Hypofysmörer, även kallade hypofyssammansatta neoplasmer, är en övergripande benämning på godartade (benigna) eller elakartade (maliga) tumörer som utvecklas i hypofysens (hjärnbarkens främre del) hypothalamuskirtel. Dessa tumörer kan variera i storlek och aggressivitet, och de kan orsaka olika symtom beroende på var de är belägna och hur storleken är.

De vanligaste symptomen som förknippas med hypofysmörer inkluderar:

* Förändringar i synen eller synfältet, som kan orsakas av tryck på näthinnan eller optiska nerverna.
* Hormonella rubbningar, såsom förändringar i menstruationscykeln, impotens, trötthet, ökad vikt och svettningar.
* Huvudvärk och yrsel.

Hypofysmörer kan delas in i två kategorier: funktionella och icke-funktionella tumörer. Funktionella tumörer producerar överdrivna nivåer av ett eller flera hormoner, medan icke-funktionella tumörer inte gör det. De vanligaste typerna av hypofysmörer är prolaktinom (en funktionell tumör som producerar för höga nivåer prolaktin), nonfunctioning pituitary adenoma (en icke-funktionell tumör som inte producerar hormoner) och adrenokortikotrop hormon (ACTH)-producerande tumörer (som orsakar Cushings sjukdom).

Diagnos av hypofysmörer ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar och bilddiagnostik, såsom magnetresonansavbildning (MRI) eller datortomografi (CT). Behandling kan innebära mediciner, strålbehandling eller kirurgi.

Akromegali är en sällsynt hormonsjukdom som orsaks av överproduktion av tillväxthormon (GH) i äldre ålder, vanligtvis på grund av en benign tumör i hypofysen (hypofystumör). Den onormalt höga nivån av GH leder till progressivt kroppsligt tillväxt och förändringar av ansiktet och extremiteterna. Symptomen kan inkludera utvidgad näsa, ökad storlek på läppar, tunga och öron, förstorade händer och fötter, svullnad i huden, kraftigare svettningar, röstförändringar, ihållande mag-tarmlösa besvär och försämrad tolerans för glukos. Akromegali behandlas vanligtvis med kirurgi, strålbehandling eller medicinsk behandling för att kontrollera överproduktionen av GH.

En körtelsvulst, också känd som neoplasma eller tumör, är en abnorm odling av celler i en körtel. Körtelsvulstar kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade körtselsvulstar växer långsamt och stannar ofta upp vid en viss storlek. De tenderar att vara lokaliserade till den körtel de utgår från och sprider sig sällan till omgivande vävnader eller andra delar av kroppen. Godartade körtselsvulstar kan i vissa fall orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, men de är oftast behandlingsbart och ger sällan allvarliga komplikationer.

Elakartade körtselsvulstar däremot växer snabbare och kan sprida sig till omgivande vävnader och andra delar av kroppen. De kan orsaka symtom som obehag, smärta, svullnad eller utslag beroende på deras storlek och plats. Elakartade körtselsvulstar behandlas oftast aggressivt med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi för att försöka eliminera cancercellerna och förhindra spridning till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att notera att endast en läkare kan ställa en diagnos efter en undersökning och eventuella tester, så om du misstänker att du har en körtselsvulst bör du kontakta din läkare omedelbart.

Tillväxthormonproducerande hypofysadennom, även kallat akromegali om det utvecklas efter slutet av tillväxtperioden, är en ovanlig endokrin sjukdom orsakad av en benign tumör (adennom) i hypofysen som producerar för mycket tillväxthormon (GH). Tillväxthormonet reglerar kroppens tillväxt och muskelmassa, men när nivåerna blir för höga kan det leda till olika symptom som exempelvis förändringar i ansiktets utseende, större händer och fötter, svullnad i huden, extremiteter och muskler, röstförändringar, svettningar, trötthet, sexuell dysfunktion och ökat hungerkänsla. I vissa fall kan det även orsaka allvarliga komplikationer som diabetes, högt blodtryck, hjärtproblem och sömnapné. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att avlägsna tumören, strålbehandling eller medicinsk behandling med läkemedel som minskar GH-produktionen.

