Urinrör
Urinrörssjukdomar
Urinrörstumörer
Urinrörsförträngning
Urinblåsa
Uretrahinder
Penis
Mellangård
Ansträngningsinkontinens
Urinrörsinflammation
Urinvägskateterisering
Urinering
Urodynamik
Urinvägar
Urogenitala systemet
Glatt muskulatur
Urinvägsfysiologi
Urinvägsfistel
Cowpers körtel
Urinvägskirurgiska tekniker
Klitoris
Bäckenbotten
Blåsstörning, neurogen
Slida
Bäcken
Urininkontinens
'Urinrör' (eller 'urethra') är ett rör som transporterar urin från urinblåsan och ut genom kroppen. Hos män leder urinröret även urinen ifrån prostata, sammanflödet av körtlarna runt penisroten och sädesblåsorna. Urinrörets öppning kallas för meatus. Hos kvinnor är urinröret mycket kortare än hos män och sträcker sig från urinblåsan till yttre könsorganen.
Urinrörssjukdomar, även kända som urinvägsinfektioner (UTI), är infektioner som drabbar antingen urinblåsan (cystit) eller urintraktens övre delar, inklusive nedre delen av uretär och njurarna (pyelonefrit). De flesta urinvägsinfektionerna orsakas av bakterier som kommer in i urinröret från tarmen.
Bakterien Escherichia coli (E. coli) är den vanligaste orsaken till obebydda urinvägsinfektioner, men andra bakterier, virus och svampar kan också vara orsaker. Infektionen kan uppstå när bakterierna färdas upp från yttre genitalien via urinröret in i blåsan eller vidare upp till njurarna.
Faktorer som ökar risken för utveckling av urinvägsinfektioner inkluderar:
* Kvinnlig könet (på grund av den kortare urinröret hos kvinnor)
* Diabetes
* Nedsatt immunförsvar
* Användning av katetrar för urindränage
* Aktivt sexualliv
* Menopaus
Symptomen på en urinvägsinfektion kan inkludera:
* Smärta eller brännande känsla vid urinering
* Frekvent behov av att urinera, även om det ofta endast är en liten mängd urin som tas ut
* Förändrad urinfärg (mörkare än vanligt eller blodig)
* Skarp smärta i underlivet eller ryggen
* Fuktighet, illaluktande doft eller irritation i genitalierna
Om läkaren misstänker en urinvägsinfektion kan de be om en urinprovsanalys för att fastställa diagnosen och avgöra vilken typ av bakterie som orsakar infektionen. Behandlingen består ofta av antibiotika, men det är viktigt att slutföra hela behandlingskursen för att undvika återfall.
'Urinrörstumörer' (eller 'urethral tumors' på engelska) är en övergripande benämning på olika typer av god- och elakartade tumörer som kan uppstå i urinröret. Urinröret är den tub som transporterar urinen från blåsan och ut genom könsorganen.
Godartade (benigna) urinrörstumörer innefattar bland annat papilläma, fibroepitelium och polyper. Dessa tumörer tenderar att vara långsamt växande och orsaker sällan allvarliga komplikationer. De kan behandlas genom kirurgisk avlägsnande.
Elakartade (maligna) urinrörstumörer är däremot mycket ovanligare än godartade och innefattar framförallt transsitionalcellscancer, squamosacellscancer och adenocarcinom. Dessa tumörer kan vara invasiva och sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser). Behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller systemisk behandling med kemoterapi eller målgerichtet terapi.
Prognosen för patienter med elakartade urinrörstumörer varierar stort beroende på typ, storlek, läge och om tumören har spridit sig till andra delar av kroppen. I allmänhet är prognosen sämre än för flera andra typer av cancer.
Urinrörsförträngning (urethral stricture) är en medicinsk term som refererar till en förträngning eller en försnävning i urinröret (uretra), den tub som transporterar urin från urinblåsan och ut genom penis hos män eller urinrörsöppningen (meatus) hos kvinnor.
Denna förträngning orsakas vanligtvis av ärrbildning efter en infektion, inflammation, skada eller kirurgisk procedur. Symptomen på urinrörsförträngning kan inkludera svårigheter att urinera, smärta under urineringen, blod i urinen och oförmåga att tömma urinblåsan fullständigt. I allvarliga fall kan urinrörsförträngning leda till infektioner eller skada på nedre urinvägar och njurar. Behandlingen för urinrörsförträngning kan innebära mediciner, slitlösning av förträngningen eller i vissa fall kirurgi.
