Svettkörtelinflammation, varig
Sjukdomar i svettkörtlar
Apokrina körtlar
Tabu
Varbildning
Svettkörtelinflammation
Finnar
Pyoderma gangrenosum
Förvärvat hyperostossynddrom
Mellangård
Den medicinska termen för "svettkörtelinflammation, varig" är "Chronisk idiopatisk eksem (CIE)" eller "Primärt sklerosierande svettkörtelsjukdom (PSS)", beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om.
Chronisk idiopatisk eksem (CIE) är en sällsynt, kronisk inflammatorisk hudsjukdom som primärt drabbar svettkörtlarna i huden. Den karaktäriseras av att det bildas små, ofta smärtsamma knölar eller blåsor på huden, främst på händer och fötter. Sjukdomen kan vara svår att behandla och kan fortsätta under många år.
Primärt sklerosierande svettkörtelsjukdom (PSS) är en annan typ av kronisk svettkörtelinflammation som också karaktäriseras av att det bildas små knölar eller blåsor på huden. PSS drabbar dock främst handflatan och kan leda till att huden där blir permanent skleros (förtjockad och hård).
Båda dessa sjukdomar är ovanliga och behöver sannolikt specialistvård för korrekt diagnos och behandling.
Sjukdomar i svettkörtlarna, även kända som svettgångssjukdomar, är en grupp sjukdomar som drabbar svettkörtlarna och deras funktion. Det finns två huvudsakliga typer av svettkörtlar: ekkrina och apokrina. Ekkrina svettkörtlar är jämnt fördelade över hela kroppen och producerar ett vattenhaltigt, saltrikt sekret som hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Apokrina svettkörtlar finns främst i huden runt ögonen, näsan, läpparna, brösten och könsorganen, och producerar ett sekret som innehåller protein och lipider.
Sjukdomar i svettkörtlarna kan delas upp i två kategorier: funktionella och strukturella. Funktionella sjukdomar påverkar svettkörtlarnas förmåga att producera eller sekretera svett, medan strukturella sjukdomar orsakar förändringar i själva svettkörtelstrukturen.
Exempel på funktionella sjukdomar inkluderar:
* Hypohidros eller anhidros: För lite svettproduktion, vilket kan leda till överhettning och feber.
* Hyperhidros: För mycket svettproduktion, ofta i handflator, fötter, armhålor eller ansikte. Detta kan vara relaterat till rädsla, ångest, värme eller motion, men kan också vara ett symtom på en underliggande sjukdom.
* Bromhidros: Stinkande svett som orsakas av bakteriell nedbrytning av apokrint sekret.
Exempel på strukturella sjukdomar inkluderar:
* Nevus sebaceus: En födelsemässig hudförändring som kan leda till svettkörtelcancer (hidradenocarcinom).
* Hidradenit: En inflammatorisk hudsjukdom som orsakar små, rodnande knölar i armhålor, lår och andra kroppsställen.
* Svettkörtelcancer: Ovanligt, men aggressivt cancer som kan uppstå i svettkörtlarna.
Behandling av svettkörtelsjukdomar beror på typen och allvarlighetsgraden av sjukdomen. För hyperhidros kan behandling inkludera mediciner, botoxinjektioner eller kirurgi. För strukturella sjukdomar kan behandling omfatta kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi.
Apokrina körtlar är en typ av exokrin körtel som finns i huden och vissa slemhinnor, till exempel i brösten. Dessa körtlar producerar ett sekret som innehåller proteiner, lipider och elektrolyter. När cellerna i apokrina körteln utsöndrar sitt sekret, avges en del av cellens cytoplasma tillsammans med sekretet. Detta kallas för apokrin sekretion.
Apokrina körtlar är vanligt förekommande i huden runt svettkörtlarna och i brösten, där de hjälper till att producera smärtorna som utsöndras vid exempelvis sveda eller amning. Dessa körtlar kan också spela en roll i försvaret mot infektioner genom att producera substanser som dödar bakterier.
