Tandköttstumörer
Tandköttsinflammation
Epitelfäste
Tandköttshyperplasi
Tandköttsöverskott
Gingival fibromatos
Tandköttsplastik
Gingivektomi
Parodontal protes
Munslemhinna
Tandlossning
Orala ulcerationer
Tandköttsvätska
Parodontalt status
Hårdgom
Oralkirurgiska tekniker
Hörntand
Blödande tandkött
Parodontologi
Root Planing
Parodontal ficka
Bindväv
Maxilla
Tunga, fissurerad
Kronisk parodontit
Fibrom, ossifierande
Läppsjukdomar
Tandförflyttning
Parodontala sjukdomar
Odontogena cystor, förkalkade
Munsjukdomar
Tandframbrott
Periodontal Attachment Loss
Pigmenteringsrubbningar
Underkäke
Aggressiv tandlossning
Parodontium
Ameloblastom
Munbotten
Färg
Tandregleringshjälpmedel
Tandrot
Mun
Prevotella intermedia
Zirkonium
Porphyromonas gingivalis
Kindtand
Plack
Fibroblaster
Färgmätning
Epitel
Hornämnen
Skivepitelkarcinom
Tandkött
Kollagen
Hundar
Uppföljningsstudier
Tidsfaktorer
RNA, budbärar
Tandköttstumörer (odontogenic tumors) är en benämning på en grupp sällsynta till återkommande, godartade eller elakartade tumörer som har sitt ursprung i odontogent vävnad, det vill säga tandkött, käkben och tandbrosk. Tandköttet är ett speciellt slags broskvävnad som omger tändernas rötter och hjälper till att bilda och underhålla dem.
Det finns många olika typer av tandköttstumörer, men de flesta är godartade (icke elakartade) och växer långsamt över tid. Några exempel på vanliga former av godartade tandköttstumörer inkluderar:
1. Ameloblastom: Denna typ av tumör utgår från ameloblastcellerna, som annars hjälper till att bilda emaljen på tänderna. Ameloblastomer är oftast lokaliserade i underkäken och kan vara väldefinierade eller infiltrerande i sin tillväxt.
2. Odontom: Detta är en blandning av tandkött och tandbroskvävnad, som ofta bildar små, välavgränsade knölar eller cystor i käken. De flesta odontomer upptäcks hos barn och unga vuxna och är vanligtvis godartade, men kan i sällsynta fall vara elakartade.
3. Adenomatoid odontogenic tumor (AOT): Denna typ av tandköttstumör utgår från epitelceller som annars hjälper till att bilda tandemaljen och tandkörteln. AOT är oftast lokaliserade i överkäken och tenderar att växa långsamt över tid.
Elakartade (maligna) tandköttstumörer är mycket ovanligare än sina godartade motsvarigheter, men kan inkludera cancerformer som ameloblastisk carcinom och primärt intraosseär odontogen karzinom. Dessa typer av tumörer kräver aggressiv behandling, ofta kirurgi följt av strålbehandling eller kemoterapi.
I allmänhet är prognosen för de flesta godartade tandköttstumörerna mycket god efter att de har opererats bort. Dessa tumörer tenderar att växa långsamt och sällan sprider sig till andra delar av kroppen. Vissa typer av tandköttstumörer, som ameloblastom, kan dock ha en tendens att återkomma efter behandling, så det är viktigt att patienten följs upp regelbundet av en oral- och maxillofacial kirurg eller en tandläkare specialiserad på munhåla och ansiktskirurgi.
'Tandköttsinflammation' (latin: Gingivitis) är en inflammatorisk reaktion i tandköttet (gingiva), orsakad av plack och/eller tandsten. Plack är en biofilm av bakterier som ansamlas på tändernas ytor, särskilt vid tandsäckarnas öppningar. Om placken inte tas bort kan den leda till inflammation i form av rödvinet, svullnad och blödningar i tandköttet. Tandköttsinflammation är en reversibel tillstånd som ofta kan behandlas med effektiv muntlig hygien och professionell tandsjukvård. Om den inte behandlas kan den leda till mer allvarliga orala sjukdomar, såsom parodontit (tandsäckssjukdom).
"Epithelial attachments" er en medisinsk terminologi som refererer til forskellige typer strukturer som holder epitelgevebe sammen med det underliggende væv. Disse forbindelser kan inkludere desmosomer, hemidesmosomer og tunneldannelser (tight junctions). De sørger for at holde de epiteliale celler sammen og hjælpe til at kontrollere hvad der passerer gennem dem.
Tandköttshyperplasi är en tillstånd då tandköttet, den mjuka vävnaden som omger tänderna, ökar kraftigt i volym. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom hormonella förändringar under graviditet eller som en biverkan till vissa mediciner, till exempel antiepileptika och blodtrycksmediciner. I vissa fall kan tandköttshyperplasi också vara relaterat till vissa sjukdomstillstånd, såsom leukemi eller HIV. Symtomen på tandköttshyperplasi innefattar ofta röd, ömsom smärtsamt ökat tandkött som kan täcka en del av tänderna. Behandlingen kan bestå av kirurgisk reduktion av överflödigt tandkött eller ändring av underliggande orsaken om det går att identifiera och behandla den.
Tandköttsrecession är en tandläkarterm som definierar erosion eller bortförsel av tandköttet och den underliggande benvävnaden, vilket resulterar i att tanden blottas och korntander visas. Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel tandborstning som är för hårt eller felaktigt, parodontit (tandköttsinflammation), skada eller onormal slidstress. I vissa fall kan genetiska faktorer spela in också. Tandköttsrecession kan vara smärtsam och leda till känslighet för temperatur- och tryckvariationer, samt öka risken för dental cementangiolys och parodontit. Behandlingen av tandköttsrecession kan innebära metoder som tandborsttekniköversikt, användning av mjukare borstar och tandpasta, parodontal behandling eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.
'Tandköttsöverskott' (odontogenic keratocyst) är en sällsynt, men aggressiv odontogen tumör som utgår från rester av tandkörtel (epitel). Den kan vara asymptomatisk under lång tid och upptäckas ofta av slump eller vid rutinmässiga tandkirurgiska ingrepp. Tumören växer långsamt och kan infiltrera benvävnaden, vilket kan leda till smärta, svullnad och lösning av tänder. Behandlingen består vanligen av kirurgiskt avlägsnande av tumören med marvinlundgren-metoden eller enkelt avlägsnande följt av kontroll av eventuell återväxt.
"Gingival fibromatosis" er en tilstand der karakteriseres af overdrevet vævsvækst i tandkødet (gingiva). Denne tilstand fører typisk til at tandkødet bliver forstørret, hårdt og slidset. I mere alvorlige tilfælde kan det også resultere i en forandring af ansigtets udseende.
Gingival fibromatosis kan være forbundet med andre sygdomme eller betingelser, såsom neurofibromatose, tuberøs sklerose og bestemte medikamenter. I nogle tilfælde er den også genetisk betinget og kan være arvelig.
