Mindre, onormala vävnadsmassor som tränger ut i tarmhåligheten. Polyper sitter fast i tarmväggen antingen med en stjälk eller en bredare bas.
En polyps er en abnormal vækst af slimhindevæv, der sticker ud fra den omgivende slimsækken eller skillevæv. Polyper kan forekomme overalt i kroppen, hvor slimhinde findes, men de er særligt almindelige i tarmene og urinblæren. De er oftest ikke kreftslagne, men visse typer polyper, specielt dem der findes i tarmene, kan udvikle sig til kræft over tid. Derfor bør polyper fjernes, når de bliver diagnosticeret.
Adenomatous polyposis coli (APC) protein is a tumor suppressor protein that plays a crucial role in regulating cell growth and division in the colon. In a single sentence, Adenomatous Polyposis Coli (APC) protein can be defined as a vital protein product of the APC gene, whose normal function involves preventing excessive cell proliferation and promoting programmed cell death, but mutations in this gene can lead to the development of numerous adenomatous polyps in the colon, significantly increasing the risk of colorectal cancer.
Ett polypossyndrom med autosomal dominans, i vilket tarmarna innehåller från några få till tusentals adenomatösa polyper. Uppträder ofta i åldrarna 15 till 25 år.
Tumörsuppressorgener belägna vid 5q21-området på den långa armen av människans kromosom 5. Mutation hos dessa gener är förenad med familjär kolonpolypos och Gardners syndrom, samt med vissa sporadiska kolorektala tumörer.
Utväxter med eller utan stjälk i tjocktarmens slemhinna.
Cancer i tarmarna.
Näspolyper är vanliga, benigna slemhinnessvulster som växer i näsan och kan orsaka obstruktion av luftflödet, läckage av vätska och försämrad luktförmåga.
Peutz-Jeghers syndrome (PJS) is a rare genetic disorder characterized by the development of benign tumors called hamartomas in the gastrointestinal tract and pigmented macules on the skin and mucous membranes, such as the lips and buccal mucosa. These pigmented spots are typically brown or black and appear in a characteristic pattern. The syndrome is caused by mutations in the STK11/LKB1 tumor suppressor gene and increases the risk of developing various types of cancer, including gastrointestinal, breast, lung, and gynecological cancers. Regular surveillance and monitoring are recommended for individuals with PJS to facilitate early detection and management of any potential malignancies.
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.
Godartade tumörer härrörande från körtelepitel.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammation och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser vid cellskada eller infektion, och orsakar en ökad syntes av prostaglandiner, vilka är hormonliknande ämnen som bidrar till inflammation, feber och smärta. COX-2 är därför ett viktigt mål för läkemedel som används för att behandla smärta och inflammation, så kallade icke-steroida antiinflammatoriska preparat (NSAID).
Beta-catenin är ett protein som spelar en viktig roll i cellers signalsystem och regulering av celldelning. Det är en central komponent i Wnt-signalslingapaden, där det kontrollerar genuttryck relaterat till celldelning, cellyta och celldifferentiering. I associering med E-cadherin är betakatenin också involverat i cell-cell-kontakten och interaktioner mellan celler.
Medel som minskar uppkomstfrekvensen av spontana eller framkallade tumörer oberoende av mekanism. De skiljer sig från cellgifter på så vis att de hindrar tumörer från att bildas.
Cancer i grov- eller tjocktarmen.
Prostaglandin Endoperoxide Synthase (PTGS), also known as Cyclooxygenase (COX), is an enzyme involved in the conversion of arachidonic acid to prostaglandin H2, an important precursor for the synthesis of various prostanoids such as prostaglandins, thromboxanes, and prostacyclins. This enzyme exists in two main isoforms: COX-1 and COX-2, which differ in their expression patterns and regulation. COX-1 is constitutively expressed in most tissues and involved in maintaining homeostatic functions, while COX-2 is usually induced under pathological conditions and contributes to inflammation, pain, and fever. Inhibition of PTGS/COX enzymes is the primary mechanism of action for nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), which are widely used in clinical practice for their analgesic, antipyretic, and anti-inflammatory effects.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.

En tarmpolyp är en typ av godartad (benign) tillväxt i tjocktarmen eller rektum. Tarmpolypen består av överskottet av mucosa- och submucosaschichten som sticker ut från den omgivande tarmväggen. De flesta tarmpolypers storlekar varierar från några millimeter till ett par centimeter, men i sällsynta fall kan de bli mycket större.

Det finns två huvudtyper av tarmpolypers:

1. Hyperplastiska polyp: Dessa är vanligare och tenderar att vara små och låggradigt tillväxta. De flesta hyperplastiska polyper är ofarliga, men en liten andel kan utvecklas till cancer.

