Svettkörtlar
Svett
Tumörer i svettkörtlar
Svettning
Sjukdomar i svettkörtlar
Apokrina körtlar
Ektodysplasiner
Spottkörtlar
Talgkörtlar
Ektodermal dysplasi
Underkäksspottkörtel
Ektodysplasinreceptorer
Hypohidros
Pilokarpin
Parotid Gland
Hudadnexakarcinom
Tumörer, adnexa och hudbihang
Svettning, överdriven
Syringom
Hud
Re-Epithelialization
Vesicular Acetylcholine Transport Proteins
Sublingual körtel
Cystisk fibros
Aquaporin 5
Injektioner, intradermala
Edar-receptor
Harders körtel
Epidermis
Edaradd-protein
Naftylvinylpyridin
Kroppstemperaturreglering
Fot
Eccrine Porocarcinoma
Hudfysiologi
Spottkörteltumörer
Ektodermal dysplasi 1, anhidrotisk
Cicatrix, Hypertrophic
Muskarinstimulerare
Deodoranter
Identifieringssystem för djur
Encyklopedier, principer
Feminism
"Svettkörtlar" (latin: *glandulae sudoriparae*) är en typ av exokrin körtlar som finns över hela kroppen, förutom på svalget och yttre genitalierna. Deras huvudsakliga funktion är att producera svett (eller transpiration) som hjälper till att reglera kroppstemperaturen genom att kyla ned kroppen när svetten avdunstar på huden.
Det finns två huvudtyper av svettkörtlar: eccrina och apokrina. Eccrina körtlar är de vanligaste och återfinns överallt på kroppen. De producerar ett vattenlösligt sekret som innehåller salt och små mängder av organiska substanser. Apokrina körtlar finns främst i huden kring ögonen, öronen, bröstvårtorna och könsorganen. De producerar ett sekret som innehåller proteiner och lipider, och deras funktion är inte fullständigt klarlagd, men tros vara involverade i social kommunikation genom kroppslig lukt.
'Svett' er en fysiologisk proces hvor kroppen regulerer sin temperatur ved å producere vannet i svedkjellerne, som deretter fordampes på huden. Dette skjer som en reaksjon på økt kroppstemperatur, fysisk aktivitet eller stress. Svett inneholder også små mengder av salt og andre elektrolyttar. Det er viktig å holde seg vellagd og hydrert for å sikre at svettefunksjonen fungerer korrekt.
'Ekrina körtlar' är en medicinsk term som refererar till speciella typer av svettkörtlar i huden. De är uppkallade efter den skotske anatomisten William Eck (1758-1810) och producerar ett salt- och proteinrikt sekret som hjälper till att reglera kroppstemperaturen och skydda huden.
Ekrina körtlar finns över hela kroppen, men de är speciellt koncentrerade i handflatorna, fotsulorna, pannan och underarmarna. De skiljer sig från de mer vanliga apokrina svettkörtlarna, som främst återfinns i axillar- och genitalregionen, genom att de inte innehåller körtelceller som producerar lugnt protein.
Ekrina körtlars funktion kan påverkas av olika faktorer, såsom hormonförändringar, stress, värme och mediciner. Överaktivitet hos ekrina körtlar kan leda till ett ökat svettutflöde, vilket kan vara en besvärande symptom i vissa sjukdomstillstånd som exempelvis hyperhidros.
En tumör i en svettkörtel är en abnorm växt eller förändring av celler i en svettkörtel. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och stannar upp vid en viss storlek, medan elakartade tumörer kan växa aggressivt och sprida sig till andra delar av kroppen.
Svettkörteltumörer är ovanliga, men de kan förekomma i alla åldrar. De kan vara lokaliserade till en enda svettkörtel eller finnas över ett stort område på huden. Symptomen på en svettkörteltumör kan variera beroende på storleken och typen av tumör, men de kan inkludera en smärtande knöl under huden, svullnad, rödhet eller ömhet i området. I vissa fall kan elakartade svettkörteltumörer orsaka symtom som överdriven svettning, hastig puls, yrsel och viktminskning.
Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, bilddiagnostik och biopsi. Behandlingen beror på typen och storleken på tumören, men kan inkludera kirurgisk excision (bortoperation), strålbehandling eller medicinsk behandling. I vissa fall kan observation och återkommande kontroller vara tillräckliga om tumören är godartad och inte orsakar några besvär.
Ett svettkörtelsadenom, även känt som eccrine angiomatous hamartoma eller hidradenom, är en sällsynt, benign (godartad) tumör som utvecklas från svettkörtlarna i huden. Det tenderar att vara litet och kan vara rött, rosa eller skinande i färgen. Svettkörtelsadenom kan förekomma överallt på kroppen, men de flesta upptäcks vanligtvis i ansiktet, huvudet eller halsen.
Även om svettkörtelsadenom ofta är asymptomatiskt (ger inga besvär), kan det i vissa fall orsaka obehagliga symptom som rodnad, ömhet, klining eller blödning. I de flesta fallen behövs ingen behandling eftersom tumörerna är godartade och inte tenderar att sprida sig till andra delar av kroppen. Om tumörerna orsakar besvär kan en läkare dock rekommendera att få bort dem genom kirurgisk excision (avlägsnande).
'Svettning' är en fysiologisk process där kroppen reglerar sin temperatur genom att utsöndra vatten och saltlösningar via svettkörtlarna. Detta sker som ett svar på upphettning eller fysisk ansträngning, för att hålla kroppstemperaturen inom normalt intervall. Svettningen kan också vara en reaktion på psykisk stress eller åkommor såsom feber.
Sjukdomar i svettkörtlarna, även kända som svettgångssjukdomar, är en grupp sjukdomar som drabbar svettkörtlarna och deras funktion. Det finns två huvudsakliga typer av svettkörtlar: ekkrina och apokrina. Ekkrina svettkörtlar är jämnt fördelade över hela kroppen och producerar ett vattenhaltigt, saltrikt sekret som hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Apokrina svettkörtlar finns främst i huden runt ögonen, näsan, läpparna, brösten och könsorganen, och producerar ett sekret som innehåller protein och lipider.
