Tungans sjukdomar
Tunga
Tungtumörer
Tunga, fissurerad
Tungvanor
Tunginflammation
Encyklopedier, principer
Smärta
Menopaus
Sneddons syndrom
Centrala nervsystemet
Nervsystemet
Perifera nervsystemet
Enteriska nervsystemet
Hjärna
Centrala nervsystemets tumörer
Cykliskt AMP
Survival Rate
Cellöverlevnad
Hudutslag
Sjukdomsfri överlevnad
Hälsotillstånd
'Tungans sjukdomar' (Glossitis) är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som orsakar inflammation och förändringar i utseende och funktion hos tungan. Det kan bero på en rad olika orsaker, såsom näringsbrist (till exempel av vitamin B12 eller järn), allergiska reaktioner, infektioner (bakteriella, virala eller svampinfektioner), autoimmuna sjukdomar och mekanisk skada.
Typiska symtom på tungans sjukdomar kan inkludera:
* Röd, glänsande och svullen tunga
* Smärta eller obehag i munnen
* Svårigheter att tugga, smaka eller svälja mat
* Tunga som känns sår eller skadat
* Förändringar i tungans textur, till exempel utbildning av små blåsor eller filtformade utväxter (fissurer)
I allvarliga fall kan tungans sjukdomar leda till svårigheter att äta och dricka, vilket i sin tur kan orsaka undernäring och andra komplikationer. Om du upplever några av dessa symtom rekommenderas du att söka medicinsk hjälp för en korrekt diagnos och behandling.
'Tunga' er en medisinsk term som refererer til en parazitt som heter Tunga penetrans, også kjent som jyvoticka. Denne parasitten kan infisere huden, særlig på bare hud i føtter og hender, og forårsake et betennelsesreaksjon. Det er vanligere å finne denne art av parazitt i subsaharisk Afrika og Latin-Amerika. Symptomer inkluderer kløe, smerte, irriterende hudløsning og eventuelt infeksjon hvis ikke det behandles rettzeitlig.
Tungtumörer, även kända som maligna neoplasmer eller cancer i tungan, är onormala och outkontrollerade tillväxtceller som bildas i de olika delarna av tungan. Det finns två huvudtyper av tungtumörer: squamösa celltumörer (SCC) och salivkörteltumörer. SCC är den vanligaste typen och utgör cirka 90% av alla tungtumörer. De uppstår ofta i ytskiktet på tungan, men kan också spridas till djupare delar. Salivkörteltumörer är mindre vanliga och utgör cirka 10% av alla tungtumörer. De bildas i de speciella cellerna som producerar saliv.
Tungtumörer kan vara livshotande om de inte behandlas tidigt och effektivt. Faktorer som rökning, alkoholmissbruk och human papillomavirus (HPV) infektion ökar risken för att utveckla tungtumörer. Symptomen på tungtumörer kan variera beroende på vilken del av tungan som är drabbad, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta i munnen, svullnad eller en sår som inte läker, problem med att tugga, svälja eller tala, och förändringar i känsel eller smak.
Diagnos av tungtumörer ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, bilddiagnostik och biopsi. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålterapi, kemoterapi eller en kombination av dessa. Prognosen för tungtumörer beror på flera faktorer, inklusive typen och graden av tumören, dess storlek och läge, och om den har spridit sig till andra delar av kroppen.
'Tunga' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en infektion orsakad av insektet *Tunga penetrans*, även känt som sandfästing. Denna typ av infektion är vanligare i varmare klimat och kan förekomma hos människor som går barfota på stränder eller i områden där insekten finns.
'Fissurerad' betyder att någonting har en spricka, reva eller djup skåra. I det här fallet kan 'tunga, fissurerad' användas för att beskriva en infektion av *Tunga penetrans* där parasiten har orsakat en djup, sprickliknande sår i huden. Detta kan leda till smärta, svullnad och andra symtom som beror på infektionen.
