"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."
Tätt, fibröst skikt av mesodermvävnad som omger emaljorgansepitelet. Cellerna vandrar så småningom till utsidan av det nyss bildade rotdentinet och ger upphov till cementoblasterna, som avsätter cement på roten som håller på att utvecklas, till fibroblasterna som bildar det parodontala ligamentet, och till osteoblasterna i det växande alveolarbenet.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
En vulkanutbrott är ett plötsligt och ofta explosivt fenomen som inträffar när magma, gaser och sediment tvingas ut genom jordskorpan från en vulkans magmakammare.
En "tand, icke-erupterad" definieras som en tand som ännu inte har brutit igenom den överliggande munhålan eller käkbenet efter att ha passerat genom tandköttsslemhinnan under utvecklingen.
Biverkning i form av hudreaktioner till följd av någon form av intag av, eller behandling med, läkemedel. Utslagen kan variera till utseendet och ge olika typer av sår.
"Tandrotshinna" är en odontologisk term som refererar till en inflammation i tandköttet, det mjuka vävnadslagret runt tanden. Den kan orsakas av en infektion från en karies- eller parodontalförändring, eller en skada på tandköttet. Tandrotshinna visar sig ofta som en röd, svullen och smärtsam fläck i tandköttet, och kan leda till obehag vid konsumtion av heta, kalla, söta eller syrliga livsmedel. I vissa fall kan den utvecklas till en abscess om den inte behandlas tillräckligt snart.
"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.
Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
"En övertänd tand definieras som en tand som inte har någon kvarvarande rotkanal eller rotstumpe och inte längre har någon funktionell anknytning till käkbenet."
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.
Onormalt omfattande bildning av tät, trabekulär benvävnad, vilken leder till patologiska frakturer, osteit, förstorad mjälte med infarkt, anemi och blodbildning utanför benmärgen.
Ett ektopiskt tandframbrott är when a tooth develops and erupts in an abnormal location, not its usual position in the dental arch, which can potentially cause complications such as damage to nearby structures or difficulty with oral functions like chewing and speaking.
"En tand som är infekterad och involverar en inflammation i den omgivande benvävningen, ofta orsakat av odontogen bacterier, kan definieras som 'tand, inkilad'."
"Tandvandring, eller odont drift, är en naturlig process där tänderna rör sig längre och längre ifrån varandra över tiden, ofta orsakad av en onormal kraftfördelning som kan bero på bland annat tandbetesrubbningar eller förluster."
"Tandbildning, även kallad odontogen bildning, är en process där tandkvalster, som är specialiserade celler av ektodermiskt ursprung, differenieras och utvecklas till tänder genom embryologisk utveckling."
En ärftlig (autosomalt dominant eller X-länkad) mineraliseringsrubbning med ofullständig emaljutveckling, som yttrar sig som en mycket tunn och ofta missfärgad tandemalj.
Akneliknande uppblossning av hudutslag.
Det fasta, benartade bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen och som dessutom utgör stöd åt tanden genom att vara fäste för det parodontala ligamentet.
En panoramaradiografi, även kallad panorex eller panoramaskära, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntes av tändernas, käkbenets och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den visar en platt, bred bild som sträcker sig från ett tinneben till det andra och inkluderar både över- och underkäken, tänderna, käkleden och temperomandibulärt ledbandet (TMJ). Panoramaradiografi används vanligen för att undersöka tandpositionering, karies, tumörer, cystor, käkfrakturer och andra patologiska tillstånd i munhålan och ansiktsskelettet.
'Odontoblast' är en typ av cell som finns i tanden och bildar tandemaljen, även kallad tandhylsa eller odontogen epitel. Odontoblasterna är specialiserade celler som producerar dentin, ett mineraliserat vävnadsstruktur som utgör huvuddelen av tanden. Dessa celler har långa utskott, axonliknande prolongeringar, som sträcker sig in i det dentina de själva producerar. När odontoblasterna är aktiva i dentinproduktion kallas de primära odontoblaster, medan de som överlever efter att tandemaljen har bildats och fortsätter att underhålla och reparera dentinet kallas sekundära odontoblaster.
En medicinsk definition av 'tandanlag' är ett sammanhangsorganiserat system av tänder och de strukturer som stöder dem, inklusive käkben, tandkött, ligament och nerver. Tandanlaggens huvudsakliga funktioner är att bryta ned föda för sväljning och att underhålla och forma ansiktets struktur och utseende.
Tandförlust, eller odontiatros, är en patologisk tillstånd där en eller flera tänder faller ut, ofta orsakat av karies, parodontit, trauma eller åldrande.
"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."
Parathyroid hormone type 1 receptor (PTH1R) is a G protein-coupled receptor that binds parathyroid hormone (PTH) and parathyroid hormone-related peptide (PTHrP), leading to increased intracellular levels of cyclic AMP (cAMP) and activation of various signaling pathways. It plays a crucial role in regulating calcium homeostasis by mediating the effects of PTH on bone resorption, renal tubular reabsorption of calcium, and vitamin D metabolism. Genetic mutations in PTH1R can result in disorders such as Blomstrand chondrodysplasia, Jansen's metaphyseal chondrodysplasia, and hypoparathyroidism.
Tillstånd där det förekommer vävnadsskada i undre epidermis tillsammans med inflammatoriska infiltrat i papillärhuden, vilket stör kontakten mellan epidermis och dermis. Lichen planus är prototypen för alla lichenliknande utslag.
Osteoklasten är celler som bryter ner och absorberar bone matrix, vilket leder till benremodelering och återuppbyggnad.
Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.
En mononukleär fagocytkolonistimulerande faktor (M-CSF) som syntetiseras i mesenkymceller.
"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.
"Tooth wear" refererer til den progressive nedbrydning eller slidning af tænderne, der sker som følge af forskellige faktorer som f.eks. tannslid i forbindelse med parafunktioner (som bl.a. knusesyge), fejlagtig brug af tandsøm, kemisk påvirkning eller slid som følge af malingen på tænderne. Det er en naturlig proces, der foregår over tid, men forstærkes ofte af de nævnte faktorer.
Förlust av benvävnad till följd av osteoklastisk aktivitet.
De 32 tänder som delvis ersatt och delvis tillkommit utöver de 20 mjölktänderna.

