"Tandetsning med syror" är en process där syra används för att angripa och skada tanden. Denna typ av etsning kan orsaka erosion av tandemaljen, vilket kan leda till smärta, känslighet och ökad risk för karies. Det är viktigt att undvika användning av syra på tänder, eftersom det kan vara skadligt för oral hälsa.

'Fosforsyra' (H3PO4) är ett mineral som spelar en viktig roll i kroppens biokemi. Det är en av de viktigaste näringsämnena och ingår i benvävnad, tänder och cellmembran. Fosforsyra deltar också i energiproduktionen i kroppen genom att ingå i ATP (Adenosintrifosfat), som är kroppens energibärare.

Fosforsyror är en grupp av mineraler som inkluderar flera former av fosfater, inklusive natriumfosfat, kalciumfosfat och magnesiumfosfat. Dessa förekommer naturligt i livsmedel som mjölk, fisk, ägg och nötter.

I en medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av fosfater i blodet (hyperfosfatemia) vara ett tecken på njursvikt eller andra sjukdomar. Lägre än normala nivåer av fosfater (hypofosfatemi) kan också förekomma vid vissa sjukdomar, till exempel vitamin D-brist eller överaktivt paratiroidkörtel.

'Tandetsning' (odontotomy) är en medicinsk procedur där en tand delas itu i flera bitar med hjälp av speciella instrument, såsom ett tandsax eller en turbin. Detta görs vanligtvis för att underlätta extraktion (borttagning) av en tand som är svår att ta ut på grund av sin storlek, form eller placering i munnen. Tandetsning kan också användas när en tand är delvis utbruten och resten av tanden måste tas bort, eller när en tand är kraftigt nedbruten och endast en liten del återstår över gommen. Proceduren utförs vanligtvis under lokalbedövning för att minska smärtan och obehaget.

Dental bonding är en konserverande tandvårdsbehandling där ett kompositmaterial som matchar patientens naturliga tandfärg appliceras och härdar på ytan av tanden. Det används ofta för att reparera små skador eller defekter, såsom sprickor, skador orsakade av slitage, eller för att förbättra utseendet på tänder genom att ändra deras form, storlek eller färg.

Under proceduren skrapar tandläkaren bort små mängder av tandemalj från ytan av tanden för att förbereda den för bindningen. Sedan appliceras ett limämne på tanden, och kompositmaterialet appliceras i flera skikt och härdas med en speciell lampa som utsänder ultraviolett ljus. Slutligen formas och slipas materialet till önskad form och poleras för att ge ett naturligt utseende.

Dental bonding är en relativt enkel, snabb och kostnadseffektiv tandvårdsbehandling som ofta kan utföras under ett enda besök till tandläkaren.

Tandblekning, även känt som tandvittring, är en process där man försöker göra tändernas yta ljusare i färgen. Det kan uppnås genom att reducera den inre färgstoffet i tandemaljen eller genom att avlägsna yttre färger på tanden. Det finns olika metoder för tandblekning, inklusive professionell tandblekning vid en tandläkare och hembehandlingar med blekningsmedel som innehåller peroxid. Vissa livsstilsval, såsom att undvika vissa livsfärgade drycker och rökning, kan också hjälpa till att förhindra tandflecken och underhålla en ljusare tandfärg.

Fluorvätesyra, eller systematiskt betecknat HF, är en starkt frätande, giftig och korrosiv syra. Den är den enklaste fluoriden och består av väte och fluor. Fluorvätesyra är mycket reaktions villig och kan angripa de flesta material, inklusive glas och metaller. Den används inom industrin för att producera fluorerade kemikalier och som rengöringsmedel.

Fluorvätesyra är mycket farlig om den kommer i kontakt med huden, slemhinnor eller ögon, och kan orsaka allvarliga brännskador. Den är också skadlig om den andas in eller sväljs. Om du tror att du har kommit i kontakt med fluorvätesyra behöver du få medicinsk hjälp omedelbart.

"Tandemalj" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när två proteser, vanligtvis artificiella tänder eller kronor, sitter direkt bredvid varandra. Detta kan ske när en patient behöver ha flera tandbeläggningar och de placeras i en rad, eller "tandem", för att ersätta saknade tänder eller förbättra funktionen och/eller esetiken hos tänderna.

Tandemalj kan också användas när två implantatplaceras nära varandra för att stödja en tandprotes, även kallad "tandemimplantat". Detta kan vara ett alternativ till traditionell tandprotes som är fastsatt med hjälp av lim eller klamrar.

I allmänhet används termen "tandemalj" för att beskriva när två artificiella tänder sitter direkt bredvid varandra och stöds av en protes eller implantat, men det kan också ha andra betydelser inom odontologin.

"Dental stress analysis" är inte en etablerad medicinsk term, så det saknas en officiell definition inom medicinen. Termen verkar vara mer vanlig inom tandvård och odontologi, där den kan syfta på en metod för att undersöka hur tänderna och käkmuskulaturen hanterar olika former av belastningar, till exempel vid bettrelaterade problem som temporomandibulär dysfunktion (TMD).

En dental stress analysis kan innebära en kombination av olika undersökningsmetoder, såsom:

1. Klinisk bedömning: Tandläkaren utför en visuell och manuell undersökning av tänderna, käkmuskulaturen och ansiktsbenen för att upptäcka tecken på överbelastning eller skada.
2. Anamnes: En detaljerad samtal med patienten om deras symptom, medicinska historia och levnadsvanor kan hjälpa till att fastställa orsakerna till eventuella problem.
3. Intraoral scanning eller avtryck: En digital skanning eller traditionell gipsavgjutning av tändarna kan användas för att skapa en exakt modell av patientens tanduppsättning, vilket kan hjälpa till att analysera belastningsförhållandena.
4. Elektromuskografi (EMG): En metod för att mäta elektrisk aktivitet i käkmuskulaturen under olika former av bett- och sväljaktiviteter. Detta kan hjälpa till att identifiera muskulära obalanser eller överbelastningar.
5. Käkkonturanalys: En metod för att mäta och jämföra käkkonturer under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att upptäcka eventuella skador eller obalanser.
6. Tandkraftanalys: En metod för att mäta krafterna som utövas på tänderna under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att identifiera överbelastningar eller skador.

Genom att kombinera dessa metoder kan en odontologisk specialist få en detaljerad bild av patientens belastningsförhållanden och därmed kunna ställa en korrekt diagnos och utforma en behandlingsplan som tar hänsyn till individuella behov.

'Skjuvstyrka' (engelsk: shear strength) er en begrep i fysikken og teknisk mekanikken som betegner evnen til et materiale eller en struktur til å modstå skjeve spenninger uten å gå i stykker eller deformeres plastisk. Skjuvstyrke er definert som den normale spenningskomponenten parallelle med overfladen, multiplisert med koeffisienten for friktionsmodstand mellom overfladene. Det er en viktig parameter i beregninger av stabilitet og sikkerhet i byggingselementer som bolker, plater, bøyele, fundamenter og jordmasser. Skjuvstyrken varierer mellom forskjellige materialer og kan bli påvirket av faktorer som temperatur, fuktighet og belastningens hastighet.

"Materialprövning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen att undersöka och testa fysiska material, vanligtvis biologiskt material såsom vävnader eller kroppsfluider, för att få information om deras egenskaper, struktur och funktion. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker och metoder, till exempel mikroskopi, kemiell analys, genetisk testning eller immunologiska tester.

Materialprövning är viktig inom medicinen för att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomsutveckling och bedöma effekterna av behandlingar. Det kan också användas för forskningsändamål, till exempel för att utveckla nya terapier eller förstå sjukdomsprocesser bättre.

'Tandben' er på engelsk kendt som 'Dental Pulp'. Det er det bløde væv, der findes inden i tanden. Tandpulpen indeholder blodkar, nerver og bindevæv. Den forsyner tanden med næring og sensorisk følelse. Hvis tandpulpen bliver inficeret eller skadet, kan det resultere i smerte, tandkarse eller abscesser. Derfor er det vigtigt at beskytte tandpulpen mod skader og infektioner, hvilket opnås ved at have en god tandsundhed og gennemgå regelmæssige tandlægeundersøgelser.

Dentinbondingmedel, eller dentinbindemedel, är ett material som används inom tandvården för att kemiskt och mekaniskt binda en kompositfyllning till patientens eget dentin. Detta medel består oftast av hydrofila monomerer, såsom hydroxietylmetakrylat (HEMA) och ftialsyror, som interagerar med den hydrofila dentinnäten. Genom denna kemiska reaktion skapas en starkare och hållbar förbindelse mellan kompositfyllningen och patientens tand, vilket underlättar lagning av kaviteten och minskar risken för återinträde av karier.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

I medicinen refererar kompositmaterial till ett material som består av två eller flera olika komponenter, som kombinerats för att ge en specifik egenskap eller funktion. Dessa komponenter kan vara i form av faser, fiberorientering eller ytbehandlingar. Exempel på kompositmaterial inom medicinen är fiberförstärkta kompositer som används för att ersätta ben- och broskvävnad, samt kompositer bestående av polymerer och keramik som används för tandfyllningar.

'Light-curing of dental adhesives' refererar till ett process inom tandvården där en speciell typ av ljuskälla används för att härda eller stelga dentaladhesiva material. Dessa material, som används för att fästa olika typer av restaurativa och kosmetiska tandbehandlingar, är ofta ljuskänsliga och kan hårdnas genom exponering för ljus med viss våglängd och intensitet.

Under processen placeras ljuskällan i kontakt med adhesivet och aktiverar en kemisk reaktion som orsakar polymerisation av monomererna i materialet, vilket resulterar i en hård, stabil och fast förbindelse mellan det och tandytan. Denna metod används ofta inom tandvården eftersom den är snabb, effektiv och ger en hög kvalitet på förbindelsen mellan materialet och tanden.

I assume you are asking for a medical definition of "heart cement." I believe what you are referring to is likely "cardiac cement" or more commonly, "acrylic cement," which is used in some cardiac surgical procedures. Here is a brief definition:

Acrylic cement, also known as bone cement or methyl methacrylate cement, is a type of adhesive material used in various surgical applications, including cardiac surgery. In the context of heart surgery, it is primarily used to secure prosthetic heart valves and other artificial materials to the heart tissue. The cement quickly hardens after being mixed and applied, creating a strong bond between the prosthesis and the surrounding tissue. This helps ensure the proper functioning and stability of the implanted device.

I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.

Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.

Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.

I medicinska sammanhang kan "tandemaljlöslighet" (engelska: *plaque retention*) referera till förmågan hos vissa typer av bakterier eller andra mikroorganismer att fastna och bilda biofilm på tänderna och tandemaljen, istället för att bli bortspolade under normal tuggning och svalning.

Tandemalj är en smittsam film av bakterier, matrester och andra partiklar som fastnar på tändernas yta. Om den inte regelbundet tas bort kan den leda till dental plack, så kallad tandsten, och öka risken för karies och parodontit (tandlossning).

Vissa mikroorganismer har en högre förmåga att fastna på tänderna än andra, vilket kan bidra till en ökad risk för dentala problem. Dessa bakterier kallas ofta "tandemaljlösliga" eftersom de är svårare att avlägsna genom vanliga metoder som tandborstning och flossning.

Det är viktigt att regelbundet besöka en tandläkare för en professionell tändborstning och rengöring, särskilt om man har en högre risk för dentala problem.

I den medicinska kontexten refererar "frysning" ofta till kristallisering av vatten i kroppen, särskilt när det gäller celler och vävnader. Detta kan inträffa under hypotermi eller vid förvaring av biologiska preparat vid låga temperaturer.

Vid hypotermi, då kroppstemperaturen sjunker under 35°C (95°F), kan vattnet i cellerna frysa och bilda iskristaller. Dessa iskristaller kan skada cellmembranen och andra intracellulära strukturer, vilket kan leda till celldöd och organfailure.

När det gäller förvaring av biologiska preparat vid låga temperaturer, som vid kryokonservering, är frysningen en kontrollerad process där vatten i cellerna successivt konverteras till is under sakta nedkylning. Genom att använda speciella tekniker och lösningar kan skador på cellstrukturen minimeras, vilket gör det möjligt att bevara levande celler, vävnader eller embryon under lång tid.

'Smear layer' är ett begrepp inom odontologi och refererar till en tunn, skör beläggning av organiska och anorganiska substanser som bildas på ytan av dentin och cement när tandstrukturer skrapas eller slipas under till exempel rotbehandling. Denna beläggning kan innehålla bakterier, proteiner, blod och andra cellulära komponenter, samt rester av instrument och dentalmaterial. Smear layern kan påverka den biologiska responsen i det behandlade området och kan därför vara viktigt att ta hänsyn till under behandlingen.

Den dentala cementen är ett material som används inom tandvården för att fästa olika typer av tandproteser, såsom kronor, broar och inlägg, till tänderna. Det finns olika typer av dental cement, men de flesta innehåller en binderingsagent som hjälper till att hålla protesen fastsatt på tandytan.

Den vanligaste typen av dental cement är zinkoxidbaserad cement, som är lätt att hantera och har en låg toxicitet. Denna typ av cement härdar genom kontakt med vatten och bildar en hård, fast förbindelse mellan protesen och tanden. Andra typer av dental cement inkluderar glasionsbaserade cementer, som används främst för att fästa kronor och inlägg, samt kompositcementer, som är mer estetiska eftersom de matchar tands substancefärgen bättre.

I medicinsk terminologi kan dental cement också benämnas som dentala lutingsmaterial eller dentala fixeringsmaterial.

Ortodontiska bågfästen, även kända som ortodontiska bands eller ortodontiska bandage, är en typ av fastgörningsmaterial som används inom ortodontin (tandläkaryrket som handhar rätning av tänder och korrektion av ansiktskonturer). De är små metallringar som placeras runt en eller flera tänder för att ge ett fast grepp åt olika typer av ortodontiska apparater, till exempel bracketsbågar eller headgear. Bågfästen är ofta gjorda av rostfritt stål och formas efter tändernas specifika storlek och form för att säkerställa en stabil och effektiv fastgörning. De kan vara permanent fästade till tänderna under hela behandlingen eller temporärt fästas och avlägsnas under behandlingens gång beroende på ortodontisten val och typen av behandling som ska ges.

Tandläkarutbildning är en akademisk utbildning på universitetsnivå som preparerar studenten för att bli en licensierad tandläkare. Den kombinerar både teoretiska och praktiska studier inom områden såsom oral diagnostik, preventiv vård, restaurativ vård, kirurgi, ortodonti och patientbehandling.

Typiskt för tandläkarutbildningar är att de inkluderar klinisk praktik under handledning av erfarna tandläkare, ofta i en skolklinik eller ett sjukhus. Utbildningen ger också kunskaper om etik, kommunikation och forskningsmetoder.

Efter att ha klarat examen får studenten en tandläkarexamen och är berättigad till att ansöka om licens för att praktisera som tandläkare.

"Tandläkarhögskolor" är högre utbildningsinstitutioner där man studerar för att bli tandläkare. Dessa skolor erbjuder akademiska och kliniska kurser som täcker ämnen såsom oral medicin, kariesprevention, ortodonti, oral kirurgi, parodontologi och prosthodonti.

Efter att ha klarat en tandläkarutbildning på en tandläkarhögskola, erhåller studenten oftast en doktorsexamen i tandläkarkonst (DDS) eller en liknande akademisk titel. Tandläkarhögskolor kan vara en del av ett större universitet eller vara en självständig högskola. De är vanligtvis starkt reglerade och måste uppfylla strikta standarder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen.

"Tandläkarstuderande" är en person som studerar tandläkarkonst vid en högre utbildningsinstitution, med målet att bli certifierad tandläkare. Studierna innefattar ofta ämnen som oral anatomi, klinisk odontologi, preventivt tandvård, oral patologi, oral kirurgi och prosthodonti. Tandläkarstuderande lär sig att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar relaterade till tänder, munhåla och maxillofacial regionen hos människor. Studietiden kan variera beroende på land och utbildningsinstitution, men i Sverige är det vanligtvis en fem-sexårig utbildning som leder till en examen som "Tandläkare".

'Adhesivitet' er en medisinsk terminologi som refererer til styrken eller kvaliteten på en vesens evne til å holde sammen eller tilbakemelding mellom to overflater. I den medicinske konteksten kan det ofte henvise til hvordan et implantat holder fast i kroppen, så som en pacemaker eller en ledprotes. Adhesiviteten kan vurderes ved å måle den kreft det tar å trenge isseparert fra overflater eller ved å evaluere omfanget av vævstilknytninger som utvikles mellom implantatet og omgivende veske.

Svepelektronmikroskopi (SEM) är en typ av elektronmikroskopi som använder en fin stråle av primäre elektroner för att generera en detaljerad och magnifierad bild av ett provs material. När primära elektroner accelereras mot provet skapas sekundära elektroner, backscatterade elektroner och annan signalering som kan användas för att generera en bild.

I SEM-mikroskopi interagerar primära elektronerna med atomer i provet och får atomer att exciteras eller ioniseras, vilket resulterar i emissionen av sekundära elektroner. Antalet sekundära elektroner som emitteras är direkt proportionellt mot den ursprungliga energin hos primära elektronerna och beroende på materialets sammansättning, topografi och andra faktorer.

Sekundära elektroner samlas sedan in med en detektor och omvandlas till en elektrisk signal som bearbetas för att generera en tvådimensionell bild av provet. Bilden visar vanligtvis kontrasterade skuggor och höjdskillnader, vilket gör SEM-mikroskopi användbart för att undersöka ytstrukturen och topografin hos materialprover på nanometer- till mikrometerskalan.

SEM är ett viktigt verktyg inom materialvetenskap, elektronik, biologi och andra forskningsområden där detaljerade bilder av ytor och strukturer behövs för att förstå och analysera materialegenskaper och funktion.

"Enemaljfluoros" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva en typ av tandbehandling. Termen är egentligen en sammandragning av två ord: "emalj" och "fluoros".