Human Growth Hormone (HGH) eller humant tillväxthormon är ett peptidhormon som produceras och sekreteras av anterior pituitäten, en del av hypofysen i hjärnan. Det spelar en viktig roll i normal växt- och utvecklingsprocesser, såsom celltillväxt och celldifferentiering, proteinmetabolism, kolhydratmetabolism och lipidmetabolism. HGH stimulerar också produktionen av insulin-like growth factor-1 (IGF-1), som är ett viktigt mediator i många av HGH:s effekter på tillväxt och metabolism.

Mängden HGH i kroppen når sin topp under puberteten och minskar sedan gradvis med åldrandet. Låga nivåer av HGH kan leda till tillstånd som till exempel tillväxthormonbrist, som kan ge symtom såsom försenad pubertet, låg muskelmassa, ökad kroppsfett, trötthet och benväxling. Däremot kan för höga nivåer av HGH leda till akromegali, en sjukdom som karaktäriseras av otillräcklig benväxling under uppväxten och överdriven vävnadsväxt efter slutförda tillväxten.

'Kilben' er en norsk medisinsk betegnelse for en fraktur (brudd) i beneet, oftest brukt om en lang benbrudd som går igjennom skjelet i underbenets lengre del. Kilben kan være komplett eller inkomplett og oppstå som følge av en traumatisk hændelse, slik som et fall eller en ulykke. Symptomer på kilben kan omfatte smerte, svelling, blåhet, deformitet og vanskeligheter med å bevege benet. Behandlingen av kilben kan innebære immobilisering av benet ved bruddstellen, oftest gjennom anvendelse av en gips- eller splintbehandling, samt eventuelt kirurgisk behandling hvis det er behov for å fastsette benstykker med skruer og plater.

'Hypofys' eller 'hypofysen' er en endokrin gland som ligger i hjernens base, under hjernebrystet (sella turcica). Hypofysen har to deler: forhypofysen og bakhypofysen. Forhypofysen produserer hormoner som styrer andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen produserer hormoner som påvirker kroppens vekst, opplaring av vannet i kroppen og søvn/vekttilstand. Hypofysen er viktig for å holde balanse mellom kroppens mange forskjellige systemer og fungerer som et slags kontroll- og reguleringsorgan for kroppens hormonnivåer.

Tillväxthormon, även känt som somatotrop hormon (STH) eller Growth Hormone (GH), är ett hormon som produceras och sekreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hypotalamus. Det spelar en viktig roll i kroppens tillväxt, cellernas differentiering och ämnesomsättning. Tillväxthormonet stimulerar bland annat produktionen av protein, som är nödvändigt för att bygga upp muskelmassa, och påverkar även kroppens användning av fett som energikälla. Dessutom har tillväxthormonet en betydande roll i regleringen av kroppens kolhydrat-, lipid- och mineralomsättning.

Adenohypophysis är den främre delen av hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnan. Adenohypofysen producerar och sekreterar flera olika hormoner, inklusive tillväxthormon, prolaktin, thyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenocorticotrop hormon (ACTH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar en rad olika kroppsliga funktioner, till exempel tillväxt, metabolism, reproduktion och immunförsvar. Adenohypofysen kan delas in i två delar: framloben (anterior pituitary) och bakloben (posterior pituitary). Framloben utgör den största delen av adenohypofysen och är den som producerar de flesta hormonerna. Bakloben producerar istället två hormoner, oxytocin och antidiuretiskt hormon (ADH).

PROLaktINOM är ett sällsyntt, godartat tillväxt i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger i hjärnan. Prolaktinomer orsakar ofta förhöjda nivåer prolaktin hormon i blodet, vilket kan leda till symptom som menstruationsstörningar hos kvinnor, bröstutveckling eller mjölkflöde hos icke gravida kvinnor och män, samt nedsatt sexlust och impotens hos män. I allvarliga fall kan prolaktinomen orsaka synnedsättning eller andra hormonella störningar. Behandlingen innefattar ofta mediciner som sänker prolaktinnivåerna, men i vissa fall kan kirurgi vara nödvändig.

