I medicinskan betyder "stickprovsstorlek" vanligtvis storleken på ett stickprov som tas för att analysera och diagnostisera en patient. I denna kontext kan det avse volymen eller mängden vätska, blod eller annan biological fluid som tas under ett mediskt test.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
Tillämpning av statistiska metoder för analys av specifika, observerade eller antagna, fakta från en bestämd studie.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Metod för sannolikhetsfördelning, som används för att t ex beräkna antalet gånger man får ett visst utfall (incidensfrekvens) efter ett visst antal upprepade försök. Ett speciellt fall av binomialförd elning är Bernoullifördelningen.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Avvikelse från resulteten eller slutledningarna av fakta, eller processer som leder till sådan avvikelse. Det kan finnas flera källor till bias: ensidiga eller systematiska mätvariationer av det sanna värdet (systematiskt fel). brister i utformningen av studien; fel i slutledning, tolkning eller analys pga felaktiga data eller brister i datainsamlingen. Ingen subjektivitet anses dock föreligga vid bedömning av bias under dessa omständigheter.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
En stickprovsundersökning, även kallat nålspricksundersökning eller finsticksundersökning, är en metod inom medicinen där en tunn nål används för att ta ett prover av vätska eller vävnad från kroppen, till exempel blod, urin, lymfa eller benmärg, med syfte att analysera dess sammansättning och på så sätt ställa en diagnos eller övervaka behandlingar.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Utformningen av analytiska studieupplägg i epidemiologisk och klinisk forskning.
En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
"Statistikprinciper är metoder och tekniker för att systematiskt samla, analysera och tolka data med hjälp av matematisk statistik, med syfte att dra slutsatser och göra prognoser om populationer eller processer."
Biostatistics är ett samlingsbegrepp för användandet av statistiska metoder och tekniker inom biomedicin, hälsovård och biologiska vetenskaper. Det innefattar design, analys och tolkning av medicinska och biologiska experiment och observationer, samt utformning och tolkning av epidemiologiska studier. Biostatistiker arbetar ofta med att undersöka samband mellan variabler, testa hypoteser och bedöma effekter av interventioner eller exponeringar i olika populationer. De använder sig av diverse statistiska modeller, simuleringar och beräkningsmetoder för att hantera komplexa data och ge svar på specifika forskningsfrågor. Biostatistiken är därför en viktig del av den vetenskapliga processen inom många områden av medicin och biologi, och hjälper till att förbättra förståelsen av sjukdomar, behandlingar och folkhäls
Tillämpning av statistiska mätmetoder inom biologi, medicin och lantbruk.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Andelen av en viss allel i förhållande till samtliga alleler för ett genlokus i en population under förökning.
Funktioner som skapats ur en statistisk modell och en uppsättning observationsdata som visar sannolikheten för dessa data vid olika värden på okända modellparametrar. De parametervärden som ger högst sannolikhet är parametrarnas maxsannolikhetsuppskattningar.
En Genome-wide association study (GWAS) är en metod inom genetisk forskning som används för att undersöka samband mellan genetiska varianter och specifika sjukdomar eller egenskaper hos en individ. Studien jämför helgenomet, alltså alla kromosomer, hos en grupp med individer som har en viss sjukdom eller egenskap med en kontrollgrupp som saknar denna sjukdom eller egenskap. Genomstudien letar efter små skillnader, så kallade enkelnukleotidpolymorfier (SNP), mellan individerna i de två grupperna. Genom att undersöka stora populationer och jämföra hela genomet kan man hitta små ökningar av risk för sjukdom eller skillnader i egenskaper som är statistiskt signifikanta. Resultaten från en GWAS ger ofta information om områden på kromosomen där det kan finnas gener som har betydelse för sjukdomen eller egenskap
I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som den uträknade sannolikheten för att ett visst resultat eller händelse skall inträffa baserat på tillgänglig information och data. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är säkert att händelsen inte kommer att ske och 1 betyder att det är säkert att händelsen kommer att ske. Sannolikheter används ofta inom epidemiologi, klinisk statistik och evidensbaserad medicin för att bedöma risker, förutsäga utgång och underlätta beslut om behandlingar.
"Statistiska fördelningar är sättet data är organiserade eller arranged i en frekvensmässig kontext, beskrivande frekvenser och relativa frekvenser av olika värden i en uppsättning data, ofta representerad med hjälp av grafer eller kurvor som visar sannolikhetsdensiteten eller frekvensfördelningen."
En statistisk metod för approximativ lösning av ett matematiskt problem genom att studera fördelningen av någon slumpmässig variabel, ofta datorgenererad. Namnet anspelar på den slumpmässighet som är typisk för de hasardspel som utövas på Monte Carlos kasinon.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
Publiceringsbias är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier med positiva eller sensationella resultat har en högre sannolikhet att publiceras än studier med negativa eller icke-signifikanta resultat, vilket kan leda till en överdriven eller missvisande bild av effekterna av ett visst förhållande eller behandling.
Vanligtvis kontrollerade studier, avsedda att fastställa effektivitet och dosering (om tillämpligt) för diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska produkter eller tekniker. Studierna genomförs i en försöksgrupp omfattande flera hundra frivilliga deltagare, inklusive ett begränsat antal patienter med den sjukdom som är föremål för behandlingen, och pågår under ca två år.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Icke slumpmässig association mellan kopplade gener. Denna tendens ses när alleler av två separata, men redan kopplade genplatser, förekommer tillsammans oftare än vad som kan förväntas vid slumpmässig fördelning.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Fastställande av nivån för en kvantifierbar effekt, utmärkande för en biologisk process. Bestämningsmetoden används ofta för att avgöra graden av en toxisk eller terapeutisk effekt.
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
Statistiska modeller, i vilka värdet av en parameter till ett givet värde för en faktor antas vara lika med a+bx, där a och b är konstanter. Modellerna förutsäger en linjär regression.
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
Kvantitativa metoder för sammanställning av resultaten av enskilda studier (oftast publicerade sådana) och sammanfattning av deras slutsatser, för utvärdering av behandlingseffekter, som incitament för nya studier osv, med tillämpning inom främst forskning och medicin.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
I epidemiologi, betecknar ett effect modifier (eller interaktionsfaktor) en variabel som påverkar effekten av exposuren till en viss riskfaktor för en viss utfall. Det innebär att effekten av exposuren skiljer sig mellan olika nivåer eller kategorier av denna variabel. Exempelvis kan effekten av rökning på lungcancer-risken variera beroende på individens genetiska makeup eller andra exponeringar, såsom exponering för luftföroreningar.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
En värdeskala för en variabel i fråga, konstruerad så att den (skalan) har en specifik sannolikhet av att innehålla variabelns sanna värde.
Genetic association studies are epidemiological research designs used to identify and measure the relationship between genetic variations, often in the form of single nucleotide polymorphisms (SNPs), and the risk of developing specific traits or diseases. These studies compare the frequency of specific genetic markers in individuals with a particular trait or disease to those without it, aiming to find statistically significant associations that suggest a genetic contribution to the condition. It is important to note that association does not imply causation, and further research is usually required to confirm findings and understand the underlying biological mechanisms.
Ett fenotypiskt genetiskt kännetecken eller särdrag som kan användas för att identifiera ett genlokus, en kopplingsgrupp eller en rekombinatorisk händelse.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
"Urvalsskevhet" (eng. selection bias) är inom epidemiologi och statistik ett systematiskt fel orsakat av att sättet som en grupp individer väljs ut eller tilldelas till olika grupper i en studie inte är slumpmässigt, vilket kan leda till förzöjda eller felaktiga slutsatser om samband mellan variabler.
De biologiska förlopp som omfattar överföring av ärftlighetsdrag från en organism till en annan.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Datorstödd tolkning och analys av olika matematiska funktioner, relaterade till en bestämd problemställning.
Exakta och detaljerade anvisningar för hur ett medicinskt eller biomedicinskt problem skall studeras och/eller ett behandlingsprotokoll.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
En individs genbestånd vad gäller den ena delen av ett allelpar, eller uppsättningar av gener som är nära förbundna på en kromosom och ofta överförs i grupp, som t ex generna i histokompatibilitetskomplexet.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
"Genetic linkage" refererer til den phenomena hvor to eller flere gener, der ligger tæt på hinanden på et chromosom, har tendensen til at blive arvet sammen under meiosen, da de er forbundet med en fælles region af DNA. Dette betyder, at sandsynligheden for at to genetisk lenkede gener bliver overført fra forældre til barn i samme kombination er højere end ved tilfældig fordeling. Jo tættere to gener ligger på et chromosom, desto stærkere er linkagen mellem dem. Linkageanalyse kan anvendes til at kortlægge genetiske lokalisationer og opbygning af arvemønstre for sygdomme og fysiske træk.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Den kompletta arvsmassan i en människas kromosomuppsättning, antingen den haploida (från en förälder) eller diploida (från båda föräldrar). Den haploida uppsättningen innehåller 50 000 till 100 000 gener och ungefär 3 miljarder baspar.
Pinaceae är en botanisk familj som tillhör ordningen Coniferales och innehåller ett 200-tal arter träd och buskar, de flesta evergröna. Familjen kännetecknas av sina nålformade eller skalformade blad och sina stora, upp till 60 cm långa, ståndrika kottar. Pinaceae inkluderar kommersiellt viktiga träslag som granar (Abies), tallar (Pinus) och enar (Picea).
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Metoder, förfaringssätt och tester för att diagnostisera sjukdomar, avvikande funktioner eller handikapp.
"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."
I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.
Kontrollerade studier som planeras och genomförs av flera institutioner i samarbete för att mäta vissa variabler och utfall i bestämda patientgrupper, t ex multicenterstudie av medfödda missbildningar hos barn.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
Kliniska prövningar omfattande en eller flera provbehandlingar, åtminstone en kontroll, specificerade mätresultat för utvärdering av studien och en objektiv metod för urval av patienter till studien. Provbehandlingen kan vara med läkemedel, apparater eller metoder, med avseende på diagnostisk, terapeutisk eller förebyggande effekt. Kontrollåtgärderna inkluderar placebobehandling, verksam medicinsk behandling, ingen behandling, doseringsformer, historiska jämförelser osv.
Data Monitoring Committees (DMCs) in clinical trials are independent groups of experts who review ongoing trial data to ensure the safety of participants and the validity and integrity of the study. They evaluate whether there is enough evidence to continue, modify, or stop a trial based on predefined criteria, such as efficacy or adverse events. The DMC's role is to protect the interests of the trial participants and maintain the scientific rigor of the study.
Patientval, eller patientvald, refererar till den process där patienten aktivt deltar och har inflytande över de vård- och behandlingsbeslut som rör deras eget hälsotillstånd och välbefinnande. Det innebär att patienten får information, stöd och möjlighet att uttrycka sina preferenser, önskemål och behov, samt att dessa tas i beaktande när vårdpersonalen utformar en personligad vård- och behandlingsplan. Patientval är en central del av patientcentrerad vård och en grundläggande rättighet för varje patient, som strävar efter att främja autonomi, aktiv deltagande och individuell anpassning i sjukvården.
"Early Termination of Clinical Trials" refererer til afslutningen af et klinisk studie før den planlagte slutdato, typisk på grund af sikkerheds- eller effektmæssige bekymringer. Dette kan ske som følge af uventede negative bivirkninger, mangel på effekt, et overvejende negativt forhold mellem risiko og fordel, ændrede omstændigheder, der gør det umuligt at fortsætte studiet som planlagt, eller nye informationer, der påvirker studiets relevans eller etisk acceptabilitet. Early termination af et klinisk studie kan have indvirkning på den videnskabelige og medicinske viden og bør foretages med forsigtighed efter en grundig vurdering af alle relevante faktorer.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Sjukdomar orsakade av genetiska mutationer under embryots eller fostrets utveckling, vilka i vissa fall kan ses först senare i livet. Mutationerna kan ha ärvts från en förälders genom eller kan ha uppkommit in utero.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
En vårdspecialitet inriktad på vård av mödrar under graviditet och förlossning, samt av deras nyfödda.
En valross är ett stor, flocklevande havsdjur som tillhör underordningen pinnipeder och familjen öronlösa sälar (Otariidae). Valrosser kännetecknas av sina stora, utstickande betar och simhudflikar på bakbenen, som de använder för att navigera i vattnet. De lever huvudsakligen i kalla vattenregioner i Arktis och Antarktis, men de kan även hittas i tempererade vatten. Valrosser är allätare, och deras diet består av fiskar, bläckfiskar och skaldjur. De är skyddade av internationella lagar på grund av att de minskat kraftigt i antal på grund av jakt under historien.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Quantitative Trait Loci (QTL) är genetiska regioner på ett kromosomalt eller DNA-molekyllärt plan som är associerade med en kvantitativ egenskap, det vill säga en egenskap som varierar kontinuerligt i populationen och som påverkas av flera olika gener. Dessa gener har ofta små effekter vardera och kan interagera med varandra och/eller miljön. QTL-analyser används för att undersöka sambandet mellan genetiska markörer och en kvantitativ egenskap, vilket kan hjälpa till att lokalisera de underliggande generna och förstå hur de påverkar fenotypen.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
"Kvalitetskontroll" (engelska: quality control) är inom medicinen ett systematiserat och standardiserat förfarande för att garantera och underhålla en hög och konstant kvalitet på medicinska tjänster, behandlingsprocesser och utfall. Det innebär att etablera, verifiera och övervaka viktiga kvalitetsmått och -indikatorer för att säkerställa att de medicinska interventionerna är säkra, effektiva, patientcentrerade och i enlighet med god praxis och etablerade kliniska riktlinjer. Kvalitetskontroll kan omfatta allt från kontroller av laboratoriemedel, utrustning och teknik till övervakning av klinisk behandling, personalutbildning och patientupplevelser.
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
En formell granskning av att patientvård eller föreslagna forskningsprojekt är i överensstämmelse med gällande etiska regler. Granskningen genomförs vanligtvis av en särskild etisk kommitté, utskott av sådan kommitté, ad hoc-grupp eller enskild etikansvarig.
'Asiens urbefolkning' refererar till de ursprungliga, inhemska folkgrupperna som historiskt sett har bebott kontinenten Asien före ankomsten av utomstående kulturer och erövrare. Dessa grupper, som är mycket varierande i språk, religion och levnadssätt, inkluderar adivasier i Indien, ainu i Japan, evenker i Sibirien, uigurer i Xinjiang i Kina och många andra.
"Epidemiologiska metoder är statistiska och observationella tekniker använda för att studera och försöka förstå distributionen, frekvensen och orsakerna till hälsorelaterade händelser och sjukdomar i populationer."
En statistisk analysteknik som använder diskreta, beroende variabler för att avskilja grupper av iakttagna värden och allokera nya. Metoden används ibland i stället för regressionsanalys.
'Urbefolkningen i Europa' refererar till de första hominider som bosatte sig på kontinenten, vilka tros ha varit populationer av neandertalare och den senare utdöda arten Homo sapiens, även känd som cro-magnonmänniskan, som gradvis migrerade in i Europa under pleistocen.
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Förekomsten av tillsynes lika särdrag, för vilka genetiska belägg tyder på att olika gener eller olika genetiska mekanismer verkar i olika stamträd. I kliniska sammanhang avser genetisk heterogenitiet förekomst av ett antal olika genetiska defekter som ger upphov till samma sjukdom, ofta pga mutationer på olika platser på en och samma gen, vilket gäller vid många sjukdomar hos människa, som t ex Alzheimers sjukdom, cystisk fibros, ärftlig lipoproteinlipasbrist och polycystiska njursjukdomar.
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
En underordnad gren av humangenetiken som är förenad med en pålitlig förutsägelse av vissa sjukdomstillstånd som följd av härkomst och/eller genetisk uppsättning hos en individ eller någon förälder eller tänkbara föräldrar.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Studier för utvärdering av säkerheten hos diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, apparater eller tekniker i en grupp friska personer, samt för att fastställa en säker dosstorlek (om tillämpligt). Farmakologiska och farmakokinetiska egenskaper (toxicitet, metabolism, absorption, utsöndring och tillförselsätt) undersöks också. Dessa prövningar är begränsade till ett litet antal försökspersoner och pågår ca ett år.
Poisson regression är en statistisk modell som används för att analysera count data, det vill säga data som representerar antalet förekomster av ett visst fenomen under en given tidsperiod eller på en given yta. Modellen utgår från Poissons lag, som beskriver fördelningen av antalet förekomster i en given tidsperiod eller på en given yta. I en enkel mening kan man säga att Poissonregression är en statistisk modell som används för att undersöka och förutsäga hur olika faktorer påverkar antalet förekomster av ett visst fenomen.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.
Jämförande studier för att verifiera den effektivitet hos diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska produkter eller tekniker som fastställts i fas II-studier. Vid dessa prövningar övervakas patienterna noga av läkare för att eventuella biverkningar av långtidsbruk skall kunna påvisas. Studierna utförs på patientgrupper som är tillräckligt stora för att kliniskt signifikanta effekter skall kunna identifieras och pågår under ca tre år.