Den behandles typisk ved at fjerne det overdrevne tandkød i en kirurgisk procedure, men der kan være behov for flere operationer, da tilstanden har tendens til at genopstå.
'Tandköttsplastik' är ett medico-kirurgiskt ingrepp där ett tillplattat eller formad material, ofta gjort av syntetiska polymerer eller biokompatibla hydrogel, placeras mellan tandkött och underliggande benvävnad för att stödja, skydda eller korrigera strukturen eller funktionen hos tandköttet. Det kan användas i behandlingar av olika orala patologier som gingivarecession (tandköttsrubbning), parodontit (inflammation och infektion i munnen) eller för att underlätta positioneringen av ortodontiska enheter.
'Gingivektomi' är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt ingrepp där delar av tandköttet (gingiva) tas bort. Detta görs oftast för att korrigera en övervuxen eller inflammerad gingiva, eller för att förbättra det estetiska utseendet av tänderna. Under ett sådant ingrepp använder sig kirurgen ofta av en skalpell eller laser för att klippa bort överskottet av tandkött. Efter operationen kan patienten behöva vila och undvika hårt tugga på mat under en tid, samt ta smärtstillande medel som behövs.
'Tandköttsförstoring' (engelska: Gingival hyperplasia) är en medicinsk term som betecknar en överutveckling eller översvällning av tandköttet. Det kan orsakas av flera faktorer, till exempel hormonella förändringar under puberteten, graviditet eller med åldrandet, vissa mediciner (till exempel epilepsi- och blodtrycksmediciner), sjukdomar som leversjukdomar eller cancer, eller dåliga tandsmyndighetsvanor som tandplack och tandsten. Symptomen innefattar ofta rödaktiga, ömsinta, överbredda och/eller förhårdnade områden av tandköttet runt en eller flera tänder. I vissa fall kan det vara nödvändigt att behandla orsaken till tandköttsförstoringen, medan andra fall kan kräva kirurgiska ingrepp för att reducera överskottet av tandkött.
'Parodontalprotes' er en medisinsk term som refererer til en infeksjon i munnen som angriper og skader de tissue som holder tanden fast i kaken. Disse tissue inkluderer kjennetegn, kjøttet og rotmembranen. Parodontalprotes kan også føre til svedne kjotter, løsning av tennene og eventuelt tap av tennene. Den primære årsaken til parodontalprotes er dårlig tannhygiene som fører til bygging opp av plakk og bakterier under og rundt tennene. Andre faktorer som kan øke risikoen for parodontalprotes inkluderer:
* Røyking
* Diabetes
* Genetisk arv
* Bestemte medisiner, for eksempel steroider eller epilepsimedisin
* Forstyrrelser i immunsystemet
For å behandle parodontalprotes kan en tannlege utføre en rengjøring under lokalbedøvelse for fjerne plakk og bakterier fra de dyptliggende områdene rundt tennene. I vissa tilfeller kan kirurgiske behandlinger være nødvendige for å rense og reparere skadde tissue. Hvis parodontalprotes ikke behandles, kan det føre til alvorlige medisinske problemer som hjertesykdommer, lungeinfeksjoner og problem med graviditeten. Derfor er det viktig å ha regelmessige tannkontroller og å holde god tannhygiene for å forebygge parodontalprotes.
"Munslemhinna" är ett medicinskt begrepp som refererar till den bakre delen av munhålan, omedelbart bakom de övre framtandens tandfästning. Det är en del av det svalgöppning (farynx) och innehåller muskler och slemhinna som hjälper till att svälja mat och skydda luftvägarna. Munslemhinnan kan bli inflammerad eller irritierad, vilket kallas för "faryngit", och detta är vanligtvis orsakat av en infektion eller irritation.
'Tandlossning' betyder i medicinsk terminologi att en eller flera tänder lossnar från sin normala position i käkmuskulaturen. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel parodontit (inflammation i tandkött och benvävnad), karies, trauma eller åldersrelaterade förändringar. Tandlossning kan leda till smärta, sänkt självkänsla och svårigheter med att tugga och tala. I vissa fall behöver tandlossning behandlas av en odontolog eller tandläkare för att förebygga ytterligare komplikationer.
'Orala ulcerationer' refererar till sår eller skador på munhålan som orsakas av en rad olika faktorer. Det kan vara ett tecken på en infektion, irritation, allergisk reaktion eller en autoimmun sjukdom. De kan också uppstå som en biverkan till vissa läkemedel.
En oral ulceration visar sig ofta som en röd, öm och smärtsam sårbildning på munhålans slemhinna, tungan, kindernas insida eller läpparna. De kan vara små, endast några millimeter i diameter, eller större, upp till en centimeter. I vissa fall kan de förekomma ensamma, medan det i andra fall kan finnas flera sår samtidigt.
Orala ulcerationer kan vara mycket obehagliga och påverka patientens förmåga att äta, tala och svälja. I de flesta fallen är de dock inte allvarliga och läker av sig själva inom en vecka till tio dagar. Om sårbildningarna är stora, smärtsamma eller varar längre än två veckor bör man söka vård hos en tandläkare eller en läkare specialiserad på munsjukdomar (stomatolog).
'Tandköttsvätska' (medicinskt även känd som Gingival crevicular fluid, GCF) är en liten mängd klar, serös vätska som utsöndras från tandköttets tärningar (papillae) och små rörformade strukturer (gingivaltuberklar) i tandköttet. Denna vätska innehåller olika proteiner, enzymer och andra substanser som kan ge information om den inflammatoriska processen i tandköttet. Tandköttsvätskan ökar vid gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (smittsam tandköttssjukdom).
'Parodontalstatus' är ett begrepp inom tandvården som avser en undersökning och bedömning av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen kring tänderna. Denna bedömning innefattar vanligen följande parametrar:
1. **Djupen på tandköttsfickor:** Detta mäter den djupa fickan mellan tanden och tandköttet, som kallas för sulcus/periodontalpocket. Om dessa fickor är djupare än 3 mm kan det vara tecken på parodontit (tandköttsinflammation).
2. **Tandköttsrecession:** Detta mäter hur långt tandköttet har dragits tillbaka från tanden, vilket kan leda till känslighet och ökad risk för parodontit.
3. **Blödningar:** Om det finns blödningar i tandköttsfickorna när de mäts kan det vara tecken på inflammation eller aktivt ongoing parodontalt sjukdomstillstånd.
4. **Placka och tandsten:** Dessa är hårda beläggningar som bildas av bakterier och mineraler på tänderna, vilka kan leda till karies och parodontit om de inte tas bort regelbundet genom god muntlig hygien.
5. **Mobilitet:** Hur löst tanden sitter i dess alveol (tandköttsfäste) kan också ingå i bedömningen av parodontalstatus.
En fullständig parodontal statusbedömning utförs normalt vid tandläkare eller specialist i parodontologi, och ger värdefull information om individens muntliga hälsa samt behandlingsbehov. Det rekommenderas att en sådan undersökning upprepas regelbundet för att övervaka eventuella förändringar och för att främja goda tänder- och munsalutet.