Sjukdomar i svettkörtlarna kan delas upp i två kategorier: funktionella och strukturella. Funktionella sjukdomar påverkar svettkörtlarnas förmåga att producera eller sekretera svett, medan strukturella sjukdomar orsakar förändringar i själva svettkörtelstrukturen.
Exempel på funktionella sjukdomar inkluderar:
* Hypohidros eller anhidros: För lite svettproduktion, vilket kan leda till överhettning och feber.
* Hyperhidros: För mycket svettproduktion, ofta i handflator, fötter, armhålor eller ansikte. Detta kan vara relaterat till rädsla, ångest, värme eller motion, men kan också vara ett symtom på en underliggande sjukdom.
* Bromhidros: Stinkande svett som orsakas av bakteriell nedbrytning av apokrint sekret.
Exempel på strukturella sjukdomar inkluderar:
* Nevus sebaceus: En födelsemässig hudförändring som kan leda till svettkörtelcancer (hidradenocarcinom).
* Hidradenit: En inflammatorisk hudsjukdom som orsakar små, rodnande knölar i armhålor, lår och andra kroppsställen.
* Svettkörtelcancer: Ovanligt, men aggressivt cancer som kan uppstå i svettkörtlarna.
Behandling av svettkörtelsjukdomar beror på typen och allvarlighetsgraden av sjukdomen. För hyperhidros kan behandling inkludera mediciner, botoxinjektioner eller kirurgi. För strukturella sjukdomar kan behandling omfatta kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi.
Apokrina körtlar är en typ av exokrin körtel som finns i huden och vissa slemhinnor, till exempel i brösten. Dessa körtlar producerar ett sekret som innehåller proteiner, lipider och elektrolyter. När cellerna i apokrina körteln utsöndrar sitt sekret, avges en del av cellens cytoplasma tillsammans med sekretet. Detta kallas för apokrin sekretion.
Apokrina körtlar är vanligt förekommande i huden runt svettkörtlarna och i brösten, där de hjälper till att producera smärtorna som utsöndras vid exempelvis sveda eller amning. Dessa körtlar kan också spela en roll i försvaret mot infektioner genom att producera substanser som dödar bakterier.
Ektodysplasin-A (EA) er en viktig signalfaktor for normal utvikling av ektodermet, som er den ytre embryonale huden og de strukturer som utvikles derifra, inkludert hår, tennene, svettkjertlene og talgkjertlene. EA regulerer utviklingen av ektodermala strukturer gjennom å interagere med EDA-receptor (EDAR) og andre relaterte reptorer.
Ektodysplasiner er assosiert med en arvelig sykdom kalt ektodermal dysplasi (ED), som karakteriseres av abnormaliteter i disse strukturene. Det kan for eksempel være mangel på hår, tennespiss, svettekjertler og talgkjertler, samt abnormale fingernaglar og ansiktstrakter. Der er flere typer av ED, og de skyldes vanligvis mutasjoner i gener som koder for EA eller EDAR. Behandlingen av ED kan inkludere kosmetisk behandling, men det finnes dessverre ingen kur for denne sykdommen på grunn av de alvorlige og mangeartede skadene den foråksaker.
Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är körtlar som producerar och sekreterar saliv. De hittas i munhålan och i ansiktet runt ögonen. Dessa körtlar hjälper till att fuktar och skyddar slemhinnan i munhålan, underlättar smak- och känselkänslor samt underlättar sväljning av mat. Det finns tre par större spottkörtlar: de två underkäksgångarna (submandibulära), de två parotidkörtlarna (parotida) och de två underkindskörtlarna (sublinguala). Dessutom finns det många små körtlar i munhålan, som kallas accessoriska spottkörtlar.
Exokrina körtlar är en typ av körtel som producerar, lagrar och sekreterar (avsöndrar) sina sekretionsprodukter genom ett slags utledare till yttre eller inre ytor i kroppen. Detta skiljer sig från endokrina körtlar, som istället sekreterar sina hormoner direkt in i blodomloppet. Exempel på exokrina körtlar är svettkörtlar, spottkörtlar och magsäckskörtlar.
Talgkörtlar, också kända som sebaceous glander, är små säckformade organ som finns i huden hos djur, inklusive människor. Deras huvudsakliga funktion är att producera en fettliknande substans som kallas sebum. Sebum hjälper till att fuktföra och skydda huden samt håret mot uttorkning, skador och infektioner. Talgkörtlarna öppnar sig vanligtvis in i hårsäckar men kan också finnas på ytor som saknar hår, såsom svalget och ögonlocken.
Ektodermal dysplasi är en grupp med genetiska tillstånd som primärt påverkar strukturer som utvecklas från ektodermet, vilket är den yttre av de tre basala skivorna under embryonal utveckling. Detta inkluderar hud, naglar, hår, svettkörtlar, tänder och delar av sinnesorganen som ögon, öron och näsa.
Det finns flera olika typer av ektodermal dysplasi, men de flesta är ärftliga och orsakas av genetiska mutationer. De vanligaste symptomen inkluderar:
1. Tänder: Många personer med ektodermal dysplasi har få eller ingen tänder alls, och de som har tänder kan ha missformade eller sköra tänder.
2. Hud: Personer med ektodermal dysplasi kan ha torr hud, ökad känslighet för solbränna och en ökad risk för infektioner.
3. Naglar: Naglarna kan vara tunnare än normalt, sprickiga eller saknas helt.
4. Hår: Personer med ektodermal dysplasi kan ha glest hår, fina hårstrån eller sakna hår på delar av kroppen.
5. Svettkörtlar: Många personer med ektodermal dysplasi har få eller ingen fungerande svettkörtlar, vilket kan leda till överhettning och svårigheter att reglera kroppstemperaturen.
6. Sinnesorgan: Personer med ektodermal dysplasi kan ha nedsatt hörsel eller syn, ofta på grund av strukturella missbildningar i öronen eller ögonen.
Det finns ingen bot för ektodermal dysplasi, men symtomen kan behandlas med hjälp av olika metoder, till exempel med hjälp av läkemedel, kostförändringar och fysioterapi.