"Tandframbrott" (odontiatrik terminologi: "caries") är en progressiv, multifaktoriell sjukdom som orsakas av mikroorganismer i tandbeläggningen. Denna process leder till demineralisation och destruktion av hårtandematerialet (tandemaljen), vilket kan resultera i små hål (kaviteter) i tänderna. Tandframbrott kan vara smärtsamt, leda till infektioner och på sikt orsaka problem med käken och tändernas funktion. Behandlingen av tandframbrott kan innebära fyllningar, kronor eller eventuellt extraktion av tanden beroende på graden av skada. Preventiva åtgärder som fluoridbehandling och god oral hygien kan hjälpa till att förebygga uppkomsten av tandframbrott.

En tandssäck (pulpacysta eller odontogenisk kista) är en sluten, membranös struktur som innehåller pulpavävnad och kan förekomma i dentin och cementum av en tand. Den kan vara congenital (född) eller uppstå sekundärt till patologiska processer såsom caries eller trauma. Tandssäckar kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, svullnad och andra symtom beroende på deras storlek och omfattning. I vissa fall kan tandssäckar behöva tas bort genom en procedure som kallas pulpotomi eller pulpectomi för att undvika komplikationer såsom infektion eller abscess.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.

Enligt Mayo Clinic definieras en vulkanutbrott som "när magma (smält jord) trycks upp genom jordskorpan och når ytan." Under ett utbrott kan det frigöras stora mängder av het gas, lava, pyroklastiska material (heta blandningar av gas, aska och fragment av lava), lavabomber (massiva klumpar glödande lava) och aska. Vulkanutbrott kan variera i storlek och intensitet, från små, explosiva utbrott till stora, flöden av lava som kan täcka stora områden.

Enligt medicinskt vett betyder "tand, icke-erupterad" att en tand inte har brutit igenom slemhinnan i munhålan och inte är synlig vid vanlig inspektion. Det kan också kallas för en "obruten tand" eller "icke-exponerad tand". Dessa icke-erupterade tänder kan vara i olika stadier av utveckling och kan vara belägna i benet under tuggmusklerna, innanför andra tänder eller inbäddade under skikt av mjukvävnad. Ibland kan det behövas utföra röntgenundersökningar för att fastställa positionen och utvecklingen av en icke-erupterad tand.