Urinblåsa (i medicinska sammanhang även känt som cystis) är ett tillstånd där urinen inte kan tömmas korrekt från urinblåsan, vilket leder till en ökning av trycket i blåsan och en utvidgning av den. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom infektion, obstruktion eller neurologiska skador. Symptomen på urinblåsa kan inkludera smärta, tryck i underlivet, trängtan att urinera ofta och inkontinens. I allvarliga fall kan urinblåsa leda till skada på njurarna eller andra komplikationer. Behandlingen beror på orsaken till tillståndet, men kan innefatta antibiotika, läkemedel som hjälper till att tömmas urinblåsan eller i vissa fall kirurgi.
'Urethral stricture' är en medicinsk term som refererar till en förträngning eller en försnörning i urinröret (uretra), vilket kan orsaka svårigheter vid urinering och i vissa fall även sexuella problem. Detta kan bero på olika orsaker, som exempelvis infektioner, skador eller inflammationer. Förträngningen kan vara av varierande allvarlighet och kan behandlas med metoder som inkluderar dilation (utvidgning), kirurgi eller andra medicinska ingrepp beroende på graden och platsen av förträngningen.
Penisen är ett del av de yttre genitalierna hos mannen och har flera viktiga funktioner, inklusive urinering och samlag. Den består av tre delar: rötten (rot), kroppen (corpus) och slidan (glans). Rötterna fästes vid bäckenet och är omgiven av en muskel som hjälper till att kontrollera urinering och ejakulation. Kroppen utgör den stora, centrala delen av penisen och innehåller tre cylindriska kärl fyllda med blod (de två corpus cavernosum och corpus spongiosum), som expanderar under sexuell stimulans för att orsaka en erektion. Slidan är den yttre, känsliga delen av penisen som innehåller många nervändar.
Penisens storlek och form kan variera mycket mellan olika individer, och det finns inga "normala" storlekar eller former. Vissa medicinska tillstånd, såsom Peyronies sjukdom, kan dock orsaka avvikelser i penisförändringen som kan kräva behandling.
I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.
Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.
Ansträngningsinkontinens, även känt som stress urinary incontinence (SUI), är en form av urinerings inkontinens som karaktäriseras av oavsiktlig urinläckage under fysisk ansträngning eller ökad intraabdominal tryck, till exempel vid hosta, nisa, skratt, lyft eller springa. Det beror vanligtvis på att slutpluggarna i urinblåsan (urethra) är för svaga för att hindra urinen från att läcka ut under tryckförändringar. SUI är vanligare hos kvinnor än män, särskilt hos äldre kvinnor, och kan vara relaterad till graviditet, förlossning, menopaus eller andra sjukdomar som påverkar muskulaturen i bäckenbotten.
En urinrörsinflammation, även känd som cystit, är en typ av urinvägsinfektion (UTI) som orsakas av att bakterier koloniserar och infekterar slemhinnan i urinröret. Detta leder till irritation och inflammation i urinröret, vilket kan medföra symtom som smärta eller brännande känsla under urinerandet, frekvent behov av att urina, starkt smållaget urin och ibland blod i urinen. Urinrörsinflammationer är vanligare hos kvinnor än män, på grund av deras kortare urinrör.
"Cystostomy" är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt ingrepp där en öppning skapas mellan urinblåsan och bukhinnan, vanligtvis för att underlätta urindränage hos en patient. Detta kan vara tillfälligt eller permanent beroende på underliggande medicinska orsaker såsom neurologiska sjukdomar, skador eller avancerad cancer.
Den permanenta formen av cystostomi kallas även för suprapubisk cystostomi (SPC) och innebär att en kateter placeras genom huden ovanpå urinblåsan för att dränera urinen kontinuerligt. Den tillfälliga formen av cystostomi kan användas under akuta situationer, såsom efter en operation på urinvägar eller när patienten har svårigheter att urinera självständigt.
I allmänhet utförs cystostomi under narkos och kräver kompetens från en erfaren kirurg. Efter operationen måste patienten få vård för att förebygga infektioner och andra komplikationer, såsom skador på urinvägar eller blödningar.