I svenska medicinska sammanhangar betyder "stickprovsstorlek" (i engelskspråkig litteratur ofta refererat till som "needle gauge") vanligen ett mått på den diameter en specifik injektions- eller infusionsnåls kanela har. Det är ett viktigt koncept eftersom olika procedurer och applikationer kan kräva nålar med olika diameterer för att optimera behandlingen och minska komplikationsrisken.

Stickprovsstorlekar mäts traditionellt i enheten Hollow-Gauge (HG) eller French (Fr), där en högre värde på skalan motsvarar en mindre diameter. Till exempel har en 21G-nål en diameter på cirka 0,8 mm och är tjockare än en 25G-nål med en diameter på cirka 0,5 mm.

I vissa fall kan stickprovsstorleken också uttryckas i millimetrar (mm) eller som en bråkdel av en inch (tum). Det är viktigt att specificera vilken skala som används när man anger en stickprovstorlek för att undvika missförstånd.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

"Data interpretation, statistical" refererer til procesen av att tolka och giva mening aan data med hjälp av statistiska metoder. Det innebär att analysera, summera och tolka data för att utvärdera hypoteser, identifiera mönster, korrelationer och kausalitet, samt dra slutsatser baserat på de statistiska resultaten.

Den statistiska datatolkningen inkluderar ofta metoder som deskriptiv statistik (som medelvärde, median, modus, standardavvikelse och procent), inferensstatistik (som t-test, chi i test, analys av variance (ANOVA) och regressionsanalys), multivariat analys och sannolikhetslära.

Syftet med statistisk datatolkning är att försöka extrahera mening och insikt från data, vilket kan användas för att stödja beslutsfattande, forskning, utveckling och kvalitetssäkring inom olika områden som medicin, teknik, ekonomi, samhällsvetenskap med mera.

Statistiska modeller är matematiska uttryck eller formler som används för att beskriva och analysera data i en viss kontext. De bygger på antaganden om hur variablerna i studien relaterar till varandra, och syftet är ofta att förutsäga ett utfall baserat på given information.

I statistisk modellering används metoder från sannolikhetsteori och inferensstatistik för att uppskatta parametrar i modellen, som representerar de okända kvantiteter som ska beräknas. Genom att jämföra modeller med olika antaganden kan man välja den bästa modellen baserat på kvaliteten hos passningen till data och enkelheten i tolkningen av resultaten.

Exempel på vanliga statistiska modeller är linjär regression, logistisk regression, Cox-proportionell hazardsmodellen och överlevnadsanalys. Dessa modeller används inom många olika områden som epidemiologi, medicin, ekonomi, psykologi och teknik.

Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.

The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.

There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.

RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

Binomialfördelningen, även känd som binomialfördelningen eller Bernoullifördelningen, är en diskret sannolikhetsfördelning som används för att beskriva ett experiment med två möjliga utgångar, ofta refererade till som " framgång" och "misslyckande ". Den beskriver antalet framgångar i en given antal prov.

En binomialfördelning uppstår när följande kriterier är uppfyllda:

1. Antalet prov (n) är fixerat.
2. Varje prov har två möjliga utfall, ofta refererade till som " framgång" och "misslyckande ".
3. Sannolikheten för " framgång " (p) är konstant för varje prov.
4. Proven är oberoende av varandra, vilket betyder att utgången av ett prov inte påverkar utgången av något annat prov.

Sannolikheten för exakt k antal framgångar i n prov kan beräknas med hjälp av binomialfördelningens formel:

P(X=k) = C(n, k) * p^k * (1-p)^(n-k)

där C(n, k) är kombinationen av n objekt tagna 4 ur 4, och p är sannolikheten för framgång.

Genetic models är matematiska eller konceptuella representationer av genetiska system, processer eller fenomen. De används för att simulera och förutsäga hur gener och arvsbetingade egenskaper fungerar och interagerar på molekylär, cellulär och organismnivå. Genetic models kan hjälpa forskare att förstå genetisk variation, arvsregler, evolution, sjukdomsgenetik och andra aspekter av genetiken.

Det finns olika typer av genetic models, beroende på vilka egenskaper de beskriver och hur de representerar informationen. Några exempel är:

1. Populationsgenetiska modeller: används för att studera genetisk variation och selektion i populationer. Dessa modeller kan vara statistiska, simuleringsbaserade eller matematiska.
2. Quantitativ genetiska modeller: används för att undersöka kontinuerliga fenotypiska drag som påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Dessa modeller kan vara polynomiella, strukturella ekvationer eller multivariata.
3. Molekylära genetiska modeller: används för att studera interaktioner mellan DNA, RNA och protein i celler. Dessa modeller kan vara strukturella, funktionella eller systembiologiska.
4. Systemgenetiska modeller: använder sig av data från höghtrognhetsgenomik och andra tekniker för att bygga nätverk av gen-gen-interaktioner och -reguleringar i celler. Dessa modeller kan vara grafbaserade, matematiska eller simuleringsbaserade.