Läkemedelsutslag, eller "drug reaction" på engelska, är en negativ reaktion eller biverkning som uppstår när en individ tar ett läkemedel. Det kan vara en mild, måttlig eller allvarlig reaktion och kan variera från person till person. Läkemedelsutslag kan vara allergiska eller icke-allergiska till sin natur. Allergiska läkemedelsutslag orsakas av ett överdrivet svar hos immunsystemet, medan icke-allergiska läkemedelsutslag beror på en direkt skada på kroppens celler eller organ.

Symptomen på läkemedelsutslag kan variera beroende på vilket läkemedel som orsakar reaktionen och hur känslig individen är för det aktiva ämnet i läkemedlet. Några vanliga symtom inkluderar hudutslag, andningssvårigheter, yrsel, illamående, kräkningar, diarré, svullnad, hosta och feber. I allvarligare fall kan läkemedelsutslag leda till livshotande komplikationer som organfailure eller chock.

Om en individ tror att de upplever en läkemedelsreaktion bör de omedelbart söka vård och informera läkaren om alla läkemedel de tar, inklusive över-den- counters (OTC) läkemedel och naturläkemedel. Läkaren kommer att bedöma om det behövs ytterligare behandling eller om patienten bör sluta ta läkemedlet som orsakar reaktionen. I allvarliga fall kan patienten behöva vård på intensivvårdsavdelningen för att övervaka och behandla komplikationer.

'Tandrotshinna' er en medisinsk term som refererer til en tilstand der en persons tann rotter blir synlige i munnen. Dette skjer vanligvis fordi gommen har trukket seg tilbake fra tennene, ofte pga av tandlosshet eller parodontitt. Tandrotshinna kan ogssa være et teken på at en person har en mer alvorlig form for parodontitt, som kaller for behandling for å forhindre ytterligere skade og eventuell tap av tennene.

Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.

'Mjölktand' är den gemensamma benämningen på de tillfälliga tänderna som ungar däggdjur, inklusive människor, får under det första året av sitt liv. Hos människor kallas de även 'barn tänder'. Mjölktand har en tunnare emalj än permanenta tänder och är inte lika hållfasta. De börjar oftast dyka upp vid sex månaders ålder och alla 20 stycken mjölktänder brukar vara igenom vid ungefär två och ett halvt års ålder. Mjölktänderna kommer sedan att ersättas av permanenta tänder under en process som kallas för tandbyte.

I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.

Medicinskt sett betyder "övertalig tand" att en person har en extra tand som har bildats bredvid eller ovanpå de vanliga tänderna. Detta kallas även supernumerärt tandsystem. Övertaliga tänder är relativt ovanliga och kan vara asymmetriska, vilket innebär att de inte förekommer hos alla personer i ett par. De kan vara fullvuxna eller underutvecklade och kan vara belägna i olika positioner i käken. Övertaliga tänder kan orsaka problem med utvecklingen av andra tänder, tandställning och käkfunktioner.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.

"Alveolarproces" eller "alveolarutskott" är medicinska termer som refererar till en patologisk tillstånd där det förekommer abnormt växt av benvävnad (osteogenes) inne i lungornas alveoler, små luftfickor där gasutbyte sker vid andning. Detta kan leda till andningssvårigheter och andra respiratoriska komplikationer.

Alveolarproces kan förekomma som en komplikation av olika sjukdomar, exempelvis cystisk fibros (CF) eller granulomatös sjukdom, såsom sarkoidos. I vissa fall kan det även vara relaterat till långvarig användning av kortisoninhalatorer för att behandla lungsjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever andningssvårigheter, hosta eller annan andningsrelaterad symptomatologi, för att fastställa diagnos och få behandling så snart som möjligt.

Medicinskt sett kallas Marmorbensjuka (i engelska Marble bone disease) för en sällsynt medfödd skelettstörning som kännetecknas av ovanligt höga nivåer av fosfat i urinen och låga nivåer av calcium i blodet. Denna tillstånd orsakas av ett genetiskt fel på X-kromosomen, vilket resulterar i en defekt i enzymet PHEX (Phosphate Regulating Endopeptidase Homolog, X-linked).

Denna sjukdom påverkar främst skelettet och kan leda till benväxling, smal benstruktur, låg tillväxt, muskelsvaghet, tandproblem och ofta en karakteristisk böjning av underarmarna (nedsatt vinkel mellan armbågen och underarmen). Marmorbensjuka kan vara allvarlig och påverka livslängden om den inte behandlas korrekt. Behandlingen innefattar vanligtvis en kostrik diet med lågt innehåll av fosfat, fosfatbinder och tillförsel av aktivt vitamin D för att reglera fosfat- och calciumnivåerna i kroppen.

