En tumör i ändtarmsöppningen, även känd som rektal öppning eller anus, är en abnormal massa av vävnad som uppstår när celler i området börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan vara både godartat (benignum) eller elakartat (malignum).
Medfödd avsaknad av ändtarmsöppning. Avsaknaden är dock inte alltid fullständig.
Anal diseases refer to a group of medical conditions that affect the anus, including but not limited to hemorrhoids, anal fissures, abscesses, fistulas, and cancer. These conditions can cause symptoms such as pain, bleeding, itching, and discharge, and may require various treatments including medication, surgery, or lifestyle changes.
Den anala kanalen är den nedre delen av rectum (endast några centimeter) som leder till anus och kontinuerlig med den perianala huden. Den har en viktig funktion som slutpunkt för defekationsreflexen och har en ringformad muskel, sfinktern, som kontrollerar stollets ut ur passage.
En rektovaginal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan rectum (rektum) och vagina. Detta kan orsaka att fekalier (avföring) läcker ut genom vaginan, vilket kan leda till infektioner och andra komplikationer. Rektovaginala fistlar kan uppstå som en komplikation efter vissa gynekologiska operationer, cancer eller strålbehandling, eller på grund av infektioner eller trauma. Symtomen innefattar ofta illamående, diarré, smärta och obehaglig lukt från vaginan. Behandlingen kan omfatta medicinsk behandling, operation och rehabilitering.
Kroppsdelen mellan könsorganet och ändtarmen, dvs mellan vulvan och ändtarmen hos kvinnor, och mellan skrotum och ändtarmen hos män.
En rectal fistula är en abnorm anslutning mellan rektum och annan struktur, oftast yttre huden eller anus. Den kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, cancer eller operationer i området. Symptomen på en rectal fistula kan inkludera smärta, svullnad, rinnande slem eller fekalier från området runt anus samt infektioner. Behandlingen kan bestå av mediciner, dränering och i vissa fall kirurgi.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
Framkallad abort på grund av möjliga fostermissbildningar.
Urogenitala missbildningar är en samlande beteckning på abnormaliteter eller avvikelser i den urinära och genitala systemets struktur och funktion, som uppstår under fostertiden till följd av felaktig utveckling eller formation. Dessa missbildningar kan variera från milda till allvarliga och kan påverka både män och kvinnor. Exempel på urogenitala missbildningar inkluderar undescendering av testiklarna, hypospadi (avvikande placering av urinrörets utgång hos pojkar), klitorisbråck (protrusion av livmoderhalsen och slidan genom skymundet hos flickor) och ageni (absens eller underutveckling) av ena eller båda njurarna.
"The rectum is the lower end of the digestive tract, serving as a storage site for stool before it is eliminated from the body."
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation (avföring). Det kan orsaka obehag, smärta, blödning och andra besvär.
Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.
Cystic tumors are abnormal growths that can be benign or malignant, characterized by the presence of one or more fluid-filled sacs called cysts, which can contain various materials such as mucin or serous fluids, and are classified based on the type of cells that line the cysts, including mucinous (producing mucin) or serous (producing serous fluid) types.
Rectal diseases refer to medical conditions that affect the function or structure of the rectum, which is the lower portion of the digestive system responsible for storing and expelling feces. These conditions can include inflammatory bowel diseases such as ulcerative colitis and Crohn's disease, infections such as bacterial or viral proctitis, benign growths like polyps or tumors, and malignant growths like rectal cancer. Symptoms of rectal diseases may include pain, bleeding, changes in bowel habits, and difficulty with bowel movements. Treatment options vary depending on the specific condition and severity but may include medications, surgery, or a combination of both.
Tarmens slutkammare, i vilken även finns mynningar från njurarna och könsorganen, hos fåglar, kräldjur, groddjur, kloakdjur och många fiskarter. Den finns också som en fylogenetiskt betingad embryostruktur hos däggdjur.
Hemorrojder är trötta blodkärl eller väntröta i rektumkanalen eller anus, som kan vara svullna och irriterade. De kan vara inre (occultera) eller yttre (externa), beroende på om de finns ovanför eller under den muskulära sfinktern i anus. Hemorrojder kan orsaka obehag, smärta, blödning och andra besvär. De kan behandlas med läkemedel, ändringar av livsföringen eller kirurgiska ingrepp beroende på allvarlighetsgraden och varaktigheten av symtomen.
Propofol, markschemt ID Propanidid, är ett starkt intravenöst anestetikum som primärt används för att inducerad och underhålla medvetandesnudd i kirurgiska sammanhang. Det ger en snabb insättning och uppvaknande efter operationen, men kan också orsaka biverkningar som låg blodtryck och andningsdepression.
Cancer i huden.
Organ eller delar av organ som skapas av intilliggande vävnad för att ersätta sjuk eller kirurgiskt avlägsnad vävnad.
Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.
'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.
Fibroepithelial tumors are benign growths composed of both epithelial and fibrous tissue components, typically found in the skin and mucous membranes. Examples include skin tags and vulval fibromas.
Medfödda strukturella missbildningar i matsmältningssystemet.
En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse mellan urintransportsystemet och ett annat organ eller vävnad, vilket kan leda till urinläckage från det normalt stängda systemet.
Cancer i njuren.
Medfödd utåtvändning av urinblåsan. Frånvaro av nedre bukväggen och främre urinblåseväggen gör att den bakre urinblåseväggen vänder utåt. Syn. exstrophia vesicae; ectopia vesicae.
Rectal neoplasms refer to abnormal growths in the tissue of the rectum, which is the lower end of the colon. These growths can be benign or malignant and include various types of tumors such as adenomas, carcinoids, and rectal cancer. Regular screenings are recommended for early detection and treatment of rectal neoplasms to improve outcomes and prevent progression to more advanced stages.
"Sekundära primära tumörer definieras som nya, distinkta primära tumörer som utvecklas oberoende av varandra i två eller fler organsystem, vanligtvis som en följd av metastaserad cancer från en ursprunglig primärtumör."
Kirurgiskt anlagd öppning mellan tjocktarmen och kroppsytan.
Penis tumorer är onormala ogrowths eller förändringar i vävnaden på penis, som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign).
Ett adenokarcinom som producerar avsevärda mängder mucin.
Sköldkörteltumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden och excesiv celldelning i sköldkörteln, med potentialen att invadera omgivande vävnader eller sprida sig till andra delar av kroppen.
Myeloproliferativa sjukdomar (MPD) är en grupp av sällsyna blodsjukdomar som karaktäriseras av överdriven produktion och nedsatt differentiering av stamceller i benmärgen, vilket leder till ökad mängd vita blodkroppar, röda blodkroppar och/eller blodplättar i kroppen. Dessa sjukdomar innefattar bland annat polycytemia vera, essentiell trombocytemia och myelofibros, och kan potentiellt leda till komplikationer som blåsbetennar, blödningar, infektioner och blodproppar. Behandlingen kan omfatta observation, farmakologisk behandling, kemoterapi eller benmärgstransplantation beroende på sjukdomens typ och svårighetsgrad.
DNA som finns i tumörvävnad.
Cancersjukdom i lungorna.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.
Parotid neoplasms refer to abnormal growths or tumors in the parotid gland, which is the largest of the salivary glands located in the neck near the ear. These neoplasms can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may vary depending on their type and size.
Onormal förbindelse mellan två inre organ eller mellan ett organ och kroppsytan.
En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.
En tumör är en abnorm odling av celler som kan växa in i eller förstöra omgivande vävnad, medan bindväv är ett sammanhållande och stödjande vävnadssystem som består av celler som producerar extracellulär matrix, och mjukdelar är en allmän term för icke-benig vävnad i kroppen, inklusive muskler, fett, slemhinnor och andra icke-beniga vävnader.
Plasmacellsnéoplasmer är en grupp av ovanliga cancerformer som karaktäriseras av abnormalt växande plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar. De två vanligaste typerna av plasmacellsnéoplasmer är multipla myelom och immunocyttmalignitet av odefinerad celltyp (ICD-10: D46.4). Plasmacellsnéoplasmer kan leda till komplikationer som benförstöring, njurarskador och försämrad immunfunktion.
En tumör i blindtarmsbihanget, också känd som appendix eller vermiform appendix, är en abnorm vävnadsväxt som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Dessa tumörer kan orsaka smärta, inflammation och i vissa fall komplikationer som blindtarmscancer.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
En multilokulär tumör med mucinutsöndrande epitel. Typen återfinns oftast i äggstockarna, men förekommer även i bukspottkörteln, blindtarmen och, sällan, retroperitonealt samt i urinblåsan. Den anses ha låg malignitet.
'Ovarian neoplasms' refererar till abnormala tillväxtformer eller tumörer i äggstockarna, som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Dessa tillväxtformer kan uppstå från olika typer av celler i äggstockarna, inklusive epitelceller, germceller och stromaceller. Ovarialtumörer är en av de vanligaste gynekologiska cancerformerna hos kvinnor och kan orsaka symtom som buksmärta, magsmärta, trötthet och onormal utflöde. Dess orsaker är inte fullständigt kända, men vissa faktorer som ålder, genetisk predisposition och hormonella faktorer kan öka risken för att utveckla ovarialtumörer.
Bristande kontroll över ändtarmens ringmuskel, med ofrivillig avgång av avföring och gaser som följd.
Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.
Colon sigmoideum, även känt som sigmoideus, är den s-formade deln av colon (tjocktarm) som fortsätter från den rektala ampullan och vidgar sig till den övre delen av rectum.
Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.
"Tjocktarmssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar kolon och rektum, de sista delarna av tarmkanalen. Detta kan innefatta funktionella störningar såsom irritabelt tarmsyndrom, inflammatoriska tillstånd som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, infektioner, polyper och cancer. Symptomen på tjocktarmssjukdomar kan vara smärta, kramp, förstoppning, diarré, blod i avföringen eller oönskade viktminskningar.
Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.
Pankreaskarcinom, duktalt, definieras som malign tumör i den huvudsakliga producenten av pankreassaft, det duktala pankreasekretoriska systemet, även känt som exokrin pankreascancer. Det utgör cirka 90% av alla pankreascancer och har vanligtvis en mycket dålig prognos på grund av sin aggressiva tumörtillväxt och svåra symtom, ofta i ett sen skede av sjukdomen.
'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.
Tumörer bestående av kärlvävnad. Termen avser inte tumörer i blodkärl.
Cancersjukdom i ögonen.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Nästumörer, eller "recurrent tumors," är cancer som återvänder efter att ha behandlats och initialt togs bort genom kirurgi. De kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern eller i en annan del av kroppen som spridits via metastaser.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
En spottkörteltumör, även känd som salivglandstumör, är en oskulär neoplasmi som utvecklas från celler inom ett av de majora eller minora salivglanden i huvudet och halsen.
Den normala processen för eliminering av avföring via ändtarman.
Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
En elakartad cancerform kännetecknad av bildande av talrika, oregelbundna, fingerliknande utskott av fibröst stroma, täckta av ett lager neoplastiska epitelceller.
En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.
Muskelvävnadstumörer är abnorma, oönskade vävnadsformationer som uppstår i muskulatur och kan vara either benigna (godartade) eller maligna (ontartade), beroende på deras potential till lokal infiltration och metastasering.
En tumör är en abnorm grownth or mass of tissue that can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and can develop in any part of the body, including glands and epithelial tissues; glands are specialized organs that produce and release substances for bodily functions, such as hormones and enzymes, and are composed of epithelial cells, which form the lining or covering of various body structures, including the skin and internal organs.
En elakartad, cystisk eller medelhård tumör, som oftast uppträder i äggstockarna. I sällsynta fall kan en fast förekomma. Tumören kan uppkomma ur ett mucinöst cystadenom eller vara malign från början. Cystorna är klädda med cylinderepitelceller. Hos andra former består epitelvävnaden av flera lager med celler som helt förlorat sin normala struktur. Hos de mer odifferentierade tumörerna kan ses skikt eller öar av tumörceller som uppvisar mycket små likheter med ursprungsstrukturen.
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.
En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.
Tumörer av alla typer och ursprung, som förekommer utanför skelettet i kroppens bindvävsstrukturer, inklusive rörelseorganen och deras olika delar, som t ex nerver, blodkärl, lymfsystemet osv.
Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.
Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.
Cancer i tarmarna.
'Tumörer, adnexa och hudbihang' refererar till abnorma vävnads- eller cellväxten som uppstår i de accessära delarna (adnexa) av det kvinnliga reproduktionssystemet, inklusive äggstockarna, äggledare och livmodersäckarna, samt hudens tillhörande strukturer, såsom svettkörtlar och hårfolliklar.
"Tumörstadieindelning" (tumor staging) är en medicinsk term som beskriver hur långt cancer har spridit sig inom kroppen när den diagnostiserats, vanligtvis baserat på storleken och omfattningen av primärtumören samt om det finns belägg för att cancercellerna har metastaserat till andra delar av kroppen. Detta hjälper läkare att bedöma prognosen och välja behandling som är mest lämplig för patienten.
Tumörer belägna i kärlvävnad eller i specifika vener. De måste särskiljas från kärlvävnadstumörer, som är tumörer bestående av kärlvävnad, som t ex angiofibrom eller hemangiom.
En tumör i svettkörtlar, också känd som svettkörteltumör eller hyperplasi av eccrina svettkörtlar, är en ovanlig tillväxt av abnormt cellvävnad i ett eller flera svettkörtlar, vanligtvis i armhålor eller på handflator och plantar. Dessa tumörer kan vara godartade (icke cancerbildande) eller maligna (cancerbildande).
En allmän beteckning för olika tumörsjukdomar i lymfvävnad.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Cancer i gommen, omfattande den hårda gommen, den mjuka gommen och gomspenen.
En tumör som är komplex och blandad innebär en neoplastisk tillväxt bestående av två eller flera olika histologiska typer av cancerceller, vilket kan försvåra prognosen och behandlingen på grund av den ökade biologiska heterogeniteten hos tumören.
De honliga fortplantningsorganen. De yttre omfattar vulva, Bartholins körtlar, och klitoris. De inre utgörs av vagina (slidan), uterus (livmodern), äggstockar och äggledare.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.
Tumörbildning i underkäken.
En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.
Cancersjukdom i gallgångarna.