Emaljen är den hårda yttre skikt på tanden som skyddar mot karies och andra skador. Fluor är ett mineral som kan stärka emaljen och göra den mindre känslig för karies.

En "emaljfluoros"-behandling innebär att en koncentrerad fluorlösning appliceras på tänderna, ofta med hjälp av en speciell pensel eller spray. Behandlingen kan hjälpa att stärka emaljen och minska risken för kariesutveckling.

Det är värt att notera att termen "emaljfluoros" inte är en officiell medicinsk term, utan snarare en informell benämning som används inom tandvården.

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

'YAG-laser' står for "Yttrium Aluminium Garnet laser" och är en typ av lasareffekt som använder sig av en kristall av yttrium aluminium garnet (YAG) som medium för att generera coherenta, monokromatiska ljuskvant (fotoner) med en våglängd på 1064 nanometer i det infraröda spektret.

Denna typ av laser används ofta inom olika medicinska tillämpningar, såsom ögonlaserbehandlingar för att korrigera synfel som katarakt och glaukom, samt behandlingar av hudtillstånd som ärrbildning, vener och pigmentförändringar. YAG-lasern används också inom urologi för att bryta upp stenar i urinvägarna.

"Draghållfasthet" er en term som brukes innen medicin og describes the ability of a medical device, such as a catheter or a stent, to remain in place once it has been inserted into the body. The term is composed of two words: "drag," which means "to pull" or "to draw" in Swedish, and "hållfasthet," which means "firmness" or "strength" in Swedish.

More specifically, draghållfasthet refers to the amount of force required to dislodge a medical device from its intended position in the body. A higher draghållfasthet value indicates that the device is more resistant to being pulled out of place, while a lower value suggests that it may be easier to dislodge.

In clinical practice, the draghållfasthet of a medical device is an important consideration when selecting the appropriate product for a given patient or procedure. Devices with higher draghållfasthet values may be preferred in situations where there is a risk of the device being accidentally dislodged, such as in highly active patients or those with certain medical conditions that may increase the risk of displacement.

It's worth noting that the term "draghållfasthet" is primarily used in Swedish-speaking countries and may not be commonly recognized in other parts of the world. In English-speaking contexts, similar concepts may be described using terms such as "radial force," "burst strength," or "flexural stiffness."

Aluminiumoxid, även känt som aluminium(III)oxid, är ett chemiskt förening mellan aluminium och syre. Det har formeln Al2O3 och förekommer naturligt i mineralet korund. Aluminiumoxid är en vit, fast, icke-flytande substans som är olöslig i vatten.

I medicinsk kontext används aluminiumoxid ofta i form av nanopartiklar som ett excipient (bihjälpsmedel) i läkemedel, till exempel tablettformulerade läkemedel och vaccin. Det används också som ett adjuvans, det vill säga en substans som ökar immunresponsen, i vissa vacciner.

Aluminiumoxid är i allmänhet säker att använda i läkemedel och vaccin i de rekommenderade doserna. Även om aluminium kan vara toxiskt i höga koncentrationer, har studier visat att de låga nivåer som används i medicinska tillämpningar är säkra.

Metakrylater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller en metakrylatgrupp (-CH2=C(CH3)COO-). Den mest vanliga och välkända metakrylaten är metylmetakrylat, som används kommersiellt för att producera härdande plaster och härdbar lim. Andra exempel på metakryler inkluderar etylmetakrylat, butylmetakrylat och 2-etoxietylmetakrylat.

I medicinsk kontext kan metakrylater användas som en del av kompositen i vissa tandfyllningsmaterial. Dessa material har visat sig vara effektiva för att reducera mikrobiell kontamination och minska sannolikheten för sekundär karies vid tandfyllningar. Metakrylatbaserade kompositer används också inom ortopedia, oftalmologi och andra medicinska tillämpningar där härdbart plaster behövs.

Det är viktigt att notera att metakrylatbaserade material kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Allergiska reaktioner på metakrylater är sällsyna, men när de uppstår kan de vara allvarliga och inkludera kontaktdermatit, konjunktivit och astma.

I medicinsk kontext är 'tandporslin' ett material som används inom tandvården för att tillverka olika typer av tandbeläggningar och proteser. Tandporslinet är ett keramiskt material som är hårt, ljust och biokompatibelt, det vill säga väl tolererat av kroppen. Det används ofta för att skapa estetiskt tilltalande tandbeläggningar (till exempel frontringar) eftersom dess vita färg och genomskinlighet liknar naturlig tandsubstans. Tandporslin kan även användas i kombination med metaller för att skapa kronor, broar och andra typer av tandproteser.

'Tandvård för kroniskt sjuka' refererar inte till en specifik medicinsk definition, utan snarare till en viss aspekt av tandvården som fokuserar på att ge vård och behandling till personer med kroniska sjukdomar. Kroniskt sjuka är ofta mer mottagliga för muntliga problem, såsom tandsmärtor, karies, parodontit och torr mun, som kan påverka deras allmänna hälsostatus och kvalitet på livet. Därför är det viktigt att erbjuda speciella preventiva åtgärder, regelbundna undersökningar och behandlingar för denna patientgrupp.

Exempel på kroniska sjukdomar som kan kräva särskild tandvård inkluderar diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska störningar och autoimmuna sjukdomar. Tandvården för kroniskt sjuka kan involvera samarbete mellan tandläkare, läkare och andra hälsoprofessionella för att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och att behandlingar koordineras med deras allmänna hälsostatus.

'Barntandvård' refererar till den preventiva och kurativa tandsjukvård som ges till barn, ofta fram tills de når vuxen ålder. Den inkluderar tänderstädning, fluorbehandling, tandrengöring, undersökningar för att upptäcka och behandla karies eller andra tandproblem i ett tidigt skede, undervisning om god oral hygien och näringsvanor, samt behandling av trauma orsakat till tänder eller mun. Syftet med barntandvård är att främja en hälsosam utveckling av barns tänder och muns hälsa, undvika allvarliga tandproblem och lära barnen vikten av god oral hygien för livstid.

"Tandvårdsklinik" är en medicinsk facility som erbjuder tjänster relaterade till tandvård och oral hälsa. Vid en tandvårdsklinik kan patienter få behandlingar såsom tandrengöring, fyllningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, parodontal behandling, ortodontisk behandling och preventiv vård. Många kliniker erbjuder även specialiserade tjänster som oral kirurgi, endodonti, prosthodonti och pediatrisk tandvård. Syftet med en tandvårdsklinik är att främja och upprätthålla god oral hälsa hos patienterna genom att erbjuda preventiva, diagnostiska och terapeutiska tjänster.

'Tandlegeringar' är en typ av tandbehandling där en legering, oftast gjord av metall som till exempel guld eller en kombination av metaller och keramer, fästs på tanden. Legeringen kan användas för att reparera en skadad tand, att skydda en delvis ursliten tand från ytterligare slitage eller att förankra en tandprotes. Tandlegeringar kan också användas i estetiska syften för att förbättra utseendet på tänder.

'Tandpulpa' refererar till den mjuka vävnaden som finns inne i en tands rotkanal och kronan. Den består av blodkärl, nerver, bindväv och lymfkärl. Tandpulpan är mycket känslig för smärta eftersom den innehåller nervändar. Smärta i tandpulpan kan uppstå till följd av karies, skada på tanden eller andra orsaker som utsätter pulpan för irriterande substanser.

En tandhygienist är en tandsjukvårdspersonal med specialistutbildning inom preventivt och terapeutiskt oral hälsovård. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar att utföras under tandsarts överinseende och kan innefatta att utföra tandborstning, flossning, avlägsnande av hårt kalk samt ge råd och instruktioner till patienter i samband med deras eget muntliga hygienarbete. Tandhygienister arbetar ofta i tandsartspraktiker, offentlig tandvård och andra tandvårdsrelaterade sammanhang för att främja och underhålla goda oral hälsotillstånd hos individer och populationer.

Polyurethane (PU) är ett samlingsnamn för polymerer som innehåller uretanbindningar i sin kedja. De kan vara termoplaster eller termohärdande material och används inom en mängd olika industrier, däribland medicinsk utrustning.

Polyuretaner kan formas till skum, hårda plaster eller elastiska material beroende på deras sammansättning och framställningsprocess. De används ofta som isolering, gummierematerial, skumgjutna produkter och i vissa medicinska tillämpningar som kateter, pacemakerkapslar och implantat.

I medicinska sammanhang är polyuretaner intressanta på grund av deras egenskaper som att de är biokompatibla, mekaniskt starka och motståndskraftiga mot kemiella angrepp. De kan också formas till komplexa geometriska former, vilket gör dem användbara inom områden som regenerativ medicin och medicinsk utrustning.

Odontologisk fakultet är en akademisk enhet inom ett universitet som erbjuder utbildning och forskning inom tandvård och relaterade områden. Fakulteten leds vanligen av en dekan och har flera olika avdelningar eller institutioner, till exempel klinisk odontologi, preventiv odontologi, oral biologi och oral medicin.

Studenter som studerar på en odontologisk fakultet läser vanligen ämnen som anatomi, fysiologi, patologi, farmakologi, tandteknik och olika former av kliniska ämnen. Efter att ha klarat av studierna på en odontologisk fakultet kan studenten bli auktoriserad tandläkare.

"Handikappstöd i tandvården" refererar till speciella stöd och serviceleveranser som erbjuds för personer med funktionsnedsättning eller funktionshinder, så att de kan få den tandvård de behöver på ett tryggt, bekvämt och effektivt sätt. Detta kan inkludera anpassningar av miljön, kommunikationsstöd, extra tid och personal, speciell utrustning och andra former av assistans som behövs för att möta den enskilda persons behov. Syftet är att minska hinder och komplikationer i tandvården och att främja jämlika möjligheter till god oral hälsa och vård för alla, oavsett funktionsnivå.

Tandvårdsrädsla, även känd som odontofobi, är en irrationell rädsla eller fruktan för tandvård. Den kan vara mild och leda till enbart en känsla av obehag vid tanken på att besöka tandläkaren, eller den kan vara så stark att den orsakar extremt hög ångest och undvikande beteende när det gäller alla former av tandvård. Tandvårdsrädsla kan ha negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa, eftersom de tenderar att undvika rutinmässiga tandvårdsbesök och nödvändig behandling.

En "Tandvårdsförsäkring" är en form av försäkring som erbjuder skydd och finansiell kompensation för diverse tandvårdrelaterade behandlingar, procedurer och tänderingsåtgärder. Denna typ av försäkring kan inkludera kostnader för rutinbesök hos tandläkaren, tandrengöring, fillningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, orthodontisk behandling (t.ex. fasta och lösa tänderingsapparater), tandimplantat, parodontal behandling (behandling av tandkött och käkben) och vissa former av munhygien.

Försäkringarna kan variera i omfattning och kvalitet beroende på den specifika policy som väljs, men de flesta erbjuder också preventivt tandvård för att hjälpa försäkringstagaren att undvika allvarligare problem i framtiden. Det är viktigt att granska och jämföra olika tandvårdsförsäkringar för att hitta den som passar bäst till ens individuella behov och budget.

Title: Definition of Dental Auxiliaries in Medical Terms

In medical terms, dental auxiliaries are individuals who assist dentists and other oral healthcare professionals in providing various dental treatments and services to patients. They work under the supervision of a licensed dentist and perform tasks that do not require the professional judgment or skill of a dentist. Dental auxiliaries typically include:

1. Dental Hygienists: These are professionals who provide preventive oral healthcare, including cleaning teeth, removing plaque and tartar, applying sealants and fluoride, taking dental x-rays, and educating patients on proper oral hygiene practices. They work closely with dentists to help maintain their patients' overall oral health.
2. Dental Assistants: These are individuals who assist dentists during dental procedures by preparing instruments, materials, and equipment, as well as helping to position patients for treatment. They may also perform tasks such as taking impressions of teeth, making temporary crowns, and applying topical anesthetics.
3. Dental Laboratory Technicians: These are professionals who create dental restorations, such as crowns, bridges, and dentures, based on the specifications provided by a dentist. They work in dental laboratories and use various materials and techniques to fabricate custom-made dental appliances that fit precisely and function properly.
4. Orthodontic Technicians: These are individuals who assist orthodontists in creating and applying orthodontic appliances, such as braces, retainers, and other devices used to straighten teeth or correct jaw alignment issues. They may also take dental impressions, make adjustments to existing appliances, and provide patient education on proper oral hygiene practices while wearing orthodontic appliances.
5. Dental Sterilization Technicians: These are individuals who ensure that all dental instruments and equipment are properly sterilized and disinfected between patients. They may also maintain inventory levels of dental supplies, order new equipment as needed, and provide training to other staff members on proper infection control practices.

Overall, dental auxiliaries play a critical role in the delivery of high-quality oral healthcare services by assisting dentists and other professionals in providing comprehensive care to patients.

"Tandvårdssystem" refererar till de strukturer, processer och personal som är involverade i att erbjuda tandvård till en population. Det inkluderar tänder och munhälsa, profylaktiska tjänster (till exempel tandblekning och fluoridering), preventiva tjänster (tandborrning och flossning), restaurativa tjänster (fyllningar och kronor), kirurgiska tjänster (tandutdragningar och implantat) och andra specialiserade tjänster som ortodonti och parodontologi.

Tandvårdssystemet består av en rad olika aktörer, inklusive tandläkare, tandhygienister, dentalassistenter, odontologiska specialister och administrativ personal. Det kan finnas offentliga och privata tandvårdskliniker, skolor för tandvård, forskningsinstitut och professionella organisationer som alla bidrar till att garantera en hög kvalitet på tandvården.

Ett effektivt tandvårdssystem bör vara tillgängligt, rättvisansprett, kvalitetsgaranterat, patientcentrerat och inkluderande. Det bör också ha en stark fokus på preventiva tjänster för att minska behovet av mer omfattande och kostsamma behandlingar i framtiden.

Tandfyllningsmaterial, även känt som "tandfyllning", är ett material som används för att fylla upp och reparera en kavitet eller hålighet i en tands struktur. Detta kan vara orsakat av caries (tandförfall), skada eller brytning. Fyllningsmaterialet hjälper till att återställa tanden till dess ursprungliga form och funktion, samtidigt som det förhindrar ytterligare skada eller infektion. Det finns olika typer av tandfyllningsmaterial, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och guld, vardera med sina egna fördelar och nackdelar beroende på användningsområde och personlig preferens.

"Tandvårdsforskning" (odontologisk forskning) är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga studier och undersökningar som fokuserar på munhälsa, tänder, käkar och relaterade sjukdomstillstånd. Det inkluderar bland annat forskning om preventiva metoder, diagnostiska procedurer, terapeutiska behandlingar och etablerande av riktlinjer för tandvård. Forskningen bygger på olika discipliner som anatomi, fysiologi, kemi, biologi, beteendevetenskap och epidemiologi. Målet är att förbättra munhälsa, förebygga sjukdomar och utveckla effektiva behandlingsmetoder inom tandvården.

"Dental care for the elderly," or "geriatric dental care," refers to the oral health services and treatments provided to older adults, typically defined as those aged 65 and over. As people age, they may face unique oral health challenges, such as an increased risk of tooth decay, gum disease, oral cancer, and dry mouth due to medication use.

Geriatric dental care aims to prevent these issues from developing or worsening, maintain good oral hygiene, and treat any existing conditions to ensure overall health and well-being. This may include regular dental checkups, cleanings, restorative treatments like fillings and crowns, extractions, dentures, and oral surgery when necessary. Additionally, geriatric dental care providers should be aware of the potential impact of medical conditions and medications on their patients' oral health and adjust treatment plans accordingly.

"Tandbåge" er en ortodontisk betegnelse for en type tandfejl, hvor de øvre og nedre fortænder (caninere) ikke mødes korrekt, når kæben lukkes. Dette resulterer i et ukorrekt bid, der kan være estetisk uattraktivt og muligvis medføre funktionelle problemer såsom forhøjet slitage på tænderne eller ondt i kæbemusklerne. Tandbågen kan behandles ved hjælp af ortodontiske behandlingsmetoder, herunder brug af tandstang, skruer og/eller klare plader (tandplader).

"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.

Mekanisk påfrestning inom medicinen refererar till krafter som verkar mekaniskt, det vill säga fysisk på kroppen eller dess delar. Det kan handla om tryck, drag, skjuvning, rotation eller kombinationer av dessa. Exempel på mekaniska påfrestningar inkluderar stötar, slag, lyft, tryck från tyngdkraften, rörelser med onormal belastning och så vidare. Dessa påfrestningar kan leda till skador eller smärtor i kroppen beroende på deras storlek, varaktighet och område där de verkar.

"Tandläkarmottagningar" är en placering där tandläkarrelaterade tjänster erbjuds till patienter. Det inkluderar vanligen en vänlig och bekväm väntsal, en tandläkarexaminationsstol, olika instrument och utrustningar som används för att utöva tandvård, samt diverse preventiva material och fyllningsmaterial.

Tandläkarmottagningen är platsen där patienter kan få behandlingar som tänderrengörande, fillningar, kronor, broar, rotfyllningar, tandextraheringar och preventiva råd om oral hälsa. Tandläkare och dentalhygienister arbetar ofta tillsammans för att ge patienterna den bästa vården möjliga.

Det är också vanligt att ha röntgenutrustning på plats för att kunna ta bilder av tänderna och käken, såsom panoramaröntgen och intraorala röntgenbilder. Dessa hjälper till att identifiera skadade eller sjuka tänder, cancer, käft- och ansiktsbenstumörer, och andra muntliga sjukdomar.

Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.

