Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.
Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.
Onormal vidgning av magsäcken till följd av ansamling av maginnehåll, som kan nå en volym av 10-15 l. Magutvidgning kan bero på ventrikeltömningshinder, ileus, magmuskelförlamning eller nervskada.
Uttänjning av livmoderhalsen och skrapning av endometriet (livmoderslemhinnan) med en kyrett.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Medicinskt definieras matstrupsförträngning (gastroesofageal reflux) som den retrograd rörelse av maginnehåll, inklusive syror, från magen upp till matstrupen (ösofagus), vilket kan orsaka symptom som sura uppstötningar, illamående och halsbränna.
Tiden från förlossningsvärkarnas början till livmoderhalsens fulla utvidgning.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Störning av rörelseförmågan i den nedre delen av matstrupen till följd av bristande avslappning i matstrupens nedre ringmuskel vid sväljning. I enstaka fall kan den bero på degeneration av tarmplexus ganglieceller eller vagusnervens motorneuron.
I en enkel medicinsk definition, är proventriculus den övre säckliknande delen av magsäcken hos fåglar och några kräldjursgrupper, där maten förbereds för mag-tarmkanalen genom att neutralisera dess surhetsgrad och malas till en flytande konsistens.
Bornaviridae är en familj av negativt polariserade RNA-virus som orsakar infektionssjukdomar hos djur, inklusive människor. Viruset är uppkallat efter staden Borna i Sachsen, Tyskland, där det först identifierades och orsakar en neurologisk sjukdom hos hästar som kallas Bornasjuka. Virusfamiljen har en enda genus, Bornavirus, med ett endigt spektrum av värdar, inklusive däggdjur och fåglar. Viruset sprids främst genom direkt kontakt med infekterade individer eller via kontaminerade födoämnen och kan orsaka en rad symtom som beror på vilken del av centrala nervsystemet som drabbas, inklusive förlamningar, kognitiva störningar och i vissa fall död.
Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.
En pulmonalklafförträngning är ett hjärtklaffsjukdomstillstånd där pulmonalisklaffen, som förbinder högerkammaren med lungartärerna, inte öppnar sig normalt under systole, vilket resulterar i obstruerad blodflöde från hjärtats högra kammare till lungorna och ökar trycket i lungsystemet.
Den pulmonalvenerösa klaffen (Pulmonal Clark) är en hjärtklaff som förbinder höger kammare till lungartären i hjärtat. Den reglerar blodflödet från hjärtats högra kammare till lungorna, där syre fylls på i blodet.
En autosomal, dominant bindvävssjukdom med onormala drag i hjärtat, ögat och skelettet. Till de kardiovaskulära manifestationerna hör mitralklaffprolaps, aortautvidgning och aortabristning. Andra kännetecken kan vara linsförskjutning, oproportionerligt långa lemmar och förstoring av den hårda hjärnhinnan. Marfans syndrom beror på mutationer i genen som kodar för fibrillin, en huvudbeståndsdel av de extracellulära mikrofibrillerna i bindvävnaden.
Infektioner orsakade av virus av ordningen Mononegavirales. Konceptet omfattar Filoviridae-infektioner, Paramyxoviridae-infektioner och Rhabdoviridae-infektioner.
"Ventrikular remodeling" refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i hjärtats ventrikel(ar) efter ett skada, såsom ett hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Detta innebär en utvidgning och förändring av kamrornas form, tjocklek och funktion, vilket kan leda till sämre pumpfunktion och ökat risk för komplikationer som hjärtsvikt.
Artärernas minsta förgreningar, belägna mellan muskelartärerna och kapillärkärlen.
Psittaciformes är en ordning av fåglar som även kallas papegojor och include arter såsom kakaduer, amazonpapegojor och kött­fressande aror. Dessa fåglar är kända för sin förmåga att imitera mänsklig tal och andra ljud. De flesta arterna har en kurvig, spetsig näbb och saknar utskjutande överkäke. Deras fötter har två tår som pekar framåt och två bakåt, vilket gör dem anpassade för att klättra i träd. Många arter av psittaciformer är populära som sällskapsdjur på grund av deras intelligens och sociala beteende.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Klaffen mellan vänstra hjärtkammaren och uppåtgående aortan, vilken hindrar återflöde till hjärtkammaren.
Ultraljudsundersökning av hjärtats och omgivande vävnaders storlek, rörelser och sammansättning. Det vanliga tillvägagångssättet är mätning genom bröstkorgen.
Läkemedel för behandling av rörelserubbningar. De flesta av dessa preparat verkar centralt på de dopaminerga och kolinerga systemen. Bland de kliniskt allra viktigaste är medlen mot Parkinsons sjukdom .
I medicinsk kontext, avser "papegojor" ofta ett tillstånd där en individ upprepar en delar eller hela fraser, ofta utan att det direkt är relaterat till samtalets aktuella ämne. Detta beteende kan vara ett tecken på vissa neurologiska eller psykiatriska störningar, såsom autism, demens, schizofreni eller Tourettes syndrom. Det är värt att notera att det finns också andra orsaker till upprepande beteende, och en professionell utvärdering bör ske för att fastställa orsaken och behandlingen. Ibland kan även detta fenomen förekomma hos personer utan några kända mentala eller neurologiska problem, till exempel som ett svar på stress eller som en vana. Det är viktigt att inte förutsätta att en person med detta beteende har någon specifik diagnos utan att först ha gjort en professionell bedömning.
Nitroglycerin är ett läkemedel som används för att behandla och föventionera angina pectoris, det vill säga smärta eller obehag i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller bristfällig blodförsörjning till hjärtat. Nitroglycerin är ett vasodilatator, vilket betyder att det verkar genom att vidga blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelvävnad (myokardium). Denna vidgning av blodkärlen leder till en minskad efterlast på hjärtat och därmed minskat syrebehov, vilket kan hjälpa att lindra smärtan i bröstet. Det används också akut för att behandla ett myocardieinfarkt (hjärtinfarkt). Nitroglycerin administreras vanligtvis sublingualt (under tungan) eller som transdermalt patch (på huden
Utbuktning på kroppspulsådern.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Trikuspidalklafförträngning är ett hjärtsjukdomstillstånd där trikuspidal Klaffen, belägen mellan högeratrium och högerventrikel i hjärtat, har förträngning (stenos) som orsakar obstruktion av blodflödet från högeratrium till högerventrikel under diastolen, vilket kan leda till högersidig hjärtfailure.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.
Förminskning av passagen förbi mitralisklaffen pga fibros och kalcinos i flikarna och korda. Detta leder till förhöjt tryck i vänster förmak, som i sin tur höjer ven- och kapillärtrycket i lungorna och anfall av dyspné och takykardi vid fysisk ansträngning. Reumatisk feber är den främsta orsaken.
Aortaklaffinsufficiens är ett hjärtklaffsrelaterat sjukdomstillstånd där aortaklappen, som är belägen mellan det övre kammaren (vänster förmak) och det nedre kammaren (vänstra kammar) i hjärtat, inte sluter tätt under slagningar, vilket orsakar en oregelbunden bakflöde av blod från vänstra kammar till vänster förmak. Detta kan leda till symtom som trötthet, andfåddhet och ödem.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Utvidgning av njurbäckenet och njurkalkarna pga urinstockning (vattennjure), till följd av hinder i urinledaren, med åtföljande atrofi av njurens parenkymvävnad.
Den inre av de tre hinnorna som täcker hjärnan och ryggmärgen. Den är det tunna, kärlrika membran som ligger under spindelvävshinnan och den hårda hjärnhinnan.
Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den stora blodkärlen som löper från hjärtat och förser kroppen med syresatt blod. Detta kan inkludera aortaaneurysm (en utbuktning eller förstoring av aortaväggen), aortadissektion (en rätt avskiljande skada på aortaväggens innersta lager) och aortit (inflammation i aortaväggen). Aortasjukdomar kan vara livshotande om de inte behandlas korrekt.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Ett syndrom kännetecknat av hjärtförstoring och kronisk hjärtinsuffiens. Det utgör förmodligen slutledet i en rad olika former av hjärtmuskelskador, förorsakade av ett flertal gifter, metaboliska subs tanser och infektionsämnen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
'Luftstrupsförträngning' refererar till ett medicinskt tillstånd där luften inte kan röra sig fritt genom luftstrupen (halsens övre andningsväg) på grund av en mekanisk obstruktion eller sammanpressning, vilket kan orsaka andnöd och andra andningsrelaterade symptom.
Utvidgning av tjocktarmen, ofta till oroväckande dimensioner. Det finns olika typer av megakolon, som t ex medfödd megakolon i Hirschsprungs sjukdom, idiopatisk megakolon vid förstoppning, och toxisk megakolon.
Pupillutvidgning, även kallat mydriasis, är ett tillstånd där pupillen i ögat är påverkad att dilatera eller expanderas till ett större diameter än normalt. Detta kan orsakas av en rad faktorer, inklusive vissa mediciner, droger, sjukdomar och skador på det autonoma nervsystemet. I vissa fall kan pupillutvidgning också vara en normal reaktion på mörker eller på grund av åldrande.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.
En kombination av medfödda hjärtfel, bestående av 1) pulmonalstenos, 2) kammarskiljeväggsdefekter, 3) dextroposition (högersidig placering) av aortan, så att den åsidosätter kammarskiljeväggens funktion och tar in både ven- och artärblod, och 4) hypertrofi av höger kammare.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Vätskefyllda och med varandra förbundna hålrum i hjärnan.
Endoskopisk undersökning, behandling eller operation av matstrupen.
Onormalt stor ansamling av cerebrospinalvätska i skallen, som kan vara förenad med utvidgning av hjärnventriklarna, intrakraniellt övertryck, huvudvärk, trötthet, urininkontinens och ataxi (koordinationsrubbningar). Hos barn kan makrocefali uppträda. Tillståndet kan bero på tilltäppning av cerebrospinalvätskans kanaler, pga neurologiska störningar, blödningar i skallen, infektioner i centrala nervsystemet, hjärntumörer, skallskada eller andra tillstånd. Försämrad resorption av vätska från araknoidalfransarna leder till en kommunicerande form av hydrocefalus. Hydrocephalus ex-vacuo avser ventrikelutvidgning till följd av reducerad hjärnvävnad efter hjärninfarkt.
Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Gallblåsan och dess gångar.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Sammandragning eller åtsnörpning av kroppspulsådern mellan bågen och den nedstigande delen (descendens).
En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
Förträngning i aortamynningen pga förstelnade eller förtvinade klaffar. Defekten kan också vara medfödd.
"Pupillvidgande medel, även kända som mydriatika, är en typ av läkemedel som orsakar dilatering (vidgning) av pupillen."
Den del av kroppspulsådern som går mellan diafragman och delningen i de två ljumskartärerna.
Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.
Fetal diseases refer to medical conditions that affect a fetus during pregnancy, which can be caused by genetic abnormalities, infections, or environmental factors and may result in developmental defects, growth restriction, or even fetal death.
Den fysiologiska och funktionella barriären mot gastroesofageal reflux (uppstötningar) genom den övre magmunnen. Ringmusklerna förblir spända i viloläge och bildar en högtrycksspärr mellan matstrupen och magsäcken.
Funktionellt hinder i tjocktarmen, vilket leder till megakolon, utan att det föreligger uppenbar tarmsjukdom eller mekaniskt hinder. I fall där detta tillstånd är förvärvat eller akut eller samtidigt med annat medicinskt tillstånd, kallas det Ogilvies syndrom.
Hyperemia refererer til en forøget mængde blod i kapillærlejet, som kan være primær eller sekundær. Primær hyperemia sker som følge af lokal vasodilatation, mens sekundær hyperemia skyldes en generel øget blodgennemstrømning i området. Begrebet anvendes ofte for at beskrive en forøget blodtilførsel til et bestemt organ eller væv, som kan være forårsaget af forskellige fysiologiske eller patologiske tilstande.
Bakåtflöde av blod från vänster hjärtkammare till vänster förmak pga ofullständig tillslutning av mitralisklaffen. Detta kan leda till mitralisreflux.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Tropicamid är ett läkemedel som används som mydriatikum (pupillvidgande medel) och cykloplegikum (linsrelaxerande medel) under oftalmologiska undersökningar. Det verkar genom att blockera muskarinreceptorerna i irismuskeln, vilket orsakar pupillvidgning och linsrelaxering, vilket underlättar ögonundersökningar som slitlampsexaminationer och refrazionsbestämningar. Tropicamid har en kort varaktighet av verkan och börjar vanligtvis att avta efter 4-6 timmar.
Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.
De nedersta högra och vänstra kamrarna i hjärtat. Den högra kammaren pumpar venöst blod till lungorna, och den vänstra pumpar ut syresatt blod i artärernas cirkulationssystem.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Aorta. Huvudstammen i kroppens artärsystem.
Smärtsam sårspricka i ändtarmsöppningen. Den uppträder som en rak spricka eller reva i ändtarmsöppningens slemhinna och kan ge svår smärta och är svårläkt.
Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
La livmoderhals, även kallad cervix uteri, är den nedre, smalare delen av livmodern som förbinder den med vaginala kanalen. Den har två funktioner: dels att leda spermier upp till äggstockarna under befruktning och dels att agera som en slags "sluss" under graviditeten för att hålla fostret kvar inne i livmodern. Livmoderhalsens öppning, cervixkanalen, är vid under ovulationen (ägglossningen) och vid menstruationen, medan den stängs till under resten av graviditetstiden för att skydda fostret.
Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Klaffen mellan hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Det platta, trattformade utrymmet som förbinder urinledaren med njurkalkarna.
En medicinsk definition av en 'pupill' är den cirkulära, svarta öppningen i mitten av regnbågshinnan (iris) i ett öga, som regulerar mängden ljus som kommer in i ögat.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling inuti moderns buk.
Den artär som bildas där högra och vänstra ryggradsartärerna förenar sig. Den sträcker sig från den nedre till den övre avgränsningen av pons, där den förgrenar sig i de båda bakre hjärnartärerna.
Utvidgning av hjärtats vänstra kammare.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
"Tjocktarmssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar kolon och rektum, de sista delarna av tarmkanalen. Detta kan innefatta funktionella störningar såsom irritabelt tarmsyndrom, inflammatoriska tillstånd som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, infektioner, polyper och cancer. Symptomen på tjocktarmssjukdomar kan vara smärta, kramp, förstoppning, diarré, blod i avföringen eller oönskade viktminskningar.
Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.
"Biological factors" refer to the elements related to living organisms, including their genes, hormones, brain chemistry, and other physical attributes that can contribute to the development or influence the course of a medical condition or disease. These factors can interact with environmental influences to shape an individual's health outcomes.
En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.
Vävnadsskador orsakade av frätande kemikalier.
Luftrörssjukdomar är sjukdomar som drabbar luftvägarna, vilket inkluderar näsa, svalg, bronker och lungor. Dessa sjukdomar kan orsaka symptom som hosta, snuva, nästäppa, bröstsmärta, andnöd och andra andningsbesvär. Exempel på luftrörssjukdomar är allergisk rhinit, sinusit, bronkit, astma och lungsjukdomar som KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
"Urinvägar, eller urinär tractus, är en sammanfattande benämning på de organ som producerar, lagrar och transporter urinen från kroppen, inklusive njurarna, uretrarna och eventuellt vesikeln hos män."
En syntetisk analog till naturligt prostaglandin E1. Den ger en dosberoende hämning av magsyra och pepsinutsöndring, och ökar slemhinnans motståndskraft mot skada.
Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Radiologisk undersökning av kroppspulsådern och dess förgreningar med hjälp av kontrastmedel.
Endoskopisk undersökning och behandling av, och kirurgi i livmoderns inre.
Särande av artärväggen pga blödning igenom kärlväggens inre hinnor och ut mellan kärlväggens olika skikt. Vanligast i aortan.
Den del av kroppspulsådern som leder från aortabågen ner till mellangärdet.
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
Trikuspidalklaffinsufficiens är ett hjärtklaffmissförhållande där trikuspidalklaffen, som förbinder höger förmak och höger kam, inte sluter korrekt under kontraktion av höger förmak, vilket orsakar en reversiv blodflöde från höger kam till höger förmak.
Upprepade sammandragningar av livmodern i samband med barnafödande, med samtidig utvidgning av livmoderhalsen. Värkarbetet avslutas med utdrivning av foster och moderkaka. Förlossningsvärkarna kan vara spontana eller framkallade.
Pulmonal Klaffinsufficiens är ett medicinskt tillstånd där pulmonal klaffen, en hjärtklaff som separerar högerkammaren från lungartärerna, inte stänger korrekt under varje hjärtslag. Detta resulterar i en revers flow av blod från lungartärerna till högerkammaren under diastole, vilket kan leda till ökat tryck i lungrummet och högerkammaren samt symtom som andnöd, trötthet och i vissa fall hjärtsvikt.
Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Esofagusperforation är ett medicinskt tillstånd som innebär att slemhinnan eller muskulaturen i matstrupen (esofagus) skadas och penetreras, oftast orsakat av trauma såsom vid operationskomplikationer, injektion med en slang, sjukdomar som gastroesofageal reflux sjukdom eller aggressiva ingestioner. Det kan leda till allvarliga komplikationer såsom infektion och inre blödningar om det inte behandlas akut.
Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.
Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.
Vänsterkammardysfunktion (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av mekaniska eller elektriska hjärtfunktionsstörningar som påverkar vänster kammare, innefattande nedsatt kontraktilitet, relaxation och/eller sämre koordinering av muskulaturen i den vänstra hjärtkammaren, vilket kan leda till pumpfunktionsstörningar och sämre hjärtklappning.
Bristning i magsäcken.
Starka, alkaliska kemikalier som förstör mjukvävnader och ger djupa, genomträngande brännskador, i motsats till frätande (etsande) medel, vilka ger en ytligare typ av kemisk skada eller inflammation. Kaustiska medel består vanligtvis av lättmetallhydroxider. Natriumhydroxid och kaliumhydroxid är de industriellt mest använda typerna av kaustiksoda. Inom medicinen har de använts utvärtes för avlägsnande av död vävnad, vårtor och småtumörer. Medlen är mycket farliga att förtära.
"Urinvägssjukdomar" refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar urin tractus, inklusive nedre urinvägar (uretra) och övre urinvägar (urinsäcken och urinblåsan). Dessa sjukdomar kan vara infektionsrelaterade, strukturella eller funktionella till sin natur. Exempel på vanliga urinvägssjukdomar är urinvägsinfektioner, tumörer i urinvägar, interstitiell cystit, njursten och obstruktioner i urinvägar.
En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen, såsom hjärta, lever, sköldkörtel, blodkärl, muskler och ben.
'Hjärtförstoring' (eng. 'Cardiomegaly') är ett medicinskt tillstånd där hjärtat är förstorat i storlek, vanligtvis uppmätt som en ökning av hjärtats diameter eller volym på röntgenbilder eller andra bilddiagnostiska tester, och kan bero på olika orsaker såsom hjärtsjukdomar, lungförändringar, anemi eller endokrina störningar.
Vänstra hjärtkammarens hemodynamiska och elektrofysiologiska verkan. Mätning av denna funktion är viktig vid den kliniska utvärderingen av patienter med hjärtsjukdom för bedömning av tillståndets effekter på hjärtkapaciteten.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Medel som antingen påverkar det autonoma nervsystemet eller efterliknar dess effekt på funktioner som andning, blodcirkulation, matsmältning, reglering av kroppstemperatur, produktion av vissa endokri na substanser osv.
I medicinsk kontext, betyder "kind" normalt sett en persons genetisk bakgrunn eller arv, inkludert deres gener og kromosomer. Det kan også referere til en specifik sykdom som er assosiiert med bestemte gener eller genetiske faktorer.
Sjukdomar som orsakas av eller leder till funktionsbrister hos hjärtklaffarna.
Stora, tofsförsedda fåglar tillhörande familjen Cacatuidae, vilka lever i Australien, Nya Guinea och på öar nära Filippinerna. Nymfparakiten (Nymphicus hollandicus) är mycket mindre.
I en enkel medicinsk definition är "pikolinater" ett samlingsnamn för en grupp av kemiska substanser som kallas inhibitorer av adenosintrifosfat (ATP)-synthas. Dessa substancer hämmar enzymet ATP-synthas, vilket är ansvarigt för produktionen av ATP, ett molekyl som fungerar som energibärare i celler. Pikolinater används inom forskning och medicin, till exempel som möjliga läkemedel mot cancer och andra sjukdomar där celldelning och celleväxt är överaktiva.
Utbuktning på någon del av bukaortan, dvs den del av kroppspulsådern som går nedåt från mellangärdet.
Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).
En övergående utbuktning på lymfkärlen.
Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Sjukliga tillstånd i magen.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Röntgenundersökning av luftrörsträdet efter tillförsel av något kontrastmedel.
En komplikation till hjärtsjukdom. Nedsatt fyllnadskapacitet eller defekt sammandragning och tömning, vilket medför oförmåga hos hjärtat att pumpa ut en tillräcklig mängd blod för att tillgodose kroppsvävnadernas behov, eller att göra så endast under förhöjt fyllnadstryck.
Mätning av blodflödet i hjärtat med samtidig registrering av magnetfälts- och/eller tvådimensionellt (2-D) ekokardiogram och ett spektrum av den hörbara Dopplersignalen (t ex flödeshastighet, riktning, amplitud, intensitet, intervalltider) från blodströmmen.
En strahlbensartär, även kallad carotis interna arteria, är den del av halsartären som förser hjärnan med syresatt blod och går upp genom halsen på var sida av struphuvudet.
Hjärtats vener och artärer.
Ett syndrom bestående av triaden leversvikt, lungkärlsutvidgning och onormal syrsättning i artärerna, utan påvisbar, egentlig lung- eller hjärtsjukdom.
Penetrationsöppning i tarmväggen.
Högerkammardysfunktion (RVD) är ett medicinskt tillstånd där högra kammaren, även kallad den friska kammaren, i hjärtat har försämrad funktion och pumpar blod ineffektivt, vilket kan leda till ökade volymer av blod i lungorna och symtom som andnöd, trötthet och ödem.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
En gynekologisk undersökning är en rutinmässig medicinsk undersökning som utförs för att screena, diagnostisera och behandla sjukdomar eller tillstånd relaterade till kvinnans reproduktiva system. Denna undersökning utförs vanligtvis av en läkare specialiserad inom området, kallad en gynekolog.
Pylorusförträngning, även känt som pylorospasm eller gastrisk outlet obstruktion, är en medicinsk tillstånd där musklerna i pylorus, den nedre delen av magsäcken som leder till duodenum, kontraherar och orsakar en delvis eller fullständig obstruktion av matens passage från magsäcken till tolvfingertarmen.
Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube (catheter) is inserted into the blood vessels or heart to diagnose and treat various cardiovascular conditions. The catheter is typically introduced through a small incision in the groin, arm, or neck and guided to the heart under X-ray or echocardiogram guidance.
Ofullkomligheter eller missbildningar hos hjärtat, vilka finns redan från födseln.
Omega-N-metylarginin, även känt som asymmetriskt dimetylargenin (ADMA), är ett endogen aminosyra derivat som förekommer naturligt i kroppen. Det bildas som en biprodukt vid nedbrytningen av proteiner och agerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, enzymet som producerar kvävemonoxid, ett viktigt signalsubstans i kroppen. Ökade nivåer av ADMA har visats korrelera med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. En ensam medicinsk definition av Omega-N-metylarginin kan vara: "Ett endogen aminosyra derivat som fungerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, vilket påverkar kvävemonoxidproduktionen i kroppen och har visats korrelera med olika sjukdomstill
Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.
Kirurgiska ingrepp i hjärta eller blodkärl.
Bristande genomflöde i tolvfingertarmen.
Urografi är en radiologisk undersökningsmetod där kontrastmedel ges intravenöst för att studera urinvägarnas funktion och anatomi.
Dränagerör inlagda som förbindelse mellan en hjärnventrikel och den inre halsvenen. De möjliggör dränering av cerebrospinalvätska (likvor) för lindring av hydrocefalus och andra tillstånd med ökad ans amling av vätska i ventriklarna.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
"Sinus aortae" är en medicinsk term som refererar till den utbuktning (sinus) på ascendenta aortan, den initiala delen av aortan som löper uppifrån och ut från vänster kammare i hjärtat. Denna sinus innehåller pacemakerceller som kan bidra till hjärtats elektriska aktivitet.
'Sväljningssvårigheter' refererar till problem eller besvär vid förtärandet av mat eller dryck, som orsakas av någon form av oönskad förträngning, störning eller ovanlig sänkning av strukturer i sväljningsvägen, inklusive struphuvudet, matstrupen och/eller magsäcken.
Habituella (återkommande) aborter, i samband med vilka en icke-blödande utvidgning av livmoderhalsen under den andra trimestern följs av bristning av fosterhinnan och förlust av det ofullgångna fostre t.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Blödning från blodkärl i livmodern, ibland yttrande sig som vaginal blödning.
Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.
Protes, framställd av syntetiskt eller biologiskt material, för reparation av skadat eller sjukt blodkärl.
Hemorrojder är trötta blodkärl eller väntröta i rektumkanalen eller anus, som kan vara svullna och irriterade. De kan vara inre (occultera) eller yttre (externa), beroende på om de finns ovanför eller under den muskulära sfinktern i anus. Hemorrojder kan orsaka obehag, smärta, blödning och andra besvär. De kan behandlas med läkemedel, ändringar av livsföringen eller kirurgiska ingrepp beroende på allvarlighetsgraden och varaktigheten av symtomen.
Förändring av livmoderhalsen till ett mer avslappnat tillstånd, då den blir mjukare, mer elastisk och kortare under graviditetens slutfas. Detta under normal graviditet naturliga skeende kan i vissa f all av högriskgraviditet framkallas med hjälp av hormonbehandling.
The tricuspid valve is a fibrous tissue structure located between the right atrium and right ventricle of the heart, which consists of three leaflets (anterior, septal, and posterior) that direct blood flow from the right atrium into the right ventricle during each cardiac cycle, preventing backflow of blood.
Tillförsel av lösligt läkemedel genom placering under tungan.
Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme, der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og resulterer i forandringer i hjertets struktur og funktion. Disse forandringer kan føre til symptomer som hjerteinsufficiens, rytmestørrelser og pludselig hjertestop. Kardiomyopatier kan have mange årsager, herunder genetiske faktorer, infektioner, toksiner og strukturelle eller elektriske problemer i hjertet. Sygdommen kan klassificeres i forskellige typer alt efter deres specifikke karakteristika og årsag.
Intermediate-conductance calcium-activated potassium channels (IKCa channels) are a type of ion channel found in the membrane of certain cells, including immune cells and vascular smooth muscle cells. These channels are activated by increases in intracellular calcium concentrations and allow the flow of potassium ions out of the cell. The term "intermediate-conductance" refers to the fact that these channels have a higher conductance (i.e., allow more current to flow) than other types of calcium-activated potassium channels, such as small-conductance (SK) channels, but a lower conductance than large-conductance (BK) channels. IKCa channels play important roles in regulating cellular excitability, membrane potential, and calcium signaling.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Gastropexy är ett kirurgiskt ingrepp där man fäster magen (gaster) till bukmuskulaturen för att förebygga eller behandla en så kallad gastropares, det vill säga försenad mageemptyning. Detta kan vara speciellt användbart vid behandling av kronisk magtrötthet orsakad av neurologiska sjukdomar som exempelvis diabetes eller multipel skleros. Vid gastropexy fästs magens slemhinna fast till bukmuskulaturen med hjälp av sömmar, och i vissa fall kan även ett nettmaterial användas för att stödja fixeringen. Detta hjälper till att hålla magen i plats och förhindra att den roterar eller rör sig uppåt, vilket kan leda till krampaktiga smärtor och illamående. Gastropexy utförs vanligtvis under allmänbedövning och är en relativt rutinmässig proced
"Ballontilltäpning är en invasiv medicinsk procedur där en slapp, inflad ballong kopplas till en kateter och införs in i ett blodkärl för att stänga av blodflödet till ett specifikt område, antingen för att kontrollera blödning eller för att underlätta suturering under operation."
Utbuktning på någon del av bröstaortan, dvs den del av kroppspulsådern som går från aortabågen till mellangärdet.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
"Blindtarmssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen, också känd som caecum eller kolon ascendens. Detta kan inkludera inflammation (exempelvis appendicitis), infektion (exempelvis tyfoidfeber), obstruktion (exempelvis av en tumör) och andra patologiska tillstånd. Sammanfattningsvis betyder "Blindtarmssjukdomar" sjukdomar eller störningar i blindtarmen.
Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.
De hjärtkammare som blodet kommer till efter cirkulation.
"Vakuumaspiration" är en medicinsk term som refererar till ett sjukvårdsförfarande där ett vakuum används för att tömma en cavitet eller utrymme på vätska, blod eller andra kroppsfluider. Detta metod är vanligast inom obstetrik och gynekologi, under proceduren som kallas för aspirationsavbrutna svangerskap (svenska) eller vacuum aspiration abortion (engelska). Under denna procedure används en elektrisk pump eller manuell kanyl för att skapa ett undertryck (vakuum) i en cylinder, och sedan placeras en kanal in i livmodern via slidan för att avlägsna fostret och graviditetsrelaterade vävnader. Vakuumaspiration används också inom andra medicinska specialiteter för att dränera vätskor eller gaser från håligheter i kroppen, såsom bröstcystor eller maginnehåll.
Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.
En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Loeys-Dietz Syndrome (LDS) is a genetic connective tissue disorder characterized by the malformation of blood vessels and skeletal system abnormalities. It is caused by mutations in genes involved in the transforming growth factor beta (TGF-β) pathway, leading to an increased risk of arterial aneurysms and dissections, as well as other features such as hypertelorism, cleft palate, bifid uvula, and joint laxity. The syndrome is often associated with a high mortality rate due to the complications related to vascular problems. Early diagnosis and management of the condition are crucial for improving patient outcomes.
Kirurgiskt ingrepp för inplacering av syntetiskt material för reparation av skadade eller sjuka hjärtklaffar.
Tunica media refererar till den mittersta av de tre lagren i arteriella väggar. Det består huvudsakligen av glatta muskelceller och elastisk bindväv, vilket gör arterierna starka och flexibla för att hantera variationer i blodtryck och bloodflow. Tunica media hjälper också till att reglera blodflödet genom att kontrahera eller relaxera sig, vilket kan orsaka vasokonstriktion (minskad diameter) eller vasodilatation (ökad diameter).
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.
De artärer som förser hjärnbarken med blod.
Icke-steroida kemiska föreningar med abortframkallande egenskaper.
Spänningstillstånd i en muskel utöver det som hör till dess fysiska egenskaper, dvs dess aktiva motstånd mot sträckning. I skelettmuskler är toniciteten beroende av utåtledande nervimpulser.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
"Oxytociska medel" är en sammanfattande beteckning på substanser, som primärt verkar genom att stimulera oxytocinreceptorer, och används främst inom medicinsk kontext för att inducera eller underlätta förlossning genom stärkande av muskelkontraktioner i livmodern.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
En medicinsk definition av 'Uretärhinder' är ett tillstånd där någonting förhindrar urinen från att rinna genom urinröret (uretra) och lämna kroppen. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive anatomiska avvikelser, inflammation, infektion, cystor, tumörer eller stenar i urinvägarna. Symptomen på uretärhinder kan variera beroende på orsaken och kan inkludera smärta, blod i urinen, svårigheter att urinera eller oförmåga att tömma blåsan fullständigt.