Genetic models är viktiga verktyg inom genetisk forskning, eftersom de möjliggör systematiskt studium av komplexa genetiska system och hjälper till att generera hypoteser som kan testas experimentellt.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:

1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.

En stickprovssundersökning (i engelska: diagnostic test, diagnostic assay eller clinical test) är inom medicinen en laboratorieundersökning som görs på ett biologiskt provermaterial, till exempel blod, urin, slem eller vävnad, för att stödja en diagnos av en sjukdom eller skada. Syftet är ofta att upptäcka tecken på specifika molekyler, cellytor eller mikroorganismer som kan vara kopplade till en viss sjukdomstillstånd.

Stickprovsundersökningar kan vara antingen kvantitativa eller kvalitativa beroende på om de mäter ett kontinuerligt värde eller endast ger information om närvaro eller frånvaro av en viss målmolekyl. Exempel på stickprovsundersökningar inkluderar blodprover för att mäta glukosnivåer, HIV-test för att upptäcka infektion med HIV, och genetiska tester för att detektera ärftliga sjukdomar.

Det är viktigt att notera att stickprovssundersökningar inte alltid är perfekta och kan ge falska positiva eller falska negativa resultat. Därför bör de alltid tolkas i kontext med kliniska symtom, patienthistoria och andra undersökningsresultat.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Epidemiologisk forskningsplanering (eng. "Epidemiological research planning") är ett systematiskt och strukturerat sätt att planera forskning inom epidemiologi, det vill säga läran om sjukdomars orsaker, frekvens, distribution och kontroll i befolkningar.

Den epidemiologiska forskningsplaneringen innefattar följande steg:

1. Formulera forskningsfrågan: Det är viktigt att klart definiera vilken fråga eller problem som ska undersökas i forskningen. Denna fråga bör vara specifik, relevant och möjlig att besvara med hjälp av epidemiologisk metodik.
2. Samla relevant litteratur: Innan man påbörjar ett nytt forskningsprojekt bör man granska den tidigare litteraturen inom området för att få en bättre förståelse av vad som redan är känt och vad som fortfarande är oklart.
3. Bestäm metodik: Det är viktigt att bestämma vilka metoder som ska användas för att samla in, analysera och tolka data. Det kan handla om kvantitativa metoder såsom undersökningar, registerstudier eller kohortstudier, men också om kvalitativa metoder såsom intervjuer eller observationsstudier.
4. Fastställa studiepopulationen: Man måste bestämma vilken population som ska ingå i studien och hur man ska välja ut deltagarna. Det kan handla om en randomiserad kontrollerad studie med två jämförbara grupper, men också om en deskriptiv studie där man undersöker en specifik population.
5. Samla in data: När metodiken och studiepopulationen är bestämda kan man börja samla in data. Det kan handla om sjukdomsfall, exponeringar, sociodemografiska faktorer eller andra variabler som kan ha en påverkan på resultatet.
6. Analysera data: När data har samlats in kan man börja analysera dem med hjälp av statistiska metoder. Det kan handla om att jämföra grupper, beräkna sannolikheter eller undersöka samband mellan variabler.
7. Tolka resultat: Slutligen måste man tolka resultaten och draga slutsatser baserat på dem. Det kan handla om att dra slutsatser om orsakssamband, riskfaktorer eller andra aspekter av studien.

Det är viktigt att alla steg i processen dokumenteras och rapporteras så att andras kunskap kan bygga på det som redan är känt och förhindra att samma fel upprepas.

'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.

Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:

1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.

2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.

3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).

Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Statistik är ett systematiskt studieområde som involverar insamling, analys och interpreting av data med syfte att utvinna insikter och förståelse för fenomen i världen. I en medicinsk kontext kan statistiska principer användas för att undersöka effekter av behandlingsmetoder, förekomst av sjukdomar, riskfaktorer för ohälsa och andra relevanta frågeställningar inom hälso- och sjukvården. Några viktiga statistiska principer inkluderar:

1. Populationssampling: Den process där en delmängd (en stikprov) av en population väljs för att representera den större gruppen.
2. Deskriptiv statistik: Metoder för att summera och resumera data, inklusive medelvärde, median, modus, andelar, frekvenser och varians.
3. Inferensstatistik: Metoder för att dra slutsatser om en population baserat på ett stikprov, inklusive konfidensintervall och hypotesprövningar.
4. Korrelation: Mätning av samband mellan två variabler, som kan vara positiv (sammankopplad) eller negativ (motsatt kopplad).
5. Regressionsanalys: En metod för att modellera och förutsäga ett numeriskt resultat baserat på en eller flera oberoende variabler.
6. Kontroll av typ I-fel: En metod för att undvika falska positiva slutsatser genom att sätta ett signifikansnivå (vanligtvis 0,05) för acceptans av en hypotes.
7. Multivariabelanalys: Metoder för att analysera data med flera oberoende variabler och deras inverkan på ett beroende resultat.
8. Nonparametrisk statistik: Statistiska metoder som används när data inte uppfyller de antaganden som krävs för parametriska tester, till exempel normalfördelning.

Biostatistics är ett interdisciplinärt område som utvecklar och använder statistiska metoder för att besvara frågor inom biomedicin, epidemiologi, public health och relaterade områden. Biostatistiker arbetar ofta tillsammans med forskare inom dessa områden för att designa studier, samla in data, analysera data och tolka resultaten.

En medicinsk definition av biostatistics kan vara: "Biostatistics är en gren av statistik som tillämpas på biomedicinska frågeställningar. Den innefattar metoder för att designa experiment, samla in och analysera data, och dra slutsatser baserade på de statistiska resultaten. Biostatistiker arbetar ofta tillsammans med forskare inom medicin, epidemiologi, public health och relaterade områden för att besvara forskningsfrågor och stödja evidensbaserad beslutsfattande."

"Biometri" är ett begrepp inom medicinen som refererar till mätning och statistisk analys av biologiska data, ofta för att stödja kliniska beslut eller forskningsstudier. Det kan innebära användning av olika tekniker såsom:

1. Morfometri: mätning och jämförelse av morfologiska egenskaper hos celler, vävnader eller organ.
2. Klinisk biometri: användning av statistiska metoder för att analysera kliniska data, till exempel patientdemografi, symptom och laboratorievärden.
3. Genetisk biometri: användning av statistiska metoder för att analysera genetiska data, såsom frekvenser av genvarianter eller släktband mellan individer.
4. Bioimaging-biometri: användning av bilddiagnostik och bildanalys för att mäta och jämföra biologiska strukturer och funktioner, till exempel hjärtfunktion eller lungfunktion.

Biometri används ofta inom forskning och utveckling av nya terapier, diagnostiska metoder och medicinska produkter för att stödja beslut om behandling och förbättra patientvården.

Bayes' teorem är en matematisk sats inom sannolikhetslära som beskriver hur man kan uppdatera sin förväntning om sannolikheten för en given hypotes, efter att ha mottagit ny information. Teoremet är uppkallat efter Thomas Bayes, en brittisk statistiker och präst.

Bayes' teorem kan formuleras som följer:

P(A|B) = [P(B|A) * P(A)] / P(B)

där:
- P(A|B) är sannolikheten för att hypotes A är sann, givet att B har inträffat.
- P(B|A) är sannolikheten för att B har inträffat, givet att A är sann.
- P(A) är a priori sannolikheten för hypotes A (dvs. sannolikheten för A före insamlandet av någon ny information).
- P(B) är marginal sannolikheten för B (dvs. summan av sannolikheterna för alla möjliga värden på A, multiplicerat med sannolikheten för B givet det specifika värdet på A).

Teoremet kan användas inom medicinsk diagnostik för att uppdatera sannolikheten för en given diagnos, baserat på resultaten av olika tester eller symtom. Det är även viktigt inom maskininlärning och konstgjord intelligens.

"Genfrekvens" refererar till sannolikheten eller andelen av en viss genvariant (alltså en variant av en given gen) inom en population. Genfrekvensen för en specifik genvariant kan variera mellan olika populationer, beroende på olika faktorer som migration, selektion och slumpmässig drift.

Genfrekvensen kan beräknas genom att räkna antalet individer som bär på en viss genvariant och dividera det med det totala antalet individer i populationen. Genfrekvenser används ofta inom genetisk forskning för att studera mönster av genetisk variation och släktskap mellan olika populationer.

I medicinen, sannolikhetsfunktioner (eller cumulative distribution functions, CDP) används inom statistisk analys för att beskriva sannolikheten för att en stokastisk variabel X kommer att vara mindre än eller lika med en viss värdesgräns. Sannolikhetsfunktionen representerar sålunda den kumulativa summan av sannolikheterna för alla värden som är mindre än eller lika med det specificerade värdet.

Formellt kan en sannolikhetsfunktion definieras som:

F(x) = P(X ≤ x)

där F(x) är sannolikhetsfunktionen för stokastisk variabel X, och P(X ≤ x) betecknar sannolikheten för att stokastisk variabel X antar ett värde som är mindre än eller lika med x.

Sannolikhetsfunktioner används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att analysera data och dra slutsatser om samband mellan variabler och hälsoresultat. De är viktiga vid konstruktion av konfidensintervall, hypotesprövning och bedömning av risker och associationer i epidemiologiska studier.

A Genome-Wide Association Study (GWAS) är en metod inom genetisk forskning som används för att undersöka samband mellan genetiska varianter och specifika sjukdomar eller egenskaper hos en individ. I en GWAS jämförs genotypdata från en stor grupp individer med en viss egenskap eller sjukdom med en kontrollgrupp som saknar denna egenskap eller sjukdom.

Genom-bredda associationsstudier undersöker miljontals enskilda varianter i DNA-sekvensen, kända som enkelnukleotidpolymorfismer (SNP), över hela genomet för att hitta de som är associerade med en given egenskap eller sjukdom. Genom att undersöka så många varianter samtidigt kan forskare öka sannolikheten att hitta små till måttliga genetiska effekter som inte skulle ha upptäckts i mindre studier med färre SNP:er.

Data från en GWAS kan ge information om de specifika genetiska varianterna som är associerade med en given sjukdom eller egenskap, men det behövs ofta ytterligare forskning för att fastställa den exakta mekanismen bakom hur dessa varianter orsakar eller bidrar till sjukdomen. GWAS-resultat kan också användas för att utveckla nya diagnostiska och terapeutiska mål, samt för att förbättra förståelsen av genetisk variation och dess roll i mänsklig hälsa och sjukdom.

I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som graden av överensstämmelse mellan ett visst antal observationer och det förväntade resultatet baserat på en hypotes eller teori. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är osannolikt och 1 betyder att det är säkert.

