Tandförlust, eller odontiatros, är en patologisk tillstånd där en eller flera tänder faller ut, ofta orsakat av karies, parodontit, trauma eller åldrande.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Total avsaknad av tänder till följd av sjukdom eller utdragning.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
Total avsaknad av tänder i antingen underkäken eller överkäken, men inte båda. Total avsaknad av tänder i båda käkar är "tandlös mun". Partiell avsaknad av tänder i någon käke beskrivs med termen "delvis tandlös käke".
En medicinsk definition av 'tandanlag' är ett sammanhangsorganiserat system av tänder och de strukturer som stöder dem, inklusive käkben, tandkött, ligament och nerver. Tandanlaggens huvudsakliga funktioner är att bryta ned föda för sväljning och att underhålla och forma ansiktets struktur och utseende.
"Tooth wear" refererer til den progressive nedbrydning eller slidning af tænderne, der sker som følge af forskellige faktorer som f.eks. tannslid i forbindelse med parafunktioner (som bl.a. knusesyge), fejlagtig brug af tandsøm, kemisk påvirkning eller slid som følge af malingen på tænderne. Det er en naturlig proces, der foregår over tid, men forstærkes ofte af de nævnte faktorer.
Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.
Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.
"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."
"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.
"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.
En non-vital tand är en tand där pulpan, det inre viktiga vävnadslager som innehåller blodkärl och nerver, har skadats eller dött till följd av karies, trauma eller andra orsaker. Denna skada kan resultera i att tanden blir obekväm, smärtsam eller förlorar sin vitalitet, vilket gör att den inte svarar på temperatur- eller beröringssimulatorer. I vissa fall behandlas en non-vital tand med en rotbehandling för att avlägsna infektionen och rädda tanden från extraktion.
"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."
Konstgjord ersättning för en eller flera tänder, del av en tand eller intilliggande strukturer, vilken kan bestå av allt från en tanddetalj till en komplett uppsättning. Tandprotesen kan ha både kosmetisk och funktionell betydelse. Det finns speciella termer för löständer och specifika typer av löständer.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
Systematiska sammanställningar av data rörande tand- eller munhälsotillståndet hos en population inom ett givet geografiskt område.
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
"En övertänd tand definieras som en tand som inte har någon kvarvarande rotkanal eller rotstumpe och inte längre har någon funktionell anknytning till käkbenet."
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
Avsaknad av tänder i någon del av underkäken eller överkäken.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
"Tandborstning är den aktiviteten där en borste används för att mekaniskt rensa tänder och tandkött från plack, matrester och andra föroreningar, med syfte att främja god oral hälsa och förebygga sjukdomar som karies och gingivit."
Tandsjukdomar är sjukdomar eller skada som drabbar tänderna och orala hålrumen, inklusive tandkött, käkar och käkleder.
Skötsel av den personliga munhygienen. Hit hör att hålla munnen ren och fin och främja god munhälsa i allmänhet.
Det totala utbudet av tjänster för diagnos, förebyggande och behandling av tandsjukdomar eller tandskador.
Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.
"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."
"En tand som är infekterad och involverar en inflammation i den omgivande benvävningen, ofta orsakat av odontogen bacterier, kan definieras som 'tand, inkilad'."
"Tandmissfärgning, eller dental fluorosis, är en diskret till allvarlig missfärgning av tandens emalj, orsakad av för höga fluoridnivåer under uppväxten."
En konstruktion som används som konstgjord eller protetisk ersättning för saknade tänder och angränsande vävnader. Hit räknas inte tandkronor, stödtänder eller artificiell tand.
En "tand, icke-erupterad" definieras som en tand som ännu inte har brutit igenom den överliggande munhålan eller käkbenet efter att ha passerat genom tandköttsslemhinnan under utvecklingen.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
"Tandbildning, även kallad odontogen bildning, är en process där tandkvalster, som är specialiserade celler av ektodermiskt ursprung, differenieras och utvecklas till tänder genom embryologisk utveckling."
"Tandhals, eller parodontium, refererar till det stödjande strukturella systemet kring tänderna, inklusive tandkött, cement, periodontall ligament och alveolärben."
"Tandskador" refererar till skada eller skador på tänderna, vanligtvis orsakade av karies, trauma, onödigt slitage eller missanvändning.
Försäkring som täcker kostnader för tandvård.
Tandlagning avsedd att hålla i 20 till 30 år, vanligen utförd som ingjutning eller infattning av guld eller amalgam.
De 32 tänder som delvis ersatt och delvis tillkommit utöver de 20 mjölktänderna.
Det fasta, benartade bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen och som dessutom utgör stöd åt tanden genom att vara fäste för det parodontala ligamentet.
Ett hårt, tunt och genomskinligt skikt av förkalkat material som omger och skyddar tandbenet och tandkronan. Det är det hårdaste ämnet i kroppen och består nästan uteslutande av kalksalter. I mikroskopet ser man att skiktet består av tunna stavar (emaljprismor), sammanfogade med ett cementerande ämne och omgivna av ett emaljhölje.
'Hälsotillstånd, förort' kan definieras som den gemensamma hälsan hos en population boende i förorter, ofta präglat av social och ekonomisk marginalisering, som kan resultera i högre prevalens av kroniska sjukdomar, psykiska problem och fysiska skador jämfört med den övriga befolkningen.
"Tandrotshinna" är en odontologisk term som refererar till en inflammation i tandköttet, det mjuka vävnadslagret runt tanden. Den kan orsakas av en infektion från en karies- eller parodontalförändring, eller en skada på tandköttet. Tandrotshinna visar sig ofta som en röd, svullen och smärtsam fläck i tandköttet, och kan leda till obehag vid konsumtion av heta, kalla, söta eller syrliga livsmedel. I vissa fall kan den utvecklas till en abscess om den inte behandlas tillräckligt snart.
En parodontal ficka är ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet, där tandköttet fästes vid tanden. När tandplack ansamlas i denna ficka och orsakar inflammation kan den bli djupare, vilket kan leda till parodontit och eventuell tandlossning om den inte behandlas.
Tillsättning av fluor, oftast i form av natriumfluorid, i t ex dricksvatten.
"Tandexfoliering, även känt som tandskaling, är en rutinmässig tandsjukvårdsbehandling där hård depositionssubstans, såsom tandsten, mekaniskt avlägsnas från tänderna med speciella instrument."
Periodontal attachment loss (PAL) refers to the clinical condition where the supporting structures of the teeth, including the gingiva (gums), periodontal ligament, and alveolar bone, are destroyed or damaged due to periodontal disease. This results in the detachment or separation of these structures from the tooth surface, leading to pocket formation and eventual tooth mobility or loss if left untreated. PAL is a key indicator of periodontal disease severity and progression, and its measurement is essential for diagnosing and monitoring periodontal health.
Tandluxation är en term inom tandvård och medicin som refererar till en subluxation eller dislokation av en tand, vilket innebär att tanden har förskjutits från sin normala position i käken. Detta kan inträffa på grund av olyckor, skador, sjukdomar eller vissa medicinska behandlingar. Tandluxationer kan vara smärtsamma och orsaka skada på tanden och omgivande vävnader, så det är viktigt att söka tandläkare omedelbart ifall man misstänker en luxation. Behandlingen kan bestå av att justera tanden tillbaka till dess normala position eller i vissa fall extrahera den om skadan är för allvarlig.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
Två tänder som förenas under utvecklingen från hopväxta tandanlag. Tänderna kan ha hopväxt tandemalj, rotdentin eller båda.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Periapikal tandlossning, även känt som parodontalt undergrävande apikalt tandbone lossning, är en form av tandlossning orsakad av en infektion eller inflammation i det mjuka vävnaden runt kanten av en tands rot, kallat periapikal granulom. Detta uppstår vanligtvis som en komplikation till en obehandlad karies eller en dödad tand (dödad pulpa), där smittbakterier sprider sig från den infekterade tandpulpan och når periapikal vävnaden.
Resorption av benvävnad i käkbenens stödstrukturer som följd av parodontit.
En delprotes som är konstruerad för att lätt kunna tas ut.
Tandförkalkning, även kallat dental eller tandplacksförkalkning, är en progressiv process där mineraler i saliven deponeras i munhålan och ledar till att plack bildas och härdar på tändernas yta, vilket kan orsaka en hård, vitaktig beläggning som kan skada tanden och leda till karies om den inte behandlas.
Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).
'Ankylos av tänder' refererar till en tillstånd där en tand är fastväxt eller fogad fast till den underliggande käkbenet, ofta orsakat av en abnorm alveolär process eller trauma. Detta resulterar i en förlorad rörlighet och funktion hos tanden, och kan leda till komplikationer som attandens position i käken förändras under tandsättning eller tillväxt.
Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.
Tuggande och malande av föda i munnen.
Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.
Tanderosion, även känt som abrasiv erosion, är en medicinsk term som describing en process där tanden successivt bryts ned på grund av mekanisk påverkan och kemisk reaktion med syra. Detta orsakas vanligtvis av att individen har ett upprepat mönster av sura måttlighet i saliven, ofta som en följd av återkommande sjukdomar eller dåliga livsstilsval, såsom konsumtion av syrorika drycker. Tanderosion kan leda till att tändernas ytor blir tunnare och mer känsliga, samt öka risken för kariesutveckling.
"Tandhåla, även känt som oralt hål eller caries, är en hålighet i tanden orsakad av bakteriersyrans angrepp på tandens emalj och dentin."
Tandåterinsättning, även kallat implantatprotes, är en metod inom odontologi där en konstgjord tandsilon eller rot (implantat) placeras chirurgiskt i käkbenet för att fungera som en stomme till en senare monterad tandprotes, med syfte att ersätta en saknad tand eller flera tänder på ett stabilt och hållbart sätt.
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
Blödning från tandköttskanten, ofta i samband med tandköttsinflammation, parodontit, skador och C-vitaminbrist.
Den hårda tandvävnad som omger tandpulpan och som täcks av emalj på kronan och av tandcementet på roten. Den är hårdare än benvävnad, men mjukare än emaljen, vilket medför att den oskyddad lätt eroderas.
Tandresorption, även känt som odontoklaseri, är en medicinsk term som refererar till den process där tanden successivt bryts ned och absorberas av käkbenet. Detta orsakas vanligtvis av en inflammation i käkbenet eller en infektion som når ner till roten på tanden. Tandresorption kan också förekomma vid vissa autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar attackerar och bryter ned tandvävnaden. Denna process leder till att tanden förkortas och kan leda till smärta, känslighet och infektioner om den inte behandlas.
Det inbördes förhållandet mellan alla delar av tuggapparaten i normal funktion. Särskilt avses tändernas läge och kontakt för bästa tuggresultat vid käkens tuggrörelser. Syn. sammanbitning.
Tandvård anpassad till äldre människors speciella behov. Häri ingår även specialistvård.
Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som primärt drabbar munnen, särskilt tandköttet och benvävnaden som håller tänderna på plats. Den kroniska formen av parodontit utvecklas gradvis över tid och är vanligt förekommande bland vuxna. Sjukdomen karaktäriseras av en onormal immunrespons till bakterier i tandbelägg, vilket leder till en kronisk inflammation som skadar tandköttet och underliggande benvävnad.
Medical sociology is a subfield of sociology that focuses on the social aspects of health, illness, and healthcare. It examines how societal structures, institutions, and cultural norms influence health outcomes, access to care, and experiences of sickness and healing. Medical sociologists study topics such as health disparities, medicalization, patient-provider interactions, and the social determinants of health. They use various research methods, including surveys, interviews, and ethnographic observation, to understand these issues and inform healthcare policy and practice.
Behandling på tandvårdsklinik för förebyggande av parodontala sjukdomar eller andra tandsjukdomar genom rensning och putsning av tänderna. Behandlingen omfattar borttagning av plack och tandsten, behandling med kariesförebyggande medel, kontroll av lagningar och proteser, korrigering av konturer på lagningar och kontroll för förekomst av inklämda matrester.
"Parodontalstatus" är ett begrepp inom tandvården som refererar till den sammanlagda bedömningen av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen's stödjevävnader, såsom kotor (tandkotor), bindväv och ben. En parodontalstatus-undersökning innebär vanligtvis att en tandläkare eller tandhygienist mäter djupen på de fickor som kan finnas mellan tänderna och kotorna, ser efter tecken på inflammation, retraktion av tandköttslinjen och eventuell benförlust. Denna bedömning används för att avgöra om patienten har någon form av parodontal sjukdom, som kan vara mild, moderat eller allvarlig, samt för att planera behandling och förebyggande åtgärder.
Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.
I en mening kan 'Independent Living' definieras som en situation där en person med någon form av funktionsnedsättning eller äldre ålder bor och hanterar sitt liv på egen hand, utan stöd eller vård från anhöriga eller yrkesverksamma vårdpersonal. Denna form av livsföring innebär att individen har full kontroll över sin vardag, har möjlighet att ta egna beslut och är kapabel att hantera sina dagliga behov och aktiviteter, såsom matlagning, rengöring, shopping, personlig hygien och administration av mediciner.
'Rotfyllning' är en odontologisk term som refererar till proceduren där en tandrot fylls med ett lämpligt material, vanligtvis cement eller gummi, för att återställa dess funktion och skydda den mot ytterligare skada eller infektion efter en rotbehandling.
'Odontometry' är ett äldre och föråldrat medicinskt begrepp som refererar till metoden att mäta tändernas storlek eller längd med hjälp av speciella instrument. Numera används det sällan inom odontologin (tandvården), då det är mer vanligt att använda sig av andra metoder för att bedöma tänder och deras tillstånd.
Tanddemineralisering refererar till nedbrytningen och förlusten av mineraler, såsom kalcium och fosfat, från tandemaljen. Detta kan leda till mjukare och mer porösa ytor på tänderna, vilket i sin tur gör dem mer sårbara för skador och karies. Tanddemineralisering kan orsakas av en rad faktorer, inklusive dålig oral hygien, ohälsosam diet, torr mun och vissa medicinska tillstånd eller behandlingar.
Krampaktig sammandragning av luftrörens glatta muskulatur.
"Tandreglering" är en odontologisk behandlingsmetod där en ortodontist använder sig av fasta eller lösa apparater för att korrigera tandsättning, rätas ut tandställningar och eventuellt justera käkrelationerna hos en patient, med syfte att förbättra funktion, estetik och allmän munhälsa.
Medfödd avsaknad av tänder. Det kan röra sig om total anodonti eller partiell, om avsaknad av såväl mjölktänder som permanenta.
Protesisk tandförberedelse är en behandling inom tandvården där en tand prepareras för att bära ett protesisartad tillbehör, såsom en krona, bro eller en tandimplantatprotes, genom att avlägsna en del av den ursprungliga tanden för att skapa en passform och struktur som möjliggör en stabilt och funktionellt tillägg.
"Behandlingsmetoder" refererer til de forskellige strategier og teknikker, som anvendes af sundhedsfaglige fagpersoner for at forebygge, diagnostisere, behandle eller rehabilitere sygdomme, skader eller andre helbredsproblemer hos patienter. Disse metoder kan omfatte både medicinske og kirurgiske indgreb, som f.eks. administration af lægemidler eller gennemførelse af operationer, samt ikke-kirurgiske behandlingsformer, som f.eks. fysioterapi, psykoterapi, livsstilsrådgivning og andre former for alternative terapier.