Medicinskt sett kan "utvidgning" (dilatation) innebära saker som:

1. Ökad storlek eller tömhet på ett hål, kärl, hålighet eller en organs del, ofta orsakad av funktionell eller strukturell relaxation eller av fyllnad med luft, vätska eller annat material.
2. En procedure där man aktivt ökar storleken på ett kärl eller en passage, exempelvis genom att använda sig av en bredare sondering under endoskopi.
3. Förändringar i blodkärlen som orsakas av sjukdomar, såsom utvidgning av artärer (arterioskleros) eller venor (venös dilatation).

Ordet "utvidgning" används också för att beskriva en symptom i form av smärta orsakad av en organs ökade storlek, till exempel vid gallstensbesvär eller njurinflammation.

Patologisk utvidgning (pathological expansion) refererer til en abnorm forstørrelse eller øget pladstagelse av et virksomhet, struktur eller område i kroppen som følge av en sykdomsprosess. Dette kan skyldes mange forskjellige mekanismer, for eksempel cellulær proliferasjon, akkumulering av vaskulært vann eller andre flyttevare, eller infiltrering av fremmede substanser eller celler. Patologisk utvidgning kan observeres i mange forskjellige organismer og kan påvirke alle typer virksomheter, inkludert epiteliale, muskulære, og konnektive virksomheter. Den patologiske utvidningen kan føre til en rekke komplikasjoner, både lokalt og systemisk, og er ofte et teken på en underliggende sykdomsprosess som må behandles for å forebygge yderligere skade eller skader.

I medically, "magavidgning" refererar till en procedure där läkare expanderar magsäcken för att behandla eller förebygga magproblem. Detta kan göras genom att placera en magexpanderingsenhet (engelska: gastric band) runt överkanten av magsäcken, vilket skapar en small pouch som fylls upp snabbt och ger en känsla av näringsfullhet med mindre mat. Magvidgning kan också utföras genom att föra in en ballong i magsäcken och sedan fylla den med flytande, så att magsäcken expanderar och patienten känner sig mer mätt med mindre mat.

Denna procedure används ofta som ett metod för viktminskning vid svår fetma, då det hjälper till att kontrollera hungern och ge en känsla av näringsfullhet med mindre matintag. Magvidgning kan också användas för att behandla gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) genom att öka trycket på den nedre delen av magsäcken och förhindra maginnehållet från att rinna tillbaka upp i matstrupen.

Den medicinska termen för "utvidgning och skrapning" är "excoriation". Excoriation betyder att huden har fått mekaniska skador, såsom skrubbas, skrapats eller rivits. Detta kan orsaka en ytlig sårbildning på huden som kan vara små och diskreta eller mer omfattande. Orsakerna till excoriering kan variera, men de kan bero på hudåkommor som eksem eller neurodermit, infektioner, allergiska reaktioner eller psykiska störningar som exempelvis tvångssyndrom.

'Kateterisering' är inom medicinen en procedure där en slang, kallad kateter, placeras in i en kroppsdel eller hålighet. Detta görs oftast för att underlätta avflödet av vätskor, ge kontrasterande medel under undersökningar som röntgen eller CT-scan, administrera läkemedel eller mäta tryck i kroppsvätskor.

Exempel på olika typer av kateterisering inkluderar:

* Urinkateterisering (placerandet av en kateter i urinblåsan)
* Hjärtkateterisering (placerandet av en kateter i hjärtat för att mäta tryck eller utföra andra procedurer)
* Central venkateterisering (placerandet av en kateter i en central ven för att ge intravenös behandling)
* Angiografisk kateterisering (placerandet av en kateter i ett artärsystem för att utföra en angiografisk undersökning eller behandla ett vaskulärt tillstånd).

Medicinskt kan man definiera matstrupsförträngning (med medical terminology) som en patologisk tillstånd där någon form av struktur eller funktionell störning orsakar en förträngning (narrowing) eller fullständig obstruktion (blockage) i matstrupen (esofagus). Detta kan leda till svårigheter med att svälja (dysfagi) och andra symtom som bröstsmärtor, kräkningar och viktminskning. Matstrupsförträngning kan ha många olika orsaker, inklusive anatomiska abnormaliteter, muskulära eller nervskador, infektioner, cancer och andra sjukdomar. Behandlingen beror på orsaken till förträngningen.

Förlossningens öppningsskede, även känd som cervixdilatation, är den process där livmoderhalsen (cervix) vid graviditet förbereder sig för förlossningen genom att bli mjukare, mer elastisk och till slut öppen. Detta gör det möjligt för fostret att passera genom livmodern och ut i vaginala kanalen under förlossningen.

Den normala fullständiga cervixdilatationen är cirka 10 centimeter, vilket är tillräckligt stort för att föda fram ett foster. Förlossningens öppningsskede börjar ofta under de sista stadierna av graviditeten och fortsätter under den aktiva förlossningen.

Det är viktigt att notera att cervixdilatationen kan också inträffa som ett resultat av medicinska ingrepp eller under en artificiell förlossning, även känd som kejsarsnitt.

Kärlutvidgning, eller vasodilation, är en medicinsk term som betecknar den process där blodkärlen relaxerar och ökar i storlek. Detta leder till en minskad motstånd i kärlen, vilket sänker blodtrycket och underlättar för blodet att flöda fritt genom kroppen. Kärlutvidgning kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella förändringar, läkemedelsbehandling eller som en reaktion på vissa sjukdomstillstånd.

Esofageal akalosi är ett tillstånd där magsaft (med syra) backar upp in i matstrupen (esofagus), vilket orsakar symptom som sura smak i munnen, illamående och kräkningar. Detta kan inträffa när det muskulära bandet (LOS, för lower esophageal sphincter) som sitter mellan matstrupen och magen inte fungerar korrekt och tillåter syra att flöda tillbaka in i matstrupen.

Akalosi kan också orsakas av andra faktorer, såsom vissa läkemedel eller sjukdomstillstånd som påverkar muskel- eller nervfunktionen. Långvarig akalosi kan leda till skador på matstrupen och komplikationer som inflammation (esofagit), ärrbildning (skleroser) och ökad risk för cancer i matstrupen. Behandlingen av esofageal akalosi innefattar ofta ändringar av livsstilsfaktorer, läkemedel som neutraliserar magsaftens syra och i vissa fall kirurgi.

Proventriculus är en del av matstrupen hos fåglar och reptiler, som motsvarar magsäcken hos däggdjur. Det är en muskelartad säck som sitter i anslutning till krävan och föregår magen. I proventriculus bearbetas maten genom att den blandas med magsaft och bryts ned delvis, innan den fortsätter till magen för ytterligare nedbrytning och upptagning.

Bornaviridae är en familj av negativt polariserade enkelsträngade RNA-virus som orsakar infektionssjukdomar hos däggdjur, inklusive människor. Typarten för familjen är Bornavirus, som orsakar ett sjukdomstillstånd som kallas bornasjukan hos hästar. Andra medlemmar av familjen kan orsaka infektioner hos andra däggdjursarter, inklusive människor. Virusen i denna familj har en unik förmåga att infektera nervceller och etablera en livslång infektion i värden. Symptomen på en bornavirusinfektion kan variera beroende på vilken art som är värd, men de kan inkludera neurologiska symptom som förlamningar, kramper och kognitiva rubbningar.

"Radial bone" er en medisinsk betegnelse for den del av underarmen som kan kjennes ved å bøye inn håndflatet mot underarmen. Denne benet er en del av forearmen og starter i skulderen, går ned langs ytre siden av overarmen og ender i hånden. Radial bone er viktig for bevegelsen i hånden og armen, og det kan være smertefulle å ha problemer med denne benet.

Pulmonal klafförträngning (Pulmonic valve stenosis) är ett hjärtsjukdomstillstånd där pulmonal klaffen, som förbinder högerkammaren med lungartären, inte öppnar sig normalt. Detta orsakar en obstruktion som gör det svårare för blodet att flöda från högerkammaren till lungorna för att få syre.

Den vanligaste orsaken till pulmonal klaffförträngning är en medfödd defekt, men den kan också uppstå senare i livet på grund av kalkavlagringar eller infektioner som endokardit. Symptomen kan inkludera andnöd, trötthet, synkop (tillfälliga medvetslöshetsattacker) och bröstsmärta beroende på svårighetsgraden av förträngningen. Behandlingen kan omfatta mediciner eller kirurgiska ingrepp som klaffrekonstruktion eller klaffersättning.

'Pulmonal Klaff' er en medicinsk term som refererer til klapperne i hjertets pulmonalartirie, der forbinder højre underhus (højre ventrikel) med lungernes blodkar system (pulmonalcirkulation). Den pulmonale klappe består af to halvklapper - en fra hver side af den pulmonaleartirie. Disse klapper åbner sig og lukker under forskellige faser af hjertets slag, regulerende blodstrømmen mellem hjertet og lungerne. Pulmonalklappen sørger for at unge blod fra højre ventrikel ikke kan strømme tilbage ind i hjertet, når det pulmonale tryk er lavere end trykket i højre ventrikel.

Marfan syndrom är ett genetiskt sjukdomstillstånd som beror på förändringar (mutationer) i genern FBN1, som kodar för proteinet fibrillin-1. Detta protein är viktigt för att ge struktur och styrka till olika vävnader i kroppen, särskilt bindväv, senor och hjärtat (aorta).

Sjukdomen påverkar ofta olika delar av kroppen, inklusive skelett, ögon, hud och hjärt-kärlsystemet. Några vanliga symtom innefattar långsträckt kroppsbyggnad, långa, smala lemmar, flexibel ryggrad, bröstkorgdeformationer, lågt blodtryck och ögonproblem som skelning eller glaskroppsförändringar. Vidare kan Marfan syndrom leda till komplikationer i hjärt-kärlsystemet, särskilt vidgad aorta och ökat risk för aortariss (en typ av hjärtklaffbristning).

Marfan syndrom är ärftligt och kan överföras från en förälder till barn genom autosomalt dominant nedärvningsmönster, vilket betyder att en kopia av den defekta genen räcker för att orsaka sjukdomen. Cirka 1 person i 5 000 är drabbad av Marfan syndrom.

Medicinskt kan man definiera "mononegavirales infektioner" som en grupp av virussjukdomar orsakade av virus med en negativt strängat RNA-genom. Dessa virus tillhör familjen Mononegavirales och inkluderar bland annat viktiga sjukdomsalstrare som influensavirus, mässlingsvirus, rabiesvirus och ebolavirus.

Mononegavirales infektioner kan ge upphov till en bred skala av symtom, beroende på vilket virus som orsakar sjukdomen. Vissa mononegavirales infektioner kan vara milda och symptomen begränsade till övre luftvägar, medan andra kan ge upphov till allvarliga systemiska sjukdomar med hög dödlighet.

Exempel på mononegavirales infektioner inkluderar:

* Influensa (orsakad av influensavirus)
* Mässling (orsakad av mässlingsvirus)
* Rabies (orsakad av rabiesvirus)
* Ebolafeber (orsakad av ebolavirus)
* Virusrelaterat hjärninflammation (encefalit) orsakad av andra mononegavirales virus, såsom vesiculostomatitisvirus och lyssavirus.

'Ventrikulär remodeling' är ett medicinskt begrepp som refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i hjärtats ventrikelkammare efter en hjärtskada, såsom en hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Dessa förändringar kan innebära en förstoring och utbulning av kamrarna, en förändrad tjocklek och orientering av hjärtmuskulaturen, samt en försämrad pumpfunktion. Ventrikulär remodeling kan leda till komplikationer som hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm.

"Arterioler" er en medisinsk betegnelse for de smalleste arterier i kroppen. De har en diameter på mellom 10 og 100 mikrometer og forbinder arterier med kapillærer. Arteriolernes glatte muskulatur kan kontraheres for å justere blodgjennomsynet i organer og deler seg opp i to typer: prekapillær arterioler som grener seg til kapillærer, og autoregulerende arterioler som har en større rolle i reguleringen av lokal blodgjennomsyn.

Psittaciformes är en ordning inom klassen fåglar, som även kallas papegojfåglar. Denna grupp innehåller cirka 390 arter och är världens näst mest artrika ordning av befjädrade djur efter tättingarna (Passeriformes). Psittaciformerna är en mycket varierande grupp, men de flesta arterna har några gemensamma drag som kännetecken. De har ofta en robust kroppsbyggnad med ett kompakt bröst och korta ben. Deras näbbar är oftast stor och kraftig, ibland mycket böjd, och används för att klippa och tugga föda.

De flesta papegojfåglarna har en mycket färgglad fjäderdräkt, med starka kontrasterande färger på kroppen. De är också kända för sin intelligens och sin förmåga att imitera mänskliga ljud. Papegojfåglarna lever i en rad olika habitat över hela världen, men de flesta arterna återfinns i tropiska eller subtropiska områden.

Exempel på familjer inom Psittaciformes är:

* Psittacidae (egentliga papegojor)
* Cacatuidae (kakaduor och kockatoos)
* Psittaculidae (asiatiska, afrikanska och oceaniska papegojor)
* Strigopidae (nyazeelandspapegojor)

Det är värt att notera att det finns också en familj i ordningen tättingar som kallas Loriidae, även kallade lorier eller småpapegojor. De är inte närmare släkt med Psittaciformes, men de har liknande utseende och beteende, vilket kan leda till förväxling.

Patologisk sammandragning (også kendt som "spasticitet") er en type muskeløvelse, der opstår som følge af skade på det del af hjernen eller rygmarven, der styrer bevægelsen. Denne type muskelkontraktion er karakteriseret ved en forhøjet tone og stivhed i de berørte muskler, som kan føre til ubehagelige spasmer eller kramp. Patologiske sammandragninger kan have en negativ indvirkning på den normale bevægelse og funktion, alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

Aortaklaffen är den hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan aortan (den stora kroppspulsådern) och vänster kammare i hjärtat. Den består av tre flikar, eller lameller, som öppnar och stänger sig för att reglera blodflödet. Aortaklaffen är den sista klaffen som blodet passerar genom på vägen ut från hjärtat till resten av kroppen.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

Medical Definition of "Dyskinesia, treatment for":

Dyskinesia refers to involuntary movements or abnormal muscle tension that can affect any part of the body. These movements can be jerky, slow, or rhythmic and may interfere with normal movement, posture, and speech.

Treatment for dyskinesia depends on the underlying cause. In some cases, adjusting medication dosages or switching to different medications can help alleviate symptoms. For example, in patients with Parkinson's disease who experience dyskinesias as a side effect of levodopa therapy, deep brain stimulation (DBS) surgery may be recommended. DBS involves implanting electrodes in specific areas of the brain and connecting them to a pacemaker-like device that sends electrical impulses to regulate abnormal brain activity.

In cases where dyskinesias are caused by other factors, such as certain medications or neurological conditions, treatment may involve addressing those underlying issues. Physical therapy, occupational therapy, and speech therapy can also help manage symptoms and improve quality of life for individuals with dyskinesia.

I'm happy to help! However, I noticed that you spelled "ge" as "ge" and not "give," so I assume English is not your first language. Therefore, I will provide the information in a simple and clear way.

In medical terminology, "parrots" is not a standard term used to describe any specific condition or disease. However, there is a term called "echolalia" that is sometimes referred to as "parroting," which is a type of speech disorder.

Echolalia is a repetitive speech pattern where a person repeats words or phrases that they hear from others, similar to how a parrot mimics sounds. It is often seen in individuals with autism spectrum disorder (ASD) and other developmental disorders. Echolalia can be immediate, where the person repeats what they have just heard, or delayed, where they repeat something they heard earlier.

