Thlaspi
Kadmiumradioisotoper
Zinkradioisotoper
Nickel
Serin-O-acetyltransferas
Kadmium
Zink
Tungmetaller
Brassicaceae
Thlaspi är ett släkte av korsblommiga växter som beskrevs av Carl von Linné. Släktet omfattar cirka 70 arter, och det finns både ett- och tvååriga örter. Thlaspi-släktet ingår i familjen korsblommiga växter (Brassicaceae).
En medicinsk definition av Thlaspi saknas eftersom det inte är en vanlig medicinsk term. Det finns dock några arter inom släktet som har använts i traditionell medicin, till exempel Thlaspi arvense (ärtbräken) och Thlaspi caerulescens (blåticka). Dessa arter har haft användning som läkemedel mot olika sjukdomar, men det finns inga vetenskapligt erkända medicinska egenskaper knutna till släktet.
Kadmium-radioisotoper refererer til radioaktive varianter av grundstoffet kadmium. Disse isotopene har forskjellig antall neutroner i kjerneenergin, som får dem til å bli ustabil og thusleg radioaktiv. Kadmium har 35 naturlige isotoper, men kun to av disse er stabile. De øvrige er alle radioaktive med forskjellige halveringstider.
Kadmium-109 (Cd-109) og kadmium-115m (Cd-115m) er eksempler på kadmium-radioisotoper som brukes i forskning og medicinsk behandling. Cd-109 brukes blant annet i nukleær medisin til å måle aktiviteten i knogne, mens Cd-115m kan brukes i behandling av kræft.
Det er viktig å håndtere kadmium-radioisotoper forsiktig på grunn av deres radioaktive natur. De bør ikke komme i kontakt med kroppen eller andre levende vesen, og det er nødvendig å følge alle sikkerhetsforanstaltninger som er knyttet til bruk av disse stoffene.
Zink-radioisotoper är isotoper (varianter) av grundämnet zink. De inkluderar olika former av radioaktivt zink, vilket betyder att de saknar stabil jämvikt och sönderfaller naturligt över tiden genom att avge formen av strålning som är karakteristisk för respektive isotop.
Exempel på Zink-radioisotoper inkluderar:
* Zink-65, som sönderfaller till kobolt-65 med en halveringstid på 244 dagar och avger en gamma-strålning.
* Zink-72, som sönderfaller till koppar-72 med en halveringstid på 41,7 timmar och avger både beta-partikelstrålning och gamma-strålning.
* Zink-75, som sönderfaller till gallium-75 med en halveringstid på 360 dygn (cirka 1 år) och avger en gamma-strålning.
Zink-radioisotoper används inom medicinen för att diagnostera och behandla sjukdomar, till exempel genom att injicera en patient med en liten mängd radioaktivt zink och sedan följa dess spridning i kroppen med hjälp av bildtekniker som SPECT eller PET. Dessa tekniker möjliggör detaljerade avbildningar av olika organ och vävnader, vilket kan vara användbart för att upptäcka skador, tumörer eller andra abnormaliteter.
'Nickel' är ett ämne som i rent tillstånd är en silvervit, hård, metallisk substans. Det används ofta inom olika industrier, bland annat för att tillverka legeringar och stål. Nickel kan även ingå i vissa typer av smycken och andra konsumentprodukter.
I en medicinsk kontext kan nickel vara relevant som ett potentialt allergiskt ämne. Kontaktdermatit, en hudirritation eller eksem, är en vanlig reaktion på nickelallergi. Detta kan inträffa när huden kommer i kontakt med smycken, kläder, armbandsur eller andra produkter som innehåller nickel.
Symptomen på nickelallergi kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta rodnad, svullnad, klåda, smärta och blåsor på huden. I allvarliga fall kan det leda till en systemisk reaktion som kallas anafylaxi.
Om du tror att du har en nickelallergi bör du prata med din läkare eller allergolog för att få en korrekt diagnos och behandling.
'Serin-O-acetyltransferase' (SAT) er ein viktig enzym i syntesen av den endogene neurotransmitteren glycin. Dette enzymet katalyserer aketyleringen av den sekundære aminosyren serin, som er den første steget i biosyntesen av glycin.
Spesielt kan SAT-enzymet skrives slik: L-serine + acetyl-CoA → O-acetyl-L-serine + CoA. Dette reaksjonen foregår innenfor celleplasmasmembranen i de neuronale celler som er involvert i glycinsyntesen.
SAT-enzymets aktivitet kan reguleres av forskjellige faktorar, inkludert andre neurotransmittere og intracellulære signalveier. Dette bidrar til en kontinuerlig balanse i glycinproduksjonen og -neurotransmisjonen i hjernen.
Kadmium (Cd) er ein metallisk grundstoff som har atomnummer 48 og tilhører skjenket 12 i periodesystemet. Det er ein tungmetall som ikke forekommer i fri form i naturen, men fant i forbindelse med andre elementer, særlig i sulfidmalmer saman med zink, bly og kopper.
I medisinen kan kadmium ha skadelige effekter på helse når man blir utsatt for høye kontrinater over tid. Kadmium kan akkumuleres i kroppen, særlig i leveren og nieren, og kan føre til skader på lever, nyrefunksjon, kneskjelettet og åndedrettsystemet. Langvarig utsettelse kan også føre til kreftutvikling, særlig i lungene og de reproduktive organene.
