Tandköttssjukdomar är en allmän beteckning för olika patologiska tillstånd som drabbar tandköttet, även känt som gommen eller mukosan, och omgivande strukturer i munhålan.
'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.
Onormal tillväxt av tandkött till följd av cellförstoring (hypertrofi) eller ökning av antalet celler (hyperplasi).
Icke-inflammatorisk förstoring av tandköttet av andra orsaker än lokal irritation. Svullnaden beror typiskt på cellförökning.
Utbredd eller lokal, diffus, fibrös påväxt på tandköttet, oftast som ett autosomalt dominant drag, men vissa fall är idiopatiska och andra läkemedelsframkallade. Den förstorade gingivan är ljusröd, fast och läderartad, med finknottrig yta, och i svåra fall är tänderna nästan helt övertäckta.
Tandköttsinflammation, eller gingivit, är en inflammatorisk reaktion i tandköttet som orsakas av plack och bakterier som ansamlas vid tänderna.
Tandköttstumörer är abnorma, ofta elakartade tillväxter på munhålas skivor (tandkött), som kan vara orsakade av olika faktorer som genetiska mutationer eller irritationer, och de kan vara classificerade som benigna eller maligna beroende på deras potential att sprida sig och återkomma efter behandling.
Onormal utvidgning av tandköttets sulkus som inte åtföljs av apikal förflyttning av epitelfästet.
Onormal förstoring av tandköttet pga förstorade celler.
"Parodontalstatus" är ett begrepp inom tandvården som refererar till den sammanlagda bedömningen av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen's stödjevävnader, såsom kotor (tandkotor), bindväv och ben. En parodontalstatus-undersökning innebär vanligtvis att en tandläkare eller tandhygienist mäter djupen på de fickor som kan finnas mellan tänderna och kotorna, ser efter tecken på inflammation, retraktion av tandköttslinjen och eventuell benförlust. Denna bedömning används för att avgöra om patienten har någon form av parodontal sjukdom, som kan vara mild, moderat eller allvarlig, samt för att planera behandling och förebyggande åtgärder.
En måttskala för placktillväxt.
"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."
Kirurgiskt avlägsnande av tandkött, vid fästet, så att en ny tandköttskant bildas. Metoden används för att ta bort tandköttsfickor, eller som förberedelse för mer omfattande kirurgiska ingrepp, samt för bättre åtkomst för avlägsnande av tandsten.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.
En parodontal ficka är ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet, där tandköttet fästes vid tanden. När tandplack ansamlas i denna ficka och orsakar inflammation kan den bli djupare, vilket kan leda till parodontit och eventuell tandlossning om den inte behandlas.
"Epithelfästet" är en term inom anatomi och histologi som refererar till den vävnad som täcker ytor av kroppen, inklusive huden och de slemhinnor som löper längs med luftvägar, matstrupe, urinvägar och reproduktiva organ. Epitelcellerna är specialiserade för att fungera som en barriär mellan det inre miljön och den yttre miljön, skyddar mot infektioner, håller kroppsvätskor inne och reglerar utbyte av substanser mellan kroppen och omgivningen.

'Tandköttssjukdomar' (latin: Periodontal disease) är en sammanfattande benämning på en grupp sjukdomar som drabbar munnen och orsakas av infektion i tandköttet, det vill säga det vävnadslager som omger tänderna. De två vanligaste formerna är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesväret).

Gingivit kännetecknas av en rodnad, svullnad och blödning av tandköttet. Den orsakas vanligen av dålig tänderhygien och plackbildning. Gingivit är reversibel om den behandlas tillfälligt, men om den inte behandlas kan den leda till parodontit.

Parodontit är en allvarligare form av tandköttssjukdom som orsakas av en infektion i det underliggande benvävnadslagret som håller tänderna på plats. Den kännetecknas av djupa fickor mellan tanden och tandköttet, benförlust och möjligen lösning av tänderna. Parodontit är i allmänhet icke-reversibel och kan leda till permanent skada på tänderna och käken om den inte behandlas.

Riskfaktorer för tandköttssjukdomar inkluderar dålig tänderhygien, rökning, diabetes, vissa mediciner och en genetisk predisposition.

'Tandkött' är ett annat ord för tandfleisch, som är det mjuka vävnadsgemeten som omger tändernas rotsystem. Tandköttet hjälper till att skydda tänderna från skada och infektioner genom att bilda en barriär mot bakterier och andra främmande partiklar i munhålan. Det är viktigt att ha ett hälsosamt tandkött för att undvika problem som parodontit (tandlossning) och andra parodontala sjukdomar.