'Tungvanor' (eller 'dysphagia') är ett medicinskt tillstånd där en person har svårigheter eller smärtor vid förtärandet av mat eller dryck. Det kan bero på problem med någon del av sväljprocessen, som att musklerna i mun, hals eller matstrupe inte fungerar korrekt, nedsatt känsel i svalget eller neurologiska sjukdomar. Tungvanor kan också orsakas av strukturella problem såsom stenar, tumörer eller skador på svalgvävnaden. Tillståndet kan vara farligt om det leder till att mat och dryck kommer in i luftstrupen istället för magen, vilket kan orsaka lunginflammation.
Tunginflammation, även känd som tonsillit, är en inflammation i tonsillerna, de två mandlarformade lymfvävnadskuddarna som finns på var sida av baksidan av struphuvudet. Tonsillerna hjälper till att försvara kroppen mot infektioner genom att fånga bakterier och virus som andas in via näshålan.
Tunginflammation orsakas oftast av en infektion, vanligtvis av typen virala eller bakteriella. De flesta fallen av tunginflammation orsakas av streptokocker, särskilt Streptococcus pyogenes (grupp A streptokocker). Andra orsaker till tunginflammation kan vara andra bakterier eller virus som Epstein-Barr-virus, adenovirus och herpes simplex-virus.
Symptomen på tunginflammammation inkluderar:
* Ont i halsen, särskilt vid sväljning
* Röd, inflammerad eller glansig struphuvud (farynx) och tonsiller
* Vitaktiga eller gula beläggningar på tonsillerna
* Små, smärtsamma sår i munnen (vårtor)
Andra symtom kan vara:
* Halskörtelinflammation (förkylningssymptom som hosta, snuva och rinnande näsa)
* Feber
* Ont i öronen
I allvarliga fall av tunginflammation kan patienten också ha huvudvärk, illamående, kräkningar eller svårigheter att andas. Om du tror att du har tunginflammation bör du söka vård hos din läkare för en korrekt diagnos och behandling.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.
Medicinskt sett definieras menopaus som den sista naturliga menstruationen hos en kvinna. Det är ett tillstånd som markerar slutet på hennes reproduktiva livscykel. För att ställa medicinsk diagnos av menopaus behöver det ha gått minst 12 månader sedan den sista menstruationen, och kvinnan får inte ha några andra medicinska orsaker till ausblevande menstruationer.
Under menopausen sjunker kvinnans könshormonnivåer, särskilt östrogenet, vilket kan leda till en rad symtom som varierar mellan olika kvinnor. Några vanliga symtom inkluderar heta flashes, nattsvett, sömnsvårigheter, humörsvängningar, torrhet i slidan och urinvägen samt minnes- och koncentrationssvårigheter.
Det är värt att notera att menopaus kan också orsakas av kirurgiska ingrepp eller medicinska behandlingar, till exempel när båda äggstockarna tas bort eller när hormonbehandlingen avbryts efter en cancerbehandling. I dessa fall talar man om "konstgjord menopaus".
Sneddon's syndrom är ett mycket sällsynt tillstånd som kännetecknas av små blodproppar (tromboemboli) i de mindre artärerna, främst i huden och i hjärnan. Detta leder till symptom som röda eller vita prickar på huden (livedo reticularis), samt neurologiska symtom som migrän, små strokeartade attacker eller progressiv kognitiv nedsättning.
Tillståndet är ofta associerat med antifosfolipidantikroppar och kan vara relaterat till autoimmuna sjukdomar. Sneddon's syndrom drabbar främst unga kvinnor, men kan även förekomma hos män och äldre personer. Diagnosen ställs vanligen genom att utesluta andra orsaker till symtomen och att påvisa typiska tecken på sjukdomen i huden eller hjärnan. Behandlingen består ofta av antikoagulantia, som minskar risken för blodproppar.
Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:
1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.
These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.