"Alveolarproces" eller "alveolarutskott" är medicinska termer som refererar till en patologisk tillstånd där det förekommer abnormt växt av benvävnad (osteogenes) inne i lungornas alveoler, små luftfickor där gasutbyte sker vid andning. Detta kan leda till andningssvårigheter och andra respiratoriska komplikationer.
Alveolarproces kan förekomma som en komplikation av olika sjukdomar, exempelvis cystisk fibros (CF) eller granulomatös sjukdom, såsom sarkoidos. I vissa fall kan det även vara relaterat till långvarig användning av kortisoninhalatorer för att behandla lungsjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).
Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever andningssvårigheter, hosta eller annan andningsrelaterad symptomatologi, för att fastställa diagnos och få behandling så snart som möjligt.
I medically, the term "hard palate" refers to the bony front part of the roof of the mouth. It forms a barrier between the oral cavity and the nasal cavity, and is involved in processes such as swallowing and speech. The hard palate is made up of bone that is covered by a thin layer of mucous membrane. It is distinguished from the soft palate, which is located at the back of the mouth and is made up of muscle and connective tissue.
Oralkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används inom oral kirurgi, en specialitet inom stomatologin (tandläkarvetenskapen) som handlar om diagnostisering, prevention och behandling av sjukdomar i mun, ansikte, huvud och hals. Några exempel på oralkirurgiska tekniker inkluderar:
1. Extraktion: Detta är en procedur där en tand eller flera tänder extraheras (tas bort) från käken.
2. Implantatplacering: En oralkirurgisk teknik som innebär att en titanimplantat fästes i käkbenet för att ersätta en rot av en tand som saknas.
3. Kirtelkirurgi: Detta är en metod där överskottig vävnad runt munnen, tungan eller kinderna avlägsnas för att lindra symptom som sår, smärta eller svullnad.
4. Tandrotsskyddande kirurgi: En teknik som används när en tand är skadad eller infekterad och riskerar att påverka den omkringliggande ben- och vävnadsstrukturen.
5. Preprotesisk kirurgi: Detta innebär att ben- och vävnaden formas och byggs upp för att stödja en tandprotes (en konstgjord tandsats).
6. Tumörkirurgi: En teknik som används för att ta bort goda eller onda tumörer i mun, ansikte, huvud och hals.
7. Trauma-behandling: Oralkirurger behandlar också skador på tänder, käkar och andra strukturer i munhålan som orsakats av trauma.
En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.
'Blödande tandkött' kan definieras som en tillstånd där mjukvävnaden runt tänderna, även kallad gingiva, blöder. Detta kan bero på en rad olika orsaker, men ofta är det ett tecken på inflammation i samband med tandplack och/eller parodontit (tandsmältningsjukdom). Andra möjliga orsaker kan vara skada eller trauma till munhålan, vissa mediciner, sjukdomar som hämmar blodets koagulering, eller vissa former av cancer. Om du upplever blödande tandkött rekommenderas du att söka vård hos en tandläkare eller en mun- och käkmottagning för att fastställa orsaken och få behandling.
Parodontologi är en gren inom tandvård och medicin som fokuserar på studier och behandling av strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben, käkmuskler och annan mjuk vävnad. Parodontologer är specialister inom området och behandlar ofta tillstånd som parodontit (tandköttsinflammation) och pyorrhea (en allvarlig form av tandköttsinflammation). De kan också vara involverade i prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar som kan leda till tandlossning om de inte behandlas.
Maxillary neoplasms refer to abnormal growths or tumors that develop in the maxilla, which is the upper jawbone. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous). Benign maxillary neoplasms are slow-growing and rarely spread to other parts of the body, while malignant neoplasms are aggressive and can invade surrounding tissues and organs.
There are various types of maxillary neoplasms, including squamous cell carcinoma, adenocarcinoma, mucoepidermoid carcinoma, lymphoma, osteosarcoma, and chondrosarcoma. The symptoms of maxillary neoplasms may include swelling or a lump in the mouth or face, pain or numbness, loose teeth, difficulty swallowing or speaking, and nosebleeds.
The diagnosis of maxillary neoplasms typically involves a combination of physical examination, imaging tests such as CT or MRI scans, and biopsy to determine the type and extent of the tumor. Treatment options may include surgery, radiation therapy, chemotherapy, or a combination of these approaches, depending on the type and stage of the neoplasm.
'Root planing' er en rutinemessig, ikke-kirurgisk behandling innen tannhelse som ofte utføres av tannlege til å rense og jevne rottoppene (overflater) på tennene. Denne behandlingen utføres vanligvis under lokalbedøvelse og kan være nødvendig for å behandle parodontitt, en infeksjon i munnen som angriper tannkjøttet og biter etterhvert på rottoppene av tennene.
Under en root planing-behandling vil tannlægen fjerne bakterier, tar og eventuelt forkalkning (tartar) fra de nederste deler av tennene og tannkjøttet rundt om dem. Dette gjør det mulig å jevne ut rottoppene slik at de blir glatte og fri for bakterier, noe som igen kan hjelpe til å redusere antall bakterier i munnen og forebygge ytterligere skade på tannkjøttet.
Root planing kan være en del av en mer omfattende behandling for parodontitt, som også kan inkludere skalingsbehandling (rensning av tennene over og under tannkjøttet), bruk av antibakterielle midler og eventuelt kirurgiske ingrepsmetoder.
Den medicinska termen för "dental fotografi" är en metod för att använda kameror och bildbehandlingsprogram för att dokumentera täthet, struktur, läge och andra aspekter av tänder och munhåla. Detta kan användas för att hjälpa dentalpersonal att diagnostisera och planera behandlingar för tandsjukdomar, skada eller deformeriteter.
Det finns olika typer av dental fotografi, inklusive:
1. Intraorala fotografi: Fotografering av tänderna och munhålan från insidan av munnen med hjälp av en speciell typ av kamerauppsättning som är designad för att passa in i munnen.
2. Extraorala fotografi: Fotografering av ansiktet och huvudet utanför munnen, ofta används för att dokumentera skador, missbildningar eller andra problem som påverkar ansiktsstrukturen.
3. Makrofotografi: Används för att ta detaljerade bilder av små strukturer som tänder och tandfyllningar.
4. Skiktad fotografi: En metod för att kombinera flera bilder med olika skärpedjup för att skapa en enda, mycket detaljerad bild.
Dental fotografi kräver speciell utrustning och tekniker för att uppnå högkvalitativa resultat. Dentalpersonal som arbetar med dental fotografi bör ha tillräcklig träning och erfarenhet för att kunna hantera den tekniska aspekten av processen och producera användbara bilder för diagnostiska och behandlingsändamål.
