Tandgnissling under sömn
Tandgnissling
Tooth Wear
Sömn
Tandocklusion, traumatisk
Käkledssyndrom
Nagelbitning
Tuggmuskler
Stört uppvaknande
Bett
Sömn, REM
Sömnstörningar
Dental attrition
Orgasm
Encyklopedier, principer
Massage
Tand
Huvudvärk
Huvudvärksproblem
Spänningshuvudvärk
Klusterhuvudvärk
Riskfaktorer
Vaskulär huvudvärk
Tandgnissling under sömn, även känt som sleep bruxism, är en medveten eller omedveten aktivitet där personen pressar tänderna eller värjer på dem under sömnen. Det kan orsaka ohälsa till tänderna och käkmusklerna, samt leda till besvär som huvudvärk, smärta i ansiktet och öronen, och ökad känslighet för tänder. Tandgnissling under sömn kan vara relaterat till stress, vrede, ångest eller andra psykiska faktorer, men även till abnormalitet i det centrala nervsystemet eller till bruk av vissa läkemedel. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av patientens symptom och en polysomnografisk undersökning under sömn. Behandlingen kan innefatta användande av en skyddsmunskydd, beteendeterapi, stresshantering och i vissa fall läkemedel.
'Tandgnissling' er en medisinsk betegnelse for en bakteriel infeksjon i tandkotten, som oftest forekommer ved dårlig tannhygiene og opmærksomhed på tandsundheden. Infeksionen fører til at bakterier trænger ind i tandkødets bløde væv og danner en infektion, der kan være smertefuld og med svulst under eller rundt om den berørte tand. Andre symptomer kan inkludere:
* Sårpine
* Sværhed ved at bide og kauere
* Følelse af varme eller kolde følelser i tænderne
* Usædvanlig lugt fra munden eller dårlig anden
* Svulst i ansigtet, halsen eller lymfen
* Åben mundgang og sværhed ved at åbne munden
* Feber og træthed (i alvorlige tilfælde)
Hvis tandgnissling ikke behandles korrekt, kan infektionen sprede sig til andre dele af kroppen og forårsage alvorligere helbredsproblemer. Derfor er det vigtigt at søge professionel tandsundhedsbehandling hvis man formoder at have tandgnissling.
'Tooth wear' refererer til den progressiva nedbrydning eller slidning af tænderne, der ikke er forårsaget af karies (tand sygdom). Der findes tre hovedtyper af tooth wear:
1. Abrasion: Det er slidning på tandsubstanser, ofte forårsaget af ydre faktorer som fejlagtig brug af tandbørste, brugen af skarpe eller hårde mundhygiejne redskaber eller habituelt knoglevævsbid (bruxisme).
2. Erosion: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af kemiske processer, ofte som følge af indtagelse af syreholdige drikkevarer, sur frugt eller mavesyre, der kommer i kontakt med tænderne.
3. Attrition: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af tandemnering, hvor to tænder gnides mod hinanden under funktionel slid eller ved fejlplacerede tænder.
Tooth wear kan føre til ændringer i tændernes form og funktion, samt være årsag til smerter, hypersensitivitet og øget risiko for karies og parodontitis.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.
Tandocklusion, traumatisk, refererer til en skade på en tand som følge af ydre trauma, såsom et stort slag eller et fald. Denne type skade kan resultere i revner, sprækninger eller brud i tanden, og i særdeleshed hvis pulpaen (den levende del af tanden) bliver påvirket, kan det medføre smerter, infektioner og andre komplikationer. I værste fald kan tandens struktur være så ødelagt at den må udvides eller fjernes fuldstændigt. Traumatisk tandocklusion kan også medføre skifte i tandsmørhviditeten og -formen, især hos børn, hvis tænderne stadig er under udvikling.