"Centralt nervous system (CNS)" är en medicinsk term som refererar till det delområde av nervsystemet som inkluderar hjärnan och ryggmärgen. Detta är den kontrollcentralen för kroppens funktioner, där information bearbetas, sammanbinds och tolkas, och varifrån kommandon skickas ut till resten av kroppen via det perifera nervsystemet (PNS).
Hjärnan är ansvarig för högre mentala processer som tanke, minne, perception, emotion och medvetande, samt kontrollerar andning, hjärtrytm, blodtryck och andra autonoma funktioner. Ryggmärgen löper upp och ner i ryggraden och är ansvarig för att transportera sensoriska signaler till hjärnan och motoriska signaler från hjärnan till musklerna och andra organ.
CNS skyddas av tre höljen, de harbara men porösa meningeala membranerna, som hjälper att hålla det inre miljön stabilt och fri från skada. Dessutom är den omgiven av cerebrospinalvätska (CSF), en klar vätska som agerar som ett buffertämne och skyddar CNS mot stötar och skador.
'Nervsystemet' är det organ som har som funktion att leda, samordna och koordinera kroppens olika funktioner. Det består av hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna som sträcker sig ut från dessa strukturer till resten av kroppen. Nervsystemet är ansvarigt för att bearbeta sensorerisk information från omgivningen, kontrollera muskulaturen och andra organ samt reglera kroppens inre miljö. Det kan delas upp i det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (de perifera nerverna).
"Diseases of the central nervous system" refer to a group of medical conditions that affect the brain and spinal cord, which together make up the central nervous system (CNS). These diseases can be caused by various factors, including genetics, infections, injuries, tumors, and degenerative processes.
Examples of CNS diseases include:
1. Multiple sclerosis: a chronic autoimmune disease that affects the myelin sheath surrounding nerve fibers in the brain and spinal cord.
2. Alzheimer's disease: a progressive neurodegenerative disorder that causes memory loss, cognitive decline, and behavioral changes.
3. Parkinson's disease: a degenerative disorder of the central nervous system that affects movement and coordination.
4. Epilepsy: a chronic neurological condition characterized by recurrent seizures.
5. Amyotrophic lateral sclerosis (ALS): a progressive neurodegenerative disease that affects nerve cells in the brain and spinal cord, leading to muscle weakness, paralysis, and respiratory failure.
6. Meningitis: an infection of the membranes surrounding the brain and spinal cord.
7. Brain tumors: abnormal growths of cells in the brain that can be benign or malignant.
8. Stroke: a sudden interruption of blood flow to the brain, causing damage to brain tissue.
9. Huntington's disease: a genetic disorder that causes progressive degeneration of nerve cells in the brain, leading to cognitive decline and movement disorders.
10. Spinal cord injuries: damage to the spinal cord caused by trauma or injury, resulting in loss of motor function, sensation, or both.
Perifert nervsystem (PNS) är det del av nervsystemet som ligger utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Det består av sensoriska, automiska och motoriska nerver som förbinder kroppens muskler, organ och hud med centrala nervsystemet. PNS kan delas in i två delar: den som innehåller de sensoriska nerverna som tar emot information från kroppen till hjärnan och ryggmärgen, och den som innehåller de motoriska nerverna som för befäl från centrala nervsystemet till musklerna och kroppens organ.
Enteric nervous system (ENS) är ett självständigt autonomt nervsystem som styr funktionen i mag-tarmsystemet hos ryggradsdjur, inklusive människor. Det är den del av det perifera nervsystemet och består av en uppsättning neuroner och gliala celler som bildar ett nätverk av ganglier och nervtrådar som sträcker sig längs med hela gastrointestinal tractus, från matstrupen till rektum.
ENS reglerar en rad funktioner i mag-tarmsystemet, såsom peristaltik (muskelkontraktioner som transporterar maten genom tarmarna), sekretion av hormoner och neurotransmittorer, absorption av näringsämnen, samt immunförsvar. Det gör detta genom att bearbeta signaler från sensoriska neuroner som uppfattar mekaniska, kemiska och temperaturrelaterade förändringar i mag-tarmsystemet, och sedan svara med ändringar i motorisk aktivitet och sekretion.