Ett ektopiskt tandframbrott, också känt som ektop betydde att tanden är på väg att växa ut eller har vuxit ut på fel plats i munnen. Detta kan inträffa när tanden inte har plats att gro naturligt i käkbenet. I stället kan den bryta igenom skrovliga hud, slemhinna eller muskler i ansiktet, halsen eller näsa. Ektopiskt tandframbrott är ovanligt men kan orsaka smärta, infektion och andra komplikationer om det inte behandlas.

Medicinskt kan "tand, inkilad" översättas till "tooth, impacted." Det innebär att en tand inte lyckats penetrera oralepitheliet och därmed inte har lyckats ta sin normala position i munhålan. Istället sitter tanden kvar delvis eller helt innesluten i käkbenet. Detta kan orsaka smärta, infektioner eller skada till angränsande strukturer.

'Tandvandring' (odontoklasia) är en process där tänder flyttar sig från sin ursprungliga position i käken. Detta kan ske till följd av onormalt tryck eller dragkraft på tanden, vilket kan bero på olika orsaker som tandbjörn, tumme i munnen hos barn, förlorade motstående tänder eller en onormal biomekanisk funktion hos käkmuskulatur och käkleder. Tandvandring kan leda till problem med tandsättningen och behöver ofta behandlas av en tandläkare eller ortodontist för att korrigera tändernas positionering i munnen.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

Amelogenesis imperfecta (AI) er en medisinsk betegnelse for en gruppe arvelige sygdomme, der påvirker udviklingen og strukturen af emaljen på tænderne. Emaljen bliver tyndere, sprødere og mere skrøbelig end normalt, hvilket kan føre til at tænderne hurtigere slidter ned, er mere modtagelige over for karies og har en uregelmæssig form.

Der findes flere typer af Amelogenesis imperfecta, der adskiller sig fra hinanden i symptomer og arvemønster. Nogle former for AI kan også være forbundet med andre sygdomme eller mundhuleproblemer.

Det er vigtigt at søge behandling hos en tandlæge, når man har mistanke om Amelogenesis imperfecta, da tidlig indgreb kan hjælpe med at begrænse skader på tænderne og forbedre tandsundheden. Behandlingsmuligheder kan inkludere fyldninger, kroner, tandforskydningsbehandling eller andet tandpleje tilpasst efter individets behov.

"Acneform eruption" är en medicinsk term som används för att beskriva ett utseende på huden som liknar akne. Detta innebär vanligtvis små, inflammerade prickar eller knölar, ofta fyllda med vit pus eller med en svart "svartpunkt" i mitten. Dessa utslag kan förekomma var som helst på kroppen, men de är vanligast på ansikte, hals, rygg och bröst.

Det är viktigt att notera att en "acneform eruption" inte är samma sak som akne självt, utan snarare ett tecken på någon form av hudirritation eller inflammation som liknar aknesymptom. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive vissa läkemedel, kosmetika, kemikalier och sjukdomar. Om du upplever några acneforma utslag rekommenderar vi att du söker medicinsk rådgivning för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

Tandcement är i medicinsk kontext den benartade substans som håller tanden fast i käken. Det består huvudsakligen av calciumsalter och kolagenfibrer. Tandcementet bildas under fostertiden och fortsätter att utvecklas efter födseln. Det har en viktig funktion som mekanisk buffert mot krafter som verkar på tanden, såsom betttryck och slitage. Dessutom bidrar tandcementet till att skydda tandens rot kanaler från infektioner.

En panoramaradiografi, även kallad panoramic radiography eller panorex, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntetisk bild av tändernas, käkbenens och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den används vanligen inom tandvården för att undersöka tänder, käkar och käkmusklers position och hälsa, särskilt när man planerar komplexa tandbehandlingar som implantat, käkoperationer eller ortodontisk behandling.

I en panoramaradiograf roterar röntgenstrålarna runt patientens huvud medan dennes tänder och käkar förbli stilla. Detta möjliggör en klar visualisering av alla tänderna, käkbenen och närliggande strukturer på en enda film, istället för att behöva ta flera individuella röntgenbilder. Denna metod ger även en bättre överblick över patientens munhåla jämfört med traditionella intraorala röntgenbilder, och är därför användbar när det behövs undersöka potentiala problem som inte kan upptäckas under en vanlig tandröntgen.

