Paranoia är ett psykiatriskt symptom som innebär en grundläggande misstroendeattityd och orimliga eller överbevisade tankar om att andra personer är onda, illasinnade eller hotfulla. Detta kan leda till att den drabbade upplever konspirationer riktade mot sig utan att det finns några stödjande bevis för detta. Paranoia kan vara ett tecken på olika psykiska störningar, såsom schizofreni eller paranoid personlighetsstörning.
I medicinsk kontext, refererar "symbiogen psykos" till en teori om att psykoser kan orsakas av en störning i den symbiotiska relationen mellan olika delar av det psykiska systemet. Detta innebär att olika aspekter av personligheten, som kognitioner, emotioner och beteenden, inte fungerar harmoniskt tillsammans. Termen "symbiogen" är en kombination av orden "symbiose" och "genese", vilket implicerar en interaktion och utveckling mellan olika komponenter i ett system. Symbiogen psykos-teorin föreslår att psykoser uppstår när detta symbiotiska förhållande blir störd på något sätt, vilket kan leda till kognitiva, emotionella och beteendemässiga rubbningar. Det är värt att notera att denna teori inte är allmänt accepterad som en etablerad för
Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, a chronic and severe mental disorder characterized by profound disruptions in thought processes, perception of reality, emotional responsiveness, and behavior. The diagnostic criteria for paranoid schizophrenia, as per the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), include:
En paranoid personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos som beskriver en bestående mönster av misstro och misstänksamhet, som leder till missförstånd, konflikter och social isolering.
Falska föreställningar om sig själv eller personer eller föremål eller företeelser utanför sig själv, vilka består trots faktiska förhållanden och vilka av omgivningen inte betraktas som hållbara.
'Paranoid behavior' refers to a pattern of thinking characterized by excessive mistrust, suspicion, or fear that someone is trying to harm or deceive you, often without any basis in reality.
"Desorienterad schizofreni" är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5). Schizofreni är dock en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av hallucinationer, illusioner, desorganiserat tänkande och/eller beteende, negativa symptom såsom avsaknad av motivation eller emotionell respons, samt kognitiva problem. I vissa fall kan en person med schizofreni uppleva desorientering, men detta är inte ett nödvändigt kriterium för diagnosen.
Katatona schizofreni är en sällsynt och svår variant av schizofreni som kännetecknas av stora störningar i viljestyrkan, rörelsemönstret och muskeltonus. Symptomen kan inkludera stelhet (katalepsi), överdriven muskelaktivitet (katatonisk excitation) eller abnorma rörelsemönster som stammande, grimaseringar eller ovanliga kroppsställningar (stereotypi). Betrodda personer kan även ha negativa symtom såsom avflackad mimik och svårigheter att tala. Katatona schizofreni kräver ofta intensiv behandling, inklusive medicinsk behandling och/eller psykoterapi.
There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.
Subjektivt upplevda sinnesförnimmelser utan egentlig utlösande impuls, vilka dock av personen i fråga upplevs som verkliga. De kan vara av organiskt ursprung eller förknippade med psykiska störningar.
Psykoanalytisk teori är en samling idéer och koncept inom psykologi, utvecklade främst av Sigmund Freud och hans efterföljare, som handlar om det omedvetnas roll i människors tankar, känslor och beteenden. Teorin undersöker hur tidig barndomserfarenheter och undertryckta känslor kan påverka individens perception, relationer och psykiska hälsa. Psykoanalysen använder ofta terapi som metod för att uppnå insikt och förståelse av dessa dolda processer och på så sätt frigöra individen från begränsande mönster.
I medicinsk kontext, kan "projicering" defineras som ett psykologiskt försvarsmekanism där en individ undertrycker tankar, känslor, impulser eller avskyvärda egenskaper hos sig själv och i stället tillskriver eller ser dem hos andra. Det är en form av felaktig attribution där personen projicerar sina egna inre konflikter på andra människor snarare än att erkänna dem som sin egen del. Projicering kan vara ett symptom på olika psykiatriska tillstånd, såsom neuroser, gräns personlighetsstörning och schizofreni.
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
Toxisk psykos är ett akut tillstånd orsakat av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion och kan leda till psykotiska symtom, såsom hallucinationer, paranoia och desorganiserat tänkande. Till skillnad från primärt psykogena psykoser, som orsakas av mentala störningar, är toxiska psykoser direkt relaterade till fysisk skada på hjärnan orsakad av toxiner.
Omedvetna processer hos enskilda individer eller grupper av individer för att hantera impulser, känslor eller tankar som inte medvetet kan accepteras. Olika typer av försvarsmekanismer är reaktionsbildning, projicering och inåtvänd aggression.