2. Adenomatösa polyp: Dessa är förknippade med en större risk för cancerutveckling. Adenomatösa polyper delas in i tre undergrupper: tubulära, villösa och tubulovillösa. Tubulära adenomatösa polyper är vanligast och har en låg risk för cancerutveckling, medan tubulovillösa polyper har högst risk.

Det är viktigt att notera att de flesta tarmpolypers inte orsakar några symptom, men i vissa fall kan större polyper orsaka blödning, smärta eller förstoppning. Regelbundna kolonoskopier är en effektiv metod för att upptäcka och avlägsna tarmpolypers innan de utvecklas till cancer.

"En polyp er en voksende forhøyelse i et hul organ, som kan forekomme i tarmen eller i slemhinnene i kroppen. Polypene kan variere i størrelse og form, og de kan være godartet eller ondeartet (kræftendrende). De fleste polypene er små og un skyggefri, men store polypers størrelse kan føre til tarmforstopping. Hvis du har en polyp, bør du holdes under observation av en lege for å sikre at den ikke blir ondartet."

(Oversatt fra engelsk)

Adenomatous polyposis coli (APC) protein er en tumorsuppressorprotein som spiller en viktig rolle i reguleringen av cellers vekst og deling. Mutasjoner i APC-genet kan føre til abnormalt vekst av tarmskjevetiss, og dette kan resultere i utviklingen av adenomatøse polypper i tjocktarmen.

APC-proteinet er involvert i Wnt-signalveien, som er en intracellulær signalvei som regulerer cellers vekst og differensiasjon. Når APC-proteinet muteres, blir Wnt-signalveien forstyrret, og dette fører til uregulert cellevekst og eventuelt til cancerutvikling.

Adenomatous polyposis coli (APC) protein is a tumor suppressor protein that plays an important role in regulating cell growth and division. Mutations in the APC gene can lead to abnormal growth of intestinal tissue, resulting in the development of adenomatous polyps in the colon.

The APC protein is involved in the Wnt signaling pathway, which is an intracellular signaling pathway that regulates cell growth and differentiation. When the APC protein is mutated, the Wnt signaling pathway is disrupted, leading to unregulated cell growth and potentially to cancer development.

En adenomatos polyp i tjocktarmen är en typ av godartad (icke cancertagen) polyp som bildas i slemhinnan på tjocktarmen. Den uppstår då celler i slemhinnan börjar växa och dela sig mer än vanligt, vilket leder till att en knöl eller utbuktning bildas. Adenomatos polyper är ofta små (mindre än 1 centimeter i diameter) men kan bli större över tiden.

Det speciella med adenomatos polyper är att de kan utvecklas till cancer om de inte tas bort. Cirka 5-10% av alla adenomatos polyper kan bli cancertagna om de lämnas kvar i tjocktarmen. Därför rekommenderar läkare ofta att ta bort alla adenomatos polyper som hittas under en koloskopi.

Adenomatos polyper delas vanligen in i två typer: tubulära och villösa. Tubulära polyper har en tunn, rörformad struktur medan villösa polyper har en flikig, oregelbunden struktur. Villösa polyper anses ha en högre risk att bli cancertagna än tubulära polyper.

"APC-generator" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan dock vara en förkortning för "antigen-presenterande cell-generator", vilket refererar till en cell som har förmågan att processera och presentera antigener (främmande ämnen som kan utlösa immunresponser) på sitt cellmembran med hjälp av molekyler som MHC klass I och II. Detta gör att andra immunceller, såsom T-celler, kan känna igen och reagera på de främmande antigenen.

Exempel på antigen-presenterande celler inkluderar dendritceller, makrofager och B-celler. Dessa celler spelar en viktig roll i att initiera och reglera immunresponser.

En tjocktarmspolyp är en liten, ofta välliknande tillväxt som sticker ut från den inre ytan av tjocktarmen (colon). Polyper kan vara godartade eller elakartade. De flesta polyper är dock godartade och växer mycket långsamt över flera år.

Det finns två huvudtyper av godartade kolonpolyper: adenomatösa och hyperplastiska polyper. Adenomatösa polyper kan under vissa omständigheter utvecklas till cancer i tjocktarmen, medan hyperplastiska polyper sällan gör det.

Tjocktarmspolyper kan vara så små att de inte kan ses med blotta ögat och upptäckas först under en koloskopi. Andra polyper kan vara stora nog att synas på röntgenbilder eller vid en rektal undersökning.

Om du har tjocktarmspolyper bör din läkare övervaka dem genom regelbundna koloskopier för att se till att de inte växer eller blir canceroaserade. Om en polyp är stor eller cancerous kan den behöva tas bort under en koloskopi eller kirurgiskt ingrepp.