'Tandvårdspersonal' är ett samlingsbegrepp för de olika yrkesgrupper som arbetar inom tandvården. Det kan inkludera:

1. Tandläkare (Dentist): En person som har avlagt en doktorsexamen i odontologi och är legitimerad att utöva tandvård på egen hand.
2. Tandhygienist (Dental Hygienist): En person som har utbildning på college eller universitetsnivå och är certifierad för att utföra preventiva tjänster såsom rengöring av tandbeläggningar, fluorbehandlingar och patientutbildning.
3. Tandsköterska (Dental Assistant): En person som assisterar tandläkaren under behandlingar och kan utföra enklare procedurer under deras övervakning. De har ofta en kortare utbildning än tandhygienisten.
4. Ortodontist (Orthodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och erfarenhet i prevention, diagnostisering och behandling av missbildningar i tändernas läge och käkarnas struktur.
5. Käkkirurg (Oral and Maxillofacial Surgeon): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att utföra kirurgiska ingrepp i ansiktet, käken och munhålan.
6. Parodontolog (Periodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i tandköttet och käken.
7. Endodontist (Endodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i mjukdelarna inuti tänderna, till exempel rotbehandling.

Det kan finnas andra specialisttjänster som inte nämns här, men dessa är de vanligaste.

"Tandvårdsutrustning" refererar till de olika instrument och förnödenheter som används under tandvårdshandlingar. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. Tandborstar: Används för att rengöra tänderna och bortknulla plack och matrester mellan tänderna.
2. Tandtrådar: Används för att rengöra de smala utrymmena mellan tänderna, där tandborsten kan ha svårt att nå.
3. Tandsticksor: Används för att rengöra tänderna och bortknulla ytlig plack efter måltider.
4. Munstycken: Används för att behandla olika typer av tand- och käkmalformationer, till exempel överbit eller underbet.
5. Tandhygienartiklar: Inkluderar munskölj, tungskrapor och interdentalborstar som används för att upprätthålla god oral hygien.
6. Tandläkarinstrument: Inkluderar sonder, exploratorer, spackelknivar, borrar och andra instrument som används under tandvårdshandlingar.
7. Anestesiutrustning: Används för att ge smärtstillande medel under vissa tandvårdshandlingar.
8. Röntgenutrustning: Används för att ta röntgenbilder av tänderna och käken för diagnostiska syften.
9. Operationsljus: Används för att belysa munhålan under tandvårdshandlingar.
10. Protektionsemner: Inkluderar gummihandskar, skyddso googlar och munsäckar som används för att skydda både patienten och tandläkaren under vissa procedurer.

"Allmäntandvård" er en svensk term som direkte kan översättas till "Folktandvård" på svenska eller "Primary Dental Care" på engelska. Det refererar till den grundläggande, preventiva och kurativa tandvården som erbjuds till allmänheten av licensierade tandläkare i deras privata praktiker.

Den primära tanden vården inkluderar ofta rutinundersökningar, rengöring, fluorbehandling, fyllningar, rotkanalbehandling, extrahering och preventiva råd om oral hälsa. Denna typ av vård är vanligen den första kontakten människor har med tandvården och är ofta inriktad på att upprätthålla och förbättra deras oral hälsa under livet.

Tandamalgam är ett begrepp inom tandvården och refererar till en typ av fyllningsmaterial som används för att fylla upp hål i tänder efter att karies eller andra skador har behandlats. Tandamalgamen består vanligtvis av en legering av silver, koppar, tin, zink och kvicksilver. Kvicksilvret används som bindemedel för de övriga metallerna och ger amalgamen dess klassiska silverfärg.

Det är värt att notera att tandamalgam har varit en kontroversiell fråga på grund av oro över möjliga hälsorisker relaterade till kvicksilverutsläpp från amalgamen. De flesta professionella tandvårdsorganisationer, inklusive Amerikanska tandläkarföreningen (ADA), anser dock att tandamalgam är säkert och effektivt för de flesta patienter när det används enligt god praxis.

En tandsköterska är en licensierad och utbildad hälsovårdsperson som arbetar med att förebygga, upptäcka och behandla mun- och tandsjukdomar. Deras ansvarsområden kan inkludera:

1. Tandvårdsrådgivning: Tandsköterskor ger råd om god tandhälsa, riktad till barn, vuxna och äldre, inklusive information om preventiva åtgärder som tändborstning, tandtrådning och fluoridbehandling.
2. Tandprofilaxe: De utför grundlig rengöring av tänder och munhåla för att förebygga dentala sjukdomar som karies och parodontit.
3. Fluoridbehandling: Tandsköterskor tillämpar fluoridlack eller gel på tänderna för att stärka emaljen och skydda mot karies.
4. Fissursealing: De fyller i små rynkor (fissurer) på molarernas bettytor med en härdande massa för att förhindra bakteriers inverkan och förebygga karies.
5. Individuell preventivvård: Tandsköterskor utför en individuell riskbedömning och utvecklar en preventivvårdplan som är anpassad efter patientens specifika behov.
6. Undersökningar: De utför grundliga munsökningar för att upptäcka eventuella tand- eller munproblem såsom karies, parodontit, oral cancer och andra skador.
7. Röntgenundersökningar: Tandsköterskor kan ta röntgenbilder av tänderna och munhålan för att ställa diagnoser och planera behandlingar.
8. Lokalbedövning: De är autoriserade att ge lokalbedövning under vissa omständigheter, beroende på lagstiftningen i deras respektive länder.
9. Oral hygieninstruktioner: Tandsköterskor undervisar patienter om rätt teknik för tändborstning, användning av tandtråd och andra metoder för att upprätthålla god oral hygien.
10. Motiverande samtal: De hjälper patienter att förstå betydelsen av god oral hälsovård och motiverar dem till att vidmakthålla bra vanor.

Tandsköterskor arbetar ofta i tandläkarkliniker, skolor, vårdcentraler, äldreboenden och offentliga hälsovårdsenheter. Deras arbete är viktigt för att främja och upprätthålla god oral hälsovård hos individer och populationer.

I'm sorry for the confusion, but "Silaner" doesn't seem to be a recognized term in medical or scientific fields. It is possible that there might be a spelling mistake or it could be a term specific to certain contexts. If you're referring to "silanes," I can provide some information about them.

Silanes are chemical compounds that contain one or more silicon atoms connected to hydrogen atoms, with the general formula Si_xH_(2x+2). They are structurally similar to alkanes (hydrocarbons containing only carbon and hydrogen), but with silicon replacing the carbon atom. Silanes are important in the production of various materials, such as semiconductors and polymers, but they do not have a direct connection to medical science as a definition. If you meant something else by "Silaner," please provide more context or check the spelling, so I can give you a more accurate answer.

"Vidareutbildning, tandläkare" refererar till den process där en utövande tandläkare fortsätter att utveckla och fördjupa sina kunskaper, färdigheter och kompetens inom ett specifikt område av tandvård efter att ha avlagt sin grundexamen. Detta kan involvera avancerad utbildning och träning i en viss subspecialitet som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti eller parodontologi. Målet är att förbättra patientvården, stärka den professionella kompetensen och uppnå högre nivåer av expertis och specialisering inom tandvårdyrket.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.

Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.

Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.

Ett dental implantat är en konstgjord rötter som används inom tandvården för att ersätta en saknad tand. Det består vanligtvis av en titan- eller zirkoniumdioxidskruv som placeras chirurgiskt direkt i käkbenet, där den efter en viss healingtid osseointegrerar med benvävnaden och fungerar som en stabil bas för att hålla en konstgjord tAND eller en tandprotes. Dental implantat används ofta när en enda tand är saknad, men de kan också användas för att stödja en helt prostetisk över- eller underkäke.

Aluminiumsilikater är ett samlingsnamn för oorganiska föreningar som innehåller aluminium, syre och silicium. Dessa ämnen kombineras vanligtvis i form av polymera nätverk där aluminium- och siliciumatomer är fästade till varandra via syreatomer.

Aluminiumsilikater förekommer naturligt i mineraler som feldspar, kaolinit och mica, men de kan även syntetiseras i laboratoriemiljö eller i industriella processer. De har en mångfald av användningsområden, till exempel som bindemedel i cement och andra byggmaterial, som absorbenter av vatten och gaser, samt som katalysatorer i kemiska reaktioner.

Det saknas dock specifika medicinska användningsområden för aluminiumsilikater. Även om de kan ingå i vissa medicinska produkter, till exempel som excipient i läkemedel eller som aktiv ingrediens i antacida, så är det inte aluminiumsilikatet i sig som har den terapeutiska effekten, utan andra komponenter i produkterna.

'Tandprofylax' er en medisinsk betegnelse for forebyggelsen av tannsyken parodontitt (tannbetennelse). Parodontitt innebærer en infeksjon og inflammasjon i det munnhule-ansluttede bindetissystemet som støtter tennene. Tandprofylax kan omfatte forskjellige tiltak, blant annet:

1. Gründlig og regelmessig tannhygiene: Det er viktig å fjerne plakk og bakterier regelmessig ved hjelp av tannbørste, tandtråd og andre tannverktøy.
2. Rutinemessige tannlægekontroller: Regelmessige besøk til tannlægen kan hjelpe å oppdage og behandle eventuelle problemer tidlig.
3. Fjerne risikofaktorer: Nikotin, alkohol og stivnål er faktorer som kan øke risikoen for parodontitt. Det er viktig å redusere bruken av disse substanser.
4. Godt helseforhold: En god allmennesundhet kan hjelpe å redusere risikoen for infeksjon og inflammasjon i munnhuleområdet.
5. Fluoridtillegg: Fluorid kan styrke tannenes overflate og redusere risikoen for hull i tennene.
6. Professionell tannreining: En professionell reining av tannene foretas av en tandlæge eller tannheler og innebærer en grundig rensebehandling av tannene og overflaten under gummitattene for å fjerne hård plakk (tartar).
7. Specielle behandlinger: I noen tilfeller kan tannlægen anbefale bruk av antibakterielle munnvandsprayer, desinfiserende munskylle eller antibiotiske medisiner for å redusere bakterietettheten i munnhuleområdet.

Det er viktig å ha regelmessige tannkontroller og rengjøringer for å holde tannene i god stand og redusere risikoen for parodontitt. Hvis du lider av parodontitt, kan en tidlig behandling hjelpe å redusere skader på tannene og kirurgiske ingrepsbehov.

Tandröntgen, även kallat dental röntgen eller panoramaröntgen, är en typ av medicinskt bilddiagnostiskt test som används inom tandvården. Det ger en tvådimensionell radiografisk överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben.

Det finns olika typer av tandröntgen, men de vanligaste är:

1. Bitewing-röntgen: Detta ger en detaljerad bild av de bakre tänderna och deras stödjande strukturer. De används ofta för att upptäcka karies mellan tänderna, problem med tandfyllningar och andra skador på tänderna.

2. Periapikal-röntgen: Denna typ av röntgenbild fokuserar på en enda tand och dess omgivande strukturer, inklusive rotarna och käkbenet. Det används ofta för att undersöka problem med en specifik tand, såsom inflammation eller smärta i rotkanalen.

3. Panoramisk röntgen: Denna typ av tandröntgen ger en tvådimensionell överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben. Det används ofta för att undersöka allmän munhälsa, planera behandlingar som käkoperationer eller ortodontisk behandling, eller upptäcka patologiska tillstånd såsom cystor eller tumörer.

Under en tandröntgenundersökning placeras en film eller en digital sensor i munnen medan patienten biter på en speciell hjälpmedel för att hålla den stilla. Sedan använder tandläkaren eller tandhygienisten ett röntgenstrålskärm som riktas mot patientens huvud för att ta bilderna. De flesta tandröntgenundersökningarna tar endast några minuter att utföra.

'Tandmodeller' er en uformell betegnelse for modeller af tænder, som oftest anvendes i den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed. De kan være fremstillet af forskellige materialer, herunder metal, voks, gips eller digitale modeller.

Tandmodellerne er nøjagtige kopier af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål, herunder:

1. Diagnostisk brug: Tandmodeller kan hjælpe med at identificere eventuelle abnormiteter, skader eller sygdomme i tænderne og kæbebenet.
2. Planlægningsbrug: De anvendes ofte til at planlægge behandlinger, herunder fremstilling af tandsæt, orthodontiske behandlinger, implantater osv.
3. Undervisningsbrug: Tandmodeller er værdsatte undervisningsværktøjer i tandlægeuddannelser og andre dentale uddannelser.
4. Forskningsbrug: De anvendes også i forskning, herunder til at teste nye behandlingsmetoder eller materialer.

I korthed er 'Tandmodeller' præcise reproduktioner af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål inden for den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed.

Specialistutbildning för tandläkare är en form av fortsatt utbildning efter att grundläggande tandläkarexamen har erhållits. Denna typ av specialistutbildning är inriktad på att utveckla och stärka tandläkares kliniska kompetens och kunskaper inom en viss specialitet, såsom ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti, periodontologi, prosthodonti eller oral medicin.

Specialistutbildningen för tandläkare kräver vanligtvis en kombination av teoretisk undervisning och praktiska övningar under en period av flera år. Den kan innefatta bland annat kursverksamhet, seminarier, kliniska rotationer och forskningsprojekt. Efter att ha fullbordat specialistutbildningen och genomgått en slutlig examen, erhåller tandläkaren en specialistbehörighet inom den valda specialiteten.

Specialistutbildning för tandläkare har som syfte att förbättra patientvården och öka möjligheterna till avancerad behandling inom specifika områden av tandvård och oral hälsa.

Tandvårdsetik (dental ethics) är ett delområde inom den medicinska etiken och handlar om de moraliska principer, dilemma och frågor som kan uppstå i samband med odontologisk vård. Detta inkluderar amongt andra:

1. Autonomi: Respekten för patientens självbestämmanderätt och möjligheten att ge informerad samtycke till behandling.
2. Non-maleficence: Att undvika skada eller att göra ont, även om det kan vara vanskligt att fastställa vad som är bäst för patienten.
3. Beneficence: Att handla i patientens bästa intresse och att erbjuda den bästa möjliga vården.
4. Justice: Att behandla alla patienter lika, oavsett ras, etnicitet, kön, sexuell läggning, religiös övertygelse, socioekonomisk status eller annan diskriminerande faktor.
5. Veracity: Att vara ärlig och öppen med patienten om deras tillstånd, behandlingsalternativ och prognoser.
6. Confidentiality: Att respektera patientens personliga information och hemligheter.
7. Informed consent: Att säkerställa att patienten får tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke till en behandling.
8. Conflict of interest: Att undvika situationer där den egna intresset kan komma i konflikt med patientens bästa.
9. Professionalism: Att uppföra sig på ett professionellt sätt och att hålla sig undan från oacceptabla handlingar, såsom sexuella trakasserier eller diskriminering.
10. Competence: Att ha tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna erbjuda den bästa möjliga vården.

Medicinsk definition: Sjukhustandvård, även kallat sjukvård eller health care på engelska, är en aktiv process av prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering som ges till människor när de är sjuka, skadade eller har någon funktionsnedsättning. Den innefattar också preventiva tjänster som vaccinationer, screenings och rådgivning för att förebygga sjukdomar och underhåll en god hälsa. Sjukvården kan delas upp i flera olika områden såsom primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård. Den ges ofta av licensierade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, psykologer och andra behandlande professionister, men kan också innefatta andras insatser såsom familjemedlemmar och vänner. Sjukvården ges vanligtvis i en klinisk setting, men kan också ges på annan plats som hemma hos patienten eller på ett äldreboende.

"Debonding" refererar inom medicinen till när ett material, vanligtvis ett medicinskt band eller lim, inte längre är häftat eller fogat till det underliggande substratet, till exempel huden eller ett protesmaterial. Det kan orsakas av en rad faktorer, inklusive felaktig applikation, för höga belastningar eller dåligt materialval. Debonding kan leda till komplikationer som infektioner, inflammation och skada på det underliggande vävnaden.

En tandläkare är en legitimerad och certifierad hälsovårdspersonal som har specialiserat sig på att behandla, underhålla och förebygga sjukdomar i mun, tänder och käkar. De har avlagt en doktorsexamen i tandläkarlära (DDS eller DMD) från en accrediterad tandläkarutbildning och har genomgått licensieringsprocessen för att praktisera som tandläkare inom sitt geografiska område. Tandläkare diagnosticerar munhälso problem, rekommenderar behandlingsplaner, utför tandvårdsbehandlingar som fyllningar, kronor, broar och rotfyllningar, ger råd om preventiv vård och undervisar patienter om god oral hygien. Vissa tandläkare har också specialiteter inom områden som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pediatrik, periodontologi och prosthetik.

"Tandläkarsällskap" är ett samfund eller en organisation som samlar tandläkare och odontologer för att främja kunskapsutbyte, forskning, utbildning och etik inom odontologi. Syftet är ofta att stödja professionell utveckling, höja behandlingsstandarderna och främja tandhälsa hos allmänheten. Många länder har sina egna nationella tandläkarsällskap, men det finns också internationella tandläkarsällskap som verkar över gränserna.

"Dental technology" refers to the application of science and engineering in the design, production, and use of dental products, instruments, and methods for the prevention, diagnosis, and treatment of oral diseases and conditions. This can include areas such as:

* Dental materials: the development and testing of materials used in restorations, implants, and other dental treatments.
* CAD/CAM technology: the use of computer-aided design and computer-aided manufacturing in the production of dental restorations, appliances, and prosthetics.
* Digital imaging: the use of digital technology to capture and analyze images of the teeth and mouth for diagnostic and treatment planning purposes.
* Tele dentistry: the use of telecommunication and information technologies to provide dental care, consultation, and education remotely.
* 3D printing: the use of three-dimensional printing technology in the production of dental models, appliances, and other dental products.
* Robotics: the application of robotic systems in dental surgery, implantology and other dental procedures.

It's a broad field that encompasses many different areas of study and research, all with the goal of improving oral health and dental care.

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

"Tandläkarlegitimation" är ett begrepp som används i Sverige och betecknar ett så kallat yrkesbevis som ger behörighet att utöva tandläkaryrket och erbjuda tandvård till patienter. För att erhålla en tandläkarlegitimation i Sverige krävs det en läkarexamen i tandvård, som vanligtvis tar fem år att fullfölja, följd av ett praktiskt år som tandläkarkandidat under handledning.