En tumör i ändtarmsöppningen, även känd som analcancertumör eller distal rectaltumör, är en ovanlig form av cancer som utvecklas i de celler som bildar ändtarmens slemhinna. Tumörer i ändtarmsöppningen kan vara både godartade (benigna) och elakartade (maligna). Maliga tumörer är cancer, och de kan sprida sig till andra delar av kroppen.

Analcancertumörer kan orsaka symtom som blödning från ändtarmen, smärta eller obehag i analregionen, svullnad eller knöl i området, förstoppning, förändringar i avföringen och en känsla av att inte ha tömts helt efter defekation.

Riskfaktorer för att utveckla analcancertumör inkluderar HIV-infektion, analköns infektion med human papillomavirus (HPV), rökning, mångahanda sexuella partners och en förhöjd ålder. Behandlingen av analcancertumör kan omfatta kirurgi, strålterapi, kemoterapi eller en kombination av dessa behandlingsmetoder beroende på graden och spridningen av cancern.

'Ankyloglossia' er en mer brukelig betegnelse enn 'analatresi', og det refererer til en medisinsk tilstand der personen har en abnormal forlenget eller bred sliddmuskel (frenulum) som sitter fast under tungens spiss. Dette kan føre til søvnapnea, taleforstyrrelser og sværtigheter med å spise hos barn. Ankyloglossia betegnes også ofte som "tungeskalle".

Så 'analatresi' er ikke en gyldig medisinsk term, men jeg antar at du sannsynligvis tenkte på ankyloglossia.

Anala sjukdomar är en övergripande benämning på medicinska tillstånd som drabbar anus och omgivande strukturer. Detta kan inkludera problem med anus och rektum, såsom:

1. Analsvullnad (Analfissur): En liten skada eller sönderfall i analhinnan som orsakar smärta, blödning och/eller svårt att gå igenom.
2. Analtillväxt (Analt tagg): En smal, köttig tillväxt på insidan av anus som kan vara smärtsam eller leda till blödningar under förstoppning eller defekation.
3. Analprolaps (Anorektal prolaps): En sjukdom där en del av rektum eller ändtarmen faller ut genom anus, särskilt vid defekation. Detta kan orsaka obehag, smärta och/eller incontinens.
4. Anal cancer: En ovanlig form av cancer som drabbar analregionen. Symptomen kan vara blödningar, smärtor, svullnad eller utflöde från anus.
5. Hämorrojder: Blodkärl i anus och ändtarmens väggar som kan bli inflammerade, vällta ut eller sjuka. De kan orsaka smärta, obehag, svullnad och/eller blödningar under förstoppning eller defekation.
6. Analinkontinens: En tillstånd där en person har problem med att kontrollera avföringen eller flatulensen. Det kan bero på skada i nervsystemet, muskler eller andra strukturer i anus och ändtarmen.
7. Infektioner: Bakteriella, virala eller protozoiska infektioner som kan drabba anus och ändtarmen, såsom proctitis (inflammation av rektum), kolit (inflammation av tjocktarmen) eller perianalinfektion.

Det är viktigt att söka läkarvård om man upplever några av dessa symtom för en korrekt diagnos och behandling.

The anal canal is the terminal end of the digestive tract, surrounded by muscles that control the voluntary expulsion of feces. It is the last portion of the gastrointestinal system, extending from the anorectal junction to the anal verge, and is lined with mucous membrane. The anal canal is approximately 3-4 cm in length and has both an inner and outer layer of muscle, known as the internal and external sphincters, respectively. These muscles work together to maintain continence and allow for defecation.

En rektovaginal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan rektum och vagina, vilket kan orsaka oavsiktlig avföring via vaginan. Detta kan vara ett resultat av en komplikation efter en operation, cancer, infektion eller trauma. Symptomen kan inkludera ilande lukt, smärta under defekation och/eller underkroppssvullnad. Behandlingen kan bestå av kirurgi, antibiotika och/eller kontinens förändringar beroende på orsaken till fisteln.

I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.

Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.

En rektal fistel är en abnorm anslutning (fistel) mellan rektum och ytan av kroppen eller mellan rektum och en annan organhåla. Den vanligaste orsaken till en rektal fistel är komplikationer efter en infektion i analsadeln, så kallad analfistel. Andra möjliga orsaker kan vara cancer, trauma eller operationer i området. Symptomen på en rektal fistel innefattar ofta smärta, svullnad och irritation i analsadeln, samt eventuellt sekret eller fekalier som läcker ut från området. Behandlingen av en rektal fistel kan vara kirurgisk och kräver vanligtvis specialistvård.

"Bukspottkörteltumörer" refererar till cancer som utvecklas i bukspottkörteln (pankreas). Det finns två huvudsakliga typer av pankreascancer: exokrin tumörer och endokrina tumörer.

Exokrina tumörer, även kända som duktala adenocarcinomer, är den vanligaste typen av bukspottkörteltumörer och utgör ungefär 95% av alla fall. De utvecklas vanligtvis i de exokrina cellerna som producerar enzymer som hjälper till vid digestionen.

Endokrina tumörer, även kända som neuroendokrina tumörer (NET), är ovanligare och utgör ungefär 5% av alla fall. De utvecklas i de endokrina cellerna som producerar hormoner, såsom insulin och glukagon.

Symptomen på bukspottkörteltumörer kan variera beroende på tumörtyp och storlek, men kan inkludera viktminskning, smärta i övergången mellan magen och ryggen, illamående och kräkningar, gulsot (icterus) och förstoppning. Behandlingen beror på tumörtyp, storlek och om det har spridit sig eller inte, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (chemotherapi) och målinriktad behandling som tar itu med specifika molekyler i cancercellerna.

Eugenisk abort är en medicinsk term som refererar till en abort som utförs med syftet att förebygga födseln av ett barn med genetiska avvikelser eller sjukdomar som anses vara allvarliga, oförenliga med livet eller med livslång funktionsnedsättning. Detta innebär att en abort utförs på grund av en diagnostiserad genetisk avvikelse hos fostret, exempelvis Downs syndrom, spinal muskelatrofi eller sjukdomar som cystisk fibros och Tay-Sachs.

Det är värt att notera att lagstiftning och etik kring eugenisk abort varierar mellan olika länder och jurisdiktioner. I vissa länder är det lagligt under vissa omständigheter, medan andra har strängare restriktioner eller förbjuder det helt. Diskussionen kring eugenisk abort är ofta kontroversiell och involverar etiska överväganden kring livsvärde, mänskliga rättigheter, prevention av sjukdom och individuella val.

Urogenitala missbildningar är en samlande benämning på en grupp med congenita anomalier, det vill säga avvikelser som uppstår under fostertiden, som berör både urinvägar och könsorgan. Dessa missbildningar kan vara milda och obetydliga eller så allvarliga att de påverkar individens livskvalitet och funktion.

Urogenitala missbildningar kan indelas i två kategorier:

1. Urinvägsmissbildningar (urogenital anomalies): Dessa avvikelser berör strukturer som ingår i urin systemet, såsom nieren, ureteren, blåsan och urinröret. Exempel på urinvägsmissbildningar inkluderar duplex klyftor, ektopisk ureter, vesikoureteral reflux och uttorkad blåsa.
2. Könsorganmissbildningar (genital anomalies): Dessa avvikelser berör strukturer som ingår i köns systemet, såsom äggstockarna, testiklarna, könskanalen och yttre könsorgan. Exempel på könsorganmissbildningar inkluderar hypospadi, epispadi, intersexuella tillstånd och kryptorchism.

Urogenitala missbildningar kan vara isolerade eller förekomma tillsammans med andra anatomiska avvikelser eller genetiska syndrom. Vissa urinvägs- och könsorganmissbildningar kan behandlas med medicinsk behandling, operation eller annan typ av terapi. I vissa fall kan missbildningarna vara så milda att inget behandlingsbehov föreligger.

'Rectum' är en medicinsk term som refererar till den nedre delen av colon, eller tjocktarmen. Rectum är den sista biten av tjocktarmen innan den kopplas samman med anus. Detta är en del av avskiljningssystemet och dess huvudsakliga funktion är att lagra avföring innan den elimineras från kroppen genom defekation. Rectum har också muskler som hjälper till att kontrollera avföringen.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation. Det kan orsaka symptom som obehag, smärta, blödning och oregelbunden defekation. Rectal prolapse kan vara relaterat till försvagad muskulatur eller skada i bäckenbottenområdet, eller på grund av långvarig förstoppning eller diarré. I vissa fall kan kirurgi behövas för att korrigera tillståndet.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

'Tumörer, cystiska, mucinösa och serösa' är begrepp inom patologi och onkologi som hänvisar till olika typer av vävnadsväxtsformationer i kroppen.

1. Tumörer: Allmänt sett är en tumör en abnorm värktillväxt av celler eller vävnad i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och är lokaliserade till en viss plats, medan elakartade tumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen.

2. Cystiska tumörer: Dessa är säckformiga strukturer fyllda med vätska eller luft. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i organ som levern, lungorna och sköldkörteln.

3. Mucinösa tumörer: Dessa tumörer producerar en slem-liknande substans känd som mucin. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i tarmarna, lungorna och äggstockarna.

4. Serösa tumörer: Dessa tumörer producerar en serös vätska, som liknar klar vätska i en blåsa. De kan vara godartade eller elakartade och förekommer ofta i äggstockarna, testiklarna och bukhinnan.

Det är värt att notera att dessa typer av tumörer inte nödvändigtvis är ömsesidigt uteslutande, och en tumör kan ha egenskaper hos mer än en kategori.