Urinvägskateterisering (urinary catheterization) är en medicinsk procedur där en slang, kallad urinkateter, placeras in i urinblåsan (urinal bladder) via urinröret (urethra). Detta görs vanligtvis för att underlätta avflödet av urin när en patient har svårigheter att urinera själv, till exempel på grund av operation, infektion, neurologisk skada eller andra hälsoproblem. Urinkatetern kan vara kvar i flera dagar eller veckor beroende på patientens behov och tillstånd. Denna procedur bör utföras med största möjliga omsorg för att undvika komplikationer som infektioner och skador på urinvägar och blåsa.
Uriner, også kendt som enten at urinere eller at pi' i folkemunde, er den proces hvor organismen fjerner affaldsstoffer fra kroppen gennem udskillelse af urin gennem urinvejene og blæren. Urinen dannes i nyrerne som en del af det urinsystem, der hjælper med at holde væskebalance og fjerne affaldsstoffer fra kroppen. Når blæren er fuld, vil personen normalt opleve en trang til at tisse eller udskille urinen.
'Urodynamik' är en medicinsk term som refererar till studien och undersökningen av hur urinvägar och muskler fungerar när de styr urineringen. Det inkluderar mätningar av tryck, flöde och volymer i urinblåsan och urinröret under vila och vid olika former av aktivitet, till exempel vid skrämd eller provocerad sammandragning av muskler som styr urineringen.
Denna typ av undersökning kan användas för att diagnostisera och behandla olika typer av urinvägsproblem, såsom inkontinens, svårigheter med urinering eller återkommande urinvägsinfektioner. Genom att mäta och analysera dessa faktorer kan läkare få en bättre förståelse för patientens specifika problem och därmed kunna erbjuda mer effektiva behandlingsalternativ.
"Urinvägar" (latin: Viae urinariae) är ett samlingsbegrepp för de organ och strukturer i kroppen som transporterar urin från njurarna till yttre miljön. Det innefattar följande:
1. Njurarnas pelvis, urinledare (ureter), urinsäcken (urinblåsan) och urinröret (urethra).
Njurarna producerar urin som transporteras genom de smala rör som kallas urinledare till urinsäcken. När urinen fyller upp blåsan kommer det att kännas tryck, och vi upplever då en behov av att tömma vår blåsa genom att urinera via urinröret. Urinvägarna är viktiga för att hålla vår kropp i balans genom att reglera vattnets och ämnenas nivåer i kroppen.
'Urogenitala systemet' är ett samlingsnamn för de två anatomiska systemen; urinsystemet (uro-), som transporterar urin ut från kroppen, och genitalsystemet (genital), som är involverat i reproduktionen.
Urinsystemet består av två njurar, två uretrar, urinblåsa och urinoverslutare. Njurarna producerar urin som transporteras genom uretrarna till urinblåsan där den lagras innan den tömms genom urinoverslutaren.
Genitalsystemet består hos män av testiklar, bitestikel, penis och prostata, medan det hos kvinnor består av äggstockar, äggledare, livmoder, slid och blygdläppar. Genitalsystemet är involverat i produktionen, transporten och befruktningen av ägg och spermier samt menstruationen hos kvinnor.
Båda systemen fungerar tillsammans för att eliminera avfallsprodukter och underhålla reproduktionsfunktionen i kroppen.
Cystoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder ett cystoskop, ett slankt rör med en lins och en ljuskälla, för att titta in i urinblåsan. Cystoskopet införs genom urinröret och möjliggör direkt seende av blåsans inre yta. Denna undersökning används vanligen för att diagnostisera eller övervaka behandlingar av olika urinvägsrelaterade sjukdomar, såsom till exempel cancer, cystit (urinfluss), stenar i urinvägarna eller skador på urinblåsan.
"Glatt muskulatur" (smooth muscle) er en type av muskelvæv som kontrolleres involuntarily av det autonome nervesystemet og hormoner. Muskelcellerne i glat muskulatur er smallere og lengre enn de i skeletmuskulatur, og de mangler de tydelige tværstivningsstreifers som kan ses i skelet- og hjertemuskulatur. Glatt muskulatur finnes i blant annet indre organer som tarme, bronker, blodkar og livmoderen, samt i væv som huden og øynene. Den er ansvarlig for å kontrollere kontraksjoner i disse områdene, slik som at pumpe blod gjennom kroppen og at bevege maten gjennom tarmene.
Urinvägsfysiologi är ett medicinskt område som handlar om hur urin systemet fungerar från att filtrera blodet i njurarna till att transportera och utsöndra urinen via urin ledare och urinoär. Det inkluderar studiet av olika mekanismer såsom glomerulfiltration, tubul transport, hormonell kontroll, samt neurologisk och muskulär kontroll av avskiljningsprocessen. Urinvägsfysiologin undersöker även patofysiologiska tillstånd som kan påverka urinsystemet såsom njursjukdomar, diabetes, njursten, urinvägsinfektioner och cancersjukdomar.