En ACTH-producerande hypofysadennom är en typ av godartad (benign) tumör i hypofysen, den del av endokrina systemet som producerar hormoner. Denna speciella typ av hypofysadennom producerar ett hormon som kallas adrenocorticotrop hormon (ACTH). Överproduktion av ACTH leder till överproduktion av cortisol, ett steroidhormon, från binjurarna. Detta tillstånd kallas Cushings syndrom och kan orsaka en mängd symtom som ökad fetma, muskelsvaghet, hudbrist, högt blodtryck, förhöjd blodsocker och benbrott. Behandlingen av ACTH-producerande hypofysadennom innebär ofta kirurgiskt avlägsnande av tumören, strålbehandling eller medicinsk behandling med hormonhämmare.

"Kromofob adenom" er en type med adenom, som er en godartet voksom tumor i epitellsvulsten i en kirtel. "Kromofob" refererer til at de celler i tumoren mangler typiske kromatinsmulringer (kromatin er det sted hvor DNA er sammenrullet og pakket sammen med histonproteiner), som normale celleker har. Dette gør at cellerne ser frem for alt lyse under mikroskopi, da de ikke indeholder så meget DNA at se på. Kromofob adenomer er oftest beliggende i tykt tarm og lever og er en af de hyppigste typer af benigne tumorer i disse organer. Selv om de fleste kromofob adenomer ikke udvikler sig til kræft, kan visse større eller atypiske kromofob adenomer have potentiale for at blive maligne (kræftudvikling). Derfor bør disse tumorer fjernes chirurgisk.

Octreotide är ett syntetiskt peptidhormon som mimetiserar naturligt förekommande somatostatin. Det används inom medicinen för att behandla karcinoidtumörer, akromegali och vissa former av mag-tarmsjuka. Octreotide verkar genom att hämma release av hormoner som gastrin, insulin, glukagon och somatostatin. Det gör även blodkärlsvidgande effekter och kan sänka östrogenivåerna. Preparatet ges vanligen som subkutan injektion, men det finns också långverkande preparat som kan ges som intramuskulära injektioner eller som depotpreparat under huden.

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

Hypofysär apoplexi är ett oväntat, akut tillstånd som inträffar när det hypofysala neoplasminet (till exempel adenom) i hypofysen plötsligt får inre blödning och/eller infarkt. Detta resulterar i en plötslig förstoring av tumörstorleken, tryck på omgivande strukturer och påverkan på hormonproduktionen. Symptomen kan vara bland annat huvudvärk, synnedsättning, dubbelseende, ödem i ansiktet, illamående och medvetandeförlust. Hypofysär apoplexi är en medicinsk akut sjukdom som kräver omedelbar behandling.

Hypofyshormoner, även kallat hypopituitarism, är ett tillstånd där produktionen och sekretionen av ett eller flera hormoner från hypofysen, en pecanformad endokrin gland som hänger från basen av hjärnan, är nedsatt. Hypofyshormonerna inkluderar:

1. Tyreoideastimulerande hormon (TSH): Styr produktionen och sekretionen av tyroidhormoner från sköldkörteln.
2. Adrenokortikotropa hormon (ACTH): Styr produktionen och sekretionen av kortisol, aldosteron och andra steroidhormoner från binjuremärgen.
3. Prolaktin (PRL): Styr mjölkkörtelns produktion och sekretion av bröstmjölk under amningstiden.
4. Follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH): Styr reproduktionshormoncykeln hos båda könen, inklusive ägglossning och spermieproduktion.
5. Tillväxthormon (GH): Styr tillväxten och metabolismen av kroppen.
6. Melanocytstimulerande hormon (MSH) och östraotropin (OXT): Har olika funktioner, inklusive reglering av aptit, smärta och socialt beteende.