'Parodontalficka' är en tandsjukdom där det uppstår ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet. Fickan bildas när tandköttet drar sig tillbaka från tanden, vilket kan ge upphov till en inflammation i området. Parodontalfickor orsakas av bakterier som ansamlas vid tanden och bildar plack. Om placken inte tas bort kan den leda till att tandköttet svullnar upp, blir rött och blöder lätt.
Om parodontalfickorna inte behandlas kan de fortsätta att växa och orsaka allvarligare skador på käkbenet och tänderna. I värsta fall kan det leda till tandlossning eller att tänderna faller ut. Behandlingen av parodontalfickor innebär ofta en grundlig rengöring av tänderna och tandköttet, samt möjligen även medicinska behandlingar för att reducera inflammationen och bakterierna i området. Det är viktigt att besöka tandläkaren regelbundet för en kontroll och rengöring av tänderna för att förebygga parodontalfickor och andra tandsjukdomar.
"Bindväv" (i medicinsk kontext) refererar till den typ av vävnad som hjälper till att hålla kroppens olika strukturer på plats och stödja dem. Den består av ett nätverk av proteiner, bland annat kollagen och elastin, som sitter fast i en grund substance som kallas extracellulär matrix. Bindväv hjälper också till att transportera näringsämnen, syre och avfallsprodukter mellan blodomloppet och cellerna i kroppen.
Det finns tre huvudsakliga typer av bindväv: lös bindväv, fast bindväv och speciell bindväv. Lös bindväv består av ett tunnare nätverk av proteiner och har en mer flytande grundsubstans, vilket gör den mer flexibel och anpassningsbar. Fast bindväv har ett tjockare proteinnätverk och mindre grundsubstans, vilket gör den styvare och mer strukturellt stödjande. Speciell bindväv inkluderar typer som är specifika för vissa organ eller vävnader, såsom federvävnad i öronen och brosk i lederna.
Bindväv kan skadas på olika sätt, till exempel genom inflammation, infektion, trauma eller degenerativa sjukdomar. Sådana skador kan leda till symptom som smärta, svullnad, rörelsebegränsning och försämrad funktion i den drabbade strukturen. Behandlingen av bindvävsrelaterade problem beror på orsaken och kan innefatta vila, behandling med läkemedel, fysisk terapi eller kirurgi.
'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).
'Tunga' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en infektion orsakad av insektet *Tunga penetrans*, även känt som sandfästing. Denna typ av infektion är vanligare i varmare klimat och kan förekomma hos människor som går barfota på stränder eller i områden där insekten finns.
'Fissurerad' betyder att någonting har en spricka, reva eller djup skåra. I det här fallet kan 'tunga, fissurerad' användas för att beskriva en infektion av *Tunga penetrans* där parasiten har orsakat en djup, sprickliknande sår i huden. Detta kan leda till smärta, svullnad och andra symtom som beror på infektionen.
Underkäkstumör (latin: Tumor mandibulae) är en allmän term för olika slags abnorma tillväxt eller tumörer i underkäken. Dessa tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan uppstå från olika typer av vävnader i underkäken, såsom benvävnad, mjukvävnad, kärlvävnad eller nerver.
Godartade underkäkstumörer växer långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. De kan dock orsaka problem genom att trycka på omgivande strukturer, som tänder, käkar eller nerver.
Elakartade underkäkstumörer däremot växer snabbare och sprider sig lättare till andra delar av kroppen genom att metastasera (sprida cancerceller). De kan orsaka allvarliga skador på omgivande vävnader och organ.
Exempel på vanliga typer av underkäkstumörer inkluderar ameloblastom, odontom, central granulocytär myoblastom, cherubism, fibrosarkom, osteosarkom och plasmacytom.
Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som främst drabbar tandkött och käkben. Den kännetecknas av en långvarig, progressiv nedbrytning av parodontet, det vill säga det stödjevävnad som håller tanden på plats. Sjukdomen kan vara asymptomatisk under lång tid, men kan leda till tandlossning och försämrad munsundhälsa om den inte behandlas. Faktorer såsom obehandlad tandkaries, rökning och genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla kronisk parodontit.
Ossifierande fibrom (även känt som "osteofibrom") är en sällsynt ben tumör som karaktäriseras av att benvävnad bildas inuti en fibros tumör. Tumören består till största delen av bindväv och har vanligen sin ursprungliga plats i långa rörbenen, men kan även förekomma i andra delar av skelettet.
Ossifierande fibrom tenderar att växa långsamt över tid och kan orsaka smärta eller svullnad i det drabbade området. I vissa fall kan tumören också leda till frakturer eller andra komplikationer. Behandlingen för ossifierande fibrom innefattar ofta kirurgi för att avlägsna tumören, men i vissa fall kan observation och övervakning vara lämpligare om tumören är liten och inte orsakar några besvär.
'Läppsjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika medicinska tillstånd som primärt eller sekundärt berör munnen och läpparna. Det kan inkludera en rad olika problem, från infektioner och hudutslag till strukturella avvikelser och cancer. Några exempel på läppsjukdomar är herpes simplex (läppfeber), munsår (aphtous stomatit), aktinisk kiresis (solskador på läppen) och oral squamous cell carcinoma (muncancer).
Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever onormalt beteende eller symptom i munnen eller på läpparna, för en korrekt diagnos och behandling.
'Tandförflyttning' (engelska: 'tooth movement') är inom tandvården och ortodonti processen där en eller flera tänder flyttas från sin ursprungliga position i käken till en ny position. Detta uppnås vanligtvis genom användning av en ortodontisk apparat, såsom en fast eller lös spake, som utövar en kontinuerlig kraft på tanden för att gradvis förflytta den över tiden. Tandförflyttning kan också ske naturligt under puberteten när käken växer och tänderna justeras i position.
Den mest vanliga orsaken till tandförflyttning är att korrigera en onormal bithållning eller för att förbättra ett persons estetiska utseende. Andra anledningar kan vara att skapa plats för en extra tand, att stänga gap mellan tänderna eller att justera tänders position efter en tandläkareingrepp som till exempel en rotkanalbehandling eller en tandextraktion.
Tandförflyttning kan vara ett långvarigt och komplext förfarande beroende på hur mycket tanden måste flyttas och vilken typ av ortodontisk apparat som används. Det är viktigt att följa din tandläkares eller ortodontists instruktioner noggrant för att säkerställa en framgångsrik behandling och undvika komplikationer såsom skada på tänderna, käken eller kringliggande vävnader.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.
'Odontogenic cyst with calcification' är en medicinsk term som används för att beskriva en cyst (en sluten, fluidfylld säck) i munhålan eller käken som har utvecklats från odontogena (tandbildande) brosk- eller cellstrukturer och innehåller kalk Saltinlagringar kan ses på röntgen av en odontogen cyst, men det är ovanligt. Exempel på sådana cystor inkluderar radikulära cystor (tandkapscystor) och keratokystor (keratinbildande cystor). Det är viktigt att diagnostisera och behandla odontogena cystor för att undvika komplikationer som infektion, smärta eller skada på angränsande strukturer. Behandlingen kan innebära avlägsnande av cystan och eventuellt även den associerade tanden.