Odontoblast är en typ av cell som finns i tanden och är ansvarig för att producera dentin, ett hårt, mineraliserat material som utgör huvuddelen av tanden. Odontoblasterna ligger nära pulpan, den mjuka vävnad som finns inuti tanden, och sträcker sig genom den tunnare tubulära strukturen i dentinet. När tanden utsätts för skada eller smärta kan odontoblasterna reagera genom att producera substanser som aktiverar smärtreceptorer. Dessa celler är viktiga för att hålla tänderna friska och skydda dem från skador och infektioner.

'Tandanlag' är ett medicinskt begrepp som refererar till den struktur och funktion hos en individ eller djurs tänder. Tandanlaggens uppbyggnad inkluderar tänderna själva, kringliggande vävnader såsom tandkött och käkar, samt de nerva och blodkärlsstrukturer som försörjer dem.

Tandanlag består av två huvuddelar: den roterande (icke levande) delen, även kallad tandsubstansen, och den levande delen, även kallad pulpan. Tandsubstanserna inkluderar emaljen (den hårdaste substansen i kroppen), dentin (ett hårt, poröst material under emaljen) och cement (ett bindemedel mellan roten och käkbenet). Pulpan innehåller blodkärl, nerver och andra levande vävnader.

Tandanlagets funktion är att bryta ner maten för smak- och näringsupptag, samt att underlätta tal och andning. Tandanlaget kan också ha en estetisk funktion och vara viktigt för ansiktsformen och utseendet.

Tandförlust, även känd som odontiatri eller dental caries, är en hälsozustand där tandens emaloid, dentin eller cement har skadats orsakat av bakteriersyra i plack. Detta sker vanligtvis när munhygienen försummas och kariesbildande bakterier kan odlas i munnen. Socker och andra kolhydrater som intas i kosten konverteras till syror av dessa bakterier, vilket leder till en nedbrytning av tanden. Tandförlust kan leda till smärta, infektioner, problem med att tugga och tala korrekt samt andningssvårigheter om den inte behandlas.

'Tandkrona' er den del av tannen som ser ut over tandkjøttet etter at kjennetekene har blitt tatt bort ved en fylling eller et hull. Det er den del av tannen som er igjen når det ikke er noen skader eller hull i tannen. Tandkrona kan også være betegnelsen for den ferdige, formede delen av tannen før den bryter seg ut over tandkjøttet under tilsettingen.

Parathyroid Hormone Type 1 Receptor (PTH1R) är en G-proteinkopplad receptor som binder till parathyroideahormon (PTH) och aktiverar signaltransduktionsvägar som reglerar kalciumhomöostas. Denna receptor finns främst i benet, tarmen och njurarna. I benet stimulerar PTH1R osteoklastaktiviteten och brytning av hydroxylapatitkristaller, vilket leder till frisättning av kalcium till blodomloppet. I tarmen ökar receptorn absorptionen av kalcium från tarmen. I njurarna stimulerar PTH1R återupptaget och nedbrytningen av fosfat, samtidigt som det minskar återupptaget av kalcium, vilket leder till ökad utsöndring av kalcium i urinen. Dessa processer hjälper till att reglera kroppens kalciumnivåer och hålla dem inom ett normalt intervall.

Liknoida utslag, även känt som lichenoid dermatit eller lichen planus-liknande utslag, är en hudreaktion som liknar den som ses vid en hudsjukdom kallad lichen planus. Detta kan orsakas av olika faktorer, inklusive läkemedel, sjukdomar eller exponering för kemikalier.

Likenoida utslag visar sig ofta som små, flatiga, purpurröda prickar eller papeler på huden, särskilt på armar, ben och rygg. De kan också vara klumpiga och skala. Ofta är de mycket pruritiska (kliande). I många fall kan de vara smärtsamma eller ömma.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om du anar att du har liknoida utslag, eftersom orsaken bör fastställas och behandlas korrekt. Behandlingen kan variera beroende på orsaken till utslagen, men kan inkludera kortikosteroider, antihistamin, fotoprotektion eller avbrytande av den orsakande substansen.