Nedsatt funktion i hypofysen kan orsakas av en rad olika tillstånd, såsom tumörer, trauma, infektion, inflammation, blödningar eller förändringar i cirkulationssystemet som påverkar blodförsörjningen till hypofysen. Behandlingen av hypofyshormoner beror på vilket hormon som är drabbat och kan innebära substitutionsbehandling med det aktuella hormonet.

I den medicinska terminologin, betegner " Råttor, inavlade WF" for det meste for rænken af laboratorieratusser, som er specifikt avlet og stambogsregisteret hos The Jackson Laboratory under navnet "Wild-caught Rat (WF)". Disse råtte stammer oprindeligt fra et wildt population i Westerfield, Massachusetts, USA. De er blevet anvendt i forskning siden 1940'erne og er kendt for at have en relativt høj grad af genetisk homogenitet sammenlignet med andre laboratorieratusser. Disse råtter kan være nyttige i forskellige biomedicinske forsøg, herunder studier af immunologi, neurovidenskab, farmakologi og genetik.

Ektopiska hormoner är hormoner som produceras utanför de traditionella endokrina körtlarna i kroppen. De flesta hormoner produceras i specifika endokrina körtlar, såsom sköldkörteln, bukspottkörteln och hypofysen. Dessa körtlar är specialiserade cellgrupper som producerar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet för att nå målceller och organ i kroppen.

Ett exempel på ett ektopiskt hormon är ACTH (adrenocorticotrop hormon), som normalt produceras i hypofysen, men kan även produceras i cancerceller utanför hypofysen, till exempel i lungcancer. Detta leder till en överproduktion av ACTH och höga nivåer av kortisol (ett steroidhormon) i blodet, vilket kan orsaka Cushings syndrom. Andra exempel på ektopiska hormoner inkluderar parathyroida hormon (PTH) som kan produceras i cancerceller i lungor eller brässen och serotonin som kan produceras i carcinoidtumörer.

Ektopiska hormoner kan orsaka en rad symtom beroende på vilket hormon som produceras och hur mycket som produceras. Symptomen kan vara milda till allvarliga och kan påverka olika delar av kroppen, inklusive skelett, muskler, hud, hjärta och blodkärl. Behandlingen av ektopiska hormoner består ofta av att behandla den underliggande sjukdomen som orsakar hormonproduktionen.

Hypofyssjukdomar, eller hypofunktionssjukdomar i hypofysen, är medicinska tillstånd där hypofysen, en endokrin glandul lokaliserad vid basen av hjärnan, inte producerar tillräckligt med hormoner. Hypofysen har en viktig roll i att reglera kroppens homeostas och produktionen av flera olika hormoner som påverkar bland annat tillväxt, metabolism, reproduktion och stämning.

Exempel på hypofyssjukdomar inkluderar:

* Hypopituitarism: En allmän term för nedsatt funktion i hypofysen som kan orsakas av en rad olika sjukdomar, till exempel trauma, infektion, tumörer eller autoimmuna sjukdomar.
* Hypothyreos: Nedsatt funktion i sköldkörteln orsakad av otillräcklig mängd TSH (tyreoideastimulerande hormon) från hypofysen.
* Growth hormone deficiency: Nedsatt produktion av tillväxt hormon från hypofysen, vilket kan leda till tillväxthormonbrist och liten vuxen storlek.
* Adrenal insufficiency: Nedsatt funktion i binjurarna orsakad av otillräcklig mängd ACTH (adrenocorticotrop hormon) från hypofysen.
* Prolaktinbrist: Nedsatt produktion av prolaktin från hypofysen, vilket kan leda till brist på ägglossning eller sänkt milkproduktion hos kvinnor som ammar.

Behandlingen av hypofyssjukdomar beror på orsaken och den specifika hormonbristen, men inkluderar ofta substitutionsbehandling med de hormoner som saknas.

