Tragopogon är ett släkte i familjen väddväxter (Asteraceae) som innehåller cirka 70–150 arter. Släktet har en cirkumboreal utbredning och finns representerat i Europa, Asien och Nordafrika.

I Sverige förekommer två arter av Tragopogon: Stor blåstjärna (Tragopogon pratensis) och Liten blåstjärna (Tragopogon dubius). Båda dessa arter är ursprungligen inte inhemska i Sverige, utan har införts från södra Europa.

Släktet kännetecknas av sina stora, solfjäderformade blommor som ofta är gula eller blå, men kan även vara vita eller rosa. Blommorna sitter i en ändställd blomkorg och öppnar sig under dagen och sluter sig på eftermiddagen.

Tragopogon har fått sitt namn från de grekiska orden "tragos" som betyder getabock och "pogon" som betyder skägg, vilket refererar till den behårade halsen på fröhuset.

Gärslök, också känd som Allium schoenoprasum, är en art inom liljeväxter och är ursprungligen från Europa och Asien. Den är en flerårig ört med långa, cylindriska gröna blad som växer upp från en liten lök. Gärslök blommar under sommaren med små, rosa eller lila blommor som sitter i en klase på toppen av en stjälk.

Gärslök är inte bara en dekorativ trädgårdsväxt, utan den används också som krydda och smaksättare i matlagning. Den har en mild lökdoft och smak och kan användas i sallader, soppor, stuvade rätter och gratinerade rätter. Gärslök är också rik på näringsämnen som vitamin C, vitamin K och flavonoider.

I medicinskt hänseende har gärslök visat sig ha potentialen att vara ett effektivt antibakteriellt och antiinflammatoriskt medel. Den kan också hjälpa till att förhindra blodplättarnas sammanlutning, vilket kan minska risken för blodproppar. Dessutom har gärslök visat sig ha en kolesterolsänkande effekt och kan hjälpa till att reglera blodsockret.

Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två instanser av varje kromosomuppsättning i sina celler. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida uppsättningen för arten. Polyploidi kan uppstå genom olika mekanismer, såsom non-disjunction, endoploidier och hybridisering, följt av genometrisk dubbling.

Det finns tre typer av polyploidi: triploidi (3n), tetraploidi (4n) och högre grader av ploidi (5n, 6n osv.). Polyploidi förekommer naturligt hos vissa växter och djur, men kan också orsaka reproduktiva problem och är därför sällsynt hos människan. I medicinsk kontext kan polyploidi vara associerat med celldelningsrubbningar och cancer.

"Diploidi" er en biologisk terminologi som refererer til en celle som inneholder et par homologt kromosomsett, hvor hvert sett består av to kromatider. Det vil si at i diploide celler er det dublet kromosomssett, et arvet fra moren og et arvet fra fedrene. Menneskets kroppsceller (utom kjønnscellene) er typisk diploide og har 46 kromosomer i alt, organiserte i 23 par homologt kromosomer. Dette inkluderer også to seksuelle kromosomer, X og Y, som bestemmer individets kjønn.