It's important to note that echolalia is not necessarily a sign of impaired communication or intelligence. Instead, it can be a way for individuals with ASD and other developmental disorders to communicate their thoughts, feelings, or interests. Speech-language therapists can work with individuals who exhibit echolalia to help them develop more functional communication skills.

Nitroglycerin, också känt som glyceryltrinitrat, är ett läkemedel som används för att behandla och förebygga angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck på grund av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat). Det verkar genom att dilatera (vidga) blodkärlen, särskilt de i hjärtats muskelväggar, vilket minskar hjärtats arbetsbelastning och ökar blodflödet till hjärtat. Nitroglycerin kan användas akut för att lindra en anginal episod eller som profylax (förebyggande behandling) före aktivitet som orsakar vanligtvis smärta.

Läkemedlet finns i olika formuleringar, såsom tabletter som dissolveras under tungan, spray till huden eller intravenös injektion. Nitroglycerin bör hanteras med försiktighet på grund av dess potential att orsaka lågt blodtryck och andra biverkningar om det används i för höga doser eller om det kombineras med vissa andra läkemedel.

Aortaanevrys är en medicinsk term som betyder en utbulning eller svaghet i den stora blodkärlen som löper från hjärtat, kallad aortan. Aortaanevrys kan vara livshotande eftersom det ökar risken för att aortan ska spricka (akut aortaruptur), vilket kan leda till inre blödning och chock. Symptomen på aortaanevrys kan variera, men de kan inkludera smärta i bröstet, ryggen eller magen, halsont, andnöd och svimningar. Faktorer som ökar risken för aortaanevrys innefattar hög ålder, högt blodtryck, rökning, förekomst av aneurysm i familjemedlemmar och vissa ärftliga sjukdomar som Marfan syndrom. Behandlingen kan bestå av mediciner för att kontrollera blodtrycket och kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortan.

"Kärlendotel" är ett medicinskt begrepp som refererar till en förträngning eller åderusning i en artär, vilket orsakas av att det bildas ämnen som kalk och fibrös vävnad inne i artärväggen. Detta kan leda till att blodflödet genom artären minskar, och i allvarliga fall kan det orsaka smärta, andningssvårigheter eller hjärtinfarkt beroende på vilken artär som är drabbad. Kärlendotel kan behandlas med mediciner, operationer eller livsförändringar som att sluta röka och ändra kosten.

Trikuspidalklafförträngning (Tricuspidal stenosis) är ett hjärtsjukdomstillstånd där trikuspidalklaffen, som är belägen mellan högeratrium och högerventrikel i hjärtat, är förträngd. Detta leder till att det blir svårare för blodet att flöda från högeratrium till högerventrikel under systolen.

Förträngningen kan bero på en strukturell abnormalitet i klaffen själv, som kan vara inneboende eller utvecklas sekundärt till andra hjärtsjukdomar, såsom reumatisk hjärtsjukdom, kongenitala hjärtfel eller endokardit. I vissa fall kan förträngningen även orsakas av tumörer eller cystor i närheten av klaffen.

Symptomen på trikuspidalklaffförträngning kan inkludera trötthet, andfåddhet, ödem i benen och magsjuka. Behandlingen kan bestå av mediciner för att lindra symtomen, men i vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att ersätta eller reparera klaffen.

'Kärlvidgande medel', även känt som vasodilatatorer, är en typ av läkemedel som verkar genom att relaxera och vidga blodkärlen. Detta leder till en sänkning av blodtrycket och förbättrad blodflöde till hjärtat, hjärnan och andra kroppsdelar. Kärlvidgande medel används ofta för att behandla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtsvikt och kärlkramp. De kan administreras via olika rutter, beroende på typen och svårighetsgraden av sjukdomstillståndet, exempelvis som tablett, intravenös injektion eller transdermalt plåster.

En koledokuscysta är en cystisk dilatation eller utvidgning av den inre gallgången, även känd som koledokus. Detta kan orsas av olika medicinska tillstånd, såsom obstruktioner, infektioner, tumörer eller vissa genetiska störningar. Koledokuscystan kan vara associerad med andra anatomiska abnormaliteter i gallgångssystemet och kan leda till komplikationer som kolangit (inflammation i gallgångarna), pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) eller kirurgiska komplikationer. I vissa fall kan en koledokuscyst behöva tas bort chirurgiskt för att förebygga dess komplikationer.

Mitralklaffförträngning (Mitral stenosis) är ett hjärtsjukdomstillstånd där mitralklaffen, som sitter mellan kammare och förmak i vänster sida av hjärtat, blir trång eller stelnad. Detta förhindrar att blodet flödar fritt från förmak till kammare under diastolen (hjärtats relaxationsfas).

Den vanligaste orsaken till mitralklaffförträngning är reumatisk hjärtsjukdom, som kan uppstå efter en streptokockeral infektion, såsom stelkramp. Andra orsaker kan vara kongenitala (medfödda) abnormaliteter, tumörer, blodproppar eller kalkavlagringar på klaffen.

Symptomen på mitralklaffförträngning inkluderar andnöd, trötthet, hosta, bröstsmärta och benödem. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som hjärtsvikt eller blodproppar i lungorna (pulmonell emboli). Diagnosen ställs vanligen genom hjärtultraljud, elektrokardiogram (ECG) och hjärtdopplersonografi. Behandlingen kan omfatta mediciner för att lindra symtom och symptomatisk behandling, men i vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att ersätta eller reparera mitralklaffen.

Aortaklaffinsufficiens (Aortic Valve Insufficiency) är ett tillstånd där aortaklaffen, som sitter mellan det övre kammaren (vänster ventrikel) och den stora kroppspulsådern (aortan), inte fungerar korrekt. Normalt sett sluter sig klaffen så att blodet flyttas i en riktning, från vänster ventrikel till aortan. Vid aortaklaffinsufficiens kan klaffen inte stänga tätt, vilket gör att blod flödar baklänges in i det övre kammaren när hjärtat slår. Detta kan leda till en ökad volym av blod i vänster ventrikel och därmed en ökad arbetskraft på hjärtat för att pumpa ut det extra blodet.

Aortaklaffinsufficiens kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, degenerativa förändringar i klaffen, infektioner, hjärtinfarkt eller andra sjukdomar som skadar strukturen på klaffen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta andfåddhet, trötthet, yrsel, bröstsmärta eller benödem. Behandlingen beror på svårighetsgraden av aortaklaffinsufficiens och kan innebära mediciner, operationer eller en kombination av båda.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Gallgångssjukdomar (cholestatic liver diseases) är en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i gallgångarnas funktion, vilket leder till att gallan inte kan rinna fritt ut från levern. Detta orsakar en ansamling av gallvätskan (cholestas) i levercellerna, som kan skada levern och leda till leverinflammation och skada. Gallgångssjukdomar kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska defekter, infektioner, autoimmuna sjukdomar, alkoholmissbruk och vissa mediciner. Exempel på gallgångssjukdomar är primär skleroserande kolangit (PSC), primär biliär cirros (PBC) och sekundär skleroserande kolangit (SSC).

Regionalt blodflöde är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden blod som flödar genom en specifik region eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det regionala blodflödet kan variera beroende på olika faktorer, såsom aktivitet i den aktuella regionen, hormonella förändringar och hälsa hos det kardiovaskulära systemet.

Blodflödet mäts vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). För att bestämma det regionala blodflödet kan olika metoder användas, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det regionala blodflödet är viktigt att övervaka och bedöma eftersom det kan ge information om hälsa och funktion i olika kroppsregioner. Förändringar i det regionala blodflödet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungemboli eller skador på muskler och ben.

'Hydronefros' är ett medicinskt tillstånd där urinansamling i njuren orsakar en ökning av trycket och ledde till en abnormt uppsvällning av den. Detta händer när urinen inte kan rinna fritt genom urinvägarna, ofta på grund av en obstruktion någonstans i systemet. Hydronefros kan vara associerad med smärta, urinvägsinfektioner eller skada på njuren om det lämnas obehandlat.

Den medicinska termen för "mjuk hjärnhinna" är "pia mater". Pia mater är den inre och mest känsliga av de tre hinningarna som omger hjärnan och ryggmärgen. Den består av ett tunnt, transparent lager av bindväv och är riktat blodkärl. Pia mater följer med när hjärnbarken skjuter ut små utskott (så kallade gyri) och sänkor (sulci), vilket gör att den formar en kontinuerlig yta tillsammans med hjärnbarken. Den skyddar och näringar hjärnan genom att tillhandahålla blod till hjärnvävnaden.

Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den största artärien i kroppen. Det finns olika slag av aortasjukdomar, men några vanliga exempel inkluderar:

1. Aortadiskinesi eller aortainsufficiens: Detta är en tillstånd där aortaklaffen i hjärtat inte stänger korrekt, vilket orsakar baksidan av blodet att flöda tillbaka in i aortan.
2. Aortaaneurysm: Detta är en utbuktning eller förstoring av aortaväggen som kan vara farlig eftersom den kan spricka eller börja läcka. Aortaaneurysmen kan drabba olika delar av aortan, inklusive thoraxaortaaneurysm (i bröstkorgen) och abdominalaortaaneurysm (i buken).
3. Aortadissektion: Detta är en allvarlig tillstånd där ett lager av aortaväggen skadas, vilket orsakar blod att samlas mellan de två lagren och dela upp aortan i två kanaler. Aortadissektion kan vara livshotande eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer som stroke, hjärtinfarkt eller organsvikt.
4. Ateroskleros: Detta är en progressiv sjukdom där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas i aortaväggarna och bildar plack. Ateroskleros kan orsaka smalning av aortan och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

Behandlingen av aortasjukdomar beror på typen, svårighetsgraden och platsen i kroppen där sjukdomen finns. Behandling kan inkludera mediciner, livsstilsförändringar, operationer eller kombinationer av dessa.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Dilaterade kardiomyopatier är en typ av sjukdomar som påverkar hjärtats muskulatur och försämrar dess förmåga att pumpa blod effektivt. Ordet "dilaterande" refererar till den utvidgning (dilatation) som sker i hjärtkammarens muskelväggar, särskilt i vänster kammare och ibland även i höger kammare. Denna utvidgning leder till en försämrad kontraktion av hjärtmuskeln och därmed en minskad pumpfunktion.

Dilaterade kardiomyopatier kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska mutationer, infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar, alkoholmissbruk och andra toxiner. Ibland kan orsaken inte fastställas (idiopatisk dilaterad kardiomyopati).

Sjukdomen kan leda till komplikationer som hjärtsvikt, oregelbundna hjärtrytmor och blodproppar. Behandlingen inkluderar ofta mediciner för att förbättra hjärtfunktionen, kontrollera ödem och normalisera hjärtrytmen. I vissa fall kan en hjärttransplantation vara ett alternativ för de med allvarlig sjukdom.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Luftstrupsförträngning (eng. Tracheal compression) är ett medicinskt tillstånd där någonting trycker på luftstrupen (trakean), vilket kan orsaka andningssvårigheter eller andnöd. Orsakerna kan variera, men de vanligaste är abnorma vävnads- eller kärlväxtar i halsområdet, såsom tumörer, cystor eller förtjockad vävnad. Andra möjliga orsaker kan vara struphuvudscancer, förstorade lymfknutor, goitre (förstoring av sköldkörteln) eller anatomiska avvikelser som födda missbildningar. Symptomen på luftstrupsförträngning kan inkludera hosta, stridor (ett pipande eller vispande ljud under andningen), andnöd, yrsel, svimning eller i värsta fall andningsstopp. Diagnostiseringen av luftstrupsförträngning innebär vanligtvis en kombination av medicinsk historia, fysiska undersökningar och bilddiagnostiska tester som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen beror på orsaken till luftstrupsförträngningen, men kan innefatta kirurgiskt avlägsnande av abnorma vävnader eller kärl, strålbehandling, medicinsk behandling eller andningsstöd.

Megakolon är ett medicinskt tillstånd där kolon, den del av tarmen som absorberar vatten och formar avföring, är utvidgat och inte fungerar korrekt. Det finns två typer av megakolon: Toddlers transitoriska megakolon (TTM) och megacolon aganglionosum, även känt som Hirschsprungs sjukdom.

TTM är vanligare hos barn under 2 års ålder och orsakas av en infektion eller en inflammatorisk process i tarmen. Kolonet blir då utvidgat och kan leda till obstipation, smärta och illamående. I allvarliga fall kan det leda till perforation (hål) i tarmen.

Megacolon aganglionosum är ett medfött tillstånd där en del av kolonet saknar nerver, vilket gör att musklerna inte kan kontrahera korrekt och leda till utvidgning av tarmen. Detta kan orsaka obstipation, smärta, illamående och i vissa fall diarré. I allvarliga fall kan det leda till perforation i tarmen.

Behandlingen för megakolon beror på typen och svårighetsgraden av tillståndet, men kan innefatta antibiotika, laxermedel, kirurgi eller andra behandlingsmetoder.

Pupillutvidgning, också känd som mydriasis, är ett tillstånd där pupillerna i ögat blir mer utvidgade än normalt. Detta kan orsakas av en rad faktorer, inklusive vissa mediciner, droger, skador på ögat eller hjärnan, sjukdomar som cancersjukdomar eller neurologiska störningar, samt naturliga reaktioner på mörker. Det är viktigt att notera att pupillutvidgning kan vara ett allvarligt tecken på en underliggande medicinsk orsak och bör undersökas av en läkare om det uppstår plötsligt eller tillsammans med andra symptom.

Endoscopic Retrograde Cholangiopancreatography (ERCP) är en medicinsk undersökningsmetod som används för att undersöka och behandla problem relaterade till gallgångar och/eller pankreasgångar. ERCP kombinerar endoskopi, en teknik där en flexibel, belyst tub är insatt via munnen och ned i matstrupen, med fluoroskopi, en typ av röntgenundersökning som används för att guida placerandet av en kateter (en tunn, böjlig slang) in i gallgångarna och/eller pankreasgångarna. Kontrastvätska injiceras sedan genom katetern för att fylla och visualisera gallgångarna och/eller pankreasgångarna på röntgenbilderna. ERCP används ofta för att diagnostisera och behandla gallstenar, tumörer, inflammation och andra abnormaliteter i gallgångarna och/eller pankreasgångarna.

'Tryckmätning' är ett medicinskt begrepp som refererar till mätningen av tryck i kroppen eller i specifika kroppsdelar. Det kan exempelvis innebära att mäta blodtryck, lufttryck i lungorna eller cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ryggmärgen.

Blodtrycksmätning är den vanligaste typen av tryckmätning och innebär att man mäter trycket i artärerna, vanligen i en artär i överarmen. Detta görs med hjälp av ett blodtrycksmätinstrument som kan vara handmanometer eller digital. Blodtrycksmätning ger två värden: systoliskt tryck (det högsta trycket när hjärtat slår) och diastoliskt tryck (det lägsta trycket mellan hjärtslagen).

Andra exempel på tryckmätningar inkluderar lungtrycksmätning, som används för att diagnostisera och hantera andningsrelaterade sjukdomar, samt intrakraniell trycksmätning, som mäter trycket i cerebrospinalvätskan och kan användas för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra neurologiska tillstånd.

Fallot's tetralogy is a congenital heart defect that consists of four cardiac anomalies:

1. Pulmonary stenosis (narrowing of the pulmonary valve and/or infundibular area)
2. Ventricular septal defect (a hole in the interventricular septum)
3. Overriding aorta (the aorta is positioned over both ventricles instead of just the left ventricle)
4. Right ventricular hypertrophy (thickening of the right ventricular muscle)

These abnormalities result in obstruction of blood flow from the right ventricle to the lungs and a mixing of oxygenated and deoxygenated blood within the heart. This can lead to cyanosis (bluish discoloration of the skin and mucous membranes), shortness of breath, fatigue, and poor growth and development in infants and children with this condition. Treatment typically involves surgical repair or replacement of the affected valves and closure of the ventricular septal defect.

'Blodflödeshastighet' refererar till hastigheten med vilken blod flödar genom kroppens artärer, kapillärer och vener. Den kan variera beroende på flera faktorer, inklusive personens hjärtfrekvens, blodvolym, resistans i artärerna och ventrikelns kontraktionsstyrka.

Blodflödeshastigheten mäts vanligtvis i enheten millimeter per sekund (mm/s) eller centimeter per sekund (cm/s). I kliniska sammanhang kan den också uttryckas som hjärtminutvolym (HMV), vilket är volymen blod som pumpas ut från hjärtat under en minut.

Det är viktigt att upprätthålla en normal blodflödeshastighet eftersom för låg hastighet kan leda till syrebrist i kroppens vävnader, medan för hög hastighet kan orsaka skador på artärväggarna och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärnventriklarna är utrymmen fyllda med cerebrospinalvätska (CSF) inne i hjärnan. Det finns fyra hjärnventriklar: de två laterala ventriklarna, den tredje ventrikeln och den fjärde ventrikeln. De laterala ventriklarna är belägna i varje hemisfär av hjärnbarken, den tredje ventrikeln ligger mellan de två halvkulorna av thalamus och den fjärde ventrikeln ligger under cerebellum och förbinder sig med central canalen i ryggraden. Hjärnventriklarna är viktiga för att producera, cirkulera och resorbiera CSF, som hjälper till att skydda hjärnan och nerverna genom att absorbera stötar och skada.

Esofagoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder en flexibel, belysningsbar tub som snurras ner genom matstrupen (esofagus) och i vissa fall även ner i magsäcken (gaster) och/eller tolvfingertarmen (duodenum). Detta görs för att undersöka strukturen och funktionen hos dessa organ, samt att söka efter eventuella skador, tumörer eller andra sjukdomstillstånd.

Denna procedure kallas också för en övre GI-series eller en övre endoskopi. Esofagoskopin görs vanligtvis under lokalbedövning och/eller medvetslöshet (sedering) beroende på patientens preferens och undersökarens rekommendationer.

'Vattenskalle' är ett slanguttryck och saknar därför en officiell medicinsk definition. Uttrycket används ibland informellt för att beskriva någon som är stur, envis eller oöm på huvudet, men det finns ingen direkt motsvarighet i den professionella medicinska terminologin. I vissa fall kan termen användas metaforiskt för att beskriva en persons beteende eller inställning, men det är inte en diagnos som ställs av en läkare eller annan medicinsk expert.

Medicinskt talar man om matstrupen (esophagus) som den rörliga, slutet tuben som för mat och vätskor från munhålan till magsäcken. Matstrupen går genom halsen, passerar genom bröstkorgen och mynnar i magsäcken i magmunnen (cardia). Den består av flera skikt: en inre slemhinna som är täckt av slem, ett muskel- och bindvävslager och en yttre bindvävs- och broskskikt. Matstrupen har en naturlig rörelse, peristaltik, som driver maten ner i magsäcken.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Den medicinska termen för "bukspottkörtelgångar" är "Ductus pancreatici". Ductus pancreatici är de små gångar eller kanaler som transporterar digestiva enzymer och sekretion från bukspottkörteln (pancreas) till tolvfingertarmen (duodenum). Det finns huvudsakligen två typer av bukspottkörtelgångar: den huvudsakliga bukspottkörtelgången (Ductus pancreaticus major) och accessoriska bukspottkörtelgångarna (Ductus pancreatici accessorii). Den huvudsakliga gången mynnar vanligtvis i tolvfingertarmen tillsammans med gallgången, medan de accessoriska gångarna mynnar direkt i tarmsystemet.

Caroli's sjukdom, även känd som Caroli's syndrom eller konjunktivitellära ektasi, är en sällsynt medfödd gallgångssjukdom. Den orsakas av en abnormal utveckling av gallgångarna under fostertiden, vilket leder till att de har en tunn och säckliknande form istället för den normalt tubulära formen.

Sjukdomen är uppkallad efter den italienska patologen Jacopo Carlo Giuseppe Carlohi (1854-1926), som först beskrev den 1908.

Caroli's sjukdom kan vara associerad med andra anatomiska abnormaliteter, särskilt i levern och bukspottkörteln. Den kan också förekomma tillsammans med polycystisk njursjukdom.

Symptomen på Caroli's sjukdom kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i överdelen av magen, gulsot (ikterus), feber, viktminskning och symptom relaterade till infektioner i gallgångarna. Diagnosen ställs vanligtvis genom hjälp av bilddiagnostiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Behandlingen av Caroli's sjukdom kan variera beroende på svårighetsgraden och symtomen. I milda fall kan patienter behöva endast övervakas regelbundet, medan allvarligare fall kan kräva operationell behandling för att avlägsna eller dränera gallgångarna.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

"Gallvägar" refererar till de små rör som transporterar gallan från levern till tarmen. Gallan hjälper till att bryta ned fett i mag-tarmsystemet och innehåller bland annat kolesterol, salter och gallasyror. Det finns två typer av gallvägar: de inre (intrahepatiska) och de yttre (extraintestinala). De inre gallvägarna är delar av leverns canaler som förbinder levercellerna med varandra, medan de yttre gallvärgen fortsätter från levern till tarmen via gallblåsan. Gallvägarna kan bli inflammerade eller blockerade, vilket kan leda till sjukdomar som gallsten eller hepatit.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Aortakompression eller aortaförträngning (aortic compression/compression or aortic stenosis) är ett tillstånd där aortklaffen i hjärtat inte öppnas normalt, vilket resulterar i en förträngning som förhindrar att blod flödar ut från vänster ventrikel (kammaren i hjärtat) och till kroppen. Detta kan orsaka högt blodtryck i lungorna, trötthet, andfåddhet och i allvarliga fall hjärtsvikt. Orsaken kan vara medfödd eller bero på åldersrelaterad slitage av aortaklaffen.

"Gallgångar" (bilaräducter) är rörliga, tunna tuber av gallblåsa och levern som transporterar gallflüssan. Gallflüssan hjälper till att bryta ned fett i mag-tarmkanalen. Det finns två typer av gallgångar: intrahepatiska (i levern) och extrahepatiska (utanför levern). De extrahepatiska gallgångarna inkluderar den gemensamma gallgången, som förbinder gallblåsan med tolvfingertarmen. Gallgångarna kan bli inflammerade eller blockerade, vilket kan leda till sjukdomar som galstenssjukdom och kirurgiska ingrepp som gall stones removal eller cholecystectomy.

Aortaklafförträngning, även kallat aortastenos, är ett hjärtsjukdomstillstånd där aortaklaffen – den klaff som kontrollerar blodflödet mellan kammaren och aortan i hjärtat – är förträngd. Detta orsakas vanligtvis av en förkalkning (ateroskleros) eller annan skada på klaffen, vilket gör att den har svårt att öppna sig fullt när hjärtkammaren pumpar ut blod.

Den förträngda aortaklaffen kan leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom klaffen, vilket kan orsaka högt blodtryck, trötthet, andfåddhet och i värsta fall hjärt failure. Aortaklafförträngning behandlas vanligtvis med operation eller kateterbaserad procedur för att ersätta eller reparera klaffen.

'Pupillvidgande medel', även kända som mydriatika, är en grupp av läkemedel som orsakar dilatering (vidgning) av pupillen. De aktiverar muskeln i iris som orsakar pupillens vidgande respons, vilket kallas för den parasympatetiska nervsystemets inhibition.

Detta kan användas inom oftalmologi för att underlätta ögonundersökningar och diagnostik av olika ögonåkommor. Pupillvidgande medel kan också användas inom vissa former av kirurgi, såsom kataraktkirurgi, för att underlätta operationen.

Exempel på pupillvidgande medel är atropin, tropikamid och fenylefrin. Det är viktigt att notera att användning av dessa medel kan leda till biverkningar som försämrad syn vid närsiktighet, ökat ljuskänslighet och ökat hjärtrytmsintervall. Därför bör de endast användas under medicinsk övervakning och efter specifik indikation.