Medicinskt sett är massetermuskeln (i engelska, masseter muscle) en muskel i kindrädet hos människor och andra däggdjur. Den är en av de fyra käkmusklerna som kontrollerar rörelserna hos underkäken. Massetermuskeln har sitt ursprung från två huvudsakliga delar: den zygomatiska arken (en benstruktur i kindbenet) och den temporala fossan (en fördjupning på tinningbenet). Dessa muskelfibrer fäster sedan vid den nedre, främre delen av underkäken.
Massetermuskeln har två huvudsakliga funktioner: den hjälper till att lyfta upp underkäken så att överkäken och underkäken stängs (mandibular closure), samt den drar också underkäken bakåt och sidledes (mandibular elevation and lateral movement). Dessa rörelser är viktiga för aktiviteter som käkar, tugga och prata.
'Käkledssyndrom' är ett samlingsbegrepp för en rad olika symptom och sjukdomar som alla har med käkleden (temporomandibulär leden) att göra. Enligt Mayo Clinic kan symtomen på käkledssyndrom inkludera:
* Smärta i ansiktet, käken, tänderna, halsen, skuldrorna eller öronen
* Knakande eller skvattande ljud från käkleden när man öppnar och stänger munnen
* Ont vid att tugga, bita eller öppna munnen helt
* Känsla av trötthet i ansiktet
* Svårigheter att öppna munnen fullt ut
* Ömsom slutna, ömsom öppna käkar vid nattetid (vilorumuskelspasmer)
* Förändrad hörsel och/eller tinnitus (ljud i örat)
Det är värt att notera att många av dessa symtom också kan vara relaterade till andra sjukdomar eller skador, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever några av dem. En tandläkare eller en specialist inom ansikts-, käk- och halskirurgi (maxillofacial kirurg) kan undersöka orsaken till symtomen och ge en korrekt diagnos och behandling.
'Nagelbitning' är ett beteende där en individ biter på sina naglar med tänderna. Det kan vara ett vanegående beteende eller i vissa fall ett symptom på ett underliggande tillstånd, som exempelvis ångest eller tvångssyndrom. Nagelbitning kan leda till skada på naglarna och omgivande hud, öka risken för infektioner och i vissa fall orsaka smärta.
Tuggmuskler, även kända som ka muscles (masseter muscle) och temporalis muscle, är en typ av skelettmuskler i ansiktet som används när man tuggar mat. De hjälper också till att öppna och stänga munnen. Tuggmusklerna är de starkaste musklerna i ansiktet och sitter på varsin sida av ansiktet, längst bak i kindbenen.
'Störd uppvaknande' är ett medicinskt tillstånd där en individ har besvär med att vakna upp från sömn och kan ha antingen problem med att fullständigt vakna upp eller upplever en förvirrad och desorienterad känsla under uppvaknandet. Detta tillstånd kallas även somnambulism eller sömngång och är vanligast hos barn, men kan också förekomma hos vuxna.
Störd uppvaknande kan vara farligt eftersom den drabbade personen kan ha förlust av minne, vara desorienterad och utföra handlingar utan att vara medveten om dem. Detta kan leda till olyckor eller skador, särskilt om individen befinner sig i en farlig miljö under uppvaknandet. I allvarliga fall kan stört uppvaknande vara ett tecken på underliggande neurologiska sjukdomar och kräver därför ytterligare utvärdering av en läkare.
'Munandning' är en medicinsk term som refererar till den process där man tar bort bakterier, död vävnad och främmande partiklar från munhålan. Detta görs vanligtvis med hjälp av diverse instrument som exempelvis munstreck, skrapor och spacklor. Munandningar utförs ofta som en preventiv åtgärd för att förebygga infektioner och andra komplikationer i munhålan, men kan även behövas vid behandling av olika sjukdomstillstånd såsom parodontit (tandköttsinflammation) eller karies.
'Bett' er en betegnelse for et sykeleiebed, det vil si en plass i et sykehus hvor en pasient ligger og soves. Ordet kommer fra oldengelsk og betytt "seng". I medicinsk sammenheng kan 'bett' også referere til en diagnose eller behandling som en pasient får, men det er mindre vanlig.