'Paranoia' är ett psykiologiskt tillstånd där en person upplever att de är hotade eller förföljda utan att det finns några tydliga eller rimliga skäl. De kan också ha misstankar och konspirationsteorier om andra människors avsikter, som inte stöds av tillräckliga bevis. Paranoia kan vara ett symtom på olika psykiska störningar, såsom schizofreni eller bipolär sjukdom, men det kan också förekomma i mildare former hos friska individer under stressiga situationer. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever paranoia som pågår över en längre tid eller stör ens livsföring.

I'm sorry, I am not able to provide a medical definition for "Symbiogen psykos" as it is not a term that is recognized in the field of psychiatry or psychology. It is possible that there may be some confusion with the term, as symbiogenesis specifically refers to a process in biology where two different species live in close association and evolve new characteristics as a result of their relationship.

If you meant to ask about a specific psychological or psychiatric condition, could you please provide more context or clarify the term? I would be happy to help you with that.

Paranoid schizophrenia is a subtype of schizophrenia, which is a chronic and severe mental disorder. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), paranoid schizophrenia is characterized by the presence of prominent delusions or auditory hallucinations for a significant amount of time during a one-month period (or less, if successfully treated).

The delusions in paranoid schizophrenia typically involve themes of persecution, grandiosity, jealousy, or suspiciousness. The individual may believe that they are being spied on, plotted against, or harmed by others. These beliefs are usually firmly held and not easily changed even when presented with evidence to the contrary.

Auditory hallucinations in paranoid schizophrenia often involve hearing voices that are critical, threatening, or commanding in nature. The individual may feel like they are being ordered to do something against their will.

It is important to note that individuals with paranoid schizophrenia may have difficulty with social interactions and may exhibit odd or eccentric behavior. However, their cognitive functioning and emotional expression are typically less impaired compared to other subtypes of schizophrenia.

Effective treatment for paranoid schizophrenia often involves a combination of antipsychotic medication and psychosocial interventions, such as cognitive-behavioral therapy and social skills training. With proper treatment and support, individuals with paranoid schizophrenia can lead fulfilling lives and manage their symptoms effectively.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är en paranoid personlighetsstörning en bestående mönster av distansering, misstrohet och beteenden som visar på överdrivet känslomässigt skärpa. Detta innebär följande kriterier:

A. En bestående mönster av:

1. Distansering i relationer, där individen tenderar att uppfatta andra personers handlingar eller intentioner som hotfulla eller utnyttjande.
2. Överdrivet misstroget till andras lojalitet och är ofta svartsjuk eller arg på grund av sina misstankar.
3. Har en tendens att tolka icke-hotfulla händelser som hotfulla.
4. Har en förhöjd känslighet för kritik eller insinuationer.
5. Tvivel på andras lojalitet, är ofta väldigt misstrogen och kan ha en tendens att förebrå andra personer.

B. Detta mönster visar sig i flera av följande områden:

1. Interpersonella relationer
2. Arbete eller skola
3. Övriga viktiga områden av funktionalitet

C. Mönstret är stabil och består under en längre tid, vanligtvis från ungdomen eller tidig vuxen ålder.

D. Detta mönster orsakar kliniskt signifikant lidande eller nedsatt funktionalitet i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden.

E. Mönstret är inte bättre förklarat av en annan psykiatrisk störning (till exempel skizofreni, schizoaffektiv störning eller annan personlighetsstörning).

I vissa fall kan det vara svårt att skilja mellan en personlighetsstörning och ett normalt beteende. Det är därför viktigt att en professionell utvärdering görs för att fastställa om en diagnos av en personlighetsstörning verkligen stämmer.

Medicinskt sett definieras vanföreställningar som falska, ofta bizarre eller irrationella övertygelser som en person håller fast vid, trots att de står i strid med själva verkligheten och logiska resonemang. Dessa övertygelser är ofta djupt rotade och kan vara svåra att ändra eller ifrånsätta, även när det presenteras övertygande bevis som visar motsatsen.

Vanföreställningar skiljer sig från vanliga felaktiga övertygelser genom sin intensitet, oföränderlighet och påverkan på individens tankeprocesser och beteende. De kan vara en del av olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, affektiva störningar eller neurokognitiva sjukdomar, men de kan också förekomma hos friska individer under speciella omständigheter.

Exempel på vanföreställningar kan vara att en person tror att någon försöker förgifta dem, att de är en berömd person eller att deras tankar är kontrollerade av externa krafter.