'Rectal diseases' refer to a range of medical conditions that affect the rectum, which is the lower end of the large intestine, just above the anus. Here are some examples of rectal diseases:

1. Rectal cancer: This is a type of cancer that develops in the tissues of the rectum. It can cause symptoms such as rectal bleeding, changes in bowel habits, and abdominal pain.
2. Hemorrhoids: These are swollen veins in the rectum or anus that can cause discomfort, itching, and bleeding. They can be caused by straining during bowel movements, obesity, pregnancy, and other factors.
3. Rectal prolapse: This occurs when the rectum slips outside the anus, usually due to weak muscles supporting the rectum. It can cause symptoms such as fecal incontinence, discomfort, and bleeding.
4. Fissures: These are small tears or cuts in the lining of the anus that can cause pain, itching, and bleeding, especially during bowel movements.
5. Abscesses: These are pockets of pus that form in the rectum due to infection. They can cause symptoms such as pain, swelling, and fever.
6. Inflammatory bowel disease (IBD): This is a group of chronic inflammatory conditions of the intestine, including Crohn's disease and ulcerative colitis, that can affect the rectum and cause symptoms such as diarrhea, abdominal pain, and weight loss.
7. Diverticular disease: This refers to small pouches or sacs that form in the wall of the colon or rectum, called diverticula. They can become inflamed or infected, causing symptoms such as abdominal pain, fever, and changes in bowel habits.

These are just a few examples of rectal diseases. If you have any concerns about your rectal health, it's important to consult with a healthcare professional for proper diagnosis and treatment.

'Kloak' är ett medicinskt termin som används för att beskriva en gemensam utgång för urinvägar, reproduktiv organ och analöppning hos vissa djur, till exempel hos crocodiler, ormar och fåglar. Det saknas i människan och andra däggdjur.

Hemorrojder är en vanlig medicinsk term som refererar till vaskulära strukturer i analslipten (den del av analöppningen där det kontinuerliga tarmepitelet slutar) och under denna. De kan vara interna, vilket betyder att de befinner sig inuti rektum (slutet på tjocktarmen), eller externa, vilket betyder att de befinner sig utanför analöppningen.

Hemorrojder uppstår när de blodkärl som förser analslipten med blod sväller och blir inflammerade. Detta kan orsaka en mängd symtom, såsom smärta, obehag, känsla av att fullt vara eller blödning under eller efter defekation.

Det är värt att notera att hemorrojder inte är livshotande, men de kan vara mycket obehagliga och leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt. Om du tror att du har hemorrojder rekommenderar vi starkt dig att söka medicinsk hjälp för en korrekt diagnos och behandling.

Propofol, också känt som Propanidid, är ett starkt intravenöst anestetiskt medel som primärt används för att inducera och underhålla medvetandets sömn under allmänna anestesi vid operationer. Det verkar genom att binda till och aktivera GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet, vilket orsakar en dämpad excitation av neuroner och medför en sedativ, amnesisk, muskelavslappnande och hypnotisk effekt.

Propofol har en snabb början på verkan och en kort halveringstid, vilket gör det lämpligt för korta procedurer och för att underhålla medvetandets sömn under operationer där kontinuerlig patientövervakning är möjlig. Det kan också användas för sedering vid icke-kirurgiska procedurer och för intensivvårdsbehandling av status epilepticus.

Sedan 2007 finns det en nymodig formulering av propofol som är fri från lipidhaltigt emulsion, vilket minskar risken för överdosering och biverkningar relaterade till höga lipidnivåer i blodet.

Hudtumörer är abnorma tillväxt eller förändringar av celler i huden. De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Några exempel på godartade hudtumörer inkluderar:

* Nevi (mole): En vanlig typ av benig tumör orsakad av samlingar av pigmentceller (melanocyter)
* Hämangiom: En tumör som består av blodkärl
* Lipom: En tunnor orsakad av fettsvävnad

Exempel på elakartade hudtumörer inkluderar:

* Basalcellsk cancer: Den vanligaste typen av hudcancer som ofta visar sig som en rosa, pärlglänsande eller skinande knöl. Det är sällan livshotande men kan vara destruktivt lokalt.
* Platssk cancer: Den näst vanligaste typen av hudcancer som ofta visar sig som en röd, skrovlig eller skrynklig knöl eller plaket. Det är mer aggressivt än basalcellsk cancer och kan sprida till andra delar av kroppen.
* Melanom: Den allvarligaste typen av hudcancer som ofta visar sig som en förändring i ett mole eller en ny, oregelbunden fläck på huden. Det har potentialen att spridas till andra delar av kroppen och kan vara livshotande om det inte behandlas tidigt.

Kirurgisk rekonstruktion är ett samlingsbegrepp för olika kirurgiska ingrepp och procedurer som syftar till att återställa funktion, form och estetik hos en kroppsdel eller organ som skadats, deformerats eller tas bort på grund av sjukdom, trauma eller medfött defect.

Den kirurgiska rekonstruktionen kan involvera användning av egna (autologa) vävnader från patientens eget kropp, som till exempel hud, muskler, ben och senor, eller användning av konstgjorda (alloplastiska) materialer. I vissa fall kan transplantering av vävnad eller organ från en annan person (allogen) också vara ett alternativ.

Exempel på kirurgiska rekonstruktioner inkluderar bland annat:

* Bröstrekonstruktion efter cancer
* Rekonstruktion av ansiktsben efter trauma
* Rekonstruktion av led efter skada eller sjukdom
* Rekonstruktion av könsorgan efter medfött defect eller skada
* Mikrovaskulär kirurgi för att återställa blodförsörjningen till en kroppsdel

Kirurgisk rekonstruktion kan vara ett komplext och tekniskt ingrepp som kräver stor erfarenhet och kunskap från den opererande kirurgen. Målet är att förbättra patientens livskvalitet, återställa funktion och ge en estetiskt tillfredsställande utseende.

Medicinskt sett kan "utvidgning" (dilatation) innebära saker som:

1. Ökad storlek eller tömhet på ett hål, kärl, hålighet eller en organs del, ofta orsakad av funktionell eller strukturell relaxation eller av fyllnad med luft, vätska eller annat material.
2. En procedure där man aktivt ökar storleken på ett kärl eller en passage, exempelvis genom att använda sig av en bredare sondering under endoskopi.
3. Förändringar i blodkärlen som orsakas av sjukdomar, såsom utvidgning av artärer (arterioskleros) eller venor (venös dilatation).

Ordet "utvidgning" används också för att beskriva en symptom i form av smärta orsakad av en organs ökade storlek, till exempel vid gallstensbesvär eller njurinflammation.

"Multiple primary tumors" refererar till när en individ har två eller flera primära cancers i olika områden av kroppen, som inte är metastaserade (spridda) från en enda ursprungstumör. Detta skiljer sig från situationen då en patient har en enda primär tumör med metastaser till andra delar av kroppen.

Det kan finnas olika orsaker till uppkomsten av multipel primär cancer, såsom genetiska faktorer, miljöfaktorer eller kombinationen av båda. Ibland kan vissa behandlingar för en cancer öka risken för att utveckla en annan cancer senare i livet.

Exempel på multipel primär cancer inkluderar när en patient har både bröstcancer och äggstockscancer, eller när en patient har två olika typer av hudcancer, som basalcellscancer och melanom.

Fibroepitelial tumörer är en typ av vävnadsbildningar som består av både bindväv (fibro-) och epitelceller. De kan vara godartade eller elakartade, men de flesta fibroepitelala tumörer är godartade.

En vanlig typ av fibroepitelal tumör är fibroadenom, som är en små, runda knöl under bröstet hos kvinnor. Fibroadenom är den vanligaste sorts av godartad bröstknöl hos kvinnor under 30 års ålder. De tenderar att vara små och orsaka inga symtom, men de kan ibland bli större och leda till obehag eller smärta.

En annan typ av fibroepitelal tumör är phyllodes tumör, som kan vara både godartad och elakartad. De tenderar att växa snabbt och kan bli mycket stora. I vissa fall kan de sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).

Det är viktigt att notera att alla tumörer bör undersökas av en läkare för att fastställa om de är godartade eller elakartade och behandlas på rätt sätt.

En missbildning i mat- och näringsupptagande- och/eller tarmkanalen kallas gastrointestinala missbildningar. Detta kan omfatta en rad olika tillstånd som varierar från milda till allvarliga. Några exempel på vanliga gastrointestinala missbildninger inkluderar:

1. Duodenalatresi: En fullständig eller delvis igennemgående obstruktion i duodenum (tarmens första del).
2. Esofagealt atresi/tracheo-esofageal fistel: En missbildning där esofagus saknar en del av sin längd eller har en förbindelse med luftstrupen.
3. Gastroschisis och ondodiplomelia: Missbildningar där tarmsystemet sticker ut genom buken eller ryggen.
4. Hirschsprungs sjukdom: En missbildning där nervceller saknas i tarmens slutdel, vilket orsakar en obstruktion.
5. Meckels divertikel: En liten ficka eller utbuktning av tarmslemhinnan som kan vara belägen någonstans längs med tjocktarmen.
6. Pylorosten: En obstruktion i magmunnen (pylorus) som förhindrar mat från att rinna genom till tarmlumen.

Dessa missbildningar kan leda till symptom som illamående, kräkningar, buksmärtor, svullnad och problem med näringsupptagningen. Behandlingen beror på typen och allvarlighetsgraden av missbildningen, men den kan innefatta kirurgi, mediciner eller andra terapeutiska ingrepp.

En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse (anastomos) mellan urintransportsystemet och ett annat organ, vävnad eller yta. Den kan orsakas av en medfödd defekt eller som komplikation till infektioner, trauma, operationer eller cancer.

Fistlar kan förekomma mellan urinvägarna (urinblåsa, ureter eller urinoär) och tarmar, könsorgan, huden eller andra strukturer. Symptomen på en urinvägsfistel kan inkludera urinläckage från ett annat än det vanliga urineringsstället, infektioner, irritation och obehag. Behandlingen av en urinvägsfistel beror på orsaken och platsen men kan omfatta medicinsk behandling, kateterisering eller kirurgi.

Kortfattat kan njurtumörer definieras som onkologiska tillstånd orsakade av obehindrad celldelning och växt i njurarna. Detta kan leda till att godartade (benigna) eller elakartade (maligna) tumörer bildas. De vanligaste formerna av njurtumörer är kidney cancer, som oftast drabbar vuxna och kan vara av olika subtyper beroende på vilken celltyp de utvecklas ifrån. Renal cell carcinom (RCC) är den vanligaste subtypen och representerar ungefär 80-85% av alla njurcancerfall. Andra typer inkluderar transsitional cell carcinom, Wilms tumör (som främst drabbar barn) och sarcoma. Symptomen på njurtumörer kan variera beroende på storlek och placering men kan inkludera blod i urinen, smärta eller obehag i ländryggen, onormala urinerade mängder och viktminskning. Behandlingen beror på typ, grad och stadium av tumören men kan omfatta kirurgi, strålbehandling, immunoterapi eller målinriktad terapi.

'Blåsexstrofi' er en betegnelse for et medicinsk tilstand hos mænd, der kendetegnes ved en vanskelighet eller udeblivelse af evnen til at få en erektion (erektile dysfunktion). Ordet 'blåsex' refererer til den blå farve, som kan ses under huden på penis, når der opstår en erektion. Dette skyldes, at blodet fylder de to cylindriske kamre (corpora cavernosa), der gør penis stift.

Strofi betyder 'forstyrrelse' eller 'lidelse', og dermed betyder 'blåsexstrofi' en forstyrrelse i den blå farve, som normalt ses under huden på penis under en erektion. Denne tilstand kan være permanent eller midlertidig, og den kan skyldes forskellige årsager, herunder fysiske skader, sygdomme, medicinering eller psykiske faktorer som stress, angst eller depression.

Det er vigtigt at bemærke, at 'blåsexstrofi' ikke er en officiel medicinsk diagnose, men snarere et slangudtryk for erektile dysfunktion. Hvis du oplever vanskeligheder med at opnå eller opretholde en erektion, bør du søge professionel medicinsk vejledning og behandling. Der findes effektive behandlingsmuligheder for denne tilstand, herunder medicin, mekaniske hjælpemidler og kirurgiske indgreb.

'Rectal Neoplasms' er en samlebetegnelse for abnorme, voksende tilstander i det endelige del af tarmen, kaldet rektum. Disse tilstander kan være enten godartede (benigne) eller ondartede (maligne), og de inkluderer:

1. Rektale polypper: Små, sækkeformede vævsvækstener, der vokser fra indersiden af rektum. De kan være godartede eller forstadier til cancer (præmaligne).