Tandförlust, även känd som odontiatri eller dental caries, är en hälsozustand där tandens emaloid, dentin eller cement har skadats orsakat av bakteriersyra i plack. Detta sker vanligtvis när munhygienen försummas och kariesbildande bakterier kan odlas i munnen. Socker och andra kolhydrater som intas i kosten konverteras till syror av dessa bakterier, vilket leder till en nedbrytning av tanden. Tandförlust kan leda till smärta, infektioner, problem med att tugga och tala korrekt samt andningssvårigheter om den inte behandlas.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

Medicinskt sett betyder "mun, tandlös" att individen saknar tänder i munhålan. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel på grund av en medfött missbildning, en sjukdom eller som ett resultat av vuxenlivets tandbortfall. I vissa fall kan det vara möjligt att ersätta de saknade tänderna med hjälp av tandproteser eller implantat för att återställa funktion och/eller esthétik.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

En medicinsk definition av "käke, tandlös" (på engelska: "toothless jaw") kan vara:

En struktur i ansiktet som normalt innehåller tänder men som hos en viss individ eller grupp saknar dem, vanligtvis på grund av ålder, sjukdom eller skada. Detta kan också påverka den individens förmåga att tugga och bita i normal grad.

'Tandanlag' är ett medicinskt begrepp som refererar till den struktur och funktion hos en individ eller djurs tänder. Tandanlaggens uppbyggnad inkluderar tänderna själva, kringliggande vävnader såsom tandkött och käkar, samt de nerva och blodkärlsstrukturer som försörjer dem.

