"Urinering" refererer til procesen hvor individet udskiller urin fra kroppen, typisk via hiningen og blærens udtømning.
Urineringsstörningar är ett samlingsbegrepp för olika typer av besvär med urineringen, inklusive frekvens, mängd, tryck och timing, som kan orsakas av olika medicinska tillstånd eller strukturella skador på urinvägar eller nervsystemet.
"Toaletträning, även kallat pottyträning eller toalettutbildning, är den process där barn lärs upp att kontrollera sina tarm- och blåshanteringar och använda toaletten på ett självständigt sätt."
Principen att ett stimulus framkallar en viss respons sedan en organism lärt sig att reagera på ett visst sätt på detta stimulus.
Den normala processen för eliminering av avföring via ändtarman.
"Urinstämma, eller urinblåsan, är ett höljesäcksliknande organ som fungerar som ett reservoar för urinen som produceras av kroppens två njurar."
"Urinblåsa" refererar till den abnorma samlandet och ackumuleringen av urin i blåsan som orsakas av någon form av obstruktion eller sängvilsanslutning i urinvägarna, vilket förhindrar normal urinavskiljning.
Ett sjukdomstillstånd i urinblåsan som främst drabbar kvinnor. Det kännetecknas av inflammatorisk sårbildning, vanligtvis i blåsans vertex (den översta delen), som sprider sig genom hela väggen och visar sig som en rödbrun slemhinnefläck, omgiven av ett nätverk av utstrålande kärl. Såren, vilka kallas Fenwick-Hunner- eller Hunnersår, kan läka ytligt och är mycket svåra att upptäcka. Frekvent urinering och smärta vid fyllning och tömning av blåsan är typiska tecken.
Urininkontinens definieras som ofrivillig urinläckage, det vill säga att man inte kan hålla urinen kvar till rätt tillfälle för att tömma blåsan på normalt sätt. Detta är ett vanligt problem, särskilt bland äldre kvinnor, men det kan drabba män och kvinnor av alla åldrar. Urininkontinens kan vara kortvarigt eller varaktigt och klassificeras ofta som stressinkontinens, urginkontinens eller överaktiv blåsa beroende på orsaken till inkontinensen.
Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.
Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.
Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.
En beteenderubbning som uppstår under barndomen och som karakteriseras av utvecklande av onormal ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

Uriner, også kendt som enten at urinere eller at pi' i folkemunde, er den proces hvor organismen fjerner affaldsstoffer fra kroppen gennem udskillelse af urin gennem urinvejene og blæren. Urinen dannes i nyrerne som en del af det urinsystem, der hjælper med at holde væskebalance og fjerne affaldsstoffer fra kroppen. Når blæren er fuld, vil personen normalt opleve en trang til at tisse eller udskille urinen.

'Urineringsstörningar' är ett samlingsbegrepp för olika typer av problem med urineringn, inklusive:

1. Anömska (olösliga) blåsa: När blåsan inte tömmer sig fullständigt under urinerandet, vilket kan leda till återkommande infektioner och skada på njurarna.
2. Dröjande miktion: När det tar lång tid att starta urinering eller när strömmen av urin är svag.
3. Enuresis (sängpipi): Oavsiktlig urinläckage under sömnen hos barn som har passerat toalettträningen.
4. Förhöjd frekvens: När en person behöver gå på toaletten oftare än vad som anses vara normalt.
5. Hesitans: När det är svårt att börja urinera eller när det finns en känsla av att inte kunna tömma blåsan fullständigt.
6. Inkontinens (urinläckage): Oavsiktlig urinläckage under vardagen. Det kan delas in i två typer: stressinkontinens och urgeinkontinens. Stressinkontinens orsakas av att det ökar trycket på blåsan, till exempel vid hostning eller skratt, medan urgeinkontinens orsakas av en plötslig känsla av behov att urinera.
7. Neurogen urineringsstörning: När nervsystemet inte fungerar korrekt och påverkar blåsan och urinoarsfunktionen. Det kan bero på skador på ryggraden eller neurologiska sjukdomar som multipel skleros.
8. Nyckfullt blåsa: När en person avsiktligt håller tillbaka urinen, vilket kan leda till infektioner och skada på njurarna.
9. Nocturi: När en person vaknar upp under natten för att urinera. Det kan bero på olika orsaker som diabetes, hjärtsvikt eller prostatabesvär.
10. Overaktiv blåsa: När blåsan kontraherar ofrivilligt och orsakar en plötslig känsla av behov att urinera. Det kan bero på infektioner, neurologiska sjukdomar eller åldrande.
11. Retentionsurineri: När det finns svårigheter att tömma blåsan fullständigt och det kan leda till infektioner och skada på njurarna. Det kan bero på neurologiska sjukdomar, prostatabesvär eller medicinering.
12. Svullen prostata: När prostatan sväller och pressar mot urinoaren, vilket kan leda till besvär med urinering. Det är vanligt hos män över 50 år.

Toaletträning, även känd som toalettutbildning eller pottiträning, är en process där man lär barn att kontrollera sina tarmar och urinvägar så att de kan hålla sig torra dagtid och gå på toaletten när det behövs. Det innebär vanligtvis att lära barnen att känna igen signalsubstanser från kroppen som indikerar att det är dags att gå på toaletten, och att sedan ta sig till toaletten i tid.

Processen kan variera beroende på individuella skillnader och ålder hos barnet, men ofta inkluderar den träning i användandet av toaletten, att lära barnet att ta av sig kläderna när det behövs, att torka sig självt efteråt och att tvätta händerna. Det är viktigt att vara stöttande och positiv under denna process, för att undvika skambelamringar eller oönskade beteenden som kan leda till problem med toalettanvändning i framtiden.