'Paranoiskt beteende' är ett psykiatriskt begrepp som beskriver en person som har en överdriven misstro eller förföljelsemani, det vill säga en obegränsad övertygelse om att andra personer är fientliga och avser att skada dem på något sätt. Denna övertygelse är ofta bortom all rimlighet och kan leda till att individen isolerar sig från andra människor och har svårt att upprätthålla sociala relationer. Paranoiskt beteende kan vara ett tecken på en underliggande psykisk störning, såsom schizofreni eller paranoid personlighetsstörning. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever paranoiska tankar eller beteenden som påverkar ens vardagliga liv negativt.

'Desorienterad schizofreni' är inte en officiell diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5), som används av psykiatrer och andra mentalspecialister för att diagnostisera mentala störningar.

I det förflutna har begreppet 'desorienterad schizofreni' använts för att beskriva en form av schizofreni som kännetecknas av svårigheter med att orientera sig i tid, rum och person. Denna diagnos har dock fallit ur bruk och ersatts av mer specificerade diagnoser inom schizofrenispektrumet.

I allmänhet kan schizofreni definieras som en allvarlig mentalsjukdom som orsakar psykotiska symtom, såsom hallucinationer, förvirring, desorganiserat tänkande och beteende, samt avtrubbning av affekt. Dessa symtom kan vara kroniska eller återkommande och kan påverka en persons förmåga att fungera i vardagslivet.

Katatona schizofreni är en sällsynt subtyp av schizofreni som kännetecknas av stora störningar i motorisk aktivitet och muskeltonus. Symptomen kan vara både positiva, såsom katatoniska spasmer, stelhet och överaktivitet, och negativa, såsom avsaknad av reaktioner på yttre stimuli och mutism.

I den katatona schizofrenin kan individen också uppleva föreställningar, hallucinationer och andra psykotiska symtom som är vanliga i andra former av schizofreni. Men det som verkligen skiljer den katatona schizofrenin från andra former av schizofreni är de motoriska störningarna.

Det är värt att notera att katatonisk schizofreni inte är samma sak som katatoni, som kan förekomma i andra sjukdomar än schizofreni, såsom affektiva störningar och neurologiska tillstånd.

Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.

Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.

Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.

En hallucination är en perceptionsartad upplevelse av något som inte existerar i den yttre verkligheten. Den kan uppfattas med någon av de fem sinnesorganen: syn, hörsel, lukt, smak eller känsel. Hallucinationer är vanliga vid vissa mentala sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom, men kan också förekomma vid neurologiska tillstånd, som exempelvis epilepsi, eller under drogverkan. Vidare kan hallucinationer uppstå i samband med vissa mediciner, sömnbrist och stress.

Psykoanalysens teorier er udviklet af den østrigske neurolog og psykiater Sigmund Freud i slutningen af 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet. Psykoanalytisk teori er en metode til at forstå og behandle menneskelige tanker, følelser, motiver og adfærd, der bygger på antagelsen om, at mange af vores handlinger og valg i voksenlivet underordner sig underbevidste drifter, der er dannet i barndommen.

Psykoanalysens centrale begreber inkluderer:

1. Det ubevidste: De tanker, følelser og ønsker, vi ikke er bevidst om, men som stadig påvirker vores adfærd og oplevelse.
2. Driftspsykologi: Freud mente, at mennesket drives af to grundlæggende drifter: Eros (livsdriften) og Thanatos (dødsdriften). Livsdriften søger efter tilfredsstillelse gennem forbindelse, kærlighed og sex, mens dødsdriften søger efter tilbagevenden til en tilstand af uforandring og ro.
3. Forsvarsmekanismer: Disse er mekanismer, der beskytter os mod at blive overvældet af ubevidste driftsimpulser, som kan være for store for os at håndtere. Nogle eksempler på forsvarsmekanismer inkluderer fortrængning (at holde ubehagelige tanker eller følelser væk fra bevidstheden), projektion (at tilskrive sine egne uønskede træk og følelser andre personer) og rimeliggørelse (at forvanske virkeligheden for at passe til ens ønsker).
4. Overførsel: Freud mente, at ubevidste driftsimpulser kan overføres fra en person til en anden. Dette sker ofte i terapeutiske situationer, hvor patienten kan projicere sine følelser og tanker på terapeuten.
5. Ambivalens: Freud mente, at mennesket altid har modstridende følelser over for en person eller et objekt. Dette kan føre til tvetydige følelser over for ens egne handlinger og motivationer.

Freuds teorier er stadig meget indflydelsesrige i dag, selvom de også har været genstand for kritik. Mange af hans ideer er blevet modificeret eller udviklet yderligere af senere psykoanalytikere og terapeuter.