"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.
Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.
"Tandframbrott" (odontiatrik terminologi: "caries") är en progressiv, multifaktoriell sjukdom som orsakas av mikroorganismer i tandbeläggningen. Denna process leder till demineralisation och destruktion av hårtandematerialet (tandemaljen), vilket kan resultera i små hål (kaviteter) i tänderna. Tandframbrott kan vara smärtsamt, leda till infektioner och på sikt orsaka problem med käken och tändernas funktion. Behandlingen av tandframbrott kan innebära fyllningar, kronor eller eventuellt extraktion av tanden beroende på graden av skada. Preventiva åtgärder som fluoridbehandling och god oral hygien kan hjälpa till att förebygga uppkomsten av tandframbrott.
'Periodontal Attachment Loss' (PAL) är en medicinsk term som refererar till den biologiska bindningen mellan tanden och tandköttet, vilken har förlorats. Denna bindning består av kollagenfibrer och cement som håller tanden fast i sin alveolära benficka.
PAL mäts ofta i millimeter och representerar den totala djupen från tandköttets övre kant (den free gingival marginen) till den nedersta punkten av den bibehållna cement-enameljunctionen. En ökning i PAL antyder en försämring av den periodontala statusen och kan vara ett tecken på sjukdomar som exempelvis parodontit.
Pigmentstörningar är medicinska tillstånd där det förekommer förändringar i hudens färg eller pigmentering. Det kan bero på en ökad eller minskad produktion av melanin, det pigment som ger huden, hår och ögon sin färg.
Det finns två huvudsakliga typer av pigmentstörningar: hypopigmentering och hyperpigmentering. Hypopigmentering innebär en minskad produktion av melanin, vilket orsakar ljusare hudfläckar än omgivande hud. Det kan exempelvis orsakas av vitiligo eller födelsemärken.
Hyperpigmentering innebär en ökad produktion av melanin, vilket ger mörka fläckar på huden. Det kan orsakas av solexponering, akne, ärrbildning, hormonella förändringar under graviditet eller som en biverkan till vissa mediciner.
Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever onormala förändringar i hudfärgen eller pigmenteringen, särskilt om det uppstår plötsligt eller snabbt ökar i utsträckning.
'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.
'Munhåletumörer' refererar till alla typer av tumörer eller abnorma växtor som utvecklas i munhålan. Det kan vara både godartade (benigna) och elakartade (maligna) typer av tumörer.
Godartade munhåletumörer är oftast icke-cancerösa och växer långsamt. De kan dock orsaka obehagliga symptom som svullnad, smärta eller svårigheter med att tugga, svälja eller tala.
Elakartade munhåletumörer däremot är cancerösa och kan metastasera (sprida sig) till andra delar av kroppen. De vanligaste elakartade munhåletumörerna inkluderar squamous cell carcinoma, adenocarcinoma och melanoma. Dessa typer av tumörer kan orsaka symptom som sår eller ulcerationer i munhålan, svullnad, smärta, röd-vit prickar eller ljusfläckar på munhålans slemhinna.
Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever några av dessa symptom för att få en korrekt diagnos och behandling så snart som möjligt.
Aggressiv tandlossning (aggressive periodontitis) är en allvarlig form av tandlossning som karaktäriseras av snabb progression, djupa fickor mellan tanden och käkbenet samt inflammation. Den kan leda till att tänderna lossnar ifrån käkbenet på relativt kort tid. Detta orsakas ofta av en överdriven immunreaktion mot bakterier i tandplacken, vilket leder till destruktion av käkbensvävnaden. Andra faktorer som kan bidra till utvecklingen av aggressiv tandlossning är genetiska faktorer och vissa systemiska sjukdomar som diabetes.
I medicinsk kontext kan ‘läpp’ (engelska: "lip") referera till olika anatomiska strukturer, men oftast avser det den yttre delen av munnen hos djur och människor. Den består av muskler, nerver, blodkärl och hud, och kan vara uppdelad i två delar - överläppen och undre läpp. Överläppen skyddar ovan- och sidotänderna, medan undre läppen skyddar undertänderna.
Läppen har också en viktig funktion vid ätande, talsättet och andningen. Vid tal används läpparna för att forma ljud och hjälpa till att producera vissa konsonanter. De är också involverade i känsel och smak, eftersom de innehåller nervreceptorer som kan detektera beröring, smärta och temperaturförändringar.
Ibland kan läpparna drabbas av sjukdomar eller skador, såsom vårtor, eksem, torrhet, förkylningar eller sår. Dessa problem kan behandlas med hjälp av olika medicinska metoder, beroende på deras orsak och svårighetsgrad.
Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.
'Parodontium' är ett medicinskt begrepp som refererar till det biologiska systemet som ger stöd och håller fast tänderna i käken. Det består av följande strukturer:
1. Tandkött (Gingiva): Den mjuka, köttiga vävnaden som omger tänderna och skyddar dem från skada.
2. Tandköttsfäste (Periodontal ligament): Det är en kollagenrik vävnad som fäster tanden till käkbenet och ger möjlighet till små rörelser när man tuggar.
3. Käkbenssubstans (Alveolär ben): Den del av käken där tänderna sitter fast. Det är ett poröst ben som innehåller många hålrum för att ge plats åt blodkärlen och nerverna.
4. Cement: En hård, mineraliserad vävnad som täcker roten av tanden och fäster den till käkbenssubstansen.
Parodontiumet kan drabbas av sjukdomar, såsom parodontit (tandköttsinflammation) och periodontal celulit (infektion i tandköttsfästet). Dessa sjukdomar kan leda till tandlossning och eventuell förlust av tänderna om de inte behandlas.
Ameloblastoma är en sällsynt, men benign tumör som utvecklas från odontogen epitel, det vill säga celler som deltar i tands formation. Tumören växer långsamt och kan vara aktiv under många år. Den kan uppstå i käkbenet, vanligtvis i underkäken eller i överkäkens molar- och premolarregion.
Ameloblastomen karakteriseras av att bilda multilokulära (flervätskiga) kaviteter som är fyllda med blod eller serös vätska. Tumörens vävnad består av höga, kolumnära celler som liknar ameloblasterna, de celler som bildar tandemaljen under normala förhållanden.
Det finns olika typer av ameloblastom, men de vanligaste är:
1. Konventionell ameloblastom: Denna typ karaktäriseras av att bilda cystor och växa långsamt över tid.
2. Desmoplastisk ameloblastom: Denna typ innehåller mycket fibros (förtjockning av bindväv) och kan vara svår att skilja från andra typer av maligna tumörer.
3. Metaplastiskt ameloblastom: Denna typ innehåller både odontogen epitel och hud- eller broskliknande vävnad.
Ameloblastomen är en behandlingsbar tumör, men den kan vara aggressiv och invadera omgivande benstrukturer. Behandlingen består ofta av kirurgisk excision med bred marginal för att säkerställa att alla cancerceller tas bort. Radioterapi och kemoterapi används sällan eftersom tumören är benign, men kan användas i speciella fall där tumören är aggressiv eller har spridit sig till andra delar av kroppen.
Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).
Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:
Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45
Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.
Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.
'Munbotten' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av munhålan där tungan vilar när den inte är i användning. Det är den bakre, lägre delen av munhålan och den gräns som skiljer munhålan från svalget. Munbotten kan också inkludera struphuvudet och matstrupen. I vissa fall kan en abnormalitet i munbottnen vara ett tecken på sjukdom eller störning, till exempel vid apneu under sömnen eller strupcancer.
I medicinsk kontext, refererar "färg" ofta till olika färger av kroppsvävnader, kroppsfluider eller hudmönster som kan vara antingen fysiologiska (normala) eller patologiska (abnorma). Exempel på detta inkluderar:
1. Livmoderfärg: Den normala färgen på livmoderslemhinnan är röd, men under menstruationen kan den bli brunaktig. Abnorma livmoderfärger kan vara tecken på patologiska tillstånd som exempelvis endometrit eller cancer.
2. Hudadgångar: Vissa hudförändringar kan vara antingen röda, vita, bruna eller svarta beroende på deras orsak. Exempelvis kan rödaktiga hudadgångar vara tecken på inflammation eller infektion, medan vitaktiga hudadgångar kan indikera vitiligo eller pigmentförlust.
3. Ögonfärger: Även om ögonfärgen inte är direkt kopplad till en specifik medicinsk diagnos, kan vissa ögonfärger vara associerade med specifika genetiska förutsättningar eller sjukdomar. Exempelvis kan albinism orsaka ljusgrå ögonfärg.
4. Urinfärg: Den normala urinfärgen är gulaktig, men vissa abnorma urinfärger kan indikera specifika sjukdomar eller tillstånd. Exempelvis kan blod i urinen orsaka en rödaktig eller rosa färg, medan protein i urinen kan ge en skummig konsistens och en brunfärgad nyans.
I allmänhet är observationen av olika färger viktiga för att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma prognoser inom medicinen.
"Tandregleringshjälpmedel" är en översättning av den medicinska termen "Dental Regulatory Aids". Detta kan också ställas in i sammanhang med den engelskspråkiga termen "Dental Appliances", som är mer allmänt använd.
Enligt Medicinska Ordboken (MIMS) definieras dentalregleringshjälpmedel som:
"En apparat eller enhet som placeras i munnen för att behandla, korrigera eller förebygga olika tillstånd relaterade till tänderna och/eller käkarna. Exempel på dentalregleringshjälpmedel innefattar t.ex. tandställ, tuggapparat, tandspråkshållare, nattskydd (skyddsplattor), ortodontiska apparater och proteser."
Således är dentalregleringshjälpmedel en bred kategori av medicinska produkter som används för att hjälpa till att lösa problem med tänder, käkar och käkmuskulatur.
Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.
'Mun' (oral cavity) refererar till det rummet i huvudet där tänderna, tungan och käken befinner sig. Det är den del av respirations- och alimentärsystemen som möts först när mat, dryck eller luft tas in i kroppen. Munnen är också en viktig del för kommunikation, eftersom den används för att forma ljud och ord under talet.
'Prevotella intermedia' är en grampositiv, anaerob bakterie som normalt kan påträffas i människans mun och tarm. Den kan vara associerad med olika infektionssjukdomar, särskilt inom orala regionen, såsom parodontit (tandköttsinflammation) och absceesser (infekterade sårfyllda med pus). Vid systemiska infektioner kan den också påträffas i blodet eller i andra kroppsvätskor.
I vissa fall kan 'Prevotella intermedia' vara svår att behandla på grund av dess resistens mot vissa antibiotika, och det kan krävas en kombination av olika typer av antibiotika för att effektivt behandla infektioner orsakade av denna bakterie.
Zirconium är ett grundämne med symbol Zr och atomnummer 40. I rent tillstånd är zirconium ett silvervitt, hårt, korrosionsbeständigt transistionmetall.
I medicinsk användning är zirkonium ofta förekommande i form av zirkonoxid, som exempelvis används i vissa slags kärlproteser och ortopediska implantat på grund av dess biokompatibilitet och mekaniska styrka. Zirkoniumdioxid används också i tandimplantat och tandfyllningar.
Zirconium-26, ett radioaktivt isotop av zirconium, har använts i medicinsk diagnostik som en kärnspinnresonans-kontrastmedel för att undersöka leverfunktionen.
'Porphyromonas gingivalis' är en gramnegativ, anaerob bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation. Denna bakterie producerar enzymer och toxiner som kan skada vävnader och orsaka immunreaktioner i kroppen. Den kan också vara associerad med allmänna inflammatoriska tillstånd och systemiska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, diabetes och cancer.
'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.
"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.
En fibroblast är en typ av cell som producerar och sekreterar extracellulära matrix-proteiner, såsom kollagen och elastin, vilka ger struktur och integritet till bindväv och andra stödjande vävnader i kroppen. De spelar också en viktig roll i läkning av sår och ärrbildning genom att producera kollagen och andra proteiner som hjälper till att reparera skadad vävnad. Fibroblaster är multipotenta, vilket betyder att de kan differensiera till andra typer av celler under vissa förhållanden. De förekommer i många olika sorters bindväv, inklusive leder, hud, lungor och hjärta.
Färgmätning (colormetry) är inom medicinen ett sätt att objektivt mäta och dokumentera färgen hos hud, slemhinnor eller andra vävnader. Det görs vanligtvis med hjälp av en speciell apparat som jämför den undersökta ytan med en känd referensfärg. Resultaten rapporteras ofta i ett standardiserat format, till exempel L*a*b-värden enligt Commission Internationale de l'Eclairage (CIELAB). Färgmätning används bland annat inom dermatologi för att diagnosticera och monitorera olika hudtillstånd, såsom pigmentförändringar orsakade av sjukdom eller behandling.
Epitel (epithelial tissue) är en typ av vävnad som täcker ytor av kroppen, både inre och yttre. Det finns olika typer av epitel, men de flesta består av en eller flera cellager. Epitel har ofta en skyddande funktion och kan också ha en sekretorisk funktion, det vill säga producera och utsöndra substanser. Exempel på epitel är huden, slemhinnorna i näsa och mun samt de cellager som täcker organens insida.
Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.
I medicinsk kontext, avses "hornämne" ofta ett ämne som kan ansamlas i kroppen och bilda stenar eller avlagringar. Exempel på hornämnen inkluderar kalciumoxalat och kalciumphosphat, som kan leda till nedsatta njurfunktioner om de ansamlas i njurtarmarna och bildar kidneysten (nyckelbarnssten). Andra exempel på hornämnen är kolesterol och kolinhaltiga föreningar, som kan ansamlas i blodkärlen och leda till atherosclerotis (kranskärlssjukdom).