Den bukenaorta (Aorta abdominalis) är den del av aortan som går från magen ner till benen. Den kan anatomiskt delas in i tre delar:

1. Den uppra delen, även kallad den suprarenala aortan, som ligger ovanför njurarna och förser dem med blod.
2. Den mellersta delen, även kallad den renala aortan, som går mellan njurarna och ger blod till dem.
3. Den nedre delen, även kallad den infrarenala aortan, som ligger under njurarna och förser buken och benen med blod.

Bukenaorta kan drabbas av olika sjukdomar såsom ateroskleros, aneurysm (utbulning i väggen) eller dissection (skiljande av de inre lagren).

En 'Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna', även känd som ett Cholangiogram, är en radiologisk undersökning där ett kontrastmedel införs i gallgångarna för att göra dem synliga på röntgenbilder. Detta gör att läkaren kan se om det finns några avvikelser eller skador i gallgångarna, som exempelvis stenar, cystor, inflammationer eller tumörer.

Under undersökningen får patienten ligga stilla på en röntgenstol medan en tunn slang leds genom munnen och ned i matstrupen till gallgångarna. Kontrastmedlet injiceras sedan genom slangen, vilket leder till att gallgångarna fylls med kontrastmedlet och blir synliga på röntgenbilderna.

Det är viktigt att patienten informerar läkaren om alla allvarliga sjukdomar, allergier eller mediciner som han eller hon tar, eftersom det kan påverka valet av kontrastmedel och hur undersökningen utförs.

Fostrets sjukdomar, även kända som congenitala anomalier eller birth defects, är avvikelser eller strukturella eller funktionella fel hos ett barn som föds. Dessa avvikelser kan vara medfödda, vilket betyder att de uppstår under fostertiden, vanligtvis på grund av genetiska faktorer, infektioner, exponering för skadliga miljöfaktorer eller kombinationen av dessa. Fostrets sjukdomar kan vara milda och lätta att behandla, eller så allvarliga att de kan hota barnets överlevnad eller livslängd. De kan påverka alla delar av kroppen och kan variera från hjärtsjukdomar, neurologiska störningar, missbildningar av skelettet till sensoriska problem som syn- och hörselnedsättningar.

Den nedre esofagussfinktern (latin: Sphincter oesophageus inferior) är en muskelring som kontrollerar öppning och stängning av matstrupen (esofagus) in i magsäcken. Det är den sista delen av esofagus innan den går över i magsäcken. När vi sväljer stänger sfinkterns muskler samman sig för att förhindra att maginnehållet strömmar tillbaka in i matstrupen, och öppnar sig igen när vi tuggar klart maten och den är redo att gå vidare ner i magsäcken.

Kolonpseudoobstruktion är ett medicinskt tillstånd där kolons muskulatur (tarmens muskler) drabbas av en funktionell störning, vilket leder till att tarminnehållet inte kan transporteras fram genom tarmen på ett normalt sätt. Detta orsakar symtom som påminner om en mekanisk obstruktion (mekaniskt stopp) i tarmen, men utan att det finns någon fysisk eller anatomisk orsak till detta.

Tillståndet kan uppstå till följd av olika sjukdomar eller läkemedel som påverkar tarmsystemet, samt hos äldre personer och personer med neurologiska sjukdomar. Symptomen inkluderar krampaktiga smärtor i buken, upprepad illamående, kräkningar, förstoppning och påblåsthet av tarmen. Diagnosen ställs vanligen genom undersökningar som röntgen, kolonoskopi eller CT-scan. Behandlingen kan bestå av mag-tarms liquidus, avslag av eventuella utlösande läkemedel och ibland även behandling med intravenöst antibiotika och muskelavslappnande medel. I vissa fall kan operation vara aktuellt om patienten inte svarar på den konservativa behandlingen eller om komplikationer uppstår, såsom perforation av tarmen.

Hyperemia är ett medicinskt begrepp som refererar till ett ökat blodflöde i en viss del av kroppen eller i en organs vasculatur. Det kan vara primärt eller sekundärt till olika sjukdomstillstånd eller fysiologiska processer.

Primär hyperemia orsakas av aktiv dilation av kapillärerna och är ofta ett resultat av lokala kroppsliga reaktioner på irritation, inflammation eller ökad syrebehov i en viss del av kroppen.

Sekundär hyperemia orsakas istället av en allmän ökning av blodtrycket i kroppens blodkärl, till exempel vid fysisk aktivitet eller emotionell stress. Det kan också vara ett resultat av patologiska tillstånd som hjärtsvikt, lungemboli eller andra sjukdomar som påverkar cirkulationssystemet.

Hyperemia kan vara antingen aktiv eller passiv. Aktiv hyperemia orsakas av aktiv kontraktion av musklerna i kärlväggarna, medan passiv hyperemia orsakas av en ökad tryckgradient över kärlväggen.

Mitralklaffinsufficiens (MI) är en hjärtsjukdom där mitralklaffen, som sitter mellan två av hjärtats kammare (vänster förmak och vänster kammar), inte stänger tätt under slaget. Detta gör att blod flödar tillbaka in i vänstra förmak istället för att pumpas fram till kroppen, vilket kan leda till ökad tryck i lungorna och symtom som andnöd, trötthet och benödem. MI kan vara lindrig eller allvarlig och behandlingen beror på sjukdomens svårighetsgrad.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Tropicamid är ett läkemedel som tillhör gruppen parasympatikolytika och används främst som mydriatikum (pupillvidgande medel) under ögonundersökningar. Det fungerar genom att blockera muskarinreceptorerna i irismuskeln, vilket orsakar en relaxering av muskeln och därmed pupillvidgning. Tropicamid har också en viss verkan som cycloplegikum (cylinderefraktionshämmare), vilket gör att det kan användas för att uppmäta ögonens brytningsvärde.

Vanliga biverkningar av tropicamid inkluderar lokal irritation i ögat, rödhet och tårflöde. I sällsynta fall kan det även orsaka systemiska biverkningar som torrhet i munnen, förstoppning, yrsel, illamående och ökad hjärtfrekvens.

"Cysto" är en prefix som kommer från det grekiska ordet "kystis", vilket betyder "blåsa" eller "säck". I medicinskt språkbetydelsen av "cysto" refererar till en formation som liknar en liten blåsa eller säck.

En cysta är en sluten, encapsulerad struktur som innehåller en vätska, luft eller halvfast substans. Cystor kan förekomma i olika kroppsdelar och kan vara av olika orsaker, till exempel cancersjukdomar, infektioner, genetiska störningar eller trauma. De flesta cystor är ofarliga men kan ibland orsaka symtom som smärta, svullnad eller funktionsnedsättning beroende på deras storlek och plats i kroppen.

Exempelvis kan en "ovariumscysta" vara en cysta som bildas i äggstocken, medan en "renalcysta" är en cysta som förekommer i njuren.

En hjärtkammare är en muskelartad flik som delar övre och undre halvorna (ventriklarna) av hjärtat. Det finns två hjärtkamrar i människohjärtat: höger och vänster hjärtkammare. Deras främsta funktion är att kontrollera flödet av blod till och från hjärtat genom att öppnas och stängs under varje hjärtslag.

Höger hjärtkammare pumpar normalt sett syrefattigt blod till lungorna för att fyllas på med syre, medan vänster hjärtkammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. När hjärtkamrarna stängs bildas slagkraftiga kontraktioner som pumpar blodet genom blodkärlen och förser oss med den syre- och näringsrika blodflöde vi behöver för att överleva.

En kirurgisk anastomose är en sammanbindning mellan två hålrum, som skapas genom att två luktartade ytor (slemhinnor) sys eller fästes ihop. Det kan exempelvis vara en förbindelse mellan två rörformiga strukturer, till exempel två tarmar, två blodkärl eller två luftvägar. Anastomosen skapas ofta under kirurgiska ingrepp, exempelvis när en del av en struktur tas bort och de kvarvarande ändarna måste sammanfogas för att återställa funktionen hos organet.

Hemodynamik är ett medicinskt begrepp som refererar till den gren av fysiologin som handlar om blodflödesförhållanden i kroppen. Det inkluderar studiet av hur hjärtat genererar tryck och flöde, hur blodet cirkulerar genom kroppens vasculära system, och hur olika faktorer påverkar dessa processer.

Här är några viktiga aspekter av hemodynamiken:

1. Hjärtfunktion: Det centrala konceptet inom hemodynamik är hjärtats pumpfunktion, som genererar tryck och flöde i blodomloppet. Hjärtat består av två separata kamrar - vänster och höger hjärtkammare - som arbetar tillsammans för att pumpa blod runt kroppen.

2. Blodtryck: Det tryck som skapas av hjärtat när det pumpar ut blod i de stora kärlen kallas systoliskt tryck, medan det tryck som finns kvar när hjärtat vilar mellan varven kallas diastoliskt tryck. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg (millimeter kvicksilver) och är en viktig indikator på hälsan.

3. Blodflöde: Det volym av blod som pumpas genom kroppen per tidsenhet kallas för blodflödet, och mäts vanligtvis i liter per minut (L/min). Blodflödet beror på hjärtats pumpfunktion, det totala vaskulära motståndet och den centrala venerna kompliancen.

4. Vaskulär resistans: Det totala motståndet som motsätts blodflödet i kroppens vasculära system kallas för vaskulär resistans, och beror på det inre diameter och längden av de små och stora kärlen.

5. Kompensatoriska mekanismer: När hjärtats pumpfunktion minskar eller när vaskulär resistansen ökar kan kompensatoriska mekanismer aktiveras för att upprätthålla ett acceptabelt blodflöde och tryck. Dessa mekanismer inkluderar ökat sympatiska nervsystems aktivitet, ökad renin-angiotensin-aldosteron-systemaktivitet och ökad vasopressinutsöndring.

6. Hjärt-kärlsjukdomar: Vissa sjukdomar kan påverka hjärtats pumpfunktion, vaskulär resistans eller båda, vilket kan leda till försämrad blodflöde och höjd blodtryck. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar ateroskleros, hypertension, hjärtsvikt och kardiomyopati.

I slutändan är förståelsen av hur hjärtat och kärlen fungerar viktigt för att kunna förstå hur olika sjukdomar påverkar dessa system och hur de kan behandlas effektivt.

"Kroppspulsåder" (koronarartärer) är de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Det finns två huvudsakliga koronarartärer: den vänstra och den högra. Den vänstra koronarartären delar sig vanligtvis i en framgående gren, som förser blod till framsidan av vänster ventrikel (den kraftigaste pumpande kamrarna i hjärtat), och en bakre gren, som förser blod till baksidan av både höger och vänster ventrikel. Den högra koronarartären förser blod till höger ventrikel och delar sig ofta i två grenar: en som förser hjärtspetsen (apex) och en annan som förser det bakre delen av höger atrium.

Kroppspulsåder kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros), vilket kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

En analfissur är en smal, djup sår i analöppningen. Det orsakas vanligtvis av tryck eller skada under förstoppning eller svåra hostattacker. Andra orsaker kan vara inflammatorisk tarmsjukdom, diarré, ålder, graviditet och leverförändringar. Analfissurer kan vara smärtsamma, särskilt under avföringskastning, och kan orsaka blödning. De kan behandlas med läkemedel eller kirurgiskt ingrepp beroende på allvarlighetsgraden och varaktigheten av skadan.

Lungartär (latin: Arteria pulmonalis) är den stora artären som försörjer lungorna med syresatt blod från hjärtat. Den delar sig vanligen i två grenar, höger och vänster lungartär, som följer respektive lunga's bronkialgrenar och delar upp sig i flera mindre artärer som förser de olika lungaloben med blod. Lungartären är en av kroppens fem stora artärer och har en diameter på ungefär 2,5-3 cm hos en vuxen människa.

Den gemensamma gallgången (ductus choledochus) är en tunn tub som för bärer vätskan gallan från levern till tolvfingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningen. Gallgången är ungefär 7-10 cm lång och bildas genom sammanflödet av flera mindre gallgångar från leverns olika segment. Gallan innehåller bland annat ämnen som hjälper till att bryta ned fett i kroppen, såsom gallasyra och kolesterol.

La definición médica de "cuello uterino" (equivalente al término en inglés "cervix") es el área inferior y más estrecha de la matriz o útero que se extiende hacia la vagina. El cuello uterino tiene dos partes principales: el endocérvix, que está cubierto por mucosa y se conecta al interior del útero, y el exocérvix, que es la parte más externa y está revestida por epitelio escamoso estratificado.

El cuello uterino desempeña un papel importante en la reproducción femenina, ya que permite el paso del esperma hacia el útero durante la ovulación y el ascenso de los espermatozoides hasta el óvulo para la fertilización. Además, después de la fecundación, el cuello uterino se suaviza y dilata gradualmente para permitir el paso del feto a través del canal del parto durante el parto.

El cuello uterino también es un sitio común de infección y enfermedad, como la displasia cervical y el cáncer de cuello uterino. Por lo tanto, se recomienda a las mujeres que se realicen pruebas regulares de detección del VPH y del Papanicolaou para detectar cambios precancerosos en el cuello uterino y prevenir la aparición de cáncer.

Ballongvidgning av ett kärl (engelska: balloon angioplasty) är en typ av medicinsk procedur där en smal kärl, oftast i hjärtat eller i de lägre extremiteterna, vidgas med hjälp av en liten ballong. Proceduren utförs vanligtvis under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs in i kroppen genom en artär i benet eller handen.

När katetern når det trånga kärlet, inflateras ballongen och pressar plack eller annan vävnad som orsakar trängsel mot kärlväggarna bort. Detta ökar blodflödet genom kärlet och förbättrar symtomen hos patienten. I vissa fall kan en stent, ett rörformat nätverk av metalltrådar, placeras i kärlet för att hålla det vidgat efter ballongvidgningen.

Ballongvidgning av kärl används ofta som behandling för koronarvasömscleros (förträngning av hjärtats kranskärl) och perifera artärsjukdom (förträngning av blodkärlen i extremiteterna).

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

"Mitralklappen" er en hjerteklappe som ligger mellom venstre overhus (latin: atrium) og venstre underhus (latin: ventriculus) i hjertet. Mitralklappen består av to pløyformede klapper, kaldt anteirerriske og posterieore mitralaklarappene, som åpner og lukker for å regulere blodfluksen mellom de to hjerteslekta. Mitralklappen er den vanligste klappen som påvirkes av hjerteklappesykdommer, såsom mitraliske stenose eller insufficiens.

En hjärtmuskel (eller miokard) är ett speciellt slag av muskelvävnad som utgör väggarna till hjärtat. Det består av muskelceller som är specialiserade för att kontrahera koordinerat och pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskeln har förmågan att kontrahera oavbrutet under hela livet, och den drivs av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem. Denna koordinerade kontraktion är viktig för att hjärtat ska fungera effektivt och pumpa blod till alla delar av kroppen.

'Njurbäcken' (renal pelvis en engelska) är den centrala, expanderande delen av urinvägssystemet i njuren där urinen samlas innan den transporteras till urinblåsan. Det är en slags trattformad struktur som har formen av en bägare och leder urinen från de två njurarnas funktionella enheter, de små nieren (nefron), till uretärerna och sedan till urinblåsan. Njurbäckens väggar är gjorda av muskulatur som hjälper till att transportera urinen genom peristaltiska rörelser.

'Pupill' är den cirkulära, svarta öppningen i regnbågshinnan (iris) i ett mänskligt eller djurs öga som regulerar mängden ljus som kommer in i ögat. Pupillens storlek varierar beroende på ljusförhållanden och kan kontrahera (bli mindre) under starkt ljus och dilatera (bli större) under svagt ljus. Även vissa medicinska tillstånd, droger och emotionella reaktioner kan påverka pupillens storlek och respons på ljus.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv diagnostisk teknik som använder sig av högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling. Denna typ av undersökning kallas också sonografi och är en vanlig metod under graviditeten för att övervaka fostrets tillväxt, position och hälsa.

Under en ultraljudsundersökning av fostret använder en utbildad sonograf ledare en slät, smidig, platt yta, som kallas transducer, för att skicka ljudvågor genom moderns buk. När ljudvågorna träffar fostret reflekteras de tillbaka till transducern och omvandlas sedan till elektriska impulser, som skapar bilder på en skärm.

Det finns olika typer av ultraljudsundersökningar av fostret, beroende på när under graviditeten de utförs. De vanligaste typerna inkluderar:

1. Dateringsultraljud (cirka 8-12 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att fastställa fostrets ålder och förväntade födelsedatum, samt att kontrollera om det finns flera foster.
2. Detaljerad ultraljud (cirka 18-20 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att undersöka fostrets inre organ och strukturer, såsom hjärtat, hjärnan, levern, njurarna, magsäcken, lungorna, tarmarna, könsorganen och skelettet. Denna typ av ultraljud kan också upptäcka eventuella missbildningar eller abnormaliteter.
3. Tredimensionell (3D) och fyrdimensionell (4D) ultraljud (vanligtvis mellan 24 och 34 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att skapa en detaljerad bild av fostrets ansikte, kropp och rörelser. Dessa ultraljudstypers huvudsyfte är att ge föräldrar en möjlighet att se sin baby innan den föds, men de kan också användas för att undersöka fostrets hälsa och utveckling.

I allmänhet är ultraljudsundersökningar av fostret säkra och smärtfria, och de ger värdefull information om fostrets tillväxt, utveckling och hälsotillstånd. De kan också hjälpa läkare att identifiera eventuella problem eller risker under graviditeten och ge råd om behandlingar eller ytterligare undersökningar som kan behövas.

Den basilära artären (latin: arteria basilaris) är en hjärtartär som förser blod till hjärnbryggan och bakre delarna av hjärnan. Den bildas genom sammanflödet av två vertebrala artärer i nacken, och går sedan uppåt längs med ryggradens baksida (medulla oblongata) till hjärnbryggan där den delar sig och blir till de bakre cerebellära artärerna samt den kloakala artären.

Den basilära artären är en viktig artär eftersom den förser blod till viktiga strukturer i hjärnan, inklusive hjärnbryggan som är involverad i reguleringen av andningen och kardiovaskulära funktioner.

'Hjärtkammarförstoring, vänstersidig' (i medicinska sammanhangar ofta förkortat till LVH, Left Ventricular Hypertrophy) är en tillstånd där vänster kammare i hjärtat har blivit förstorad och/eller ökat i tjocklek. Detta kan ske som ett svar på högt blodtryck, hjärtsjukdomar eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Vänster kammare är den del av hjärtat som pumpar syresatt blod ut till kroppen. När detta rum blir för stor eller tjockare kan det leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blodet runt i kroppen, vilket kan orsaka symtom som andfåddhet, trötthet, bröstsmärta och i värsta fall hjärtklappning eller hjärtstopp.

Diagnosen ställs vanligen genom att använda sig av olika bilddiagnostiska metoder såsom echokardiografi (ultraljud av hjärtat), magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på underliggande orsaken till förstoringen och kan innebära mediciner, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

"Tjocktarmssjukdomar" (kolorektala sjukdomar) är en samlande benämning på olika sorters sjukdomar som drabbar tjocktarmen. Det kan handla om både funktionella störningar och strukturella skador i tarmens vägg eller de angränsande organen. Några exempel på tjocktarmssjukdomar är:

1. Koloncancer: en onkologisk sjukdom där cancerceller bildas i tjocktarmens slemhinna och kan sprida sig till andra kroppsdelar.
2. Crohns sjukdom: en autoimmun tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmen som helst, inklusive tjocktarmen.
3. Ulcerös kolit: en autoimmun tarmsjukdom som primärt drabbar tjocktarmen och dess slemhinna.
4. Divertikulit: en sjukdom där små utbuktningar (divertiklar) bildas i tjocktarmens vägg, vilket kan leda till inflammation eller infektion.
5. Irritabel tjocktarm: en funktionell tarmsjukdom som orsakas av störningar i tarmens muskulatur och nervsystem, vilket leder till smärta, flatulens och förstoppning.
6. Tjocktarmsobstruktion: en obstruktion eller blockering i tjocktarmen som kan orsakas av tumörer, inflammation, infektion eller andra strukturella skador.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man anar att man har någon form av tjocktarmssjukdom, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen betydligt.

'Fågelsjukdomar' är en samlingsbeteckning för de olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba fåglar. Det kan röra sig om bakteriella, virala, parasitära eller genetiska orsaker. Exempel på fågelsjukdomar inkluderar among others:

* Salmonellos - en bakterieinfektion som kan orsaka diarré, viktminskning och död hos fåglar.
* Newcastle disease - ett virussjukdom som kan orsaka andnöd, svullna ögon och neurologiska symtom hos fåglar.
* Psittacosis (parakocksfebr) - en bakterieinfektion som kan orsaka andnöd, hosta och feber hos människor som exponeras för infekterade fåglar.
* Giardiasis - en parasitinfektion som kan orsaka diarré och mag-tarmloppor hos fåglar.
* Aspergillos - en svampinfektion som kan orsaka andnöd, hosta och nekros av lungvävnaden hos fåglar.

Det är viktigt att notera att många fågelsjukdomar också kan överföras till människor och andra djur, så det är viktigt att ta försiktighetsmått när man hanterar sjuka eller infekterade fåglar.

"Biological factors" refer to the elements that pertain to biology or living organisms in the study of medicine. These factors encompass various aspects, including genetics, molecular and cellular processes, physiological functions, and anatomical structures. They play a crucial role in understanding the underlying mechanisms of diseases, health conditions, and individual responses to treatments. Examples of biological factors include genetic mutations, hormonal imbalances, immune system dysfunctions, and environmental exposures that impact health at a molecular or cellular level.

Acetylcholin (ACh) er ein neurotransmitter, det vil si en type signalstoff som overfører informasjon mellom nervesystemet og andre deler av kroppen. ACh er involvert i mange forskjellige funksjoner i kroppen, blant annet:

1. Muskelaktivitet: ACh er viktig for å aktivere skeletmuskler og hjerte musclesammenspilling. Når ein nervesignal kommer til en muskel, setter det av en reaksjon som frigir ACh fra nerveendingen (den delen av nerven som er nærmest muskelen). ACh binder seg deretter til reseptorer på muskelcellen og får muskelen til å kontraherast.

2. Kognisjon: ACh spiller en viktig rolle i kognisjon, inkludert opmerksomhet, hukommelse og læring. Det er involvert i flere aspekter av kognisjonen, blant annet å holde informasjon i arbeidshukommelsen og å skifte fokus mellom forskjellige oppgaver.

3. Sansning: ACh er involvert i visse typer sansing, som syn og hørsel. I øynene finnes det en type nerveceller som bruker ACh for å overføre informasjon fra øyet til hjernen.

4. Emosjon: ACh er også involvert i emosjonelle prosesser, blant annet frykt og vrede. Det kan påvirke humør og adferd ved å påvirkte hjerneområdene som er involvert i disse prosessene.

ACh binder seg til to hovedtyper av reseptorer: nicotinisk og muskarinisk. Nicotinske reseptorer finnes i muskler og nervesystemet, mens muskarinske reseptorer forekommer i hjernen og andre deler av kroppen. ACh-antagonister, som for eksempel kurare, blokerer nicotinistiske reseptorer og brukes som relaksanter for å løsne musklene under kirurgiske operasjoner. ACh-agonister, som for eksempel pilokarpin, aktiverer muskarinske reseptorer og brukes til å behandle grøn stær eller å stimulere svedkjertene for å redusere feber.