REM-sömn, eller Rapid Eye Movement-sömn, är en typ av sömn som karakteriseras av snabba ögonrörelser, höjd hjärtslag och andningsfrekvens, och aktiva drömmar. Under REM-sömnen är hjärnan mycket aktiv, nästan lika aktiv som när man är vaken. Det är under denna fas av sömnen som de flesta drömmarna inträffar. REM-sömnen är en del av den normala sömncykeln hos människor och djur, och den alternerar med icke-REM-sömn under en typisk nattsömn.
Sömnstörningar (Sleep Disorders) är en grupp medicinska tillstånd som kännetecknas av oönskade eller abnorma sömnbeteenden och/eller sömnrelaterade symtom. Dessa störningar kan påverka mängden, kvaliteten och regleringen av sömnen och leda till negativa konsekvenser under vakenhetstiden. Sömnstörningar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och karaktär, exempelvis insomnier (svårigheter att somna in eller stanna sovande), sömnlöshet (olämpliga uppvaknanden under natten eller tidigt på morgonen), sömnapné (andningsstörningar under sömn), parasomnier (abnorma beteenden under sömn) och circadian rythmstörningar (avvikande sömntider). Sömnstörningar kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion, mental hälsa, arbets- och skolprestationer samt kvaliteten på livet. Vissa sömnstörningar kan också vara förknippade med underliggande medicinska eller psykiatriska tillstånd.
'Käkled' refererar till den lägre leden i ansiktsskelettet som förbinder underkäken (mandibulan) med tinningbenet (temporale). Denna led består av två delar: en konkav del på tinningbenet, glenoid fossa, och en konvex del på undersidan av underkäken, condylus mandibulae. Käkleden är en kondylär led, vilket innebär att den består av en rund, rörlig del (condylus) som rör sig i en grop eller fossa (glenoid fossa).
Käkledens främsta funktion är att möjliggöra öppning och stängning av munnen, samt sidväxling av underkäken. Dessa rörelser är viktiga för aktiviteter som äta, tala och andas.
'Dental attrition' är en medicinsk term som refererar till tandslitage, det vill säga nötning eller slidning bort av tändernas kronor som orsakas av kontakt mellan över- och underkäken under funktionella eller parafunktionella bettet. Detta kan inträffa på naturlig väg under vanlig tandbettning, men kan också förvärras av onormala bettrelaterade vanor som exempelvis kroniska knackningar med tänderna eller hårt pressande ihop av tänderna. Attrition leder till att tänderna minskar i höjd och kan ge upphov till smärta, känslighet och förändringar i bettets funktion.
En orgasm är en intensiv, kortvarig sexuell respons som vanligtvis följer efter en fas av hög spänning och muskulär påfrestning. Under en orgasm upplever individen starka, rytmiska kontraktioner i genitalområdet, inklusive livmodern hos personer med uterus, och prostatan hos personer med penis. Orgasmen är ofta, men inte alltid, föregången av en känslomässig upphetsning och fysisk stimulans till genitalierna. Den är vanligtvis förknippad med starka känslor av glädje och tillfredsställelse.
Det är värt att notera att orgasmer kan upplevas på olika sätt beroende på personliga, fysiska och psykologiska faktorer. För några kan det vara en mycket intensiv upplevelse medan andra kan ha mer subtila upplevelser. Det finns också variationer i hur länge en orgasm varar och hur ofta den upplevs. Alla dessa aspekter kan variera mellan olika individer och även för samma individ under olika tillfällen.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
Medicinskt sett kan massage definieras som manipulation av mjuk vävnad, till exempel musklerytm, hud och bindväv, med händerna eller med hjälp av mekaniska enheter. Massage används ofta för att lindra smärta, främja rörelsefrihet, minska stress och öka blodflödet till musklerna och andra kroppsdelar. Det finns också olika slags medicinska massage som är specialiserade för att behandla specifika medicinska tillstånd, såsom sportmassage, svullnadsreducerande massage och neurologisk massage.
