Takayasu arteritis är en ovanlig inflammatorisk sjukdom som primärt påverkar stora och medelstora blodkärl, framförallt aortan och dess grenar. Den kännetecknas av progressiv vaskulit (inflammation i väggarna på blodkärlen) vilket kan leda till stenos (förträngning) eller ocklusion (fullständig blockering) av kärlen, samt aneurysm (utbulningar i kärlväggen). Sjukdomen är vanligare hos unga kvinnor och kan ge upphov till allvarliga komplikationer som högt blodtryck, hjärtsvikt och neurologiska symptom. Diagnosen ställs ofta genom kombinationen av klinisk bild, laboratoriemedicinska tester och bilddiagnostik som MR-angiografi eller PET/CT. Behandlingen består vanligen av immunosuppressiva läkemedel för att kontrollera inflamm
HLA-B52 är ett genetiskt antigen som tillhör major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass I molekyler på cellytplasmamembranen hos människor. Det kodas av HLA-B52-genen och har en specifik aminosyresekvens som gör att det kan binda till och presentera peptider från intracellulära proteiner för cytotoxiska T-celler, vilket är en viktig del i immunförsvaret. HLA-B52 förekommer hos en viss andel av populationen och kan variera mellan olika etniska grupper. Det har rapporterats associeras med vissa sjukdomar, såsom Behçets syndrom, men det är fortfarande under forskning huruvida HLA-B52 specificerat är orsaken till sjukdomen eller om det istället är en associativ faktor.
Inflammation i en pulsåder.
Giant cell arteritis (GCA) is a chronic inflammatory condition primarily affecting the large and medium-sized arteries, particularly the temporal and ophthalmic arteries. It is characterized by the presence of granulomatous inflammation, which includes multinucleated giant cells in the artery walls, leading to vessel wall thickening, stenosis, or even occlusion. This condition is more common in people over 50 years old, especially those of Northern European descent, and often presents with symptoms such as headache, jaw claudication, scalp tenderness, vision changes, and polymyalgia rheumatica. Early diagnosis and treatment with corticosteroids are crucial to prevent serious complications like blindness.
Inflammation i kroppspulsåderns vägg.
Typarten i arterivirussläktet och det virus som ger upphov till en svår luftvägsinfektion hos hästar, med abort, lunginflammation m m.
Den nyckelbenartären (latin: Arteria subclavia) är en stor blodkärl som försörjer huvud och övre extremiteter med syre- och näringsriktig blod från hjärtat.
Radiologisk undersökning av kroppspulsådern och dess förgreningar med hjälp av kontrastmedel.
Röststörningar är en samlingsbegrepp för olika typer av röstrubbningar, inklusive raspighet, heshet, brist på volym och onormal röstkvalitet, orsakade av sjukdom, skada eller avvikande användning av rösten.
Temporalarterier är blodkärl som förser huvudet och hjärnan med syre- och näringsriktig blod. De löper längs tinningbenen (os temporale) och kan bli inflammerade vid en sjukdomstillstånd känt som temporalartit, även kallat giant cell arteritis.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
Konvalescens är den fas av sjukdoms- eller skadetillfrisknandet där individen fortfarande kan känna sig utmattad, svag och ha nedsatt uthållighet, men är på väg att återhämta sig till sin normala hälsa och funktionalitet. Under konvalescensfasen kan det vara viktigt att fortsätta vila och ge kroppen tid att läka, samtidigt som en gradvis ökad aktivitet introduceras för att stödja återhämtningen.
Polymyalgia rheumatica (PMR) är en inflammatorisk bindvävssjukdom som orsakar smärta och stelhet i kroppens överkantregioner, såsom axlarna, skuldrorna, höfterna och låren. Symptomen tenderar att vara värre på morgnarna eller efter inaktivitet och förbättras vanligtvis med rörelse. Andra symptom kan inkludera trötthet, feber, svårigheter att svälja och depression. PMR är vanligare hos äldre kvinnor och diagnostiseras ofta genom kliniska symtom samt laboratorie- eller bilddiagnostik som visar tecken på inflammation. Behandlingen består vanligtvis av kortikosteroidbehandling för att lindra symptomen och förebygga komplikationer.
Aortaklaffinsufficiens är ett hjärtklaffsrelaterat sjukdomstillstånd där aortaklappen, som är belägen mellan det övre kammaren (vänster förmak) och det nedre kammaren (vänstra kammar) i hjärtat, inte sluter tätt under slagningar, vilket orsakar en oregelbunden bakflöde av blod från vänstra kammar till vänster förmak. Detta kan leda till symtom som trötthet, andfåddhet och ödem.
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Takayasu's arteritis är en ovanlig inflammatorisk sjukdom som drabbar de stora till medelstora artärerna, främst aortan och dess grenar. Sjukdomen påverkar ofta kvinnor i åldersgruppen 15-40 år, men kan även förekomma hos män och barn.