Sjævrektalcancer, også kendt som skivepitelcancer, er en type kræft der dannes i slimhinden (den mukøse membran) i fordøjelsessystemet. Navnet "skivepitelcancer" kommer fra det faktum at cellerne i slimhinden er organiseret i lag, hvor de øverste celler danner et fladt lag, der minder om en skive (eller "flade epitel").
Skivepitelcancer opstår som regel i tyktlejet eller endetarmen, men kan også forekomme andre steder i fordøjelsessystemet. Faktorer såsom tobacco ryging, alkohol misbrug, infektion med humane papillomavirus (HPV) og en historik om inflammatoriske tarmsygdomme kan øge risikoen for at udvikle skivepitelcancer.
Symptomer på skivepitelcancer kan inkludere blødninger fra endetarmen, ændret afføringsmønster, vægttab, træthed og mavesmerter. Hvis kræften er i en tidlig fase, kan den ofte behandles med kirurgi alene, mens avanceret stadie kræft kan kræve kombineret behandling med kirurgi, strålebehandling og/eller kemoterapi.
'Tandkött' är ett annat ord för tandfleisch, som är det mjuka vävnadsgemeten som omger tändernas rotsystem. Tandköttet hjälper till att skydda tänderna från skada och infektioner genom att bilda en barriär mot bakterier och andra främmande partiklar i munhålan. Det är viktigt att ha ett hälsosamt tandkött för att undvika problem som parodontit (tandlossning) och andra parodontala sjukdomar.
Kollagen är ett protein som finns i djurs och människors kroppar. Det är ett strukturprotein som utgör en viktig del av bindväv, ben, hud, senor och leder. Kollagen ger styrka och elasticitet åt dessa vävnader. Det är det mest förekommande proteinet i djurriket och utgör upp till 30% av allt protein i en människokropp.
Det finns flera olika typer av kollagen, men de vanligaste är typ I, II och III. Typ I kollagen är det starkaste och mest vanliga och hittas bland annat i huden, benen och senorna. Typ II kollagen hittas främst i brosk och leder och ger dem deras elasticitet. Typ III kollagen finns i blodkärl, hud och andra mjuka vävnader.
Kollagens molekyler är uppbyggda av tre polypeptidkedjor som spirals samman till en tresnöring. Dessa tresnörningar sitter sedan ihop med varandra i långa fibriller som ger kroppsvävnaderna deras mekaniska styrka och flexibilitet.
Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.
"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.
I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.
Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
Tandkött
Postcovid
Tandsjukdomar
Skörbjugg
Gingivit
Saliv
Djurtandvård
Ortodonti
Tandvård
Tandborste
Komodovaran
Gingivektomi
Tandskydd
Oralsex
James Lind
Trillingnerven
Karies
Triklosan
Difenoxylat
Psoriasis
Julia Pastrana
Homeopati
Administreringsväg
Tandkött - Wikipedia
Tandtråd - för friskare tänder och tandkött | GUM®
tandkött - Jessica Fuchs
Har du blödande tandkött? Kontakta TandCity idag
Motverka svullet tandkött med 8 huskurer - Steg för Hälsa
Splat Medical Herbs tandkräm för blödande tandkött köp online nu.
Undersökning av barns tänder - 1177
Filter #33 - Magasinet Filter
Tridepos - FASS Allmänhet
Zahnfleisch - Wiktionary
Better Pets Dental Plus - Life
Heniva Vård AB , Tyresö - Bokadirekt
Bite & Brush | Peach | FG1A4ZF001.9AL19
Tandläkare Claes Löfström, Varberg - 1177
Himmel och helvete i Burma - Vagabond
Fråga: RA eller Sjögrens Syndrom? Eller båda?
Den människoälskande keeshond som familjens husdjur
Dental ångest - sugbloggen
Kollagen • Kosttillskott som pulver & tabletter - Life
Piercing - PrivattandläkarnaPrivattandläkarna
3100 series Sonisk eltandborste + resefodral - Vit HX3673/13 | Sonicare
SheCity.se | Petra Tungården
July 2023 | Hannah Sjöström
Senaste nytt | Page 22 | Demenscentrum
Köp Plant Gel Tandkräm 75 g - Bodystore.com
Colgate Sensitive Instant Relief Enamel Repair 75 ml
Munhygien - Hund
Planet Pet Society Dog Dental Sticks Mint & Sage 7-pack | Hundgodis / Dentaltugg
Inflammerat4
- Ett annat namn för inflammerat och blödande tandkött är gingivit. (tandcity.se)
- Tandkrämen innehåller en mängd av välgörande extrakt och oljor av bl.a salvia och kamomill som fungerar lugnande och motverkar inflammerat tandkött. (cosmetictreasures.se)
- Bli av med inflammerat tandkött! (cosmetictreasures.se)
- 50% av alla vuxna har inflammerat tandkött. (foreo.com)
Friskare2
- Friskare tandkött? (produktexperter.se)
- Förutom att specialister och tandläkare rekommenderar eltandborsten framför en vanlig tandborste p.g.a. bättre rengöring, så försäkrar även många användare att deras tänder blivit vitare och tandkött friskare sedan de börjat att använda en eltandborste. (produktexperter.se)
Plack2
- Denna mix av alger, vitaminer och mineraler motverkar plack, tandsten och dålig andedräkt samt stärker emalj och tandkött samt motverkar inflammationer. (lifebutiken.se)
- Vi har ett stort utbud av produkter för din hunds munhygien som motverkar plack, tar bort tandsten och ger ett friskt tandkött. (granngarden.se)
Borstar1
- Upptäcker du att ditt tandkött blöder när du borstar tänderna? (stegforhalsa.se)
Skyddar1
- Dessa läckra tuggpinnar innehåller ingredienser som skyddar tandkött och tänder samtidigt som de motverkar plackbildning. (arkenzoo.se)
Tunga1
- Det har visat sig att piercing i tunga och eller läpp ofta ger tandskador genom friktion mot tandytan respektive det tunna tandkött som staven rör sig mot vid tal, tuggning mm. (ptl.se)
Emalj2
- Stärker emalj och tandkött samt motverkar inflammationer. (lifebutiken.se)
- Många eltandborstar behöver trycksensorer eftersom de kraftfulla rotationerna kan skada tandkött och emalj. (foreo.com)
Vuxna1
- Plant Gel tandkräm är anpassad för barn och vuxna som lider av känsligt tandkött. (bodystore.com)
Vanligt1
- Svullet tandkött är ett vanligt problem som beror på muninfektioner, dålig munhygien och vissa tandbehandlingar. (stegforhalsa.se)
Infektion1
- Den främsta anledningenen till blödande tandkött är en inflammation eller infektion i tandköttet. (tandcity.se)
Hundar1
- Hundar med denna sjukdom kan uppleva blödande tandkött, näsblod och liknande. (viivilla.se)
Problem3