Tarmtumörer är abnorma tillväxtor i tarmen som kan vara godartade eller elakartade. De kan orsaka olika symtom beroende på var i tarmen de finns och hur stor de är. Några exempel på typer av tarmtumörer inkluderar adenom, karzinoid, gastrointestinal stromacellstumör (GIST), lymfom och koloncancer. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen.

Näspolyper är små, knöliga tillväxter som växer i näshålorna. De utgörs av ökat vävnadsväxt hos slemhinnan i näshålan och kan vara orsakade av en inflammatorisk respons eller överdriven produktion av bindväv. Näspolyper kan leda till besvär som nässtopp, svårigheter att andas genom näsan, snuva, halsont och sänkt lukt- och smakkänsla. I allvarliga fall kan näspolyper orsaka svårigheter att andas och sömnsvårigheter. Behandlingen kan bestå av medicinska behandlingar som kortikosteroider eller antihistamin, men i allvarligare fall kan kirurgiskt avlägsnande av näspolyper vara nödvändigt.

Peutz-Jeghers syndrom (PJS) är ett sällsyntt autosomalt dominant arvsförande syndrom som karaktäriseras av många juveriknippor i munnen och på huden, samt godartade polypbildningar i tarmarna. Polypbildningarna kan leda till blödningar, kramp och obstruktion i tarmen. PJS ökar också risken för att utveckla cancer i mag-tarmsystemet, bröstkörtel, livmoder och äggstockar. Syndromet beror på mutationer i genen STK11/LKB1 på kromosom 19p13.3.

En körtelsvulst, också känd som neoplasma eller tumör, är en abnorm odling av celler i en körtel. Körtelsvulstar kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade körtselsvulstar växer långsamt och stannar ofta upp vid en viss storlek. De tenderar att vara lokaliserade till den körtel de utgår från och sprider sig sällan till omgivande vävnader eller andra delar av kroppen. Godartade körtselsvulstar kan i vissa fall orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, men de är oftast behandlingsbart och ger sällan allvarliga komplikationer.

Elakartade körtselsvulstar däremot växer snabbare och kan sprida sig till omgivande vävnader och andra delar av kroppen. De kan orsaka symtom som obehag, smärta, svullnad eller utslag beroende på deras storlek och plats. Elakartade körtselsvulstar behandlas oftast aggressivt med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi för att försöka eliminera cancercellerna och förhindra spridning till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att notera att endast en läkare kan ställa en diagnos efter en undersökning och eventuella tester, så om du misstänker att du har en körtselsvulst bör du kontakta din läkare omedelbart.

Adenomatous polyps are benign (noncancerous) growths that develop on the lining of the large intestine (colon and rectum). They are a type of polyp that has the potential to become cancerous over time if not removed. These polyps are caused by an overgrowth of glandular tissue, which can lead to the formation of finger-like projections called villi on the surface of the polyp.

Adenomatous polyps are often asymptomatic and are typically discovered during routine colonoscopies or other diagnostic tests. However, if they grow large enough, they may cause symptoms such as rectal bleeding, abdominal pain, or changes in bowel habits.

People who have adenomatous polyps are at increased risk of developing colorectal cancer, so it is important to have regular colonoscopies to monitor for the development of new polyps and remove them if necessary. The removal of adenomatous polyps can significantly reduce the risk of colorectal cancer.

Tunntarm, på latin "intestinum tenue", är en del av matsmältningssystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den består av två segment: duodenum, jejunum och ileum. Tunntarmen är den plats där näringsämnen absorberas till blodomloppet efter att de bryts ned i magen.

Duodenum är det första segmentet av tunntarmen och mäter ungefär 25 cm i längd. Här neutraliseras den sura maten från magsäcken med hjälp av bikarbonat som produceras i bukspottkörteln. Duodenum är också platsen där näringsämnen som protein, kolhydrater och fetter fortsätter sin nedbrytning med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern.

Jejunum och ileum är de två efterföljande segmenten av tunntarmen. Jejunum är ungefär 2,5 meter långt och har en yta som är täckt med fingerliknande utskott kallade villi och mikrovilli. Dessa ökar den inre ytan av tunntarmen, vilket underlättar näringsabsorptionen. Ileum är ungefär 3,5 meter långt och har färre, men större villi jämfört med jejunum. Här absorberas de sista resterna av näringsämnen innan maten passerar vidare till tjocktarmen.