"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.
Den underkäksspottkörteln, även känd som submandibulärt gland, är en av de tre parvisa paren spottkörtlarna hos människor. Den underkäksspottkörteln är belägen i underkäken och producerar saliv som hjälper till att smida maten och underlätta sväljningen. Saliven innehåller enzymer som börjar nedbryta kolhydraterna i maten redan i munhålan.
Ektodysplasin-receptorer (EDA-receptorer) är en typ av receptor som finns i kroppen och spelar en viktig roll för utvecklingen av ektodermala vävnader, det vill säga hud, hår, naglar, tänder och svettkörtlar.
EDA-receptorn består av två delar: ett extracellulärt domän som binder till sin ligand, ektodysplasin-A (EDA), och en intracellulär domän som signalerar in i cellen när komplexet aktiverats. När EDA binder till EDA-receptorn aktiveras en signalkaskad som leder till att genuttrycket av olika transkriptionsfaktorer ändras, vilket i sin tur påverkar cellens differentiering och celldelning.
Mutationer i EDA-receptorgenen kan leda till olika former av ektodermala dysplasier, en grupp ärftliga sjukdomar som kännetecknas av abnormaliteter i hud, hår, naglar, tänder och svettkörtlar. Exempel på sådana sjukdomar är X-länkad ektodermal dysplasi (XLHED) och hidrotetisk ektodermal dysplasi (HEDS).
Hypohidros, även stavat hypohidrose, är ett medicinskt tillstånd där individen har nedsatt förmåga att svettas. Orsaken kan vara en primär medfödd defekt i svettkörtlarnas funktion eller sekundärt till skador, neurologiska sjukdomar, hudförändringar eller vissa mediciner.
I allvarliga fall av hypohidros kan det leda till överhettning, speciellt under fysisk ansträngning eller i varma klimat, eftersom svettningen är en naturlig mekanism för att kroppen ska kunna reglera sin temperatur.
Pilokarpin är ett parasympatomimetiskt läkemedel, vilket betyder att det aktiverar parasympatiska nervsystemet. Det gör så genom att binda till muskarinreceptorerna i kroppen och efterliknar effekterna av den signalsubstans som kroppen själv producerar, acetylkolin.
Pilokarpin används ofta för att behandla torra ögon orsakade av Sjögrens syndrom eller andra tillstånd där tårproduktionen är nedsatt. Det gör detta genom att stimulera saliv- och tårkörtlarna att producera mer sekret.
Läkemedlet kan också användas för att behandla glaukom, en ögonsjukdom som orsakas av ett högt tryck i ögat. Pilokarpin verkar vidga pupillen och minska ögontrycket genom att stimulera kontraktion av muskler i ögat.
Pilokarpin kan ges som ögondroppar, tablett eller intravenöst. Vid användning av pilokarpin kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, yrsel, hudadflänsning, ökat sveda och kramper i mag-tarmkanalen.
Den Parotida gladan är den största salivkörteln i kroppen och ligger framför öronen, längst bak på kinden. Den producerar ett vattenlöst slag av saliv som hjälper till att bryta ner kolhydrater i matspjälkningsprocessen. Parotidglanden kan bli inflammerad eller smittad, vilket kallas parotit (eller, mer känt som, mumps).
Huvudkanerknut är en sällsynt form av cancer som utvecklas i de celler som bildar huvudskålens (kraniets) yttre hud, även känd som köttet. Detta tillstånd kallas också squamous cell carcinoma of the scalp. Huvudcanerknut kan vara aggressiv och sprida sig till andra delar av kroppen om den inte behandlas i tid. Riskfaktorer för att utveckla huvudcanerknut innefattar exponering för ultraviolett strålning, äldre ålder, rökning och immunosuppression. Behandlingen kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller medicinsk behandling beroende på cancerstadiet och patientens allmänna hälsa.
'Tumörer, adnexa och hudbihang' refererar till abnorma vävnadsväxt eller massa i de tillhörande områdena. Adnexa inkluderar strukturer som är relaterade till reproduktionssystemet, såsom blygdläpparna, äggstockarna och prostata. Hudbihang inkluderar svettkörtlar, hårfolliklar och körtelstrukturer som öronen och näsa. Tumörer i dessa områden kan vara godartade (icke-cancer) eller elakartade (cancer). Godartade tumörer växer långsammare, är mindre aggressiva och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen. Elakartade tumörer däremot kan vara invasiva och metastaserande, vilket innebär att de kan spridas till andra organ eller vävnader i kroppen. Symptomen på tumörer i adnexa och hudbihang kan variera beroende på platsen och typen av tumör, men kan omfatta smärta, svullnad, utflöde eller förändringar i hudens utseende.
"Överdriven svettning" eller "excessiv svettning" är ett medicinskt tillstånd där personen svettar i onödigt stora mängder eller mer än vad som är normalt för den aktuella situationen eller omgivningen. Det kan vara ett tecken på olika sjukdomar eller störningar, såsom hyperhidrosis, certain neurologiska orsaker, infektioner, hormonrubbningar och vissa cancerformer. Ibland kan det även bero på att intaga vissa mediciner eller droger.
Syringom är ett benign tumörtillstånd som utvecklas i svettkörtlarnas utförsgångar (svettsäckarna). Tumören består av cystiskt utvidgade tubuli som innehåller mucinös vätska. Syringom är vanligt förekommande och tenderar att drabba kvinnor oftare än män. De flesta syringom uppträder som en eller flera små, köttfärgade till gulvita papeler eller blåsliknande utväxter på huden, ofta runt ögonen, näsa och kinder. I vissa fall kan de också vara belägna i svalget eller på andra ställen på kroppen. Syringom är vanligtvis smärtlösa men kan i sällsynta fall orsaka besvär som exempelvis brännande känslor, klåda eller blödningar om de skadas. Behandling av syringom innefattar ofta kirurgisk excision (avlägsnande) men kan även omfatta andra metoder som laserbehandling eller elektrokoagulation beroende på storlek, läge och symtom.