Sannolikheter används ofta i medicinska studier för att bedöma huruvida ett visst resultat är kausalt relaterat till en viss behandling eller exponering, och kan hjälpa till att uppskatta risker och fördelar med olika behandlingsalternativ.

Exempel: Om en studie visar att 50 av 100 personer som använder en viss medicin får en biverkning, så är sannolikheten för att få denna biverkning 0,5 eller 50%.

"Statistisk fördelning" (eller "probability distribution" på engelska) är ett centralt begrepp inom statistik och sannolikhetsteori. Det handlar om sättet som värdena i en given mängd data fördelar sig över olika intervall eller utfall. Fördelningen beskriver frekvensen eller sannolikheten för varje möjligt värde eller intervall av värden inom en datauppsättning.

Det finns två huvudtyper av statistiska fördelningar: diskreta och st continues fördelningar. Diskreta fördelningar har ett ändligt antal möjliga värden, som exempelvis antalet sexor när man kastar en tärning. St continuous fördelningar kan ha oändligt många möjliga värden inom ett visst intervall, som exempelvis temperaturer eller vikter.

Exempel på diskreta statistiska fördelningar är binomialfördelningen, Poissonfördelningen och Bernoullifördelningen. Exempel på st continuous fördelningar är normalfördelningen (även känd som Gauss- eller bellkurvan), exponentialfördelningen och uniformfördelningen.

Statistiska fördelningar används inom många olika områden, till exempel för att modellera slumpmässiga fenomen, för att beräkna sannolikheter för olika utfall och för att undersöka egenskaper hos datauppsättningar.

Monte Carlo-metoden är ett statistiskt sannolikhetsmetod som används för att simulera slumpmässiga händelser och beräkna numeriska approximationsvärden av komplexa problem. Den bygger på principen om att generera slumptal och använda dem för att simulera ett stort antal scenarier eller utfall, vilka sedan kan analyseras statistiskt för att uppskatta sannolikheter eller andra egenskaper hos det ursprungliga problemet. Metoden är uppkallad efter den berömda kasinot i Monaco, där slumpmässiga händelser används för att ge spelarna chansen att vinna pengar. I medicinska sammanhang kan Monte Carlo-metoden användas för att simulera olika sjukdomsförlopp, behandlingsalternativ eller andra komplexa processer där det är svårt att finna exakta analytiska lösningar.

Alleler är i genetisk terminologi de varianter av ett specifikt gen som kan finnas hos en individ. Varje individ har två kopior av varje gen, en från vardera förälder, och dessa två kopior kan variera från varandra. Dessa varianter kallas just alleler.

Ett exempel: För det gen som styr ögonfärgen kan vi ha två olika alleler, en som ger upphov till grön ögonfärg och en annan som ger upphov till blå ögonfärg. Om en individ har två kopior av genen med grön ögonfärgsallelen (homozygot), kommer den att ha gröna ögon. Om en individ har en kopia av genen med grön ögonfärgsallel och en kopia med blå ögonfärgsallel (heterozygot), kan individens ögonfärg variera mellan grön och blå beroende på vilka andra genetiska faktorer som också är involverade.

Publiceringsbias, också känd som publiceringsöverskott eller selektiv publicering, är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier som visar på positiva eller signifikanta resultat har en högre sannolikhet att publiceras jämfört med studier som inte visar några signifikanta resultat. Detta kan leda till en överrepresentation av positiva resultat inom ett forskningsområde, vilket i sin tur kan ge en skev bild av effekterna eller sannolikheten för ett visst fenomen. Publiceringsbias kan vara ett problem eftersom det kan leda till felaktiga slutsatser och missledande rekommendationer inom området. Det kan också leda till att resurser förloras när forskare satsar på att undersöka samma fråga igen och again, istället för att bygga vidare på det som redan är känt.

Kliniska prövningar fas II är kliniska studier som utförs på mellan 10 och 100 volontärer, vanligtvis patienter med en specifik sjukdom eller tillstånd. De syftar till att testa säkerheten, doseringen, biverkningarna och initial effekten av en ny behandlingsform eller läkemedel som har visat lovande resultat i fas I-prövningar.

I fas II-prövningar används kontrollerade studieprotokoll för att jämföra den nya behandlingen med en etablerad behandlingsform eller placebo. Dessa prövningar ger värdefull information om huruvida behandlingen är verksam, vilka biverkningar som kan uppstå och i vilken dos den ska ges för att vara effektiv och säker.

Fas II-prövningar utformas ofta som randomiserade kontrollerade dubbelblinda studier (RCT), där både forskaren och deltagaren är ovetande om vilken behandling deltagaren får tillfälligt under prövningen. Detta hjälper till att minska risken för observeringsbias och subjektivitet i bedömningarna av effekterna av den nya behandlingen.

Resultaten från kliniska prövningar fas II används för att avgöra om det finns tillräckligt med stöd för att gå vidare till större och längre studier i fas III, där effekterna och säkerheten av den nya behandlingen jämförs med standardbehandlingar hos en större patientpopulation.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

I medicinska sammanhang, kopplingsojämnvikt (engelska: "coupling imbalance") är ett tillstånd där förhållandet mellan olika komponenter eller system i en apparat eller maskin inte är balanserat eller jämnt. Detta kan orsaka onödig vibration, slitage och skada på komponenterna, samt leda till otillräcklig prestanda eller utfall av helheten.

I speciella fall, särskilt inom områden som ultraljudsdignostis och medicinsk bildbehandling, kan kopplingsojämnvikt vara ett tillstånd där det finns en ojämlikhet i förhållandet mellan två eller flera delsystem, vilket kan påverka kvaliteten av bilder och data som genereras.

Exempelvis, i ultraljudssystem, kan kopplingsojämnvikt uppstå när det finns en ojämlikhet mellan de elektriska signalerna som skickas och mottas av transducerhuvudet, vilket kan resultera i onödvändiga vibrationer och försämrad bildkvalitet.

För att undvika kopplingsojämnvikt behöver man korrekt underhålla apparaterna och regelbundet justera och balansera komponenterna för att säkerställa att de fungerar optimalt och inte orsakar onödiga skador eller prestandaproblem.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

"Endpoint determination" er en betegnelse, der ofte bruges indenfor klinisk forskning og medicinsk videnskab. Det refererer til den proces, hvor man bestemmer, hvornår et klinisk studie eller eksperiment skal afsluttes, baseret på en prædefineret målepunkt eller resultat, der er relevante for at afgøre effektiviteten eller sikkerheden af en behandling eller intervention.

Endpoints kan være af mange forskellige typer, herunder kliniske endpoints (f.eks. død, sygelighed, livskvalitet), biokemiske endpoints (f.eks. ændringer i laboratorieværdier) eller surrogatendpoints (en substitut variabel for en klinisk endpoint).

Det er vigtigt at notere, at begrebet "endpoint determination" ikke har en specifik medicinsk definition, men bliver oftest brugt for at beskrive den proces, hvor man bestemmer, hvornår et studie skal afsluttes.

Populationsgenetik, på medicinsk terminologi, handlar om studiet av genetiska variationer och mönster hos populationer av levande varelser, inklusive människor. Det inkluderar analysen av arvematerialets frekvens och distribution i populationer, hur gener påverkar individers fenotyp (kroppslig utseende och funktion) och hur genetiska variationer kan förändras över tid genom naturligt urval, genetisk drift, migration och genflöde.

Populationsgenetik har viktiga implicationer inom medicinen, eftersom den kan hjälpa till att förklara varför vissa sjukdomar är vanligare i vissa populationer än i andra, hur genetiska faktorer kan påverka individers svar på behandlingar och hur genetisk information kan användas för att förbättra preventiv medicin och personligat utformade behandlingsplaner.

DNA-mikroarrayanalyser, även känd som DNA-chip eller genexpressionsprofilering, är en teknik inom genomik och proteomik som används för att simultant undersöka aktiviteten hos tusentals gener i ett enda experiment. Denna metod bygger på hybridisering av fluorescentmärkta DNA-prover till komplementära DNA-prober som är fysiskt fäst på en glasslid eller en silikonplatta.

I en DNA-mikroarrayanalys används ofta prover från två olika biologiska tillstånd, exempelvis frisk och sjuk, för att jämföra deras genuttrycksmönster. Genom att mäta intensiteten av fluorescensen på varje punkt i arrayet kan forskaren fastställa relativa nivåer av genaktivitet för varje gener i de två proverna. Detta kan hjälpa till att identifiera olikheter i genuttryck som kan vara associerade med en viss sjukdom eller biologisk process.

DNA-mikroarrayanalys är ett kraftfullt verktyg inom forskning och har använts för att studera allt från cancer till neurovetenskap, immunologi och utvecklingsbiologi. Den kan också användas för att undersöka genuttrycket hos patogener såsom bakterier och virus, vilket kan hjälpa till att identifiera nya mål för läkemedelutveckling.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

Genetisk polymorfism är när det finns fler än ett vanligt förekommande varianter (allaso kända som alleler) av ett specifikt gen i en population. Dessa varianter resulterar från små förändringar i DNA-sekvensen, såsom en enda nukleotidsubstitution eller en insertion eller deletion av ett fåtal nukleotider.

Genetisk polymorfism är vanlig och förekommer naturligt i alla levande organismer. De flesta genetiska polymorfa varianter har ingen påverkan alls på individens fenotyp (det observerbara kroppsliga uttrycket av ett gen) eller funktion, men vissa kan associeras med en ökad risk för vissa sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

En typ av genetisk polymorfism som har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen kring personlig medicin och genetisk predisposition är singel-nukleotidpolymorfier (SNP). SNPs är enkla nukleotidbyten i DNA-sekvensen som kan användas för att spåra arvet av vissa gener och för att undersöka samband mellan genetiska varianter och sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

En meta-analyse er en sammenligning og kombination af resultater fra flere tidligere uafhængige studier, der undersøger samme hypotese eller spørgsmål. Denne metode anvendes ofte i evidance-baseret medicin for at opnå en stærkere og mere pålidelig konklusion end hver enkelt studie alene kan levere.

Principper for en meta-analyse inkluderer:

1. Systematisk søgning efter relevante studier i medicinske databaser og andre kilder.
2. Inklusions- og udelukningskriterier for at sikre, at de valgte studier er tilstrækkeligt homogene og relevante.
3. Vurdering af studietudiets kvalitet og risiko for bias ved hjælp af etablerede vurderingsskalaer eller checklister.
4. Ekstraktion af data fra de valgte studier, herunder størrelsen og retning af effekten, standardfejlen for effekten og andre relevante variable.
5. Analyse af data ved hjælp af statistiske metoder, der tager hensyn til heterogeniteten mellem studierne, såsom random effects model eller fixed effects model.
6. Undersøgelse af heterogeniteten mellem studierne for at forklare årsagerne til forskelle i resultaterne.
7. Konklusion baseret på en samlet vurdering af de kombinerede data, herunder størrelsen og retningen af effekten, samt sikkerheden og pålideligheden af konklusionerne.