En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse (anastomos) mellan urintransportsystemet och ett annat organ, vävnad eller yta. Den kan orsakas av en medfödd defekt eller som komplikation till infektioner, trauma, operationer eller cancer.
Fistlar kan förekomma mellan urinvägarna (urinblåsa, ureter eller urinoär) och tarmar, könsorgan, huden eller andra strukturer. Symptomen på en urinvägsfistel kan inkludera urinläckage från ett annat än det vanliga urineringsstället, infektioner, irritation och obehag. Behandlingen av en urinvägsfistel beror på orsaken och platsen men kan omfatta medicinsk behandling, kateterisering eller kirurgi.
Cowper's gland, även känt som bulbourethral gland, är en parig, skaldöv formad körtel hos män som utsöndrar en klar, slimig vätska som kallas Cowper's fluid eller pre-ejakulat. Denna vätska hjälper till att rena och skydda urinröret från urinen och fungerar också som lubrikant under sexuell aktivitet för att underlätta penetrationen. Cowper's gland är belägen under prostata och mynningen av glandet öppnar sig i urinröret, nära dess förening med penisroten.
'Urinvägskirurgiska tekniker' refererar till de olika metoderna och procedurerna som används under kirurgiska ingrepp i urintransportsystemet, inklusive urinblåsan, urinledarna och njurarna. Detta kan omfatta öppen kirurgi, laparoskopisk kirurgi eller endoskopisk kirurgi med hjälp av specialdesignade instrument som cystoskop, ureteroskop och nefroskop.
Exempel på urinvägskirurgiska tekniker inkluderar:
* TSLH (Transurethral resection of the prostate) - en operation där man tar bort delar av prostata genom urinröret.
* URS (Ureterorenoscopy) - en operation där man använder ett ureteroskop för att undersöka och behandla problem i urinvägarna, till exempel stenar eller tumörer i urinledaren eller njuren.
* PCNL (Percutaneous nephrolithotomy) - en operation där man använder ett nefroskop för att ta bort stora njurstenar genom en liten incision i sidan av buken.
* Cystectomi - en operation där man tar bort allt eller delar av urinblåsan, ofta på grund av cancer.
* Nephroureterektomi - en operation där man tar bort en njure och den tillhörande urinledaren på grund av cancer.
Dessa tekniker kan användas för att behandla en rad olika sjukdomar och skador i urinvägarna, inklusive cancer, infektion, stenar, cystor och trauma.
'Urinblåsesjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som påverkar urinblåsan och dess funktion. Det kan innefatta problem med att lagra eller tömma urinen korrekt. Några exempel på urinblåsesjukdomar är:
1. Benign prostatisk hyperplasi (BPH): En vanlig åldersrelaterad tillväxt av prostata som kan orsaka svårigheter med urinering.
2. Urinvägsinfektion (UTI): En infektion i någon del av urinsystemet, ofta orsakad av bakterier.
3. Interstitiell cystit/blåsanflammning: En kronisk blåsanflammning som kan orsaka smärta, behov av att urinera ofta och små urineringsmängder.
4. Neurogen blasafunktionsstörning: Skador på nervsystemet som kan leda till problem med urinlagring och tömning.
5. Urininkontinens: Förlust av kontroll över urinen, vilket kan vara orsakat av olika faktorer såsom svag blåsmuskulatur eller skada på nerver som styr blåsan.
6. Onkologiska tillstånd: Vissa cancerformer, såsom prostata-, blåsa- och livmodercancer, kan leda till urinblåsesjukdomar.
Klitoris är en del av det kvinnliga könsorganet och består av ett erektilt vävnadsområde som innehåller mycket känsliga nerver. Den ligger främst under de yttre blygdläpparna (labia majora) och över den ingången till slidan. Klitoris har två ben (crura) som går längs sidorna av slidan och slutar i en större del, klitorishuvan (glans clitoridis), som är täckt av en rem av hud (preputium). Klitoris har en viktig roll för den sexuella upphetsningen och orgasmen hos kvinnor.