Efter att ha klarat examen och praktiska året kan man ansöka om en tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för att utfärda legitimationer till alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Med en giltig tandläkarlegitimation får man rätten att arbeta som tandläkare, skriva ut läkemedel, utföra vissa medicinska ingrepp och ansvara för patienternas vård och behandling inom området tandvård.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Silikon' er en kunstig materiale som ofte brukes innenom medisinsk kontekst, specialt innenom områdene som implantat og proteser. Det er en polymersk substans basert på si-atom (silicon) og oxygen-atom (oxygen), der de to atomene alternerende i en kjemisk binding. Denne type silikon kan være i form av en gel eller en fast plastisk materiale, og er inaktiv i kroppen og foråksrer sannsynligvis ikke allergiske reaksjoner.

Silikon er ofte valgt som materiale for medisinske implantater på grunn av flere fordeler, herunder:

1. Biokompatibilitet: Silikon er en inert substans som sannsynligvis ikke vil forårsake en immunrespons eller være giftig for kroppen.
2. Fleksibilitet: Silikongel har en fleksibel struktur, hvilket gjør det mulig å forme det til forskjellige formene og størrelsene som passer til den spesifikke anvendelsen.
3. Stabilitet: Silikon er kjemisk stabil og sannsynligvis ikke vil bli nedbrent eller omdannet av kroppens naturlige prosesser.
4. Lave reaksjonsfrekvens: Silikon har en lav reaksjonsfrekvens med kroppen, noe som gjør det til et sikkert valg for lengre tids bruk i kroppen.

I medisinsk kontekst kan silikon implantater være anvendt innenfor en rekke områder, herunder:

1. Brøstimplantater: Silikongel eller fast silikonplast er ofte brukt til å forbedre brystformen og -størrelsen hos kvinner etter en dobbeltsidig brøstreduksjon, asymmetri, kvalitetsnedgang etter graviditet eller barnefødsel, eller som en del av en rekonstruksjonsprosess etter en dobbelt sidebrøstkreft.
2. Ansiktshøydeimplantater: Silikonimplantater kan brukes for å korrigere asymmetri i ansiktet eller for å gi mer definisjon og volum til forskjellige områder av ansiktet, som kinder, kinne og panna.
3. Kroppsimplantater: Silikonimplantater kan brukes for å forbedre formen og størrelsen på andre kropsområder enn brystene, som eksempelvis hofter, lår eller skuldre.
4. Rekonstruksjonskirurgi: Silikonimplantater kan være nyttige i rekonstruksjonsprosesser etter traumer, infeksjoner eller andre medisinske tilstander som fører til at kroppen mister sin naturlige form og størrelse.
5. Økning av bryststørrelsen: Silikonimplantater kan brukes for å øke størrelsen på bryster for personer med små bryster eller for dem som vil ha større bryster enn de har naturligvis.

Det er viktig å huske at silikonimplantater ikke er livslange og kan behøve å bli erstattet etter noen år. Det kan også forekomme komplikasjoner som infeksjon, forhårdning av implantatet eller lekkasje fra implantatet. Disse komplikasjonene kan behandles med antibiotika, kirurgi eller andre behandlingsformer.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre alvorlige helseproblemer. Det har vært en del spekulasjoner om dette i fortiden, men flere store studier har ikke funnet noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og disse sykdommene.

I tillegg bør det nevnes at det ikke er noen dokumentert forbindelse mellom silikonimplantater og autoimmune sykdommer eller andre

Elektroplätering är en process inom ytmekanik där ett tunt lager av ett metallmaterial depositioneras på en konduktiv grundunderlag, vanligtvis genom elektrolytisk nedbrytning av en metall saltlösning. Processen används ofta för att förbättra egenskaper hos underlaget, såsom hårdhet, slidstyrka, korrosionsbeständighet eller estetik.

"Acrylate resins" er en type plastmateriale som består av polymere eller copolymere av esterne av akrylsyre eller metakrylsyre. Disse materialene kan være i form av hårde, transparente plastmasser eller blødere, flexible gummiagtige materialer. De brukes ofte i produksjonen av lacker, lim, fyldstoffer og andre kjemiske produkter.

En akrylharts er egentlig den termale for-polymeriseringen av en akrylatmonomer til en vis grad av polymerisering, som kan formes og stivnes ved å fullføre denne prosessen. Dette gjør at akrylhartser ofte brukes i produksjonen av produkter som må stivnes etter å ha blitt formet, som f.eks. i tilfelle med tandfyllinger og andre type plastprodukter.

Tandvårdsspecialiteter är avancerade områden inom tandvården som kräver extra utbildning och kompetens. Enligt den Europeiska rådsrekommendationen från 1997 erkänns följande nio specialistområden inom tandvården:

1. Endodonti: Behandling av komplicerade tandrot och nervbehandlingar.
2. Parodontologi: Behandling av sjukdomar i tandkött och käkben.
3. Ortopedisk tandvård: Behandling av skallgångs- och tandsjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna med behov av särskild omhändertagande.
4. Protesisk tandvård: Tillverkning och införande av tandproteser för att ersätta saknade tänder eller skador på tänder och/eller käkar.
5. Konserverande tandvård: Behandling och återställning av skadade tänder, inklusive fyllningar, kronor och broar.
6. Oral kirurgi: Kirurgiska ingrepp i mun, ansikte och käkar, till exempel tandsugning, cyst- och tumörbehandling.
7. Oral medicin: Diagnostisering och behandling av sjukdomar som påverkar munhålan och relaterade strukturer.
8. Ortodonti: Korrektion av tandsättning och käkpositioner med hjälp av fasta eller lösa ortodontiska enheter.
9. Radiologi: Användning av bilddiagnostik för att undersöka mun, ansikte och käkar.

En tandläkare som vill specialisera sig inom ett av dessa områden måste genomgå en extra utbildning som vanligtvis tar minst tre år efter specialistexamen. Efter det kan de kalla sig för specialist inom det aktuella området.

Tandvårdsavgifter är kostnader som en individ måste betala för att få vård och behandling inom tandvård. Det kan handla om rutinbesök, renning av tänder, fyllningar, kronor eller mer avancerade behandlingar som ortodontisk behandling eller implantat.

I vissa länder, till exempel Sverige, är tandvården delvis subventionerad genom det allmänna sjukvårdssystemet och individen måste betala en del av kostnaden i form av en andel av behandlingskostnaden eller en fastavgift per besök. I andra länder kan tandvården vara helt privat finansierad, vilket innebär att individen själv måste betala alltid alla kostnader för vård och behandling.

Det är viktigt att notera att tandvårdsavgifter kan variera mycket beroende på land, region och typ av behandling som behövs. Därför kan det vara lönande att jämföra olika alternativ och söka information om eventuella subventioner eller försäkringslösningar som kan hjälpa till att minska kostnaderna.

"Misslyckad tandlagning" är inte en etablerad medicinsk diagnos, men termen kan användas för att beskriva en situation där en tandsjukvårdsbehandling inte har gett de önskade resultaten. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel patientens mottaglighet för sjukdomen, behandlingsmetodens effektivitet eller komplikationer under eller efter behandlingen.

Exempelvis kan en misslyckad rotkanalbehandling innebära att bakterier fortfarande finns kvar i canalen och orsakar smärta, inflammation eller infektion. I sådana fallen kan ytterligare behandlingar krävas, till exempel en ny rotkanalbehandling eller en extraktion av tanden.

Det är viktigt att notera att misslyckade tandlagningar inte alltid beror på fel behandling från tandläkaren. Patientens samarbete och efterlevnad av instruktioner kan också spela en stor roll för behandlingsresultatet.

"Dental sealants" är enligt medicinskt perspektiv en preventiv tandvårdsmätod som används för att skydda yttre tänder från karies. De består av en tunn, plastisk lagring som appliceras på de bakre molarernas och premolarnas pits- och grooves (kallade fosser) på tandytan. Dessa områden är svåra att rengöra fullständigt med tandborstning och flossing, vilket gör dem särskilt känsliga för kariesutveckling.

Dental sealants skapar en skyddande barriär som förhindrar bakteriers åtkomst till fosserna och på så sätt minskar risken för kariesutveckling. De är transparenta eller lätt färgade, så de inte påverkar tändernas utseende. Sealants kan vara av typen glasionomer eller komposit, beroende på materialval och patientens behov.

Denna procedure är vanligen smärtfri och snabb att utföra. Efter en grundlig tändrengning rengas fosserna med en speciell borste eller spray för att avlägsna bakterier och rester. Sedan appliceras sealantmaterialet i flera skikt, varefter det härdar under ljusexponering. När processen är klar har patienten en fullt fungerande tand med extra skydd mot kariesutveckling.

En tandtekniker, också känd som dentallaboratorietekniker, är en person som är utbildad och certifierad att designa, formgestalta och framställa tandproteser, såsom tänder, kronor, broar och skumgummiformar, baserat på mallar och instruktioner från en tandläkare. De använder sig av olika material som metall, keramerikompositer och akryl för att skapa dessa proteser med stor precision och noggrannhet för att garantera patientens komfort, funktionalitet och esthétique. Tandtekniker arbetar ofta i tandläkarlaboratorier, men kan också vara anställda av tandkliniker eller driva sitt eget företag.

'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Tandläkarpraktik, organization' kan definieras som den strukturerade och systematiska inrättningen där tandvårdshandlingar utförs enligt god medicinsk praxis. Det inkluderar reglering av personal, utrustning, arbetsprocesser och kvalitetssäkring för att erbjuda säker, effektiv och patientcentrerad tandvård. En tandläkarpraktik kan vara en enskild praktik med en enda tandläkare eller en större organisation med flera tandläkare och specialisttandläkare. Det är viktigt att den medicinska ledningen, policyerna och procedurerna i en tandläkarpraktik är utformade för att uppfylla relevanta lagar, regler och standarder för tandvård.

En tandssäck (pulpacysta eller odontogenisk kista) är en sluten, membranös struktur som innehåller pulpavävnad och kan förekomma i dentin och cementum av en tand. Den kan vara congenital (född) eller uppstå sekundärt till patologiska processer såsom caries eller trauma. Tandssäckar kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, svullnad och andra symtom beroende på deras storlek och omfattning. I vissa fall kan tandssäckar behöva tas bort genom en procedure som kallas pulpotomi eller pulpectomi för att undvika komplikationer såsom infektion eller abscess.

Bisfenol A-glycidylmetakrylat (BPAGM) er en kjemisk forbindelse som ofte brukes i produksjonen av plastprodukter, særlig type som kallas epoksiplast. BPAGM er en slags modifikert bisfenol A-molekyl som har blitt koblet til to glycidylmetakrylat-grupper. Dette gjør at BPAGM kan polymerisere og stivnes ved høy temperatur i nærvarheten av en lyskegle, noe som er vanlig i produksjonen av særlige slags plastprodukter.

BPAGM har vært brukt i en rekke forskjellige applikasjoner, inkludert i fremstillingen av små elektroniske komponenter, tandfyllinger og andre medisinske produkter. Men på grunn av bekymringer om sine eventuelle skadelige helseeffekter, er bruken av BPAGM blitt sterk begrenset i noen land og forbudt i andre.

I medisinsk sammenheng kan BPAGM være relevant fordi det har vært påvist at denne kjemisk forbindelsen kan frigis fra deplastprodukter som inneholder den, og overføres til fødevarer eller drikkevann. Derfor kan mennesker potensielt bli utsatt for BPAGM gjennom vanlige daglige aktiviteter som spisning og drikking. Studier har vist at høye nivåer av BPAGM i kroppen kan være skadelige for helse, særlig for barns utvikling. Derfor er det viktig å være oppmerksom på mulige kilder til BPAGM-eksposisjon og ta forholdsregler for å redusere denne eksposisjonen så mye som mulig.

Polymetakrylsyror (PMA) är konstgjorda polymerer som består av metakrylatmonomerer. De används inom olika medicinska tillämpningar, framför allt inom tandvård där de används som en del av kompositfyllningsmaterial för att fylla ut och stärka tänder efter återställning. PMA har goda mekaniska egenskaper, är transparenta och har en låg termisk expansion, vilket gör dem till en populär val i tandvårdsmaterial. De kan också användas inom andra områden som kontaktlinsfluid och hudsalva på grund av deras goda biokompatibilitet.

'Tandfasader' (latin: *periodontium*) är ett samlingsnamn för de medicinska strukturerna som håller fast tanden i käken. Det består av tandkött (*gingiva*), käkbenet (*alveolarprominensen*), tandsäckarna (*periodontalpocketen*) och fibrösa bindvävsfästena (*periodontalligamenten*). Dessa strukturer arbetar tillsammans för att skydda, stödja och stabilisera tänderna under olika former av påfrestningar som exempelvis betttryck och käkrörelser. Tandfasadens hälsotillstånd kan variera från frisk till inflammerad eller smittsam, beroende på faktorer såsom munhygien, diet och genetik.

I medicinsk kontext är en halvledare ett material som har förmågan att både leda och hindra strömflödet, beroende på hur mycket det utsätts för elektriska fält eller värme. Halvledarmaterialens unika egenskaper gör dem användbara i en rad medicinska tillämpningar, särskilt inom områdena biokonduktiva material och medicinsk implantatteknik.

Exempel på halvledarmaterial är silicium, galliumarsenid och kiselgermanium. Genom att lägga till små mängder av främmande atomer (dopning) i ett halvledarmaterial kan man skapa olika typer av halvledare: p-typ (positivt dopade) och n-typ (negativt dopade). När dessa två typer kombineras bildar de en pn-övergång, som är grunden för dioder och transistorer – viktiga komponenter i många medicinska elektroniska enheter.

I några medicinska tillämpningar kan halvledare användas för att detektera, behandla eller stimulera biologiska system på molekylär nivå. Exempelvis kan halvledande nanostrukturer användas som sensorer för att detektera specifika biomolekyler i en biologisk miljö, vilket kan vara användbart inom diagnostik och forskning. Dessutom kan halvledarmaterial användas för att generera elektriska impulser som stimulerar nervceller eller muskler, vilket kan ha tillämpningar inom neurologi och rehabilitering.

Rostfria stål, även känt som rostskyddat stål eller insegligt stål, är en legering av järn och kol där kromhalten är minst 10,5%. Kromet ger stålet en passiv oxidskikt som skyddar ytan från korrosion genom att bilda ett hårfint oxidskikt (Fe2O3) när det utsätts för syre. Denna skikt är självrepanderande, vilket betyder att den återbildas om den skadas eller avlägsnas. Andra vanliga legeringsämnen inkluderar nickel, molybden och mangan, som alla bidrar till stålets mekaniska egenskaper och korrosionsbeständighet. Rostfria stål används ofta inom konstruktion, maskinbyggnad och medicinsk utrustning på grund av sin höga hållbarhet och motståndskraft mot korrosion.

'Tandläkarvetenskap' (odontology) är den medicinska vetenskapen som handlar om tändernas, käkarnas och munhålas sjukdomar, skador och åkommor, samt deras prevention, diagnos och behandling. Tandläkarvetenskapen inkluderar också studiet av anatomi, fysiologi, patologi och terapi relaterade till mun, tänder och käkar. Dessutom omfattar tandläkarvetenskapen forskning och utbildning inom ortodonti, oral kirurgi, parodontologi, pedodonti, endodonti, prosthodonti och oral medicin.

"Dental aesthetics" er en del av tannhelsetannteknikken som handler om å forbedre utseendet på tennene og smiledet. Dette kan innebære behandlinger som tannbleking, skjæring av tannkantene (skilling), plassering av false tenn (proteser) og andre behandlinger som forbedrer formen, størrelsen, posisjonen og fargen på tennene. Dental aesthetics er en gren av dentallæren som kombinerer medskjønnhetsprinsipper med tannhelseteknikken for å forbedre tannenes utseende og funksjon.

"Heltäckande tandvård" är ett begrepp som används för att beskriva en omfattande och preventiv tandvårdsfilosofi som innebär regelbundna, planerade tandsjukvårdshandlingar med syfte att upprätthålla och främja god oral hälsa, funktion och esthétik under individens livstid. Den omfattar vanligen följande moment:

1. Rutinmässiga tandsmittningar (profylax) två gånger per år för att avlägsna tandbelag och tandsten samt förhindra karies och parodontit.
2. Individuell instruktion i god oral hygien, including rätt teknik för tändborstning och flossning.
3. Indivudella preventiva åtgärder som fluorbehandlingar, remineraliserande lak eller speciella tandpasta beroende på patientens behov.
4. Regelbundna undersökningar för att tidigt upptäcka och behandla eventuella oral sjukdomar som karies, parodontit, muncancer med mera.
5. Restaurativa behandlingar såsom fyllningar, kronor eller broar för att återställa skadade tänder till full funktion och esthétik.
6. Korrigerande behandlingar som ortodonti (tandreglering) för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter eller onormalt läge hos tänderna och/eller käkarna.
7. Omfattande åtgärder såsom implantat, proteser eller käkkirurgi när det behövs för att återställa full funktion och esthétik.
8. Samarbete med andra medicinska specialister som läkare, kardiologer, diabetesläkare och flera andra om det behövs för att hantera systemiska sjukdomar som påverkar munhälsa eller vice versa.
9. Undervisning och rådgivning om god oral hygien, preventiva åtgärder och hälsosamma vanor för att förebygga framtida problem.
10. Kontinuerlig forskning och utveckling av nya metoder, tekniker och material för att förbättra vården av patienterna.

"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.

'Tandprotesreparationer' refererer til reparative behandlingstiltak som udføres på en tandprotes, dvs. en kunstig tandsats eller en enkelt tand, der er indsat for at erstatte tabte tænder. Disse reparationer kan omfatte en række forskellige procedurer alt efter hvad der skal repareres.

