned komplexa kolhydrater med hjälp av bakterier som lever där.
"Grampositiva endosporbildande bakterier" är en typ av bakterier som har en speciell cellvägg som innehåller peptidoglykan, vilket ger dem deras grampositiva egenskap. Dessa bakterier kan också bilda hårda, resistanta strukturer som kallas endosporer, vilka kan överleva under extrema förhållanden såsom höga temperaturer och torka. Exempel på grampositiva endosporbildande bakterier inkluderar arter av släktet Bacillus och Clostridium. Det är värt att notera att inte alla grampositiva bakterier kan bilda endosporer, och inte alla endosporbildande bakterier är grampositiva.
Tjocktarmsinflammation, även känt som colitis, är en inflammation i tjocktarmen (colon). Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och vissa mediciner. Symptomen på tjocktarmsinflammation kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera diarré, smärta i magen, trötthet, feber och viktminskning. I allvarliga fall kan komplikationer som blödningar, perforationer eller toxic megacolon uppstå. Behandlingen av tjocktarmsinflammation beror på orsaken till inflammationen och kan innebära antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel eller kirurgi.