'Bäckenbotten' är en medicinsk term som refererar till den muskulära och bindvävnadsfyllda strukturen som bildar golvet i bäckenhålan. Den består av skelettmuskler, senor och ligament som stödjer och stabiliserar bäckenet, och hjälper till att kontrollera urin- och avföringskontinens. Bäckenbotten har också en viktig roll i understödja de inre organen i bäckenhålan, inklusive matspjälkningsorganen, könskörtlarna och blåsan.
Den muskulära komponenten av bäckenbotten består huvudsakligen av två par muskler: den musculus levator ani och den musculus coccygeus. Den första gruppen, musculus levator ani, delas upp i tre delar: puborectalis, pubococcygeus och iliococcygeus. Dessa muskler hjälper till att kontrollera avföringskontinens genom att stänga ändtarmen när den är tom och öppna den under defekation.
Bäckenbotten kan vara utsatt för skador eller svaghet, särskilt hos äldre kvinnor efter menopaus eller vid graviditet och förlossning. Dessa skador kan leda till symtom som urin- eller avföringsinkontinens, samt en nedstigning av de inre organen i bäckenhålan (pelvisk organ prolaps). Behandlingar för bäckenbottenskväden kan omfatta övningar, mediciner, eller kirurgi.
Neurogen blåsstörning (neurogen bladder dysfunction) är en typ av blåsstörning som orsakas av skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan leda till problem med urinlagring och urinering, inklusive svårigheter att tömma blåsan fullständigt, ofrivilliga urinläckage (inkontinens) eller en överaktiv blåsa.
Den vanligaste orsaken till neurogen blåsstörning är skada på ryggraden (ryggmärgsskada), men andra möjliga orsaker kan inkludera multipel skleros, Parkinsons sjukdom, diabetesskador och stroke. Behandlingen av neurogen blåsstörning beror på typen och svårighetsgraden av symtomen, men kan innefatta mediciner, behandlingar för att träna blåsan (blåsträning), slittmuskelinjektioner eller i vissa fall kirurgi.
'Slida' er ein begrep i medisin som refererer til den ytre, beskyttende barriren mellom kroppens innekjøtt og omgivende verden. Slidan består av to hovedkomponenter: huden og de slimhinner som liner de internale overflater i kroppen, så som i munn, nasalhule, øyene, urinblåsan og tarmen.
Huden er det største organet i kroppen og fungerer som en barrier mot bakterier, vira, gifter og fysisk skade. Den hjelper også med å regulere kroppens temperatur og forhindre vannforlust. Huden inneholder sinnene for berøring, varme og kald, som er viktige for å oppfatte stimuli fra omgivelsene.
De internale slimhinner i kroppen er også viktige for å beskytte kroppen mot skade og infeksjon. De inneholder sekreterte sleimelegger som hjelper med å fange og avlevere bakterier, vira og andre frammedlere av sykdom. Disse slimhinnene er også viktige for å lette pasasje av luft og mat gjennom kroppen.
I tarmen er slidan spesielt viktig for den digestive funksjonen, der den sekreterer enzymer som hjelper med nedbryting av mat og absorbsjon av næringsstoffer. Slidan i tarmen inneholder også et rikt mikrobiom av bakterier som er viktige for helse og funksjon.
"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).
Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.
Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.
Urininkontinens definieras som ofrivillig urinläckage, det vill säga att en person inte kan kontrollera när de urinerar. Det finns olika typer av urininkontinens, till exempel stressinkontinens (som orsakas av fysisk aktivitet som hosta, niac eller springa), urgeinkontinens (som orsakas av en stark och plötslig behov att urinera) och blandad inkontinens (som kombinerar båda typerna). Urininkontinens kan vara ett tecken på underliggande medicinska problem, så det är viktigt att söka vård om man upplever symptomen.
'Urinblåsestenar' är en medicinsk term som refererar till stenar eller kristaller som bildas i urinblåsan. Dessa stenar kan variera i storlek, från små sandkornsliknande partiklar till större, klumpiga formationer. De kan orsaka symptom som smärta, blod i urinen och frekventa behov av att urinera, särskilt om de är tillräckligt stora för att blockera urinflödet genom urinblåsan eller urinvägarna.
Urinblåsestenar bildas oftast som en komplikation av ett underliggande medicinskt tillstånd, såsom infektion, urinvägsförändringar, metabola störningar eller för lite vätska i kroppen. Behandlingen kan variera beroende på storlek, antal och plats på stenarna, men kan innefatta smärtstillande medel, läkemedel som hjälper till att öka urinproduktionen eller avlägsnandet av stenarna genom operation.