Osteoklast är en typ av cell som förekommer i benvävnaden och har till uppgift att bryta ner (resorba) och återanvända benvävnad. De är specialiserade celler som hör till det mononukleära fagocytsystemet och är multinukleära, vilket betyder att de innehåller flera kärnor. Osteoklastbildningen stimuleras av olika signalsubstanser, bland annat RANKL (receptoraktiverande kostimulerande ligand), som utsöndras av osteoblaster och andra celler i benvävnaden. När osteoklasterna har fullbordat sin uppgift att bryta ner benvävnaden, undergår de apoptos (programmerad celldöd). Förhöjda nivåer av osteoklastaktivitet kan leda till benförlust och sjukdomar som exempelvis osteoporos.

Tandmissbildningar, även kända som dentala missbildningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i tandsättens utveckling och struktur. Detta kan inkludera allt från en enkel formationsstörning till mer allvarliga defekter som påverkar tändernas funktion och esthétik. Tandmissbildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan vara isolerade eller förekomma i kombination med andra missbildningar eller syndrom. Några exempel på vanliga tandmissbildningar är:

1. Mikrodonti: En tillstånd där tänderna är mindre än normalt.
2. Tandagglutination: När tänderna sitter ihop eller är sammanväxta.
3. Taondiastema: Ett utrymme mellan framtänderna.
4. Hyperdonti: För mycket tänder i käken.
5. Hypodonti: För få tänder i käken.
6. Dysplasi: En abnormitet i tandsmältets utveckling och struktur.
7. Amelogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas emalj.
8. Dentinogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas dentin.

Tandmissbildningar kan behandlas med diverse metoder, beroende på typ och allvarlighetsgrad. Behandlingarna kan inkludera tandreglering, kariesbehandling, rotkanalfyllning, kronor och broar eller till och med kirurgiska ingrepp.

Macrophage Colony-Stimulating Factor (M-CSF) är ett protein som produceras och sekreteras av olika celltyper, inklusive fibroblaster, endotelceller och inflammatoriska celler. Det fungerar som en hematopoietisk growth factor och spelar en viktig roll i regleringen av proliferation, differentiering och överlevnad av monocyter/makrofager. M-CSF binder till sin receptor, CSF1R, på monocyter/makrofagprekursorceller och aktiverar en signalkaskad som leder till cellcykeln och differentiering till makrofager. Dessa celler är viktiga i immunförsvaret genom att de fagocyterar främmande partiklar, presenterar antigen för T-celler och producerar cytokiner som reglerar inflammatoriska svar.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

'Tooth wear' refererer til den progressiva nedbrydning eller slidning af tænderne, der ikke er forårsaget af karies (tand sygdom). Der findes tre hovedtyper af tooth wear:

1. Abrasion: Det er slidning på tandsubstanser, ofte forårsaget af ydre faktorer som fejlagtig brug af tandbørste, brugen af skarpe eller hårde mundhygiejne redskaber eller habituelt knoglevævsbid (bruxisme).

2. Erosion: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af kemiske processer, ofte som følge af indtagelse af syreholdige drikkevarer, sur frugt eller mavesyre, der kommer i kontakt med tænderne.

3. Attrition: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af tandemnering, hvor to tænder gnides mod hinanden under funktionel slid eller ved fejlplacerede tænder.

Tooth wear kan føre til ændringer i tændernes form og funktion, samt være årsag til smerter, hypersensitivitet og øget risiko for karies og parodontitis.

'Bensresorption' er en medisinsk betegnelse for den proces, hvor kroppen absorberer (tager op) bensen fra det miljø, den udsættes for. Bensen er en type hydrokarbon, der findes naturligt i olie og gas, men som også kan frigives under forskellige industrielle processer og forureningsepisoder.

Lange tids udsættelse for høje niveauer af bensresorption kan være skadeligt for helbredet, især for centralnervesystemet, reproduktionssystemet og immunsystemet. Derfor er det vigtigt at mindske eksponeringen for bensen så meget som muligt, særligt for arbejdere i industrier med høj risiko for bensudlægning, såsom olie- og gasindustrien.

'Permanent teeth setup' refererar till de slutgiltiga tänderna hos människor som ersätter de tidigare tillfälliga milk tänderna. Den permanenta tanduppsättningen består av 32 tänder för de flesta vuxna, inklusive 8 framtänder (incisiver), 4 hörntänder (caniner), 8 kindtänder (premolarer) och 12 molarer (inklusive de visdomstanden). Den permanenta tanduppsättningen börjar gro i käkbenet under barndomen och fortsätter att komma ut genom tandutvecklingen under ungdomen och tidiga vuxenlivet.