Meta-analyser er et vigtigt redskab i evidance-baseret medicin for at syntetisere og fortolke komplekse data fra flere studier, men det er også vigtigt at være opmærksom på deres begrænsninger, herunder risikoen for publiceringbias, heterogeniteten mellem studierne og muligheden for fejl i de originale studier.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

In epidemiology, an effect modifier is a variable that influences the magnitude or direction of an association between an exposure and an outcome. It is a type of interaction where the effect of the exposure on the outcome varies depending on the level or value of the effect modifier. When there is effect modification, the relationship between the exposure and the outcome may differ in subgroups defined by the effect modifier.

Effect modification is different from confounding, which is a type of bias that can distort the association between an exposure and an outcome. While both effect modification and confounding involve the presence of a third variable, the key difference is that an effect modifier changes the size or direction of the association between the exposure and the outcome, whereas a confounder creates a spurious association by being unequally distributed in the exposed and non-exposed groups.

Effect modification is often assessed through statistical interaction tests, such as stratified analyses or regression models that include an interaction term between the exposure and the potential effect modifier. If the test is statistically significant, it suggests that there is evidence of effect modification, and further investigation may be warranted to understand the underlying biological mechanisms.

En falskt positiv reaktion är ett fall där en medicinsk test visar ett positivt resultat, men det saknas verifierbara tecken eller bevis på att den personen faktiskt har sjukdomen eller tillståndet som testet mäter. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, beroende på vilket slags test som används och hur det utförs.

För att ge ett exempel, om vi tar ett tester för droger, kan en falskt positiv reaktion inträffa om den person som testas har intagit någon annan substans som innehåller samma kemiska struktur som den aktiva ingrediensen i drogen man letar efter. Detta kan leda till ett felaktigt positivt resultat, även om personen aldrig har använt den specifika drogen.

Falskt positiva reaktioner är allvarliga problem när det gäller medicinsk diagnostik, eftersom de kan leda till onödiga behandlingar, överdriven oro och kostnader. Därför är det viktigt att alla medicinska tester utvärderas i kontexten av den persons symptom, historia och andra faktorer som kan påverka resultatet. I allmänhet rekommenderas det att bekräfta ett positivt testresultat med ett annat typ av test eller metod för att minimera risken för falskt positiva reaktioner.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

'Klusteranalys' är en typ av statistisk analys som används för att identifiera grupper (kluster) med hög similaritet inom en datauppsättning. Syftet är att hitta naturliga grupperingar eller mönster i data utan att ha några förutfattade idéer om vilka de skulle vara. Varje grupp består av observationer som är mer lika varandra än de är till observationer i andra grupper.

I en medicinsk kontext kan klusteranalys användas för att undersöka olika typer av data, såsom demografiska data, kliniska data eller genetiska data. Exempel på användningsområden inom medicinen är:

1. Identifiering av subtyper av en sjukdom baserat på symptom, genetisk information eller andra relevanta variabler.
2. Studier av epidemiologi och spridning av infektionssjukdomar genom att klustra tillsammans fall med liknande spridningsmönster.
3. Utveckling av personligat vård baserat på individuella patientegenskaper och behandlingsrespons.
4. Farmakogenetik, för att undersöka genetiska variationer som kan påverka effekten eller biverkningarna av läkemedel.
5. Utveckling av riskmodeller för att förutse sjukdomsutveckling, respons på behandling eller andra relevanta utfall.

I allmänhet är klusteranalys ett kraftfullt verktyg inom medicinsk forskning och praktisk vård, då det möjliggör en djupare förståelse av komplexa mönster och relationer i stora datamängder.

Ett konfidensintervall är ett statistiskt intervalle som används för att uppskatta sannolikheten för att en okänd populationparameter faller inom ett visst intervall. Det är ett sätt att ange osäkerheten i en uppskattning av en parameter, såsom medelvärde eller procentandel. Konfidensintervallet beräknas från data i en stichprobef och är beroende av större eller mindre incertitud om stichproben representerar populationen korrekt.

Ett (1 - α) konfidensintervall för en parameter betyder att om vi upprepar ett experiment med samma storlek på stichproben och beräknar ett konfidensintervall för varje experiment, så kommer (1 - α) % av dessa intervall att innehålla den verkliga populationparametern. Till exempel om vi väljer ett 95% konfidensintervall, kommer 95 av 100 konfidensintervall att innehålla den verkliga populationparametern.

Konfidensintervallet består ofta av två delar: en punktuppskattning (till exempel ett medelvärde) och ett intervall som anger intervallets bredd (till exempel ett intervall på +/- 2 standardavvikelser från medelvärdet). Det är viktigt att notera att konfidensintervallet inte ger en sannolikhetsförklaring för var den verkliga populationparametern befinner sig, utan anger snarare ett intervall där vi kan ha förvänta oss att finna den verkliga populationparametern med en given sannolikhet.

'Genetic association studies' är en typ av forskningsstudier inom genetiken som undersöker sambandet mellan genetiska varianter och ett visst sjukdomstillstånd eller en viss fenotyp (ett synligt, mätbart eller på annat sätt iakttagbart drag hos en organism).

Studierna jämför ofta frekvenserna av specifika genetiska varianter, till exempel enlelsningar (SNPs), hos individer med ett visst sjukdomstillstånd jämfört med friska individer. Genetiska varianter som visar sig vara vanligare eller sällsyntare hos de drabbade individerna kan vara associerade med sjukdomen och kan ge forskarna insikter om dess genetiska bas.

Det är värt att notera att en association inte automatiskt betyder att det finns en orsakssamband mellan genetisk variant och sjukdom. Det kan finnas andra faktorer som påverkar sambandet, till exempel miljöfaktorer eller interaktioner mellan olika gener. Därför behöver associationer bekräftas i flera studier innan de kan betraktas som robusta och trovärdiga.

"Genetiska markörer" refererar till specifika delar av DNA-sekvensen som är kopplade till ett visst genetiskt trait eller en viss position på ett kromosom. De kan användas i biomedicinsk forskning för att lokalisera och identifiera gener som är associerade med sjukdomar, predispositioner till sjukdomar eller andra specifika drag. Genetiska markörer kan vara enkla nukleotidpolymorfismer (SNP:er), repetitiva sekvenser eller strukturella variationer i DNA-sekvensen. De används ofta inom genetisk kartläggning, genetisk screening och genetisk diagnos.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

"Urvalsskevhet" (engelska: "selection bias") är ett begrepp inom epidemiologi och statistik som refererar till en systematisk felkälla orsakad av att den population eller data som studeras inte är representativ för den population eller fenomen som forskaren vill undersöka. Detta kan inträffa när sättet på vilket individer väljs ut (eller "valts ut") till studien på något sätt är relaterat till de variabler som studeras eller till utgången i studien.

Exempel på olika typer av urvalsskevhet inkluderar:

* Självval (engelska: "volunteer bias") - när deltagare själva väljer att delta i studien, vilket kan leda till en överrepresentation av personer med starka känslor eller intresse för ämnet.
* Informationsförvärvsurval (engelska: "information bias") - när sättet på vilket information samlas in är olika mellan grupperna, vilket kan leda till systematiska fel i de uppgifter som används för att dra slutsatser.
* Tidsurval (engelska: "time bias") - när tiden då data samlas in påverkar resultaten, exempelvis genom att fördröjda eller snabba upp mätningar ger olika resultat.
* Förlust till efterföljden (engelska: "attrition bias") - när en deltagare dropper ut under studien och deras data inte tas med i analysen, vilket kan leda till systematiskt fel om förlorade deltagare skiljer sig från de som stannar kvar.
* Utgångsursäkert urval (engelska: "outcome-dependent sampling") - när utgången i studien påverkar vilka individer som väljs ut till studien, vilket kan leda till systematiskt fel i slutsatserna.

Det är viktigt att vara medveten om dessa olika typer av urvalsbefattningar och hur de kan påverka forskningsresultaten. Genom att kontrollera för dem eller ta hänsyn till dem i analysen kan man minska risken för systematiska fel och öka sannolikheten för korrekta slutsatser.

Genetiska processer är de biologiska processer som styr arvet och funktionen hos levande organismers celler. Dessa processer involverar interaktioner mellan DNA, RNA och proteiner och reglerar bland annat genuttryck, celldelning, reparation av skada och celldöd. Genetiska processer styr också utvecklingen och differensieringen av celler i en organism, samt hur de kommunicerar med varandra och sin omgivning.

Genuttryck är en central genetisk process där information kodad i DNA-sekvensen tolkas och används för att producera specifika proteiner som utövar cellens funktioner. Denna process involverar flera steg, inklusive transkription (syntes av RNA från DNA), RNA-bearbetning, translation (syntes av protein från RNA) och posttranslational modifiering av proteiner.

Celldelning är en annan viktig genetisk process som leder till celldelning och celldifferentiering under utvecklingen av en organism, samt för vävnadens regeneration och reparation under livet. Celldelningen involverar kopiering av DNA, separation av kromosomer och delning av cytoplasman för att producera två identiska dotterceller.

Slutligen är genetiska processer också involverade i cellens död genom apoptos eller programmerad celldöd. Denna process är viktig för att eliminera skadade, infekterade eller onormala celler och hjälper till att underhålla homeostasen i kroppen.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

"Computer-supported mathematical analysis" refererar till användandet av datorer och digital teknik för att underlätta eller lösa matematiska analyser. Detta kan inkludera användning av datoralgoritmer, visualiseringstekniker och numeriska metoder för att analysera och lösa matematiska problem.

Exempel på tillämpningar av computer-supported mathematical analysis kan vara:

* Användning av numerisk differentiering och integration för att approximera derivator och integraler av komplexa funktioner.
* Användning av linjär algebra och matrisberäkningar för att lösa stora system av ekvationer.
* Användning av optimeringsalgoritmer för att hitta extrema värden av funktioner.
* Användning av statistiska metoder och maschinellt lärande för att analysera stora mängder data.

Genom att använda datorstöd kan matematiker och forskare i andra discipliner arbeta med mer komplexa problem än vad som är möjligt med hjälp av traditionella analytiska metoder, och de kan också effektivt visualisera och kommunicera resultaten.

Ett behandlingsprotokoll (treatment protocol) är en skriftlig guide eller plan som beskriver den rekommenderade diagnos- och behandlingsvägen för en viss medicinsk tillstånd eller sjukdom. Protokollet innehåller ofta riktlinjer för att utvärdera patientens tillstånd, välja adekvat diagnostisk undersökning, och specificera behandlingsalternativ baserat på de senaste forskningsrönen och kliniska erfarenheterna.

Behandlingsprotokoll används ofta inom klinisk forskning för att standardisera behandlingen av patienter som deltar i kliniska prövningar, så att resultaten kan jämföras mellan olika studier och institutioner. Dessa protokoll är vanligen strikt reglerade och specificerar exakt vilka behandlingssteg som ska följas, inklusive doseringar, tidpunkter för administration och eventuella follow-up-besök.

