Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Ett släkte av familjen Circoviridae som ger infektion hos fjäderfä, svin och papegojfåglar. Det är det enda DNA-virus med cirkelformat, enkelsträngat genom som drabbar däggdjur. De tre arterna är kyck linganemivirus, som orsakar övergående anemi och nedsatt immunitet hos nyfödda kycklingar; näbb- och fjädersjukevirus, som ger dödlig infektion bland papegojor; och svincircovirus, som hittills dock i nte satts i samband med sjukdom.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Genetiskt framtagna små grisar för bruk inom biomedicinsk forskning. Det finns flera stammar: Yucatan, Sinclair och Minnesota.
Den enda arten av släktet Afrikansk svinpestliknande virus. Viruset orsakar sjukdom hos vårtsvin, vildsvin och tamsvin i Afrika och lindrigare infektion i Europa.. Viruset förekommer hos och sprids av mjuka fästingar (Ornithodoros moubata).
"Svinfeber, eller klassisk svinfeber, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus suis, vanligt förekommande hos grisar och som kan överföras till människor via direkt kontakt med infekterade djur eller konsumtion av infekterat kött. Sjukdomen karakteriseras av plötslig feber, stark huvudvärk, illamående och kräkningar, höreschymor och muskelvärk."
"Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en smittsam infektionssjukdom hos grisar som kan leda till respiratoriska problem och reproduktiva störningar."
En vanligtvis dödlig iridovirusinfektion hos grisar, som yttrar sig som feber, hosta, diarre, hemorrhagiska lymfkörtlar och gallblåsödem.
Swine Vesicular Disease (SVD) är en kontagios och viral sjukdom hos grisar, orsakad av Swine Vesicular Disease Virus (SVDV), som tillhör familjen Picornaviridae och släktet Enterovirus. Sjukdomen är kliniskt svår att skilja från fot- och munsmålsviruset hos människor (HFMD) och fotsvullningsvirus hos grisar (FMD). SVD karaktäriseras av uppkomsten av vesiklar eller blåsor på sula, tassarnas sulor och tår. Även om dödligheten är låg, kan sjukdomen orsaka allvarliga ekonomiska skador inom grisnäringen på grund av restriktioner i handeln med levande svin och svinskinka. SVD förekommer naturligt hos grisar och är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan spridas från djur till män
Något av ett antal sjukdomstillstånd kännetecknade av inflammation i tarmarna, särskilt tjocktarmen, med medföljande buksmärta, tenesmer och täta, blodiga och slemmiga avföringar. Sjukdomen kan vara orsakad av irriterande kemiska ämnen, bakterier, protozoer eller parasitmaskar.
'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) is a small, icosahedral, enveloped RNA virus belonging to the family Asfarviridae, which causes a highly contagious and fatal disease in pigs characterized by vesicular lesions in the mouth, snout, and coronary bands of the feet.
'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.
Erysipelas hos svin är en akut infektionssjukdom orsakad av beta-hemolytisk streptokock, typiskt strain Streptococcus pyogenes, som drabbar grisenes hud och underhud. Den kännetecknas av plötslig onset, rödviolett färgförändring och svullnad på huden, ofta med feber och allmänt illamående. Även om det kan drabba grisar av alla åldrar är unga grisar särskilt susceptibla.
"Influenza A Virus, H1N2 subtype" refers to a specific subtype of the influenza A virus that contains hemagglutinin (H) protein type 1 and neuraminidase (N) protein type 2 on its surface. This subtype has been detected in humans, pigs, and birds, and can cause respiratory illness in these species. It is one of the many subtypes of influenza A viruses that have the potential to cause pandemics.
Orthomyxoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae, inklusive influensavirus (som orsakar influensa eller säsongsbunden influensaliknande sjukdom) och thogotovirus. Dessa virus är oftast associerade med respiratoriska symtom som hosta, feber, tränsning och andningssvårigheter, men kan även orsaka andra komplikationer beroende på typen av virus och persons immunstatus.

"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:

1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.

Circo virus är ett släkte av små, enkelsträngade DNA-virus som tillhör familjen Circoviridae. De är de minsta kända virussen som infekterar djur och människor. Circo virus har en tendens att orsaka infektioner hos både vilda och domesticerade djur, inklusive fåglar, grisar och hundar. De kan också infektera människor, men de flesta infektioner är asymptomatiska eller orsakar milda symtom.