'Tandköttsöverskott' (odontogenic keratocyst) är en sällsynt, men aggressiv odontogen tumör som utgår från rester av tandkörtel (epitel). Den kan vara asymptomatisk under lång tid och upptäckas ofta av slump eller vid rutinmässiga tandkirurgiska ingrepp. Tumören växer långsamt och kan infiltrera benvävnaden, vilket kan leda till smärta, svullnad och lösning av tänder. Behandlingen består vanligen av kirurgiskt avlägsnande av tumören med marvinlundgren-metoden eller enkelt avlägsnande följt av kontroll av eventuell återväxt.

Tandköttshyperplasi är en tillstånd då tandköttet, den mjuka vävnaden som omger tänderna, ökar kraftigt i volym. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom hormonella förändringar under graviditet eller som en biverkan till vissa mediciner, till exempel antiepileptika och blodtrycksmediciner. I vissa fall kan tandköttshyperplasi också vara relaterat till vissa sjukdomstillstånd, såsom leukemi eller HIV. Symtomen på tandköttshyperplasi innefattar ofta röd, ömsom smärtsamt ökat tandkött som kan täcka en del av tänderna. Behandlingen kan bestå av kirurgisk reduktion av överflödigt tandkött eller ändring av underliggande orsaken om det går att identifiera och behandla den.

"Gingival fibromatosis" er en tilstand der karakteriseres af overdrevet vævsvækst i tandkødet (gingiva). Denne tilstand fører typisk til at tandkødet bliver forstørret, hårdt og slidset. I mere alvorlige tilfælde kan det også resultere i en forandring af ansigtets udseende.

Gingival fibromatosis kan være forbundet med andre sygdomme eller betingelser, såsom neurofibromatose, tuberøs sklerose og bestemte medikamenter. I nogle tilfælde er den også genetisk betinget og kan være arvelig.

Den behandles typisk ved at fjerne det overdrevne tandkød i en kirurgisk procedure, men der kan være behov for flere operationer, da tilstanden har tendens til at genopstå.

'Tandköttsinflammation' (latin: Gingivitis) är en inflammatorisk reaktion i tandköttet (gingiva), orsakad av plack och/eller tandsten. Plack är en biofilm av bakterier som ansamlas på tändernas ytor, särskilt vid tandsäckarnas öppningar. Om placken inte tas bort kan den leda till inflammation i form av rödvinet, svullnad och blödningar i tandköttet. Tandköttsinflammation är en reversibel tillstånd som ofta kan behandlas med effektiv muntlig hygien och professionell tandsjukvård. Om den inte behandlas kan den leda till mer allvarliga orala sjukdomar, såsom parodontit (tandsäckssjukdom).

Tandköttstumörer (odontogenic tumors) är en benämning på en grupp sällsynta till återkommande, godartade eller elakartade tumörer som har sitt ursprung i odontogent vävnad, det vill säga tandkött, käkben och tandbrosk. Tandköttet är ett speciellt slags broskvävnad som omger tändernas rötter och hjälper till att bilda och underhålla dem.

Det finns många olika typer av tandköttstumörer, men de flesta är godartade (icke elakartade) och växer långsamt över tid. Några exempel på vanliga former av godartade tandköttstumörer inkluderar:

1. Ameloblastom: Denna typ av tumör utgår från ameloblastcellerna, som annars hjälper till att bilda emaljen på tänderna. Ameloblastomer är oftast lokaliserade i underkäken och kan vara väldefinierade eller infiltrerande i sin tillväxt.
2. Odontom: Detta är en blandning av tandkött och tandbroskvävnad, som ofta bildar små, välavgränsade knölar eller cystor i käken. De flesta odontomer upptäcks hos barn och unga vuxna och är vanligtvis godartade, men kan i sällsynta fall vara elakartade.
3. Adenomatoid odontogenic tumor (AOT): Denna typ av tandköttstumör utgår från epitelceller som annars hjälper till att bilda tandemaljen och tandkörteln. AOT är oftast lokaliserade i överkäken och tenderar att växa långsamt över tid.

Elakartade (maligna) tandköttstumörer är mycket ovanligare än sina godartade motsvarigheter, men kan inkludera cancerformer som ameloblastisk carcinom och primärt intraosseär odontogen karzinom. Dessa typer av tumörer kräver aggressiv behandling, ofta kirurgi följt av strålbehandling eller kemoterapi.