Tandanlag består av två huvuddelar: den roterande (icke levande) delen, även kallad tandsubstansen, och den levande delen, även kallad pulpan. Tandsubstanserna inkluderar emaljen (den hårdaste substansen i kroppen), dentin (ett hårt, poröst material under emaljen) och cement (ett bindemedel mellan roten och käkbenet). Pulpan innehåller blodkärl, nerver och andra levande vävnader.

Tandanlagets funktion är att bryta ner maten för smak- och näringsupptag, samt att underlätta tal och andning. Tandanlaget kan också ha en estetisk funktion och vara viktigt för ansiktsformen och utseendet.

'Tooth wear' refererer til den progressiva nedbrydning eller slidning af tænderne, der ikke er forårsaget af karies (tand sygdom). Der findes tre hovedtyper af tooth wear:

1. Abrasion: Det er slidning på tandsubstanser, ofte forårsaget af ydre faktorer som fejlagtig brug af tandbørste, brugen af skarpe eller hårde mundhygiejne redskaber eller habituelt knoglevævsbid (bruxisme).

2. Erosion: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af kemiske processer, ofte som følge af indtagelse af syreholdige drikkevarer, sur frugt eller mavesyre, der kommer i kontakt med tænderne.

3. Attrition: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af tandemnering, hvor to tænder gnides mod hinanden under funktionel slid eller ved fejlplacerede tænder.

Tooth wear kan føre til ændringer i tændernes form og funktion, samt være årsag til smerter, hypersensitivitet og øget risiko for karies og parodontitis.

'Mjölktand' är den gemensamma benämningen på de tillfälliga tänderna som ungar däggdjur, inklusive människor, får under det första året av sitt liv. Hos människor kallas de även 'barn tänder'. Mjölktand har en tunnare emalj än permanenta tänder och är inte lika hållfasta. De börjar oftast dyka upp vid sex månaders ålder och alla 20 stycken mjölktänder brukar vara igenom vid ungefär två och ett halvt års ålder. Mjölktänderna kommer sedan att ersättas av permanenta tänder under en process som kallas för tandbyte.

Tandmissbildningar, även kända som dentala missbildningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i tandsättens utveckling och struktur. Detta kan inkludera allt från en enkel formationsstörning till mer allvarliga defekter som påverkar tändernas funktion och esthétik. Tandmissbildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan vara isolerade eller förekomma i kombination med andra missbildningar eller syndrom. Några exempel på vanliga tandmissbildningar är:

1. Mikrodonti: En tillstånd där tänderna är mindre än normalt.
2. Tandagglutination: När tänderna sitter ihop eller är sammanväxta.
3. Taondiastema: Ett utrymme mellan framtänderna.
4. Hyperdonti: För mycket tänder i käken.
5. Hypodonti: För få tänder i käken.
6. Dysplasi: En abnormitet i tandsmältets utveckling och struktur.
7. Amelogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas emalj.
8. Dentinogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas dentin.

Tandmissbildningar kan behandlas med diverse metoder, beroende på typ och allvarlighetsgrad. Behandlingarna kan inkludera tandreglering, kariesbehandling, rotkanalfyllning, kronor och broar eller till och med kirurgiska ingrepp.

'Tandkrona' er den del av tannen som ser ut over tandkjøttet etter at kjennetekene har blitt tatt bort ved en fylling eller et hull. Det er den del av tannen som er igjen når det ikke er noen skader eller hull i tannen. Tandkrona kan også være betegnelsen for den ferdige, formede delen av tannen før den bryter seg ut over tandkjøttet under tilsettingen.

Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

"Non-vital tooth" är en terminologi inom tandvård som används för att beskriva en tand som har förlorat sin blodförsörjning och nervrespons. Detta kan inträffa till följd av skada, sjukdom eller en framgångsrik behandling av en inflammerad pulpa (tandkött). En non-vital tand saknar ofta känselreaktion då nervcellerna har dött. I vissa fall kan den bli mörkare i färgen och vara mer benägen att utsättas för karies eller andra infektioner. Rutinmässiga tandvårdsbesök är fortfarande viktiga för en non-vital tand, eftersom dess tillstånd kan påverka den omkringliggande mjukvävnaden och benstrukturen i käken.

"Tandframbrott" (odontiatrik terminologi: "caries") är en progressiv, multifaktoriell sjukdom som orsakas av mikroorganismer i tandbeläggningen. Denna process leder till demineralisation och destruktion av hårtandematerialet (tandemaljen), vilket kan resultera i små hål (kaviteter) i tänderna. Tandframbrott kan vara smärtsamt, leda till infektioner och på sikt orsaka problem med käken och tändernas funktion. Behandlingen av tandframbrott kan innebära fyllningar, kronor eller eventuellt extraktion av tanden beroende på graden av skada. Preventiva åtgärder som fluoridbehandling och god oral hygien kan hjälpa till att förebygga uppkomsten av tandframbrott.

En tandprotes är en typ av medicinsk apparat som används för att ersätta saknade tänder och/eller käkar. Den kan vara fast eller amovibel (lösbjälts) och konstrueras av material som till exempel metall, akrylat eller keramik. Tandproteser kan hjälpa till att förbättra funktionen vid matspjälkning, tal och estetik. Det finns olika typer av tandproteser, till exempel totalprotes (fullständig tandprotes), partiell protes (delvis tandprotes) och implantatprotes (fastsatt med hjälp av en implantatstift i käken).

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

Medicinskt sett betyder "övertalig tand" att en person har en extra tand som har bildats bredvid eller ovanpå de vanliga tänderna. Detta kallas även supernumerärt tandsystem. Övertaliga tänder är relativt ovanliga och kan vara asymmetriska, vilket innebär att de inte förekommer hos alla personer i ett par. De kan vara fullvuxna eller underutvecklade och kan vara belägna i olika positioner i käken. Övertaliga tänder kan orsaka problem med utvecklingen av andra tänder, tandställning och käkfunktioner.

'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.

Ett medicinskt sätt att definiera "käke, delvis tandlös" är "Mandibula, partialmente edentulous". Mandibula är den lägre käken i människans ansikte och "partialmente edentulous" betyder delvis utan tänder. Detta kan orsakas av olika faktorer som ålder, tandlossning eller trauma.

'Tanduppsättning' refererar till samlingen av tänder som finns i munnen hos människor. Den medicinska definitionen är: "Den fullständiga uppsättningen av 32 permanenta tänder, inklusive 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 premolarer och 12 molarer (eller visdomstand) som normalt utvecklas hos en vuxen människa."

Det är värt att notera att inte alla vuxna har en komplett uppsättning av 32 permanenta tänder, eftersom visdomstand ofta saknas eller extra tänder kan förekomma.

Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).

Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.

Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.

I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.

"Tandsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och skador som kan drabba tänderna, tandköttet och käkmuskulaturen. Detta kan innefatta tillstånd som karies (tanddegeneration), parodontit (inflammation i tandkött och käkbenssubstans), gingivit (inflammation i tandkött), tandsmärtor, torr mun samt abscesser eller infektioner i orala vävnader. Tandsjukdomar kan vara orsakade av bakterier, dålig oral hygien, skada, ärftliga faktorer eller andra medicinska tillstånd.

'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.

'Tandlossning' betyder i medicinsk terminologi att en eller flera tänder lossnar från sin normala position i käkmuskulaturen. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel parodontit (inflammation i tandkött och benvävnad), karies, trauma eller åldersrelaterade förändringar. Tandlossning kan leda till smärta, sänkt självkänsla och svårigheter med att tugga och tala. I vissa fall behöver tandlossning behandlas av en odontolog eller tandläkare för att förebygga ytterligare komplikationer.

Medicinskt kan "tand, inkilad" översättas till "tooth, impacted." Det innebär att en tand inte lyckats penetrera oralepitheliet och därmed inte har lyckats ta sin normala position i munhålan. Istället sitter tanden kvar delvis eller helt innesluten i käkbenet. Detta kan orsaka smärta, infektioner eller skada till angränsande strukturer.

'Tandmissfärgning' (eller 'tooth discoloration') är ett medicinskt begrepp som refererar till en förändring i färgen eller tonen hos tänder. Det kan vara orsakat av flera olika faktorer, inklusive:

1. Externa faktorer: födoämnen och drycker som kaffe, te, röd vin, läskedrycker med mörk färg och tobaksrök kan leda till ytlig missfärgning av tänderna.
2. Interna faktorer: vissa mediciner, speciellt antibiotika som tetracyklin, kan orsaka intern missfärgning av tänder om de intas under uppväxtfasen när tänderna fortfarande är i utveckling. Andra interna faktorer inkluderar trauma till tänderna och förhöjda nivåer av fluorid.
3. Åldrande: som en del av naturlig åldringsprocessen blir tändernas emalj tunnare, vilket kan leda till att de får en gulaktig ton.
4. Munsjukdomar: vissa munsjukdomar och infektioner kan orsaka missfärgning av tänder.
5. Genetiska faktorer: vissa individer är mer benägna att utveckla tandmissfärgning än andra på grund av genetiska faktorer.