2. Rektal adenocarcinom: Den mest almindelige form for kræft i det endelige tarmsegment, der dannes fra glandulær epitel og vokser invasivt ind i muskler og blodkar i rektumsvæggen.

3. Rektale squamous cell carcinoma: En sjældnere form for kræft, som udvikles fra platteepithelceller i det øvre del af rektum.

4. KarciNOID tumorer: Små, langsomt voksende tumorer, der dannes fra neuroendokrine celler i rektumsvæggen. De er oftest godartede, men kan under visse omstændigheder blive ondartede.

5. Lymfomer: En sjælden form for kræft, der udvikles fra lymfatiske celler i rektumsvæggen.

6. Sarcoma: En sjælden form for kræft, der udvikles fra muskel- eller bindevævsceller i rektumsvæggen.

7. Melanom: En meget sjælden form for hudkræft, som kan spredes til rektum og andre indre organer.

"Sekundära primära tumörer" är ett begrepp inom onkologi som refererar till nya, separata primära cancerer som utvecklas i en individ som redan har haft en tidigare cancer. Dessa tumörer uppstår ofta som metastaser från den ursprungliga cancern, men kan dock uppträda oberoende av varandra och ha olika histologi och biologiskt beteende.

Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan recidiv (återfall) av den ursprungliga cancern och å andra sidan utvecklingen av en ny, separat primärtumör. Sekundära primära tumörer är ovanliga, men kan förekomma, särskilt hos patienter som har en historia av cancer och som har varit utsatta för cancerbehandlingar som kan öka risken för nya cancerutvecklingar.

Exempel på behandlingsmetoder som kan öka risken för sekundära primära tumörer innefattar kemoterapi, radioterapi och immunterapi. Även vissa ärftliga genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla flera primära cancerer under livstiden.

En kolostomi är en typ av stoma, vilket betyder att ett öppet sår skapas genom bukväggen så att en del av tarmen kan sticka ut. Kolostomin görs vanligen när en persons kolon eller ändtarm har blivit skadad eller behöver tas bort under en operation.

Specifikt är en kolostomi en öppning som skapats från kolon, det vill säga den del av tarmen som tar hand om nedbrytningen och absorptionen av vatten och näringsämnen i maten. Ofta används kolostomin för att avleda fekalievätskan när en person inte kan göra det på naturlig väg, till exempel efter operationer eller vid sjukdomar som kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) eller cancer.

Fekalievätskan kommer då att rinna ut via kolostomin och samlas i en säck som sitter runt omkring stoman. Sådana säckar behöver tas bort och rengöras regelbundet för att förhindra infektioner och andra komplikationer.

Det finns olika typer av kolostomier, beroende på var den skapas i kolon och hur stor del av kolon som tas bort. Varje typ kan kräva olika metoder för vård och hantering, så det är viktigt att personer med en kolostomi får rätt information och instruktioner från sina läkare och sjuksköterskor.

Penis tumörer är ovanliga, men kan vara både godartade och elakartade. De godartade typerna innefattar exempelvis papillom (vanligen orsakad av humana papillomvirus, HPV), nevus (hudmole) och fibrom (bindvävstumör).

Elakartade tumörer i penisen är sällsynta, men de vanligaste typerna är plattcellsskivecellscancer (eller peniscancer) och melanom. Plattcellsskivecellscancer utgör ungefär 95% av alla elakartade tumörer i penisen. Andra sällsynta elakartade typer innefattar sarcoma, lymfom och leukemi.

Riskfaktorer för penis cancer kan vara: rökning, dålig genital hygien, infektion med human papillomavirus (HPV), fimos (förtjockad hud på penis) och avsaknaden av cirkumcision. Melanom i penisen är också relaterat till exponering för ultraviolett strålning, men det kan även uppstå utan känd orsak.

Adenocarcinoma, mucinous is a type of cancer that begins in the glandular cells that line the mucous-secreting glands or organs in the body. In this subtype of adenocarcinoma, the tumor cells produce and release large amounts of mucus, which can accumulate within the tumor and give it a gelatinous or "mucinous" appearance. This type of cancer can occur in various organs, including the colon, rectum, lungs, pancreas, and breast. The prognosis and treatment options for mucinous adenocarcinoma depend on several factors, such as the location and stage of the cancer, as well as the patient's overall health.

En sköldkörteltumör är en ovanlig cancersjukdom där maligna (cancerceller) bildas i cellerna i sköldkörteln. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

Det finns två huvudtyper av sköldkörteltumörer: differenserade sköldkörteltumörer och olikartade sköldkörteltumörer. Differenserade sköldkörteltumörer är vanligare och tenderar att växa långsammare än olikartade sköldkörteltumörer. Olikartade sköldkörteltumörer är mer aggressiva och kan spridas till andra delar av kroppen.

Symptomen på en sköldkörteltumör kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats. Vanliga symtom inkluderar förändringar i din vanliga hud, röst eller syn, svullnad i halsen, andningssvårigheter, hosta och viktminskning.

Behandlingen av en sköldkörteltumör beror på flera faktorer, inklusive tumörtyp, storlek, om det har spridits eller inte, samt patientens allmänna hälsotillstånd. Behandlingsalternativ kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, hormonterapi eller en kombination av dessa.

Myeloproliferativa sjukdomar (MPD) är en grupp sällsyna blodsjukdomar som karaktäriseras av överdriven produktion och nedsatt differentiering av stamceller i benmärgen. Detta leder till en ökning av vissa typer av blodceller, såsom vita blodkroppar (leukocyter), röda blodkroppar (erytrocyter) eller trombocyter (blodplättar).

Det finns sex huvudsakliga former av myeloproliferativa sjukdomar:

1. Kronisk myeloisk leukemi (CML): Karaktäriseras av en överdriven produktion av vissa vita blodkroppar, kallade granulocyter.
2. Polycytemi vera (PV): Karaktäriseras av en överdriven produktion av röda blodkroppar och ofta även vita blodkroppar och trombocyter.
3. Essentiell trombocytemi (ET): Karaktäriseras av en överdriven produktion av trombocyter.
4. Primär myelofibros (PMF): Karaktäriseras av en förändring i benmärgen som leder till att den blir hård och skleros (myelofibros), vilket orsakar nedsatt produktion av alla typer av blodceller.
5. Övriga myeloproliferativa neoplasm: Inkluderar sjukdomar som inte passar in i de övriga kategorierna, såsom chronic neutrophilic leukemia (CNL) och chronic eosinophilic leukemia (CEL).

Myeloproliferativa sjukdomar kan leda till komplikationer som blodproppar, blödningar och transformation till akut leukemi. Behandlingen beror på typen av MPD och dess allvarlighetsgrad, men kan inkludera mediciner, kirurgi eller stamcellstransplantation.

Tumör-DNA (tidligere også kendt som "circulating tumour DNA" eller ctDNA) refererer til fragmenteret DNA, der frigives fra døende eller nekrotisk cancerceller i blodet. Disse fragmenter af DNA bærer mutationer og andre genetiske ændringer, der er specifikke for den individuelle cancers type og kan findes i blodplasmaet hos patienter med cancer.

Tumør-DNA analyser kan anvendes til at diagnosticere, overvåge og forudsige responsen til cancerbehandling samt det potentiale tilbagefald af sygdommen. Dette gøres ved at undersøge blodprøver for ændringer i tumør-DNA, hvilket kan give en hurtigere og mindre invasiv metode end traditionelle biopsi-teknikker.

Det er vigtigt at understrege, at tumør-DNA kun udgør en lille del af det totale cellfri DNA i blodet, så derfor kræves hypersensitive metoder for at kunne identificere og måle disse små mængder.

En lungtumör är en abnorm odling (tumör) av celler i lungorna. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga lungtumörer kallas ofta för lungcancer och de kan delas in i två huvudgrupper: småcelliga lungcancerytter och icke-småcelliga lungcancerytter. Lungcancer är en av de vanligaste formerna av cancer och orsakas ofta av rökning. Symptomen på lungcancer kan inkludera hosta, bröstsmärtor, andningssvårigheter och viktminskning. Behandlingen beror på typen och utbredningen av cancertypen, men kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

Det är svårt att ge en precis medicinsk definition på "matsmältningssystem, kirurgiska tekniker" eftersom det kan syfta på en mängd olika operationstekniker och procedurer relaterade till mag-tarmkanalen. Några exempel på kirurgiska tekniker som används vid behandling av problem med matspjälkningssystemet innefattar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
2. Kolonoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera tjocktarmen och rektum.
3. Chirurgisk resektion: En del av mag-tarmkanalen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller polyper.
4. Fundoplikation: En operation där man fäster livremmens övre del runt magsäcken för att förhindra syrefattig luft (luft som inte innehåller syre) från att tränga in i matstrupen, vilket kan orsaka symptom som syrera och illamående.
5. Magnetsammandragning: En magnetisk ring fäst vid livremmens yttersta del och en annan vid tolvfingertarmen används för att dra ihop livremmen runt magsäcken, vilket kan hjälpa till att lindra symptomen av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).
6. Magbypass: En operation där man skapar en ny förbindelse mellan magsäcken och tarmen för att behandla fetma och diabetes.
7. Stentimplantation: En rörlig, metalliska tub placeras i matstrupen eller tarmen för att hålla den öppen och underlätta sväljning.
8. Hernieoperation: En operation där man reparerar en hernia (ett sönderat muskel- eller bindvävslager) i mag-tarmkanalen.
9. Analkanalrekonstruktion: En operation där man återställer normal struktur och funktion efter att analkanalen skadats, exempelvis vid cancerbehandling.
10. Tjocktarmsresektion: En del av tjocktarmen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.

'Parotid neoplasms' refererar till abnorma tillväxt eller förändringar i form av godartade ( icke cancerartade ) eller maligna ( cancerartade ) tumörer i parotisgländan, den största körteln som producerar saliv i huvudet. Parotidgländerna är en par av gländer belägna framför och under öronskålen.

Godartade parotidneoplasmer kan vara bland annat pleomorfa adenomer, Warthins tumör eller basalcellsadenomer. Dessa är oftast långsamt växande och ger mildare symtom som smärta eller svullnad i området.

Maligna parotidneoplasmer kan vara bland annat mucoepidermoid carcinom, adenoid cystic carcinom eller squamous cell carcinom. Dessa är mer aggressiva och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Symtomen på maligna tumörer kan inkludera snabb växande svullnad, smärta, otillräcklig öppning av munnen eller ansiktsförlamning.

Behandlingen för parotidneoplasmer kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på typen och graden av tumören.

En medicinsk definiering av "fistel" är:

En abnorm tunnelbildande förbindelse mellan två organ, vävnader eller hålrum i kroppen. Den kan uppstå som en komplikation till en infektion, sjukdom, skada eller operation. Fistlar kan vara olika storlekar och förekomma på olika ställen i kroppen. De kan orsaka symtom som smärta, utflöde av vätska eller feber beroende på var de är lokaliserade och hur allvarlig de är. Behandlingen beror på typen, storleken och platsen för fisteln.

"Cystadenoma" er en medisinsk betegnelse for en godartet tumor (dvs. en vokselvækst som normalt ikke spreder seg til andre dele av kroppen) som utvikler seg i overflateepitelen i en kirtel. Disse tumørene kan oppstå noen steder i kroppen, men de er særlig vanlige i ovarien og leveren.

En cystadenoma inneholder ofte mange små fluidsfillede blærer (cyster) og kan vokse til en betydelig størrelse hvis den ikke behandles. Selv om de fleste cystadenaomar er godartede, kan de i noen tilfeller bli ondartet og overgå til en slags kirteltumør kalt "cystadenocarcinoma".

Symptomer på en cystadenoma kan variere alt etter størrelsen og plasseringen av tumøren, men de inkluderer ofte smerte i området der tumøren er lokalisert, forstyrrelser i tarm- eller urinveisfunksjonen, vanskeligheter med å spise og vekttap. Hvis du tenker at du kan ha en cystadenoma, bør du søke medisinsk veiledning umiddelbart.