I allmänhet är prognosen för de flesta godartade tandköttstumörerna mycket god efter att de har opererats bort. Dessa tumörer tenderar att växa långsamt och sällan sprider sig till andra delar av kroppen. Vissa typer av tandköttstumörer, som ameloblastom, kan dock ha en tendens att återkomma efter behandling, så det är viktigt att patienten följs upp regelbundet av en oral- och maxillofacial kirurg eller en tandläkare specialiserad på munhåla och ansiktskirurgi.

'Tandköttsficka' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en sorts parodontal sjukdom, även känd som gom- eller tandköttssäck. Det handlar om en djupare ficka i tandköttet runt en tand där inflammation orsakar att tandköttet drar sig ifrån tanden och bildar en liten ficka. Om denna ficka blir djupare kan det leda till allvarligare former av parodontit, som i sin tur kan leda till tandlossning om den inte behandlas. Tandköttsfickor mäts ofta i millimeter och en ficka som är djupare än 3-4 mm anses vara patologisk och kräver uppmärksamhet.

'Tandköttsförstoring' (engelska: Gingival hyperplasia) är en medicinsk term som betecknar en överutveckling eller översvällning av tandköttet. Det kan orsakas av flera faktorer, till exempel hormonella förändringar under puberteten, graviditet eller med åldrandet, vissa mediciner (till exempel epilepsi- och blodtrycksmediciner), sjukdomar som leversjukdomar eller cancer, eller dåliga tandsmyndighetsvanor som tandplack och tandsten. Symptomen innefattar ofta rödaktiga, ömsinta, överbredda och/eller förhårdnade områden av tandköttet runt en eller flera tänder. I vissa fall kan det vara nödvändigt att behandla orsaken till tandköttsförstoringen, medan andra fall kan kräva kirurgiska ingrepp för att reducera överskottet av tandkött.

'Parodontalstatus' är ett begrepp inom tandvården som avser en undersökning och bedömning av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen kring tänderna. Denna bedömning innefattar vanligen följande parametrar:

1. **Djupen på tandköttsfickor:** Detta mäter den djupa fickan mellan tanden och tandköttet, som kallas för sulcus/periodontalpocket. Om dessa fickor är djupare än 3 mm kan det vara tecken på parodontit (tandköttsinflammation).

2. **Tandköttsrecession:** Detta mäter hur långt tandköttet har dragits tillbaka från tanden, vilket kan leda till känslighet och ökad risk för parodontit.

3. **Blödningar:** Om det finns blödningar i tandköttsfickorna när de mäts kan det vara tecken på inflammation eller aktivt ongoing parodontalt sjukdomstillstånd.

4. **Placka och tandsten:** Dessa är hårda beläggningar som bildas av bakterier och mineraler på tänderna, vilka kan leda till karies och parodontit om de inte tas bort regelbundet genom god muntlig hygien.

5. **Mobilitet:** Hur löst tanden sitter i dess alveol (tandköttsfäste) kan också ingå i bedömningen av parodontalstatus.

En fullständig parodontal statusbedömning utförs normalt vid tandläkare eller specialist i parodontologi, och ger värdefull information om individens muntliga hälsa samt behandlingsbehov. Det rekommenderas att en sådan undersökning upprepas regelbundet för att övervaka eventuella förändringar och för att främja goda tänder- och munsalutet.

Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).

Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:

Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45

Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.

Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.

'Tandlossning' betyder i medicinsk terminologi att en eller flera tänder lossnar från sin normala position i käkmuskulaturen. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel parodontit (inflammation i tandkött och benvävnad), karies, trauma eller åldersrelaterade förändringar. Tandlossning kan leda till smärta, sänkt självkänsla och svårigheter med att tugga och tala. I vissa fall behöver tandlossning behandlas av en odontolog eller tandläkare för att förebygga ytterligare komplikationer.

'Gingivektomi' är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt ingrepp där delar av tandköttet (gingiva) tas bort. Detta görs oftast för att korrigera en övervuxen eller inflammerad gingiva, eller för att förbättra det estetiska utseendet av tänderna. Under ett sådant ingrepp använder sig kirurgen ofta av en skalpell eller laser för att klippa bort överskottet av tandkött. Efter operationen kan patienten behöva vila och undvika hårt tugga på mat under en tid, samt ta smärtstillande medel som behövs.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

'Porphyromonas gingivalis' är en gramnegativ, anaerob bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation. Denna bakterie producerar enzymer och toxiner som kan skada vävnader och orsaka immunreaktioner i kroppen. Den kan också vara associerad med allmänna inflammatoriska tillstånd och systemiska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, diabetes och cancer.