'Hud' er det største organet i menneskelig kropp og utgjør en barriere mellom kroppen og ytre verden. Det er komplett med blodkar, svedkjertler, nerve-ende, hårfolikler og immunforsvarsmekanismer. Huden har mange funksjoner, inkludert beskyttelse av kroppen fra skader, regulering av varme og fugtighet, vitamin D syntese og sanseinntrykk som berør, smerte, varme og kulde. Det er også viktig for psykisk velbefindende og estetisk utseende. Huden kan deles opp i to hovedgrupper: tykk hud (eller keratiniseret epitel) som inkluderer håret, negler og tennene, og tynn hud (eller ikke-keratiniserte epiteler), som inkluderer skinn, slimhinner og de indre overflater av kroppen.
Re-epithelialization är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ny epitelvävnad bildas och täcker över en sår yta under läkning. Epitel är den typ av vävnad som bildar ytskiktet på kroppsytor, såsom huden och slemhinnorna. När ett sår uppstår, exponeras det underliggande bindväv och blodkärl. Re-epithelialization innebär att celler från den kvarvarande epitelkanterna eller från sårkantens basalcellager migrerar, proliferar och differentieras för att bilda ett nytt skyddande skikt över sårytan. Denna process är en väsentlig del av sårläkningen och kan påverkas av olika faktorer som ålder, allmäntillstånd, lokal miljö och behandlingar.
'Vesicular Acetylcholine Transport Proteins' (VAChT) er en type transmemnebranprotein, som aktivt transporterer neurotransmitteren acetylcholin fra cytoplasmaet ind i vesiklerne i presynaptiske terminaler. Disse proteiner spiller dermed en vigtig rolle for at sikre frigivelsen af acetylcholin under nerveimpulsers overførsel på synapsen. VAChT er specifikt forblidet til transport af acetylcholin og adskiller sig fra andre vesikeltransporter, der transporterer andre neurotransmittere som f.eks. serotonin eller dopamin.
"En sublingual körtel, även kallad undertungakörtel, är en typ av salivkörtel som finns lokaliserade under tungan i munhålan. Dessa körtlar producerar och sekreterar saliven, som innehåller enzymer och elektrolyter, till munhålan för att underlätta smakupplevelser, sväljning och skydda slemhinnan."
Cystic fibrosis (CF) is a genetic disorder that primarily affects the lungs and digestive system. It is caused by a mutation in the gene that makes a protein called CFTR (cystic fibrosis transmembrane conductance regulator). This protein controls the movement of salt and water in and out of cells, and when it doesn't function properly, it can lead to thick, sticky mucus building up in various organs.
In the lungs, this mucus can clog the airways and make it difficult to breathe. It also creates an environment that is conducive to bacterial growth, leading to chronic lung infections and inflammation. Over time, this can result in severe lung damage and respiratory failure.
In the digestive system, the thick mucus can prevent the release of digestive enzymes from the pancreas, which helps break down food. This can lead to malnutrition, growth problems, and poor weight gain in children with CF. Additionally, people with CF may have issues with their liver, bile ducts, and sex organs.
CF is a progressive disease, meaning that it gets worse over time. However, with proper medical care, many people with CF can manage their symptoms and live into their 40s, 50s, or beyond. Treatment typically includes chest physical therapy to help clear the lungs, medication to thin mucus and fight infections, a healthy diet, and enzyme supplements to aid digestion. In some cases, lung transplantation may be necessary for severe lung disease.
Aquaporin 5 (AQP5) er en slags vannkanalprotein som fungerer som en selektiv transportør for vannmolekyler gjennom cellevæggene i visse typer av celler, inkludert de i lungene og speisemåken. AQP5 er bel localisert i de type av epitellceller som lager overflatefluida i lungsirkulasjonen og i spytkjettlene. Dess hovedfunksjon er å regulere vanntransporten gjennom disse cellene, hvilket er viktig for å holde en balanse mellom vann og elektrolyter i kroppen. Videre kan AQP5 spille en rolle i reguleringen av slemhinnenes fugtighet og immunforsvar i lungene og i speisemåken.
En intradermal injection är en typ av injektion där medicinen ges direkt in i huden istället för under huden eller in i en muskel. Detta görs vanligtvis med en smalare nål än vid subkutana (under hud) injektioner och placeras i den övre delen av dermislagret, strax under hudens yta.
Intradermala injektioner används ofta för att administrera vacciner, allergi-tester och vissa läkemedel, eftersom de kan ge en snabbare och starkare immunrespons än subkutana eller intramuskulära injektioner. Det är också lättare att kontrollera doseringen av medicinen när den ges intradermalt.
Vid korrekt utförande av en intradermal injection ska läkemedlet formas som en bubbla (eller "bleb") under huden, vilket kan ses och kännas som en liten knöl.
Dibenzylkloretamin är ett lugnande och muskelavslappnande medel som tillhör gruppen antihistaminer. Den medicinska termen för Dibenzylkloretamin är "Diphenhydramine hydrochloride". Det används vanligtvis för att behandla allergier, men kan också användas för att behandla sömnsvårigheter och ångest.
Den verksamma substansen i Dibenzylkloretamin är diphenhydramine, som fungerar genom att blockera histaminergic receptorer i kroppen. Detta leder till en minskad respons från kroppens immunsystem och kan hjälpa att lindra symtom relaterade till allergier, såsom hosta, nässelfeber och ögonirritation.
Diphenhydramine har också en sedativ effekt, vilket innebär att det kan hjälpa att minska oro och ångest och underlätta sömn. Det bör dock användas med försiktighet eftersom det kan orsaka sömnlöshet, yrsel och minnesförlust som biverkningar.
Metakolinföreningar (eng. "choline esters") är en grupp av organiska föreningar som innehåller en esterbindning mellan kolin och en karboxylsyra. De är kemiskt relaterade till neurotransmittorn acetylkolin, som också är en metakolinförening. Exempel på metakolinföreningar inkluderar acetylkolin, karbakol och metakolin. Dessa föreningar har diverse farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som läkemedel, till exempel i behandlingen av glaukom och muskarinreceptor-relaterade sjukdomstillstånd.