'Tumörer' är en allmän term för en abnorm odling av celler i ett vävnadsområde som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign). De kan uppstå i alla typer av vävnader, inklusive bindväv och mjukdelar.

'Bindväv' är en typ av vävnad som ger stöd och struktur till kroppen. Den består av celler som producerar extracellulär matrix (ECM), vilket är ett nätverk av proteiner och kolhydrater som hjälper till att ge form och integritet till vävnaden. Bindvävsvävnader inkluderar bland annat ben, brosk, senor, leder, hud och organkapslar.

'Mjukdelar' är en term som används för att beskriva vävnader som inte innehåller mycket hård bindväv, till exempel muskler, fett, ligament, senor och organ. Tumörer i mjukdelar kan vara sköra eller fasta, beroende på vilken typ av vävnad som är involverad.

Sålunda kan 'tumörer i bindväv och mjukdelar' innebära godartade eller elakartade tillväxtar i någon av dessa vävnader, såsom skelettmuskler, hud, bindevävnad eller andra mjuka vävnader.

'Plasmacellsneoplasmer' är en övergripande benämning på en grupp sjukdomar som kännetecknas av onormala samlingar eller förökningar av plasma cells (en typ av vit blodscell) i benmärgen eller i andra vävnader. Det finns flera olika typer av plasmacellsneoplasmer, men de två vanligaste är multiplt myelom och plasmacytom.

Multipt myelom är en cancerform som utgår från plasma cells i benmärgen. Dessa onormala celler kan akkumulera i benen, lederna och andra vävnader, vilket orsakar skador på skelettet och andra komplikationer.

Plasmacytom är en cancerform som utgår från en enda plasmacell som har muterat och börjar föröka sig oregelbundet. Detta resulterar i en tumör som består av onormala plasma cells. Plasmacytomer kan vara lokaliserade till en specifik vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen.

Både multipt myelom och plasmacytom kan orsaka symtom som trötthet, smärta, benbrott, infektioner och nedsatt njurfunktion. Behandlingen för plasmacellsneoplasmer kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling och andra typer av terapi beroende på sjukdomens typ och utbredning.

'Tumörer i blindtarmsbihanget' (latin: appendicex) är en allmän term för olika typer av abnorma vävnadsodlingar som kan utvecklas i denna del av tarmen. Det kan vara både godartade och elakartade tumörer. Några exempel på tumörer i blindtarmsbihanget inkluderar:

1. Adenom: Detta är en godartad tumör som utgår från körtlarna i slemhinnan i blindtarmsbihanget. De flesta av dem är små och orsakar inga symptom, men större adenomer kan öka risken för cancerutveckling.
2. Karzinoid: Detta är en elakartad tumör som utgår från neuroendokrina celler i blindtarmsbihanget. Karzinoider i blindtarmsbihanget är sällsynta, men de kan sekundärt spridas till levern och andra organ.
3. Gastrointestinal stromat tumör (GIST): Detta är en sällsynt elakartad tumör som utgår från muskelceller i blindtarmsbihanget. De flesta av dem är godartade, men vissa kan bli canceroaserande.
4. Lymfom: Detta är en elakartad tumör som utgår från lymfocyter (vita blodkroppar) i blindtarmsbihanget. Lymfomer i blindtarmsbihanget är mycket sällsynta.

Det är viktigt att notera att många av dessa tumörer kan vara asymptomatiska och upptäckas slumpmässigt under en operation för annan anledning eller vid en rutinundersökning. Andra gånger kan de orsaka symptom som buksmärta, diarré, viktminskning eller blod i avföringen. Om du upplever några av dessa symptom rekommenderar vi att du söker vård hos din läkare för en bedömning och behandling.

En levertumör är en abnorm oväxt i levergewebe som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). De maliga levertumörerna, även kända som primära levercancer, inkluderar hepatocellulär carcinom (HCC), klorom, angiosarkom och hepatoblastom. Dessa typer av cancer kan vara livshotande om de inte upptäcks och behandlas tidigt. Faktorer som ökar risken för levercancer inkluderar viral hepatit (hepatit B eller C), fetma, alkoholmissbruk, tobacco smoking och exponering för karcinogena kemikalier. Godartade levertumörer inkluderar hemangiomer, adenom och fokal nodulär hyperplasi (FNH). Dessa är ofta asymptomatiska och upptäcks ofta slumpmässigt under en rutinundersökning. I allmänhet behövs inget behandling för godartade levertumörer om de inte orsakar några symtom eller växer över tiden.

Mucinous cystadenoma is a type of benign (noncancerous) cystic tumor that arises from the epithelial cells lining the abdominal and pelvic organs. These tumors are filled with a gel-like substance called mucin, which is produced by the cells. Mucinous cystadenomas are most commonly found in the ovary, but can also occur in other locations such as the pancreas, appendix, and liver.

Ovarian mucinous cystadenomas are typically large, fluid-filled sacs that can cause abdominal discomfort or pain if they become too large. They are usually slow-growing and do not typically spread to other parts of the body (metastasize). However, in rare cases, these tumors can undergo malignant transformation and develop into cancerous growths called mucinous cystadenocarcinomas.

It is important to note that while mucinous cystadenomas are generally benign, they can still cause symptoms and complications if they become too large or rupture. Therefore, it is recommended to have any suspected ovarian cysts evaluated by a healthcare professional for proper diagnosis and management.

'Ovarian neoplasms' refererar till abnorma tillväxtor i äggstockarna som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan också vara av oklar natur (gränsövergående). Ovarian neoplasms delas vanligen in i epiteliella, germcell-relaterade och stromala neoplasmer beroende på vilken celltyp de utvecklas från. Symptomen kan vara vagt och kan omfatta buksmärta, magsmärta, svullnad eller trycksensation i buken samt trötthet. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Vanligen innebär det kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören och ibland även cellgiftsbehandling (chemotherapi) eller strålbehandling (radioterapi).

Fecal incontinence, också känt som avföringsinkontinens, är en medicinsk term som refererar till oförmågan att kontrollera avföringen. Det innebär att en person inte kan hålla käften stilla när de behöver gå på toaletten och kan leda till oönskade avföringsutslag eller stolar. Fecal incontinence kan orsakas av flera faktorer, inklusive skador på nervsystemet, sjukdomar som diabetes och multipel skleros, förstoppning, diarré, kirurgiska ingrepp eller åldrande. Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du lider av fecal incontinence, eftersom det kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom och kan ha en negativ påverkan på din kvalitet på livet.

Hormonkörteltumörer är abnorma tillväxtar (tumörer) i endokrina körtlar, som är kroppens hormonproducerande organ. Dessa körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och de inre könskörtlarna (ovary/testiklar). Hormonkörteltumörer kan producera för höga nivåer av specifika hormoner, vilket kan leda till olika symptom beroende på vilket hormon som produceras och i vilken mängd.

Till exempel kan en funktionell tumör i sköldkörteln orsaka hyperthyroidism (förhöjda nivåer av tyroxin), med symptom som nervositet, viktminskning och hjärtklappning. En tumör i binjurarna kan producera aldosteron, vilket kan leda till högt blodtryck och ödem.

Det är viktigt att notera att inte alla hormonkörteltumörer är cancertumörer, utan några är godartade (benigna) och växer långsamt utan att sprida sig till andra delar av kroppen. Andra kan dock vara elakartade (maligna) och ha potentialen att spridas och orsaka allvarliga skador. Behandlingen beror på typen, storleken, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

Colon sigmoideum, även känt som sigmoideus, är den del av tjocktarmen (colon) som vrider sig i en s-formad böj nära tarmens slut. Det är den sista delen av kolon innan den ansluter till rektum, den sista delen av tjocktarmen innan den övergår i ändtarmen (anus). Colon sigmoideum har en viktig funktion som lagring och kontrollerad avskiljning av avföring.

Sjævrektalcancer, også kendt som skivepitelcancer, er en type kræft der dannes i slimhinden (den mukøse membran) i fordøjelsessystemet. Navnet "skivepitelcancer" kommer fra det faktum at cellerne i slimhinden er organiseret i lag, hvor de øverste celler danner et fladt lag, der minder om en skive (eller "flade epitel").

Skivepitelcancer opstår som regel i tyktlejet eller endetarmen, men kan også forekomme andre steder i fordøjelsessystemet. Faktorer såsom tobacco ryging, alkohol misbrug, infektion med humane papillomavirus (HPV) og en historik om inflammatoriske tarmsygdomme kan øge risikoen for at udvikle skivepitelcancer.

Symptomer på skivepitelcancer kan inkludere blødninger fra endetarmen, ændret afføringsmønster, vægttab, træthed og mavesmerter. Hvis kræften er i en tidlig fase, kan den ofte behandles med kirurgi alene, mens avanceret stadie kræft kan kræve kombineret behandling med kirurgi, strålebehandling og/eller kemoterapi.

"Tjocktarmssjukdomar" (kolorektala sjukdomar) är en samlande benämning på olika sorters sjukdomar som drabbar tjocktarmen. Det kan handla om både funktionella störningar och strukturella skador i tarmens vägg eller de angränsande organen. Några exempel på tjocktarmssjukdomar är:

1. Koloncancer: en onkologisk sjukdom där cancerceller bildas i tjocktarmens slemhinna och kan sprida sig till andra kroppsdelar.
2. Crohns sjukdom: en autoimmun tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmen som helst, inklusive tjocktarmen.
3. Ulcerös kolit: en autoimmun tarmsjukdom som primärt drabbar tjocktarmen och dess slemhinna.
4. Divertikulit: en sjukdom där små utbuktningar (divertiklar) bildas i tjocktarmens vägg, vilket kan leda till inflammation eller infektion.
5. Irritabel tjocktarm: en funktionell tarmsjukdom som orsakas av störningar i tarmens muskulatur och nervsystem, vilket leder till smärta, flatulens och förstoppning.
6. Tjocktarmsobstruktion: en obstruktion eller blockering i tjocktarmen som kan orsakas av tumörer, inflammation, infektion eller andra strukturella skador.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man anar att man har någon form av tjocktarmssjukdom, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen betydligt.

Mag-tarmstumører, også kendt som gastrointestinale stumører, er en overordnet betegnelse for forskellige typer af kræftformer, der udvikler sig i fordøjelseskanalen. Fordøjelseskanalen består af munden, spiserøret, mavesækken, tarmlederne og endetarmen.

Mag-tarmstumører kan inddeles i flere forskellige typer alt efter, hvilket væv de udvikler sig i:

1. Karci nomer (eller adenocarcinomer): Dette er den mest almindelige type mag-tarmstumør og udvikles som regel i slimhindevævet, der løber langs fordøjelseskanalen.
2. Kolorektale karci nomer: Disse stumører udvikler sig specifikt i tykkelsen og endetarmen.
3. Neuroendokrine tumorer (NET): Disse stumører dannes af de celler, der producerer hormoner og neuropeptider i fordøjelseskanalen.
4. Lymfomer: Dette er en type blodcancer, der udvikler sig i lymfevævet i tarmlederne.
5. Gastrointestinal stromale tumorer (GIST): Disse sjældne tumorer dannes af celler, der hjælper med at kontrollere muskelbevægelser i fordøjelseskanalen.

Symptomer på mag-tarmstumører kan variere alt efter stedet og typerne af tumorer, men de mest almindelige symptomer inkluderer blod i afføringen, vægttab, opkast, forstoppelse, smerter eller ubehag i maven, anemis (mangel på røde blodceller) og ændret tarmfunktion.

Pankreaskarcinom, duktalt, också känt som duktal adenocarcinom, är en typ av cancer som utgår från den del av bukspjälsdrüsen (pancreas) som producerar enzymer för matspjälkningen. Detta är den vanligaste formen av pankreascancer och utgör ungefär 85-90% av alla fall. Duktalt pankreascancer börjar ofta i de små gångarna (duktus) som transporterar enzymer och andra sekretioner från bukspjälsdrüsen till tarmen.