'Responsresponsgeneralisering' er en begrepsbruk i medisin og psykiatri som refererer til en situasjon der en individu overfører sine positive eller negative reaksjoner fra én stimulus eller situasjon til en annen, mer generell, klasse av stimuli eller situasjoner. Dette kan skje i forbindelse med både læring og kognitive funksjoner, samt ved sirkulasjons-og stoffforekomster i hjernen.

For eksempel, kan en person som har et positivt romantisk møte med en person, oppleve en generell forbedring av humør og selvverv, ikke bare overfor den enkelte personen de møtt, men også overfor andre mennesker og livssituasjoner. På den annen side kan en person som har hatt et negativt møte med en hund, oppleve angst eller frykt overfor andre dyr i tillegg til hunder.

Responsgeneralisering kan være nyttig når det gjelder positivt læring og adaptasjon, men det kan også være skadelig når det gjelder negative reaksjoner som fobier eller andre psykiske forstyrrelser.

'Tarmtömning' (eller 'colon cleansing') är en procedur där tjocktarmen rensas från fekalier och bakterier, ofta i syfte att rengöra tarmen före en kolonoskopi eller andra medicinska undersökningar, eller som en del av alternativmedicinska behandlingar. Det finns olika metoder för tarmtömning, inklusive användning av laxermedel, speciella dietplaner eller mekaniska metoder som irrigation. I samband med en kolonoskopi rengörs tarmen vanligtvis med hjälp av ett starkt laxmedel som orsakar kraftiga avföringskramper och diarré, vilket rensar tarmen från alla fekalier. Det är viktigt att följa instruktionerna noggrant när man ska göra en tarmtömning för att undvika komplikationer som dehydrering eller elektrolytrubbningar.

'Urinstämma' är ett medicinskt begrepp som refererar till de bakterier eller andra mikroorganismer som förekommer i urinen hos en individ utan att orsaka någon sjukdom. Detta kallas också för asymptomatisk bakteriuri. I vissa fall kan dock urinstammar vara ett tecken på en underliggande infektion eller annan medicinsk störning, särskilt hos äldre personer, gravida kvinnor och individer med nedsatt immunförsvar.

Det är viktigt att notera att när bakterierna i urinen ökar till ett visst stadium och orsakar symtom som smärta under urinering, frekvent behov av att urinera, stark lukt på urinen eller feber kan det vara tecken på en urinvägsinfektion (UVI). I sådana fall bör individen söka medicinsk vård för en korrekt diagnos och behandling.

Urinblåsa (i medicinska sammanhang även känt som cystis) är ett tillstånd där urinen inte kan tömmas korrekt från urinblåsan, vilket leder till en ökning av trycket i blåsan och en utvidgning av den. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom infektion, obstruktion eller neurologiska skador. Symptomen på urinblåsa kan inkludera smärta, tryck i underlivet, trängtan att urinera ofta och inkontinens. I allvarliga fall kan urinblåsa leda till skada på njurarna eller andra komplikationer. Behandlingen beror på orsaken till tillståndet, men kan innefatta antibiotika, läkemedel som hjälper till att tömmas urinblåsan eller i vissa fall kirurgi.

Interstitial cystitis (IC), också känd som blåssjuka eller irritabel blåsa, är en kronisk blasabnormaltitet som orsakar smärta, tryck och obehag i urinblåsan. Det saknas en allmänt accepterad medicinsk definition av interstitiell cystit, men Diagnostiska and Statistiska Manualen för Psykiatriska Störningar (DSM-5) definierar det som en kronisk blasautsättning orsakad av en icke-bakteriell inflammation. IC är vanligare hos kvinnor än män och tenderar att drabba äldre vuxna.

IC kan vara förknippad med andra symtom som frekvent urineringsbehov, smärta under eller efter sexuellt samlag, smärta vid menstruation och smärta i ländryggen eller buken. Även om orsaken till IC inte är fullständigt förstådd, tror forskare att det kan bero på skador på blasans slemhinna, autoimmuna reaktioner eller störningar i nerver som styr smärta och känsel.

Det finns ingen botemedel för IC, men behandlingen fokuserar vanligtvis på att lindra symtomen och kan innefatta livsstilsförändringar som diät, stresshantering och blasövningar. Vissa läkemedel som antiinflammatoriska medel, antidepressiva medel och smärtstillande medel kan också användas för att lindra symtom. I vissa fall kan kirurgi vara ett alternativ om andra behandlingar inte fungerar.

Urininkontinens definieras som ofrivillig urinläckage, det vill säga att en person inte kan kontrollera när de urinerar. Det finns olika typer av urininkontinens, till exempel stressinkontinens (som orsakas av fysisk aktivitet som hosta, niac eller springa), urgeinkontinens (som orsakas av en stark och plötslig behov att urinera) och blandad inkontinens (som kombinerar båda typerna). Urininkontinens kan vara ett tecken på underliggande medicinska problem, så det är viktigt att söka vård om man upplever symptomen.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:

1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.

These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.

Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:

* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor

Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

Urineringsstörningar kan orsakas av hypertonicitet urinsfinktern och i urinblåsan, hindrade utflöde av urin på grund av en ...
Folkhälsomyndigheten gör årligen en nationell studie omfattande ett urval av 20 000 personer, 16-84 år. Undersökningen genomfördes för första
ULSAM, The Uppsala Longitudinal Study of Adult Men är en pågående longitudinell, epidemiologisk studie. Studiepopulationen består av samtliga män