Takayasu's arteritis kännetecknas av inflammation i väggarna på artärerna, vilket kan leda till förträngningar (stenoser) eller uppblåsningar (aneurysm). Dessa förändringar kan orsaka symtom som höjd blodtryck, hjärtklappning, svaghet, andfåddhet och smärtor i bröstet. Andra symtom kan innefatta feber, viktminskning, trötthet och muskel- och ledsmärtor.

Diagnosen ställs vanligen genom kombinationen av kliniska symtom, bilddiagnostik som MR-angiografi eller datortomografi (CT), samt laboratoriemässiga tester som blodprover för att mäta inflammationsmarkörer som ESR och CRP.

Behandlingen av Takayasu's arteritis består vanligen av kortikosteroider, immunsuppressiva läkemedel och ibland biologiska läkemedel för att kontrollera inflammationen och förhindra komplikationer. Vid allvarliga förträngningar eller uppblåsningar kan kirurgi vara aktuell.

HLA-B52 är ett protein på ytan av vissa celler i kroppen, som hör till gruppen HLA (Human Leukocyte Antigen)-antigener. Dessa antigener spelar en viktig roll för kroppens immunförsvar, eftersom de hjälper kroppen att skilja på egna celler och främmande celler, såsom virusinfekterade celler eller cancerceller.

Specifikt är HLA-B52 ett av många olika subtyper av HLA-B-antigener. Det förekommer hos en viss andel av befolkningen och kan variera beroende på etnicitet. I vissa fall har individers kroppar en tendens att reagera på HLA-B52-proteinet som om det vore ett främmande ämne, vilket kan leda till autoimmuna sjukdomar eller överkänslighetsreaktioner.

Det är värt att notera att förekomsten av specifika HLA-antigener kan variera mellan olika populationer och kan ha en genetisk komponent. Dessutom kan förekomsten av vissa HLA-antigener vara relaterad till särskilda sjukdomar eller reaktioner på vissa läkemedel.

Arteriitis eller artärinflammation är en benämning på inflammatoriska tillstånd i arterioväggarna, vilket kan orsakas av olika sjukdomar. Det finns olika typer av arteriiter, beroende på vilka delar av kroppen som är drabbade och vilka orsaker som ligger bakom. Några exempel på arteriiter inkluderar temporala artärinflammation (GCA), Takayasus arteriit, polyarteritis nodosa och Wegenerers granulomatos. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av arteriit som föreligger, men kan inkludera smärta, svullnad och rödning i drabbade områden, feber, trötthet och viktminskning. Behandlingen beror också på vilken typ av arteriit som föreligger, men kan innebära medicinering med kortikosteroider eller immunsuppressiva läkemedel.

Jättcellsarterit (Giant Cell Arteritis, GCA) är en inflammatorisk autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i de stora och medelstora arterierna i kroppen, främst i huvudet och halsen. Den vanligaste symptomen är starka och plötsliga huvudvärkar, ofta i tinningarna, och feber. Andra symtom kan inkludera trötthet, muskelsmärtor, viktminskning och sjukdom i ögats blodkärl som kan leda till synförlust.