Enteric nervous system är anmärkningsvärt autonomt och kan fungera oberoende av centrala nervsystemet (CNS), även om det finns en tvåvägskommunikation mellan ENS och CNS via den parasympatiska och sympatiska nervsystemen. Dessutom har ENS visat sig ha förmågan att lära sig och minnas, vilket gör det till ett exempel på ett så kallat "perifert intelligenssystem".
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
Tumörer i det centrala nervsystemet (CNS) är en abnorm odling av celler inom hjärnan eller ryggmärgen. Tumörer kan vara either benigne (godartade) eller maligna (elakartade), beroende på deras potential att invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.
Benigna tumörer i CNS växer långsammare än maligna tumörer och tenderar att ha väldefinierade gränser, vilket gör dem relativa enkla att operativt behandla. De flesta benigna tumörerna i CNS är också lägre i graden av malignitet än deras motsvarigheter i andra delar av kroppen.
Maligna tumörer i CNS däremot växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnader och har en högre risk att metastaseras till andra delar av kroppen. De är klassificerade som grad I till IV, där grad IV-tumörer (eller glioblastomer) är de mest aggressiva och har den sämsta prognosen.
Tumörer i CNS kan orsaka en rad symtom beroende på deras storlek och plats, inklusive huvudvärk, krämpor, yrsel, syn- eller hörselförlust, svårigheter att tala, svälja eller andas, samt förändringar i beteende, kognition eller medvetandenivå. Behandlingen av CNS-tumörer kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi, beroende på typen, graden och platsen på tumören, samt patientens allmänna hälsotillstånd.
Cyclic AMP, eller cAMP (cyclisk adenosinmonofosfat), är ett second messenger-molekyl som spelar en viktig roll i cellsignalering inom organismen. Det bildas inifrån cellen när en hormonreceptor på cellmembranet aktiveras av ett hormon, till exempel glukagon eller adrenalin. Aktiveringen av receptorn leder till att en G-proteinkomplex kopplad till receptorn aktiveras, vilket i sin tur aktiverar en enzymkomplex kallad adenylatcyklas. Adenylatcyklasen konverterar ATP till cAMP, som sedan fungerar som en signalsubstans inom cellen och aktiverar olika proteinkinas-enzymkomplex. Dessa komplex kan leda till olika fysiologiska respons, beroende på vilket hormon som initialt aktiverade receptorn. När signalsubstanserna cAMP har utfört sin funktion bryts de ned av fosfodiesteras-enzymkomplex, varpå signalsystemet återgår till det ursprungliga tillståndet.
'Survival rate' er en begrep i medisin som refererer til den prosentuelle andel av patienter som overlever en bestemt type sykdom eller behandling et gitt tidspunkt. Det kan beregnes på forskjellige måter, men en vanlig måte er å se på fem-års-overlevelsen, som er prosenten av patienter som lever minst fem år etter diagnosen. Survival rate kan være en viktig informasjon for å forstå prospektivet for en sykdom og hvor effektive behandlinger kan være.
"Cell survival" er en begrepsbeskrivelse innen cellebiologi som refererer til evnen til at en celle kan forblive levende og funksjonell under ugunstige forhold som skader, stress, iltsvikt eller eksponering for toksisk miljø. Dette kan involvere aktivering av cellulære overlevelsesmekanismer som f.eks. reparasjon av DNA-skade, regulering av celldød (apoptose), autofagi og endret metabolisme for å tilpasse seg de ugunstige forholdene.
Det er viktig å skille mellom "cell survival" og "viability", som refererer til en cells evne til å fortsette med normal funksjon etter eksponering for en utfordring eller behandling. En celle kan være "viable" men ha økt sårbarhet overfor ytterligere skade eller stress, mens en celle som har "cell survival" kan ha aktivert overlevelsesmekanismer for å overleve under ugunstige forhold, men kan ha noen funksjonelle begrunnelse.