'Tabu' är inte en medicinsk term, utan snarare en social eller kulturell konstrukt som betecknar något som är förbjudet, otillåtet eller stigmatiserat inom en viss grupp eller samhälle. Inom medicinen kan det dock finnas vissa ämnen eller praktiker som är tabu i vissa kulturer eller sammanhang, till exempel diskussioner om sexuella problem, döden och sterilitet. Dessa tabun kan påverka individers villighet att söka vård och följa behandlingsrekommendationer.
I svensk medicinsk terminologi kan 'varbildning' definieras som "den patologiska process där celler eller vävnader i kroppen bildar felaktiga, funktionslösa eller överflödiga strukturer". Detta kan ske på grund av genetiska mutationer, infektioner, trauma eller andra skador. Exempel på varbildning inkluderar tumörer, cystor och vissa former av malformationer.
"Svettkörtelinflammation", eller sympatikus ganglionitis, är en inflammation i svettkörtlarna och det autonoma nervsystemet. Det sker när immunförsvaret angriper de nervceller som styr svettkörtlarna. Detta kan leda till symptom som överdrivet svettning, speciellt under natten, ökat hjärtrytm och smärta i drabbade områden. Svårigheterna med att diagnostisera detta tillstånd beror på dess sällsynthet och ofullständiga förståelse av sjukdomens orsaker. Behandlingen kan innefatta mediciner som minskar inflammationen eller undertrycker immunförsvaret, men i allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att avlägsna de drabbade områdena.
'Finnar' er en medisinsk betegnelse for et tilstand hvor en person har vanskeligheter med å oppdage hvor noe er ved siden av eller overarmen, oftest på grund av skader or lesioner i de perifere nerverne som styrer sensorenene i armene. Dette kan føre til en forringet evne til two-point discrimination, proprioception og andre sensoriske funksjoner i hånden og armen. Finnar kan også være en bivirkning av noen medisinske behandlinger, som kirurgiske inngreps eller bruk av bestemte medisiner.
Pyoderma gangrenosum (PG) är en sällsynt, icke infektiös hudsjukdom som karaktäriseras av plötslig uppkomst av små blåsor eller sår (ulcerationer) som snabbt ökar i storlek och kan bli mycket stora. Sårerna tenderar att vara extremt smärtsamma, djupa och kan innehålla gula, nekrotiska (döda) vävnader. De flesta fallen av PG uppstår spontant, men det finns också fall där sjukdomen utvecklas som en komplikation till en underliggande sjukdom eller behandling.
PG är ofta associerad med systemiska sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), rheumatoid arthritis, hepatit, diabetes och blodcancer. Den kan också uppkomma som en komplikation till vissa mediciner eller kirurgiska ingrepp.
Sjukdomen är kännetecknad av en överdriven immunrespons och inflammation i huden, men dess exakta orsaker är fortfarande okända. Behandlingen av PG innefattar ofta systemiska mediciner som steroider, immunosuppressiva läkemedel eller biologiska terapier för att kontrollera inflammationen och underlätta läkningen av sårerna.
Förvärvat hyperostossyndrom är ett sällsynt tillstånd där det sker en överdriven benbildning (hyperostos) på kraniet eller andra skelettdelar. Detta orsakas av att benvävnaden blir förtjockad och förstorad, vilket kan leda till smärtor, funktionsnedsättning och i vissa fall neurologiska symptom. Tillståndet kan vara relaterat till olika sjukdomar eller medicinska behandlingar, såsom ledvattnesjukdomar, cancer, hormonrubbningar eller intag av retinoider (en typ av vitamin A-preparat). För att ställa diagnosen behövs vanligen undersökningar som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT), samt i vissa fall laboratorieprov och biopsi. Behandlingen kan bestå av mediciner, operation och rehabilitering beroende på sjukdomens art och svårighetsgrad.
I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.
Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.
'Armhåla' (latin: Axilla) är en anatomisk term för den region som befinner sig under överarmsen och ovanför mellankroppen. Den inkluderar pannikulus carnosus, axillarlakarna, axillärlymfkörtlar, nervändar, blodkärl och det subkutana fettet. Armhålan är en kritisk region för medicinsk diagnostik eftersom den innehåller ett stort antal lymfkörtlar som kan drabbas av inflammation eller cancer, särskilt i samband med bröstcancer hos kvinnor.