'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.
Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.
Huvudvärk definieras inom medicinen som en obehaglig känsla eller smärta i huvudet eller halsen. Den kan variera i styrka, från mild till stark, och kan kännas utlöst av olika orsaker såsom spänningar i musklerna i halsen och huvudet, blodbrist i hjärnan, infektioner eller andra sjukdomar. Huvudvärkar kan vara akuta eller kroniska, beroende på om de varar under en kortare eller längre tidsperiod. Symtomen kan också variera, inklusive tryck eller smärta, stickningar, pulseringar eller brännande känslor i huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk vara ett tecken på en livshotande sjukdom och kräver då akut medicinskt ingripande.
"Huvudvärksproblem" är inte en etablerad medicinsk diagnos, men huvudvärk kan vara ett återkommande eller bestående symptom hos en individ med olika underliggande orsaker. Enligt International Classification of Headache Disorders (ICHD) delas huvudvärkar in i primära och sekundära huvudvärksstörningar.
Primära huvudvärksstörningar är de som inte har någon underliggande sjukdom eller skada som orsak, exempelvis:
1. Migrän: En återkommande typ av huvudvärk som ofta associeras med ögonont tyngd, illamående, kräkningar och/eller ljuskänslighet eller ljudkänslighet. Det finns olika former av migrän, inklusive klassisk migrän (med aura) och vanlig migrän (utan aura).
2. Tensionstyp huvudvärk: Den vanligaste typen av huvudvärk som kännetecknas av tryck eller smärta på båda sidor av huvudet, ofta i nacken och skuldrorna. Smärtan tenderar att vara lindrig till måttlig och kan kännas som en band runt huvudet.
3. Klusterhuvudvärk: En sällsynt men mycket smärtsam typ av huvudvärk som ofta upplevs i anfall, vanligen på samma sida av huvudet, och kan vara förknippad med tårflöde, rinnande näsa eller ögonrodnad.
Sekundära huvudvärksstörningar orsakas av en underliggande sjukdom eller skada, exempelvis:
1. Huvudvärk på grund av hjärt-kärlsjukdom
2. Huvudvärk på grund av infektion
3. Huvudvärk på grund av trauma
4. Huvudvärk på grund av neurologisk sjukdom
5. Huvudvärk på grund av substansmissbruk eller medicinskt behandling
Om du lider av återkommande huvudvärk eller en huvudvärk som är ovanligt stark eller annorlunda än vanligt, bör du söka vård hos din läkare för att utreda orsaken och få rätt behandling.
Spänningshuvudvärk, även känd som tensionstyp av huvudvärk eller muskelspasmodihuvudvärk, är en typ av primär huvudvärk som definieras av International Headache Society (IHS) i deras klassificeringssystem för huvudvärksrubriker.
Enligt IHS kriterier är spänningshuvudvärk en typ av huvudvärk som uppfyller följande kriterier:
A. Huvudvärken uppträder på båda sidor av huvudet, oftast omfattar pannan, tinningarna och bakhalsen.
B. Karaktären av huvudvärken är tryck eller smärta, inte pulsationsartad.
C. Intensiteten av huvudvärken är låg till måttlig.
D. Huvudvärken varar i 30 minuter till 7 dager.
E. Ingen associate symptom eller tecken som något av följande: nackstelhet, sårighet för ljus och ljud, illamående eller kräkningar.
F. Huvudvärken inte kan förklaras av någon annan underliggande medicinsk sjukdom eller skada.
Spänningshuvudvärk är ofta relaterad till stress, anspänning och felaktiga hållningar som orsakar spasmer i musklerna i huvudet och nacken. Den kan behandlas med avslappningsövningar, värmebehandling, massage, mediciner som muskelavslappnande läkemedel eller ibuprofen, samt livsstilsförändringar som att reducera stress och förbättra sömnen.