Édar-receptorn är en typ av receptor som binder till proteinet édar, som spelar en viktig roll i hudens utveckling och homeostas. Édar-receptorn är ett membranprotein som finns på ytan av celler, främst i huden och hårfolliklarna. När édar binder till édar-receptorn aktiveras en signalväg inne i cellen, vilket leder till celldelning och differentiering, och är viktigt för att kontrollera celltillväxten och skilja olika typer av hudceller åt. Genetiska mutationer i édar-receptorn kan leda till sjukdomar som exempelvis psoriasis och cancer.
Den här frågan handlar om medicinsk anatomi, och söker en definition av Harders glande. Detta gland är ett accessoriskt salivgland som finns i munhålan hos däggdjur, inklusive människan.
Harders glande är ett parigt gland som ligger lateralt till tungan och nära tinningarna. Det producerar en vattenig saliv som hjälper till att fuktiga upp munhålan och underlätta sväljningen. Harders glande är inte lika stort eller produktivt som de två större pariga glanden, submandibulära och parotida glanderna, men det kan fortfarande bidra till en väsentlig del av den totala saliven i munhålan.
Det är också värt att notera att Harders glande har en mer komplex struktur än de andra salivglanden, med både serösa och mukösa celler som producerar olika typer av sekret. Dessa celler kan variera i storlek och form, vilket ger glandet en unik histologisk struktur.
Epidermis är den yttersta delen av huden och består av flera cellskikt. Det översta skiktet kallas stratum corneum och är ett tätt packat skikt av döda hudceller som fungerar som en barriär mot vatten, bakterier och andra skadliga ämnen. Övriga skikt innehåller levande celler som producerar den hornartade substansen keratin och skyddar mot mekanisk skada. Epidermis saknar blodkärl och får närings- och syresubstanser via diffusion från det underliggande hudlagret, dermis.
Eda receptor containing, adhesion molecule (Edaradd) är ett protein som hör till TNF-receptor superfamiljen och spelar en viktig roll i hudens utveckling och homeostas. Detta protein binder till Eda (Ectodysplasin A), ett protein som kodas av genen ED1, och aktiverar en signalkaskad som leder till celldifferentiering och cellyttväxt i huden.
Mutationer i EDARADD-genen har associerats med olika arvsmassabaserade sjukdomstillstånd, såsom ektodermala dysplasi typ 4 (ED4), som kännetecknas av abnormaliteter i hud, hår, tänder och svettkörtlar.
Naftylvinylpyridin (NVP) är ett organisk kemiskt förening som består av en naftalenvinylgrupp (en vinylgrupp bunden till en naftalenring) och en pyridinring. Det används främst inom forskning, men det har också visat potential som ett läkemedel i behandling av cancer. NVP har visat sig ha förmåga att inhibera tumörväxten hos vissa cancertyper genom att störa blodkärlsformeringen i tumörerna.
'Binjurar' er en feilstavning av begrepet "binyrer". Binyrene er ein par organer i kroppen til mennesker og dyr. De er lite, avrundade gresaker som ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene. Binyrene har mange viktige funksjoner, blant annet produserer de hormoner som hjelper å regulere kroppens søvn-vesen, hungerkontroll, seksualutvikling og blodtrykk. De er også involvert i stoffskifteprosessen ved å bryte ned steroidhormoner og andre stoffer som kroppen ikke lenger trenger.
En medisinsk definisjon av 'binyrer' vil vært:
Binyrene, også kjent som nefrar eller suprarenale gresaker, er ein par endokrin og excratorisk organ i kroppen til mennesker og dyr. De ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene, og har en viktig rolle i reguleringen av kroppens hormonnivåer og stoffskifteprosesser. Binyrene produserer steroidhormoner som kortisol, aldosteron og androgener, samt non-steroidelle hormoner som erytropoietin og renin. De er også involvert i bortskaffelsen av avfall og overflødig vann ved å produsere urin gjennom en proces kalt ultrafiltrering, diffusjon og reabsorbsjon.
Kroppstemperaturregleringen (eller termoregulering) är den process där kroppen reglerar sin egen temperatur för att hålla den inom ett normalt intervall, vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. Denna process styrs av det autonoma nervsystemet och involverar mekanismer som kyla ner eller värmer upp kroppen beroende på omgivningstemperatur och fysisk aktivitet. Värme kan genereras genom muskelaktivitet eller metaboliska processer, medan avkylning sker genom svettning eller vasodilation i huden för att öka värmetappningen.
I medicinsk kontext kan ‘fot’ definieras som den del av kroppen som utgör underdelen av benet och består av tre huvudsakliga delar: fotskål, mellanfot och tåben. Foten innehåller också 26 ben, 14 små ben, 28 muskler och ett antal senor, ligament och blodkärl. Den har en rad viktiga funktioner, däribland att bära upp kroppsvikten, balansera kroppen när den står eller går och hjälpa till med avancemanget under gång.
Eccrine porocarcinoma is a rare type of skin cancer that originates from the eccrine sweat glands. These glands are responsible for producing and releasing sweat to help regulate body temperature. Eccrine porocarcinoma typically appears as a slow-growing, firm nodule or plaque on the skin, often on the head, neck, or extremities. It can also present as an ulcerated lesion. The tumor may be painful, and it may bleed easily.
Eccrine porocarcinoma is more common in older adults, with a peak incidence in the seventh decade of life. It has a slightly higher prevalence in women than in men. Risk factors for developing eccrine porocarcinoma include long-term exposure to ultraviolet radiation, immunosuppression, and chronic skin conditions such as burns or scars.
The diagnosis of eccrine porocarcinoma is typically made through a biopsy of the affected tissue. The tumor cells are characterized by their distinct morphology, including cuboidal shape and presence in nests or cords. Immunohistochemical staining can also be used to confirm the diagnosis.
Treatment for eccrine porocarcinoma typically involves surgical excision of the tumor with wide margins. Radiation therapy and chemotherapy may also be used in some cases, particularly if the cancer has spread to other parts of the body. Regular follow-up appointments are necessary to monitor for recurrence or metastasis.