I klinisk praktik kan behandlingsprotokoll användas som en hjälpmedel för läkare och andra vårdpersonal att erbjuda en konsistent, evidensbaserad vård till sina patienter. Protokollen kan vara mer flexibla än de använda inom forskning, men de bör fortfarande baseras på den senaste vetenskapliga forskningen och skapa möjligheter för individuell anpassning beroende på patientens specifika behov och preferenser.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

Haplotyping är en metod inom genetiken som används för att bestämma den specifika kombinationen av gener och genvarianter (snipp) som är ärftliga tillsammans på samma kromosom. Varje individ har två kopior av varje kromosom, en från vardera förälder, och dessa kallas haplotyper. Genom att bestämma haplotypen kan man få information om vilka gener och genvarianter som ärvs tillsammans och hur de möjligen kan påverka varandra och leda till olika fenotyper eller sjukdomar. Haplotypning används bland annat inom forskning, medicinsk diagnostik och för att utveckla personligadiserade läkemedel (precision medicine).

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Genetic linkage' refererer til en situation i genetik hvor to eller flere gener, der ligger tæt på hinanden på et kromosom, ofte arves sammen fordi de har fået overført sig som en enhed under celledelingen. Dette sker fordi de ikke er sandsynligvis at blive adskilt fra hverandre under crossing over-processen i meiosen. Jo tættere to gener ligger på kromosomet, desto stærkere er den genetiske linkage mellem dem. Denne koncept er vigtig for at forstå arvemønstre og genetisk mangfoldighed.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.

I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.

Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

'Human genome' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i hvert menneskes celler. Det består af DNA-molekyler, der indeholder næsten 20.000 gener og andre sekvenssekvenser, der koder for proteiner og regulerer cellernes funktioner.

Den Humane Genome Project (HGP) var en internationalt samarbejde, der blev iværksat i 1990 med det formål at bestemme den komplette sekvens af det humane genom. I 2003 blev det offentliggjort, at HGP havde fuldført sit mål, og at de fleste menneskelige gener var identificeret og sekventeret.

Kendskabet til den humane genome har haft en stor betydning for vores forståelse af menneskelig genetisk variation, arvelige sygdomme, evolution, og potentialet for personlig medicin og genteknologi.

Pinaceae är en botanisk familj som tillhör ordningen Coniferales och innehåller ett 200-tal arter, vilka oftast kallas tallväxter. Till familjen Pinaceae hör välbekanta trädsorter såsom granar (Abies), tallar (Pinus), cederar (Cedrus) och lärkar (Larix). Dessa är evergreena växter, det vill säga de behåller sina nålformade eller skaliga blad under större delen av året. Familjen kännetecknas dessutom av sina frön som sitter i kottar och har två täckblad (skal) var. Pinaceae-familjens medlemmar är ekonomiskt viktiga som timmerträd, pappersmassa och för framställning av terpentin och kol.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Diagnostiska tekniker och metoder inom medicinen är vetenskapliga processer och verktyg som används för att ställa en diagnos hos en patient. Detta kan omfatta allt från att ta en patients medicinska historia, genomföra fysiska undersökningar, tolka laboratorieprov och bilddiagnostiska tester till att använda avancerade tekniker som genetisk screening och neuropsykologiska utvärderingar. Syftet är alltid att samla in så mycket relevant information som möjligt om patientens symptom, sjukdomshistoria och hälsotillstånd för att kunna fastställa en korrekt diagnos och därmed rekommendera den bästa behandlingsplanen.

"Tidskrifter, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og praksisser, der styrer udgivelsen af videnskabelige tidsskrifter. Disse principper søger at garantere kvalitet, troværdighed og transparens i den videnskabelige kommunikation. Nogle vigtige principer inkluderer:

1. Redaktionel uafhængighed: Tidsskriftets redaktionelle team skal have fuld kontrol og ansvar for indholdet, uden indflydelse fra sponsorer, ejere eller andre økonomiske interesser.
2. Peer review: Alle videnskabelige artikler skal gennemgå en proces med dobbeltblind peer review, hvor to eller flere eksperter i det relevante felt anmeldet artiklen for at vurderer dens kvalitet, originalitet og gyldighed.
3. Offenlegelse af interessekonflikter: Alle forfattere skal offentliggøre enhver potentiel interessekonflikt, der kan have indflydelse på deres research eller konklusioner.
4. Transparens og reproducerbarhed: Artikler skal indeholde tilstrækkelig information for at gøre det muligt for andre forskere at replikere resultaterne og metoderne.
5. Integritet i data og research: Forfattere skal overholde de bedste praksisser inden for research-integritet, herunder at korrekt citere andres arbejde, undgå selvplagiat og sikre at data er korrekt og ærligt rapporteret.
6. Retningslinjer for publikation: Tidsskrifter skal følge internationale retningslinjer for publikationspraksisser, herunder Committee on Publication Ethics (COPE) og International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE).
7. Beskyttelse af patientens personlige identifikabelle information: Tidsskrifter skal overholde de bedste praksisser for at beskytte patienternes personlige identifikabelle information og følge de relevante love og retningslinjer.
8. Klar og koncis kommunikation: Artikler skal være klart og koncist formuleret, så det er nemt for læserne at forstå research og konklusioner.
9. Kvalitetskontrol: Tidsskrifter skal have en proces for kvalitetskontrol af indleverede manuskripter, herunder peer-review, redaktionel revision og korrekturlæsning.
10. Adgang til artikler: Tidsskrifter skal sikre at der er adgang til artikler for alle interesserede parter, enten gennem åbne adgang eller gennem abonnementer.

I medicinsk kontext, betyder "publicering" ofta att publicera forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller på annan sätt göra dem tillgängliga för allmänheten. Det kan handla om artiklar, studier eller andra former av forskningsrapportering. Publiceringen ska ske efter att man har genomfört en granskning av resultaten (peer review) för att säkerställa att de är tillförlitliga och bidrar till den medicinska kunskapens utveckling.

Multicenterstudier är kliniska eller epidemiologiska studier som genomförs på flera olika sjukvårdsinrättningar, ofta i flera olika städer eller länder. Dessa studier utförs vanligen när en enskild center inte har tillräckligt med patienter eller resurser för att kunna genomföra en studie av den önskade storleken och kvaliteten.

Multicenterstudier kan vara observationella, där forskaren samlar in data om patienter som redan har fått vården, eller interventionsstudier, där patienter tilldelas slumpmässigt till olika behandlingsgrupper. I båda fallen krävs det en standardiserad datainsamling och analysprocedur för att garantera jämförbarhet mellan de olika centrarna.

Principerna för multicenterstudier innefattar:

1. Standardisering: Alla centra måste följa samma protocol och datainsamlingsmetoder för att garantera jämförbarhet mellan olika platser.
2. Samordning: En samordnande enhet ansvarar för studiens design, etikprövning, patientrekrutering, datainsamling, kvalitetskontroll och slutlig analys.
3. Etik: Multicenterstudier måste följa samma etiska principer som enskilda studier, inklusive informerad samtycke från deltagarna och skydd av deras personliga information.
4. Kvalitetskontroll: En central kvalitetskontrollgrupp ansvarar för att se till att data är korrekta och kompletta och att studien följer de etablerade riktlinjerna.
5. Statistisk analys: Central statistisk analys behövs för att säkerställa jämförbarhet mellan olika centra och för att korrekt tolka resultaten.
6. Publikation: Resultaten från multicenterstudier ska publiceras i vetenskapliga tidskrifter för att dela med sig av kunskapen till den bredare forskningsgemenskapen.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

Controlled clinical trials (CCTs) are a type of clinical study that compares the effects of one or more interventions (e.g., drugs, treatments, or procedures) with a standard of care or placebo in order to determine their safety and efficacy. The "controlled" aspect of CCTs refers to the use of a control group, which does not receive the experimental intervention, allowing researchers to compare outcomes between the two groups and assess the true effect of the intervention.

There are several key principles that underlie the design and conduct of controlled clinical trials:

1. Randomization: Participants in a CCT are randomly assigned to either the experimental group or the control group, using a process called randomization. This helps ensure that any differences between the two groups are due to chance rather than systematic biases.
2. Blinding: In many cases, it is important to blind participants and researchers to treatment assignment in order to reduce bias. This can be done by using placebo treatments or sham procedures in the control group, and ensuring that both participants and researchers do not know which group each participant is in.
3. Sample size: The sample size of a CCT must be large enough to detect a meaningful difference between the experimental and control groups, if one exists. This requires careful consideration of the expected effect size, variability of the outcome measure, and desired level of statistical power.
4. Inclusion and exclusion criteria: Careful selection of participants is important to ensure that the results of the trial are generalizable to the target population. This involves defining clear inclusion and exclusion criteria based on factors such as age, sex, medical history, and other relevant characteristics.
5. Data analysis: The data from a CCT must be analyzed using appropriate statistical methods in order to draw valid conclusions about the safety and efficacy of the intervention. This includes accounting for potential confounding variables and adjusting for multiple comparisons.
6. Ethical considerations: Controlled clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, including respect for participants' autonomy, beneficence, non-maleficence, and justice. This involves obtaining informed consent from participants, ensuring that the risks of participation are minimized, and providing appropriate care and follow-up after the trial is completed.

'Clinical Trials Data Monitoring Committees' (DTMCs), kallas också 'Data and Safety Monitoring Boards' (DSMB) eller 'Data Monitoring Committees' (DMC), är en oberoende grupp av kliniska forskare och statistiker som övervakar integriteten, kvaliteten och attityden under pågående kliniska prövningar. Deras huvudsakliga uppgift är att skydda välbefinnandet och säkerheten hos deltagarna samt att se till att studien ger relevanta och korrekta data.

DTMC granskar regelbundet de insamlade datainsamlingarna från kliniska prövningar för att upptäcka tidiga tecken på både effektivitet och säkerhet. De kan också rekommendera att en studie stoppas eller ändras om det visar sig att det finns ett överväldigande bevis på att behandlingen är skadlig, ineffektiv eller mycket bättre än kontrollgruppen. DTMCs arbetar oberoende av sponsorn och forskarna som leder studien för att säkerställa en opartisk granskning av data.

'Patientval' eller 'patientvalet' är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där patienten aktivt deltar i besluten om sin egen vård och behandling. Det innebär att patienten informeras om olika alternativ, fördelar och risker, och på så sätt får möjlighet att ta ställning till vilken behandling som anses bäst från hans eller hennes perspektiv. Patientvalet kan variera beroende på patientens preferenser, värderingar och livssituation, och är en viktig del av den personcentrerade vården.