Tyreotropin, også kendt som thyreoidestimulerende hormon (TSH), er et hormon som produceres og udskilles af hypofysens forløb (adenohypofysen) i hjernen. Dets primære funktion er at stimulere produktionen og frisættelsen af tyroxin (T4) og triiodthyronin (T3), de to vigtigste hormoner produceret af skjoldbruskkirtlen (tyreoidea). Tyreotropin binder til specifikke receptorer på overfladen af thyrocyt-cellerne i skjoldbruskkirtlen, hvilket fører til en øget produktion og frisættelse af T3 og T4. Produktionen af tyreotropin reguleres af et negativt feedback-mekanisme involverende T3 og T4; høje niveauer af disse hormoner i blodet vil reducere sekretionen af tyreotropin fra hypofysen.

"Turksyka" (latin: Prostata) er ein kjønnsorgan som hører til de underlegge kvinne- og mannlige kjønnsorganane. Hos menn er turksykka ein del av de reproduktive organane og lager ein sekret som er ein viktig del av særommet. Turksykka er ein muskel- og Drüsenorgan plassert for halsen til urinblåsan og rundt om urinrøret. Dess funksjoner inkluderer å hjelpe med å kontrollere urinflyten og å produse ein del av særommet som er viktig for reproduksjonen. En forstørring eller abnormal vekst av turksykka kalles en turksykkeltumor eller ein prostatautvidelse.

Hypofysär ACTH-överproduktion, även känt som Cushings syndrom, är ett tillstånd där äldre hypofysen i hjärnan överproducerar adrenokortikotrop hormon (ACTH). Detta leder till en ökad produktion och release av kortisol från binjuremärgen. Symptomen på detta tillstånd kan inkludera among annat:

* Ökad fetma, särskilt runt magen och ansiktet
* Muskelsvaghet
* Ovanpåliggande rödaktiga akne
* Håravfall
* Menstruationsstörningar hos kvinnor
* Ökad aptit med viktminskning
* Psykiatriska symtom som depression, irritabilitet och sömnstörningar
* Ödem i ansiktet och benen
* Högt blodtryck
* Ökat blodsocker
* Osteoporos

Det är viktigt att diagnostisera och behandla hypofysär ACTH-överproduktion så snart som möjligt för att undvika fortsatt skada på kroppen. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling eller medicinsk behandling beroende på orsaken till tillståndet.

"Adenom, acidofilt" är inte en etablerad medicinsk diagnos på engelska, så det är möjligt att du söker efter information om två separata medicinska begrepp. Låt oss bryta ner ditt frågeställande i två delar:

1. Adenom: Detta är en benign (godartad) tumör som utvecklas från körtlarnas epitelceller. Adenomer kan förekomma i olika organ, till exempel tarm, livmoder, sköldkörtel och prostata. De flesta är ofarliga, men i vissa fall kan de bli så stora att de orsakar symtom som illamående, kräkningar eller blödningar. I sällsynta fall kan en adenom transformeras till en malign (ontartad) tumör.

2. Acidofilt: Detta är ett begrepp inom patologi som används för att beskriva celler eller vävnader som har en hög affinitet till sura färglösningar, vilket indikerar en högre pH-värde (mer basiskt). Acidofila celler innehåller ofta stora mängder proteiner som är rika på basiska aminosyror.

Om du letade efter information om en godartad tumör i ett specifikt organ som har en hög affinitet till sura färglösningar, kan det vara svårt att hitta någon direkt koppling mellan de två begreppen. Det är möjligt att du letade efter information om en godartad tumör i ett specifikt organ som har acidofila celler, men utan ytterligare kontext eller detaljer är det svårt att ge en exakt medicinsk definition.

Om du kan ge mer information eller specificera din fråga, skulle jag vara glad att hjälpa dig med mer information.

Adrenokortikotropiskt hormon, ofta förkortat ACTH, är ett hormon som produceras och utsöndras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Hormonet styr produktionen och sekretionen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

ACTH bildas som en del av ett större protein, proopiomelanocortin (POMC), tillsammans med andra biologiskt aktiva peptider som β-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). När POMC spjälkas upp av specifika enzymer bildas de olika peptiderna, inklusive ACTH.