Hudfysiologi (engelska: skin physiology) är ett område inom fysiologin som handlar om hudens struktur och funktion. Huden är det största organet i människokroppen och har flera viktiga funktioner, till exempel att agera som en barriär mot skada, infektion och vattenförlust.
Huden består av två huvudsakliga skikt: epidermis och dermis. Epidermis är det yttre lagret och är uppbyggt av flera cellager som skyddar underliggande vävnader. Den yttersta celllagen kallas stratum corneum och består av döda celler som är fyllda med keratin, ett protein som gör cellerna tåliga mot mekanisk påfrestning och uttorkning. Dermis är det inre lagret och innehåller blodkärl, svettkörtlar, talgkörtlar och nervändar.
Huden har flera funktioner, däribland:
1. Barriärfunktion: Huden skyddar kroppen mot skada, infektion och uttorkning. Stratum corneum är ett effektivt skyddsområde som förhindrar att främmande partiklar tränger in i kroppen.
2. Termoreglering: Huden hjälper till att reglera kroppstemperaturen genom att utvidga eller kontrahera blodkärlen nära ytan. När blodkärlen expanderar ökar vätskeflödet och kroppen avger värme, medan kontrahering av blodkärlen minskar vätskeflödet och hjälper till att bevara värme.
3. Sensorisk funktion: Huden innehåller nervändar som reagerar på beröring, smärta, tryck, temperatur och vibrationer. Dessa signaler skickas till hjärnan för bearbetning och tolkning.
4. Immunförsvar: Huden har en viktig roll i kroppens immunförsvar genom att producera antikroppar och andra immunoglobuliner som skyddar mot infektioner.
5. Vitamin D-syntes: Huden kan syntetisera vitamin D när den utsätts för solens ultravioletta strålar (UVB). Vitamin D är viktigt för benhälsa, muskel funktion och immunförsvar.
Icke-kommunicerbara sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar kan påverka huden på olika sätt. Exempelvis kan diabetes orsaka neuropati, som kan leda till förlorad känsel i händer och fötter. Hjärt-kärlsjukdomar kan orsaka blåsbildningar eller andra hudförändringar, medan cancer kan leda till hudlösa sår (ulcerationer) eller andra hudskador. Neurologiska sjukdomar kan också påverka huden genom att orsaka rörelsemönsterstörningar, muskelspasmer eller andra symtom.
Spottkörteltumörer, eller sklerokrinoide tumörer, är sällsynta benigna (godartade) tillväxter i spottkörteln (glandula salivaris). De utgör ungefär 10 procent av samtliga spottkörteltumörer. Tumören består av ett nästan exklusivt aggregat av slemhinnesälceller, så kallade sklerokrinocyter, som bildar små knutar eller nystan i salivkörtelns utförsgångar.
Spottkörteltumörer är oftast små och växer långsamt över tid. Symptomen kan inkludera en smärtsam, ömmande känsla eller en uppfylld känsla i kinden där tumören finns, sväljningssvårigheter, torka i munnen och/eller en förändrad smakupplevelse. I vissa fall kan spottkörteltumörer leda till en ökad risk för infektion i munhålan.
Även om de flesta spottkörteltumörer är godartade, kan de i sällsynta fall bli elakartade (maligna). Dessa tumörer kallas adenoid cystiska karzinom och är mycket aggressiva. De kan inkräktas på omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.
Det är viktigt att spottkörteltumörer diagnostiseras och behandlas tidigt för att minska risken för komplikationer och för att säkerställa den bästa möjliga utgången för patienten. Behandlingen kan inkludera kirurgi, strålbehandling eller en kombination av båda.
Ektodermal dysplasi 1, anhidrotisk, är en genetisk sjukdom som orsakas av mutationer i genen AAAS/FLCN2 på kromosom 17. Sjukdomen påverkar ektodermet, det embryonala skikt som bildar hud, naglar, hår och sinnesorgan. "Anhidrotisk" betyder att den drabbade har en nedsatt förmåga att svettas, vilket kan leda till överhettning och feber.
De vanligaste symptomen på ektodermal dysplasi 1, anhidrotisk, inkluderar:
* Tunt hår eller nästan inget hår alls
* Ljusa pigmentering av huden
* Undervelviknad tänder (hypodonti) eller ingen tänder alls (anodonti)
* Svårigheter att svettas (anhidrosis eller hypohidrosis)
* Förändringar i fingernaglarna, som till exempel sköra naglar eller onykoidbildningar (nagelformationer som liknar en halvmåne)
* Ögonproblem, såsom tårfattighet och hornhinnaförändringar
* Öronproblem, såsom yttre öronmissbildningar och hörselnedsättning
Det är värt att notera att sjukdomens allvarlighetsgrad kan variera mycket mellan olika individer. Vissa drabbade kan ha milda symtom, medan andra kan ha allvarliga komplikationer som kan påverka deras livskvalitet och livslängd.
En medicinsk kontext är en cicatrix, hypertrofisk, en övertida ärrbildning som uppstår när kollagenproduktionen i ett sår ökar markant under wound healing-processen. Hypertrofiska cicatrices skiljer sig från vanliga cicatrices genom att de inte överväxer gränserna för den ursprungliga skadan, men de kan vara upphöjda, hårda och präglade av ökat blodflöde. Dessa ärrbildningar kan orsaka smärta, kramper och begränsad rörlighet beroende på deras placering på kroppen. Hypertrofiska cicatrices behandlas ofta med kortikosteroider, silikongel eller compression therapy för att minska dess storlek och symtom.
'Adrenergic fibers' refer to the nerve fibers that release noradrenaline (also known as norepinephrine) as their neurotransmitter. These fibers are a part of the sympathetic nervous system, which is one of the two divisions of the autonomic nervous system. The adrenergic fibers innervate various organs and glands in the body, including the heart, blood vessels, lungs, and digestive tract.
The activation of adrenergic fibers leads to a variety of physiological responses that help prepare the body for 'fight or flight' situations. For example, when faced with a stressor, the sympathetic nervous system is activated, leading to the release of noradrenaline from adrenergic fibers. This causes an increase in heart rate and blood pressure, as well as a relaxation of the airways in the lungs. Additionally, noradrenaline can also act on the liver to stimulate the breakdown of glycogen into glucose, providing energy for the body's response to stress.