'Parodontalficka' är en tandsjukdom där det uppstår ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet. Fickan bildas när tandköttet drar sig tillbaka från tanden, vilket kan ge upphov till en inflammation i området. Parodontalfickor orsakas av bakterier som ansamlas vid tanden och bildar plack. Om placken inte tas bort kan den leda till att tandköttet svullnar upp, blir rött och blöder lätt.

Om parodontalfickorna inte behandlas kan de fortsätta att växa och orsaka allvarligare skador på käkbenet och tänderna. I värsta fall kan det leda till tandlossning eller att tänderna faller ut. Behandlingen av parodontalfickor innebär ofta en grundlig rengöring av tänderna och tandköttet, samt möjligen även medicinska behandlingar för att reducera inflammationen och bakterierna i området. Det är viktigt att besöka tandläkaren regelbundet för en kontroll och rengöring av tänderna för att förebygga parodontalfickor och andra tandsjukdomar.

"Epithelial attachments" er en medisinsk terminologi som refererer til forskellige typer strukturer som holder epitelgevebe sammen med det underliggende væv. Disse forbindelser kan inkludere desmosomer, hemidesmosomer og tunneldannelser (tight junctions). De sørger for at holde de epiteliale celler sammen og hjælpe til at kontrollere hvad der passerer gennem dem.