Tandmissfärgning kan vara ett kosmetiskt problem och orsaka besvär hos vissa individer, men det är vanligtvis inte ett tecken på någon allvarlig medicinsk eller oral hälsoproblem.

'Löständer' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en situation där det finns en onormalt stor rörelsefrihet mellan två eller flera benleder i kroppen. Detta kan orsakas av skador, sjukdomar eller medfödda tillstånd som påverkar ledernas stabilitet och hållfasthet. Löständerna kan vara permanenta eller temporära och kan vara mer eller mindre allvarliga beroende på orsaken och omfattningen av skadan. I vissa fall kan löständer behöva behandlas med operationer, ledförstärkningar eller annan typ av rehabilitering för att återställa funktionen och förebygga fortsatta skador.

Enligt medicinskt vett betyder "tand, icke-erupterad" att en tand inte har brutit igenom slemhinnan i munhålan och inte är synlig vid vanlig inspektion. Det kan också kallas för en "obruten tand" eller "icke-exponerad tand". Dessa icke-erupterade tänder kan vara i olika stadier av utveckling och kan vara belägna i benet under tuggmusklerna, innanför andra tänder eller inbäddade under skikt av mjukvävnad. Ibland kan det behövas utföra röntgenundersökningar för att fastställa positionen och utvecklingen av en icke-erupterad tand.

I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

'Tandhals' er en del av tannen som kalleres 'nektin' eller 'tannhalsnektin'. Dette er den del av tannen der står i kontakt med tandkjøttet og holder på tannen fast i kaken. Tandhalssystemet inkluderer også de adjacente strukturer som kjobber, tunge, kinder og muskler, som sammenlager seg for å forme en sluttet enhet rundt tannen.

Tandhalsnektinet er viktig for å holde på tannen i dens sokkel og for å hindre at den blir løs. Det er også viktig for å beskytte mot infeksjoner, da det inneholder en slags immunceller som kan angripe bakterier som forsøker å trange seg inn i kroppen gjennom munnens slimehinner.

Tandhalser er ofte utsatt for sykdommer, som f.eks. paradontitt, som kan føre til at tannen blir løs og må eventuelt extraheres. Derfor er det viktig å ha en god mundhygiene og regelmessige tannkontroller for å forebygge slike problemer.

"Tandskador" er en overordnet betegnelse for skader på tænderne. Det kan føre til forskellige typer af skader, herunder:

1. Karies (tandsmitte): En infektion i tanden, som oftest skyldes bakteriersammensmeltninger med sukker og andre carbohydrater i munden. Dette fører til en destruktion af emaljen og dentinen i tanden.
2. Tandfrakturer (tandbrud): En fraktur eller brud på en tand, der kan variere fra en mindre skillevæg til en fuldstændig fraktur af tanden.
3. Abcess: En infektion i tandenroden eller i det omkringliggende kødfyldte væv, der oftest skyldes en ubehandlet karies eller en skade på tanden.
4. Periodontitis (tandbetengelse): En infektion og inflammation i tandbettet, der fører til en destruktion af det støttende væv omkring tænderne. Dette kan medføre løsning eller tab af tænderne.
5. Eksostose (tandknogle): En forstyrrelse i tandskelettets udvikling, hvor der dannes ekstra knoglevæv på tandenrødderne.
6. Usunde slidemønstre: Abnorme slidemønstre på tænderne, som kan skyldes bruxisme (tandgnistning) eller en dårlig occlusion (slid).

Denne liste er ikke udtømmende, men viser de mest almindelige typer af tandskader.

En "Tandvårdsförsäkring" är en form av försäkring som erbjuder skydd och finansiell kompensation för diverse tandvårdrelaterade behandlingar, procedurer och tänderingsåtgärder. Denna typ av försäkring kan inkludera kostnader för rutinbesök hos tandläkaren, tandrengöring, fillningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, orthodontisk behandling (t.ex. fasta och lösa tänderingsapparater), tandimplantat, parodontal behandling (behandling av tandkött och käkben) och vissa former av munhygien.

Försäkringarna kan variera i omfattning och kvalitet beroende på den specifika policy som väljs, men de flesta erbjuder också preventivt tandvård för att hjälpa försäkringstagaren att undvika allvarligare problem i framtiden. Det är viktigt att granska och jämföra olika tandvårdsförsäkringar för att hitta den som passar bäst till ens individuella behov och budget.

En permanent tandfyllning är en metod för att behandla karies orsakad skada på tänder. Den innebär att en speciell plastliknande cement eller kompositmaterial fylls in i hålrummet (kaviteten) som bildats i tanden efter att cariesangreppet har avlägsnats. Detta återställer formen och funktionen på tanden, och förhindrar vidare skada orsakad av bakterier och sönderfall.

Permanenta tandfyllningar kan även användas för att korrigera andra skador på tänder, såsom sprickor eller defekter i emaljen. De är tillverkade av långvariga material som är designade att matcha tändernas färg och hålla i många år med rätt vård och underhåll.

'Permanent teeth setup' refererar till de slutgiltiga tänderna hos människor som ersätter de tidigare tillfälliga milk tänderna. Den permanenta tanduppsättningen består av 32 tänder för de flesta vuxna, inklusive 8 framtänder (incisiver), 4 hörntänder (caniner), 8 kindtänder (premolarer) och 12 molarer (inklusive de visdomstanden). Den permanenta tanduppsättningen börjar gro i käkbenet under barndomen och fortsätter att komma ut genom tandutvecklingen under ungdomen och tidiga vuxenlivet.

Tandcement är i medicinsk kontext den benartade substans som håller tanden fast i käken. Det består huvudsakligen av calciumsalter och kolagenfibrer. Tandcementet bildas under fostertiden och fortsätter att utvecklas efter födseln. Det har en viktig funktion som mekanisk buffert mot krafter som verkar på tanden, såsom betttryck och slitage. Dessutom bidrar tandcementet till att skydda tandens rot kanaler från infektioner.

"Tandemalj" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när två proteser, vanligtvis artificiella tänder eller kronor, sitter direkt bredvid varandra. Detta kan ske när en patient behöver ha flera tandbeläggningar och de placeras i en rad, eller "tandem", för att ersätta saknade tänder eller förbättra funktionen och/eller esetiken hos tänderna.

Tandemalj kan också användas när två implantatplaceras nära varandra för att stödja en tandprotes, även kallad "tandemimplantat". Detta kan vara ett alternativ till traditionell tandprotes som är fastsatt med hjälp av lim eller klamrar.

I allmänhet används termen "tandemalj" för att beskriva när två artificiella tänder sitter direkt bredvid varandra och stöds av en protes eller implantat, men det kan också ha andra betydelser inom odontologin.

Det saknas en universell och konsensusbaserad medicinsk definition av begreppet "hälsotillstånd, förort". Men ofta används det i diskussioner om social determinanter av hälsa för att referera till de hälsoproblem och sjukdomar som är vanligare eller har en högre prevalens i förorter jämfört med mer urbaniserade eller välmående områden.

Faktorer som kan bidra till detta inkluderar socioekonomiska faktorer som lägre inkomst, lägre utbildningsnivå och högre arbetslöshet, samt miljöfaktorer som sämre bostadsförhållanden, brist på grönska och fysisk aktivitet, och begränsad tillgång till hälsovård. Dessa faktorer kan leda till en högre prevalens av kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, astma och psykiatriska störningar i förorterna.

Det är viktigt att notera att detta inte innebär att alla individer i förorter har sämre hälsotillstånd än de som bor i andra områden, utan snarare att det finns en generell trend som kan ses på populationsnivå.

'Tandrotshinna' er en medisinsk term som refererer til en tilstand der en persons tann rotter blir synlige i munnen. Dette skjer vanligvis fordi gommen har trukket seg tilbake fra tennene, ofte pga av tandlosshet eller parodontitt. Tandrotshinna kan ogssa være et teken på at en person har en mer alvorlig form for parodontitt, som kaller for behandling for å forhindre ytterligere skade og eventuell tap av tennene.