It is worth noting that there are two types of adrenergic receptors, alpha and beta, which mediate different physiological responses. Alpha-adrenergic receptors are primarily responsible for vasoconstriction, while beta-adrenergic receptors mediate effects such as increased heart rate and relaxation of bronchial smooth muscle.
Medicinskt kan man definiera "muskarinautestimulerande läkemedel" eller "muskarinreceptorstimulerande läkemedel" som substanser som aktiverar muskarinreceptorer, en typ av acetylkolinreceptor. Acetylkolin är en signalsubstans i nervsystemet och muskarinreceptorerna finns bland annat i hjärtat, lungorna, urinvägar och ögonen.
Muskarinstimulerande läkemedel används till exempel för att minska produktionen av saliv och svett, sänka hjärtslaget och dämpa tarmsammandragningar. De kan också användas som mittagent i behandlingen av Parkinson sjukdom. Exempel på muskarinstimulerande läkemedel är pilocarpin, bensotropin och muscarin.
Enligt medicinskt perspektiv är en deodorant ett hygienprodukt som används för att reducera eller eliminera kroppslukt, särskilt under armarna. Deodoranter innehåller ofta aktiva ingredienser som dödar bakterier eller hjälper att maskera luktmedel. Det är viktigt att skilja mellan deodoranter och antitranspiranter, eftersom de har olika funktioner. Antitranspiranter reducerar svettning genom att stänga ditsvettkörtlarnas utförsgångar, medan deodoranter inte påverkar svettningen självt, men istället tar hand om lukten som kan uppstå när svett blandas med bakterier på huden.
Ett identifieringssystem för djur är ett system som används för att etikettera och spåra djur, ofta genom att använda unika identifierare. Det kan vara en manuell process med hjälp av tatueringar, taggar eller mikrochip, eller en digital process med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification).
Ett vanligt exempel på ett identifieringssystem för djur är det system som används för att identifiera husdjur som hundar och katter. Detta kan innebära att djuret får en mikrochip implanterad under huden, vilket innehåller en unik identifieringsnummer som kan läsas av en speciell skanner.
Identifieringssystem för djur används också i jordbruk och boskapsskötsel för att spåra djurens härstamning, hälsostatus och rörelser. Detta kan vara särskilt viktigt inom livsmedelsindustrin för att kunna spåra och kontrollera smittspridning och förbättra djurvälfärden.
I allmänhet har identifieringssystem för djur till syfte att underlätta kommunikation mellan olika aktörer inom djurvården, som veterinärer, djurägare och myndigheter, samt att främja djurens välfärd och säkerhet.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
Feminism är en politisk och social rörelse som strävar efter att upphäva könsdiskriminering och förbättra kvinnors rättigheter. Det finns olika inriktningar inom feminismen, men de flesta delar principerna om jämställdhet mellan könen och erkänner att kvinnor historiskt har diskriminerats på grund av sitt kön.
Det är värt att notera att feminism inte handlar bara om kvinnors rättigheter, utan också om att ifrågasätta och förändra de traditionella könsrollerna och förväntningarna som kan vara skadliga för alla köner.
En medicinsk definition av feminism skulle inte vara så vanlig, eftersom feminism är en social rörelse snarare än en medicinsk term. Men det är värt att notera att feministisk teori och praxis har haft en betydande inverkan på områden som sexual- och reproduktiv hälsa, psykiatrisk diagnos och behandling, och vårdens struktur och kultur.
Anatomi är en gren inom medicinen som handlar om studien av den normala strukturen hos levande organismers kroppar, inklusive deras inre och yttre delar. Anatomin undersöker de olika vävnaderna, muskler, ben, organ och andra strukturer i kroppen, hur de är arrangerade och hur de fungerar tillsammans.
Anatomin kan delas in i två huvudsakliga områden: makroskopisk anatomi och mikroskopisk anatomi. Makroskopisk anatomi handlar om studien av de större strukturerna som kan ses med blotta ögat eller med hjälp av enkla instrument, såsom skelettet, musklerna, hjärtat och lungorna. Mikroskopisk anatomi handlar däremot om studien av de mindre strukturerna som kräver mikroskopi för att kunna ses, såsom celler, vävnader och små kärl.
Anatomin är en viktig grund i medicinsk utbildning och forskning, eftersom den ger en förståelse av hur olika delar av kroppen fungerar tillsammans och hur de påverkar varandra. Denna information kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar och skador.
Armhåla
Hud
Svettkörtel
Kvinnobröst
Spermakvalitet
Vårtgård
Sekundära könskarakteristika
Råttor
Endokrina systemet
Taggmöss
Brännskada
Epitel
Deodorant
Staphylococcus haemolyticus
Miliaria
Hyperhidros
Åldrande
Läderhud
Körtel
Sirendjur
Utvecklingsbiologi
Fosterutveckling
Michael Berryman
Svettning
Gris
Metabolism
Djurs kommunikation
Dermoidcysta
Bigfoot
Däggdjur
Armhåla - Wikipedia
Hud - Wikipedia
Så fungerar det kvinnliga könsorganet - 1177
Svettas - Umo
Varför myggor biter vissa människor
Hej Hud! Hudkunskap för nybörjare
Idealist feketefejű eltávolító vákuumszívás - jelenlegi felhasználói vélemények 2020 - hogyan kell használni, hogyan működik,...
varmt | BICHON HAVANAIS
Konstant besvär av atoptiskt eksem | Doktorn.com
Underlivets droppar - vad är vad? | Libresse
Billiga underställ bäst i test
Svettlukt - Svettlukt.nu
Mina barnbarns brist på stormar - Klimatupplysningen
Hur reglerar kroppen sin temperatur
Husdjurets första hjälpen för sommaren - AniCuras tips | AniCura Sverige
Svettskydd | Undvik fläckar på grund av armsvett!