Kemiska brännskador orsakas när kroppen kommer i kontakt med kemikalier som kan skada huden, slemhinnor eller inre organ. Skadan beror på den specifika kemikalien och hur länge exponeringen varar. Vissa kemikalier orsakar direkt cellsdöd, medan andra kan orsaka irritation, allergiska reaktioner eller till och med cancer efter långvarig exponering.

Det finns tre huvudkategorier av kemikalier som kan orsaka kemiska brännskador:

1. Syror: Syror är kemikalier med ett pH-värde under 7. De reagerar med vattnet i kroppen och bildar salt och väte, en process som kan generera värme och ge upphov till brännskador.
2. Baser (alkalier): Baser eller alkalier har ett pH-värde över 7. De är ofta mer korrosiva än syror och kan penetrera djupare in i huden, vilket orsakar allvarligare skador.
3. Giftiga organiska ämnen: Dessa kemikalier inkluderar bland annat kolväten, eteriska oljor och klorerade kolväten. De kan orsaka irritation, allergiska reaktioner eller till och med cancer efter långvarig exponering.

Symptomen på en kemisk brännskada kan variera beroende på typen av kemikalier och graden av skadan. Symptomen kan inkludera rodnad, smärta, klåda, svullnad, blåsor eller nekros (död vävnad). I allvarliga fall kan brännskadan orsaka andningssvårigheter, yrsel, medvetslöshet eller till och med dödsfall.

Om du tror att du har utsatts för en kemisk brännskada behandlas skadan beroende på dess allvarlighet. Lättare fall kan behandlas genom att skölja området med vatten under 15 minuter och söka medicinsk hjälp. I allvarliga fall bör du omedelbart söka akutvård.

Luftrörssjukdomar, även kända som respiratoriska sjukdomar eller luftvägsjukdomar, är en övergripande term för en grupp medicinska tillstånd som drabbar luftvägarna i bröstkorgen. Detta inkluderar näsan, svalget, struphuvudet, luftrören och lungorna. Luftrörssjukdomar kan orsakas av en rad olika faktorer, såsom infektioner, allergi, irritanter, strukturella abnormaliteter eller cancer.

Exempel på luftrörssjukdomar inkluderar:

1. Förkylning (vanlig förkylning)
2. Influenza (gripp)
3. Bronkit (inflammation i de stora luftvägarna)
4. Astma (kramp i luftrören)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som inkluderar kronisk bronkit och emfysem
6. Lunginflammation (pneumoni)
7. Tuberkulos
8. Lungsarkoidos
9. Lungcancer
10. Allergisk rhinit (allergi i näsan)

Symptomen på luftrörssjukdomar kan variera beroende på vilket tillstånd det rör sig om, men de vanligaste symptomen inkluderar hosta, slemproduktion, bröstsmärta, andnöd, nässelutslag och feber. Behandlingen av luftrörssjukdomar beror på vilket tillstånd det rör sig om, men kan innefatta läkemedel, rehabilitering eller i vissa fall kirurgi.

'Endoskopi' er en medisinsk begrep som refererer til en metode der involverer at indsætte et smalt, fleksibelt tubelignende instrument, kaldet et endoskop, inde i kroppen for at undersøge eller behandle interne organer eller strukturer. Endoskopet har en lille kamera og lys på spidsen, der giver mulighed for at få billeder og video fra indersiden af kroppen viset på et monitor uden side.

Der findes forskellige typer endoskopi, alt efter hvilket område af kroppen der skal undersøges eller behandles. Nogle eksempler er:

* Gastroskopi (eller øsoscopi): Undersøgelse af mavesækken og de øvre dele af tarmen (spiserøret, mavesækken og tolvfingertarmen).
* Kolonoskopi: Undersøgelse af den nedre del af tarmen (colon) og endetarmen.
* Bronchoskopi: Undersøgelse af luftrørvejene og lungerne.
* Arthroskopi: Undersøgelse og behandling af leddene.
* Cystoskopi: Undersøgelse af urinblæren og urinrøret hos mænd.

Endoskopi anvendes ofte til at diagnosticere forskellige sygdomme, såsom tarmsygdomme, lungebetændelse, cancer, infektioner og andre lidelser. Den kan også anvendes til mindre operationer, som fjernelse af polypper eller andre abnorme væv, samt til at stoppe blødninger eller dræne væskeansamlinger.

Den mest vanliga betydelsen av "pulsådror" inom medicinen är de blodkärl som kan kännas eller ses pulsera i samband med hjärtats slag. Dessa pulsådror inkluderar ofta:

1. Karotispulsen: den stora artären i halsen som försörjer huvudet och halsen med syresatt blod.
2. Radialpulsen: den artären i handleden som försörjer armen med syresatt blod.
3. Femoralpulsen: den stora artären i låret som försörjer benet med syresatt blod.
4. Poplitealpulsen: den artären bakom knäskålen som försörjer underbenet med syresatt blod.
5. Dorsalis pedis pulsen: den artären på fotens utsida som försörjer foten med syresatt blod.

Pulseringarna i dessa pulsådror orsakas av hjärtats slag, som pressar blod genom kroppens artärer bort från hjärtat. Ju starkare pulsen är, desto mer blod pumpas ut från hjärtat vid varje slag. Ändå kan pulsens styrka och regularitet påverkas av olika faktorer, inklusive blodtryck, hjärtfrekvens, volymen av blod i kroppen och eventuella hinder i artärerna.

"Kärlmotstånd" (i engelska vanligtvis kallat "vascular resistance") är ett mått på den totala resistansen som blodkärlen ger upphov till när blod pumpas genom dem av hjärtat. Det beräknas vanligen genom att dividera det tryck som skapas över kärlen (mean arterial pressure, MAP) med flödet av blod som pumpas genom dem per tidsenhet (cardiac output, CO). Matematiskt kan det uttryckas som:

Kärlmotstånd = MAP / CO

Ett högre kärlmotstånd innebär att hjärtat behöver arbeta hårdare för att få blodet att cirkulera effektivt i kroppen, medan ett lägre kärlmotstånd betyder att hjärtat kan pumpa blodet mer effektivt. Faktorer som kan påverka kärlmotståndet inkluderar diameteren och elasticiteten hos de blodkärl som är inblandade, samt olika signalsubstanser som reglerar deras kontraktion och relaxering.

"Urinvägar" (latin: Viae urinariae) är ett samlingsbegrepp för de organ och strukturer i kroppen som transporterar urin från njurarna till yttre miljön. Det innefattar följande:

1. Njurarnas pelvis, urinledare (ureter), urinsäcken (urinblåsan) och urinröret (urethra).

Njurarna producerar urin som transporteras genom de smala rör som kallas urinledare till urinsäcken. När urinen fyller upp blåsan kommer det att kännas tryck, och vi upplever då en behov av att tömma vår blåsa genom att urinera via urinröret. Urinvägarna är viktiga för att hålla vår kropp i balans genom att reglera vattnets och ämnenas nivåer i kroppen.

Misoprostol är ett syntetiskt prostaglandin E1-analog med förmåga att stimulera kontraktioner i glatt muskulatur, särskilt i mag-tarmkanalen. Det används vanligen som medicinsk behandling för att förebygga och behandla ulcerationer i magsäcken och tolvfingertarmen, orsakade av icke-steroidella antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

Misoprostol kan också användas off-label för andra medicinska indikationer, såsom:

1. Inducering av abort under första trimestern: Misoprostol används ofta i kombination med mifepriston för att inducerat en säker och effektiv abort under de första 9 veckorna av graviditeten.
2. Behandling av missfall: Om en kvinnas cervix inte är tillräckligt öppen (cervixinsufficiens) under slutet av graviditeten, kan misoprostol användas för att mjukna livmoderhalsen och stimulera dess öppning.
3. Behandling av postpartumblödning: Misoprostol kan användas för att behandla allvarlig postpartumblödning genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket hjälper till att minska blodförlusten.
4. Behandling av menorragi (kraftiga och långvariga mensblödningar): Misoprostol kan användas för att behandla menorragi genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket hjälper till att minska blodförlusten under menscykeln.

Det är viktigt att notera att misoprostol inte bör användas under graviditet för andra ändamål än de som nämnts ovan, eftersom det kan orsaka missfall eller födelseförlamningar.

'Sjukdomar i gemensamma gallgången' refererar till patologiska tillstånd som drabbar gallgångarna, vilka är rörliga strukturer som transporterar gallflüssan från levern till tarmen. Gallgångarna inkluderar huvudsakligen den gemensamma gallgången (ductus choledochus), som är den största gallgången, och den lilla gallgången (ductus cysticus), som förbinder leverns gallblåsa med den gemensamma gallgången.

Sjukdomar i gemensamma gallgången kan vara orsakade av en rad olika patologiska tillstånd, inklusive:

1. Gallsten (Cholelithiasis): Bildning av stenar i gallgångarna eller gallblåsan som kan blockera gallgångarnas lumen och leda till smärta, illamående, och gulsot (icterus).
2. Gallgångsinflammation (Cholecystitis): En inflammation av gallblåsan eller den gemensamma gallgången som kan orsakas av en infektion eller irritation.
3. Gallgångskräksjuka (Cholangitis): En infektion och inflammation av gallgångarna, ofta orsakad av en bakterieinfektion.
4. Gallgångscancer (Cholangiocarcinom): En ovanlig form av cancer som utvecklas i gallgångarnas slemhinna.
5. Struma av gallgångarna (Adenomyomatosis): En benign (godartad) tillväxt av gallgångarnas muskulatur.
6. Gallgångskvarnarjuka (Choledochal cyst): En sällsynt medfödd missbildning där en del av den gemensamma gallgången är utvidgad och kan leda till infektion, inflammation eller cancer.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever symtom som kan tyda på någon av dessa sjukdomar i gallgångarna.

Nitrogen oxide (NO) är en samlingsbeteckning för en grupp gasformiga ämnen som innehåller kväve och syre. Det kan bildas naturligt i atmosfären genom åska och vulkanutbrott, men den största källan till nitrogen oxid är mänsklig aktivitet, särskilt förbränning av fossila bränslen som bensin och dieselolja. Nitrogen oxid kan också bildas i vissa industriella processer.

Nitrogen oxid är en luftförorening som kan ha negativa effekter på människors hälsa, särskilt andningsorganen. Det kan också bidra till att forma smog och acidregn. Långvarig exponering för höga nivåer av nitrogen oxid kan orsaka andningsbesvär, hosta, irritation i ögon, näsa och hals samt ökad risk för lunginfektioner. Barn, äldre och personer med redan existerande andningsproblem är särskilt känsliga för effekterna av nitrogen oxid.

Aortografi är en radiologisk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i aortan (den stora kroppspulsådern) för att få klarare bilder på detta område och de blodkärl som avgår från den. Detta görs vanligtvis med hjälp av en kateter placerad i ett blodkärl under fluoroskopi (en typ av röntgen).

Den bildserie som erhålls kallas för en aortografi och används bland annat för att undersöka eventuella skador, tumörer eller andra sjukdomar i aortan och de tillhörande blodkärlen.

Hysteroskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder en hysteroskop, ett slags tunn teleskop, för att titta in i livmodern genom slidans cervix (hals). Hysteroskopet är utrustat med en ljuskälla och ofta även en kamera som visar bilder på en skärm.

Denna metod används vanligen för att undersöka orsakerna till abnorma menscykler, blödningar efter menopaus, eller för att diagnostisera och behandla problem relaterade till livmodern som exempelvis myomer (livmoderskörtlar), polyper (svullnader i livmoderslemhinnan) eller äggledarkanaler.

Under en hysteroskopi kan även mindre kirurgiska ingrepp genomföras, till exempel avlägsnande av godartade tumörer eller polyper. Detta görs genom att man inför ett verktyg via samma tunnel som hysteroskopet använder sig av.

A dissection aneurysm, även känt som en "dissekerande aortaaneurysm", är ett medicinskt tillstånd där det uppstår en skada på den inre layern av aortan (den stora blodkärlen som löper från hjärtat). Skadan orsakar en rättslägen splittring i väggen på aortan, vilket gör att blodet kan tränga in och skilja de yttre lagren ifrån varandra. Detta kan leda till att aortan sväller upp och bildar ett aneurysm (en utbuktning i kärlen).

Dissekerande aortaaneurysmer är allvarliga tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, ofta kirurgi. Om de inte behandlas kan de leda till livshotande komplikationer, såsom blodproppar eller inre blödningar. Faktorer som ökar risken för att utveckla en dissekering aneurysm inkluderar hög ålder, högt blodtryck, rökning och genetiska faktorer.

"Brosta" är ett slanguttryck och har ingen medicinsk betydelse. Möjligen kan du ha förväxlat det med "bronkiell astma", som är en typ av astma orsakad av hyperreaktivitet i de små luftvägarna (bronkioler) i lungorna. Detta resulterar i andningssvårigheter när luftvägarna kontraheras och orsakar hosta, bröstsmärtor och andnöd.

Den korrekta medicinska termen för "brösta" som du sökte kanske är "bröstkorg", som i medicinska sammanhang refererar till den del av kroppen där hjärtat, lungorna och andra viktiga organ finns. Problemen med andning eller smärtor i bröstkorgen kan bero på en rad olika sjukdomar eller skador, som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsjukdomar eller muskelsmärtor.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

Trikuspidalklaffinsufficiens (TS) är en hjärtsjukdom där trikuspidalklaffen, som förbinder högerkammaren med höger förmak i hjärtat, inte sluter korrekt. Detta resulterar i att blod flödar baklänges in i höger förmak under varje hjärtslag, vilket kan leda till ökat tryck och volym i högerkammaren och eventuellt högerhjärtats kongestion. TS kan vara lindrigt eller allvarligt beroende på graden av insufficiens. Orsakerna till TS kan variera, men de vanligaste orsakerna är strukturella skador på klaffen som orsakas av endokardit, rheumatiska sjukdomar eller kongenitala hjärtfel. Andra orsaker kan inkludera högt blodtryck i lungorna (pulmonell hypertension) och myokardiella skador som kan vara relaterade till ålder, ischemisk hjärtsjukdom eller kardiomyopati. Symptomen på TS kan variera beroende på graden av insufficiens och kan inkludera andfåddhet, ödem, trötthet, synkope och buksmärtor. Behandlingen för TS beror på underliggande orsak och kan omfatta mediciner, kirurgi eller kateterbaserade procedurer.

I medicinska sammanhangen kan "vararbete" (engelska: "occupational therapy") definieras som en form av rehabilitering och behandling som hjälper människor att utveckla, förbättra och upprätthålla de färdigheter och förmågor de behöver för att kunna klara av vardagsaktiviteter och livets olika krav. Detta kan innefatta både kroppsliga och psykiska färdigheter, såsom finmotorik, koordination, perception, kognition, emotionell förståelse och sociala interaktioner.

Genom vararbete kan en person läras att hantera sina funktionsnedsättningar, skador eller sjukdomstillstånd på ett bättre sätt, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad livskvalitet och ökad självständighet. Behandlingen kan bestå av olika aktiviteter som är anpassade efter den enskilda individens behov och mål, exempelvis handarbete, träning av balans och koordination, användande av assistiva tekniker och redskap, samt arbete med sociala färdigheter och kognitiva funktioner.

Pulmonal Klaffinsufficiens (PAP) är ett tillstånd där pulmonalklaffen, som är belägen mellan höger kammare i hjärtat och lungartärerna, inte sluter korrekt under varje hjärtslag. Detta leder till en reversiv flöde av blod från lungorna tillbaka till hjärtat under systole (hjärtats slag).

Det finns olika grader av pulmonal klaffinsufficiens, och symptomen kan variera beroende på allvarlighetsgraden. I milda fall kan det inte finnas några symtom alls, medan allvarliga fall kan leda till högt blodtryck i lungorna (pulmonell hypertension), hjärtsvikt och andningssvårigheter.

Pulmonal klaffinsufficiens kan vara inneboende (konstriktiv) eller akvired (funktionell). Den konstriktiva formen beror på en strukturell skada till pulmonalklaffen, medan den funktionella formen orsakas av ett felaktigt fungerande hjärta.

Behandlingen för pulmonal klaffinsufficiens kan variera beroende på allvarlighetsgraden och orsaken till tillståndet. I milda fall kan det inte behövas någon behandling alls, medan allvarliga fall kan kräva mediciner, operationer eller andra ingrepp.

Magnetic Resonance Cholangiopancreatography (MRCP) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk undersökningsmetod som använder sig av kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade tredimensionella bilder av gallgångar och bukspottkörtelsystemet.

MRCP ger specifika bilder av gallgångarna, bukspottkörteln och angränsande vävnader, vilket gör att läkaren kan diagnostisera en rad olika sjukdomar och störningar i dessa områden. Denna typ av undersökning är speciellt användbar för att upptäcka gallstenar, inflammationer, cystor, tumörer eller andra abnormaliteter i gallgångarna och bukspottkörteln.

MRCP är en säker och smärtfritt procedur som inte använder joniserande strålning, till skillnad från röntgenundersökningar. Den kan vara speciellt användbar när andra bilddiagnostiska metoder har visat ospecifika resultat eller när patienten inte kan genomgå en invasivare undersökning som endoskopisk retrograd khinendoskopi (ERCP).

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Esofageal perforation är en medicinsk term som betyder att slemhinnan i matstrupen (esofagus) skadas så allvarligt att hål eller läckor uppstår. Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel trauma under en operationsförfarande, infektioner, sjukdomar som gastroesophageal reflux disease (GERD) eller åkommor som eosinofil esofagit. Symptomen på esofageal perforation kan inkludera plötslig och stark smärta i bröstet eller halsen, hosta, feber, svårigheter att svälja och illamående. Behandlingen avfhänger av orsaken till skadan och kan omfatta operation, antibiotika och icke-operativa metoder för att stänga läckan.

"Gallvägskirurgiska tekniker" refererar till de olika metoderna och procedurerna som används under gallblås- eller bilstasoperationer. Detta kan inkludera:

1. Laparoskopisk kirurgi: En minimal-invasiv teknik där små snitt görs i buken och en kamera och specialdesignade instrument används för att operera. Denna metod används ofta vid gallblåse removal (cholecystectomi).
2. Öppen kirurgi: En traditionell teknik där en större incision görs i buken för att direkt kunna se och operera på strukturerna. Denna metod används ofta när laparoskopisk kirurgi inte är möjlig eller lämplig.
3. Cholecystostomi: En procedur där en tunnel görs mellan gallblåsan och bukhinnan för att dränera gallflödet från gallblåsan, ofta använd som ett temporärt behandlingsalternativ vid akut gallblåseinflammation.
4. Gallstensframkallad common bile duct dilation (CBD): En procedur där en endoskopisk ultraljudsond används för att krossa gallstenar i gemensamma levergångarna och underlätta deras avlägsnande.
5. Choledochoskopi: En procedure där en flexibel, slank bilstas endoskop insätts genom bukhinnan eller via andra rutter för att undersöka och behandla strukturer i gallgångarna.
6. ERCP (Endoscopic retrograde cholangiopancreatography): En procedure där en flexibel, slank bilstas endoskop används för att diagnostisera och behandla problem med gallgångarna och/eller bukspottkörteln.
7. Laparotomi: Öppna kirurgiska ingrepp i gallvägar eller levern.
8. Cholecystektomi: Kirurgisk avlägsnande av gallblåsan, ofta utförs laparoskopiskt (minimalt invasivt).

"Gallvägsinflammation", även känd som "cholangit", är en medicinsk term som refererar till en inflammation i gallgångarna. Gallgångarna är små rör som transporterar gallflüssan från levern till tarmen. Denna inflammation kan orsakas av en infektion, ett blockage i gallgångarna eller andra sjukdomar som påverkar levern och gallan. Symptomen på gallvägsinflammation kan inkludera smärta i överkroppen, feber, gulsot (icterus), illamående och kräkningar. Behandlingen av gallvägsinflammation beror på orsaken till inflammationen och kan innebära antibiotika för infektioner, behandling för att öppna upp blockage i gallgångarna eller kirurgi om det finns en gallsten eller annan strukturell anledning till problemet.

'Vänsterkammardysfunktion' (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturella eller funktionella rubbningar i vänster kammare av hjärtat. Det kan orsakas av olika patologiska tillstånd, såsom kardiomyopati, ischemisk hjärtsjukdom, vaskulär skleros, kärlinflammation eller andra sjukdomar som påverkar hjärtmuskulaturen och/eller hjärtkärlen.

LVDF kan innebära en minskad pumpförmåga (systolisk dysfunktion) eller en försämrad förmåga att fyllas upp (diastolisk dysfunktion). I vissa fall kan båda aspekterna vara påverkade. Systolisk dysfunktion visar sig ofta i form av en minskad utéjektionsfraktion (EF), som är ett mått på hur stor del av blodvolymen som pumpas ut under varje hjärtslag. En EF under 50% anses generellt vara tecken på systolisk dysfunktion.

Diastolisk dysfunktion innebär att vänster kammare har försvårat tillflöde av blod under diastolen, vilket kan leda till en ökad ventrikulär preload och höjd intrakardial tryck. Detta kan vara orsaken till symtom som dyspni (andnöd), ben edem (vätskeansamling i benen) och trötthet.

I allmänhet används echokardiografi, kärlmagnetresonanstomografi (CMR) eller andra bilddiagnostiska metoder för att ställa diagnosen LVDF och bedöma dess svårighetsgrad. Behandlingen av LVDF beror på underliggande orsak och kan innefatta medicinsk behandling, livsstilsförändringar eller till och med kirurgiska ingrepp i vissa fall.

Magruptur är ett medicinskt tillstånd där det uppstår en tearing eller en rent av rivning (ruptur) i magmuskelväggen, vilket orsakar att magsäcken sticker ut genom öppningen (nertasering) och kan leda till att magsyra läcker in i bukhålan. Detta kan orsaka smärta, illamående, kräkningar och i värsta fall livshotande komplikationer som blodförgiftning (sepsis) om det inte behandlas akut. Magruptur kan vara relaterat till olika orsaker, exempelvis infektion, trauma eller långvarig ökad tryck i magsäcken.

'Frätande ämnen', även kända som korrosiva ämnen, är starkt reaktiva substance som kan orsaka skada på kontakt med levande vävnad eller material genom att förstöra eller korrodera dem. De kan vara i gas-, vätske- eller fast form och kan orsaka irritation, sveda, nekros (död celler) eller allvarligare skador beroende på styrkan och exponeringstiden. Exempel på frätande ämnen inkluderar koncentrerad saltsyra, kaliumnatriumhydroxid och flussgas. Det är viktigt att hantera dessa ämnen med försiktighet och använda skyddsutrustning för att undvika exponering.

Urinvägs sjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters medicinska tillstånd som drabbar urin systemet, inklusive nedre delen av urin tracten (blåsa och urinoir) samt övre delen av urin tracten (njurar och uretärer). Detta kan omfatta en bred skala av tillstånd, från infektioner och inflammation till strukturella abnormaliteter och cancersjukdomar. Några exempel på vanliga urinvägs sjukdomar inkluderar:

* Urinvägsinfektion (UTI): är en infektion som drabbar antingen nedre eller övre delarna av urin tracten. De flesta UTI:erna beror på bakterier, men de kan också orsakas av svampar eller jungfrulighet.
* Interstitiell cystit/blåsan irritation syndrom (IC/BPS): är en kronisk blåsan sjukdom som orsakar smärta, tryck och irritation i urin blåsan. IC/BPS kan vara mycket smärtsam och påverka patientens livskvalitet negativt.
* Nephrolitiasis: är när stenar bildas inuti njuren eller uretären. Stenarna kan orsaka smärta, blod i urinen och återkommande infektioner. I vissa fall kan de också blockera urin flödet och leda till allvarliga komplikationer som njurskada eller njursvikt.
* Urin tract cancer: är en ovanlig, men allvarlig sjukdom där cancertumörer bildas i urin tracten. De vanligaste typerna av urin tract cancer är njurens cellcancer och blås cancersjukdomar.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man anar att ha någon form av urin tract sjukdom, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen. Detta görs genom att sända ut ultraljudsvågor med hjälp av en handhållenhets, som kallas transducer, som placeras på ytan av kroppen över den del som ska undersökas. När ljudvågorna träffar gränssnittet mellan olika typer av vävnad reflekteras de tillbaka till transducern och konverteras till elektriska signaler, som sedan bearbetas för att producera en tvådimensionell bild.