'Parodontalficka' är en tandsjukdom där det uppstår ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet. Fickan bildas när tandköttet drar sig tillbaka från tanden, vilket kan ge upphov till en inflammation i området. Parodontalfickor orsakas av bakterier som ansamlas vid tanden och bildar plack. Om placken inte tas bort kan den leda till att tandköttet svullnar upp, blir rött och blöder lätt.

Om parodontalfickorna inte behandlas kan de fortsätta att växa och orsaka allvarligare skador på käkbenet och tänderna. I värsta fall kan det leda till tandlossning eller att tänderna faller ut. Behandlingen av parodontalfickor innebär ofta en grundlig rengöring av tänderna och tandköttet, samt möjligen även medicinska behandlingar för att reducera inflammationen och bakterierna i området. Det är viktigt att besöka tandläkaren regelbundet för en kontroll och rengöring av tänderna för att förebygga parodontalfickor och andra tandsjukdomar.

Fluoridering är ett medicinskt förfarande där fluorid tillförs till tandmassan eller dricksvattnet som skyddar tänderna mot karies. Fluorid hjälper att stärka emaljen och gör det svårare för bakterier att producera syra som kan skada tänderna.

Fluoridering av tandmassan, även kallat yttre fluoridering, innebär att en liten mängd fluoridhaltig gel, lack eller lim appliceras på ytan av tänderna. Denna procedure utförs vanligen hos tandläkare eller dentalhygienist under en rutinmässig tandvårdsuppföljning.

Fluoridering av dricksvattnet, även kallat inre fluoridering, innebär att en liten mängd fluorid tillsätts till det offentliga dricksvattnet för att förhindra karies hos den lokala befolkningen. Denna metod används ofta i kommuner där det finns höga nivåer av kariesfrekvens.

Det är värt att notera att förhöjd fluoridexponering kan leda till en betennelseartad tillstånd som kallas dental fluoros, vilket orsakar vita prickar eller linjer på tänderna. I allvarliga fall kan det leda till tandförsvagning och skador på emaljen. Därför är det viktigt att hålla sig inom de rekommenderade nivåerna av fluoridexponering.

Tandexfoliering, även känt som tandskaling eller renning, är en rutinmässig tandsjukvårdshandling där hårda beläggningar (tandsten) avlägsnas från ytan på tänderna. Tandstenen kan inte avlägsnas genom vanlig tandborstning och flossning, och om den lämnas kvar kan det leda till problem som parodontit (inflammation i tandköttet), karies och andra former av munhälsa.

Under en tandexfoliering använder sig tandsjukvårdaren av speciella instrument, såsom skaler och kurasir, för att avlägsna tandstenen från ovanpå och under tanden, samt i områden runt kottarna. Det kan även ingå i behandlingen att smörja tänderna med fluor för att skydda dem mot karies.

Tandexfoliering bör utföras regelbundet, vanligen två gånger per år, för att underhålla en god munhygien och förhindra allvarliga problem med tänderna och tandköttet.

'Periodontal Attachment Loss' (PAL) är en medicinsk term som refererar till den biologiska bindningen mellan tanden och tandköttet, vilken har förlorats. Denna bindning består av kollagenfibrer och cement som håller tanden fast i sin alveolära benficka.

PAL mäts ofta i millimeter och representerar den totala djupen från tandköttets övre kant (den free gingival marginen) till den nedersta punkten av den bibehållna cement-enameljunctionen. En ökning i PAL antyder en försämring av den periodontala statusen och kan vara ett tecken på sjukdomar som exempelvis parodontit.

Tandluxation är en term inom tandvård och medicin som betecknar en subluxation eller dislokation (skada) på en tand, vilket innebär att tanden har förlorat sin normala position i käken. Det kan orsakas av olyckor, slag, fall eller andra typer av trauma till munnen och/eller ansiktet. I vissa fall kan tandluxation behöva behandlas med hjälp av tandläkarvård, såsom att stabilisera tanden igen i dess normala position eller eventuellt extrahera (ta bort) den skadade tanden om den inte kan räddas.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

"Sammansmälta tänder" (aggregerga teeth på engelska) är ett medicinskt tillstånd där två eller flera tänder i munnen växer samman och blir sammanväxta med varandra. Det kan orsakas av en abnormal utveckling under barndomen, där tänderna inte separerar sig korrekt från varandra. I vissa fall kan det även bero på en tidigare tandskada eller karies som inte behandlats tillräckligt snabbt och orsakat att tänderna växer samman.

Detta tillstånd kan leda till problem med munhygienen, som svårigheter att rengöra mellan de sammansmälta tänderna, vilket i sin tur kan öka risken för karies och tandinfektioner. Sammansmälta tänder kan också orsaka problem med käkfunktionen och utseendet på tändernas ytor. Behandlingen av detta tillstånd kan innebära en kombination av tandrengöring, eventuell avlägsnande av tandbelaget eller andra former av restaurativ behandling, samt i vissa fall kirurgi för att separera de sammansmälta tänderna.

En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.

Periapikal tandlossning, även känt som parodontit eller apikal periodontit, är en inflammation i den mjuka vävnaden runt en persons tands rotspets. Den orsakas vanligtvis av en infektion som har spritt sig från den pulpa (nervan) inne i tanden till det omkringliggande periapikala vävnadsskiktet. Infektionen kan uppstå till följd av en karies eller en skada på tanden som inte behandlats korrekt.

Symptomen på periapikal tandlossning kan inkludera smärta eller ömhet i tanden, särskilt vid beröring eller tryck, svullnad i munnen eller ansiktet, en abscess som bildas i den drabbade området och lösning av tänderna. Behandlingen för periapikal tandlossning kan innebära en rotbehandling (endodontisk behandling) där infektionen tas bort från pulpan och kanalen i tanden, fylls igen och tanden desinficeras. I vissa fall kan en extraktion av tanden vara nödvändig om infektionen inte kan behandlas på annat sätt.

Alveolarresorption är en medicinsk term som refererar till den process där benvävnad i alveolerna, de små luftfyllda säckarna i lungorna där gasutbyte sker, bryts ned och absorberas. Detta orsakas vanligtvis av en inflammatorisk reaktion som följd av en infektion eller skada, till exempel vid lungsjukdomar som COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och tuberkulos.

Denna process kan leda till en förlust av lungvolym och funktion, och kan orsaka symptom som andnöd och hosta. Behandlingen av alveolarresorption beror på den underliggande orsaken, men kan innefatta antiinflammatorisk behandling och antibiotika för att behandla infektioner. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell för att avlägsna skadad lungvävnad.

En "tandprotes, partiell, avtagbar" är en typ av tandprotes som ersätter en del tänder istället för alla. Denna typ av protes är konstruerad så att den kan tas bort och sättas in av patienten själv.

Partiella avtagbara tandproteser tillverkas vanligen av akrylat eller metall, och har klamrar eller klämmor som hålls fast vid de kvarvarande tänderna för att stabilisera protesen i munnen. Dessa klamrar eller klämmor är anpassade till formen på de kvarvarande tänderna och kan vara av metall eller plast.

Det är viktigt att uppehålla god oral hygien när man har en partiell avtagbar tandprotes, för att undvika skada på kvarvarande tänder och munhälsa. Rutinmässiga kontroller hos en tandläkare är också viktiga för att säkerställa att protesen sitter korrekt och inte orsakar några problem.

Tandförkalkning, även kallat dental karies eller tandcancer, är en progressiv och hälsobetonad sjukdom som orsakas av mikroorganismer i munhålan. Den beror på en interaktion mellan mikroorganismer, värdrelaterade faktorer (till exempel tändernas beskaffenhet och salivens sammansättning) och kostfaktorer (till exempel sockerintag).

Förkalkning uppstår när mjölksyra bildas som en produkt av socker och stärkelse, som bryts ned av bakterier i placken på tänderna. Mjölksyran sänker pH-värdet i munhålan och leder till demineralisering av tandens hårda substance (emalj, dentin och cement). Om detta fortsätter utan behandling kan hålbildningar uppstå i tänderna.

För att förebygga förkalkning rekommenderas god oral hygien med regelbunden tandsmittning, fluoridbehandling och en hälsosam kosthållning med begränsat sockerintag.

Den främre kindtanden, även känd som central incisor, är den mest framträdande tanden i över- eller underkäken. Den är placerad i mitten av tandraden och är vanligen en av de första permanenta tänderna som får sitt genombrott (eruption) i munhålan. Främre kindtanden används främst för att bita av mat och har en rak, smal och spetsig form.