Jättcellsarterit kännetecknas av inflammation i arteriens väggar, vilket orsakar förändringar i de cellulära komponenterna och bildandet av jätteceller (multinukleära celler). Den vanligaste platsen för inflammation är i temporalartärien, som förser hjärnan med blod.

Diagnosen ställs ofta genom en kombination av symtom, laboratorieprov och bilddiagnostik, såsom dopplersonografi eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen består vanligen av höga doser av glukokortikoidsteroider för att reducera inflammationen.

Aortitis er en betegnelse for inflammation i aortaen, den største blodkar i kroppen. Aortaen transporterer oxygenrigt blod fra hjertet til resten af kroppen. Aortitis kan have mange årsager, herunder infektioner eller autoimmune sygdomme som rheumatoid artrit og ankyloserende spondylitis. Symptomerne på aortitis kan inkludere feber, abdominal smerter, højt blodtryk og neurologiske symptomer som svaghed i arme eller ben. Behandlingen af aortitis består typisk af antibiotika for infektionsrelateret aortitis og immunsupressive medicin for autoimmun relateret aortitis. I sjældne tilfælde kan en kirurgisk behandling være nødvendig for at fjerne inflammerede dele af aortaen.

Ett Hästarteritvirus (Equine Arteritis Virus, EAV) är ett singelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Arteriviridae och orsakar en respiratorisk sjukdom hos hästar, även kallad hästarteri. Viruset infekterar endotelceller i artärer och kapillärer och kan orsaka diverse kliniska symtom som feber, hosta, utflöde från näsan och ögon, trötthet och svullnader i halsen och underkäken. I vissa fall kan viruset även orsaka abort hos dräktiga ston. Hästarteritvirus överförs främst via direkt kontakt med infekterade hästar eller indirekt via kontaminerad utrustning eller föda. Det finns inget behandlingsalternativ mot sjukdomen, men det går att vaccinera hästar för att förebygga smitta.

Den subklaviäre arterien (eller nyckelbensartären) är en av de stora artärerna som förser överkroppen med syre- och näringsriktig blod. Den avgår från den axillära artären (underaxillarartären) på nivå med nyckelbenets laterala utskjutning (processus coracoideus). Därefter fortsätter den genom nedre delen av nyckelbenet och delar sig vanligen i två grenar, som är thoracica interna arteria och thoracoacromialis arteria.

Den subklaviäre arterien kan variera mellan individer, men dess huvudfunktion är att förse blod till överkroppen, inklusive hjärtat, lungorna, halsen och övre extremiteterna.

Aortografi är en radiologisk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i aortan (den stora kroppspulsådern) för att få klarare bilder på detta område och de blodkärl som avgår från den. Detta görs vanligtvis med hjälp av en kateter placerad i ett blodkärl under fluoroskopi (en typ av röntgen).

Den bildserie som erhålls kallas för en aortografi och används bland annat för att undersöka eventuella skador, tumörer eller andra sjukdomar i aortan och de tillhörande blodkärlen.

Röststörningar, även kända som röstrubbningar eller dysfonier, är en samling medicinska tillstånd som påverkar röstfunktionen och kvaliteten på rösten. Det kan orsakas av olika faktorer såsom strukturella skador på röstorganen, neurologiska sjukdomar, trauma, infektion eller cancer. Röststörningar kan vara tillfälliga eller permanenta och kan variera i svårighetsgrad från milda till allvarliga.

Exempel på olika typer av röststörningar inkluderar:

* Disfonier: en förändring i röstkvalitet, styrka eller komfort som orsakas av en skada eller sjukdom i röstorganen.
* Spasmodisk dysfoni: en neurologisk röstrubbning som orsakas av spasmer i de muskler som kontrollerar rösten.
* Recidiverande respirationsröstrubbning: en röstrubbning som uppstår när andningsluften tränger in i stämbanden och förändrar röstkvaliteten.
* Pubertal röstförändringar: förändringar i rösten under puberteten, särskilt hos pojkar då deras röst blir djupare.
* Professionell röstanvändning: röststörningar som orsakas av överansträngning eller skada på rösten till följd av användning i yrkeslivet, exempelvis sångare, lärare eller telefonförsäljare.