Cancern växer vanligtvis långsamt, men den kan ändå sprida sig tidigt till omgivande vävnader och lymfkörtlar samt metastasera till avlägsna delar av kroppen, särskilt levern och lungorna. Symptomen på duktalt pankreascancer kan vara vaga och inkluderar viktminskning, magsmärtor, illamående, kräkningar, förstoppning och gulsot (icterus). Diagnos ställs vanligtvis genom en kombination av bilddiagnostik, som computed tomography (CT) eller magnetic resonance imaging (MRI), och biopsi. Behandlingen består ofta av kirurgiskt ingrepp, strålbehandling och/eller kemoterapi, beroende på cancerstadiet och allmänt tillstånd hos patienten.

'Experimentelle Tumoren' är inte en etablerad medicinsk term, men den kan tolkas som tumörer som används i experimentell forskning. Dessa tumörer kan vara av olika typer beroende på syftet med forskningen, till exempel:

1. Cellstamsatta tumörer (cell line-derived tumors): Dessa tumörer odlas upp från cancerceller som tas från en patient och sedan växer i laboratoriet. De kan användas för att studera cancercellers beteende, svar på behandlingar och möjligheter till nya terapier.

2. Genmodifierade tumörer: Genetiskt modifierade tumörer skapas genom att införa specifika gener i celler som sedan växer till tumörer i laboratoriet. Dessa tumörer används för att studera effekterna av olika gener på cancerutveckling och progression.

3. Xenografttumörer: Ibland transplanteras mänskliga tumörceller eller -vävnader i immunbristiga djur, vanligtvis möss, för att skapa en tumör som växer i djuret. Dessa xenografttumörer används för att studera cancerbiologi och behandlingsrespons.

4. Tumörmodeller: In vitro- eller in vivo-system som efterliknar specifika aspekter av cancerutveckling, progression eller respons på behandlingar. Dessa modeller kan vara antingen mekanistiska (studerar en viss process) eller fenotypiska (studerar ett visst beteende eller egenskap hos tumören).

I allmänhet är experimentella tumörer viktiga verktyg inom cancerforskningen, eftersom de möjliggör studier av cancerbiologi och behandlingsresponser under kontrollerade förhållanden.

Kärlvävnadstumörer, även kända som sarcom, är en samlingsbeteckning på olika typer av cancersjukdomar som utgår från kärlvävnaden i kroppen. Kärlvävnad innefattar blodkärl och lymfkärl. Sarcom kan drabba mjukvävnad, ben eller andra vävnader i kroppen som innehåller kärl. Det finns över 70 olika subtyper av sarcom, vilka kan variera mycket i deras beteende, prognos och behandling. De två huvudgrupperna av sarcom är mjukvävnadssarcom och ben- och ledsarcom. Mjukvävnadssarcom drabbar vanligtvis mjukare vävnader som muskler, fettvävnad, bindväv och nerver, medan ben- och ledsarcom drabbar ben eller leder.

'Eye neoplasms' refer to abnormal growths or tumors that develop in the eye or its surrounding tissues. These growths can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and they can originate in various parts of the eye, such as the conjunctiva, iris, ciliary body, choroid, retina, or optic nerve. Malignant eye neoplasms are also known as ocular cancers, and they can be aggressive, potentially leading to vision loss, blindness, or even death if left untreated. The specific symptoms, treatment options, and prognosis for eye neoplasms depend on various factors, including the type, location, size, and stage of the tumor.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

'Nästumör' (engelska: Recurrent cancer) är en benämning på en cancer som har återvänt efter att ha behandlats och antagits vara borta. Nästumörer kan uppstå när cancerceller överlever behandlingen, eller när nya cancerceller utvecklas från de ursprungliga cancercellerna. Nästumörer kan uppträda i samma plats som den ursprungliga cancern (lokal recurrens), eller de kan spridas till andra delar av kroppen (avlägsen recurrens). Det är viktigt att notera att när en nästumör diagnostiseras behandlas den som en ny cancer och inte som en fortsättning på den ursprungliga cancern.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Spottkörteltumörer, eller sklerokrinoide tumörer, är sällsynta benigna (godartade) tillväxter i spottkörteln (glandula salivaris). De utgör ungefär 10 procent av samtliga spottkörteltumörer. Tumören består av ett nästan exklusivt aggregat av slemhinnesälceller, så kallade sklerokrinocyter, som bildar små knutar eller nystan i salivkörtelns utförsgångar.

Spottkörteltumörer är oftast små och växer långsamt över tid. Symptomen kan inkludera en smärtsam, ömmande känsla eller en uppfylld känsla i kinden där tumören finns, sväljningssvårigheter, torka i munnen och/eller en förändrad smakupplevelse. I vissa fall kan spottkörteltumörer leda till en ökad risk för infektion i munhålan.

Även om de flesta spottkörteltumörer är godartade, kan de i sällsynta fall bli elakartade (maligna). Dessa tumörer kallas adenoid cystiska karzinom och är mycket aggressiva. De kan inkräktas på omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att spottkörteltumörer diagnostiseras och behandlas tidigt för att minska risken för komplikationer och för att säkerställa den bästa möjliga utgången för patienten. Behandlingen kan inkludera kirurgi, strålbehandling eller en kombination av båda.

'Tarmtömning' (eller 'colon cleansing') är en procedur där tjocktarmen rensas från fekalier och bakterier, ofta i syfte att rengöra tarmen före en kolonoskopi eller andra medicinska undersökningar, eller som en del av alternativmedicinska behandlingar. Det finns olika metoder för tarmtömning, inklusive användning av laxermedel, speciella dietplaner eller mekaniska metoder som irrigation. I samband med en kolonoskopi rengörs tarmen vanligtvis med hjälp av ett starkt laxmedel som orsakar kraftiga avföringskramper och diarré, vilket rensar tarmen från alla fekalier. Det är viktigt att följa instruktionerna noggrant när man ska göra en tarmtömning för att undvika komplikationer som dehydrering eller elektrolytrubbningar.

Radiation-induced tumors refer to abnormal growths of cells that are caused by exposure to ionizing radiation. This can include both benign and malignant tumors, which can develop in any part of the body. The risk of developing a radiation-induced tumor depends on several factors, including the dose and duration of radiation exposure, as well as the individual's genetic susceptibility.

Radiation therapy, which is a common treatment for many types of cancer, uses high-energy radiation to kill cancer cells and shrink tumors. While radiation therapy is an effective treatment for many patients, it can also increase the risk of developing radiation-induced tumors in the future. This risk is generally low, but it is important for patients to be aware of this potential long-term complication of radiation therapy.

In addition to radiation therapy, other sources of ionizing radiation, such as medical imaging tests and environmental exposures, can also contribute to the risk of developing radiation-induced tumors over time. It is important to minimize unnecessary exposure to ionizing radiation and to follow safe practices when using or undergoing medical imaging tests.

Adenocarcinoma, papillary, är en typ av cancer som utgår från körtliga celler och har ett speciellt tillväxtmönster med små fingerliknande projektioner (papiller). Detta kan förekomma i olika organ, men när det nämns utan ytterligare specifikation av plats tenderar det att referera till papillärt adenocarcinom i sköldkörteln (tumör i sköldkörteln).

Det är viktigt att notera att medicinska diagnoser bör ställas av kvalificerade sjukvårdspersonal efter en fullständig undersökning och analys av patientens symptom, anamnes, fysiska undersökning och eventuella komplementära tester som behövs för att fastställa diagnosen.

Papillärt karcinom är en typ av skildrotskörtelcancer (dvs cancer i sköldkörteln). Det är den näst vanligaste formen av sköldkörtelskancer och utgör ungefär 15-20% av alla sköldkörtelskancrar. Papillärt karcinom tenderar att växa långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen, vilket gör det till en av de mer behandlingsbara formerna av sköldkörtelskancer.

Papillärt karcinom karaktäriseras av att cancercellerna bildar små, fingerliknande utskott (papiller) inne i sköldkörteln. Dessa celler kan också ha en speciell egenskap att producera ett protein som kallas tyreoideoperoxidas (TPO).

Symptomen på papillärt karcinom kan variera, men de vanligaste symptomen inkluderar:

* En ökad knöl i halsen eller en förändring av en befintlig knöl
* Sväljningsbesvär
* Hosta eller andnöd
* Röstförändringar, såsom raspighet eller heshet

Om papillärt karcinom misstänks på grund av dessa symptom kan en rad olika tester användas för att ställa en diagnos, inklusive:

* Fysisk undersökning av halsen
* Blodprover för att mäta nivåerna av tyreoideahormoner och TPO-proteinet
* Ultraljud av sköldkörteln
* Biopsi, där en liten del av knölen tas bort för undersökning under mikroskop

Om du tror att du kan ha papillärt karcinom eller någon annan form av sköldkörtelsjukdom bör du genast kontakta din läkare.

Testikelcancer, eller testikeltumörer, definieras som onkologiska tillstånd där cancerceller bildas i vesikelcellerna i testikeln. Det kan vara flera olika typer av tumörer som kan drabba testikeln, men de två vanligaste typerna är seminom och nonseminom. Testikelcancer är relativt sällsynt, men den är en av de vanligaste cancerformerna hos män i åldersgruppen 15-35 år. Symptomen på testikelcancer kan inkludera en smärtlös knöl eller förstoring i testikeln, en känsla av tunghet i scrotum, smärta i magen eller bäckenet och ibland även blod i urinen eller sädesvätskan. Behandlingen för testikelcancer innefattar oftast kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typ av tumör och dess utbredning.

Muskelvävnadstumörer (eng. Muscle tumors) är neoplastiska tillväxtsprocesser i muskulatur och kan delas in i två huvudgrupper: beniga (godartade) och maligna (elakartade). Maligna muskelvävnadstumörer karaktäriseras av obegränsad celldelning, lokal invasivitet och potential till metastaser. De kan uppkomma i skelettmuskulatur eller glatt muskulatur (involverar exempelvis hjärtmuskulatur och muskulatur i mag- tarmsystemet). Exemplen på olika typer av muskelvävnadstumörer inkluderar rhabdomyosarkom, leiomyosarkom och granatkornstumör. Rhabdomyosarkom är en elakartad tumör som utgår från skelettmuskulaturen och är vanligast hos barn och unga vuxna. Leiomyosarkom är en elakartad tumör som utgår från glatt muskulatur och kan drabba personer i alla åldrar. Granatkornstumör är en sällsynt benig tumör som ofta uppträder i huvud- och halsregionen eller i buken.

'Tumörer' är en allmän term för en abnormt växande massa av celler. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att vara mindre aggressiva, medan elakartade tumörer kan invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

'Körtel' är en typ av vävnad som producerar och sekreterar olika substanser, såsom hormoner, enzymer och slem. Körtlar kan vara exokrina (sekretoriska) eller endokrina (hormonproducerande). Exokrina körtlar utsöndrar sitt sekret direkt till ett hölje eller yttre miljö, medan endokrina körtlar utsöndrar sitt sekret in i blodomloppet.

'Epitel' är en typ av vävnad som täcker ytor och organ i kroppen. Epitelceller bildar ett skyddande lager över huden, slimhinnor och andra ytor som är i kontakt med omgivningen. De kan också vara specialiserade för att transportera substanser genom kroppen, exempelvis i tarmen och näsan.

En tumör som utvecklas från epitelceller kallas en epitelial tumör eller karzinom. Dessa tumörer kan vara godartade eller elakartade och kan uppstå i olika organ, till exempel lungcancer och bröstcancer. Körteltumörer är ofta epiteliala tumörer som utvecklas från körtlar i kroppen.

Cystadenocarcinoma, mucinous är en sällsynt cancerart som utvecklas i körtelvävnad, särskilt inom bukhålan. Ordet "cystadenocarcinoma" betyder att tumören har både cystiska (fluidfyllda) och solid delar, och är canceroös. "Mucinous" betyder att tumören producerar mycket av ett protein som kallas mucin. Dessa typer av tumörer tenderar att vara stora när de diagnostiseras och kan orsaka smärta eller onormalt tryck på omgivande organ. Cystadenocarcinoma, mucinous kan metastaserara (sprida sig) till andra delar av kroppen och behandlas vanligtvis med kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på graden och spridningen av cancern.