Circo virus har en diameter på cirka 17 nanometer och innehåller ett cirkulärt DNA-genom som kodar för två huvudproteiner: kapselfelet (CAP) och replicasen (REP). CAP-proteinet är involverat i virionens sammansättning, medan REP-proteinet är en DNA-polymeras som katalyserar replikationen av virusgenomet.

Infektioner orsakade av circo virus kan vara associerade med en rad olika symtom beroende på vilket djur som infekterats. Hos grisar kan de orsaka enteritis, hudlösningar och immunsuppression, medan hundar kan drabbas av gastroenterit, hudlösningar och respiratoriska symtom. Mänskliga circo virusinfektioner har i allmänhet milda symtom som diarré, illamående och magont, men de kan också vara asymptomatiska.

Det finns inget behandlingsalternativ specifikt för circo virusinfektioner, men stödjande vård kan ges för att hantera symtomen. För att förebygga infektioner rekommenderas god hygien och biosecurity, särskilt hos djuruppfödare.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

En miniatyrsvin är ett begrepp som saknar en entydig och vedertagen medicinsk definition. Termen används ofta i veterinärmedicinen för att beskriva små grisar som avlas för sällskaps- eller dekorativa syften, istället för för kommersiella ändamål som köttproduktion. Dessa små grisar kan ha en mindre storlek jämfört med vanliga grisar på grund av genetiska faktorer eller speciell uppfödning. Det är viktigt att notera att det finns ingen standardiserad storleksgräns eller specifikationer för vad som kan definieras som ett miniatyrsvin.

"Afrikansk svinpestvirus" (ASFV) är ett DNA-virus som orsakar afrikansk svinpest, en allvarlig och dödlig sjukdom hos grisar och vildsvin. Viruset kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt genom förorenad mat, vatten eller utrustning. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot sjukdomen, och den kan leda till höga dödlighetsnivåer hos drabbade populationer av grisar och vildsvin. ASFV är endemiskt i Afrika men har under de senaste åren spridits till andra delar av världen, inklusive Europa och Asien, vilket orsakat allvarliga ekonomiska konsekvenser för den globala svinproduktionen.

Svinfeber, även känt som svindfluss eller hoggskota, är en infektionssjukdom orsakad av humana metapneumovirus. Sjukdomen är vanligast hos barn under 5 år, men kan drabba personer av alla åldrar.

Typiska symtom på svinfeber inkluderar hosta, snuva näsa, feber, irritabilitet, torr hals och trötthet. I vissa fall kan sjukdomen leda till komplikationer som öroninflammation, bronkit eller lungpneumoni.

Svinfeber sprids främst via droppinfektion när en smittad person hostar eller nyser, men kan också spridas via kontaminerade ytor och händerna. För att undvika infektion rekommenderas god handhygien och att undvika nära kontakt med sjuka individer.

Det finns inga specifika behandlingar för svinfeber, men symtomen kan lindras med vanlig febersänkande medicin och väljda läkemedel mot hosta. De flesta personer som drabbas av svinfeber tillfrisknar inom 1-2 veckor.

Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en infektionssjukdom hos grisar. Det tillhör arten *Arterivirus suinus* inom familjen Arteriviridae och ordningen Nidovirales.

Viruset är relativt små, med en diameter på cirka 50-65 nanometer, och har ett enkelstreckat RNA-genom som kodar för olika virusproteiner. Det finns två huvudtyper av PRRSV: den europeiska typen (PRRSV-1) och den nordamerikanska typen (PRRSV-2), båda med sin egen genetiska och antigena makeup.

Svinfebervirus infekterar främst celler i grisarnas respirationssystem och reproduktiva organ, vilket orsakar symptom som andningssvårigheter, feber, abort och fetusdöd. Viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt via kontaminerad utrustning, föda eller luft.

Det finns idag inget botemedel mot svinfeber, men vacciner och bättre managementprinciper hjälper till att minska spridningen av viruset och mildra sjukdomens symptom.

"Afrikansk svinpest" är en virussjukdom som drabbar vilda och domesticerade svin. Sjukdomen orsakas av ASF-virus (African swine fever virus) som tillhör familjen Asfarviridae. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur, men även genom föda, vatten, mark och kontaminerat redskap. Sjukdomen kan ha hög dödlighet hos drabbade svin, upp till 100% i vissa fall. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot afrikansk svinpest och därför är biosekuritet och biosäkerhet mycket viktiga för att förhindra spridning av sjukdomen.