Behandlingen av röststörningar kan variera beroende på orsaken och svårighetsgraden, men kan inkludera medicinsk behandling, logopedisk terapi, röströstträning eller kirurgi.

Temporalartärer är ett par av arterier (blodkärl) som förser huvudet och hjärnan med syresatt blod. De kallas också för temporalarterien på grund av sin läge nära tinningbenet (os temporale) i pannan. Temporalartärerna deltar i att förse blod till skallen, huden och kraniala muskler med syre och näringsämnen.

Ibland kan temporalartärerna bli inflammerade, vilket kallas temporala artit eller Hortons artit. Denna sjukdom orsakas av ett autoimmunt svar där kroppen angriper artärväggarna, vilket kan leda till smärta, rodnad och ömhet i pannan, eventuellt ackompanjerat av huvudvärk, feber och trötthet. Temporala artit behandlas vanligen med kortison eller andra antiinflammatoriska läkemedel för att lindra symtomen och förebygga komplikationer.

"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.

Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.

Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.

Magnetisk Resonansangiografi (MRA) är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder på blodkärl i kroppen. Undersökningsmetoden bygger på principen om magnetisk resonans, där protoner i kroppens vätskor sätts i rörelse av radiovågor inom ett starkt magnetfält. När protonerna återvänder till sin ursprungliga position avger de energi som kan tolkas och omvandlas till bilder av blodkärlen. MRA används ofta för att undersöka potentiala problem med hjärnan, ryggraden, lungorna, levern, buken och extremiteterna.

Konvalescens är den fas av sjukdoms- eller skadetillfrisknandeprocessen då patienten gradvis återhämtar sig och stärker sin hälsa efter en allvarlig sjukdom, operation eller trauma. Under konvalescensen kan patienten fortfarande känna sig utmattad, ha sämre aptit än vanligt och ha nedsatt fysisk kapacitet. Den kan vara från några dagar till flera veckor eller månader beroende på allvarligheten av sjukdomen eller skadan. Under konvalescensen är vila, hälsosam näringsrik kost och progressiv fysisk aktivitet viktiga för att underlätta återhämtningen och förebygga komplikationer.

Polymyalgia rheumatica (PMR) är en inflammatorisk bindvävssjukdom som orsakar smärta och stelhet i kroppens överkantregioner, såsom axlarna, skuldrorna, höfterna och låren. Det är vanligast hos äldre kvinnor över 65 år.

Typiska symtom inkluderar:

* Plötsligt insättande smärta och stelhet i axlarna, skuldrorna, höfterna och låren
* Ökad smärta och stelhet efter vila eller sömnen som förbättras med rörelse
* Morgonstelhet
* Förhöjd systemisk inflammation som kan påvisas genom blodprover (förhöjda värden av sedimentationskärnreaktion och/eller C-reaktivt protein)

PMR kan också vara associerad med temporal arterit, en annan inflammatorisk sjukdom som orsakar halsfluss, huvudvärk, synrubbningar och andra symtom.

Diagnosen PMR ställs vanligen genom kliniska kriterier och laboratoriemässiga tester, inklusive blodprover för inflammationsmarkörer och ibland bilddiagnostik som ultraljud eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen består ofta av kortikosteroidbehandling för att kontrollera inflammationen och lindra symtomen.

Aortaklaffinsufficiens (Aortic Valve Insufficiency) är ett tillstånd där aortaklaffen, som sitter mellan det övre kammaren (vänster ventrikel) och den stora kroppspulsådern (aortan), inte fungerar korrekt. Normalt sett sluter sig klaffen så att blodet flyttas i en riktning, från vänster ventrikel till aortan. Vid aortaklaffinsufficiens kan klaffen inte stänga tätt, vilket gör att blod flödar baklänges in i det övre kammaren när hjärtat slår. Detta kan leda till en ökad volym av blod i vänster ventrikel och därmed en ökad arbetskraft på hjärtat för att pumpa ut det extra blodet.