- Näringsfattig kost eller rökning kan göra tänder och tandkött mer känsliga för problem och infektioner. (tandcity.se)
- Lök har antiseptiska och antimikrobiella komponenter som är effektiva för att behandla orala problem som orsakar svullet tandkött. (stegforhalsa.se)
- Jag är jätte röksugen och vill röka men jag vet inte om det kan orsaka ett annat problem nu när mitt tandkött är helt öppet. (ptl.se)
Fungerar1
- Ett friskt tandkött betyder att tandborstningen fungerar som den ska. (1177.se)
Mjuk tandborste1
- Använd en mjuk tandborste då det är skonsammare mot ditt tandkött. (dentway.se)
Unde1
- Tack vare trycksensorn hjälper tandborsten dig att inte trycka för hårt unde borstningen så att ditt tandkött inte irriteras eller inflammeras. (produktexperter.se)
Lugnar1
- Där tänderna inte har kommit fram ännu lugnar den mjuka massagen babyns känsliga tandkött. (mambaby.com)
Karies1
- Munhålans två dominerande sjukdomar är karies (hål i tänderna) och tandlossning med blödande tandkött. (1177.se)
Lider1
- Lider du av blödande tandkött rekommenderar vi dig att ta kontakt med TandCity så fort som möjligt. (tandcity.se)
Grund1
- Fler och fler tandläkare byter till karbamidperoxid på grund av bekvämligheten och säkerheten hos deras patienters tandkött. (expertwhitening.com)
Vissa1
- Muninfektioner, dåliga hygienvanor och vissa tandbehandlingar kan leda till svullet tandkött. (stegforhalsa.se)
Normal1
- Om ditt tandkött börjar blöda vid normal borstning kan det vara ett tecken på att en inflammation i tandköttet uppstått. (tandcity.se)
Friskt4
- Ett friskt tandkött är ljusrosa, sitter tajt, nära tänderna och har en ojämn yta, som ett apelsinskal. (oralcare.se)
- Ett friskt tandkött blöder inte vid borstning eller användning av tandtråd. (oralcare.se)
- Ett friskt tandkött är blekt rosa och sitter stramt kring tänderna. (tandvardsguiden.com)
- Baserat på tången Ascophyllum nodusum hjälper foderpulvret till att minska tandstensuppbyggnad och bidrar till att bibehålla ett friskt tandkött och en frisk andedräkt. (gibbon.se)
Tillbakadraget5
- Ett tillbakadraget tandkött med blottade tandhalsar kan t.ex. (web.app)
- förändringar är att tandbenet med åren drar sig tillbaka lite, tandköttet Ett tillbakadraget tandkött med blottade tandhalsar kan t.ex. (web.app)
- Tillbakadraget tandkött kan bero på en mängd olika orsaker såsom ålder, att man borstar för hårt eller dålig munhygien. (web.app)
- Tillbakadraget tandkött Tillbakadraget tandkött kan ge problem, men behandling finns. (sunstargum.com)
- Förebygg och stoppa tillbakadraget tandkött med bra munvård, exempelvis GUM PAROEX tandkräm. (sunstargum.com)
Borsta1
- Det är viktigt att du trots ömhet och blödande tandkött fortsätter att borsta noggrant. (oralcare.se)
Skada3
- Men piercingen kan ändå orsaka skada på tänder och tandkött så det är bra att du håller koll. (web.app)
- Vid snabba och hårda rörelser ökar risken för att skada tand eller tandkött. (brilliantsmile.se)
- Den här typen av kirurgiska ingrepp kan skada ditt tandkött. (parodontax.com)
Barnets3
- Du kan också försiktigt gnugga barnets tandkött med ett finger eller en mjuk tandborste. (1177.se)
- Skeden i mjuk silikon är greppvänlig för både stora och små och skonsam mot barnets mun och tandkött. (amvina.se)
- Här hittar du också napphållare med silikonpärlor som är sköna att tugga på när det kliar i barnets tandkött vid tandsprickning. (bonti.se)
Gingivit3
- Blödande tandkött kan vara början på gingivit, och det kan sluta med avancerad tandköttssjukdom. (colgate.se)
- Tandköttsinflammation (gingivit) kännetecknas av ömt och blödande tandkött vid tandborstning. (oralcare.se)
- Vanliga symptom på gingivit är blödande tandkött samt rodnad och eventuell svullnad. (oral.fi)
Tandsten2
- Tandläkaren Monica Karlsson svarar på en fråga om huruvida tandkött som lossnat på grund av inflammation och tandsten kan växa tillbaka igen. (web.app)
- Vid en veterinärundersökning av hundarna visade det sig att en av dem bland annat hade öroninflammation, blåsljud, tandsten och inflammerat tandkött samt mjällig hud och päls. (tyda.se)
Drar3
- tandköttet drar sig tillbaka, tänderna flyttar på sig, rörligheten ökar och tanden kan på parodontit kan vara djupa tandköttsfickor, lösa tänder, mellanrum mellan tänderna, dålig andedräkt, blödande tandkött eller att tandköttet drar sig tillbaka så fall beror isandet på felaktig eller för hård tandborstning, vilket gör att tandköttet drar sig tillbaka och blottar tandroten som är extra känslig. (web.app)
- Tandköttet drar sig tillbaka på grund av inflammation i tandköttet, kan orsakas av för hård Tandköttet blir rött, ömt och svullnar vilket orsakar en ficka mellan tand och tandkött. (web.app)
- Vissa tecken på parodontit kan vara djupa tandköttsfickor, lösa tänder, mellanrum mellan tänderna, dålig andedräkt, blödande tandkött eller att tandköttet drar sig tillbaka så att tänderna ser längre ut. (web.app)
Symptom2
- Andra symptom är muskelvärk och -kramper, blödande tandkött, hyperventilation och ångestanfall . (dokteronline.com)
- Vanliga symptom på parodontit är blödning från tandköttsfickor, rodnat och/eller svullet tandkött, dålig smak eller lukt i munnen, tanden kan eventuellt kännas lös. (oral.fi)
Hand1
- Ta hand om känsligt och ömtåligt tandkött med de äkta växtextrakten i Weleda tandkräm för mild munvård. (robygge.se)
Skonsamma1
- De mjuka borsten är särskilt skonsamma mot babyns tandkött och första tänder. (mambaby.com)
Bakterier2
- Skadliga bakterier bildas ständigt i munnen, på beläggningar på tunga, tänder och tandkött. (tandea.se)
- Vid kirurgiska ingrepp kan mängden bakterier i din mun behöva minskas, särskilt runt såret eller där ditt tandkött blivit skadat. (parodontax.com)
Inflammation1
- Blödande tandkött är tecken på inflammation. (sunstargum.com)
Parodontit1
- Om det inte behandlas kan blödande tandkött leda till en allvarligare tandköttssjukdom som kallas parodontit. (colgate.se)
Runt1
- Tandkött, gingiva, är den omgivande mjukvävnaden runt tänderna. (wikipedia.org)
Effektiv1
- Fördelar: Effektiv rengöring för känsliga tänder och känsligt tandkött. (robygge.se)