ACTH binder till sina receptorer i binjurebarken och stimulerar syntesen och sekretionen av kortisol, som är ett viktigt hormon involverat i stressrespons, metabolism och homeostas. Överskott av ACTH leder till ökad produktion av kortisol, medan brist på ACTH orsakar minskad produktion av kortisol och kan leda till sjukdomen Addisons sjukdom.

'Kilbenshåla' är ett slanguttryck och används inte inom medicinen. Det finns dock en medicinsk diagnos som kan relateras till symptomen som ofta förknippas med detta uttryck, nämligen bukgirigt (akut magsäcksdilatation). Bukgirigt är ett tillstånd där magsäcken är utvidgad och fylld med gas eller vätska, vilket kan orsaka smärta, illamående och kräkningar. Detta kan vara relaterat till olika medicinska tillstånd, såsom mag-tarm-obstruktioner, gastroenterit, överätning eller neurologiska sjukdomar som exempelvis multipel skleros.

Adenom, pleomorfi betecknar en specifik typ av godartad (icke-cancerös) tumör som kan uppstå i olika kroppsdelar, vanligtvis i tarmen eller urinvägarna. Ordet "pleomorft" refererar till att cellerna innehåller ovanliga variationer i storlek, form och kärninnehåll.

En pleomorf adenom består av blandade typer av epitelceller (ytliga celler som lining hud eller slemhinnor) och stromaceller (underliggande bindvävsceller). Dessa celler kan ha olika former, storlekar och kärninnehåll. Pleomorfa adenomer är oftast små och orsakar inga symtom, men i sällsynta fall kan de växa och leda till besvär eller bli onkologiska (cancerösa).

Det är viktigt att notera att en pleomorf adenom inte ska förväxlas med en pleomorf sarcoma, som istället är en ondartad tumör.

Hypopituitarism är ett tillstånd där hypofysen, en liten endokrin gland som sitter i hjärnan, inte producerar tillräckligt med hormoner. Hypofysen kontrollerar flera andra endokrina organ och produktionen av många olika hormoner, så ett brist på dessa kan orsaka en rad symtom beroende på vilka hormoner som saknas.

Typiska symtom på hypopituitarism inkluderar trötthet, nedsatt sexuell drive, minnesförlust, koncentrationssvårigheter, försämrad muskelstyrka och känsla av kyla. Andra symtom kan vara hudtorkning, viktminskning, ökad törst och urinering, samt förändringar i huden och håret.

Hypopituitarism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skada på hypofysen eller hypothalamus (delen av hjärnan som kontrollerar hypofysen), infektion, inflammation, trauma, tumörer, blödningar eller operationer i området. I vissa fall kan orsaken vara okänd.

Behandlingen av hypopituitarism består vanligen av hormonersättningst Therapi med syntetiska hormoner som ersätter de hormoner som saknas. Behandlingen måste ofta fortsätta livet ut och övervakas regelbundet för att se till att hormonnivåerna hålls på rätt nivå.

En villöst adenom är en godartad (icke cancertagen) tumör som uppstår i den slemhinna som tapetserar insidan på hålrum och rör i kroppen, till exempel i tarmar, matstrupe och luftvägar. Ordet "villöst" refererar till att tumöcellerna har en utskjutande, fingerliknande struktur som liknar gräsblandare eller borst. Dessa tumörer kan vara mycket små eller växa sig stora och orsaka symtom beroende på deras storlek och var de är belägna.

I vissa fall kan en villöst adenom utvecklas till cancer, särskilt i tjocktarmen. Därför rekommenderar läkare ofta att patienter som har en historia av villöst adenom eller andra riskfaktorer för tjocktarmscancer ska ha regelbundna screening-undersökningar för att upptäcka eventuella återväxande eller onormala tillväxt.

Adenohypophysenhormoner är hormoner som produceras och utsöndras av framloben (adenohypofysen) i hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnan. Adenohypofysen kan delas in i tre delar: det anteriora, mittre och bakre loben. De hormoner som produceras i det anteriora lagret kallas adenohypophysehormoner.