I'm sorry for any confusion, but the phrase "ankylos of teeth" is not a standard medical term in English. Ankylosis specifically refers to the abnormal union of bones or joints, often as a result of injury or disease. In the context of dentistry, ankylosis typically refers to the fusion of the tooth root to the surrounding bone, which can lead to problems with tooth movement and alignment.

Therefore, if you are looking for a medical definition related to dental fusion or immobility, I would be happy to help clarify further. However, I would need more information about what you are asking in order to provide an accurate and helpful response.

'Tandpulpa' refererar till den mjuka vävnaden som finns inne i en tands rotkanal och kronan. Den består av blodkärl, nerver, bindväv och lymfkärl. Tandpulpan är mycket känslig för smärta eftersom den innehåller nervändar. Smärta i tandpulpan kan uppstå till följd av karies, skada på tanden eller andra orsaker som utsätter pulpan för irriterande substanser.

I den medicinska kontexten kan "tuggning" definieras som den process då tänder och käkar arbetar tillsammans för att krossa och skärva maten i små delar så att de enkelt kan sväljas och fördigestioneras. Tuggningen är en viktig del av näringsintaget och hjälper också till att stimulera spytproduktionen, underhålla tändernas hälsa och stödja det orala sammanhanget.

I'm sorry for any confusion, but "DMF-index" doesn't seem to have a specific medical definition. It could be that there's a mistake or it's an abbreviation for a term that is not widely recognized in the medical field. DMF is sometimes used as an abbreviation for dimethylformamide, a chemical solvent, but without more context, it's difficult to provide an accurate definition. If you could provide more information or clarify what you mean, I'd be happy to help further!

Tanderosion, även känd som abrasiv erosion, är en process där tanden successivt förlorar sin emalj och dentin på grund av mekanisk påverkan i kombination med en sur miljö. Detta orsakas ofta av att man borstar tänderna för hårt eller med fel teknik, men kan också bero på vanor som att tugga på penor, pipor eller andra hårda föremål. Den sura miljön kan skapas av mat och drycker som innehåller höga nivåer av syra, såsom läskedrycker, fruktjuicer och citrusfrukter.

'Tandhåla' är ett medicinskt begrepp som refererar till munhålan och dess innehåll, inklusive tänder, tandkött, käkar, spott, bakterier och annan flora. Tandhålan är en viktig del av kroppen då den har en nära koppling till vår allmänna hälsa. En sund tandhåla kan bidra till ett lägre riskbelastning för sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och andningsvägsproblem. Dessutom kan en dålig oral hälsa leda till problem som karies, parodontit och ont i tänderna. Det är viktigt att upprätthålla god oral hygien genom att regelbundet borsta tänderna, flossa, använda munvatten och besöka tandläkaren regelbundet för att undvika problem och underhålla en sund tandhåla.

Tandåterinsättning, även kallat implantatprotes, är en metod inom tandvården där en konstgjord tandsylon eller tandrot placeras i käken för att fungera som en fast grund för en ny konstgjord tand eller tandbro. Detta görs vanligtvis när en naturlig tand inte kan återställas eller behöver tas bort på grund av skada, sjukdom eller någon annan anledning.

Den konstgjorda tandsylonen är oftast gjord av titan, ett material som är väl tolererat av kroppen och som kan integreras med benvävnaden i käken genom en process som kallas osseointegration. När den konstgjorda tandsylonen har integrerats med käkbenet kan en konstgjord tand fästas på toppen av sylonen, vilket ger patienten en fungerande och estetiskt tillfredsställande lösning.

Tandåterinsättning är en teknik som har använts under flera decennier och som har visat sig vara en pålitlig och effektiv metod för att ersätta saknade tänder. Den kan även hjälpa till att förhindra benförlust i käken och underlätta för patienten att äta, tala och leva ett normalt liv.

'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).

'Blödande tandkött' kan definieras som en tillstånd där mjukvävnaden runt tänderna, även kallad gingiva, blöder. Detta kan bero på en rad olika orsaker, men ofta är det ett tecken på inflammation i samband med tandplack och/eller parodontit (tandsmältningsjukdom). Andra möjliga orsaker kan vara skada eller trauma till munhålan, vissa mediciner, sjukdomar som hämmar blodets koagulering, eller vissa former av cancer. Om du upplever blödande tandkött rekommenderas du att söka vård hos en tandläkare eller en mun- och käkmottagning för att fastställa orsaken och få behandling.

'Tandben' er på engelsk kendt som 'Dental Pulp'. Det er det bløde væv, der findes inden i tanden. Tandpulpen indeholder blodkar, nerver og bindevæv. Den forsyner tanden med næring og sensorisk følelse. Hvis tandpulpen bliver inficeret eller skadet, kan det resultere i smerte, tandkarse eller abscesser. Derfor er det vigtigt at beskytte tandpulpen mod skader og infektioner, hvilket opnås ved at have en god tandsundhed og gennemgå regelmæssige tandlægeundersøgelser.

Tandresorption (eller odontoklaseri) är en medicinsk term som refererar till den process där tanden successivt bryts ned och absorberas in i käkbenet. Detta orsakas av aktiva celler, osteoklaster, som bryter ner benvävnaden runt tanden. Tandresorption kan leda till smärta, sårbarhet för karies och eventuellt förlust av tanden. Den kan vara relaterad till flera olika medicinska tillstånd, såsom tandlossning, parodontit, tumörer eller hormonella störningar. Behandlingen beror på orsaken till resorptionen och kan innebära bland annat kirurgi, mediciner eller ortodontisk behandling.

'Bett' er en betegnelse for et sykeleiebed, det vil si en plass i et sykehus hvor en pasient ligger og soves. Ordet kommer fra oldengelsk og betytt "seng". I medicinsk sammenheng kan 'bett' også referere til en diagnose eller behandling som en pasient får, men det er mindre vanlig.

"Dental care for the elderly," or "geriatric dental care," refers to the oral health services and treatments provided to older adults, typically defined as those aged 65 and over. As people age, they may face unique oral health challenges, such as an increased risk of tooth decay, gum disease, oral cancer, and dry mouth due to medication use.

Geriatric dental care aims to prevent these issues from developing or worsening, maintain good oral hygiene, and treat any existing conditions to ensure overall health and well-being. This may include regular dental checkups, cleanings, restorative treatments like fillings and crowns, extractions, dentures, and oral surgery when necessary. Additionally, geriatric dental care providers should be aware of the potential impact of medical conditions and medications on their patients' oral health and adjust treatment plans accordingly.

Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som främst drabbar tandkött och käkben. Den kännetecknas av en långvarig, progressiv nedbrytning av parodontet, det vill säga det stödjevävnad som håller tanden på plats. Sjukdomen kan vara asymptomatisk under lång tid, men kan leda till tandlossning och försämrad munsundhälsa om den inte behandlas. Faktorer såsom obehandlad tandkaries, rökning och genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla kronisk parodontit.

Medicinsk sociologi er en gren av sociologien som undersøker de sociale aspekter av sykdom, helse, behandling og sundhetsvæsen. Denne disciplinen ser på hvordan samfunnsmessige faktorer som sosial klasse, kjønn, etnisitet, økonomi og miljø påvirker helse-utfall, sykdomsoppførsel og tilgangen til medisinske tjenester. Medicinsk sociologi kan også fokusere på hvordan individuelle oppfatninger av sykdom og helse formes av sociale normer og vurderinger, samt hvordan medisinske institusjoner og praksiser selv påvirker de som søker behandling.

'Tandprofylax' er en medisinsk betegnelse for forebyggelsen av tannsyken parodontitt (tannbetennelse). Parodontitt innebærer en infeksjon og inflammasjon i det munnhule-ansluttede bindetissystemet som støtter tennene. Tandprofylax kan omfatte forskjellige tiltak, blant annet:

1. Gründlig og regelmessig tannhygiene: Det er viktig å fjerne plakk og bakterier regelmessig ved hjelp av tannbørste, tandtråd og andre tannverktøy.
2. Rutinemessige tannlægekontroller: Regelmessige besøk til tannlægen kan hjelpe å oppdage og behandle eventuelle problemer tidlig.
3. Fjerne risikofaktorer: Nikotin, alkohol og stivnål er faktorer som kan øke risikoen for parodontitt. Det er viktig å redusere bruken av disse substanser.
4. Godt helseforhold: En god allmennesundhet kan hjelpe å redusere risikoen for infeksjon og inflammasjon i munnhuleområdet.
5. Fluoridtillegg: Fluorid kan styrke tannenes overflate og redusere risikoen for hull i tennene.
6. Professionell tannreining: En professionell reining av tannene foretas av en tandlæge eller tannheler og innebærer en grundig rensebehandling av tannene og overflaten under gummitattene for å fjerne hård plakk (tartar).
7. Specielle behandlinger: I noen tilfeller kan tannlægen anbefale bruk av antibakterielle munnvandsprayer, desinfiserende munskylle eller antibiotiske medisiner for å redusere bakterietettheten i munnhuleområdet.