Swine Vesicular Disease (SVD) er en viral sykdom hos svin som karakteriseres av opståen av vesikler (lille blærer) på sårsteder i mund og poter. Sykdommen forårsages af et positivt enkeltstrenget RNA-virus, der er beslægtet med human enterovirus 71 og coxsackievirus B5. SVD har en inkubationstid på 2-6 dager og kan føre til mild til moderat sygdom hos svin, men symptomerne kan være svære at skelne fra andre svinesygdomme som fx fod-og-munnesygdom (FMD).

Typiske symptomer på SVD inkluderer opståen af vesikler og blødninger i mund og poter, sveden, feber, manglende appetit og lammelighed. I mere alvorlige tilfælde kan sygdommen føre til døden hos unge svin, men dette er relativt sjælt.

SVD spredes primært gennem direkte kontakt mellem inficerede svin og sunde svin, men viruset kan også overføres via kontaminerede genstande som fx foder, vand, redskaber og personklæder.

SVD er en anmeldelsespligtig sygdom i mange lande, herunder Danmark, og der findes vacciner mod sygdommen, men de anvendes normalt ikke routinely på grund af muligheden for at forvirre diagnostikken af andre svinesygdomme. I stedet fokuserer man ofte på biosecurity-foranstaltninger for at forebygge spredningen af sygdommen.

Dysenteri är en akut infektionssjukdom som orsakas av bakterier eller amöbor och karaktäriseras av inflammation i tjocktarmen, vilket leder till att den drabbade får blodiga, småkorniga diarréer och mag-tarmsymtom. De vanligaste orsakerna till dysenteri är bakterierna Shigella och Salmonella, men även amöban Entamoeba histolytica kan vara orsaken. Sjukdomen sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten och drabbar främst barn i utvecklingsländer med bristfällig sanitet och hygien. Behandlingen av dysenteri består vanligen av antibiotika för att döda bakterierna och återhämtning av vätske- och näringsbristen.

'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) är ett positivt ensträngat RNA-virus som tillhör familjen *Flaviviridae* och släktet *Pestivirus*. Det orsakar sjukdomen vesikulärt svinfeber, som främst drabbar grisar och vildsvin. Viruset sprids genom direkt kontakt mellan djur eller via infektiös kontaminerad mat, vatten eller luft. Symptomen på sjukdomen inkluder feber, sömnlöshet, vesiklar (blåsor) och skorpor på huden, svullnad av lymfkörtlar och i vissa fall diarré och andningssvårigheter. Sjukdomen kan vara dödlig för unga grisar och orsaka allvarliga ekonomiska skador inom grisindustrin. Det finns inget behandlingsmedel eller vaccin mot vesikulärt svinfeber, så förebyggande åtgärder som strikt biosecurity är viktiga för att kontrollera spridningen av viruset.

'Sus scrofa' er en latinuttrykkelse som betegner den wildsvin-art, også kendt som vildsvin eller eurasisk vildsvin. Det er en art af selvstændige svin, der lever i store dele av Eurasia og Nordafrika. De er kendt for deres størrelse, stærke bygning og intelligens.

Vildsvinet er et allesøgende dyr som spiser alt fra planter til mindre dyr, inklusive mus, rotter og reptiler. De lever typisk i skove, fugtige enge og andre områder med tæt vegetation.

I noen regioner er vildsvinet blevet en invasiv art som konkurrerer med lokal fauna og forårsager skader på landbrugsarealer. I andre områder, såsom Storbritannien, er de blevet en del af den naturlige fauna etter at vært udsatt i flere hundre år siden.

Erysipelas hos svin är en infektionssjukdom orsakad av beta-hemolytisk streptokock, vanligtvis Streptococcus pyogenes. Sjukdomen karaktäriseras av plötslig onset, feber, värk och rödviolett fjällande hudskada, ofta lokaliserad till bakdel, öron, nos eller könsorgan. Systemiska symptom som hög feber, förvirring och illamående kan förekomma. Erysipelas hos svin är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras mellan djur och människor.

Influenza A virus är ett enstängt, negativt sense RNA-virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae. Undertypet H1N2 innebär att viruset har hemagglutininproteinet typ 1 (H) och neuraminidaseproteinet typ 2 (N). Dessa proteiner är de två ytproteinerna på viruspartikeln som används för klassificering av influensavirus.