En körtelsvulst, också känd som neoplasma eller tumör, är en abnorm odling av celler i en körtel. Körtelsvulstar kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade körtselsvulstar växer långsamt och stannar ofta upp vid en viss storlek. De tenderar att vara lokaliserade till den körtel de utgår från och sprider sig sällan till omgivande vävnader eller andra delar av kroppen. Godartade körtselsvulstar kan i vissa fall orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, men de är oftast behandlingsbart och ger sällan allvarliga komplikationer.

Elakartade körtselsvulstar däremot växer snabbare och kan sprida sig till omgivande vävnader och andra delar av kroppen. De kan orsaka symtom som obehag, smärta, svullnad eller utslag beroende på deras storlek och plats. Elakartade körtselsvulstar behandlas oftast aggressivt med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi för att försöka eliminera cancercellerna och förhindra spridning till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att notera att endast en läkare kan ställa en diagnos efter en undersökning och eventuella tester, så om du misstänker att du har en körtselsvulst bör du kontakta din läkare omedelbart.

En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom som orsakas av humana papillomavirus (HPV). HP-virus är en grupp av små, DNA-baserade virus som kan infektera huden och slemhinnor i kroppen. Det finns över 200 olika typer av HP-virus, varav många kan orsaka infektioner i olika delar av kroppen.

De flesta HPV-infektionerna är asymptomatiska och botas av sig själva inom ett par år utan några komplikationer. Vissa typer av HPV kan dock orsaka cellförändringar som kan leda till olika former av cancer, framför allt livmoderhalscancer, men även cancer i mun, svalg, anus och penis. Andra typer av HPV kan orsaka vanliga vårtor eller genitala vårtor (kondylomer).

Förebyggande åtgärder mot HPV-infektioner innefattar bland annat skyddsrökning, användning av kondom och vaccination. Det finns också möjlighet att screena för livmoderhalscancer med hjälp av en paptest eller HPV-test för att tidigt upptäcka och behandla eventuella cellförändringar i livmoderhalsen.

'Mjuka delstumörer' (soft tissue tumors) är en övergripande benämning på godartade och elakartade tumörer som utvecklas i mjukvävnad i kroppen. Mjukvävnad innefattar allt ifrån muskler, bindväv, fettvävnad till nerver och blodkärl.

Godartade mjuka delstumörer växer långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. De kan dock orsaka problem genom att trycka på omgivande vävnader eller genom att de blir så stora att de stör rörelser eller funktioner.

Elakartade mjuka delstumörer däremot kan växa snabbt, sprida sig till andra delar av kroppen och orsaka skada i omgivande vävnader. De behandlas ofta aggressivt med kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.

Det är viktigt att diagnostisera och behandla både godartade och elakartade mjuka delstumörer tidigt för att förhindra komplikationer och förbättra prognosen.

En blodtumör (eller malign hæmatopoietisk neoplasi) er en type kræft, der dannes i det bløde væv, som producerer celler, der indgår i blodet, herunder røde og hvide blodlegemer samt blodplader. Der findes forskellige typer blodtumører, herunder:

1. Leukæmi: En form for blodtumør, der dannes i det bløde væv, som producerer hvide blodlegemer (leukocytter). Der findes flere typer leukæmi, herunder akut lymfatisk leukæmi (ALL), akut myeloid leukæmi (AML), kronisk lymfatisk leukæmi (CLL) og kronisk myeloid leukæmi (CML).
2. Lymfom: En form for blodtumør, der dannes i lymfatiske væv, herunder lymfeknuder, milt, tarmen og lymfehinden. Der findes to hovedtyper af lymfom, nemlig Hodgkin-lymfom og ikke-Hodgkin-lymfom.
3. Myelom: En form for blodtumør, der dannes i den del af knoglevævet, som producerer røde blodlegemer (erythrocyter), hvide blodlegemer (leukocytter) og blodplader (trombocytter). Myelom kaldes også multipelt myelom eller plasmacellsk cancer.

Blodtumører kan være meget alvorlige, da de forstyrrer den normale produktion af celler i blodet og kan sprede sig til andre dele af kroppen via blodet og lymfen. Behandlingen af blodtumører afhænger af typen, graden og udbredelsen af sygdommen.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Tumörproteiner är proteiner som produceras av cancerceller och kan användas som markörer för att identifiera olika typer av cancersjukdomar. Dessa proteiner kan variera beroende på vilken typ av cancer som finns, dess aggressivitet och huruvida den har spridit sig till andra delar av kroppen. Tumörproteiner kan mätas i blodet eller andra kroppsfluidor och användas för att ställa en diagnos, övervaka behandlingseffekter och förutsäga prognosen hos cancerpatienter. Exempel på tumörproteiner inkluderar PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer, CA-125 för äggstockscancer och CEA (karcinoembryonalt antigen) för kolorektalcancer.

Livmodertumörer är abnorma vävnadsformationer i livmodern (uterus). De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancerösa eller inte. Livmodertumörer delas vanligen in i tre kategorier:

1. Uterin myom: Detta är en typ av godartad tumör som utvecklas i muskelvävnaden i livmodern. De kan vara olika storlekar och orsaka symtom som menstruationsrubbningar, smärta och blödningar.
2. Livmoders sländhinnecancer (cervixcancer): Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderslöjan (cervix). Sländhinnecancern kan vara asymptomatisk under tidiga stadier, men symtom som blödningar efter samlag eller mellan menscykler kan uppstå när tumören växer.
3. Livmodercancer: Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderns inre vägg (endometrium). Symtom på livmodercancer kan vara vaginal blödning, smärta och menstruationsförändringar.

Det är viktigt att upptäcka och behandla livmodertumörer så snart som möjligt för att öka chansen till fullständig bot. Rutinmässiga gynekologiska undersökningar och cancer screening kan hjälpa till att tidigt upptäcka livmodertumörer.

Tarmtumörer är abnorma tillväxtor i tarmen som kan vara godartade eller elakartade. De kan orsaka olika symtom beroende på var i tarmen de finns och hur stor de är. Några exempel på typer av tarmtumörer inkluderar adenom, karzinoid, gastrointestinal stromacellstumör (GIST), lymfom och koloncancer. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen.

'Tumörer, adnexa och hudbihang' refererar till abnorma vävnadsväxt eller massa i de tillhörande områdena. Adnexa inkluderar strukturer som är relaterade till reproduktionssystemet, såsom blygdläpparna, äggstockarna och prostata. Hudbihang inkluderar svettkörtlar, hårfolliklar och körtelstrukturer som öronen och näsa. Tumörer i dessa områden kan vara godartade (icke-cancer) eller elakartade (cancer). Godartade tumörer växer långsammare, är mindre aggressiva och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen. Elakartade tumörer däremot kan vara invasiva och metastaserande, vilket innebär att de kan spridas till andra organ eller vävnader i kroppen. Symptomen på tumörer i adnexa och hudbihang kan variera beroende på platsen och typen av tumör, men kan omfatta smärta, svullnad, utflöde eller förändringar i hudens utseende.

Tumörstadieindelning, eller tumörgradering, är ett system för att bedöma hur aggressivt en tumör växer och om den sprider sig snabbt eller inte. Det hjälper läkare att bestämma prognosen och behandling för cancerpatienter. Det finns olika typer av tumörstadieindelningar, men de flesta använder sig av några gemensamma principer:

1. Cellulär differentiering: Här bedöms hur lika de cancersatta cellerna är jämfört med normala celler i samma typ av vävnad. Om cellerna ser mycket lika ut, betyder det att tumören har en högre differentiering och är mindre aggressiv. Om cellerna istället ser mycket olika ut jämfört med normala celler, betyder det att tumören har en lägre differentiering och är mer aggressiv.
2. Mitos (celldelning): Här räknas antalet mitoser per tio högkraftsmikroskopiska fält (HPF). En högre frekvens av mitoser visar på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.
3. Cellynukleär atypi: Här bedöms storleken, formen och läget på cellkärnan. Om cellkärnorna är oregelbundna i storlek och form, och om de är placerade nära cellytan, visar det på en högre grad av malignitet.
4. Nekros (död vävnad): Här letas efter nekrotisk vävnad inuti tumören. Om det finns nekros, visar det på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.

Dessa faktorer tas alla samman för att ge en tumör ett stadium och en grad. Det är viktigt att notera att olika cancertyper kan ha olika system för tumörstaging och -gradering, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller specialist för att få rätt information om en specifik cancertyp.

Kärltumörer, även kända som gonadala tumörer, är abnorma tillväxtar i äggstockarna (ovarium) hos kvinnor eller testiklarna (testis) hos män. Dessa tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), och deras orsaker kan variera.

Godartade kärltumörer växer långsamt och är mindre benägna att sprida sig till andra delar av kroppen jämfört med elakartade kärltumörer. De flesta kärltumörerna hos kvinnor är godartade, medan de flesta hos män är elakartade.

Elakartade kärltumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen och orsaka allvarliga komplikationer om de inte behandlas i tid. Risken för att utveckla en elakartad kärltumör är lägre hos kvinnor än hos män, men det är viktigt att upptäcka och behandla både godartade och elakartade kärltumörer så tidigt som möjligt för att minimera komplikationerna.

Symptomen på kärltumörer kan variera beroende på typ, storlek och plats på tumören. Vissa vanliga symtom inkluderar smärta eller en klump i testikeln eller äggstocken, smärta i magen eller bäckenet, svullnad eller ömhet i bröstet hos män, och oregelbunden menstruation eller blödning hos kvinnor. Om du upplever några av dessa symtom rekommenderar vi dig att söka medicinsk vård så snart som möjligt för en fullständig undersökning och behandling.

En tumör i en svettkörtel är en abnorm växt eller förändring av celler i en svettkörtel. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer långsamt och stannar upp vid en viss storlek, medan elakartade tumörer kan växa aggressivt och sprida sig till andra delar av kroppen.

Svettkörteltumörer är ovanliga, men de kan förekomma i alla åldrar. De kan vara lokaliserade till en enda svettkörtel eller finnas över ett stort område på huden. Symptomen på en svettkörteltumör kan variera beroende på storleken och typen av tumör, men de kan inkludera en smärtande knöl under huden, svullnad, rödhet eller ömhet i området. I vissa fall kan elakartade svettkörteltumörer orsaka symtom som överdriven svettning, hastig puls, yrsel och viktminskning.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, bilddiagnostik och biopsi. Behandlingen beror på typen och storleken på tumören, men kan inkludera kirurgisk excision (bortoperation), strålbehandling eller medicinsk behandling. I vissa fall kan observation och återkommande kontroller vara tillräckliga om tumören är godartad och inte orsakar några besvär.

Lymfom är en samlingsbeteckning för olika former av cancer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som hör till det immunförsvar som skyddar kroppen mot infektioner och främmande ämnen. Lymfocyterna finns i lymfnoder, mjälte, benmärg, milt och i andra delar av kroppen.

Lymfomer kan delas in i två huvudgrupper: Hodgkinlymfom och icke-Hodgkinlymfom. Hodgkinlymfomen kännetecknas av närvaron av en speciell typ av lymfocyt som kallas Reed-Sternberg-cell, medan icke-Hodgkinlymfomer saknar denna celltyp.

Icke-Hodgkinlymfomen är vanligare än Hodgkinlymfom och kan vara aggressiva eller långsamt växande. Symptomen på lymfom kan inkludera trötthet, feber, svettningar, viktminskning, smärta i buken eller bröstet, svullnad i lymfnoder och andra symtom beroende på vilket område av kroppen som är drabbat. Behandlingen för lymfom kan innebära kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi) eller immunterapi, beroende på typ och grad av sjukdomen.

Skelettumörer är abnorma tillväxt eller förändring av ben- och ledceller som leder till att oönskade vävnader bildas i skelettet. Dessa tumörer kan vara godartade ( icke cancertumörer) eller elakartade (cancertumörer). Godartade skelettumörer är vanligtvis mindre allvarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade skelettumörer kan vara aggressiva, invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Skelettumörer kan uppstå som en följd av genetiska mutationer eller på grund av exponering för cancerframkallande substanser. Symptomen på skelettumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta, svullnad, rörelsebegränsning och benstelhet.