När börjar puberteten killar
Botulinumtoxin - Svenska Hudkliniker
Blogg | Enkla Skönhetstips
Svettas du mycket - då kan botox armsvett vara till hjälp | Utrikesgruppen
Svettbehandling Stockholm
Kroppsvård | Köp kroppsvård online på apotea.se!
Hundens Hud
Be your best!: maj 2011
Svettproblem - Estetisk medicin - Rynkor
hud, prov (vg) | MVG Plus
Hur ofta ska man duscha? - ingridskoog
miraDry® | Permanent svettbehandling | Stureplanskliniken
Deolicious Urskog - ekologisk deodorant 60 ml - Uma Bazaar
Apokrina5
- Den innehåller också glatt muskulatur och apokrina svettkörtlar. (wikipedia.org)
- pojkar är bara någon dryg cm längre och denna skillnad apokrina svettkörtlar) och kvisslor börjar uppträda (stimulering av talgkörtlar). (web.app)
- Vidare har hunden också apokrina svettkörtlar precis som människan. (hundsalongfiness.com)
- Apokrina svettkörtlar är de svettkörtlar som ger den karaktäristiska svettdoften och dessa tömmer sig i hårsäckarna. (deodoc.se)
- Armhålan och intimområdet har samma typ av svettkörtlar, nämligen apokrina svettkörtlar. (deodoc.se)
Svettas4
- När vi när vi svettas öppnar vi porerna och frigör svettkörtlar. (asienguiden.se)
- 7. Värmeslag: Att hundar inte svettas som vi människor - utan endast har svettkörtlar i sina trampdynor - gör dem mycket känsliga för värme. (anicura.se)
- När vi svettas, producerar våra svettkörtlar en vätska som innehåller bland annat vatten, salt och ämnen som kallas fettsyror. (wvwv.se)
- Det som händer i kroppen är att när vi svettas aktiveras våra svettkörtlar via nerver kopplade till hjärnan, detta för att kroppen skall kunna kylas ner exempelvis vid träning. (mybotoxclinic.se)
Producerar2
- När du tränar mycket producerar dina svettkörtlar mer svett än vanligt. (ingridskoog.se)
- De ekkrina svettkörtlar producerar svett som mest består av vatten och salt. (blogspot.com)
Kroppen3
- Armhålor, ljumskar och underliv har en annan sorts svettkörtlar än övriga kroppen och svetten från dessa körtlar innehåller flera ämnen. (svettlukt.nu)
- Kroppen har två huvudsakliga typer av svettkörtlar. (svettlukt.nu)
- Hyperhidros orsakas av överaktivitet hos svettkörtlar oftast i händerna, fötterna och armhålorna men också i andra begränsade område på kroppen (t.ex. (rynkor.info)
Hundar1
- Kylprodukter är extra viktigt för våra hundar då de har få svettkörtlar och kan behöva hjälp att hålla nere kroppstemperaturen vid varmt väder. (csigora.com)
Underlivet2
- Precis som med armhålorna så har underlivet både svettkörtlar och hårsäckar - så det är inte alls konstigt att det kan bli varmt och fuktigt här. (libresse.se)
- Den andra typen av svettkörtlar sitter huvudsakligen i armhålor, ljumskar samt i underlivet . (svettlukt.nu)
Precis2
- Men precis som andra aluminiumföreningar blockerar alun svettutsöndringen från svettkörtlarna och kan således också ge inflammerade svettkörtlar. (umabazaar.com)
- Denna deodorantspray från Ellen är speciellt tillverkad för att användas i ljumskarna där vi har svettkörtlar precis som i armhålorna. (thebeautyroom.se)
Sitter3
- Svett kommer från svettkörtlar som sitter i huden. (umo.se)
- Svettkörtlar av denna typ sitter tätast på handflator och fotsulor. (svettlukt.nu)
- Våra kattvänner är täckta av päls, så var exakt sitter deras svettkörtlar? (omlet.se)
Huden1
- Huden har svettkörtlar som utsöndrar svett. (web.app)
Hyperhidros2
- De med hyperhidros har antingen ett nervsystem som skickar ut för mycket signaler eller svettkörtlar som överreagerar på signalerna. (artikelkungen.se)
- Den vanligaste orsaken till hyperhidros eller överdriven svettning är överaktiva svettkörtlar. (doctork.se)
Hudens1
- Hudens svettkörtlar ska man inte täppa till! (svettskydd.se)
Rikligt1
- De innehåller rikligt med talgkörtlar och svettkörtlar. (1177.se)
Ljumskarna1
- Eftersom vi även har svettkörtlar i ljumskarna är det inte konstigt att vi börjat behandla lukten även där. (thebeautyroom.se)
Leda2
- De kan leda till inflammerade svettkörtlar som orsakar eksem och klåda. (umabazaar.com)
- Vissa personer har fler svettkörtlar eller mer aktiva sådana, vilket kan leda till mer intensiv lukt. (wvwv.se)
Kyla1
- Katter har små svettkörtlar på tassarna som hjälper till att kyla ner dem naturligt under varma och fuktiga dagar. (omlet.se)
Muskler1
- Blockad av svettkörtlar varar längre än för muskler. (svenskahudkliniker.se)
Aluminium1
- Denna deodorant är inte en antiperspirant - den innehåller inget aluminium och blockerar inte dina svettkörtlar. (naturshopen.se)
Hudens talg2
- Surhetsbarriären produceras av hudens talg- och svettkörtlar. (harologi.se)
- 5. Via hudens talg- och svettkörtlar avlägsnas avfallssubstanser. (solunetti.fi)
Saknar2
- Läpparna har dessutom extra lätt för att bli uttorkade eftersom att de saknar svettkörtlar, som annars reglerar hudens fuktnivå. (lifebutiken.se)
- Plötsligt börjar det att dyka upp en rad offer runt omkring i området, som alla saknar hår och sina svettkörtlar. (filmtopp.se)
Producera2
- Den ska utgöra en vattentät och skyddande barriär mot omvärlden, producera hår och ha svettkörtlar. (ki.se)
- Minskad aktivitet i talg- och svettkörtlar, samt även minskad förmåga att producera hyaluronsyra, ger åldersrelaterad torrhet och fler rynkor. (trainimal.com)