Ultraljudsundersökningar används ofta för att undersöka graviditet, men de kan också användas för att utvärdera blodflöde, funktion och struktur hos hjärtat, levern, sköldkörteln, bukhinnan, binjurarna, prostata glanden, bröstet och andra delar av kroppen. De är säkra, smärtfria och billigare än många andra bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen och magnetresonanstomografi (MRT).

Hjärtförstoring, eller cardiomegali, är ett tillstånd där hjärtat har blivit utvidgat eller förstorat i storlek. Detta kan ses på röntgenbilder eller andra bildstudier som echokardiografi eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det finns olika orsaker till hjärtförstoring, inklusive hjärtsvikt, lunginflammation, genetiska faktorer och andra sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion. I vissa fall kan hjärtförstoring vara asymptomatisk, men i andra fall kan det orsaka symtom som andfåddhet, trötthet, yrsel eller bröstsmärta. Behandlingen av hjärtförstoring beror på underliggande orsaken och kan innebära mediciner, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.

Den vänstra hjärtkammaren (ventriculus sinister) är en muskelbihang i vänster sida av hjärtat som har till uppgift att pumpa syresatt blod ut i kroppen via aortan. Hjärtkammarfunktionen refererar till den effektiva pumpförmågan hos vänstra hjärtkammaren, det vill säga dess förmåga att fylla sig med blod och därefter kontrahera (sammandragas) för att pumla ut blodet under tryck i kroppens cirkulationssystem.

En nedsatt hjärtkammarfunktion i vänster hjärtkammare kan orsaka symptom som andfåddhet, trötthet, yrsel och benödem. Det kan vara ett tecken på olika former av hjärtsjukdomar, såsom hjärtklappning, hjärtinflammation eller hjärtvävnadsdegeneration. Diagnostiseringen av hjärtkammarfunktionen innefattar ofta användning av ultraljud (ekokardiografi), elektrokardiogram (ECG) och andra specialiserade tester för att bedöma hjärtats struktur och funktion.

En jejunostomi är en artificiell öppning (stoma) som skapas i tunntarmen, vanligen i jejunum delens mitt. Den används ofta för kort- eller långvarig enteral nutrition (när patienten inte kan äta via munnen), mediciner och dränering.

Jejunostomi kan placeras under operation eller med hjälp av endoskopi, beroende på patientens behov och läkares bedömning. Det finns olika typer av jejunostomier, men de flesta består av en yttre del som leds genom buken (extern stoma) och en inre del som leder till tunntarmen (intern stoma).

Det är viktigt att patienter med jejunostomi får rätt medicinsk behandling, undervisning och stöd för att hantera sin stoma korrekt och förebygga komplikationer som till exempel infektioner eller obstruktioner.

En artärbråck (Aortaaneurysm) är en utbulning eller svaghet i den stora blodkärlen som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod, aortan. Detta kan orsaka en ökning av diametern på aortan, vilket kan vara farligt eftersom det kan leda till att artären spricker eller reser sig. Artärbråck är oftast associerade med åldrande, rökning och har en starkare förekomst hos män än kvinnor. De flesta artärbråcken uppstår i bukhålan (abdominala aortaaneurysm), men de kan också uppstå i bröstkorgen (torakala aortaaneurysm). Symptomen på artärbråck kan variera, men de flesta är asymptomatiska tills de spricker eller reser sig. Då kan symptomen inkludera plötslig och stark smärta i magen, ryggen, bröstet eller extremiteterna, svimning, yrsel eller medvetslöshet. Behandlingen för artärbråck kan vara kirurgisk eller icke-kirurgisk beroende på storleken och placeringen av aneurysmat och patientens allmänna hälsotillstånd.

I medicinsk kontext, betyder "tryck" vanligtvis den kraft som verkar på en viss yta eller en fluidvolym. Det kan delas in i olika typer beroende på vilket sammanhang det används:

1. Blodtryck: Det kraft som utövas av blodet på väggarna i de blodkärl som försörjer kroppen med syre och näringsämnen. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter Quecksilbersøaka (mmHg) och består av två värden: systoliskt tryck (när hjärtat kontraherar) och diastoliskt tryck (när hjärtat utvidgas).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som finns inne i skallgropen, där hjärnan och cerebrospinalvätskan (CSF) befinner sig. ICP mäts vanligtvis med en kateter placerad inuti det intrakraniella utrymmet och används för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra sjukdomar som kan påverka hjärnan.
3. Vätskebalans: Trycket i olika kroppsvätskor, till exempel interstitielt vätska (vätska mellan cellerna) och cerebrospinalvätska. Förhöjt vätsketryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skada.
4. Andning: Trycket i luftvägarna under andningen, som påverkar luftflödet in och ut från lungorna. Det kan delas upp i positivt tryck (när luften trycks in i lungorna) och negativt tryck (när lungorna drar in luft).
5. Tryckulcus: En medicinsk procedur där en kateter placeras i en artär för att mäta blodtrycket kontinuerligt över tiden. Det används ofta under operationer eller vid intensivvård.

"Autonoma medel" är ett medicinskt begrepp som refererar till kroppens egna inneboende mekanismer och processer som reglerar och kontrollerar vissa kroppsliga funktioner utan medvetet ingripande eller styrning från det centrala nervsystemet. Detta inkluderar automatiska processer såsom hjärtslag, andning, och digestion. Autonoma medel styrs av det autonoma nervsystemet, som består av sympatiska och parasympatiska grenar som har motsatta effekter på kroppens funktioner för att hålla homeostas.

Medicinskt sett kan "kind" betyda olika saker beroende på kontext, men vanligtvis refererar det till en specifik sjukdom eller diagnos som en individ har. I vissa fall kan "kind" även användas för att beskriva en typ av symptom eller en grupp av liknande sjukdomar. Exempelvis kan man tala om olika typer av cancer, såsom "bröstcancer-typ" (brastkankers type) eller "leukemi-kind" (leukemitype). Det är viktigt att specificera vilken betydelse av "kind" som avses beroende på sammanhang.

Hjärtklaffsjukdomar är en benämning på medicinska tillstånd där hjärtklaffarna, valven som kontrollerar flödet av blod genom hjärtat, inte fungerar korrekt. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom slitage, infektioner, strukturella defekter eller sjukdomar som påverkar hjärtmuskulaturen.

Det finns två huvudtyper av hjärtklaffsjukdomar: stenos (förträngning) och insufficiens (regurgitation eller icke-slutna klaffar). Vid stenos är hjärtklaffen för trång, vilket gör att det blir svårare för blodet att passera genom den. Detta kan leda till högt tryck uppströms klaffen och sämre blodförsörjning till kroppen. Vid insufficiens är hjärtklaffen läckande, vilket gör att blodet kan läcka tillbaka genom den när hjärtat pumpar ut blodet. Detta kan leda till ökat volymbelastning på hjärtkammaren och sämre pumpfunktion över tid.

De fyra hjärtklaffarna som finns i människans hjärta är aortaklaffen, mitralisklaffen, pulmonalisklaffen och tricuspidalklaffen. Varje klaff kan drabbas av stenos eller insufficiens, och sjukdomarna kan vara medfötta eller utvecklas under livet. Behandlingen för hjärtklaffsjukdomar kan innebära mediciner, operationer eller kirurgiska ingrepp som ersätter eller reparerar klaffarna.

I'm sorry for any confusion, but "Kakaduor" is not a medical term or condition. It appears to refer to the Kakapo, which is a type of parrot native to New Zealand. The Kakapo is critically endangered, with only around 200 individuals remaining in the wild. They are known for their unique appearance and behaviors, including their round body shape, bright green feathers, and lack of flight ability. Is there something specific you would like to know about the Kakapo or a related topic? I'd be happy to help with that.

"Pikolinering" är ett begrepp inom neurologi och farmakologi som refererar till användning av ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen pikolinat, vanligtvis i kombination med en antihistamin. Pikolinat är en form av niacin (vitamin B3) och har visat sig ha vissa positiva effekter på sömnkvalitet och minskad trötthet under dagtime.

Pikoliner används ofta för att behandla primärt sömnsörja (insomnia) och andra sömnrelaterade störningar, såsom ökad trötthet på dagen och sömnlöshet. Dessutom kan pikolinering ha en viss effekt på minskad muskeltrötthet och förbättrad kognitiv funktion.

Det är viktigt att notera att det inte finns mycket forskning kring pikoliner, och de flesta studier som har utförts har haft små prövospersoner och begränsade studieperioder. Därför bör användningen av dessa läkemedel ske under kontroll av en legitimerad läkare eller sjukskötare, och patienten bör informeras om eventuella biverkningar och risker relaterade till deras användning.

Aortaabbauck i buken (abdominal aortic aneurysm (AAA)) är en utbulning (dilatation) på den del av aortan som går genom buken. Aneurysm betyder att ett blodkärls väggar blir svagare och börjar sticka ut, vilket kan leda till att kärlet brister eller spricker. Om detta händer i aortan kan det medföra livshotande inre blödningar. AAA är vanligast hos män över 65 år som röker eller har rökt, och de flesta av fallen är asymptomatiska (visar inga tecken på sjukdom). Risken för komplikationer ökar dock med större aortaabbaukar. Om en aortaabbauk upptäcks behandlas den vanligen genom kirurgi eller endovaskulär reparation (EVAR), där en stent placeras in i aortan för att stödja och stabilisera väggen.

"Gallgångar i levern" refererar till abnorma förbindelser (dvs. fistlar) mellan leverns inre struktur (hepatocyterna och dess kanaliculi) och gallgångarna. Dessa förbindelser orsakas vanligtvis av en skada eller sjukdom som påverkar levern, såsom cancer, inflammation eller trauma.

Gallgångarna i levern kan leda till att gallan (galla) läcker in i levervävnaden och orsaka skada, infektion och potentialen för malignt tillväxt. Detta tillstånd kallas ofta cholangiocellulär carcinom eller gallgroddcellscancer.

I vissa fall kan gallgångarna i levern vara asymptomatiska och upptäckas av en slump under en rutinundersökning eller vid en operation. I andra fall kan symptomen inkludera smärta i överkroppen, gulsot (icterus), mörk urin och ljusa avföring, förlorad aptit, viktminskning och trötthet.

Lymfkärlsutvidgning (lymphatic vessel dilation) är en medicinsk term som refererar till den fysiologiska processen där lymfkärlen expanderar eller utvidgas i diameter. Detta sker när det ökade trycket i lymfsystemet orsakas av en ökad produktion av lymfa eller på grund av obstruktion i avflödet av lymfa från området.

Lymfan är ett vit fluid som transporterar vita blodceller, proteiner och avfall tillbaka till cirkulationssystemet från vävnaderna i kroppen. När det uppstår en störning i det normala flödet av lymfa kan det leda till en påverkan på denna process och orsaka lymfkärlsutvidgning.

Detta fenomen kan ses vid olika patologiska tillstånd, såsom lymfödem, inflammation, infektion eller neoplasi (cancer). I vissa fall kan lymfkärlsutvidgning vara en normal fysiologisk respons på fysisk aktivitet eller förhöjt tryck i bröstkorgen under djup andning.

Gallvägssjukdomar (cholestatic liver diseases) är en grupp sjukdomar som karaktäriseras av störningar i gallans flöde genom leverns gallgångar, vilket leder till att gallan backuppar sig in i levern. Detta kan orsaka skada på levercellerna och leda till leverinflammation, fibros och eventuellt cirros. Gallvägssjukdomar kan ha många olika orsaker, till exempel gallsten, tumörer, autoimmuna sjukdomar eller infektioner. Symptomen på gallvägssjukdomar kan variera mycket, men de vanligaste är gulsot (icterus), magsmärtor, trötthet, viktminskning och förändrad leverfunktion. Behandlingen av gallvägssjukdomar beror på orsaken till sjukdomen och kan innebära mediciner, operationer eller annan typ av terapi.

Medicinskt kan 'magsäckssjukdomar' (gastrit) definieras som inflammation eller irritation i magsäcken. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektion med bakterien Helicobacter pylori, användning av vissa läkemedel, stress och konsumtion av alkohol eller rökning.

Magsäckssjukdomar kan leda till symptom som illamående, kräkningar, smärta i magen och minskad aptit. I vissa fall kan sjukdomen också öka risken för allvarliga komplikationer såsom magsår eller cancer i magsäcken.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av dessa symptom, särskilt om de är kroniska eller förvärras över tiden. En läkare kan diagnostisera magsäckssjukdomar genom att undersöka patientens symptom, historia och genomförandet av olika tester som blodprover, bakterieodlingar eller endoskopi.

Sjukdomen behandlas vanligen med läkemedel som reducerar magsyraproduktionen och dödar eventuell bakterieinfektion. I vissa fall kan operation vara nödvändig för att behandla allvarliga komplikationer såsom blödning eller perforering av magsäcken.

"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.

Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.

Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.

"Bronkografi" er en medisinsk terminologi som refererer til en undersøkelse av de underdele av luftveiene i lungene som kaller bronkene, ved hjelp av en bildegivende metode. En slik undersøkelse kan for eksempel være en bronkografi gjort ved hjelp av røntgen eller computed tomography (CT) skanning.

Under en bronkografi får pasienten vanligvis inn en kontraststoff som fyller ut luftveiene, noe som gjør at de blir synlige på bildeet. Dette kan hjelpe med å avdekke forskjellige tilstander som kan påvirke luftveiene, slik som infeksjoner, inflammasjon, tumorer eller andre abnormaliteter.

Det er viktig å nevne at terminologien kan variere mellom forskjellige land og spesialiseringer innen medisinen. I noen kontekster kan "bronkografi" referere til en spesiell type undersøkelse der en fleksibel tubing (bronkoskop) brukes for å se direkte inn i luftveiene, men det er mer vanlig at denne typen undersøkelse blir kalt "bronkoskopi".

Hjärtsvikt är ett samlingsbegrepp för olika former av hjärtfunktionsstörningar, som orsakas av att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det kan bero på skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtklaffarna eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Symptomen på hjärtsvikt kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem i ben och fötter, hosta och snabbt slagen hjärta. Behandlingen av hjärtsvikt kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp beroende på typen och svårighetsgraden av tillståndet.

Dopplerekokardiografi är en typ av echokardiografi (ultraljud av hjärtat) som används för att bedöma hjärtflödet och hjärtklaffarnas funktion. Den bygger på Doppler-effekten, uppkallad efter den österrikiske fysikern Christian Andreas Doppler, vilken innebär att frekvensen av en våg ändras när den reflekteras från ett föremål som rör sig i förhållande till källan.

I en dopplerekokardiografi används ultraljudsvågor för att mäta hastigheten och riktningen av blodflödet genom hjärtklaffarna och de stora hjärtslagen. Detta ger information om eventuella flödesstörningar, som exempelvis sjukdomar i klaffarna eller förträngningar i kärlen. Metoden är icke-invasiv och säker, och används ofta som en del av en standard echokardiografi.

Strålbensartären, även känd som koronarartären, är den artär som försörjer hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktig blod. Det finns vanligtvis två huvudsakliga strålbensartärer: den vänstra och den högra strålbensartären. Den vänstra strålbensartären delar sig ofta i två grenar, som förser den främre och bakre hälften av hjärtmuskulaturen med blod. Den högra strålbensartären förser den nedre delen av baksidan av hjärtmuskulaturen med blod. Ateroskleros kan leda till på narbensartärerna, vilket kan orsaka bröstsmärta eller andningssvårigheter och i värsta fall leda till ett hjärtinfarkt.

'Kranskärl' (koronararterier) refererar till de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Dessa ärarter går in i hjärtmuskeln från ytan och bildar ett slags 'krans' runt den, varav namnet 'kranskärl'. Det finns tre huvudsakliga kranskärl: högra koronararterien (RCAA), vänstra anterior descenderande koronararterien (LAD) och vänstra circumflex koronararterien (LCx). Dessa grenar sedan ut sig i ett stort antal mindre arterier för att säkerställa att alla delar av hjärtmuskulaturen får tillräckligt med syre och näringsriktad blod. Kranskärlen kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros) som kan leda till ischemiska händelser, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

Hepatopulmonärt syndrom (HPS) är ett sjukligt tillstånd som karaktäriseras av kombinationen av lungsymtom orsakade av intrapulmonära vasodilation och skada på levern. Det definieras ofta som triaden av:

1. Hepatisk dysfunktion, vanligtvis orsakad av svår levercirros
2. Intrapulmonärt shunt eller vasodilation, vilket leder till hypoxemi (sänkt syrehalt i blodet)
3. Samtidig påvisbar diffusionsoberoende lungödem

HPS är vanligt förekommande hos patienter med levercirros och kan leda till allvarliga andningssvårigheter och död om det inte behandlas. Behandlingen innefattar ofta läkemedel som förbättrar lungfunktionen, men levertransplantation är den enda kurativ behandlingen för HPS.

En tarmperforation är en hål eller en rent throughskärning i tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive tarminflammation, cancer, vissa mediciner och mag-tarmbakterien Clostridium difficile. Symptomen på en tarmperforation kan inkludera plötslig och stark buksmärta, feber, illamående och kräkningar. Behandlingen av en tarmperforation kan variera beroende på orsaken, men den kan omfatta antibiotika, hushållning av vätskor och kirurgi för att reparera eller ta bort den skadade tarmsläkten. I allvarliga fall kan en tarmperforation leda till livshotande komplikationer som sepsis och multipel organsvikt.

"Högerkammardysfunktion" (RVD, Right Ventricular Dysfunction) är ett medicinskt tillstånd där höger kammare i hjärtat inte pumpar blod effektivt. Detta kan leda till att blodet backuppas i lungorna och kan orsaka andningssvårigheter, ödem och andra komplikationer. RVD kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärtat, såsom lungemboli, högt blodtryck i lungornas artärer (pulmonell hypertension), kardiomyopati och ischemisk hjärtsjukdom. Symptomen på RVD kan variera från milda till allvarliga beroende på graden av dysfunktion. Behandlingen beror på orsaken till RVD, men kan innefatta mediciner för att öka pumpförmågan hos hjärtat och reducera belastningen på det, samt livsstilsförändringar som exempelvis att sluta röka. I vissa fall kan operation eller andra invasiva behandlingsmetoder vara aktuella.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

En gynekologisk undersökning är en rutinmässig medicinsk undersökning som utförs för att screena, diagnostisera och behandla sjukdomar eller tillstånd relaterade till kvinnans reproduktiva system. Det inkluderar ofta en kroppslig undersökning av bröst och bäckenområdet, samt möjligen en paptest för att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen som kan vara tecken på cancer eller för tidiga skeden av sjukdom. En gynekologisk undersökning kan också innebära en diskussion om kvinnans menstruationscykel, sexuell aktivitet och andra reproduktiva hälsoproblem. Det är viktigt att regelbundet besöka en gynekolog för att upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede och för att få råd om preventiva åtgärder som kan hjälpa till att förebygga framtida hälsoproblem.

Pylorusförträngning, även känd som pylorospasm eller hypertont pylorusmuskel, är ett tillstånd där musklerna i pylorus, den del av magen som leder över till tolvfingertarmen, kontraherar (kontraheras) starkt och förblir kontraherade. Detta orsakar en förträngning (närsträngning) som förhindrar eller stör mat och vätskor från att passera från magen till tolvfingertarmen.

Pylorusförträngning är vanligast hos spädbarn, särskilt under de första 2-12 veckorna efter födseln, och kallas då ofta "pylorisk stenos". Det kan dock också drabba vuxna, särskilt i samband med andra sjukdomar eller medicinska tillstånd som påverkar mag-tarmkanalen.

Symptomen på pylorusförträngning inkluderar kräkningar (vanligen utan sårbarhet), sväljningsbesvär, illamående och minskad aptit. Behandlingen kan vara mediciner som lindrar muskelspasmer eller i vissa fall kirurgi för att bredda pylorusöppningen.

Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube called a catheter is inserted into the blood vessels or heart. This procedure is typically performed to diagnose and treat various cardiovascular conditions such as:

1. Coronary artery disease (CAD): To evaluate the extent of blockages in the coronary arteries and determine if any revascularization procedures, like angioplasty or bypass surgery, are necessary.
2. Valvular heart disease: To assess the function and structure of heart valves and determine the need for surgical repair or replacement.
3. Cardiomyopathy: To evaluate the pumping ability of the heart and identify any underlying causes.
4. Congenital heart defects: To diagnose and plan treatment for structural abnormalities present at birth.
5. Blood clotting disorders: To assess blood flow in the heart and determine if there is a risk of blood clots forming.
6. High blood pressure in the lungs (pulmonary hypertension): To evaluate the cause and severity of the condition.

During cardiac catheterization, various measurements and tests can be performed, including:

1. Coronary angiography: A dye is injected into the coronary arteries to visualize any blockages or narrowing.
2. Left ventriculography: A dye is injected into the left ventricle (the heart's main pumping chamber) to assess its function and contractility.
3. Hemodynamic measurements: Pressures within the heart chambers and blood vessels are measured to evaluate cardiovascular function.
4. Electrophysiology studies: To diagnose and treat abnormal heart rhythms (arrhythmias).

Cardiac catheterization is usually performed under local anesthesia, with sedation to help the patient relax. The procedure typically takes 30 minutes to a few hours, depending on the complexity of the case. After the procedure, patients are monitored for several hours and may need to stay in the hospital overnight. Possible risks include bleeding, infection, damage to blood vessels or heart structures, and allergic reactions to the contrast dye used during the procedure.

Medfödda hjärtfel, även kända som congenitala hjärtsjukdomar, är abnormaliteter eller defekter i strukturen eller funktionen av hjärtat eller de stora blodkärlen som existerar vid födelsen. Dessa avvikelser kan variera från milda till allvarliga och kan påverka hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt genom kroppen. Medfödda hjärtfel kan orsakas av genetiska faktorer, infektioner under graviditeten, exponering för vissa läkemedel eller toxiner under graviditeten, eller kombinationer av dessa faktorer. Vissa medfödda hjärtfel kan behandlas med mediciner, kateterbaserade procedurer eller kirurgi, medan andra kan kräva livslång övervakning och behandling.

Ω-N-Metylarginin (OMT) är ett endogen (kroppseget) signalsubstans som påverkar blodflödet i kroppen. Det är en derivatprodukt av aminosyran arginin och produceras genom metylering av arginin av enzymet protein-arginin-metyltransferas 1 (PRMT-1).

OMT fungerar som en kompetitiv inhibitor för ett enzym som heter nitrik oxidsynthas (NOS), vilket är involverat i produktionen av kväveoxid (NO) i kroppen. NO är en signalsubstans som spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, neurotransmission och immunförsvar.

Genom att inhibera NOS kan OMT minska produktionen av NO och på så sätt påverka blodflödet och andra fysiologiska processer som regleras av NO. Förhöjda nivåer av OMT har visats vara associerade med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, njurssjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.