Det finns många olika typer av skelettumörer, bland annat:

* Osteosarkom: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar unga personer och bildas i långbenen eller bäckenet.
* Chondrosarkom: En elakartad tumör som bildas i broskvävnaden och ofta upptäcks i ben, skallen eller revbenen.
* Ewing's sarcoma: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar barn och unga vuxna och bildas i långbenen, bäckenet eller kraniet.
* Giant cell tumor of bone: En godartad till elakartad tumör som ofta upptäcks i lårbenet eller överarmsbenet hos yngre vuxna.
* Osteochondroma: Den vanligaste ben- och ledtumören, den är godartad och tenderar att växa långsamt över tid.

Diagnosen av skelettumörer ställs ofta genom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Biopsi kan också användas för att fastställa tumörtyp och grad. Behandlingen inkluderar vanligtvis kirurgi, strålbehandling och kemoterapi.

'Gomtumörer' (i engelska: 'Benign tumors') är en typ av godartade tillväxter som kan uppstå i olika vävnader i kroppen. De skiljer sig från elakartade tumörer (maligna tumörer) genom att de inte sprider sig till andra delar av kroppen och att de sällan hotar patientens liv.

Gomtumörer kan vara sammansatta av olika typer av celler, beroende på vilken vävnad de utvecklas i. Exempel på gomtumörer inkluderar:

1. Lipomer: En tumör som består av fettsvävnad.
2. Nevus: En samling av pigmentceller, även känd som mole.
3. Fibrom: En tumör som består av bindvävsceller.
4. Adenom: En tumör som utvecklas i en körtel och består av glandulära celler.
5. Hemangiom: En tumör som består av blodkärl.
6. Osteom: En tumör som utvecklas i benvävnad.

Även om gomtumörer sällan är livshotande, kan de orsaka problem beroende på deras storlek och plats. I vissa fall kan det vara nödvändigt att avlägsna tumören genom kirurgi.

'Tumörer, komplexa och blandade' är ett samlingsbegrepp inom patologi som används för att beskriva tumörer som har en varierad celltyp och struktur. Det kan inkludera både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer, men det är vanligast att det används för att beskriva cancer.

En komplex tumör definieras ofta som en tumör som har en varierad celltyp och struktur, inklusive både väldifferentierade (differensierade) och undifferentierade områden. Det kan också inkludera nekrotiska (död) områden, blodkärl och fibros (scarvandring).

En blandad tumör är en tumör som består av två eller fler olika celltyper, som vanligtvis inte ses tillsammans i samma tumör. Exempel på blandade tumörer inkluderar carcinosarcoma (som består av både epitelceller och mesenchymala celler) och teratom (som kan innehålla celler från alla tre germläggningslager: ektoderm, endoderm och mesoderm).

Det är viktigt att notera att komplexa och blandade tumörer kan vara mer svåra att diagnostisera och behandla än andra typer av tumörer, eftersom de kan ha en varierad biologisk beteende och prognos.

'Könsorgan, kvinnliga' refererar till de primära och sekundära könsorganen hos en biologisk kvinna. De primära könsorganen är inre organ som utgör reproduktivsystemet, till exempel äggstockarna (ovary), äggledare (fallopian tubes), livmodern (uterus) och slidan (vagina). De sekundära könsorganen är yttre genitalier som skiljer sig morfologiskt mellan könen, till exempel de stora läpparna (labia majora), de små läpparna (labia minora), klitoris och bartholins körtlar.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Tumørantigener är proteiner eller andra molekyler som endast förekommer på eller i cancerceller och inte på normalt differentierade celler. De kan uppstå som ett resultat av genetiska mutationer, virusinfektioner eller förändringar i den epigenetiska modifieringen av DNA. Tumörantigenerna kan identifieras och attackeras av immunsystemet, vilket utlöser en immunrespons mot cancercellerna. Dessa antigener används också som mål för cancerimmunterapi, där patientens eget immunsystem stimuleras att attackera cancercellerna med hjälp av tumörantigener.

Underkäkstumör (latin: Tumor mandibulae) är en allmän term för olika slags abnorma tillväxt eller tumörer i underkäken. Dessa tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan uppstå från olika typer av vävnader i underkäken, såsom benvävnad, mjukvävnad, kärlvävnad eller nerver.

Godartade underkäkstumörer växer långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. De kan dock orsaka problem genom att trycka på omgivande strukturer, som tänder, käkar eller nerver.

Elakartade underkäkstumörer däremot växer snabbare och sprider sig lättare till andra delar av kroppen genom att metastasera (sprida cancerceller). De kan orsaka allvarliga skador på omgivande vävnader och organ.

Exempel på vanliga typer av underkäkstumörer inkluderar ameloblastom, odontom, central granulocytär myoblastom, cherubism, fibrosarkom, osteosarkom och plasmacytom.

Cystadenocarcinom är en malign tumör (cancer) som utgår från celler i epitelvävnader, oftast i körtlar eller körtelstrukturer. Ordet "cystaden" betyder att tumören har en cystlik form med flera kompartment och "karcinom" anger att den är malign.

Cystadenocarcinomer kan drabba olika organ, men de förekommer ofta i äggstocken (ovarium), levern (hepatocystadenocarcinom) eller sköldkörteln (sköldkörtelcystadenocarcinom). Dessa tumörer kan vara väldefinerade och kapslade, men de tenderar också att infiltrera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).

Symptomen på cystadenocarcinom beror på vilket organ som är drabbat och kan variera från allvarlig abdominal smärta, onormalt magsmärtor, viktminskning, trötthet eller obehagliga känslor i mag-tarmkanalen. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av bilddiagnostik (till exempel ultraljud, datortomografi eller magnetresonanstomografi) och biopsi för att undersöka tumörvävnaden. Behandlingen innefattar ofta kirurgisk borttagning av tumören, strålbehandling och/eller kemoterapi för att reducera risken för återfalls- eller metastaseringsrisk.

En gallgångstumör är en ovanlig sorts tumör som utvecklas i gallgångarna, de smala rörleden som för bilevätska från levern till tarmen. Gallgångstumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga gallgångstumörer är cancer och de flesta fall av gallgångstumörer är av den maliga typen.

Gallgångscancer, även känd som kloridkarzinom eller gallgångscelligcancer, är den vanligaste formen av elakartig gallgångstumör. Den utvecklas oftast i de små grenarna av gallgångarna och kan vara svår att upptäcka på tidigt stadium eftersom den sällan orsakar några symtom. När tumören växer kan den blockera gallgångarna, vilket kan leda till gulsot (icterus), smärta i överkroppen och mag-tarmsymtom som illamående och kräkningar.

Andra typer av elakartiga gallgångstumörer inkluderar adenocarcinom, sarcom och lymfom. Godartade gallgångstumörer är ovanliga, men kan innefatta papillä cystadenom och mukösa cystadenom.

Behandlingen för gallgångstumörer beror på typen av tumör, dess storlek och om det har spridit sig till andra delar av kroppen. Behandlingsalternativen kan inkludera kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa.

En rektal undersökning kan utföras för att upptäcka eventuell rektala tumörer, polyper, en förstorad prostata eller abscesser. ... Ofta beskrivs allehanda olika symtom runt ändtarmsöppningen som "hemorrojder" och allvarliga orsaker till symtomen bör därför ...
En rektal undersökning kan utföras för att upptäcka eventuell rektala tumörer, polyper, en förstorad prostata eller abscesser. ... Ofta beskrivs allehanda olika symtom runt ändtarmsöppningen som "hemorrojder" och allvarliga orsaker till symtomen bör därför ...
Syftet med koloskopin är att upptäcka eventuella tumörer, polyper eller tecken på inflammation i tjocktarmen. Dessutom ... ändtarmsöppningen. Eftersom tjocktarmen är sammanfallen när den är tom, måste endoskopisten försiktigt utvidga tarmen genom att ...
Registrering av personuppgifter i kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer samt tumörer i ändtarmsöppningen (word). ...
Undersökningen genomförs med ett stelt, Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen, via ändtarmsöppningen, med ett mjukt ... närvaro eller frånvaro av tumörer i kaviteten.. kolonoskopi. Vid kolonoskopi undersöker man ändtarmen, tjocktarmen och ofta ...
Papillom är godartade tumörer som drabbar huden eller slemhinnor. Vissa virus orsakar denna typ av tumörer. ... Som hör samman med trakten kring ändtarmsöppningen. Periarteritis nodosa Periarteritis nodosa är en sjukdom med flera namn, bl. ...
... ändtarmsöppningen, med ett mjukt böjligt kikar-instrument. I samband med undersökningen finns möjlighet att ta prover från ... Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen, via ändtarmsöppningen, med ett mjukt böjligt kikar-instrument. I samband med ... Det är bra att smörja in huden kring ändtarmsöppningen med en fet salva för att förhindra irritation. ...
Då ska du se en rörelse som gör att ändtarmsöppningen, mellangården och vulva dras ihop och inåt/uppåt i kroppen. ... Tumörer på äggstockarna. *Inflammatorisk sjukdom. *Ärrkomplikationer efter operationer. *Urologiska orsaker (Interstitiell ...
Undersökningen kan till exempel visa om du har en inflammation, sår eller tumörer. ... Det är en mjuk slang som förs in genom ändtarmsöppningen. ... Det är en mjuk slang som förs in genom ändtarmsöppningen. ... Du får även en bedövande salva vid ändtarmsöppningen. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion ... Det är ett ihåligt plaströr som förs in genom ändtarmsöppningen. Undersökningen kan till exempel visa om du har en inflammation ...
Lill har ont kring ändtarmsöppningen och får blod på pappret när hon torkar sig. Läkaren Michael Seipel ger råd om lindring. ... Fråga: Jag är kvinna på 66 år som sedan en tid tillbaka har haft besvär med smärta och klåda kring ändtarmsöppningen. Det ... tar reda på orsaken till varför fissuren uppkommit och utesluter allvarliga bakomliggande sjukdomar som till exempel tumörer ... På beskrivningen du ger får jag intrycket av att du har fått en spricka i ändtarmsöppningen, på fackspråk en analfissur. ...
Analstenos är en förträngning av ändtarmsöppningen. Medfödd analstenos är ovanligt och är då oftast en analatresi som ska ... Neurologiska sjukdomar eller skador - Multipel skleros (MS), tumörer, ryggmärgsskador, spinal stenos och stroke. ...
Ändtarmsöppningen (anus) ligger längre fram än normalt, och avståndet till könsorganen är därför kortare. Bäckenringen är inte ...
  • En rektal undersökning kan utföras för att upptäcka eventuell rektala tumörer, polyper, en förstorad prostata eller abscesser. (wikipedia.org)
  • Syftet med koloskopin är att upptäcka eventuella tumörer, polyper eller tecken på inflammation i tjocktarmen. (ckkirurgi.se)
  • Undersökningen genomförs med ett stelt, Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen, via ändtarmsöppningen, med ett mjukt böjligt kikar-instrument. (firebaseapp.com)
  • Papillom är godartade tumörer som drabbar huden eller slemhinnor. (fass.se)
  • Det är bra att smörja in huden kring ändtarmsöppningen med en fet salva för att förhindra irritation. (akademiska.se)
  • Ytterligare en möjlighet är injektioner med butulinumtoxin för att skapa avslappning i musklerna runt ändtarmsöppningen. (mabra.com)
  • Ofta beskrivs allehanda olika symtom runt ändtarmsöppningen som "hemorrojder" och allvarliga orsaker till symtomen bör därför uteslutas. (wikipedia.org)
  • Undersökningen kan till exempel visa om du har en inflammation, sår eller tumörer. (1177.se)
  • Men vad som sedan är viktigt är att man tar reda på orsaken till varför fissuren uppkommit och utesluter allvarliga bakomliggande sjukdomar som till exempel tumörer eller inflammationstillstånd i tarmen och sedan i förekommande fall behandlar dessa. (mabra.com)
  • Ändtarmsöppningen (anus) ligger längre fram än normalt, och avståndet till könsorganen är därför kortare. (akademiska.se)