Nogle almindelige typer af tandprotesreparationer inkluderer:

1. Reparation af brudte eller skaderde protesselementer: Hvis en del af protesen bliver beskadiget, kan den repareres ved at fjerne det skaderde element og erstatte det med et nyt.
2. Fastgørelse af løse protesselementer: Hvis en del af protesen begynder at blive løs, kan den fastgøres igen ved at tilføje ny cement eller andet fastgøringsmiddel.
3. Justering af protesens pasning: Hvis protesen ikke passer perfekt i munden, kan den justeres for at sikre en bedre pasning og komfort. Dette kan involvere at lave små ændringer i protesens struktur eller form.
4. Replacement af forvitrede eller slidte protesselementer: Over tid kan visse dele af protesen forsvinde eller slides ned, hvilket kan påvirke dens funktion og æstetik. Disse elementer kan erstattes for at sikre en bedre funktion og udseende.
5. Renovering af slidte eller beskidte overflader: Overfladen på protesen kan blive slidt ned eller forurenet over tid, hvilket kan føre til ubehag eller infektioner. Disse overflader kan gennemgå en renoveringsproces for at sikre en bedre funktion og æstetik.

I alt set er der mange grunde til at efterkomme en proteserevision, og det er vigtigt at have den foretaget af en kvalificeret tandlæge eller tandtekniker for at sikre en bedre funktion og æstetik.

"Dentala härtlampor" (eng. "Dental caries") är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av mikroorganismer i munhålan. Sjukdomen karaktäriseras av en progressiv nedbrytning och destruktion av hårtissustan (tandemaljan) som leder till uppkomst av kaviteter, så kallade "härtlampor", i tänderna.

Den vanligaste orsaken till dental caries är en kombination av mikroorganismer, främst Streptococcus mutans och Lactobacilli, som bildar en biofilm (tandplack) på tändernas yta. När man äter kolhydrater, särskilt socker och stärkelse, producerar dessa bakterier sura ämnen som sänker pH-värdet i munhålan. Det låga pH-värdet leder till att hårtissustans mineraler löses upp, vilket orsakar kaviteterna i tänderna.

Riskfaktorer för dental caries inkluderar dålig oral hygien, hög sockerkonsumtion, torr mun, brist på fluorid och vissa medicinska tillstånd som kan påverka salthalt i tänderna eller salivflödet.

För att förebygga dental caries rekommenderas god oral hygien med täta tandborstningar, användande av tandtråd och fluoridtillsatser. En hälsosam kost med begränsad sockerkonsumtion kan också hjälpa att minska risken för dental caries. Regelbundna tandläkartillfällen rekommenderas också för tidig upptäckt och behandling av eventuella skador på tänderna.

'Kaliumföreningar' refererar till olika kemiska föreningar som innehåller positivt laddat jon Kalium (K+). Kalium är ett väsentligt mineral och ett essentiellt electrolyt som spelar en viktig roll i människokroppen, särskilt för muskelfunktion, nervimpulstransmission och cellernas homeostas.

Exempel på Kaliumföreningar inkluderar:

1. Kaliumhydroxid (KOH): En stark bas som används i olika industriella tillämpningar, såsom beredning av etylenglykol och som ett desinfektionsmedel.

2. Kaliumklorid (KCl): Ett salt av Kalium, som är en vanlig källa till Kalium i dieten och används också inom medicinen som ett elektrolyt ersättningsmedel.

3. Kaliumkarbonat (K2CO3): Även känt som pottaske, används ofta som en naturlig gödning för att öka jordens Kaliumhalt.

4. Kaliumfosfat (KPO3): Används inom livsmedelsindustrin som ett konsistensmedel och buffertämne, samt i medicinen som en farmaceutisk hjälpämne.

5. Kaliumsulfat (K2SO4): En annan Kaliumsalten som används inom jordbruket som en gödning och inom industrin för tillverkning av glas, papper och textilier.

Det är viktigt att notera att Kaliumföreningar bör hanteras med omsorg på grund av deras reaktiva natur och möjliga hälsorisker vid exponering för överdoser eller direktkontakt med huden, ögon eller luftvägar.

Tandläkare-patientrelationer (DPR) refererar till det komplexa, interpersonella förhållandet mellan en tandläkare och deras patient. Denna relation bygger på ett samarbete och kommunikation för att uppnå och underhålla god oral hälsa och behandling av eventuella tandsjukdomar eller andra besvär.

En viktig del av DPR är att skapa en trygg och bekväm miljö där patienten känner sig stöttad och respekterad. Tandläkaren bör vara aktiv i att uppmuntra patienten att delta i besluten om deras vård, inklusive att informera om behandlingsalternativ, risker och fördelar, och att ta hänsyn till patientens preferenser och livssituation.

DPR kan också påverkas av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Exempelvis kan en patients språkkunskaper, etnicitet, socioekonomisk status eller tidigare erfarenheter av vård påverka deras förväntningar och attityder till tandvården. Tandläkaren bör vara medveten om dessa faktorer och sträva efter att erbjuda vård som är känslig för patientens behov och förhållanden.

I allmänhet bör DPR präglas av ömsesidig respekt, tillit och samarbete mellan tandläkare och patient, med fokus på att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patientens oral hälsa.

'Nanostructures' refererer til strukturer med mindst en dimension i størrelsesordnen af nanoskalen, typisk defineret som mellem 1-100 nanometer (nm). Nanostrukturer kan være naturligt forekommende eller syntetiske og ses i mange forskellige materialer, herunder metaller, halvledere, polymerer og keramikker.

På grund af deres lille størrelse har nanostrukturer unikke egenskaber, der adskiller sig fra deres makroskopiske modstykker. Disse egenskaber inkluderer øget overfladeareal, speciel optisk eller elektrisk respons og potentiale for at påvirkes af kvantemekaniske effekter. Som et resultat har nanostrukturer vist potentiale indenfor en række teknologiske områder, herunder nanoelektronik, nanomedicin, energiteknik og miljøteknik.

Eksempler på nanostrukturer inkluderer nanopartikler, nanorør, nanokabler, nanofilmer og nanokompositter. Disse strukturer kan fremstilles ved hjælp af en række forskellige teknikker, herunder kemisk syntese, selvorganisering, lithografi og deposition.

Infektionskontroll inom dentala områden handlar om att förebygga smittspridning av infektioner i samband med odontologisk vård. Detta uppnås genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för överföring av patogener från patient till patient, personal till patient, eller patient till personal. Infektionskontroll innefattar en rad olika åtgärder, såsom:

1. Personlig hygien: Handhygien är en viktig del av infektionskontrollen. Personal bör tvätta sina händer med tvål och vatten eller använda handdesinfektionsmedel före och efter varje patientkontakt.
2. Personlig skyddsutrustning (PPE): Användning av PPE, såsom munskydd, glasögon, hattar och overaller, är viktigt för att skydda personalen från smitta.
3. Autoklavering: Att sterilisera instrument med hög temperatur och tryck är en effektiv metod för att döda bakterier, virus och svampar.
4. Desinfektion: Att desinficera ytor och utrustning som inte kan autoklaveras är också viktigt för att minska smittspridningen.
5. Immunisering: Personal bör vara immuniserade mot vanliga infektionssjukdomar såsom Hepatit B.
6. Särskild behandling av blod och kroppsv likfluider: Blod och kroppsv likfluidor kan innehålla patogener, och det är viktigt att hantera dem på ett säkert sätt för att minska risken för smitta.
7. Utbildning och träning: Personal bör vara utbildade i infektionskontroll och ha tillgång till aktuell information om smittskydd.

Genom att följa dessa riktlinjer kan tandläkare och deras personal minska risken för smitta och skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för sig själva, sina patienter och sin personal.

"Tandpapiller" (dental papilla) är en del av utvecklingen av tändernas tandkött och dentin. Det är en del av den embryologiska strukturen som senare blir en mogen tand. Tandpapillen är belägen under den tidiga tandens tandkronan, eller kronan på den obildade tanden, och innehåller celler som producerar dentin och pulpan (tandmärgen). När tanden utvecklas och mognar försvinner tandpapillen.

Det finns också små vaskulära strukturer i munhålan, ofta vid främre delen av tänderna, som kallas "filiform papiller". Dessa är inte relaterade till utvecklingen av tänderna och har inget medicinskt samband med "tandpapill".

Den främre kindtanden, även känd som central incisor, är den mest framträdande tanden i över- eller underkäken. Den är placerad i mitten av tandraden och är vanligen en av de första permanenta tänderna som får sitt genombrott (eruption) i munhålan. Främre kindtanden används främst för att bita av mat och har en rak, smal och spetsig form.

En tandprotes är en typ av medicinsk apparat som används för att ersätta saknade tänder och/eller käkar. Den kan vara fast eller amovibel (lösbjälts) och konstrueras av material som till exempel metall, akrylat eller keramik. Tandproteser kan hjälpa till att förbättra funktionen vid matspjälkning, tal och estetik. Det finns olika typer av tandproteser, till exempel totalprotes (fullständig tandprotes), partiell protes (delvis tandprotes) och implantatprotes (fastsatt med hjälp av en implantatstift i käken).

Den medicinska definitionen av "dentinpermeabilitet" är ett mått på hur väl substanser, som till exempel flytande eller gasformiga ämnen, kan diffundera genom dentin, det hårda vävnadsmaterialet under emaljen i tänderna. Dentin permeabilitet kan påverkas av olika faktorer, såsom dess struktur, sammansättning och graden av mineralisering.

En hög dentinpermeabilitet kan öka risken för kariesutveckling och hypersensitivitet i tänderna, eftersom bakterier och andra skadliga substanser enklare kan nå in i dentinet. För att minska dentinpermeabiliteten kan olika metoder användas, till exempel genom att applicera fluoridlösningar eller andra produkter som hjälper att stänga porerna i dentinet.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av titanium istället för "titan". Titan är ett grundämne med symbol Ti och atomnummer 22. Det är ett transitional metall som är känt för sin styrka, lätthet, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet. Dessa egenskaper gör titan till ett värdefullt material inom ortopedisk kirurgi, tandvård, hjärtkirurgi och andra medicinska tillämpningar där långvarig funktion och patientens säkerhet är av högsta prioritet.

Exempel på titans användningsområden inom medicinen innefattar:

1. Implantat: Titan används ofta för att tillverka ortopediska implantat som skall ersätta skadade eller sjuka ben och ledknutor. Dessa implantat kan vara jointreplacementproteser, skruvar, plattor och stänger.
2. Tandimplantat: Titan används också för att tillverka tandimplantat som ersätter en saknad tandrot. Titans biokompatibilitet gör det möjligt för kroppen att integrera implantatet med benvävnaden, vilket skapar en stark och hållbar anslutning.
3. Hjärtkirurgi: Titan används i hjärtkirurgiska tillämpningar som hjärtklaffproteser och stenting av kärl. Titans korrosionsbeständighet gör det möjligt för materialet att fungera under extremt höga tryck och temperaturer.
4. Medicinsk utrustning: Titan används också i tillverkningen av medicinsk utrustning som exempelvis pacemakers, defibrillatorer och andra invärtes elektroniska enheter.

I medicinska sammanhang används ofta renat titan, eftersom det är extremt biokompatibelt och korrosionsbeständigt. Detta gör att det inte orsakar några allergiska reaktioner eller skador på kroppsvävnader.

'Nanotrådar' refererar till mycket små, fiberformade strukturer på nanometerskalan (en miljarddel av en meter). De kan vara uppbyggda av olika material som kolfibrer, metaller eller keramik. Nanotrådar har ofta en hög längd-bredds-förhållande och stor specifik yta, vilket gör dem intressanta inom flera tekniska områden, till exempel elektronik, energihantering och medicinsk teknik.

I en medicinsk kontext kan nanotrådar användas som del av nanosensorer för att detektera biokemiska signaler eller som en del av nanodelar i läkemedel för att förbättra deras verkan och/eller minska biverkningarna. Dessa tillämpningar är fortfarande under utveckling och kräver fortsatt forskning innan de kan användas kliniskt.

"Tandsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och skador som kan drabba tänderna, tandköttet och käkmuskulaturen. Detta kan innefatta tillstånd som karies (tanddegeneration), parodontit (inflammation i tandkött och käkbenssubstans), gingivit (inflammation i tandkött), tandsmärtor, torr mun samt abscesser eller infektioner i orala vävnader. Tandsjukdomar kan vara orsakade av bakterier, dålig oral hygien, skada, ärftliga faktorer eller andra medicinska tillstånd.

Nanoteknologi definieras vanligtvis som ett multidisciplinärt forskningsområde och teknik som handlar om att designa, utveckla och arbeta med material, strukturer, enheter och system som har en eller flera dimensioner i storleksordningen 1-100 nanometer (nm). Det motsvarar ungefär en miljondel av en millimeter.

Inom medicinsk kontext kan nanoteknologi användas för att utveckla nya diagnostiska och terapeutiska metoder och verktyg, till exempel i form av nanopartiklar som kan transportera läkemedel direkt till sjuka celler eller tumörer, eller sensorer på nanoscala som kan detektera biokemiska signaler relaterade till sjukdomar.

Det är värt att notera att nanoteknologi fortfarande befinner sig i en relativt tidig fas av utveckling, och det finns fortsatt mycket att lära om hur dessa tekniker påverkar kroppen och miljön. Därför är det viktigt att forskning inom området fortsätter för att säkerställa en trygg och effektiv användning av nanoteknologi inom medicinen.

"Tandvårdsutvärdering" är ett samlingsbegrepp för en systematisk och strukturerad bedömning och granskning av en individuals tandhälsa, behandlingsbehov och behandlingshistorik. Det innefattar ofta en muntlig undersökning, röntgenavbildningar, analys av medicinsk historia och samtal med patienten för att fastställa deras behov och önskemål angående tandvård. Resultaten används sedan för att utforma en individuell behandlingsplan som är anpassad till patientens specifika behov och förhållanden. Tandvårdsutvärderingar kan vara viktiga för att tidigt upptäcka och behandla muntliga problem, förebygga komplikationer och underlätta för patienten att upprätthålla en god tandhälsa.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

Argon är ett ädla gas med den kemiska beteckningen Ar. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som förekommer naturligt i jordens atmosfär och utgör ungefär 0,934% av luftens volym. Argon är en inert gas, vilket betyder att det reagerar inte med andra grundämnen under normala förhållanden. Det används inom medicinen som ett skyddsgas vid laserbehandlingar och också som ett kontrastmedel inom diagnosmetoder såsom CT-scanning.

Tandläkarinstrument är speciella verktyg som används av tandläkare och dentalpersonal under tandsjukvård för att utöva olika procedurer, såsom undersökningar, preventiv vård, diagnostisering och behandlingar av tänder och orala hälsa. Det finns många olika typer av tandläkarinstrument som är specialdesignade för att utöva specifika funktioner under tandsjukvård. Några exempel på vanliga tandläkarinstrument inkluderar:

1. Munstycken: Används för att hålla munnen öppen under behandling och ge tandläkaren bättre åtkomst till tänderna och munhålan.
2. Sond: En smal, rak metallstav som används för att undersöka djupen på tandsäckarna och upptäcka tecken på karies eller inflammation.
3. Scaler: Används för att rengöra tänderna genom att avlägsna tandsten, plack och biofilm från ytan av tänderna och under gomulan.
4. Borrar: Används för att bora hål i tänderna när det behövs under fillningar eller kronor.
5. Mirror: En liten metallspets med en konkav spegel som används för att reflektera ljus och ge tandläkaren en bättre vy på hård- och mjukvävnader i munhålan.
6. Extractor: Används för att extrahera (ta ut) skadade eller infekterade tänder.
7. Injektionsspruta: Används för att injicera lokalbedövning innan behandlingen påbörjas.
8. Luxator: Används för att loja en tand som är fastväxt i käken eller delvis utskjuten.
9. Elevator: Används för att lyfta upp och extrahera tänder som sitter djupt nere i käken.
10. Amalgamkapsel: Används för att fylla hål i tänderna med amalgamfyllningar.

'Tandvårdsavfall' kan definieras som olika typer av medicinskt avfall som genereras under tandvårdshandlingar. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Amalgamavfall: Avfallet från amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och ska hanteras som farligt avfall.
2. Kompositavfall: Avfallet från kompositfyllningar innehåller monomerer som kan vara skadliga om de utsätts för höga temperaturer under avfallsbehandlingen.
3. Infektionsavfall: Till exempel tänder, rotkanaler och kirurgiskt avlägsnade munhåla vävnader kan vara smittbärande och måste hanteras med försiktighet.
4. Röntgenfilm: Även om det inte är direkt relaterat till patientvården, innehåller röntgenfilm silverhalogenider som kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.
5. Blyhaltor: Blyhalter används ibland i tandläkaryrket och är skadligt för miljön om de inte hanteras korrekt.
6. Desinfektionsmedel: De desinfektionsmedel som används i tandvården kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.

Det är viktigt att tandläkare och deras personal följer lokala lagar och riktlinjer för hur tandvårdsavfall ska hanteras på ett säkert och miljövänligt sätt.

En dental implantation är en procedur inom tandvården där ett konstgjort rötthylsa (t.ex. gjord av titan) placeras i käken för att efterhand osseointegrera, vilket innebär att benvävnaden växer ihop med implantatet och skapar en stabil grund för en konstgjord tand (protes). Detta används ofta när en naturlig tand inte kan återställas eller behöver ersättas på grund av skada, sjukdom eller ålder. Dental implantation utförs vanligen under lokalbedövning och kan kräva flera besök till tandläkaren beroende på individuella förhållanden.

I medical terms, 'keramik' refererer til et materiale som består af ikke-organiske, nonmetalliske komponenter, der er udvundet fra jordklumpen. Keramiske materialer er typisk hårde, skøre og gode isolatorer for varme og elektricitet. De anvendes ofte i medicinske implantater, som fx knogletilvækstmateriale, takket være deres biokompatibilitet og modstandsdygtighed overfor korrosion.