Det finns sex olika typer av adenohypophysehormoner:

1. Growth hormone (GH) eller tillväxthormon stimulerar tillväxt och celltillväxt i kroppen.
2. Thyroid-stimulating hormone (TSH) reglerar ämnesomsättningen och produktionen av tyreoideahormoner i sköldkörteln.
3. Adrenocorticotropic hormone (ACTH) styr kortisolproduktionen i binjuremärgen.
4. Follicle-stimulating hormone (FSH) och
5. Luteinizing hormone (LH) reglerar reproduktionshormoner och ägglossning hos kvinnor.
6. Prolactin (PRL) styr produktionen av modermjölk efter förlossning hos kvinnor.

Dessa hormoner är mycket viktiga för att underhålla homeostasen i kroppen och reglera olika fysiologiska processer som tillväxt, ämnesomsättning, reproduktion och immunförsvar.

Kraniofaryngiom är en sällsynt typ av godartad (benign) hjärntumör som utgår från rester av hypofysens embryonala utveckling. Tumören växer långsamt och sitter vanligtvis fast mellan hypofysen och hypothalamus, två strukturer som ligger i hjärnbasen.

Kraniofaryngiomer kan variera i storlek och kan orsaka olika symtom beroende på var de är belägna och hur stora de är. Några vanliga symtom inkluderar synförändringar, huvudvärk, förhöjd trötthet, problem med hormonbalansen och ökat tryck i hjärnan.

Dessa tumörer behandlas ofta med kirurgi för att avlägsna så mycket som möjligt av tumören, och ibland kan strålbehandling användas efter operationen för att minska risken för återfalls cancer. Prognosen för personer med kraniofaryngiom varierar beroende på flera faktorer, inklusive tumörstorlek, placering och behandlingsrespons.

Cushing's syndrome, eller Cushings sjukdom, är ett tillstånd orsakat av för höga nivåer kortisol i kroppen under en längre tidsperiod. Det kan bero på att kroppen producerar för mycket kortisol, ofta på grund av en tumör i hypofysen eller binjurarna, eller orsakas av att en person tar för höga doser kortikosteroidmediciner under en längre tid.

Symptomen på Cushing's syndrome kan inkludera:

* Ökad fetma, särskilt runt magen och ansiktet
* Munvätskans förändringar, såsom tjockare läppar och mörka prickar på huden
* Hudförändringar, som rynkor, tunn hud, akne och lätta blåmärken
* Svaghet i musklerna och benen
* Högt blodtryck
* Ökad sömnighet
* Psykiatriska symtom, såsom depression, rastlöshet eller humörsvängningar
* Menstruationsstörningar hos kvinnor
* Ökad behåring hos kvinnor och minskad behåring hos män
* Svag benstyrka och ökad risk för frakturer

Cushing's syndrome kan vara livshotande om det inte behandlas, så det är viktigt att söka medicinsk vård om man misstänker att man har symtom på tillståndet. Behandlingen av Cushing's syndrome beror på orsaken och kan innebära kirurgi, strålbehandling eller medicinsk behandling.

Adenom, basofilt, är en medicinsk term som refererar till en specifik typ av godartad (icke-cancerös) tumör i bukhinnan (mukosan). Adenom betyder "slemhinnesvulst" och basofil syftar på att cellerna innehåller ett högt antal basofila granuler, en typ av intracellulärt ämne som kan ses under mikroskopi.

Basofila adenom är ovanliga och de flesta fall upptäcks i övre delen av tarmen (duodenum). Dessa tumörer tenderar att vara små, men kan i vissa fall bli större än 1 centimeter i diameter. De kan också vara associerade med en sjukdom som kallas Zollinger-Ellison-syndrom, vilket orsakas av överproduktion av magnyckelkörtelhormonet gastrin.

Även om basofila adenom vanligtvis är godartade, kan de i sällsynta fall bli elakartade (maligna) och utvecklas till cancer. Därför rekommenderas regelbundna kontroller och undersökningar för att övervaka tumörernas storlek och eventuella förändringar över tiden.