"Early termination of clinical trials" refers to the discontinuation or stopping of a medical research study before its planned end date. This can occur for several reasons, including:

1. Safety concerns: If the trial reveals that the experimental treatment is causing harm to participants, the trial may be stopped to protect their well-being.
2. Inefficacy: If the treatment is found to be ineffective or no better than the standard of care, the trial may be terminated early to save resources and prevent further exposure of participants to an ineffective treatment.
3. Scientific or ethical misconduct: If there are issues with the study design, data analysis, or informed consent process, the trial may be stopped due to scientific or ethical concerns.
4. Financial reasons: Sometimes, a sponsor may choose to terminate a trial early due to financial constraints or lack of funding.
5. Regulatory action: If a regulatory agency determines that there are safety concerns or other issues with the trial, they may require the sponsor to stop the study.

Early termination of clinical trials can have significant implications for both the participants and the medical community. It is essential to carefully consider the reasons for early termination and ensure that all necessary precautions are taken to protect the safety and well-being of trial participants.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

Inborn genetic diseases, also known as inherited genetic disorders, are conditions that are present at birth and caused by abnormalities in an individual's genes or chromosomes. These abnormalities can be inherited from one or both parents, or they can occur spontaneously due to errors in gene mutation during the formation of the egg or sperm cells.

Inborn genetic diseases can affect any part of the body and can cause a wide range of symptoms, depending on the specific disorder. Some common examples of inborn genetic diseases include cystic fibrosis, sickle cell anemia, Duchenne muscular dystrophy, Huntington's disease, and Down syndrome.

These conditions are typically caused by mutations in a single gene or a small number of genes, but some complex disorders such as heart disease and diabetes can also have genetic components. Inherited genetic disorders can be passed down through families in different ways, depending on whether the disorder is dominant or recessive, and whether it is inherited from one or both parents.

In general, inborn genetic diseases are lifelong conditions that require ongoing medical management and care. Treatment options vary depending on the specific disorder but may include medications, surgery, physical therapy, and lifestyle modifications. In some cases, gene therapy or other experimental treatments may be available.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

"Datainsamling" kan definieras som systematisk insamling, analys och lagring av strukturerade och ostrukturerade data från en eller flera källor, ofta elektroniskt. Detta inkluderar exempelvis personliga information, hälsodata, forskningsdata och statistik. Datainsamling är en viktig del av den moderna medicinen och hälsoväsendet, då det möjliggör att ta data i anspråk för att förbättra diagnoser, behandlingsmetoder och prevention av sjukdomar. Samtidigt måste datainsamling ske på ett säkert, integritetsskyddat sätt som respekterar de individers personliga integritet och rätt till självbestämmande över sina egna data.

Mödra- och barnhälsovård, även känd som maternal-fetal medicine på engelska, är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att förbättra hälsan hos mödrar och foster under graviditet, förlossning och efter graviditet. Detta inkluderar vård av högrisksgravida, prenataldiagnostik och terapi, samt ämnen som fosterskada, prematur födelse och komplikationer under förlossning. Många läkare inom detta område är specialiserade på att hantera svåra eller ovanliga situationer under graviditeten och arbetar ofta tätt med andra specialistläkare, såsom genetiker, neonatologer och perinatalpsykiatriker.

Enligt Medicin.com, som är en auktoritativ källa inom medicinskt information, så finns det ingen speciell medicinsk definition för "valross". Valross är istället ett djur som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae) och underordningen pinnipeder. De lever i kalla vatten runt Arktis och Antarktis, men också längs Nordamerikas västkust. Valrossar är kända för sin storlek och sina långa, böjda betar som används för att hitta föda på havsbotten.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Quantitative Trait Loci (QTL) är ett begrepp inom genetiken som refererar till områden på ett genom som är associerade med variation i en kvantitativ egenskap, det vill säga en egenskap som varierar kontinuerligt i populationen. Exempel på sådana egenskaper kan vara kroppslängd, blodtryck eller sockernivåer i blodet.

QTL-analyser används för att undersöka samband mellan genetisk variation och fenotypisk variabilitet hos en given egenskap. Genom att kartlägga QTL kan man identifiera områden på ett genom som innehåller gener som har en betydande effekt på en viss egenskap, även om de enskilda generna inte direkt kan identifieras.

Det är värt att notera att QTL-analyser ofta används i kombination med andra metoder, såsom genetisk kartläggning och associationstudier, för att öka noggrannheten i identifieringen av gener som påverkar en given egenskap.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Kvalitetskontroll (eng. Quality control) är ett begrepp inom kvalitetsmanagement som refererar till systematiska och regelbundna processer för att kontrollera och verifiera om produkter eller tjänster uppfyller de specificerade kvalitetskraven. Detta kan involvera en rad olika aktiviteter, såsom inspektion av inkommande material, provning av produkter under tillverkningsprocessen och slutlig kontroll av färdiga produkter innan de skickas till kunden.

Syftet med kvalitetskontroll är att säkerställa att produkterna eller tjänsterna som levereras till kunderna är pålitliga, konsekventa och uppfyller deras förväntningar. Genom att genomföra kvalitetskontroll kan företag undvika fel i produktionen, minska returer och klagomål från kunder samt öka kundnöjdheten och lojaliteten.

Kvalitetskontroll skiljer sig från kvalitetsförbättring (eng. Quality improvement), som istället fokuserar på att förbättra processer och system kontinuerligt för att öka kvaliteten över tid.

I medicinen refererer 'risiko' til sandsynligheden for at en given begivenhed, typisk en negativ hændelse eller et uønsket resultat, vil opstå. Risikoen udtrykkes ofte som sandsynligheden for at en given begivenhed vil indtræffe indenfor en given tidsperiode, og kan beregnes på flere måder, alt efter konteksten.

For eksempel kan risikoen for at udvikle et hjerteproblem i løbet af de næste 10 år beregnes som det antal personer ud af 100, der forventes at udvikle et hjerteproblem indenfor de næste 10 år. Risikoen kan også udtrykkes som en oddsratio, hvor sandsynligheden for at en begivenhed vil indtræffe i en gruppe sammenlignes med sandsynligheden for at den samme begivenhed vil indtræffe i en anden gruppe.

Risikovurderinger anvendes ofte i medicinsk beslutningstagen, hvor de kan hjælpe læger og patienter med at vurdere fordelene og ulemperne ved forskellige behandlingsmuligheder. Risikovurderinger bør altid ses i sammenhæng med andre faktorer, såsom alder, køn, medicinsk historie og livsstil, da disse faktorer kan have en betydelig indflydelse på den individuelle risiko for en given negativ hændelse eller et uønsket resultat.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

"Etisk granskning" (engelska: "ethical review") är en process där forskningsprojekt inom medicin och hälsa undersöks med avseende på etiska aspekter. Detta görs för att säkerställa att forskningen utförs på ett ansvarsfullt, rättvist och respektfullt sätt mot de personer som deltar i studierna samt andra berörda parter.

En etisk granskning innebär vanligtvis att en grupp etik-experter, ofta känd som ett "etiknämnd" eller "etikkommitté", granskar forskningsprojektets design, metoder, risker och potentiala fördelar. De letar efter eventuella etiska problem eller risker och ger råd om hur dessa ska hanteras.

Ett etiskt granskning kan innefatta att besvara frågor som:

* Är studien väl formulerad och har den potentialen att bidra till kunskapen inom sitt område?
* Har forskaren informerat deltagarna fullständigt och korrekt om studiens syfte, metoder, risker och fördelar?
* Har deltagarna gett sitt informed consent (medvetet samtycke) till att delta i studien?
* Är det lämpliga skydd mot onödig risk eller obehag för deltagarna?
* Är det några konflikter av intresse som kan påverka forskningen?
* Hur kommer data hanteras och personuppgifterna skyddas?

Etisk granskning är en viktig del av den medicinska forskningen och hjälper till att säkerställa att alla aspekter av forskningen utförs på ett etiskt acceptabelt sätt.

Det finns ingen enstaka eller allmänt accepterad medicinsk definition av "urbefolkningen i Asien", eftersom begreppet kan tolkas olika beroende på historisk, kulturell och antropologisk kontext. I allmänhet avses med "urbefolkning" ofta de ursprungliga invånare som har bott i ett visst geografiskt område under mycket lång tid, innan andra folk kom dit och etablerade sig.

I medicinsk kontext kan definitionen variera beroende på fokus, men ofta handlar det om att undersöka hur de ursprungliga invånarna i ett geografiskt område har påverkats av modern medicin och hälsovård. I Asien kan detta inkludera populationer som traditionellt har levt i isolerade områden, såsom vissa stammar i djungeln eller i bergsområden, och som kan ha en unik genetisk bakgrund och speciella hälsoproblem.

Exempel på sådana populationer kan vara de olika stammarna i Andra Himalaya, där man funnit en hög förekomst av genetiska sjukdomar som orsakas av inavel. Andra exempel är de ursprungliga folken på Filippinerna, som har en hög prevalens av genetiska sjukdomar och speciella hälsoproblem relaterade till deras isolerade levnadsvanor och livsstilar.

I medicinsk forskning kan det vara viktigt att studera dessa populationer för att förstå hur genetiska faktorer, miljöfaktorer och livsstilsfaktorer påverkar hälsan hos människor i olika delar av världen.

Epidemiologi är en vetenskap som undersöker distributionen och determinanterna av hälsorelaterade tillstånd och händelser i populationer och deras påverkan på folkhälsan. Epidemiologiska metoder är de statistiska, matematiska och observationella tekniker och procedurer som används för att studera och analysera dessa hälsorelaterade data i populationer.

Några exempel på epidemiologiska metoder inkluderar:

1. Deskriptiv epidemiologi: Den beskriver frekvens, distribution och trend av en given hälsotillstånd eller händelse i en population genom att beräkna andelar, incidens, prevalens, mortalitet och morbiditet.
2. Analytisk epidemiologi: Den undersöker associationer mellan exponeringar och utgångar, såsom sjukdom eller dödlighet, genom att använda metoder som kohortstudier, fall-kontrollstudier och tvärsnittsstudier.
3. Experimentell epidemiologi: Den testar effekten av en intervention på ett hälsorelaterat utfall i en population genom att använda randomiserade kontrollerade studier (RCT) eller quasi-experimentella studier.
4. Spatiell epidemiologi: Den undersöker geografisk distribution och klustring av en given hälsotillstånd eller händelse i en population genom att använda geografiska informationssystem (GIS) och statistiska metoder.
5. Matematisk modellering: Den simulerar och förutsäger spridning och påverkan av en given hälsotillstånd eller händelse i en population genom att använda matematiska ekvationer och datorbaserade simuleringar.

Epidemiologiska metoder används ofta tillsammans för att ge en komplett bild av distributionen, determinanterna och påverkanen av en given hälsotillstånd eller händelse i en population.

Diskriminerande analys (engelska: Discriminant analysis) är en statistisk metod som används för att undersöka och förutsäga gruppmedlemskap baserat på en uppsättning observabla variabler. Metoden utvecklades ursprungligen av R.A. Fisher under 1930-talet och är ett vanligt verktyg inom multivariat statistik.