Tandvårdsekonomi (Dental Economics) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

Översättning:

Dental economics är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

I'm sorry for any confusion, but "DMF-index" doesn't seem to have a specific medical definition. It could be that there's a mistake or it's an abbreviation for a term that is not widely recognized in the medical field. DMF is sometimes used as an abbreviation for dimethylformamide, a chemical solvent, but without more context, it's difficult to provide an accurate definition. If you could provide more information or clarify what you mean, I'd be happy to help further!

Photoelektronspektroskopi (PES) är en typ av spektroskopi som används för att studera elektronstrukturen hos ett material. Den bygger på fotonernas förmåga att frigöra elektroner från ett material när de absorberas. Genom att mäta den kinetiska energin hos de frigjorda elektronerna kan man dra slussningar om materials egenskaper, till exempel bindingsenergier och geometri. Photoelektronspektroskopi delas ofta upp i två underkategorier: Ultraviolett photoelektronspektroskopi (UPS) och Röntgenphotoelektronspektroskopi (XPS). UPS använder ultraviolett ljus för att studera de yttre elektronerna medan XPS använder sig av röntgenstrålning för att undersöka de innersta elektronerna.

Glasjonomercement är ett sorts biokompatibelt cementmaterial som används inom odontologi, främst i kombination med glasjonomerfyllnadsmaterial för att foga ihop tänder efter rotkanalbehandling. Glasjonomercement består av en blandning av glasjonomerpulver och vätska som sätts upp under fuktighet och härdar genom en neutralisationsreaktion mellan de komponenterna.

Detta material har flera fördelar, däribland att det är relativt milt och kan användas nära känsliga strukturer som nervesystemet i tanden, samt att det har goda adhesions-egenskaper till både dentin och kompositmaterial. Glasjonomercement har dock också nackdelar, såsom en lägre mekanisk hållfasthet än andra cementtyper och en tendens att absorbera vatten över tiden, vilket kan påverka dess långsiktiga hållbarhet.

Medicinskt kan man definiera "kariesanlag" som den initiala, reversibla skadan på tandens hårtiss (emalj) som orsakas av syror som produceras när munnens bakterier bryter ned kolhydrater. Denna process kallas demineralisering och innebär att mineraler, som exempelvis hydroxylapatit, lossnar från emaljen.

Kariesanlaget kan i vissa fall hejdas och till och med repareras om patienten förbättrar sin oral hygien och minskar intaget av kolhydrater. Om skadan dock fortskrider och blir irreversibel, kommer det att bildas en kariesfläck eller hål i tanden.

Mikro-elektromekaniske system (MEMS) er definert som et lite, integrert system bestående av mekaniske og elektriske komponenter. Disse komponentene er typisk fabrikert på en mikroskopisk skala ved bruk av mikrolitografi og andre mikromaskinete teknologier. MEMS-enheter kan inneholde sensorer, aktuatorer eller både de to, og de kan være designet til å utføre en varierende række funksjoner i en rekke forskjellige applikasjoner.

Typiske eksempler på MEMS-enheter inkluderer accelerometere, gyroskoper, kapasitans- og piezoelektriske sensorer, mikropumper, mikrovibratorer og switches. Disse enhetene kan brukes i en rekke forskjellige applikasjoner, blant annet i mobiltelefoner, bilsystemer, medisinsk utstyr, fly- og romfartøy, industrielle overvåkningssystemer og miljøovervåking.

Odontologisk informatik, även kallat tandvårdsinformatik, är ett multidisciplinärt område som kombinerar odontologi (tandvård) och informationsteknologi. Det handlar om att utveckla, implementera och använda datorsystem och tekniker för att stödja, förbättra och optimera diagnostiska, terapeutiska och administrativa processer inom tandvården.

Exempel på system som kan ingå i området odontologisk informatik är:

* Elektroniska patientjournaler för att hantera patientinformation, inklusive kliniska data, medicinska historier och röntgenbilder.
* System för tandsjukvårdsadministration som stödjer planering, schemaläggning, fakturering och statistik.
* Digitalt stöd för diagnostisering och behandlingsplanering, till exempel genom användning av digital impressions- och modellteknik, virtuella kirurgiska simuleringar och bildanalys.
* Telemedicinska lösningar för att möjliggöra distansbehandling och -konsultationer inom tandvården.

Odontologisk informatik kan även omfatta forskning kring etik, lagstiftning och säkerhet relaterat till användningen av informationsteknologi inom tandvården.

"Tandregleringshjälpmedel" är en översättning av den medicinska termen "Dental Regulatory Aids". Detta kan också ställas in i sammanhang med den engelskspråkiga termen "Dental Appliances", som är mer allmänt använd.

Enligt Medicinska Ordboken (MIMS) definieras dentalregleringshjälpmedel som:

"En apparat eller enhet som placeras i munnen för att behandla, korrigera eller förebygga olika tillstånd relaterade till tänderna och/eller käkarna. Exempel på dentalregleringshjälpmedel innefattar t.ex. tandställ, tuggapparat, tandspråkshållare, nattskydd (skyddsplattor), ortodontiska apparater och proteser."

Således är dentalregleringshjälpmedel en bred kategori av medicinska produkter som används för att hjälpa till att lösa problem med tänder, käkar och käkmuskulatur.

"Vätningsförmåga" (eng. "moisture retention capacity") är ett mått på hur mycket vatten en viss substans kan hålla på sig. Detta är särskilt relevantt inom områdena jordbruk, trädgårdsodling och materialvetenskap.

Inom jordbruket och trädgårdsodlingen används vätningsförmåga ofta för att beskriva ämnens förmåga att hålla på sig vatten som är tillgängligt för växter, vilket kan variera beroende på ämnes struktur och sammansättning. En högre vätningsförmåga innebär att substansen kan behålla mer vatten, vilket kan underlätta växternas tillväxt och utveckling, särskilt under torkperioder.

Inom materialvetenskapen kan vätningsförmågan ha betydelse för hur materialet uppför sig i olika miljöer och under olika förhållanden. Till exempel kan en hög vätningsförmåga påverka materialets mekaniska egenskaper, elektrisk ledningsförmåga eller korrosionsbeständighet.

'Lim' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos som jag känner till. Det kan vara att du har misspelt eller förkortat ett annat medicinskt begrepp, och om det är fallet kan jag gärna hjälpa dig att klargöra vad du letar efter om du ger mig lite mer information.

'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.

'Bett' er en betegnelse for et sykeleiebed, det vil si en plass i et sykehus hvor en pasient ligger og soves. Ordet kommer fra oldengelsk og betytt "seng". I medicinsk sammenheng kan 'bett' også referere til en diagnose eller behandling som en pasient får, men det er mindre vanlig.

I'm sorry for any confusion, but "dental depuration" is not a recognized term in dentistry or medicine. It is possible that there was a misunderstanding or typo in your question. If you meant to ask about dental prophylaxis, also known as teeth cleaning, it is a procedure performed by a dental hygienist to remove plaque and tartar from the teeth and gums. This helps prevent tooth decay, gum disease, and bad breath.

If you have any other question or need more information about dental health, I'll be happy to help.

Mikroteknologi definieras som användning av tekniker och principer inom mikro- och nanoteknik för att utveckla små, precisa och effektiva komponenter och system inom områden som diagnostik, terapi och forskning. Detta kan inkludera till exempel mikrofluidiska enheter, lab-on-a-chip, biosensorer och nanomedicin. Mikroteknologi används ofta för att skapa små, integrerade system som kan utföra komplexa funktioner på en enda chip eller platta, vilket kan underlätta och förenkla processer inom medicinska tillämpningar.

Själva begreppet "svavelsyra" används inte som en medicinsk diagnos, men svavelsyra är ett ämne som kan vara involverat i vissa medicinska tillstånd eller behandlingar. Medicinskt talat kan man tala om "svavelväteoxid" istället för svavelsyra, eftersom det är den gasformiga komponenten av svavelsyra som kan ha medicinska inverkan.

Svavelväteoxid (SO2) är en gas som bildas när svavel bränns och som kan orsaka andningssvårigheter, särskilt hos personer med astma eller andra lungsjukdomar. Långvarig exponering för höga nivåer av svavelväteoxid kan också skada lungorna och öka risken för respiratoriska sjukdomar.

I vissa medicinska sammanhang kan svavelväteoxid användas som en behandling för personer med kronisk lungsjukdom, eftersom inandning av låga koncentrationer av gasen kan hjälpa att öppna upp de smala luftvägarna i lungorna och underlätta andningen.

Tandkirurgi (eller oral Kirurgi) er en gren av tannlegerkunsten som handler om kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. Dette kan innebære allting fra å fjerne visse typer av tannstein til mer komplekse operasjoner som å plassere implantater i kaken. Andre eksempler på tandkirurgiske ingrepner kan være:

* Tannstottekspansjon (augmentasjon) før implantatplassering
* Operasjoner for å korrigere misforminger i kaken eller underkaken
* Fjerning av tumorer og andre abnormale vekstformer i munn- og kindområdet
* Behandling av komplekse tap av tenn
* Fjerning av overflødigt væv etter en skade eller sykdom

Tandkirurgene er specialistutdannet leger som har fått ekstra utdanning i kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. De jobber ofte sammen med tannlæger for å planlegge og utføre behandlinger som krever kirurgisk inngrep.

"Tandvårdsinrättningar" är en samlande benämning på olika typer av faciliteter där tandvård och tandhälso-relaterad vård och behandling erbjuds. Det kan exempelvis innefatta allmän odontologisk vård, specialistvård som ortodonti eller parodontologi, barnvård, oral kirurgi, radiologi och laboratorier. Tandvårdsinrättningar kan vara en del av det offentliga sjukvårdsystemet, privatägda eller icke-vinstdrivande organisationer. De kan också vara specialiserade kliniker, tandläkarpraktiker eller mobila tandvårdsenheter.

"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.

Zirconium är ett grundämne med symbol Zr och atomnummer 40. I rent tillstånd är zirconium ett silvervitt, hårt, korrosionsbeständigt transistionmetall.

I medicinsk användning är zirkonium ofta förekommande i form av zirkonoxid, som exempelvis används i vissa slags kärlproteser och ortopediska implantat på grund av dess biokompatibilitet och mekaniska styrka. Zirkoniumdioxid används också i tandimplantat och tandfyllningar.

Zirconium-26, ett radioaktivt isotop av zirconium, har använts i medicinsk diagnostik som en kärnspinnresonans-kontrastmedel för att undersöka leverfunktionen.

Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en grundläggande aspekt av oral hälsa och innebär att man aktivt arbetar med att förebygga sjukdomar och skador i mun, tänder och käkar. Detta kan uppnås genom att regelbundet besöka en tandläkare för routinundersökningar och rengöring, att ha god oral hygien med daglig tandborstning och trådflossning samt att undvika skadliga vanor som rökning och överdriven konsumtion av socker. Förebyggande tandvård kan också innefatta användning av fluorider och andra produkter för att stärka tänderna, samt att få råd och instruktioner om en hälsosam kosthållning och livsföring. Syftet med förebyggande tandvård är att hålla munnen frisk och fri från sjukdomar, förbättra den totala hälsozustaten och minska behovet av mer omfattande och kostsamma tandläkarbehandlingar.

Den medicinska termen för "dental fotografi" är en metod för att använda kameror och bildbehandlingsprogram för att dokumentera täthet, struktur, läge och andra aspekter av tänder och munhåla. Detta kan användas för att hjälpa dentalpersonal att diagnostisera och planera behandlingar för tandsjukdomar, skada eller deformeriteter.

Det finns olika typer av dental fotografi, inklusive:

1. Intraorala fotografi: Fotografering av tänderna och munhålan från insidan av munnen med hjälp av en speciell typ av kamerauppsättning som är designad för att passa in i munnen.
2. Extraorala fotografi: Fotografering av ansiktet och huvudet utanför munnen, ofta används för att dokumentera skador, missbildningar eller andra problem som påverkar ansiktsstrukturen.
3. Makrofotografi: Används för att ta detaljerade bilder av små strukturer som tänder och tandfyllningar.
4. Skiktad fotografi: En metod för att kombinera flera bilder med olika skärpedjup för att skapa en enda, mycket detaljerad bild.

Dental fotografi kräver speciell utrustning och tekniker för att uppnå högkvalitativa resultat. Dentalpersonal som arbetar med dental fotografi bör ha tillräcklig träning och erfarenhet för att kunna hantera den tekniska aspekten av processen och producera användbara bilder för diagnostiska och behandlingsändamål.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

"Nanopores" är en term inom nanoteknologi och biokemi som refererar till mycket små, konstgjorda eller naturliga hål med en diameter på några nanometer (1 nanometer = 1 miljardtedel av en meter). Inom medicinsk forskning har nanoporer blivit ett aktivt område på grund av deras potential att användas som en sensor för att detektera och analysera biomolekyler, såsom DNA och proteiner.

I synnerhet kan man använda nanoporer för att upptäcka specifika sekvenser av DNA genom att dra en DNA-sträng genom nanoporen och mäta den elektriska ledningskapaciteten som skapas när baserna i DNA-strängen passerar igenom poren. Genom att analysera de unika signalerna som genereras av varje bas kan man identifiera olika sekvenser av DNA, vilket kan ha användning inom diagnostisering av sjukdomar och forskning kring genetisk information.

"Silicater" är ett samlingsnamn för naturligt förekommande mineraler som huvudsakligen består av silicium och syre. De har formeln SiO2 i sin rensta form, men kan innehålla spår av andra element som aluminium, järn, magnesium, kalcium och kalium. Silicater är mycket hårda och motståndskraftiga material som används i en rad olika industriella tillämpningar, inklusive glas, keramik och betong. De kan också förekomma som mineralen kvarts, flint och asbest.

Tanddemineralisering är ett medicinskt tillstånd där hårdvävnader i tänderna, som emalj och dentin, bryts ner på grund av för höga nivåer av syror i munhålan. Detta kan orsakas av en överdriven konsumtion av sockerhaltiga livsmedel och drycker, då bakterier i munnen omvandlar sockret till syra som angriper tänderna. Andra faktorer som kan bidra till tanddemineralisering innefattar brist på effektivt tandsmyckande, torr mun och vissa medicinska tillstånd eller behandlingar. Symptomen på tanddemineralisering kan vara svaga, men de kan omfatta vita fläckar eller skavanker på emaljen, lättare brytbarhet av tänderna och smärta eller känslighet i tänderna. För att förhindra eller behandla tanddemineralisering rekommenderas god oral hygien, regelbunden tandsmyckning, en hälsosam kosthållning och möjligen fluoridbehandlingar.

'Tandregleringshjälpmedel, förankrade' är en medicinsk term som refererar till en grupp ortodontiska enheter (tandregleringsapparater) som är fast förankrade till tänderna eller käkbenen. Dessa enheter används för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter och positionering av tänder och käkar. Förankrade tandregleringshjälpmedel kan vara av olika typer, till exempel brackets (fasta plattor som fästes på yttre ytan av tänderna), lingualbrackets (fasta plattor som fästes på insidan av tänderna) eller metallband (ringar som omger en tand). Förankrade tandregleringshjälpmedel används ofta när mindre invasiva behandlingar inte är tillräckliga för att korrigera det ortodontiska problemet.

"Digital dental radiography" refers to a type of medical imaging that uses digital x-ray sensors to capture and store data instead of traditional photographic film. This technology allows for the quick and easy transmission, storage, and retrieval of images, as well as enhanced image manipulation capabilities such as magnification, contrast adjustment, and measurement tools. Digital dental radiography is commonly used in dental practices to diagnose and monitor a variety of oral health conditions, including tooth decay, gum disease, and jaw disorders. It exposes patients to lower levels of radiation compared to traditional film-based radiography.

Fluoridering (fluoridation) är ett tillägg av fluor till vatten, salt, tandkräm eller andra produkter med syfte att förhindra tooth decay genom att stärka emaljen på tänderna. Fluorid är ett naturligt förekommande grundämne och finns i naturen i olika koncentrationer. I vatten fluoridering används oftast en koncentration av 0,7-1,2 milligram per liter (mg/L).

Fluoridering har visat sig vara en effektiv metod för att förebygga tooth decay och är en allmänt accepterad metod inom folkhälsoarbete. Fluoridering av vatten är den mest kostnadseffektiva metoden, men även salt- och tandkrämfluoridering används i olika länder.

Fluorideringen fungerar genom att fluoridet binds till emaljen på tänderna och hjälper till att stärka den genom att bilda ett skyddande skikt som skyddar mot tooth decay. Fluoridering kan också hjälpa till att reparera tidiga skador på emaljen.

Det är viktigt att notera att för höga koncentrationer av fluorid kan vara skadliga och orsaka en sjukdom som kallas fluoros, vilket kan leda till tandförfärdning och benförändringar. Därför är det viktigt att regleringen och övervakningen av fluoridering sker på ett säkert och effektivt sätt.

'Visdomstand' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det stadium då en foster har utvecklats tillräckligt mycket för att kunna överleva utanför moderns kropp, även om det kan behöva intensiv vård och specialiserad medicinsk behandling.

Visdomstand definieras ofta som en fetal vikt på minst 500 gram eller ett gestationsålder (tid från senaste menstruation) på minst 24 veckor. Vid dessa tillstånd har fostret vanligtvis utvecklat lungor som är tillräckligt mogna för att möjliggöra yttre andning, även om det fortfarande kan finnas risker relaterade till lungfunktion och andra komplikationer.

Det är värt att notera att visdomstand inte är samma sak som full terminsfödsel, som normalt definieras som en födelse efter 37 veckor av graviditet. Födda barn som är vid visdomstand kan fortfarande ha lägre vikter och vara mer känsliga för komplikationer jämfört med fullt utvecklade foster.

"Distriktssjukvård" är en benämning som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och preventiva sjukvården som erbjuds till en definierad population i ett geografiskt område, ofta känt som ett distrikt.