## Freuds betydning for psykologien

Freud har haft en enorm indflydelse på psykologien, særligt indenfor området psykoanalyse. Hans teorier om det ubevidste er blevet meget kendte og diskuterede, og hans arbejde med terapi har inspireret mange andre terapeuter til at udvikle deres egne metoder.

Freuds ideer om det ubevidste har også haft en stor indflydelse på kultur og samfund. Hans teorier om seksualitet, for eksempel, har været meget kontroversielle, men de har også hjulpet til at skabe en mere åben diskussion omkring seksualitet og køn.

Freuds arbejde med terapi har også haft en stor indflydelse på samfundet. Hans metode, der kaldes psykoanalysen, er blevet meget populær som en måde at behandle psykiske lidelser på. Psykoanalysen er baseret på det idé, at man kan komme til at forstå og forandre sine ubevidste tanker og følelser ved at tale om dem med en terapeut.

Freuds arbejde har også haft en stor indflydelse på litteraturen, kunst og film. Mange forfattere, kunstnere og filminstruktører har brugt Freuds ideer som inspiration for deres værker.

I alt kan man sige, at Freuds arbejde har haft en enorm indflydelse på vores forståelse af mennesket og dets psyke. Hans teorier og metoder er stadig meget diskuterede og anvendte i dag, og de vil sandsynligvis fortsætte med at være en del af den psykologiske debat for mange år fremover.

In psykoanalys, betyder projicering en försvarsmekanism där en individ tillskriver sina egna underliggande tankar, känslor, önskningar eller avsikter till en annan person eller objekt. Detta görs ofta omedvetet och kan hjälpa individen att undvika att hantera ouppklarade känslomässiga konflikter inom sig själv. Projicering kan leda till missförstånd och konflikter i relationer, eftersom den projicerande personen kan uppfatta den andra personens handlingar eller egenskaper genom sina egna filter istället för hur de verkligen är.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

Toxisk psykos är ett sällsynt tillstånd som orsakas av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion. Det kan leda till hallucinationer, förvirring, desorientering, tankfel, störningar i perceptionen och beteendet, och i vissa fall även aggressivt eller paranoid beteende. Toxisk psykos kan variera i svårighetsgrad och kan behandlas med avslutning av exponeringen för den toxiska substansen eller läkemedlet, samt stödjande vård och ibland även medicineringsbehandling.

'Försvarsmekanismer' är ett samlingsbegrepp inom medicinen och immunologin som refererar till de olika mekanismer och processer som kroppen använder sig av för att skydda sig mot främmande, skadliga eller infektionshotande agenter såsom virus, bakterier och parasiter.

Detta innefattar bland annat:

1. Anatomiska barriärer: Huden och slemhinnor fungerar som en naturlig barrière som förhindrar inträngande av främmande partiklar och mikroorganismer.
2. Kemiska barriärer: Kroppens sekretioner, såsom tårar, slem, saliv och magsaft, innehåller enzymer och andra substanser som kan döda eller inhibera tillväxten av mikroorganismer.
3. Cellulära immunitet: Det adaptiva immunsystemet består av vita blodkroppar, såsom T-celler och B-celler, som är specialiserade för att känna igen och eliminera specifika patogener genom att producera specifika antikroppar eller direkt attackera infekterade celler.
4. Inflammation: Det är en immunologisk respons där kroppen ökar blodförsörjningen till ett inflammerat område för att eliminera patogener och börja reparationsprocessen.
5. Feber: En höjd kroppstemperatur kan hjälpa till att bekämpa infektioner genom att öka aktiviteten hos immunförsvaret och minska tillväxten av patogener.
6. Komplementsystemet: Det är en serie proteiner som aktiveras vid infektion och hjälper till att eliminera patogener genom att direkt attackera dem eller genom att rekrytera andra immunceller till området.

Det är viktigt att notera att det immunförsvaret kan vara nedsatt vid sjukdom, åldrande, medicinska behandlingar och andra faktorer, vilket kan öka risken för infektion och sjukdom.

För albumet av Fall Out Boy, se Folie à Deux (album). Folie à deux, symbiogen psykos eller inducerat vanföreställningssyndrom ... I allmänhet är den ena personen "den primära patienten" som har en äkta psykos, och den andra personen har påverkats av sin ... Folie à deux kallas därför också för inducerad psykos. Om de störda personerna separeras kvarstår vanföreställningarna hos den ...
För albumet av Fall Out Boy, se Folie à Deux (album). Folie à deux, symbiogen psykos eller inducerat vanföreställningssyndrom ... I allmänhet är den ena personen "den primära patienten" som har en äkta psykos, och den andra personen har påverkats av sin ... Folie à deux kallas därför också för inducerad psykos. Om de störda personerna separeras kvarstår vanföreställningarna hos den ...