I en diskriminerande analys konstrueras en eller flera diskrimineringsfunktioner som beskriver skillnaderna mellan de olika grupperna i termer av de observabla variablerna. Dessa funktioner kan sedan användas för att klassificera nya observationer till den mest troliga gruppen.

Exempel på situationer där diskriminerande analys kan vara användbar är:

* Förutsäga patienters risk för vissa sjukdomar baserat på en uppsättning kliniska variabler.
* Klassificera olika typer av tumörer baserat på cytologiska eller genetiska markörer.
* Skilja mellan två eller flera populationer av djur eller växter baserat på morfologiska eller ekologiska variabler.

Det är viktigt att notera att diskriminerande analys, precis som alla statistiska metoder, har sina begränsningar och skall användas kritiskt och med försiktighet. I synnerhet bör man vara medveten om möjligheten till överfittning (engelska: overfitting) när man konstruerar diskrimineringsfunktionerna, samt att det finns andra metoder som kan vara mer lämpliga beroende på specifika tillämpningsområden.

Det finns ingen allmänt accepterad medicinsk definition av "urbefolkningen i Europa", eftersom begreppet kan uppfattas som kontroversiellt och är bunden till ideologiska, politiska och kulturella kontext. I medicinsk forskning används ofta termer som "förhistorisk befolkning" eller "tidiga jägar-samlare" för att beskriva de första människorna som bosatte sig i Europa, men dessa termer är inte synonyma med "urbefolkning".

Det är viktigt att notera att begreppet "urbefolkning" kan användas på ett essentialistiskt sätt för att hävda en biologisk eller kulturell överlägsenhet hos en grupp människor, vilket är oacceptabelt i vetenskaplig forskning. I stället fokuserar modern medicinsk och antropologisk forskning på att förstå hur människor har interagerat och påverkat varandra kulturellt, socialt och biologiskt över tid.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

'Genetisk heterogenitet' refererer til situasjonen hvor forskjellige genetiske mekanismer eller mutasjoner i forskjellige gener kan føre til samme sykdom eller fenotyp. Det betyr at en sykdom ikke er knyttet til en spesifikk genetisk mutasjon, men kan være forårsaket av ulike genetiske endringer i forskjellige gener. Dette kan føre til at en sykdom viser seg på forskjellige måter hos forskjellige individuer og kan også ha betydning for diagnose, behandling og forståelse av sykdommen.

"Biomedical research" kan definieras som en form av forskning som använder sig av metoder och principer från biologi, kemi och fysik för att studera människans biologiska system på molekylär, cellular och systemnivå. Syftet är ofta att utveckla ett djupare förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsoproblem, samt att hitta nya behandlings- och förbyggande strategier.

Exempel på områden inom biomedicinsk forskning kan vara molekylär genetik, neurovetenskap, cellbiologi, immunologi, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Biomedicinsk forskning kan också innefatta studier av hur olika miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och beteendemönster påverkar hälsan och sjukdomar hos människor.

Det bör poängteras att biomedicinsk forskning ofta är multidisciplinär och kan involvera samarbete mellan forskare från olika akademiska discipliner, såväl som med kliniker och industrin.

Evidensbaserad medicin (EBM) definieras som en systematisk, klar och transparent metod att tillämpa den bästa tillgängliga forskningsbaserade evidensen i kliniska beslut tillsammans med patients preferenser och praktisk erfarenhet. Det innebär att läkare och andra hälso- och sjukvårdspersonal tar hänsyn till de senaste forskningsrapporterna, kliniska riktlinjer och andra relevanta bevis när de beslutar om en patients vård. Detta görs också i samarbete med patienten för att säkerställa att behandlingen är anpassad efter deras individuella behov, önskemål och förväntningar.

Evidensbaserad medicin har som mål att förbättra kvaliteten på vården, minska variationen i praktiken och säkerställa att patienter får den mest effektiva och säkra behandlingen möjlig. Det är en kontinuerlig process som innefattar livslång lärande och forskning för att ständigt förbättra vården.

Medicinsk genetik är ett område inom medicinen som handlar om arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Det inkluderar studiet av gener, arvsmassan, genetiska variationer och deras effekter på individens hälsa och sjukdomar. Medicinsk genetik kan involvera att diagnostisera, behandla och rådgiva patienter med ärftliga sjukdomar eller med en ökad risk för att utveckla vissa sjukdomar baserat på deras genetiska make upp. Det kan också innebära att undersöka familjemedlemmar till en person med en ärftlig sjukdom för att upptäcka om de också bär på samma arvsanlag och risker. Medicinsk genetik använder sig av olika tekniker som genetisk screening, genetisk rådgivning, genetisk testing och genteknik för att studera och förstå ärftliga sjukdomar och arvsanlag.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

Kliniska prövningar, även kallade kliniska studier, är forskningsstudier som utförs för att fastställa hur effektiva och säkra en viss behandling eller ett visst läkemedel är. Fas I-prövningar är den första fasen av kliniska prövningar av ett nytt läkemedel eller en ny behandlingsmetod hos människor. Dessa studier utförs vanligtvis på en liten grupp friska frivilliga och har som huvudmål att fastställa läkemedlets säkerhet, dosering och farmakokinetik (hur läkemedlet metaboliseras och elimineras i kroppen).

Principerna för kliniska prövningar, fas I, innefattar:

1. Informed Consent: Alla deltagare måste ges fullständig information om studiens syfte, procedurer, risker och möjliga fördelar, innan de ger sitt skriftliga samtycke att delta.
2. Etik: Studierna ska utföras enligt etiska principer som fastställs av oberoende etikkommittéer, till exempel Helsingforsdeklarationen.
3. Välvald population: Fas I-prövningar utförs ofta på en liten grupp friska frivilliga för att minimera risken och underlätta tolkningen av resultaten.
4. Dosering: För ett nytt läkemedel bestäms den säkra och effektiva dosen genom att gradvis öka dosen under prövningen, medan man övervakar deltagarna för biverkningar.
5. Farmakokinetik: Man studerar hur snabbt läkemedlet absorberas, distribueras, metaboliseras och elimineras i kroppen.
6. Säkerhet: Man övervakar deltagarna för biverkningar och rapporterar dessa till myndigheter och forskningsgemenskapen.
7. Data samling och analys: Data ska samlas in och analyseras objektivt och transparent, så att resultaten kan granskas och reproduceras av andra forskare.
8. Publicering: Slutresultat ska publiceras oavsett om de är positiva, negativa eller icke-signifikanta, för att undvika publiceringsbias.

Poisson-regressionen är en statistisk modell som används för att analysera data där svarsvariabeln är ett räknesvariable, det vill säga en variabel som kan ta endast icke-negativa heltalsvärden. Modellen antar att sannolikheten för olika utfall följer en Poissonfördelning, och syftet är ofta att undersöka hur en eller flera prediktorvariabler påverkar det väntade värdet (eller incidensraten) hos svarsvariabeln.

I praktiska tillämpningar kan Poisson-regression användas för att analysera frekvensdata inom områden som epidemiologi, biostatistik och socialvetenskap. Exempel på frågeställningar som kan besvaras med hjälp av Poisson-regression är:

* Hur påverkar en viss behandling antalet sjukdomsfall i en given tidsperiod?
* Hur korrelerar folkmängd och brottslighet i olika kommuner?
* Hur påverkar en viss reklamkampanj försäljningen av ett visst varumärke?

Det är värt att notera att Poisson-regressionen bygger på en antagande om att händelserna som räknas upp i svarsvariabeln är oberoende av varandra. Om detta inte är fallet kan en generaliserad linear modell (GLM) med negativ binomial fördelning användas istället.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Impact factor (IF) är ett mått på ett vetenskapligt tidskrifts genomsnittliga citeringsfrekvens. Det beräknas genom att dividera summan av antalet gånger artiklar i det aktuella tidskriflet under de två föregående kalenderåren har citerats under det senaste kalenderåret med antalet artiklar som publicerats under samma tvåårspersiod.

Ibland kan impact factor användas som ett grovt mått på en tidskrifts prestige eller inflytande inom sitt vetenskapliga område, men det bör tas med förbehåll eftersom det inte är en perfekt indikator på en tidskrifts kvalitet eller betydelse. Det finns också kritiker som anser att impact factor kan missbrukas och manipuleras, samt att det kan leda till publiceringsbeteenden som kan vara skadliga för vetenskapen.

Kliniska prövningar fas III är interventionsstudier som utförs på ett stort antal människor och syftet är att bekräfta och utvärdera säkerheten, effektiviteten och kvaliteten av en potential ny behandlingsform jämfört med den aktuella standardbehandlingen.

I en fas III-prövning deltar ofta hundratals till tusentals deltagare på flera olika platser i världen. Prövningen är randomiserad, det vill säga att deltagarna slumpmässigt tilldelas behandling eller placebo (en obehandlad kontrollgrupp kan också ingå). Deltagarna och forskarna som utvärderar effekterna av interventionen är ofta osaker om vilken behandling deltagaren faktiskt fått.

Prövningens huvudmål är att fastställa sannolika fördelar och risker med den nya behandlingsformen jämfört med den aktuella standardbehandlingen, samt att undersöka eventuella biverkningar. Resultaten från en fas III-prövning används ofta för att stödja ansökningar om marknadsföringstillstånd hos myndigheter som godkänner läkemedel och andra medicinska behandlingar.

Förutom att utvärdera effektiviteten och säkerheten av en ny behandlingsform, kan fas III-prövningar också syfta till att undersöka hur interventionen påverkar livskvaliteten hos patienterna, dess långsiktiga effekter samt hur den ska ges i praktiken.

... minimera nödvändig stickprovsstorlek). Urval kan också göras i två eller flera steg vilket då kallas tvåstegsurval ( ...
... minimera nödvändig stickprovsstorlek). Urval kan också göras i två eller flera steg vilket då kallas tvåstegsurval ( ...
... stickprovsstorlek och huvudsakligt mål) samt sju så kallade intresseväckande ord, som "ny", "banbrytande" och "första". ...
När du har en anständig stickprovsstorlek detta kan hjälpa dig att få en inblick i vad som gör dig pengar och vad som inte. Att ...
Pearsons korrelationskoefficient Inget Stickprovs storlek, signifikansnivå och d effektstorlek Medeltalsskillnad uttryckt ...
Design, stickprovsstorlek. *Statistikstöd vid ansökningar om fo-medel. Uppstart. *Protokoll/forskningsplan (bidrag, granskning) ...
Stickprovsstorlek * Antal stickprov. Varje röd punkt är medelvärdet av data i ett enskilt stickprov. Antal röda punkter är ...
... för att räkna fram stickprovsstorlek eller styrkan (power) av undersökningen. ...
  • Stickprovet kan dras på olika sätt för att minimera urvalsfel och maximera noggrannheten av de slutsatser som kan dras på basis av ett stickprov av begränsad storlek (eller omvänt, minimera nödvändig stickprovsstorlek). (wikipedia.org)