OrganismerKemikalier och läkemedelFenomen och processer
StrigaOrobancheOrobanchaceaeGroddLaktoner
Striga
Striga är ett släkte parasitiska växter inom familjen Scrophulariaceae, även känd som Orobanchaceae, som parasiterar på rötterna hos grödor som majs, sorghum och hirs, och orsakar en allvarlig skadedjursproblem i subsahariska Afrika. Striga-arter drar näring från värdväxten genom att penetrera dess rotsystem, vilket kan leda till avkastningsförluster och i vissa fall till total skördereduktion.
Orobanche
I en enda mening kan 'Orobanche' definieras som ett släkte inom familjen Orobanchaceae, som består av cirka 200 arter av parasitiska växter som saknar klorofyll och lever på andra växters rötter för att få de näringsämnen de behöver. De är vanligtvis ettåriga, men några arter kan vara fleråriga. Orobanche-arterna har små skalartade blommor som ofta är tvåkönade och producerar mycket små frön. Släktet innehåller flera arter som orsakar skada på odlade grödor, till exempel Orobanche crenata (Bockörtb bindväxt) och Orobanche ramosa (Flikig örtb bindväxt), genom att parasitera på deras rötter.
Orobanchaceae
Orobanchaceae är en familj av tvåhjärtbladiga växter, även kända som snyltrotsväxter, som ofta parasiterar på rötterna till andra växter för att få näring. De flesta arterna inom denna familj saknar klorofyll och är därför fullständigt beroende av värdväxten för sin näringsupptagning, medan några andra har kvar en viss grad av självständighet genom att kunna utnyttja solljus för fotosyntes. Exempel på släkten inom Orobanchaceae är snyltror (Orobanche), trientalis (Trientalis) och tofflor (Lathraea).
Grodd
Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.
Laktoner
Cykliska estrar av hydroxikarboxylsyror, med en 1-oxacykloalkan-2-on-struktur. Stora, cykliska laktoner med fler än ett dussin atomer är makrolider.
Striga är ett släkte parasitiska växter inom familjen Scrophulariaceae, även känd som Orobanchaceae, som parasiterar på rötterna hos grödor som majs, sorghum och hirs, och orsakar en allvarlig skadedjursproblem i subsahariska Afrika. Striga-arter drar näring från värdväxten genom att penetrera dess rotsystem, vilket kan leda till avkastningsförluster och i vissa fall till total skördereduktion.

'Striga' är ett släkte parasitiska växter som tillhör familjen Scrophulariaceae. Dessa växter är kända för sin skadedjursstatus inom jordbruket, särskilt i subsahariska Afrika, där de kan orsaka allvarliga skador på grödor som majs, hirs, sorghum och andra gräs. Striga-arter parasiterar på rotsystemet hos värdväxten och suger näring från denna. Detta leder till nedsatt tillväxt och utveckling av värdväxten, vilket kan leda till en minskad skörd eller i värsta fall total skördeförlust. Släktet Striga innehåller ett 50-tal arter, men de två mest skadedjursartade är Striga hermonthica och Striga asiatica.

I en enda mening kan 'Orobanche' definieras som ett släkte inom familjen Orobanchaceae, som består av cirka 200 arter av parasitiska växter som saknar klorofyll och lever på andra växters rötter för att få de näringsämnen de behöver. De är vanligtvis ettåriga, men några arter kan vara fleråriga. Orobanche-arterna har små skalartade blommor som ofta är tvåkönade och producerar mycket små frön. Släktet innehåller flera arter som orsakar skada på odlade grödor, till exempel Orobanche crenata (Bockörtb bindväxt) och Orobanche ramosa (Flikig örtb bindväxt), genom att parasitera på deras rötter.

'Orobanche' är ett släkte av parasitiska växter som tillhör familjen Orobanchaceae. Dessa växter saknar klorofyll och lever som parasiter på rötterna hos andra växter, till exempel klövrar och lökväxter. De utvecklar speciella organ som penetrerar värdplantans rötter och tar näring ifrån dem. Många arter av Orobanche är skadliga för jordbruk och trädgårdsodling, eftersom de kan orsaka betydande skador på grödor och prydnadsväxter.