"Hudutslag" er en almen term som brukes for å beskrive en endring i utseende eller struktur på huden. Det kan være allt fra en simpel rødhet eller et lette eksem, til alvorlige infeksjoner, svulst eller hudkreft. Hudutslag kan ha mange forskjellige årsaker, som kan være relatert til infeksjoner, inflammation, autoimmune lidelser, allergiske reaksjoner, genetiske faktorer eller årsaket av ytre faktorer som sol, kulde eller mekanisk skade.
For å få en mer presis diagnose bør man søke medisinsk veiledning og vurdere om det er behov for å konsultere en lege eller en dermatolog.
Medicinskt kan man definiera 'sjukdomsfri överlevnad' som den perioden när en person som har haft en viss sjukdom eller behandling förblir frisk och inte uppvisar några symtom eller tecken på återfall eller rekurrens av sjukdomen under en specificerad tidsperiod. Under denna tid måste individen också uppfylla vissa kliniska kriterier för att vara klassificerad som sjukdomsfri.
Sjukdomsfri överlevnad används ofta i klinisk forskning och på behandlingscentrum för att bedöma effektiviteten hos olika terapier eller behandlingar, samt för att förutsäga prognoser och livslängd för patienter med olika sjukdomar.
Exempelvis kan sjukdomsfri överlevnad användas för att beskriva hur länge en cancerpatient är fri från cancersjukdom efter behandling, eller hur länge en person som har haft en hjärtinfarkt förblir frisk och inte uppvisar några tecken på ytterligare hjärtskador.
Det är värt att notera att sjukdomsfri överlevnad kan variera beroende på typ av sjukdom, behandling, individuella skillnader och andra faktorer.
Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.
Folkhälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som:
"Folkhälsan är ett tillstånd av full och komplett hälsa. Full hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom eller invaliditet, utan också ett socialt och mentalt välbefinnande."
Denna definition understryker att folkhälsa handlar inte bara om fysisk hälsa, utan även om mental hälsa och socialt välbefinnande. Det innebär också att arbeta för att förbättra folkhälsan innebär att ta itu med bredare samhällsfrågor som socioekonomiska orsaker till ohälsa, som fattigdom, utbildning och diskriminering.
Glossodyni
Lista över vanliga missuppfattningar
Spinal muskelatrofi
Glossodyni - Wikipedia
Glossit - symtom, orsak och behandling | Doktorn.com
TUNGAN av Birgitta Stenberg « Cora
Förklaring bakom sötsug upptäckt - Mag- och tarmförbundet
Snus och hälsorisker - Folkhälsomyndigheten
Så fungerar nervsystemet - 1177
Ekg hund placering
Själavård och inre helande av P o M Wallgren | Vingården förlag & bibelskola
Viagra Super Active Från Sverige Legal - Château Royal
Corona sätter dina sinnen ur spel | illvet.se
8 år
Blåsor och sår i munnen - 1177
Vagusnerven triggar mirakeldrömmar | Forskning & Framsteg
Besk smak i munnen & hur du lindrar besväret | GUM®
De bästa lösningarna för halsont i 2020. Betyg, beskrivning, fördelar och nackdelar med droger. (2023)
Varför läker tungan så snabbt? | illvet.se
Lyrans Noblesser: januari 2010
Autoimmuna sjukdomar2
- Systemiska sjukdomar innefattar flera autoimmuna sjukdomar. (wikipedia.org)
- Vissa autoimmuna sjukdomar, som till exempel Sjögrens syndrom eller SLE , kan påverka slemhinnan i munnen och orsaka glossit. (doktorn.com)
Glossit1
- Lokala sjukdomar innefattar glossit, muncancer, överkänslighet mot ämnen som intagits i munnen, sur mage, munsvamp och muntorrhet. (wikipedia.org)
Psykiska1
- Kursen ger nycklar i Bibelns ljus till de flesta psykiska problem och sjukdomar. (vingarden.org)