I tunntarmen sker också absorptionen av vatten och elektrolyter, samt produktionen av antikroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammatoriska processer och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser, framförallt under patologiska tillstånd såsom inflammation, men även under normala fysiologiska förhållanden. COX-2 är involverat i syntesen av prostaglandiner, som är lipidmedlare av smärta, feber och inflammation. Läkemedel som hämmar COX-2 kallas ofta selektiva COX-2-hämmare och används för att behandla smärta och inflammation vid olika sjukdomstillstånd, såsom reumatoid artrit och efter operationer.

Beta-catenin er en protein som spiller en viktig rolle i cellers vekst, deling og signalveivsystem. Det er ein komponent i Wnt-signalsystemet, der det kan påvirkes av mutasjoner i gener relatert til kreft. I uaktiverte tilstand har beta-catenin en kort halveringstid og blir bortskaffet av destruksjonskomplekset. Men når Wnt-signalet aktiveres, blir destruksjonskomplekset inhibert, og beta-catenin akkumulerer i cellen. Dette fører til at det kan overføre signalet videre til cellkernen og påvirke transskripsjon av gener relatert til cellevanndannelse og vekst.

"Antikarcinogena medel" refererar till substanser eller behandlingsmetoder som har förmågan att hindra, fördröja eller skydda mot utvecklingen av cancer. De kan verka genom att minska exponeringen för cancerframkallande ämnen, stödja cellers återställning och reparation, reducera inflammation eller modifiera signaltransduktionsvägar som är involverade i cancerns uppkomst och utveckling. Exempel på antikarcinogena medel inkluderar vissa näringsämnen, kosttillskrivningar, läkemedel och livsstilsförändringar som har visat sig minska risken för cancer eller förhindra cancersjukdomars progression.

Tjocktarmstumörer (Coloncancer) är en typ av cancer som utgår från celler i tjocktarmen. Det kan vara polypen eller oregelbundet växande celler i tjocktarmens slemhinna som utvecklas till cancertumörer. Tjocktarmscancern är en av de vanligaste formerna av cancer i industrialiserade länder och drabbar ofta äldre personer över 50 år. Riskfaktorer för att utveckla tjocktarmscancer innefattar bland annat ålder, rökning, fetma, fysisk inaktivitet, låg fiber- och hög fettrik diet, personlig eller familjär historia av polyp eller cancer i tjocktarmen. Symptomen på tjocktarmscancer kan vara blödningar från anus, förstoppning, diarré, buksmärtor, viktminskning och trötthet. Behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på cancerstadiet och allmänt tillstånd hos patienten.

Prostaglandin-endoperoxid-syntase (PTGS), også kjent som ciklooxygenase (COX), er et enzym som spiller en viktig rolle i prosessen med å produsere prostaglandiner og tromboxaner, som er typer av lipidmedierede signalkjemikalier involverte i inflammasjon, smerte, feber, immunrespons og andre fysiologiske funksjoner.

Det finnes to hovedformer av PTGS-enzymet: COX-1 og COX-2. COX-1 er konstitutivt uttrykt i mange typer celler og involvert i homeostasis, mens COX-2 primært er inducerbar under inflammatoriske forhold og bidrar til prosessen med å produsere prostaglandiner som driver inflammasjon.

PTGS katalyserer omdanningen av arakidonsyre, en fedtsyre, til prostaglandin-endoperoxider, som er forløpper i syntesen av prosstaglandiner og tromboxaner. Disse signalkjemikaliene har mange viktige fysiologiske funksjoner, men kan også være involvert i patofysiologiske tilstander som inflammasjon og smerte.

I klinisk praksis er PTGS-inhibitorer, også kjent som ikke-steroidale antiinflammatoriske medisiner (NSAID), ofte brukt for å reducere inflammasjon og smerte ved å blokkere aktiviteten til COX-enzymet.

"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.

TV Hälsa är en norskägd hälsoportal på svenska som publicerar film och artiklar om hälsa, medicin, kostråd, träning och livsstil. I Norge finns portalen på adressen: TV-helse. ...
TV Hälsa är en norskägd hälsoportal på svenska som publicerar film och artiklar om hälsa, medicin, kostråd, träning och livsstil. I Norge finns portalen på adressen: TV-helse. ...
Omega-3 och aspirin minskar tarmpolyper, som kan vara ett förstadium till cancer ...
TV Hälsa är en norskägd hälsoportal på svenska som publicerar film och artiklar om hälsa, medicin, kostråd, träning och livsstil. I Norge finns portalen på adressen: TV-helse. ...
En vetenskaplig studie publicerad 5 juli 2017 visar att kemoterapi, trots att den kan få tumörer att krympa, samtidigt sprider ny cancer i kroppen.
Tarmpolyper är små tillväxter på den inre beklädnaden av tjocktarmen (kolon) eller Men om vissa typer av polyper (kallade ...