Orobanchaceae är en familj av tvåhjärtbladiga växter, även kända som snyltrotsväxter, som ofta parasiterar på rötterna till andra växter för att få näring. De flesta arterna inom denna familj saknar klorofyll och är därför fullständigt beroende av värdväxten för sin näringsupptagning, medan några andra har kvar en viss grad av självständighet genom att kunna utnyttja solljus för fotosyntes. Exempel på släkten inom Orobanchaceae är snyltror (Orobanche), trientalis (Trientalis) och tofflor (Lathraea).

Orobanchaceae är en familj av tvåhjärtbladiga växter som tillhör ordningen Lamiales. Denna familj innehåller cirka 2000 arter fördelade på omkring 95 släkten, och många av dem är parasitiska eller halvparasitiska på andra växter. De flesta arterna finns i tempererade och subtropiska regioner över hela världen, men de är särskilt rikligt förekommande i Medelhavsområdet och i Västra Nordamerika.

Exempel på släkten inom Orobanchaceae är:

* Bartsia (cirka 60 arter)
* Buchnera (cirka 125 arter)
* Castilleja (cirka 200 arter)
* Euphrasia (cirka 360 arter, även känd som ögontröst)
* Lindenbergia (cirka 40 arter)
* Melampyrum (cirka 35 arter, även kända som gullörter)
* Orobanche (cirka 200 arter, även kända som tömmar)
* Pedicularis (cirka 600 arter)
* Rhinanthus (cirka 40 arter, även kända som klase)

Många av dessa släkten innehåller arter som är värddjur för specifika insektsarter, och några av dem har symbiotiska relationer med svampar. Orobanchaceae-familjen innehåller också en del medicinskt använda växter, såsom gullörter (Melampyrum) som har traditionellt använts för att behandla mag- och tarmsjukdomar.

I en enskild medicinsk betydelse kan "grodd" referera till ett tidigt stadium i embryonal utveckling, där en individuals olika delar börjar formsättas och differensieras. Detta stadium kallas också för "neurulär stadiet" eller "neurulationen", under vilket den neurala tuben bildas genom sammansmältning av den dorsala ektodermet, vilket kommer att bli ryggmärgen och nervsystemet. Under detta stadium sker också organogenes, där de olika organens grundläggande strukturer börjar bildas.

'Grodd' er en medisinsk term som refererer til en abnormal væsning eller utveksling av celler i kroppen. Disse vævsfremvoksningene kan oppstå på grunn av ubalanse i cellevisningen, skade på gener eller andre medisinske tilstander. Grodders størrelse og type varierer, og de kan forekomme overalt i kroppen, inkludert huden, organene og musklerne. I noen tilfeller kan grodd være harmløse, men i andre tilfeller kan de være livstruende hvis de forstyrrer funksjonen av vitale organer eller blir cancersprett.

I en enkel medicinsk definition är en laktone en organisk förening som innehåller en carbonylgrupp (C=O) kopplad till en alkoholgrupp (-OH) genom en kolatom, vilket bildar en ringstruktur. Denna speciella typ av kompound uppstår ofta som en naturlig del av ämnesomsättningen i levande organismer och kan ha biologisk aktivitet som läkemedel eller toxiner.

Laktone är en organisk förening som bildas när en hydroxigrupp i en kolvätekedja reagerar med en karboxylgrupp och bildar en cyklisk ester. Denna reaktion kallas intramolekylär esterificering. Laktoner förekommer naturligt i vissa substanser, till exempel i vissa sorters frukter och grönsaker, och de kan även syntetiseras konstligen. De har en viktig roll inom organisk kemi och medicin, eftersom de är en grundläggande byggsten i många läkemedel och andra biologiskt aktiva ämnen.