Yrkesgruppar som kan være utsatt for høye kontrinater av kadmium inkluderer arbeidere i bly- og zinkindustrien, batasjonsmalmer, skurverksteder og andre industrielle områder der kadmiumforbindelser brukes.
I tillegg kan kadmiumføring forekomme gjennom næringsintake, særlig ved inntak av visse typer fisk, skalldyr og svamp. Strict reguleringer har blitt stilt opp for å redusere bruken av kadmium i industrien og i landbruket, noe som har ført til en minsking av gjennomsnittlig kadmiumutsettelse i befolkningen.
'Zink' er ein elemtar metallisk stoff som er nødvendig for menneskelig helse. Det forekommer naturlig i mange matvarer, særlig i kjøtt, fisk, mølje, nøtter og visse grønnsaker som bønner og spinnaker. Zink er en viktig del av mange enzymer og proteiner i kroppen og bidrar til å styrke immunsystemet, repariere DNA-skade, og hjelpe med sårhealing. Det er også viktig for vår sans for smak og luktestørrelse.
Mennesker trenger vanligvis mellom 8 og 11 milligram zink om dagen, men denne behovet kan variere alt etter alder, kjønn, graviditet og amning, samt andre faktorar som stress og sykdom. Et defisitt av zink kan føre til en rekke helseproblemer, inkludert større risiko for infeksjoner, langsomme vekst hos barn, svingende smak- og luktestørrelse, og sårhealing.
'Tungmetaller' är ett begrepp som används inom kemi och miljömedicin för att beskriva metaller och metalloider med hög atommassa. Det finns dock ingen universellt accepterad definition på vilka grundämnen som skall ingå i denna kategori, men ofta inkluderas ämnen som kvicksilver (Hg), bly (Pb), kadmium (Cd), arsenik (As) och koppar (Cu).
Tungmetaller kan vara skadliga för levande organismer, inklusive människor, vid höga koncentrationer. De kan akkumuleras i levande vävnader och orsaka toxiska effekter som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, reproduktionen och andningsorganen. Långvarig exponering för tungmetaller kan också öka risken för cancer.
Brassicaceae, också kända som korsblommiga växter eller krysantemuväxter, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal grödor och prydnadsväxter, såsom kål, rädisor, morot, rybs, senap och rosenrot.
Karaktäristiskt för Brassicaceae är att de har fyra kronblad som ofta är vit-, gul- eller lilafärgade. De har också fyra ståndare i två par, där det ena paret är längre än det andra. Blommorna är vanligen radiärsymmetriska och samlas i klasar eller ax.
Flera arter inom familjen innehåller glukosinolater, som är kemiska föreningar som kan ge upphov till en stark smak och lukt. När växterna skadas eller krossas kan dessa ämnen omvandlas till isotiocyanater, som kan ha antibakteriella egenskaper.
I medicinsk sammanhang har vissa arter i Brassicaceae använts för att behandla olika sjukdomar. Till exempel har kål använts för att lindra symptomen vid reumatoid artrit, medan senap använts som ett smärtstillande medel. Vissa studier har också visat att vissa glukosinolater kan ha anti-cancerverkningar.
'Växtskott' är ett medicinskt begrepp som refererar till en benign (godartad) tumör eller vävnadsöverväxt som utvecklas i skelettet, vanligtvis i långa rörben. Denna övertillväxt orsakas av abnormt celldelning och vävnadstillväxt i brosket (den mjuka, elastiska vävnaden) som finns nära ändarna av långa ben.
Växtskott tenderar att växa långsamt över tid och kan variera i storlek. De flesta är små och orsakar inga symptom, men när de blir större kan de leda till smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga i de drabbade områdena. I vissa fall kan växtskott pressa på nerver eller andra strukturer i närheten, vilket kan orsaka kvalster, svaghet eller särskilda neurologiska symptom beroende på var skotten är beläget.
Även om växtskott vanligtvis är ofarliga, kan de i vissa fall leda till komplikationer som frakturer (benbrott) eller förstoringar som trycker på vitala strukturer. I dessa situationerna kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ för att avlägsna skotten och lindra symptomen.
Thlaspi crassifolium
Thlaspi rechingeri
Thlaspi triangulare
Thlaspi antitauricum
Thlaspi eigii
Thlaspi crassiusculum
Thlaspi capricornutum
Thlaspi zaffranii
Thlaspi pulvinatum
Thlaspi somkheticum
Thlaspi griffithianum
Thlaspi huber-morathii
Conrad Moench
Kapsel
Skärvfrön
Sandkrassing
Hornskärvfrö
Lökskärvfrö
Penningört
Åsgökbi
Backskärvfrö
Invasiv art
Thlaspi crassifolium - Wikipedia
Vårblomning i Bergianska trädgårdens gräsytor! - Bergianska trädgården
Ogräsrådgivaren
Lambes Webshop
Bröllop | blomsterverkstan
Vintern rasat ut | Värnamo.nu
Vårblomning i Bergianska trädgårdens gräsytor! - Bergianska trädgården
Vårblomning i Bergianska trädgårdens gräsytor! - Bergianska trädgården
Caerulescens1
- Backskärvfrö - Thlaspi caerulescens ssp. (bergianska.se)