... åt bakteriologiska undersökningar om tandköttssjukdomar vid Statens bakteriologiska anstalt i Huvudsta. Han höll föredrag i ...
Överväga den tandköttssjukdomar behandlingen rätt för dig. Även tandköttssjukdomar behandling är aldrig perfekt, finns det ... Vänta inte att prata med din tandläkare professionell när du tror du är i behov av tandköttssjukdomar behandling. Om inte ... Din tandläkare kan rekommendera antibiotika att använda i kombination med en annan tandköttssjukdomar behandling för att minska ... Om du har tecken på tandköttssjukdomar, kan behandling innebära att få en professionell städning oftare. ...
... åt bakteriologiska undersökningar om tandköttssjukdomar vid Statens bakteriologiska anstalt i Huvudsta. Han höll föredrag i ...
Tandköttssjukdomar. Jag står gärna till tjänst *Patienter med tandläkarskräck. *Äldre patienter. *Barn och unga ...
Tandköttssjukdomar. *Keramiska fyllningar och kronor. *Lagning och rotfyllning. Jag står gärna till tjänst *Patienter med ...
Tandköttssjukdomar och infektioner Nagelbitare lider i högre utsträckning av tandköttssjukdomar och muninfektioner, till ...
Teen pääasiassa hammaskivenpoistoja hoitaen tarvittaessa vaativiakin iensairauksia. Hoito tapahtuu hellävaraisesti, mutta tehokkaasti.. Värjäymien poistot hoituvat samalla käynnillä hammaskivenpoiston yhteydessä tai erikseen sille varatulla ajalla. Teen päivittäin myös vastaanottovalkaisuja, johon voidaan varata aika valkaisukonsultaation kautta.. Kohtaan potilaat yksilöllisesti, ottaen huomioon myös esimerkiksi hammaslääkäripelon.. Tervetuloa vastaanotolleni! ...
Jokainen potilas on minulle tärkeä ja mielelläni panostan yksilölliseen suun terveyden edistämiseen ja omahoidon ohjaukseen.. Erityisesti kiinnostuksen kohteina ovat ien- ja kiinnityskudossairauksien ylläpitohoito ja ehkäisy sekä esteettinen hoito.. Minulle voi varata ajan:. ...
Parodontal sjukdom (tandköttssjukdomar). • Karies. • Smärta i käkleden. • Oralmotorisk dysfunktion (störning). • Dregling. • ...
Förbättrad oral hälsa: Snus kan orsaka tandproblem, tandköttssjukdomar och missfärgningar på tänderna. När du slutar snusa kan ...
Lumoral-behandlingen lämpar sig för personer med svårbehandlade tandköttssjukdomar som parodontit. Lumoral är vetenskapligt ...
Även hos katter kan det uppstå problem med tandsten och tandköttssjukdomar. Om katten har dålig andedräkt ska du kontakta ...
Precis som många andra småhundar är mopsen benägen att få tandköttssjukdomar. Regelbunden borstning med en liten och mjuk ...
... periodontit eller andra tandköttssjukdomar. Med klorhexidin och naturlig Citrox®. ... tandlossning eller andra tandköttssjukdomar. ...
Tandköttssjukdomar kännetecknas av rodnad, svullnad eller blödning i tandköttet och om de lämnas obehandlade kan de orsaka ... Eftersom elektriska tandborstar är bättre på att ta bort plack minskar de risken att utveckla tandköttssjukdomar. ... Elektriska tandborstar är användbara för att förebygga tandproblem som tandköttssjukdomar och karies. ...
Ursprungligen användes peroxid-gel som ett antiseptiskt medel för att behandla tandköttssjukdomar. Men de märkte att en ...
Vanliga orsaker till denna typ av infektion inkluderar karies, tandköttssjukdomar och tandskador. ...
Detta kommer att hjälpa till att skydda dina tänder från hål och tandköttssjukdomar. Den andra produkten att använda är ... Det kan orsakas av en mängd olika faktorer som karies, tandköttssjukdomar och syraerosion. För att lindra tandkänslighet bör du ... munvatten med fluor som hjälper till att ta bort matpartiklar mellan tänderna så att du inte får hål eller tandköttssjukdomar ...
Tandrengöringar är viktiga för att avlägsna plack och tandsten som kan leda till tandköttssjukdomar. Fyllningar används för att ...
Dessutom finns samband mellan tandlossning, tandköttssjukdomar och bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det finns ...
Regelbunden tandborstning och tandvård kan hjälpa till att förebygga problem som tandköttssjukdomar och karies. Kosttillskott ...
Genom noggrann rengöring av plack och tandsten minskar du risken för tandköttssjukdomar och karies. Tandhygienisten använder ...
Plack kan i sin tur kan leda till tandsten, hål eller andra tand- och tandköttssjukdomar. Att borsta tänderna i två minuter, ...
... och tandköttssjukdomar, allergiska symtom, eksem, klåda, magtarmsjukdomar, skelettsjukdomar, epilepsi och kramper, övervikt/ ...
Borsta tänderna minst två till tre gånger i veckan för att avlägsna tandsten och förhindra tandköttssjukdomar och dålig ...
... vilket leder till tandproblem som karies och tandköttssjukdomar. Regelbunden användning av en tungskrapa kan hjälpa till att ta ...
... och tandköttssjukdomar. I denna artikel kommer vi att titta närmare på vad en tandhygienist... ...
Detta kan i sin tur orsaka tandköttssjukdomar som gingivit och parodontit, som kan leda till tandförlust om de inte behandlas i ... Om du har tandsten kan det vara nödvändigt med en professionell rengöring för att ta bort den och förebygga tandköttssjukdomar. ...
Gravid/ammande dålig tandhygien (sönderfallna tänder, exponerade rötter, tandköttssjukdomar, slitage, tandläkarmottagning, ...
Mr Q vet mycket väl att inget smakar gott med tandköttssjukdomar, och han gör sitt bästa för att boka in regelbundna ...
  • Detta kan orsaka flera problem, bland annat att tänderna dör, svår smärta, tandköttssjukdomar och pulpitsjukdomar. (theportugalnews.com)
  • Enligt PDSA är problem som till exempel tandköttssjukdomar smärtsamma och kan avskräcka katter från att äta, så se till att din veterinär gör en omfattande tandundersökning vid varje kontroll. (hillspet.se)
  • temporomandibulära ledstörningar (TMJ), sömnapné, snarkningsproblem, tandköttssjukdomar och problem med käklinställning som felställning eller överbett. (euronewspages.com)
  • Några vetenskapliga studier har bekräftat att C-vitaminbrist kan leda till tandköttssjukdomar, ett brett spektrum av problem med dina tänder och mer. (dietguiden.org)
  • Regelbundna tandundersökningar hjälper till att tidigt upptäcka tecken på problem såsom karies och tandköttssjukdomar, vilket gör att dessa problem kan behandlas innan de blir allvarligare. (artikelhubben.se)
  • Utan rutinmässiga rengöringar och kontroller kan plack och tandsten på tänderna orsaka karies och hål i tänderna, dålig andedräkt, infektioner eller tandköttssjukdomar. (smartermarketing.se)
  • Idag förväntar sig konsumenter att även generiska tandkrämer tar bort plack, förhindrar tandköttssjukdomar och bleker tänderna. (conversionista.com)
  • Dålig andedräkt är mycket vanligt och orsakas ofta av ansamling av plack och är ett symptom på tandköttssjukdomar och tandförfall, såväl som pinsamt och oönskat. (manity.se)
  • När plack byggs upp kan skadliga bakterier äta bort vid tänderna och munhälsan utsätta dig för tandförfall och tandköttssjukdomar. (oralb.se)
  • Tandköttssjukdomar är en ytlig tandköttsinflammation, gingivit, och en djupare inflammation i tandens parodontala vävnader, parodontit, där tandens parodontala vävnader förstörs. (oral.fi)