En galne bol (gallstone) är en fast, stelnad samling av substans som bildats inuti gallblåsan. Den består vanligtvis av kolesterol eller bilirubin, två ämnen som finns naturligt i gallan. Gallstenar kan vara mycket små (mindre än 3 millimeter i diameter) eller så stora som en golfboll. Många människor har en enda gallsten, medan andra kan ha flera.

Gallstenar bildas när substansen i gallan kristalliserar och blir till en fast massa. Detta kan hända om gallblåsan inte töms ofta eller om gallan innehåller för mycket kolesterol eller bilirubin. Vissa personer är mer benägna än andra att utveckla gallstenar, till exempel äldre kvinnor och personer med övervikt eller aderton.

De flesta människor som har gallstenar märker inte av det, eftersom de inte orsakar några symptom. Men om en gallsten blockerar någon av gallgångarna kan det leda till smärta, inflammation och andra komplikationer, såsom gulsot (icterus) eller akut bukinflammation (cholecystitis). I dessa fall behöver personen sannolikt få behandling, vanligtvis i form av kirurgi.

Hjärt-kärlkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under operationer och ingrepp på hjärtat och kärlen. Dessa tekniker utförs vanligtvis av speciellt utbildade kirurger inom området, hjärt-kärlkirurger.

Exempel på hjärt-kärlkirurgiska tekniker inkluderar:

1. Koronar bypass: En operation där en ny blodflödesväg skapas till ett hjärta som har förträngda eller skadade kärl (koronarartärer). Det kan göras med hjälp av en egen blodkärl från patienten eller med en syntetisk graft.
2. Aortakorrektur: En operation där defekter i aortan, den huvudsakliga artären som leder utblottat blod ifrån hjärtat, korrigeras. Det kan handla om att reparera eller ersätta en skadad aortavägg eller att reparera en aortaklaff som inte fungerar korrekt.
3. Hjärtklaffreparation eller -ersättning: En operation där en defekt eller skada i hjärtklaffarna (mitralisklaffen, tricuspidalklaffen, pulmonalisklaffen och aortaklaffen) korrigeras. Det kan göras genom att reparera den befintliga klaffen eller genom att ersätta den med en konstgjord klaff eller en klaff från ett djur eller människa.
4. Hjärttransplantation: En operation där ett skadat eller sjukligt hjärta ersätts med ett friskt och fungerande hjärta från en givare.
5. Ventrikulär assistansdevice (VAD) implantering: En operation där en mekanisk pump implanteras för att stödja hjärtats funktion, ofta vid svår hjärtsvikt när andra behandlingar har misslyckats.
6. Endovaskulära procedurer: Minimalt invasiva procedurer som utförs genom små snitt i kroppen och innebär att katetrar placeras in i kärlen för att korrigera problem med hjärtklaffar, blodkärl eller andra strukturer i hjärtat.

Det är viktigt att notera att detta inte är en komplett lista över alla möjliga operationer och procedurer som utförs på hjärtat. Behandlingsalternativet beror på patientens specifika tillstånd, allvarlighetsgrad och andra faktorer.

Duodenal stenosis refers to a narrowing or stricture of the duodenum, which is the first part of the small intestine. This condition can be congenital or acquired and can lead to various symptoms such as abdominal pain, vomiting, and difficulty with digestion. The narrowing can be caused by various factors including scar tissue from inflammation or injury, tumors, or structural abnormalities present at birth. Treatment options depend on the underlying cause and severity of the stenosis and may include endoscopic dilation, surgery, or medication.

Urografi är ett medicinskt undersökningsförfarande som används för att undersöka urinvägarna, det vill säga njurarna, urinledare och urinarytblandningsorganen. Den består av intravenös kontrastmedelsgivning följt av serier av röntgenbilder som tas för att studera hur kontrastmedlet passerar genom urinvägarna.

Det finns också en variant av urografi som kallas retrograde urografi, där kontrastmedlet införs direkt in i urinledaren via en tunn slang som leder in i urinblåsan under cystoskopi.

Urografi används ofta för att diagnostisera strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna, såsom njursjukdomar, tumörer, stenar och andra abnormaliteter.

Likvor är en klar, lysande vätska som cirkulerar i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och hjälper till att skydda dessa organ genom att absorbera stötar och skapa ett buffert mot tryckvariationer. Likvorshuntar är abnorma anatomiska förbindelser mellan likvorvätskan och blodomloppet eller annan kroppsvätska, vilket orsakar en onormalt hög flöde av likvor från centrala nervsystemet till andra delar av kroppen. Detta kan leda till ett underskott av likvor i hjärnan och ryggmärgen, vilket kan orsaka en rad symtom som exempelvis huvudvärk, yrsel, balansstörningar och i vissa fall neurologiska skador. Likvorshuntar kan vara inneboende eller uppstå till följd av skada eller sjukdom, till exempel hjärntumörer eller trauma. Behandlingen för likvorshuntar kan bestå av kirurgiska ingrepp, medicinsk behandling eller både och.

En hjärtinfarkt, även känd som myokardieffekt eller akut koronart syndrom (ACS), är ett medicinskt tillstånd som inträffar när blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) avbryts ornormalt. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i ett eller flera av de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Obstruktionen kan bero på en blodpropp (trombos) eller en kollapsad plack (aterom).

När blodflödet till hjärtmuskulaturen avbryts, får cellerna i det drabbade området inte tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt. Detta kan leda till celldöd (nekros) i hjärtmuskulaturen, vilket kan orsaka permanenta skador på hjärtat och öka risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtarytmier, hjärtsvikt och dödsfall.

Symptomen på en hjärtinfarkt kan variera, men de vanligaste symptomen är smärta eller obehag i bröstet, som kan stråla ut till armarna, axlarna, ryggen, magen eller halsen. Andra symtom kan inkludera andnöd, yrsel, svimning, svettningar, illamående och kräkningar. I vissa fall kan en person inte uppleva några symptom alls, vilket kallas tyst hjärtinfarkt.

Behandlingen för en hjärtinfarkt inkluderar akut medicinsk behandling som kan omfatta trombolytika (att lösa upp blodproppen), blodflödessänkande läkemedel, smärtlindring och syreterapi. Långsiktig behandling kan inkludera livstilsförändringar som rökstopp, hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinsk behandling för att reducera risken för ytterligare hjärtsjukdom.

'Sinus aortae' er en del av hjertet og er definert som en muskelpose i venstre kammer (ventrikel) av hjertet. Den er lokisert mellom aortaens rot og den muskulære delen av aortaklappen. 'Sinus aortae' inneholder noen av de conducting slemhinnene som hjelper til å koordinere hjertets slag. Den er også en plassering for elektrisk aktivitet og kan være involvert i bestemte typer av hjerterhythmestørrelser, som f.eks. forkortede QT-intervaller.

'Sväljningssvårigheter' (dysphagia) är en medicinsk term som refererar till problem eller besvär med att svälja mat, dryck eller saliva. Det kan vara orsakat av olika faktorer såsom neurologiska sjukdomar, strukturella skador på svalgvägen, muskulära förändringar eller inflammation i svalget. Sväljningssvårigheter kan vara farliga eftersom de kan leda till missnöjesmat, dehydrering, undernäring och lunginflammation.

Cervixinkompetens, även känd som cervikal insufficiens eller svag cervix, är ett medicinskt tillstånd där livmoderhalsen (cervix) öppnar sig och börjar dilatera (bli bredare) före den normalt förväntade tiden under graviditeten. Detta kan leda till en förtidig födsel eller missfall. Cervixinkompetens är oftast relaterad till en förkortad cervix eller en cervix med skador, som kan orsakas av en tidigare operation på livmoderhalsen, trauma eller genetiska faktorer. Ibland kan det vara asymptomatisk och upptäckas först under en rutinundersökning. Behandlingen för cervixinkompetens kan innefatta prophylaktiska cerclage-operationer, bedrest eller medicinsk behandling med progesteron.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

En livmoderblöding, även kallat menstruation eller regel, är den periodiska blödningen som inträffar då livmodern rensar sig från det slutna befruktningshindret. Under en normal livmoderblöding kan blodflödet vara från 30 till 80 milliliter över en genomsnittlig cykel på fem till sju dagar. Blödningen kan ibland vara lite kraftigare under de första ett par dagarna, och det är också vanligt med någon form av smärta eller obehag i underlivet under tiden för blödingen. Livmoderblödningar kan dock variera mycket från person till person, både vad gäller mängden blod och de symtom som upplevs.

'Dränering' är ett medicinskt begrepp som refererar till metoder för att avlägsna överskottsvätska eller vätska som ansamlas i kroppen. Detta kan ske genom olika tekniker, beroende på var i kroppen dräneringen behövs. Några exempel är:

1. **Lymfdränering:** En metod för att avlägsna överskottsvätska och cellavfall från lymfsystemet, ofta använd vid edem eller efter operationer.
2. **Paracentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i bukhålan för att dränera överskottsvätska eller ascites (en ansamling av vätska i bukhålan).
3. **Thoracocentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i brösthålan för att dränera överskottsvätska eller luft som ansamlats i brösthålan (pneumothorax eller pleuravätska).
4. **Hjärtdränering:** En procedure där överskottsvätska avlägsnas från hjärtkammare eller perikardvätska (vätska runt hjärtat) under kontrollerade förhållanden, ofta vid akut hjärtsvikt eller trauma.

Det är viktigt att notera att dränering bör utföras av kvalificerad medicinsk personal och under övervakning för att undvika komplikationer som infektioner, skador på omgivande vävnader eller organ, eller allvarliga elektrolyt- eller blodvolymrubbningar.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Den medicinska definitieen av "Blodkärlsprotesimplantation" är när en konstgjord blodkärl (protes) implanteras eller placeras in i kroppen. Detta kan göras av olika anledningar, t.ex. för att ersätta ett naturligt blodkärl som är skadat, blockerat eller har försvagats. Protesen kan vara gjord av material som till exempel plast eller metall och finns i olika storlekar beroende på vilket område i kroppen den ska placeras.

Blodkärlsprotesimplantation utförs vanligen under en operation och kräver narkos. Efter operationen behöver patienten vanligen stanna på sjukhus för observation och rehabilitering. Det är viktigt att följa läkares instruktioner efter operationen för att undvika komplikationer som trombos, infektion eller andra allvarliga biverkningar.

En blodkärlsprotes, även känd som en artificiell blodkärl eller en vaskulär protes, är en konstgjord substitut till ett naturligt blodkärl. Den kan användas för att ersätta eller stödja blodkärl som är skadade, sjuka eller blockerade. Blodkärlsproteser kan vara gjorda av olika material, inklusive metall, plast och speciella tyger. De används ofta i kirurgiska ingrepp såsom hjärt-lungbypassoperationer, dialysaccessoperationer och i behandlingen av vaskulära sjukdomar som ateroskleros.

Hemorrojder är en vanlig medicinsk term som refererar till vaskulära strukturer i analslipten (den del av analöppningen där det kontinuerliga tarmepitelet slutar) och under denna. De kan vara interna, vilket betyder att de befinner sig inuti rektum (slutet på tjocktarmen), eller externa, vilket betyder att de befinner sig utanför analöppningen.

Hemorrojder uppstår när de blodkärl som förser analslipten med blod sväller och blir inflammerade. Detta kan orsaka en mängd symtom, såsom smärta, obehag, känsla av att fullt vara eller blödning under eller efter defekation.

Det är värt att notera att hemorrojder inte är livshotande, men de kan vara mycket obehagliga och leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt. Om du tror att du har hemorrojder rekommenderar vi starkt dig att söka medicinsk hjälp för en korrekt diagnos och behandling.

La definición médica de "os uteri" o "abertura uterina" se refiere al orificio por donde pasa el esperma durante la relación sexual y sale el flujo menstrual durante la menstruación. Se encuentra en la parte superior de la vagina y marca el límite entre ésta y el útero. También se le conoce como cuello uterino o cérvix.

Trikuspidalklaffen är en hjärtklaff som ligger mellan höger kammare och höger förmak i hjärtat. Den har tre flikar (trikuspidala betyder "tre spetsar") och reglerar blodflödet från höger förmak till höger kammare under varje hjärtslag. När hjärtat kontraherar, eller pumpar ut blod, stängs trikuspidalklaffen för att förhindra att blod flödar tillbaka in i höger förmak. När hjärtat slappnar av och fylls på med blod öppnas klaffen igen så att blod kan strömma in i höger kammare.

Läkemedelstillförsel under tungan, även känt som sublingual administration, är en metod för att ge orala mediciner där medicinen placeras under tungan istället för att sväljas eller sugas in via munhålan. Detta görs vanligtvis genom att placera ett tablett eller en droppe vätska under tungan, där det sedan absorberas direkt in i blodomloppet genom de sublinguala blodkärlen.

Denna metod används ofta för mediciner som behöver nå systemkretsloppet snabbt, eftersom sublingual absorption undviker förstapassagedsförstoringen i levern och kan ge en snabbare biodistribution jämfört med oral administration. Det är också en metod som kan användas för patienter som har svårt att svälja tabletter eller kapslar, eftersom sublinguala tablettor ofta är små och lätta att placera under tungan.

Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og kan føre til forringet hjertefunktion. Det kan skyldes genetiske, infektionsrelaterede eller andre skader på hjertets muskelceller.

Der findes flere typer kardiomyopati, herunder:

1. Dilatative kardiomyopati (DCM): Her er hjertet forstørret og pumpfunktionen nedsat, så det ikke kan pumpe blod effektivt rundt i kroppen. DCM kan være genetisk betinget eller opstå sekundært til andre sygdomme eller livsstilsfaktorer.
2. Hypertrofiske kardiomyopati (HCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv forstærket, hvilket gør det sværere at fylde og pumpe blodet korrekt. HCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
3. Restriktive kardiomyopati (RCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv stivnet, hvilket gør det sværere at udvide sig og fylde sig med blod. RCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
4. Arvelige kardiomyopatier: Nogle typer kardiomyopati skyldes arvemæssigt overførte genetiske mutationer, herunder DCM, HCM og RCM. Disse former for kardiomyopati kan have forskellige mønstre af arvelighed og forekomst.
5. Infektionsrelaterede kardiomyopatier: Nogle infektioner, såsom virusinfektioner, kan føre til kardiomyopati. I disse tilfælde er hjertet direkte påvirket af infektionen og kan resultere i en midlertidig eller permanent skade på hjertets muskelvæv.

Kardiomyopatier kan have forskellige symptomer, herunder træthed, åndenød, svimmelhed, hjertebanken og vandophold. Diagnosen af kardiomyopati stilles oftest ved hjælp af en kombination af fysiske undersøgelser, blodprøver, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi og magnetisk resonans (MRI). Behandlingen af kardiomyopati kan omfatte medicinsk behandling, livsstilsændringer, operation eller transplantation.

Intermediate-conductance calcium-activated potassium channels (IKCa) are a type of ion channel found in the membrane of certain cells. These channels are activated by increases in intracellular calcium concentrations and allow the flow of potassium ions out of the cell. The term "intermediate-conductance" refers to the fact that these channels have a higher conductance (or ability to allow the passage of ions) than other types of calcium-activated potassium channels, such as small-conductance (SKCa) or big-conductance (BKCa) channels. IKCa channels play a role in regulating cell excitability and have been implicated in various physiological processes, including the regulation of blood pressure and the immune response.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Gastropexy är ett kirurgiskt ingrepp där man fäster magsäcken (gaster) till bukmuskulaturen eller annan fast vävnad i bukhålan, för att förhindra att den roterar sig och orsakar en livshotande komplikation som kallas volvulus. Detta kan vara ett preventivt ingrepp eller behandling efter att en volvulus har inträffat. Gastropexi kan användas för att behandla gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) hos hundar genom att minska risken för återflöde av maginnehåll till matstrupen (esofagus).

"Ballongtilltäpning" är en medicinsk term som används för att beskriva ett tillvägagångssätt där en slags ballong, vanligen gjord av latex eller en annan elastisk material, används för att stänga av blödningar i kroppens blodkärl.

Under proceduren insertes en kateter (en smal, böjlig tub) in i blodkärlet och denna är fäst vid ballongen. När ballongen når rätt plats i blodkärlet expanderas den med luft eller vätska, vilket orsakar att ballongen trycks ut och täpper till blodkärlets öppning. På så sätt kan blödningen stängas av och behandlingen fortsätta.

Ballongtilltäpning används ofta i samband med vaskulära interventioner, såsom angioplasti eller stentimplantation, för att minska riskerna för blödningar under och efter proceduren. Det är en effektiv metod som kan reducera komplikationer och förbättra patientens prognos.

Aorta bråck (i bröstet) refererar till en medicinsk tillstånd där aortan, den största artär som förgrenar sig från hjärtat, utbuppar genom den muskulära väggen i det övre, bakre delen av bröstkorgen. Detta kallas även för en thorakal aorta aneurysm.

En aneurysm uppstår när en artärvägg blir svag och utbuppar, vilket kan leda till att den spricker eller börjar läcka. I fallet med en aorta aneurysm i bröstet kan det vara livshotande om den spricker eller läcker, eftersom det kan orsaka stor blödning in i bröstkorgen.

Symptomen på en aorta aneurysm i bröstet kan variera beroende på storleken och om det finns någon komplikation, såsom en läcka eller ett riss. Vissa personer med en liten aorta aneurysm kan inte ha några symptom alls, medan andra kan uppleva smärta i bröstet, ryggen eller sidan, hosta, andfåddhet eller svårigheter att svälja.

För att diagnostisera en aorta aneurysm i bröstet använder läkare vanligen avbildande undersökningsmetoder som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonansundersökning (MRI). Behandlingen kan bestå av mediciner för att sänka blodtrycket och hjärtats arbetsbelastning, samt kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortaväggen.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

'Blindtarmssjukdomar' refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen (cecum och ascending kolon), en del av tjocktarmen. Detta omfattar ofta:

1. Appendicitis: En inflammation i blindtarmsväggen, vanligtvis orsakad av en infektion eller obstruktion. De flesta fallen av appendicit är akuta och kräver snabb behandling för att förebygga komplikationer som blindtarmspåssjuka (peritonit) eller livshotande blodförgiftning (sepsis).

2. Divertikulit: En tillstånd där små, utbuktningar i tjocktarmens vägg, kända som divertiklar, blir inflammerade eller infekterade. Detta kan orsaka smärta, förstoppning och feber. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som abscessbildning, perforation eller blindtarmspåssjuka.

3. Neoplasmer: Både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer kan drabba blindtarmen. Dessa neoplasmer kan orsaka symtom som smärta, blod i avföringen eller förändringar i tarmfunktionen.

4. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmen som helst, inklusive blindtarmen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och innefatta diarré, buksmärta, trötthet och viktminskning.

5. Kolit: En allmän term för inflammation i tjocktarmen som kan ha olika orsaker, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar eller medicinska biverkningar. Kolit kan leda till symtom som diarré, buksmärta och feber.

Det är viktigt att söka vård om man upplever några av dessa symtom för en korrekt diagnos och behandling.

Halsartärer, även kända som carotisartärer, är de två stora artärerna som förser hjärnan med syre- och näringsriktad blodflöde. De håller på att dela sig från den gemensamma halspulsådern (kommunikationsartären) och går sedan upp till varsin sida av halsen, där de förgrenar sig till yttre och inre halsartärer som förser huvudet och hjärnan med blod. Förändringar eller skador på halsartärerna kan leda till allvarliga komplikationer som stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

'Hjärtförmak' är en medicinsk term som refererar till de två övre kammare i hjärtat, även kända som vänster och höger hjärtförmak. Deras funktion är att ta emot blodet från kroppens blodkärl och pumpar det vidare till de två nedre kammarna, kallade vänster och höger hjärtkammare.

Vänster hjärtförmak tar emot syresatt blod från lungorna och pumpar det sedan över till vänster hjärtkammare genom mitralisklaffen. Höger hjärtförmak tar emot utandat, syrefattigt blod från kroppen och pumpar det över till höger hjärtkammare genom tricuspidalklaffen.

Hjärtförmaken spelar en viktig roll i hjärtats funktion och kan påverkas av olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtmuskelsjukdom och blodproppar.

'Vakuumaspiration' är en medicinsk term som refererar till ett sjukvårdsförfarande där ett vakuum skapas för att tömma eller dränera en kroppsdel på excesfluid, blod eller vävnad. Detta förfarande används ofta inom gynekologi och obstetrik, där det kan användas för att avlägsna menstruationsblödningar, missfall eller cystor från livmodern eller äggstockarna.

Under proceduren introduceras en tunn, hålsydd tub in i kroppsdelen som ska dräneras. Sedan skapas ett undertryck (vakuum) med hjälp av en aspirationsapparat, vilket suger upp excesfluiden eller vävnaden genom tuben. Vakuumaspiration kan också användas inom andra medicinska specialiteter, till exempel för att dränera vätskor från huden eller muskler.

Det är värt att notera att vakuumaspiration också kan kallas för aspiration, men det är viktigt att inte förväxla det med en annan medicinsk procedure som kallas lungaspiration, vilket istället är en procedur där luft eller vätska tas bort från lungorna.

Duodenoskopi är en endoskopisk undersökningsmetod där man använder ett flexibelt, böjligt teleskop, duodenoskopet, för att undersöka tolvfingertarmen (duodenum) och papillan som leder in till gallgången och bukspottkörtelns utförsgång.

Duodenoskopet är ungefär 1 meter långt och har en diameter på cirka 1 cm. På den yttre spetsen finns det en liten kamera som sänder bilder till ett monitor, så läkaren kan se strukturerna inne i kroppen. Duodenoskopet har också verktyg som gör det möjligt att ta biopsier (små prov), avlägsna polypers och utföra andra terapeutiska procedurer.

Duodenoskopi används ofta för att undersöka symptom såsom magsmärtor, illamående, kräkningar, blod i avföringen eller för att diagnostisera och behandla sjukdomar som gallsten, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), pankreatit och cancer.

"Levergång, gemensam" refererar till en medicinsk term som används för att beskriva en abnormal rörelse eller positionering av levern i kroppen. Levern är normalt belägen under de nedre ryggkotorna och skyddas av revbenen och andra muskler. I vissa fall kan levern röra sig från sin normala position, vilket kan bero på olika medicinska tillstånd eller sjukdomar som påverkar leverns funktion eller stödjande strukturer.

Gemensam levergång kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive:

* Leversvullnad (hepatomegali) orsakad av sjukdomar som leverinflammation (hepatit), levercancer eller fettsjuklever (steatosis hepatis).
* Svällning eller skada på de muskler och bindväv som håller levern på plats, till exempel vid muskelskador, muskeldystrofi eller tumörer.
* Förändringar i intraabdominaltrycket, såsom vid svårare fall av ascites (fluidansamling i bukhålan) eller graviditet.
* Anatomiska variationer som förekommer hos vissa individer, till exempel en extra leverlob eller en förändrad placering av levern i kroppen.

Det är viktigt att undersöka orsaken till gemensam levergång, eftersom det kan vara ett tecken på underliggande sjukdomar som behandlas medicinskt. Behandlingen av gemensam levergång beror på den underliggande orsaken och kan innefatta mediciner, kirurgi eller andra terapeutiska metoder.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Loeys-Dietz Syndrome (LDS) er en ärftlig sjukdom som berör bindväv och blodkärl. Den orsakas av mutationer i generna TGFBR1 eller TGFBR2, vilka kodar för proteiner som spelar en viktig roll i signaltransduktionen av transforming growth factor β (TGF-β), ett protein som reglerar celldelning, celltillväxt och cell Differentiering.