Klusterhuvudvärk, även känd som klusterheadache eller histaminkranie, är en sällsynt och mycket smärtsam neurologisk sjukdom som orsakas av ett plötsligt och intensivt ökat blodflöde till hjärnhinnorna. Klusterhuvudvärk kännetecknas av extrema, ensidiga huvudvärkar som ofta upplevs runt eller bakom ett öga och kan vara förknippad med tårflöde, rinnande näsa, svullnad eller rodnad på den ena kinden, och/eller små pupiller. Anfallen tenderar att inträffa i "kluster" eller serier som varar från veckor till månader, följt av långa perioder utan huvudvärk (remission). Klusterhuvudvärk drabbar ofta män mer än kvinnor och tenderar att debutera under unga vuxenåldern. Den exakta orsaken till klusterhuvudvärk är fortfarande okänd, men forskning tyder på att det kan finnas en genetisk komponent involverad. Behandlingen av klusterhuvudvärk kan innefatta syreinandning, sumatriptan, preventiv medicinering och andra behandlingsmetoder som kirurgi eller neuromodulering.
Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.
'Vaskulär huvudvärk' är ett samlingsbegrepp för olika typer av huvudvärksbesvär som orsakas av problem med kroppens blodkärl. Det innefattar till exempel migrän, klusterhuvudvärk och temporala artärit. Dessa tillstånd kan variera i svårighetsgrad och symptom, men de har alla med common denominator att de påverkar blodflödet i hjärnan eller omgivande kärl.
Migrän är en typ av vaskulär huvudvärk som ofta karaktäriseras av starka, pulsifierande smärtor på ena sidan av huvudet, samt ibland även sömnighet, illamående och ljuskänslighet. Klusterhuvudvärk är ett annat tillstånd som orsakas av problem med kroppens blodkärl, och kännetecknas av intensiva, ensidiga smärtor i ansiktet eller huvudet, ofta i anslutning till ögat. Temporal artärit är ett inflammatoriskt tillstånd som orsakar irriterande smärtor och hårdheter i tinningarna, samt ibland även feber och trötthet.
I allmänhet behandlas vaskulära huvudvärkssymptom med läkemedel som hjälper till att lindra smärtan och/eller reducera inflammationen i blodkärlen. I vissa fall kan också livsstilsförändringar, såsom stressreduktion och rökavvänjning, vara användbara för att hantera symtomen.
Migrän är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av perioder av ofta ett sidoliknande, recurrerande huvudvärk som kan vara intensiv och vara associerad med någon eller alla av följande symptom: ögonflimmer, överkänslighet för ljud och ljus, kräkningar, yrsel och förvirring. Migrän kan delas in i två huvudtyper: migrän utan aura (tidigare kallad vanlig migrän) och migrän med aura (tidigare kallad klassisk migrän). Aura är en reversibel neurologisk störning som ofta består av synstörningar, men kan också inkludera känsel- eller talrubbningar.
Det finns även andra typer av migrän, såsom hemiplegisk migrän och retinal migrän, som är sällsynta men kan vara mycket allvarliga. Migrän kan också förekomma tillsammans med andra neurologiska tillstånd, såsom epilepsi eller Parkinsons sjukdom.
Migrän orsakas av en kombination av genetiska och miljöfaktorer, och den exakta mekanismen som orsakar migrän är inte fullständigt förstådd. Vissa läkemedel och livsstilsförändringar kan hjälpa att förebygga och behandla migränanfall.