Den medicinska definitionen av "distriktssjukvård" kan variera beroende på kontext och plats, men den inkluderar vanligtvis följande aspekter:

1. Primärvård: Distriktssjukvården är ofta den första kontakten mellan patienten och sjukvården, och inkluderar vårdgivare som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra specialistutbildade vårdpersonal.
2. Preventiv vård: Distriktssjukvården har en stark fokus på att förebygga sjukdomar och skador genom att erbjuda råd om livsstilsförändringar, screeningsprogram och immuniseringar.
3. Kontinuitet i vården: Distriktssjukvården strävar efter att upprätthålla en kontinuerlig vårdrelation mellan patienten och deras vårdgivare, för att säkerställa att patientens behov tas omhand och att deras vårdplan följs upp över tid.
4. Samordning av vården: Distriktssjukvården samordnar ofta vården mellan olika specialistvårdgivare, sjukhus och sociala tjänster för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården.
5. Lokal tillgänglighet: Distriktssjukvården är ofta lokalt placerad i communityn, vilket underlättar patienternas tillgång till vård och minskar behovet av transporter till andra platser för vård.
6. Patientinvolvering: Distriktssjukvården strävar efter att involvera patienten i beslut om deras vård, genom att erbjuda information och stöd för att underlätta självförvaltande och aktiv deltagande i sin egen vård.

'Porositet' refererer til den relative mængde af porer (hulrum) i et fast stof, som f.eks. et biologisk væv eller et syntetisk materiale. Porøsiteten har en betydning for materialets egenskaber, herunder styrken, fleksibiliteten og evnen til at transportere væske eller gas gennem det. I medicinsk sammenhæng kan porositet være relevant for forståelse af processer som absorption, diffusion og transport i biologiske væv, herunder huden, lungerne og nyrene.

Medicinskt sett innebär 'munhålesjukdomar' (orala sjukdomar) alla former av sjukdomar eller tillstånd som drabbar munhålan och tanden. Detta kan omfatta en rad olika problem, såsom karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossnande, torr mun, munsår, rynkor i munnens hörn, cancer i munhålan och andra infektioner eller skador. Vissa orala sjukdomar kan vara relaterade till allmänna hälsoproblem eller vissa livsstilsval, medan andra kan bero på dålig oral hygien. Det är viktigt att besöka tandläkare regelbundet för att undvika och tidigt upptäcka eventuella orala sjukdomar.

"Dentalt mikroläckage" är ett medicinskt begrepp som refererar till en mycket liten skada eller defekt i tätheten hos en tandfyllning eller en krona. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive dålig arbetsmetod vid placeringen av fyllningen eller kronan, slitage över tiden eller påverkan från bettet. Mikroläckaget kan leda till att bakterier tränger in under fyllningen eller kronan och orsakar en ny cariesläsion eller en infektion i tandköttet. I vissa fall kan det behövas göras en ny fyllning eller krona för att åtgärda problemet.

"Pediatric dentistry," eller "barnodontologi" som det kallas på svenska, är en specialistgren inom tandvården som fokuserar på prevention, diagnostisering och behandling av tandsjukdomar hos barn, ungdomar och patienter med särskilda behov. Specialiteten omfattar också att stödja barns och ungas tillväxt och utveckling av deras käkar och ansikten, samt att erbjuda beteendemanagement och kommunikation som är speciellt anpassade för barn. Barnodontologer har specialutbildning och kunskaper inom områden såsom barns tillväxt och utveckling, preventiv tandvård, behandling av karies, medicinska problem hos barn, trauma, missbildningar, sedvanlig och speciell ortodonti, samt behandling under narkos.

The American Dental Association (ADA) is not a medical or dental term, but rather an organization. The ADA is the largest professional organization of dentists in the United States, with the mission to serve and advocate for the dental profession and oral health of the public. It provides resources, continuing education, and advocacy for its members, as well as sets standards for dental practices and promotes oral health through various initiatives and programs.

Tandputsning, även känd som tandsmygning eller simpling, är en aktivitet där individen putsar sin tandborste i munnen utan att använda tandkräm. Detta kan orsaka skada på tanden och tandköttet, eftersom borstningen kan rubba det skyddande skiktet av emalj på tänderna och skapa sår på mjuka vävnaderna. Det är allmänt accepterat att tandputsning bör undvikas, och rutinmässig tandborstning med tandkräm rekommenderas istället för att upprätthålla en god oral hygien.

"Klinisk tandläkarpraxis" är ett begrepp som normalt refererar till den praktiska verksamheten där en auktoriserad tandläkare diagnosticerar och behandlar patienters tandsjukdomar och andra muntillstånd. Detta innefattar vanligen undersökning, preventiv vård, fyllningar, rotbehandlingar, extraheringar, prostetisk behandling och parodontal behandling. En klinisk tandläkarpraxis kan vara en enskild praktik, en del av ett tandläkarcenter eller en del av ett större sjukhus. Tandläkaren i praxisen ansvarar för att patienterna får korrekta diagnoser och behandlingar, samt att de ges råd om preventiv vård för att undvika framtida problem.

I'm sorry, but "Plasma Gases" is not a widely recognized or established medical term. It seems that this term might be a combination of two concepts: "plasma" and "gases." In the context of medicine and biology, plasma usually refers to the clear, yellowish fluid that circulates in the lymphatic and blood systems, carrying cells, hormones, nutrients, and waste products throughout the body. On the other hand, gases are one of the four fundamental states of matter, consisting of particles (atoms or molecules) with enough kinetic energy to move freely and widely apart from each other.

If you're looking for information about plasma physics or gas physics, there are well-defined scientific concepts related to those fields. However, if "Plasma Gases" is meant to describe something specific within the medical field, I would need more context or clarification to provide an accurate definition or explanation.

"Dental implantation, jaw-anchored" refers to a dental procedure where a screw-like titanium fixture is surgically placed into the jawbone to replace the root of a missing tooth. This forms a stable foundation for an artificial tooth or crown to be attached on top. The implant becomes anchored in the bone over time through a process called osseointegration, providing a secure and durable restoration that looks and functions like a natural tooth.

The procedure is often performed by oral surgeons or periodontists, and it can help improve chewing function, speech, and overall quality of life for patients with missing teeth. Jaw-anchored dental implants are typically more stable and long-lasting than other types of dental restorations such as dentures or bridges.

'Tandvärk' är ett vanligt symtom som kan ha olika orsaker, såsom tandsmärta, käksmärta eller andra strukturer i munhålan. Det kan vara relaterat till tooth decay (tandcaries), tandköttsinflammationer, kakfel (bruxism), klämningar av tänderna, exponering för extrem temperatur eller känslighet vid beröring. I vissa fall kan tandvärk också vara ett symtom på en allvarligare underliggande sjukdom. Det är viktigt att söka vård hos en tandläkare om du upplever återkommande eller intensivt tandvärk, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Tandvårdslagstiftning' refererar till den samling av lagar, förordningar och regler som styr tändvården i ett visst land. Denna lagstiftning kan omfatta en rad olika aspekter av tandsvård, inklusive utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare, praxisstandarder, patienträttigheter, receptbestämmelser och straff för olaglig praktik. Tandvårdslagstiftning kan också omfatta reglering av tandsvården som en del av landets hälsovårdssystem, inklusive frågor relaterade till finansiering och tillgänglighet.

Exempel på specifika lagar och förordningar som kan ingå i tandvårdslagstiftningen är:

* Utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare och tandtekniker
* Krav på sterilitet och desinfektion i tandsartspraktiker
* Reglering av användning av vissa typer av läkemedel och anestesi
* Bestämmelser kring patientarnas rätt till informerad samtycke och konfidentialitet
* Krav på dokumentation och rapportering av vissa medicinska händelser
* Regleringar av reklam och marknadsföring inom tandsvården

Tandvårdslagstiftning kan variera kraftigt mellan olika länder, beroende på deras unika historiska, kulturella och politiska kontexter.

Tandmissbildningar, även kända som dentala missbildningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i tandsättens utveckling och struktur. Detta kan inkludera allt från en enkel formationsstörning till mer allvarliga defekter som påverkar tändernas funktion och esthétik. Tandmissbildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan vara isolerade eller förekomma i kombination med andra missbildningar eller syndrom. Några exempel på vanliga tandmissbildningar är:

1. Mikrodonti: En tillstånd där tänderna är mindre än normalt.
2. Tandagglutination: När tänderna sitter ihop eller är sammanväxta.
3. Taondiastema: Ett utrymme mellan framtänderna.
4. Hyperdonti: För mycket tänder i käken.
5. Hypodonti: För få tänder i käken.
6. Dysplasi: En abnormitet i tandsmältets utveckling och struktur.
7. Amelogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas emalj.
8. Dentinogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas dentin.

Tandmissbildningar kan behandlas med diverse metoder, beroende på typ och allvarlighetsgrad. Behandlingarna kan inkludera tandreglering, kariesbehandling, rotkanalfyllning, kronor och broar eller till och med kirurgiska ingrepp.

'Glas' är ett material som är transparent och elastiskt, och ofta används till att göra glasögon, flaskor, fönster med mera. Medicinskt sett kan glas också referera till en transparent struktur i ögat som består av två delar: cornea ( den främre, transparenta delen) och kristallinlen (den bakre, linsformade delen). Bägge dessa delar hjälper till att fokusera ljus på näthinnan så att vi kan se klart.

I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.

'Silikonföreningar' (silicones) är artificiella polymerer som innehåller silicium- och syreatomer. De är kemiskt sett hybridpolymer med en rygg av alternerande silicium-syrebindningar (siloxanbindningar) och sidokedjor som kan variera i längd och komplexitet. Silikonföreningarna är kända för sin termostabilitet, hydrofoba egenskaper och mekaniska styrka. De används inom en mångfald av industrier, inklusive medicin, till exempel som implantatmaterial, skönhetsprodukter och läkemedel.

Metylmetakrylater (MMA) är en organisk kemisk förening som ofta används i tillverkningen av konsthartser, lim och tandfyllningsmaterial. Det är en ester bildad från metanol och metakrylsyra.

I medicinskt hänseende kan MMA-baserade material användas inom odontologi (tandvård) som fyllnads- eller limmaterial, samt i vissa medicinska konstruktioner och tillverkning av medicinska instrument. Dessa material är vanligen transparenta, härdbeständiga och har god kemisk resistens.

Även om MMA-baserade material anses vara säkra vid normal användning, kan långvarig exponering för damm eller gaser under tillverkningsprocessen möjligen orsaka irritation i ögon, hud och luftvägar. Det är viktigt att följa anvisningar och säkerhetsföreskrifter när man hanterar dessa kemikalier både inom medicinska sammanhang och annorstädes.

Tandemaljhypoplasi är ett medicinskt tillstånd där det förekommer ofullständig eller onormalt liten utveckling av emaljen på två eller flera tänder som följer varandra i tandraden. Detta kan leda till en ökad risk för karies och andra skada på tänderna. Tandemaljhypoplasi kan ha olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, systemiska sjukdomar under barndomen eller exponering för vissa läkemedel under fostertiden.

'Odontologisk bibliotek' är ett specialbibliotek som samlar in och katalogiserar information relaterad till tandsjukvård och odontologi. Det kan innehålla böcker, tidskrifter, elektroniska resurser, multimedia och andra material som är relevanta för odontologer, tandläkare, dentalstudenter och forskare inom området. Syftet med ett odontologiskt bibliotek är att underlätta forskning, undervisning och klinisk praktik inom tandsjukvården genom att erbjuda tillgång till relevant information och kunskaper.

Siliciumdioxid (SiO2) er en kjemisk forbindelse bestående av silisium og ilt. Det forekommer naturlig i flere mineraler, som kvarts og sand, og er også kjent under navnet kiselsyre. Siliciumdioxid er en viktig komponent i mange materialer, blant annet glas og betong. I medicinen kan silikonholdige implantater fremstilles av silikonskum med innlegging av siliciumdioxidpartikler for å redusere risikoen for dannelse av kapselforming rundt implantatet.

'Oral diagnosis' refererar till den process där en tandläkare eller odontologisk specialist undersöker, inspekterar och urskiljer muntliga sjukdomstillstånd eller förändringar genom att använda sig av sin syn, touch och andra kliniska metoder. Detta kan innefatta en visuell tandsmynningsexamination, undersökning av mjukdelar som kinder, tunga och gomslidor, samt bedömning av halsen och ansiktet. Tandläkaren kan också använda specialverktyg som speglar, prober och röntgenbilder för att stödja diagnosen. Oral diagnosis är en viktig del av tandvården eftersom den hjälper till att identifiera potentiala problem på ett tidigt stadium, vilket kan underlätta behandlingen och förbättra prognosen.

"Böjlighet" kan i medicinsk kontext översättas till "flexibilitet". Det är ett mått på rörligheten hos en led eller en kroppsdel. Hög böjlighet kan också kallas "hypermobilitet". Ibland används termen "ledböjlighet" för att specificera att man talar om en leds flexibilitet.

Det är värt att notera att det finns skilda meningar inom medicinen om huruvida hög böjlighet är något positivt eller negativt. Ibland kan det vara fördelaktigt, som i dans eller gymnastik. Men ibland kan det leda till smärta och skada, särskilt om det inte finns tillräckligt mycket muskelstyrka eller koordination för att stödja den extra rörligheten.

Evidensbaserad tandvård definieras som en systematisk och kritisk metod för att identifiera, värdera och tillämpa de bäst tillgängliga vetenskapliga bevisen i kliniska beslut om individuell tandvård. Den bygger på en kombination av forskningsresultat från vetenskapliga studier, erfarenheter och patientens preferenser och värderingar. Evidensbaserad tandvård använder sig av en hierarkisk bedömning av olika typer av studier, där randomiserade kontrollerade studier ofta anses som de mest pålitliga källorna till bevis.

Den evidensbaserade tandvården har som mål att förbättra patientens vård genom att minska variationen i behandling, öka kvaliteten och säkerheten samt minska kostnaderna. Den är en integrerad del av den moderna tandvården och används som ett komplement till klinisk expertis och erfarenhet för att stödja bättre beslut om patientens vård.

Gruppraktik inom tandvård refererar till en typ av tandläkarpraktik där två eller flera tandläkare eller dentalpersonal delar på resurser och arbetar tillsammans för att erbjuda tandvårdstjänster till patienterna. Detta kan innebära att de delar på lokaler, utrustning och administration, men varje tandläkare är fortfarande ansvarig för den individuella behandlingen av sina egna patienter.

Syftet med en gruppraktik kan vara att öka effektiviteten och produktiviteten genom delning av resurser och kostnader, samt att erbjuda ett bredare spektrum av specialiteter och tjänster under ett tak. Det kan också ge möjlighet till professionell samarbete och utveckling genom att diskutera behandlingsplaner och metoder med kollegor.

En grupppraktik kan vara organiserad på olika sätt, beroende på storlek, specialitet och behov. I vissa fall kan det handla om en samling av självständiga tandläkare som delar på lokaler och administration, medan andra grupppraktiker kan vara mer integrerade med en gemensam ledning och administration.

Tandpulpasjukdomar är sjukdomar som drabbar tandens inre del, pulpan. Pulpan består av blodkärl, nerver och bindväv. Tandpulpasjukdomar kan orsakas av karies, skada eller annan skada på tanden som gör att bakterier kan nå pulpan.

Det finns två huvudsakliga typer av tandpulpasjukdomar: reversibel pulpit och irreversibel pulpit. Reversibel pulpit innebär att inflammationen i pulpan kan behandlas och tillståndet kan revertas tillbaka till normalt. Irreversibel pulpit innebär att inflammationen inte kan behandlas och pulpan måste avlägsnas genom en rotbehandling eller extrahering av tanden.

Andra typer av tandpulpasjukdomar inkluderar pulpagängrän, pulpnekros och apikala abscesser. Pulpagängrän orsakas av en djup karies som når pulpan och orsakar nekros. Pulpnekros innebär att pulpan är död och inte kan återställas till normalt tillstånd. Apikala abscesser orsakas av infektion i pulpans rotkanaler som sprider sig till käkbenet och bildar en absCESS.

I allmänhet behöver tandpulpasjukdomar behandlas av en tandläkare för att undvika komplikationer som smärta, infektion eller eventuell förlust av tanden.

'Tandprotesdesign' refererer til den planlægning og konstruktion af tandproteser, der er designet til at erstatte savnede tænder og/eller støtje til slidte, skadede eller manglende tandsystemer. Det omfatter overvejelser af materielvalg, protesestruktur, pasform, æstetik, funktion og patientkomfort.

Den medicinske definition kan opdeles i følgende punkter:

1. Planlægning: En individuel evaluering af patientens mundhule og behov for at erstatte savnede tænder. Dette omfatter en undersøgelse af den tilbageværende tandsæt, kæbearkitektur, muskulatur, articulation og ønsker for æstetik og funktion.
2. Konstruktion: Den proces, hvor protesen fremstilles ud fra den planlagte designspecifikation. Det omfatter valg af materiale, som oftest akryl, nylon, metal eller en kombination heraf, samt design af strukturen og pasformen for at sikre en komfortabel og effektiv pasning i patientens mund.
3. Æstetik: Designets evne til at fremstille et naturligt og æstetisk udseende, der matcher patientens oprindelige tænder og ansigtsskulptur.
4. Funktion: Den måde, hvorpå protesen genopretter normale kaution, spisning, tale og andre mundhulefunktioner.
5. Komfort: Designets evne til at sikre en god pasning og støtte for patientens mundhule, uden at forårsage smerte eller irritation.

Tandprotesdesign er et vigtigt aspekt af tandplejen, der hjælper med at genoprette patienters mundhulefunktioner og øge deres livskvalitet.

En gaslaser, eller gasglimmlaser, är en typ av laser som använder sig av ett gasformigt lasermedium för att generera koherent ljus. Den mest vanliga typen av gaslaser är helium-neon (He-Ne) lasern, som ofta används i laboratoriemiljöer och som producerar röd laserljus med en våglängd på 632,8 nanometer. Andra typer av gaslasrar inkluderar kolsyre-, argon- och excimerlasrar, vilka används inom områden såsom kirurgi, industriella tillämpningar och materialbearbetning.