Det er viktig å ha regelmessige tannkontroller og rengjøringer for å holde tannene i god stand og redusere risikoen for parodontitt. Hvis du lider av parodontitt, kan en tidlig behandling hjelpe å redusere skader på tannene og kirurgiske ingrepsbehov.

'Parodontalstatus' är ett begrepp inom tandvården som avser en undersökning och bedömning av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen kring tänderna. Denna bedömning innefattar vanligen följande parametrar:

1. **Djupen på tandköttsfickor:** Detta mäter den djupa fickan mellan tanden och tandköttet, som kallas för sulcus/periodontalpocket. Om dessa fickor är djupare än 3 mm kan det vara tecken på parodontit (tandköttsinflammation).

2. **Tandköttsrecession:** Detta mäter hur långt tandköttet har dragits tillbaka från tanden, vilket kan leda till känslighet och ökad risk för parodontit.

3. **Blödningar:** Om det finns blödningar i tandköttsfickorna när de mäts kan det vara tecken på inflammation eller aktivt ongoing parodontalt sjukdomstillstånd.

4. **Placka och tandsten:** Dessa är hårda beläggningar som bildas av bakterier och mineraler på tänderna, vilka kan leda till karies och parodontit om de inte tas bort regelbundet genom god muntlig hygien.

5. **Mobilitet:** Hur löst tanden sitter i dess alveol (tandköttsfäste) kan också ingå i bedömningen av parodontalstatus.

En fullständig parodontal statusbedömning utförs normalt vid tandläkare eller specialist i parodontologi, och ger värdefull information om individens muntliga hälsa samt behandlingsbehov. Det rekommenderas att en sådan undersökning upprepas regelbundet för att övervaka eventuella förändringar och för att främja goda tänder- och munsalutet.

'Mun, tänder, svalg' är tre viktiga strukturer i människans matspjälkningssystem. Här följer en medicinsk definition för var och en:

1. Mun (Orala hålan): Det är den yttre öppningen till matspjälkningssystemet. Munnen innehåller tunga, gommar och tänder. Den fungerar som ett ingångsport till kroppen för näringsintag och börjar också nedbrytningen av föda genom att krossa och malas den med hjälp av tänderna.

2. Tänder (Tandem): De är hårda, vit-gula strukturer i munnen som används för att bita, skära och mala föda till små delar så att de enkelt kan sväljas och förberedas för nedbrytning av mag-tarmsystemet. Tänder är också viktiga för tal, käkfunktioner och att hålla kinderna uppe.

3. Svalg (Farynx och Ösophagus): Detta är en tunnel som leder från munnen till magen. Den består av två delar: farynx (svalgsäck) och ösophagus (svalsystem). Farynx är den övre delen där föda och luft passerar, medan ösophagus är den långa, muskulösa tuben som för befintlig föda ner i magen. Svalget använder peristaltik (muskelkontraktioner) för att skjuta födan ner i magen.

Independent living är en filosofi och ett sätt att leva som främjar självbestämmande, autonomi och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Det innebär att en person med funktionsnedsättning bor och hanterar sin vardag på ett sätt som är så självständigt och oberoende som möjligt, ofta i eget boende, men med tillgång till de stöd och serviceer som kan behövas för att underlätta det.

Den medicinska definitionen av independent living kan sammanfattas som: "En persons förmåga att leva självständigt i sin vardag, genom att ta självklara beslut och hantera sina egna aktiviteter, med anpassningar och stöd när det behövs, för att uppnå en maximal autonomi och delaktighet i samhället."

Rotfyllning, även känt som rotbehandling eller endodontisk behandling, är en medicinsk procedur där man rengör, formar och fyller ut kanaler i en skadad eller infekterad tandrot. Detta görs vanligtvis med hjälp av specialdesignade instrument och material för att eliminera smittämnen och skydda den omgivande tandköttet från fortsatt infektion.

Under en rotfyllning tas den skadade nerven och blodkärlen bort från rotkanalerna, vilket kallas för avtäckning (eller pulpotomi/pulpectomi). Sedan desinficeras och rengörs kanalerna med hjälp av irrigationsvätskor och medicinska lösningar. Efter att kanalerna är rena och torra fylls de med en speciell, biokompatibel cement och ett gutapercha-material för att försegla och stabilisera tanden. I vissa fall kan det vara nödvändigt att stärka tanden ytterligare med en kompositfyllning eller en krona.

Rotfyllningar utförs vanligtvis av tandläkare specialiserade inom området endodonti, men även allmänpraktiserande tandläkare kan utföra denna procedur. Rotfyllningars syfte är att rädda en skadad tands rot och förhindra att tanden måste extraheras.

'Odontometri' är inget etablerat medicinskt begrepp på svenska eller engelska. Det låter som en kombination av två grekiska ord – 'odontos' som betyder tand och 'metron' som betyder mått. Om du letar efter information om hur man mäter tänder kan du använda begreppet 'tandmätning', men det är inte vanligt förekommande inom medicinsk terminologi.

Om du hade för avsikt att fråga efter 'Odontometry' på engelska, så skulle svaret vara att det fortfarande inte finns någon etablerad definition eller användning av detta begrepp inom odontologi eller medicinsk vetenskap.

Tanddemineralisering är ett medicinskt tillstånd där hårdvävnader i tänderna, som emalj och dentin, bryts ner på grund av för höga nivåer av syror i munhålan. Detta kan orsakas av en överdriven konsumtion av sockerhaltiga livsmedel och drycker, då bakterier i munnen omvandlar sockret till syra som angriper tänderna. Andra faktorer som kan bidra till tanddemineralisering innefattar brist på effektivt tandsmyckande, torr mun och vissa medicinska tillstånd eller behandlingar. Symptomen på tanddemineralisering kan vara svaga, men de kan omfatta vita fläckar eller skavanker på emaljen, lättare brytbarhet av tänderna och smärta eller känslighet i tänderna. För att förhindra eller behandla tanddemineralisering rekommenderas god oral hygien, regelbunden tandsmyckning, en hälsosam kosthållning och möjligen fluoridbehandlingar.

Bronkialspasm är en medicinsk term som refererar till en abnorm contraction eller spasmer av de glatta musklerna i de bronkiala luftvägarna i lungorna. Detta orsakar en snävare passage för luften att flöda in och ut från lungorna, vilket kan leda till andnöd, hosta och/eller bröstsmärtor. Bronkialspasmer kan vara ett tecken på sjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

'Tandreglering' er en behandlingsmetode innen tannlegering, der man bruker fastgjorte enheter for å justere stillingen og funksjonen til tennene. Dette gjøres vanligvis for å korrigere ulike typer av tannfeil, som kan føre til problemer med kjenning, spisning, tale eller æstetikk.

En tandreglering består vanligvis av to dele: en fast del som er fiksert til tennene og eventuelt et par bevegelige deler som brukes til justeringen. Den fastgjorte delen kan være fremstilt av metall, keramikk eller transparante materialer, og inneholder ofte en slags gangsystem som lar behandleren justere tennene gradvis over tid.

Det er vanlig å se barna og unge mennesker med tandregleringer, men også voksne kan benytte seg av denne type behandling. Tandreglering kan være en investering i en bedre tannhelse og økt selvverv, siden riktig stilling og funksjon av tennene kan føre til forbedret munnhygiene, lavere risiko for skader på tennene og eventuelt forebygge behovet for ytterligere tannbehandling i fremtiden.

'Tandlöshet' betyder att en person saknar tänder. Det kan bero på olika orsaker, till exempel ålder, genetik, sjukdomar som diabetes eller cancer, skada från tandsmaksälskare (till exempel tobak), dålig oral hygien eller brist på fluorid i vattenförsörjningen under uppväxten.

Det finns också medicinska tillstånd som kan leda till tandlöshet, såsom Sjögrens syndrom och akromegali. I vissa fall kan tandlöshet behandlas med tandimplantat eller andra tandproteser för att hjälpa personen att återfå sin käkfunktion och estetik.