Aortaklaffinsufficiens kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, degenerativa förändringar i klaffen, infektioner, hjärtinfarkt eller andra sjukdomar som skadar strukturen på klaffen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta andfåddhet, trötthet, yrsel, bröstsmärta eller benödem. Behandlingen beror på svårighetsgraden av aortaklaffinsufficiens och kan innebära mediciner, operationer eller en kombination av båda.

Glukokortikoider är en grupp steroidhormoner som produceras naturligt i kroppen, framförallt i binjuremärgen. De har en rad betydelsefulla funktioner inom kroppen, men de är mest kända för sin roll i immunsystemets reglering och inflammationsrespons.

Glukokortikoider påverkar genuttrycket i celler genom att binda till glukokortikoidreceptorer, vilket leder till aktivering av olika signalvägar som kan ha både anti-inflammatoriska och immunosuppressiva effekter. Dessa hormoner kan också påverka metabolismen av kolhydrater, protein och lipider.

Exempel på naturligt förekommande glukokortikoider inkluderar kortisol och kortisone, som båda produceras i binjuremärgen under kontroll av hypofysens adrenocorticotropa hormon (ACTH). Glukokortikoider används också terapeutiskt för att behandla en rad sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och allergier. De syntetiska glukokortikoiderna som används i medicinen inkluderar exempelvis dexametason, prednisolon och hydrokortison.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

... eller Takayasus arterit är en inflammatorisk sjukdom i stora och medelstora artärer, exempelvis aorta. ... Takayasus arterit tillhör sålunda storkärlsvaskuliterna. Sjukdomen kan uppträda hos barn och debuterar vanligtvis före 40 års ... Det är inte känt varför Takayasus arterit uppstår. Symtomen är en följd av inflammation i kärlväggarna, när immunförsvaret ... Takayasus arterit tillhör de sjukdomar som sammanfattas under benämningen vaskuliter (blodkärlsinflammation). Vaskuliterna ...
Han var professor i oftalmologi vid universitetet i Kanazawa och har givit namn åt Takayasus arterit. (Biografiska artiklar som ...
När en ung person uppvisar olika blodtryck beroende på vilken arm det mäts på ger det en misstanke om Takayasus arterit. Med ... Takayasus arterit innebär inflammation i stora kroppspulsådern och dess grenar. Inflammationen leder till att kärlen blir ... Takayasus arterit innebär inflammation i stora kroppspulsådern, vilket ger försämrat blodflöde. Inflammationen leder till att ...
Takayasus sjukdom eller Takayasus arterit är en inflammatorisk sjukdom i stora och medelstora artärer, exempelvis aorta. ... Takayasus arterit tillhör sålunda storkärlsvaskuliterna. Sjukdomen kan uppträda hos barn och debuterar vanligtvis före 40 års ... Det är inte känt varför Takayasus arterit uppstår. Symtomen är en följd av inflammation i kärlväggarna, när immunförsvaret ... Takayasus arterit tillhör de sjukdomar som sammanfattas under benämningen vaskuliter (blodkärlsinflammation). Vaskuliterna ...
... dissektion samt för att de brister kan Takayasus arterit skadar aortan och dess avgångsgrenar. Förutom allmänna symptom har ...
... eller kärlsjukdomar såsom Takayasus arterit, jättecellsarterit, Behçets sjukdom, högt blodtryck, eller känd ateroskleros, ...
Vid Takayasus arterit uppstår kärlförändringar framför allt i stora kroppspulsådern (aorta), i aortabågen omedelbart nedanför ...
Detta avsnitt handlar om generaliserad (systemisk) vaskulit i de medelstora och små venerna och Takayasus arterit i de stora ...