"Tandskador" er en overordnet betegnelse for skader på tænderne. Det kan føre til forskellige typer af skader, herunder:

1. Karies (tandsmitte): En infektion i tanden, som oftest skyldes bakteriersammensmeltninger med sukker og andre carbohydrater i munden. Dette fører til en destruktion af emaljen og dentinen i tanden.
2. Tandfrakturer (tandbrud): En fraktur eller brud på en tand, der kan variere fra en mindre skillevæg til en fuldstændig fraktur af tanden.
3. Abcess: En infektion i tandenroden eller i det omkringliggende kødfyldte væv, der oftest skyldes en ubehandlet karies eller en skade på tanden.
4. Periodontitis (tandbetengelse): En infektion og inflammation i tandbettet, der fører til en destruktion af det støttende væv omkring tænderne. Dette kan medføre løsning eller tab af tænderne.
5. Eksostose (tandknogle): En forstyrrelse i tandskelettets udvikling, hvor der dannes ekstra knoglevæv på tandenrødderne.
6. Usunde slidemønstre: Abnorme slidemønstre på tænderne, som kan skyldes bruxisme (tandgnistning) eller en dårlig occlusion (slid).

Denne liste er ikke udtømmende, men viser de mest almindelige typer af tandskader.

Tandsten (odontal kalkulus) är en hård, kalkliknande beläggning som bildas när mineraler i saliven precipiterar och akkumulerar på tändernas yta. Den består av bakterier, proteiner och mineraler. Tandsten kan leda till munhygieniska problem, såsom parodontit (tandlossning) och karies, om den inte tas bort regelbundet genom professionell tandvård och god oral hygien.

'Pulpaförkalkning' (dental pulp calcification) är ett tillstånd där det normala vävnadsmönstret i tandpulpan, den mjuka vävnaden inne i en tands rotkanal, förändras på grund av avlagringar av mineralrik hartsubstans. Detta kan orsakas av åldrande, trauma, karies eller andra skador på tanden. I vissa fall kan pulpaförkalkning leda till att tanden blir livlös och behöver tas bort. Men i andra fall kan det vara asymptomatiskt och inte behöva behandlas alls.

'Mjölktand' är den gemensamma benämningen på de tillfälliga tänderna som ungar däggdjur, inklusive människor, får under det första året av sitt liv. Hos människor kallas de även 'barn tänder'. Mjölktand har en tunnare emalj än permanenta tänder och är inte lika hållfasta. De börjar oftast dyka upp vid sex månaders ålder och alla 20 stycken mjölktänder brukar vara igenom vid ungefär två och ett halvt års ålder. Mjölktänderna kommer sedan att ersättas av permanenta tänder under en process som kallas för tandbyte.

'Tanduppsättning' refererar till samlingen av tänder som finns i munnen hos människor. Den medicinska definitionen är: "Den fullständiga uppsättningen av 32 permanenta tänder, inklusive 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 premolarer och 12 molarer (eller visdomstand) som normalt utvecklas hos en vuxen människa."

Det är värt att notera att inte alla vuxna har en komplett uppsättning av 32 permanenta tänder, eftersom visdomstand ofta saknas eller extra tänder kan förekomma.

'Tandexkavering' refererar till de tre håligheterna i varje tands rot, där tanden sitter fast i käken. Dessa tre exkaveringar är:

1. Pulpaexkaveringen: Den centrala håligheten som innehåller blodkärl, nerver och bindväv.
2. Kamarkaviteterna: De två små sidohåligheterna som sitter på var sida om pulpaexkaveringen. Dessa är fyllda med odontblaster (speciella celler som bildar dentin, ett hårt material i tanden).
3. Accessoriska exkaveringar: Små extra håligheter som kan förekomma vid sidan av de tre huvudexkaveringarna. Dessa är oftast förgreningar från kamarkaviteterna eller pulpaexkaveringen.

Tandexkaveringar behöver inte vara synliga utanpå tanden, men de kan ses om tanden skadas eller bryts sönder. Om en tandexkavering blir infekterad kan det leda till en abscess eller annan smitta i munhålan.

Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).

Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:

Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45

Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.

Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.

Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).

Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.

Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.

I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.

Endodonti är en specialistområde inom tandvården som fokuserar på diagnosen, preventionen och behandlingen av sjukdomar eller skador i pulpan (tandköttet) och parodontium (tandkött och käkben). Det mest vanliga förfarandet inom endodonti är rotkanalbehandling, där syftet är att rensa och desinficera infekterade eller inflammerade rotkanaler och sedan fylla dem med en tät, biokompatibel fyllmaterial. Detta görs för att rädda en naturlig tands struktur och funktion samt förhindra smärta och ytterligare komplikationer. Andra behandlingar inom endodonti kan omfatta återbyggnad av kronan, re-treatment av tidigare misslyckade rotkanalbehandlingar och traumabehandling av skador på tänder.

'Oral protetik' refererer til anvendelsen af removable eller fixede enheder som erstatter og/eller beskytter tænder, tunge, kinder og andre strukturer i munden. Disse enheder kan være lavet af forskellige materialer, herunder akryl, metal eller termoplastiske materialer.

Der findes forskellige typer oral protetik, herunder:

1. Tandproteser: Disse er removable enheder, der erstatter tabte tænder og understøttes af den tilbageværende tandkød. De kan være totale (for at erstatte hele tandsættet) eller delvis (for at erstatte nogle få tabte tænder).
2. Bruxismeapparater: Disse enheder bruges til at beskytte tænderne mod skade som følge af bruxisme, hvilket er et overdrevet sliddende eller knasning af tænder under søvn eller i stressede situationer.
3. Sportsmundskjold: Disse enheder er designet til at beskytte tænder og mundhule under sportsaktiviteter, hvor der er risiko for skade, fx boksning, amerikansk fodbold eller ishockey.
4. Snoreapparater: Disse enheder holder underkæben lidt fremme under søvn for at mindske snoring og forbedre åndedrættet.
5. Tungeholdere: Disse enheder holder tunge tilbage for at forbedre åndedrættet og reducere snoring hos nogle personer med søvnapnø.
6. Palatiner: Disse er permanente enheder, der fastgøres på bagsiden af de øvre tænder for at korrigere et overbid eller underbid.

Oral protetik kan have en betydelig effekt på patienternes livskvalitet og helbred, herunder forbedringer i søvn, nedbringelse af snoring, forebyggelse af skader under sportsaktiviteter og korrektion af tandsbitet.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

"Tooth print technique" är en kontroversiell metod inom forensisk tandvård som används för att identifiera en individ genom att jämföra deras bettmönster med ett tandprint. Metoden bygger på föreställningen att varje persons bettmönster är unikt, likt fingeravtrycket.

I praktiken används ofta tandprints från brottsoffer för att identifiera dem efter en dödlig olycka eller ett våldsbrott. Tandprinttekniken innebär att man tar avtryck av offrets tänder och jämför dem med de tandavtryck som finns på offerets kropp eller på andra bevisföremål, till exempel en mördare som har bitit offret.

Det finns dock vissa begränsningar och osäkerheter med denna metod, eftersom bettmönster kan variera över tid på grund av tandlossning, tandvård, åldrande och andra faktorer. Dessutom är det möjligt att två personer kan ha liknande bettmönster, vilket kan leda till felaktiga identifieringar.

På grund av dessa begränsningar har tandprinttekniken ifrågasatts av vissa experter inom forensisk tandvård, och den används inte lika ofta som fingeravtryck för identifikation. I stället tenderar man att använda andra metoder, såsom DNA-testning eller antemortem/postmortem jämförelser av tänder och käkar, för att identifiera offret.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

"Dentala förankringar" refererar till de strukturer som håller fast tänderna i käken. De två viktigaste typerna av dentala förankringar är kotartikulationen (tandens kontakt med motståndartanden) och parodontiet (de bindväv, ben och cement som omger och stödjer tanden i alveolärbenet). Andra strukturer som kan ingå i dentala förankringar är ligament, muskler och skallben.

"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.

Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.

Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.

Histologi är läran om strukturen hos biologiskt vävnad på cellular- och subcellulär nivå, och histologiska tekniker är de metoder och procedurer som används för att studera dessa strukturer. Dessa tekniker inkluderar vanligtvis följande steg:

1. Fixering: Vävnaden behandlas med en kemisk lösning, till exempel formaldehyd eller glutaraldehyd, för att stabilisera cellerna och proteiner genom att förhindra nedbrytning och förändringar i deras struktur.
2. Dehydrering: Vävnaden torkas sedan ut med en serie alkohollösningar av stigande koncentrationer, vilket förbereder den för inkludering i paraffin eller plast.
3. Inkludering: Vävnaden innesluts i ett fast material, till exempel paraffin eller plast, som hjälper att bevara strukturen och underlättar skärning.
4. Skärning: Skärning av vävnadssnitt görs med en mikrotom, vilket är ett instrument som används för att skära mycket tunna skivor (typ 3-5 µm tjocka) av vävnaden.
5. Färgning: För att underlätta observationen av olika strukturer i vävnaden behandlas de skurna skivorna med färgämnen som binder till specifika molekyler eller strukturer i vävnaden, vilket ger upphov till kontrasterande färger.
6. Beräkning: Slutligen observeras och analyseras de färgade skivorna under ett mikroskop för att studera deras struktur och sammansättning.

Det finns också andra histologiska tekniker som inte involverar skärning av vävnadssnitt, till exempel immunhistokemi (IHC) och in situ hybridisering (ISH), vilka används för att detektera specifika proteiner eller DNA-sekvenser i vävnan.

"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.

"Age determination by teeth" is a method used in forensic dentistry to estimate the age of an individual based on the development and wear of their teeth. This process involves examining various features of the teeth, such as:

1. Tooth formation and mineralization: The stages of tooth development, from crown formation to root completion, can be correlated with specific age ranges. Dental radiographs are often used to assess these features accurately.

2. Tooth eruption: The sequence and timing of primary (deciduous) and permanent teeth eruption can also provide valuable information for age estimation. However, there is some variation in the exact timing of tooth eruption between individuals, which must be taken into account when making age estimates.

3. Dental wear: As people age, their teeth naturally undergo wear due to factors like occlusal forces, bruxism (teeth grinding), and diet. The degree of dental wear can be assessed using various methods, such as the analysis of occlusal surfaces or the measurement of crown height reduction. However, dental wear patterns can be influenced by individual habits and lifestyle factors, which may limit the accuracy of age estimates based solely on tooth wear.

4. Secondary dentin deposition: With increasing age, there is a gradual formation of secondary dentin within the pulp chamber, leading to its reduction in size. The rate of this process can vary between individuals but generally follows a predictable pattern that can be used for age estimation.

5. Root resorption: In older adults, the apical portions of the roots may undergo resorption due to physiological aging processes. The extent of root resorption can provide additional information for age estimation in this population.

It is important to note that 'age determination by teeth' provides an estimate of age rather than a precise value. The accuracy of these estimates depends on various factors, including the quality and completeness of the dental examination, individual variations in tooth development and wear, and the methods used for age estimation. As a result, forensic dentists often use multiple methods and correlate their findings with other age indicators (e.g., skeletal maturation, degenerative changes) to arrive at the most reliable age estimate possible.

'Odontologiska desinfektionsmedel' refererar till produkter som används inom tandvården för att reducera antalet mikroorganismer och minska risken för infektion. Desinfektionsmedlen kan användas på olika ytor och instrument inom tandvårdskliniken, till exempel arbetsskänkar, behandlingsstolar, handtag och olika slags tandläkarinstrument.

Det är viktigt att välja rätt typ av desinfektionsmedel beroende på vilken sorts mikroorganismer som ska inaktiveras och vilken yta eller instrument som ska desinficeras. En del odontologiska desinfektionsmedel är effektiva mot både virus, batterier och svamp, medan andra är specialutformade för att ta hand om speciella typer av mikroorganismer.

I allmänhet ska tandläkare och tandhygienister följa strikta riktlinjer för desinfektion och sterilisering av instrument och ytor inom kliniken, för att minimera risken för smitta och infektion hos patienter och personal. Dessa riktlinjer kan variera beroende på land och lokal lagstiftning.

Dimetylpolysiloxan (DMP) er en type polysiloxan, som også kaldes silikonolie. Det er en polymer bestående af lange kæder af silicium- og syreatomer, hvor hvert andet syreatom er bundet til to metylgrupper (-CH3).

DMP er farveløs, lugtfri, termostabil og hydrofob (vandafstødende), hvilket gør det velegnet som et smøremiddel, release agent eller i medicinske applikationer. Det anvendes f.eks. i viskose produkter, kosmetik, silikonbrøndhuller og som antiblærings- og klumpformindskende stof i fødevarer.

I fødevareindustrien er DMP godkendt af FDA (US Food and Drug Administration) som et direkte tilføjeligt additiv (Direct Food Additive, DFA) med E-nummeret E900. Det anvendes i små mængder som en antiblærings- og klumpformindskende virkning i fødevarer som sladrede produkter, chips, chokolade, karameller og andre søde snacks.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

Rättsodontologi är en gren inom forensisk medicin som handlar om att använda tänder och käkar för att hjälpa till att identifiera döda kroppar eller fastställa orsaken till skador på levande personer. Rättsodontologer undersöker tänder och käkar för att hitta tecken på sjukdomar, trauma, ålder, kön, ras och identitet. De kan också hjälpa till att fastställa tidpunkten för döden genom att analysera tandsäckarnas innehåll och andra tecken på nedbrytning. Rättsodontologi används ofta i rättsliga utredningar, såsom brottmål och identifiering av offer för naturkatastrofer eller militära konflikter.

I medicinsk kontext är en "läroplan" (engelska: curriculum) ett utbildningsprogram som specificerar de kunskaper, färdigheter och värderingar som ska ges till läringselever inom en viss profession, ofta inom hälso- och sjukvård. En medicinsk läroplan kan inkludera olika komponenter såsom akademisk undervisning, klinisk utbildning, praktiska övningar, etik och juridik, forskning och ledarskap. Läroplanen ska stödja studenternas professionella utveckling och förbereda dem för att erbjuda högkvalitativ vård till sina patienter i en varierande och komplex värld.

En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.

Parodontologi är en gren inom tandvård och medicin som fokuserar på studier och behandling av strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben, käkmuskler och annan mjuk vävnad. Parodontologer är specialister inom området och behandlar ofta tillstånd som parodontit (tandköttsinflammation) och pyorrhea (en allvarlig form av tandköttsinflammation). De kan också vara involverade i prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar som kan leda till tandlossning om de inte behandlas.

Den manifesta oroanxietetskalan (Manifest Anxiety Scale, MAS) är ett psykologiskt screeningverktyg som mäter individens självupplevda oro och rädsla i olika situationer. Skalan utvecklades av den amerikanske psykologen Charles D. Spielberger under 1950-talet och består av 28 frågor som besvaras med svarsalternativ på skalan "Inte alls", "Lite", "Rätt mycket" och "Mycket". Frågorna täcker ett brett spektrum av situationer, däribland sociala interaktioner, arbets- och studiemiljöer samt fysiologiska reaktioner.

Ett högre totalt poäng på MAS anses indikera en högre nivå av manifest oro eller akut rädsla. Det är viktigt att notera att detta verktyg mäter den självupplevda oron och inte en klinisk diagnos av ett specifikt ångestsyndrom. MAS används ofta i forskning, men även i kliniska sammanhang för att snabbt identifiera individers subjektiva upplevelser av oro och rädsla.

En tandbeläggning (i vardagligt tal även kallat "tandfyllning") är ett medicinskt ingrepp där en tandläkare tar bort cariös (ruttet) tandmassa och fyller i hålrummet med ett lämpligt material, exempelvis amalgam, komposit eller glasjonomer. Syftet är att återställa tanden så att den fungerar normalt och att förhindra vidare cariös angrepp. Tandbeläggningar kan också användas för att reparera skador på tänderna, till exempel sprickor eller fragment som lossnat.

"Antagningskrav för utbildning" kan definieras som de akademiska och/eller kvalificerande kraven som en sökandeville ha uppfyllt för att vara behörig till att bli antagen till en viss högskoleutbildning eller annan form av utbildning på högre nivå.

Dessa krav kan innefatta specifika kurser, betyg, examina, erfarenheter eller andra meriter som anses relevanta för att klara av den utbildningen. De kan variera beroende på land, utbildningsinstitution och typ av utbildning. Exempel på vanliga antagningskrav är en high school-examen med vissa genomsnittsbetyg eller en kandidatexamen inom en viss akademisk disciplin.

Det är viktigt att notera att antagningskraven kan variera mellan olika länder och institutioner, så det är alltid rekommenderat att kontrollera specifika krav för den utbildning och institution som man är intresserad av.

I'm sorry for the confusion, but "Bettfel" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language or dialect. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

'Karieshindrande medel' (på engelsk: 'caries preventive agent') er et medicinsk produkt, der anvendes til at forhindre udviklingen af tands Adams sygdom (tandkaries). Disse medler indeholder ofte fluor, som hjælper med at styrke emaljen på tænderne og gøre dem mindre modtagelige overfor angreb fra bakterier, der kan føre til karies. Andre karieshindrande midler kan inkludere xylitol, som reducerer mængden af karies-fremkaldende bakterier i munden, og casein-fosfopeptider, der beskytter emaljen på tænderne. Disse produkter kan findes i forskellige former, såsom tandsmør, mundvand, gel, sprayer og tablets.

Tanderosion, även känd som abrasiv erosion, är en process där tanden successivt förlorar sin emalj och dentin på grund av mekanisk påverkan i kombination med en sur miljö. Detta orsakas ofta av att man borstar tänderna för hårt eller med fel teknik, men kan också bero på vanor som att tugga på penor, pipor eller andra hårda föremål. Den sura miljön kan skapas av mat och drycker som innehåller höga nivåer av syra, såsom läskedrycker, fruktjuicer och citrusfrukter.

'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).