Influenza A virus, H1N2 subtype är ett subtyp av influensaviruset som orsakar influensa (vanlig hostsjukan) hos människor och andra djur, såsom svin och fåglar. Detta subtyp har identifierats i både mänskliga och djursjukdomar och kan orsaka epidemier eller pandemier.

H1N2-subtypen av influensavirus har två olika linjer, en humant adopterad linje och en svinadopterad linje. Den humana adopterade linjen härstammar från H3N2-virus som kretsat bland människor sedan 1968, medan den svinadopterade linjen härstammar från ett virus som först identifierades i svin i USA 2005.

Det är viktigt att notera att influensavirus kan mutera och rekombineras lätt, vilket kan leda till nya subtyper och större smittspridning. Detta gör det svårt att förutsäga huruvida en specifik subtyp kommer att orsaka en epidemi eller pandemi i framtiden.

Ortomyxovirusinfektioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae. De mest kända virusslagen inom denna familj är influensavirus, som orsakar sjukdomen influensa (vanligen kallad för grip). Andra exempel på Orthomyxovirusinfektioner är Islas Fernandes-feber och infektioner orsakade av Thogotovirus.

Influensavirus delas upp i fyra huvudtyper: A, B, C och D. Influensa A kan infektera både människor och djur, medan influensa B och C främst orsakar sjukdom hos människor. Influensa D påverkar främst nötkreatur men anses inte vara en zoonotisk patogen som kan smitta människor.

Infektioner med influensavirus A och B orsakar ofta säsongsgrip, som vanligtvis uppstår under vintern i tempererade klimatzoner. Symptomen på influensa inkluderar feber, hosta, nästäppa, irritat svalg, huvudvärk och muskelvärk. I allvarliga fall kan influensa leda till komplikationer som lunginflammation eller hjärtsvikt, särskilt hos äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar.

Influensavirus A kan också orsaka pandemier när ett nytt subtyp av viruset utvecklas och sprids globalt. Detta skedde senast under 2009, då en pandemi orsakades av en ny subtyp av influensa A (H1N1) virus.

Islas Fernandes-feber är en annan sjukdom som orsakas av ett Orthobunyavirus och förekommer i Afrika, Asien och Latinamerika. Symptomen på Islas Fernandes-feber inkluderar feber, huvudvärk, muskelvärk, yrsel, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till encefalit (hjärninflammation) eller blödningar i huden och inre organ.

För att förebygga infektioner med influensavirus rekommenderas vaccination årligen, särskilt för personer som tillhör riskgrupper. Andra preventiva åtgärder inkluderar handhygien och andningsskydd. För Islas Fernandes-feber finns det inget vaccin tillgängligt, men smittspridningen kan begränsas genom att undvika stick av myggor som sprider viruset.

Vidare blev hon docent i svinsjukdomar vid Sveriges Lantbruksuniversitet 1980. Hon erhöll Fulbright-stipendium 1984. Hon gifte ... 80 i svinsjukdomar Sveriges statskalender / 1984 / s 578. ^ Svenska Dagbladet 7 augusti 1984 s 13. ^ Sveriges dödbok 7: 1860- ...
Vidare blev hon docent i svinsjukdomar vid Sveriges Lantbruksuniversitet 1980. Hon erhöll Fulbright-stipendium 1984. Hon gifte ... 80 i svinsjukdomar Sveriges statskalender / 1984 / s 578. ^ Svenska Dagbladet 7 augusti 1984 s 13. ^ Sveriges dödbok 7: 1860- ...
För att förebygga smittsamma djursjukdomar är smittoskydd på gårdsnivå absolut viktigt. Producenten har ett stort ansvar för sina djurs hälsa, vilket alla som besöker gården bör ta hänsyn till i sin verksamhet och respektera gårdens principer för smittoskydd.. Förebyggande av smittoriskerna i fjäderfäbesättningar. Använd den tredelade smittospärren korrekt. ...
COVID-19, en snabbspridande coronavirusinfektion, sprider just nu över hela världen. COVID-19-infektion smittar inte produktionsdjur och sprids inte via mat. Den största risken för djurproduktion nu är brist på arbetskraft i… ...
Suojaa SiKana -projektet ordnar ett svenskspråkigt svinseminarium den 16.11.2021 kl. 17-19 i Vasa.. Svinseminarium 16.11.2021. Förhandsanmälan senast tisdag 9.11.2021. ...
Här hittar du anvisningar och information om salmonella för gårdssnivå.. Salmonella - Beskrivning av sjukdomsalstrare. ...