Bruxism
Bruxism - Wikipedia
Botox - Beauty Kliniken
Lila/rosa napp - Dalille
Rosa/lila napp - Dalille
Gul/grön napp - Dalille
Orange/gul napp - Dalille
övningar
Trött tand på morgonen - PrivattandläkarnaPrivattandläkarna
Huvudvärk hos barn | Doktorn.com
9 Produkter som hjälper dig sova gott - Sovgottnu.se
Cetirizin Apofri, filmdragerad tablett 10 mg | DOZApotek.se
Mam - Varumärken
Med Rätt Att Vara - Page 5 - För den stora och lilla familjen
Klicka för utskrift
Våra behandlingar - bene
Så väljer du liggunderlag och gaskök för ditt äventyr - PXA
Movicol - handla online - Apotek Hjärtat
Makeup Revolution Super dewy Liquid Blush 15 ml - Apotek Hjärtat
Nike Air Max Front, Nike Air Max 1 Vt Qs, Nike Air Max 2011 White Leather
Nike Air Max 1 Outfit, Nike Air Max Tjejer, Nike Air Max 90 Göteborg
Besk smak i munnen & hur du lindrar besväret | GUM®
Sömnstörningar hos barn och ungdomar
stress
Lila/rosa napp - Dalille
Hela vårt sortiment | köp direkt på Apoteket.se | Apoteket
Antibite » Omdömen och recensioner 2023 ✓
Terminologi - Fråga Röntgendoktorn
Huvudvärk - symptom, orsaker och behandling| Kry
Stressrelaterad käksmärta: Hur man hanterar det
Referat från två parallellseminarier på CPUP-dagarna 2019 - CPUP
Ipren | DOZ Apotek.se
Vårda huden, vi har krämer och lotion för alla! | DOZ Apotek.se
Nutramigen - Varumärken
Salutogent arbetssätt Bräcke diakoni
BältrosMette H - A Desire 2 InspireScandinavisk livsstilblogg om spirituel ren hälsa. Vägen till omställning - inre såväl som...
Bellman Maxi Pro Samtalsförstärkare - Apotek Hjärtat
Bruxism3
- Bruxism (från engelska bruxism, bildat ca. 1930 till klassisk grekiska βρύχειν, aoristus ἔβρυξα 'gnissla' och βρυγμός 'gnissling') är den medicinska termen för tandgnissling och -pressning. (wikipedia.org)
- Botox kan även användas vid besvärande arm- och hand svettningar samt vid behandling av migrän, tandgnissling (bruxism) och tandpressning. (beautykliniken.se)
- Botox kan även användas vid besvärande arm- och handsvettningar samt vid behandling av migrän, Tandgnissling (bruxism) och tandpressning. (beautykliniken.se)
Bettskena2
- För många hjälper en bettskena för att få en god natts sömn. (xn--kpa-bettskena-imb.se)
- Testa dessa övningar mot tandgnissling så kanske behovet av bettskena minskar. (xn--kpa-bettskena-imb.se)
Tandpressning1
- Tandpressning eller tandgnissling är mycket vanligt vid stress eller annan psykisk ohälsa. (ptl.se)
Problem2
- Har du problem med din sömn finns det produkter som hjälper dig sova gott . (sovgottnu.se)
- Om du upplever problem som spänningar i käkmusklerna eller till och med huvudvärk och migrän, så kan det vara kopplat till tandgnissling. (benetandvard.se)
Samt1
- Skenan används i överkäken och minskar skador på tänderna och minskar spänningar och värk samt förhindrar ljud som uppkommer i samband med tandgnissling. (sovgottnu.se)
Minska risken2
- Lagom mätt är bäst för en god sömn.Vill du minska risken att drabbas kan du dra ner på alkohol,rökning och koffein. (xn--kpa-bettskena-imb.se)
- En bettskena från Antibite kan hjälpa till att minska risken för huvudvärk och migränanfall genom att förhindra tandgnissling. (omdomesstalle.se)
Barn2
- Om sömnhygien och givna råd, tillsammans med psykologisk behandling, bedöms otillräckligt övervägs kortvarig behandling med melatonin vid svår sömn- störning för barn från två års ålder samtidigt som sömnråden följs. (5dok.org)
- Hos barn med CP är det vanligt med tandgnissling, något som snabbt kan ge ett omfattande tandslitage. (cpup.se)