Protesisk tandförberedelse är en process där tanden prepareras och formas för att kunna bära ett protesiskt tillbehör, som kan vara en krona, bro eller en tandprotes. Under den protesiska tandförberedelsen tar tandläkaren bort någon del av den ursprungliga tanden och skapar en överföringstriss för att hjälpa till att fästa den protesiska applikationen.

Den exakta metoden för en protesisk tandförberedelse kan variera beroende på vilken typ av protesis som behövs och hur många tänder som behöver förberedas. Men i allmänhet innebär det att tanden skärs ned till en viss form och storlek, så att den passar perfekt med den protesiska applikationen.

Det är viktigt att tandförberedelsen utförs korrekt för att säkerställa att den protesiska applikationen sitter rätt, fungerar bra och ser naturlig ut. Ett dåligt utfört arbete kan leda till problem som smärta, lösning eller skador på både tänderna och protesen.

'Behandlingsmetoder' er en samlebetegnelse for de forskjellige tiltakene som en lege eller annen helsepersonale kan bruke for å forbedre en pasientes helsetilstand eller lindre deres symptomer. Behandlingsmetodene kan være medisinske, kirurgiske, fysioterapeutiske, psykologiske eller alternativmedisinske.

Her er noen eksempler på forskjellige behandlingsmetoder:

* Medisinske behandlingsmetoder kan innebære bruk av lægemidler, som kan være i form av piller, injeksjoner eller infusjoner. Disse lægemidlene er designert for å bekjempte sykdommene på forskjellige måter, for eksempel ved å redusere inflammasjon, stanse vekst av bakterier eller drep sjuke celler.
* Kirurgiske behandlingsmetoder innebærer ingreps som gjøres for å fjerne, reparere eller korrigere noe i kroppen. Dette kan inkludere å fjerne tumorer, reparere briste blodkar eller erstattte skadede ledd.
* Fysioterapeutiske behandlingsmetoder innebærer bruk av aktivitet og eksersis for å forbedre funksjonen og reduse smerter. Dette kan inkludere terapi som involverer strekk, styrketraining eller veiledning i hvordan man korrekt bruker en protese.
* Psykologiske behandlingsmetoder innebærer å bruke psykoterapi for å hjelpe pasienten med å forstå og håndtere sine følelser, tanker og adferd. Dette kan inkludere terapi som involverer tale, kognitiv terapi eller behandling med antidepressiva lægemidler.
* Alternative behandlingsmetoder innebærer bruk av metoder som ikke er godkjent av den etablerte medisinske fagforening. Dette kan inkludere akupunktur, kiropraktikk og homøopati. Disse metodene har ofte vært omstridt og det mangler evidens for deres effektivitet.

Det er viktig å huske på at alle behandlingsmetoder har sine fordeler og ulemper, og at valget av en behandling bør baseres på pasientens individuelle behov og ønsker. Det er også viktig å snakke med lege eller annen helsepersonell før man starter en ny behandling for å sikre at den er trygg og effektiv.

... innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om ...
... är namnet på en samling inflammationssjukdomar som kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad. ...
Ledinflammation och andra ledproblem Tandförlust Orolig mage (sjukdomar i bukspottkörteln, förstoppning) Försvagade muskler och ...
Behandling med implantat avser att ersätta en eller flera förlorade tandrötter och inleds med att en titanskruv får läka fast i käkbenet. Behandlingen utförs under lokalbedövning av specialist i kirurgi. Efter en läkningstid som kan variera från ett antal veckor till månader så avslutas behandlingen genom att man fäster kronor eller broar på implantaten. Den största fördelen med implantat är att angränsande tänder inte behöver behandlas och kan lämnas orörda ...
Läkemedel som orsakar muntorrhet ökar risken för tandförlust hos personer med demenssjukdom ...
Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om ...
Tandförlust möjlig riskfaktor för demens. Personer som drabbas av partiell eller total tandförlust har både mindre hjärnvolym ...
Fraktur av tand / förlust av fyllningsmaterial. Även om man frakturerar en liten bit av en tand går det att reparera och bygga ...
För att förhindra tandförlust är det viktigt att ha goda munhygieniska vanor och besöka din tandläkare regelbundet för ... men vi kommer också att diskutera några av de vanligaste orsakerna till tandförlust och ge några tips om hur du kan förebygga ...
Det största problemet är tandförlust och bettfel, patellaluxation (knäledsfel) och HD-fel. Vi har inte det exakta talet för ...
Inflammationer i munnen är ofta förekommande och i många fall symptomfria, och kan i värsta fall leda till tandförlust. Greta, ...
Vad gäller implantatstödd krona vid behandling av patienter med enstaka tandför- lust saknas idag ningen av litteraturen ... man kanske skulle kunna tro utifrån en generell Vad gäller implantatstödd krona vid behandling av patienter med enstaka tandför- lust ...
Detta kan i sin tur orsaka tandköttssjukdomar som gingivit och parodontit, som kan leda till tandförlust om de inte behandlas i ...
... vilket i sin tur leder till tandförlust. Tidiga tecken på parodontal sjukdom är rött tandkött, blödande tandkött och dålig ...
Men om du ser nya symtom uppträda, som dålig andedräkt, förekomst av tandsten eller tandförlust, eller om du ser att han börjar ...
Tandförlust föregår hjärt-kärlsjukdom. Förlorade tänder förutsäger kommande hjärt-kärlhändelser och död. Det konstaterar ...
Forskare ser samband mellan tandförlust och tidig demens Foto: Erica Larsson/SVT. Visa alla (2). Visa alla (2). Forskare ser ... är viktigt att förstå att forskningen hittills bara funnit samband mellan tandförlust och tidigare debut för demens. Det är ... samband mellan tandförlust och tidig demens. Publicerad 7 februari 2022. Norrbotten befinner sig mitt i en tandvårdskris där ...
En av de viktigaste frågorna när det gäller parodontit - hur man förebygger tandförlust - är fortfarande obesvarad. ...
Det största problemet är tandförlust och bettfel, patellaluxation (knäledsfel) och HD-fel. Vi har inte det exakta talet för ...
tandförlust.Men det blir värre.. 3.Denna hund tandborste kan effektivt rengöra hundens tänder, minska risken för sina tänder ...
implantatförlust eller tandförlust när befintlig implantatstödd konstruktion ska byggas om eller byggas ut, eller ...
Tandproteser och/eller partiella tandproteser fyller eventuella luckor som härrör från tandförlust med tandimplantat. Det finns ... så småningom orsakar det förfall och leder till tandförlust. Det är här tandproteser eller partiella tandproteser spelar en ...
Why? 1. YTTERLIGARE TANDFÖRLUST PÅ G Ännu en tand behövs sannolikt dras ut vilket sinkar mina planer igen. Ont ont ont. ...
Det mest effektiva sättet att förhindra tandförlust (och dålig andedräkt) på din hund är att borsta tänderna. Ca. 5 min. ... på lång sikt kan det leda till tandförlust. ...
Om du har drabbats av tandförlust kanske du funderar på vilka alternativ du har för att ersätta de saknade tänderna. Ett ...
Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om ...
... tandvärk och tandförlust. ...
... än 4 rotfyllda tänder Dental attrition Tand Patientavhopp Tandförlust Tandanlag Mjölktand Tandkrona Tandrot Tandframbrott Tand ...
  • Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad. (wikipedia.org)
  • Inflammationer i munnen är ofta förekommande och i många fall symptomfria, och kan i värsta fall leda till tandförlust. (lumoral.se)
  • Detta kan i sin tur orsaka tandköttssjukdomar som gingivit och parodontit, som kan leda till tandförlust om de inte behandlas i tid. (mariatand.se)
  • Med tiden skadar inflammationen den vävnad som fäster tänderna vid käkbenet, vilket kan leda till att kollagenfibrerna som håller tänderna fast vid käkbenet bryts av, vilket i sin tur leder till tandförlust. (lumoral.se)
  • Personer som drabbas av partiell eller total tandförlust har både mindre hjärnvolym och en snabbare försämring av den kognitiva förmågan, visar svensk studie. (tandlakartidningen.se)
  • Om du har drabbats av tandförlust kanske du funderar på vilka alternativ du har för att ersätta de saknade tänderna. (tandlakarejerker.se)
  • Tandproteser och/eller partiella tandproteser fyller eventuella luckor som härrör från tandförlust med tandimplantat. (tandestetik.se)
  • Om du misslyckas med att göra det, kommer det sannolikt att resultera i att plack finns kvar på tänderna, så småningom orsakar det förfall och leder till tandförlust. (tandestetik.se)