LDS kännetecknas av olika symtom, däribland:

* Anomalier i huden, skelettet och ögonen (ofta associerade med syndromet Apert)
* Arterieanevrism och dissektion (förtida utvidgning och skada på blodkärl)
* Kardiovaskulära missbildningar, såsom mitralis- eller aortaklaffbrist
* Ökat risk för intracraniala blödningar (blödningar i hjärnan)
* Ökad känslighet för infektioner

LDS är en sällsynt sjukdom och berör ungefär 1 av 50 000 personer. Den kan vara svår att diagnostisera på grund av dess varierande symtom, men genetisk testing kan bekräfta diagnosen. Behandlingen inkluderar kirurgi för att reparera aneurysmer och dissektioner, samt medicinsk behandling för att kontrollera TGF-β-signaleringsvägen.

Hjärtklaffprotesimplantation är en medicinsk procedur där en konstgjord hjärtklaff placeras in i hjärtat för att ersätta en defekt eller skadad hjärtklaff. Detta görs vanligtvis för att behandla allvarliga hjärtsjukdomar som kan orsaka problem med hjärtfunktionen, syrgasbrist eller andra komplikationer.

Det finns två typer av konstgjorda hjärtklaffar som används i dessa procedurer: mekaniska och biologiska. Mekaniska klaffproteser är ofta långvarigare, men kan kräva livslång antikoagulantbehandling för att förebygga blodproppar. Biologiska klaffproteser har ofta en kortare livslängd än mekaniska klaffproteser, men de behöver inte kräva livslång antikoagulantbehandling.

Hjärtklaffprotesimplantation kan utföras som en öppen hjärtkirurgisk procedur eller med hjälp av minimalinvasiva tekniker, beroende på patientens allmänna hälsotillstånd och typen av hjärtsjukdom. Efter operationen kommer patienten att behöva vila och återhämta sig under en tid, och kan få följeslagande behandlingar som mediciner eller rehabilitering för att stödja hjärtfunktionen och förebygga komplikationer.

Tunica media är en del av en blodkärls vägg och består av glatt muskulatur och elastisk bindväv. Den ligger mellan den inre, tunica intima, och den yttre, tunica adventitia, som tillsammans utgör blodkärlets väggar. Tunica media ger blodkärlet styrka och flexibilitet, vilket möjliggör för blodkärlet att expandera och kontrahera i samband med hjärtats slag. Den glatta muskulaturen i tunica media kan också kontrollera blodflödet genom att justera kärlets diameter.

'Blodflöde i hjärnan' (cerebral blodflöde) refererar till den totala mängden syresatt blod som cirkulerar genom hjärnans blodkärl (artärer, kapillärer och vener) per tidsenhet. Det cerebrala blodflödet är avgörande för hjärnans funktion och överlevelse, eftersom hjärnan är beroende av ett ständigt tillförande av syre och näringsämnen från blodet.

Normalvärden för cerebralt blodflöde varierar mellan 45 och 55 milliliter per 100 gram hjärnvävnad per minut (ml/100g/min). Det kan mätas noninvasivt med tekniker som transkraniell dopplersonografi, magnetisk resonansangiografi (MRA) eller datoriserad tomografi (CTA), vilka ger information om storleken och formen på de stora hjärnartärerna samt blodflödeshastigheten i dem.

Förändringar i cerebralt blodflöde kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, som exempelvis stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), hypotension (låg blodtryck), hypertenision (högt blodtryck), arterioskleros (förträngning av artärerna) och skalltrauma. Dessa förändringar kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, synstörningar, svårigheter att tala eller andas, medvetandeförlust och i värsta fall död.

'Tarmkäxartärer' refererar till de två arterier som förser blod till tjocktarmen, nämligen de mellersta och yttre tarmslemhinnes artärerna (arteria mesenterica media och arteria mesenterica externa). Dessa artärer är grenar av den nedre aortabifurkationen. Arteria mesenterica media förser huvudsakligen tjocktarmen med blod, medan arteria mesenterica externa förser bland annat tunntarmen och delar av kolon med blod.

Hjärnartärer, även kända som cerebrala artärer, är blodkärl som förser hjärnan med syre och näringsämnen. Det finns fyra huvudsakliga hjärnartärer – de två halvdelarna av den inre halsartären (carotis interna) och de båda vertebrala artärerna – som sedan delar upp sig i mindre grenar för att nå olika delar av hjärnan. Hjärnartärernas funktion är att transportera syresatt blod till neuronerna (hjärnb cells) och ta bort koldioxid och andra avfallsprodukter från hjärnan.

Den medicinska termen "abortframkallande medel, icke-steroida" (Non-steroidal Abortifacient, NSAAF) refererar till en grupp av läkemedel som kan induceras abort under specifika omständigheter. Dessa medel fungerar genom att hämta prostaglandinsyntesen i moderkakan och/eller livmodern, vilket kan leda till avslappnande och kontraktioner av musklerna i livmodern och därmed utlösa en missfall.

Exempel på läkemedel som kan användas som abortframkallande medel, icke-steroida, innefattar:

* Misoprostol (Cytotec)
* Gemeprost (Cervidil)

Det är viktigt att notera att dessa läkemedel inte ska användas för självbehandling av abort utan bör endast användas under medicinsk övervakning och i enlighet med lagstiftningen i respektive land. Dessutom kan användandet av dessa läkemedel vara associerat med vissa risker och komplikationer, såsom allvarliga blödningar, infektioner och skador på livmodern eller äggstockarna.

Muskeltonus kan definieras som den naturliga, lätta spänningen eller trögheten som känns i en muskel när den rörs aktivt eller passivt. Det är den konstanta och ofrivilliga kontraktionen av skelettmuskulaturen som håller kroppen upprätt och möjliggör rörelser. Normal muskeltonus är viktig för att underlätta koordinerade rörelser och stödja kroppens balans. Förhöjd muskeltonus kan vara ett tecken på en neurologisk skada eller sjukdom, medan sänkt muskeltonus kan indikera muskelsvaghet eller annan patologi.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

"Kärlsammandragning" är ett medicinskt begrepp som refererar till konstriktionen (trångning) av blodkärlen, vilket orsakar en minskad blodflöde till de drabbade områdena i kroppen. Detta kan inträffa som ett resultat av olika faktorer, såsom sänkt väterhalt i blodet (hypovolemi), förändringar i nervsystemet eller påverkan från vissa läkemedel. Kärlsammandragning kan leda till symtom som yrsel, svimning, trötthet och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan det orsaka hjärtstopp eller stroke.

Oxytociska medel är läkemedel som påverkar hormonet oxytocin, som även kallas "kärlekshormon" eller "socialbindningshormon". Oxytocinet produceras naturligt i kroppen och har flera funktioner, bland annat stimulerar det fosterets utveckling, styr moderskärlets kontraktion under förlossning och främjar social bindning och empati.

Oxytociska medel används ofta i medicinska sammanhang för att inducera eller påskynda förlossning, behandla postpartumblödningar eller hjälpa till vid bröstföda. De kan också användas för att behandla certaina sjukdomstillstånd som social fobi och autism, även om detta fortfarande är under forskning.

Exempel på oxytociska medel inkluderar syntetiskt framställd oxytocin, såsom Pitocin och Syntocinon, som används via injektion eller infusion. Det är viktigt att notera att dessa medel ska endast användas under läkarövervakning på grund av potentiala biverkningar och komplikationer.

'Underarm' refererar till den regionen under armhålan i människokroppen. Det är också känt som axillan och denna region innehåller axillarlökarna, svettkörtlar, lymfknutor och cirkulationssystemet. Det är också en vanlig plats för att ta temperaturmätningar och provtagningar för diagnostiska tester.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

'Uretärhinder' är ett medicinskt begrepp som refererar till någon form av obstruktion eller förträngning i urinledaren (uretra), den tub som transporterar urin från urinblåsan och ut genom urinröret. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, inflammation, cystor, tumörer, stenar eller skador.

Uretärhinder kan vara akuta eller kroniska och kan leda till symptom som svårigheter att urinera, smärta under urinering, oförmåga att tömma blåsan fullständigt, urinvägsinfektioner och i allvarliga fall njurskada. Behandlingen beror på orsaken till hinderet men kan innefatta mediciner, sondplacerande eller kirurgi.

I en medicinsk kontext refererar ‘systole’ till den fas i hjärtats slagcykel då kamrarna (ventriklerna) kontraherar och pumpar ut blodet från hjärtat till kroppens olika organ och vävnader. Detta sker under en tryckökning i de stora artärerna, som kallas för blodtrycksystolen. Systolen följs av diastole, då kamrarna relaxerar och fylls på med blod igen.

Den äldre terminologin för muskler i analområdet inkluderade ett begrepp kallat "Oddi's sfinkter" eller "sfinktern i Oddi", uppkallad efter den italienske anatomist Luigirola Oddi (1844-1913). Termen refererar till en muskelring som kontrollerar avflödet från körtelarna i gallgången och bukspottkörteln.

I modern medicinsk terminologi har begreppet "Oddi's sfinkter" ersatts av "sfinktern i sammanflödet (convergenstenosen)" eller "sfinktern i Vater-Papilla", eftersom det är mer precist och beskriver den exakta anatomiska platsen för muskeln. Sfinktern i sammanflödet är en cirkulär muskel som omger den gemensamma utgången för gallgången och bukspottkörtelns utförsgång, där de mynnar ut i tolvfingertarmen (duodenum). Denna sfinkter reglerar avflödet av gallvätska och pankreassaft från körtelarna till tarmen.

I vardagligt tal kan man fortfarande möta begreppet "Oddi's sfinkter", men det är viktigt att vara medveten om att det i medicinsk kontext har ersatts av mer precisa termer.

Nitroprusside är ett snabbtverkande intravenöst blodtrycksmedel som används för att behandla akut högt blodtryck och hjärtödem. Det är en organisk sockerförening som innehåller kväve, syre, kol, väte och järn. Nitroprussid verkar genom att relaxera glatt muskulatur i artärväggarna, vilket orsakar vasodilatation (dilatering av blodkärlen) och minskar efterlasten på hjärtat.

Det är viktigt att notera att nitroprussid bör endast användas under kontinuerlig blodtrycksmonitorering och under övervakning av en läkare, eftersom det kan leda till en snabb och kraftig minskning av blodtrycket om det ges i för hög dos eller om det används för lång tid. Dessutom kan nitroprussid orsaka metabolitbildning som kan vara skadlig för nervsystemet vid långvarig användning.

Parotid diseases refer to a group of medical conditions that affect the parotid glands, which are the largest of the salivary glands and are located in front of each ear. These glands produce saliva that helps in digestion, lubrication, and protection of the mouth and throat.

Parotid diseases can be broadly classified into inflammatory, infectious, neoplastic (tumor-forming), and autoimmune disorders. Some common examples of parotid diseases include:

1. Parotid gland infection or swelling (acute and chronic)
2. Salivary gland stones or calculi
3. Salivary gland tumors, both benign and malignant
4. Parotid gland enlargement due to systemic diseases such as Sjogren's syndrome, diabetes, HIV/AIDS, and tuberculosis
5. Parotid gland inflammation due to autoimmune disorders such as Mikulicz's disease, Sjogren's syndrome, and lupus.

Symptoms of parotid diseases may include swelling, pain, dry mouth, difficulty swallowing, fever, and drainage of pus or fluid from the gland. Treatment depends on the underlying cause and may range from antibiotics, surgery, radiation therapy, chemotherapy, to supportive care such as hydration and massage.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

Toxisk megakolon är ett allvarligt tillstånd där tjocktarmen (kolon) har dilaterat (utvidgats) sig till ett ovanligt stort grad och blir filled av fekalmatter och gas. Denna utvidgning kan leda till skadan på tarmens vägg, vilket kan orsaka perforationer och infektion i bukhålan (peritonit). Toxisk megakolon är ofta associerat med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det kan också förekomma hos äldre patienter med svår konstipation eller efter en akut bukoperation.

Toxisk megakolon är ett medicinskt akut tillstånd som kräver omedelbar behandling, ofta innebärande intravenös antibiotikabehandling och kirurgisk intervention för att avlasta tarmen och undvika komplikationer som septisk chock eller multipel organs failure. Symptomen på toxiskt megakolon kan inkludera buksmärtor, opålitlighet i tarminnehållets rörelser (peristaltik), feber, tachykardi (snabb puls), låg blodtryck och förändringar i medvetandegraden.

Gallstenar är små, fasta avsättningar av kolesterol eller bilirubin som bildas i gallblåsan. De kan variera i storlek, från sandkornsstora till större än en golfboll. Gallstenar kan orsaka symptom som krampaktiska smärtor i överdelen av magen (gallblåsmor), illamående och kräkningar om de blockerar gallgångarna. Många personer med gallstenar har dock inga symptom alls. Faktorer som ökar risken för att utveckla gallstenar innefattar övervikt, äldre ålder, kvinnlig kön och vissa etniska bakgrunder. Behandlingen kan variera från smärtlindring och antibiotika till operation för att ta bort gallblåsan eller gallstenarna.

"Endoskopi, mag-tarm" refererer til en type med invasiv undersøgelse af mavesækken og tarmene. Denne procedur udføres ved at indføre et smalt, fleksibelt instrument, kaldet en endoskop, gennem munden og ned i fordøjelseskanalen. Endoskopet har en lille kamera og belysningsenhed monteret på endeen, der overfører billeder af de indvendige organer til en monitor, hvor lægen kan se strukturer og eventuelle skader eller sygdomme.

Endoskopi, mag-tarm, kaldes også for øvrigt for en gastroskopi eller en øso-gastro-duodenoskopi (OGD). Proceduren anvendes ofte til at diagnosticere og behandle forstyrrelser i fordøjelseskanalen, såsom gastritis, ulcus, gastroesofage refluxsygdom, blødninger eller infektioner. Under endoskopi kan lægen også udføre små operationer, som fjernelse af polypper eller indsprøjtning af medicin i de pågældende områder.

Patienten modtager normalt en let bedøvelse (sedation) under proceduren, så de ikke oplever smerte eller ubehag. Endoskopi, mag-tarm, anses for at være en sikker og effektiv metode til at undersøge forstyrrelser i fordøjelseskanalen.

Transesophageal Ekokardiografi (TEE) är en specifik typ av ekokardiografi, eller ultraljudsundersökning av hjärtat. TEE skiljer sig från den vanligare formen av ekokardiografi, transtorakal ekokardiografi (TTE), genom att sonden placeras i matstrupen istället för på bröstkorgen. Detta ger en mer direkt och klar bild av hjärtats strukturer, särskilt av baksidan av mitralisklaffsen och av det övre komplexet av lungartärerna. TEE används ofta under operationer eller invasiva procedurer för att övervaka hjärtfunktionen i realtid, samt för att diagnostisera olika former av strukturella hjärtsjukdomar som endokardit, klaffproblem och blodproppar i lungartärerna.

Högersidig hjärtkammarförstoring, eller "dilatatio cordis dexter" som det kallas på latin, är en medicinsk tillstånd där den högra hjärtkammaren har blivit utvidgad (dilaterad). Detta kan inträffa till följd av olika sjukdomar eller skador som ökar trycket i lungkretsloppet, såsom lungsjukdom, lungemboli eller högt blodtryck i lungorna (pulmonell hypertension).

När det högre trycket orsakas av en förträngning i utflödet från den högra hjärtkammaren till lungartärerna (pulmonalstenos), kallas tillståndet ofta "cor pulmonale". Det kan också vara ett tecken på allmän svaghet hos hjärtmuskulaturen, som i slutstadiet av hjärtsvikt.

En för stort utvidgad högerkammare kan leda till att den pumpar mindre effektivt och därmed orsaka symtom som andfåddhet, trötthet och ödem i benen. Diagnosen ställs vanligen med hjälp av echokardiografi eller andra bildgivande metoder såsom datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen beror på underliggande orsaken till högersidig hjärtkammarförstoring.

"Livmodersjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika typer av sjukdomar som drabbar livmodern, även känd som úterus. Detta kan inkludera strukturella, funktionella och hormonella störningar. Några exempel på livmodersjukdomar är:

1. Uterin fibrom: De är icke-cancerösa tumörer som växer i livmoderns muskelvävnad. Fibrom kan vara små och symptomfria, men större fibrom kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag eller svårigheter att bli gravid.

2. Endometrios: Det är en sjukdom där livmoderlinningen (endometriet) växer utanför livmodern, oftast på äggstockarna och/eller på livmoderslagen. Endometrios kan orsaka smärta, menstruationsrubbningar, svårigheter att bli gravid och infertilitet.

3. Adenomyos: Det är en sjukdom där livmoderlinningen invaderar muskelvävnaden i livmodern. Adenomyos kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag och buksmärtor.

4. Livmodercancer: Det är en ondartad sjukdom som uppstår när cancerceller växer i livmodern. Symptomen på livmodercancer kan inkludera blödning efter menopaus, smärta under samlag och ovanliga vaginala utflöden.

5. Polyper: Det är godartade vävnadsutväxter som växer i livmoderns slemhinna. Polyper kan vara små och symptomfria, men större polyper kan orsaka menstruationsrubbningar, blödning mellan menstruationerna och infertilitet.

6. Livmoderskraftlöshet: Det är en sjukdom där livmodern inte fungerar korrekt under graviditeten, vilket kan leda till missfall eller för tidig födsel.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av de ovanstående symptomen.

'Peliosis hepatis' är en sällsynt medicinsk tillstånd där blodfyllnade cystor (små säckar) bildas i levern. Dessa cystor kan variera i storlek och placeras slumpmässigt i levervävnaden. Tillståndet kan vara asymptomatiskt eller orsaka abnormala leverfunktioner, blödningar eller andra komplikationer. Peliosis hepatis kan förekomma ensam eller associeras med andra sjukdomar, till exempel vissa cancerformer, infektioner eller som en biverkning av vissa läkemedel.

Tarmepseudoobstruktion (kolonpseudoobstruktion) är ett medicinskt tillstånd där det förekommer symtom och tecken på tarm obstruktion, men utan att någon mekanisk obstruktion kan påvisas. Det innebär vanligen att avföringen inte kan transporteras genom tarmen på ett normalt sätt, vilket leder till opassliggörande av avföring och gas i tarmen. Tillståndet kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, vissa läkemedel och av okänd orsak (idiopatisk). Symptomen på tarmepseudoobstruktion kan vara mycket smärtsamma och omfatta krampaktiga magontyngd, illamående, kräkningar, buksmärtor och ökad bukvolym. Behandlingen avhjälper ofta orsaken till tillståndet och kan innebära avvänjning från orsakande läkemedel, behandling av elektrolytbrist eller andra underliggande sjukdomar samt ibland även mag- tarmsugning för att avlasta tarmen. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara aktuellt om patienten inte svarar på behandling.

"Nitroarginn" er en syntetisk aminosyre der inneholder en nitrogrupp (NO2) og en arginin-sidekjede. Det brukes ofte som ein aktiv ingrediens i legemiddel som vasodilator, det betyr at det får blodkarren å opens seg ved å relaksere glatte muskler i blodkarrene. Dette kan være anvendbart for behandling av hjerte- og karsjukdomar slik som hypertensjon (høyt blodtrykk), angina pectoris (sviktende hjertekraft) og hjertesvikt.

Noen potensielle bivirkninger ved bruk av nitroarginn kan inneholde sveits, hodepine, flau mage, oppkvalmende, svimmelhet og lavere blodtrykk. Det er viktig å følge dosisrekommendasjonene nøye for å redusere risikoen for bivirkninger.

I tillegg kan nitroarginn ha interaksjoner med andre legemiddel, slik som sildenafil (Viagra), tadalafil (Cialis) og vardenafil (Levitra). Disse er også vasodilatorer og kan forstærke nitroarginns effekter, føre til alvorlig lavere blodtrykk og akutt hjerteproblemer. Derfor bør disse legemiddlene ikke brukes sammen med nitroarginn.

"Genomspolning" (engelska: "genome sequencing") är en teknik inom genetiken som möjliggör bestämning av den exakta sekvensen av baspar i DNA:t i ett individuellt genom. Det innebär att man kan fastställa den specifika ordningen av de fyra grundläggande building blocken (nukleotiderna) – adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C) – som tillsammans utgör en persons genetiskt material. Genomspolning kan användas för att undersöka allt DNA i en cell, vilket kallas "whole genome sequencing", eller endast vissa delar av det, till exempel "exome sequencing" som begränsar analysen till de områden i genomet som kodar för proteiner. Genomspolning kan vara användbar inom forskning, medicinsk diagnostik och personlig genetisk information.

Kväveoxidsyntas (NOS, "nitric oxide synthase") är ett enzym som katalyserar produktionen av kväveoxid (NO) från L-arginin. Det finns tre isoformer av NOS: neuronal NOS (nNOS), inducerbar NOS (iNOS) och endotelial NOS (eNOS). Dessa isoformer skiljer sig åt i sina reguleringsmekanismer, subcellulära lokalisationer och funktioner.

nNOS och eNOS är kalciumberoende enzymer som producerar små mängder NO över korta tidsperioder, vilket är involverat i signaltransduktion och homeostasis inom det kardiovaskulära systemet.

iNOS är däremot en kalciumokänslig isoform som producerar stora mängder NO under långa tidsperioder, vilket är involverat i immunförsvaret och inflammationen. Överproduktion av NO kan dock leda till skada på celler och vävnader.

"Glatt muskulatur i kärl," även kallad "smooth muscle in vessels" på engelska, refererar till den typen av muskelvävnad som finns i de flesta typer av blodkärl, med undantag för kapillärerna. Denna typ av muskulatur består av långa, cylindriska celler som är arrangerade i en cirkulär och longitudinell mönster runt kärlets innerväggar.

Glatt muskulatur i kärl har förmågan att kontrahera och relaxera sig, vilket gör det möjligt för kärlen att expandera eller kontrahera i diameter. Denna förmåga regleras av autonoma nervsystemet och lokala faktorer som till exempel prostaglandiner, kolsyre och vasoaktiva substanser som angiotensin II och noradrenalin.

Glatt muskulatur i kärl spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och trycket i kroppen genom att påverka kärlets diameter och därmed resistansen mot blodflödet. Dysfunktion i glatt muskulatur i kärl har visats vara relaterad till flera sjukdomstillstånd, inklusive högt blodtryck, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar.

Tunica intima är den innersta lagret av de tre huvudsakliga lager som utgör en blodkärls vägg. Den består av en endotelcellslager, som är i direkt kontakt med blodet, och en underliggande basal membran. Tunica intima har till uppgift att underlätta glidning av blodceller och förebygga blodplattors aggregation och inflammation. Den hjälper också till att reglera blodflödet genom att kontrollera diameteren på blodkärlen genom vasokonstriktion och vasodilatation.

"Eye manifestations" is a general term that refers to any changes or abnormalities in the eye that can be observed or detected through medical examination. These manifestations may include a wide range of conditions, such as:

* Inflammation or infection of various parts of the eye, such as uveitis, conjunctivitis, or keratitis
* Abnormal growths or lesions in the eye, such as tumors or nevi
* Retinal changes, including degeneration, detachment, or abnormal blood vessel growth (such as in diabetic retinopathy)
* Optic nerve abnormalities, such as optic neuritis or optic nerve damage
* Abnormalities in the eye's movement or alignment, such as strabismus or nystagmus
* Changes in the eye's structure, such as enlarged or small eyes (microphthalmia/nanophthalmos and buphthalmos)
* Corneal abnormalities like dystrophies, degenerations, scars, etc.

These manifestations can be caused by a variety of underlying medical conditions, including infections, autoimmune disorders, genetic conditions, trauma, or other diseases. Proper diagnosis and treatment of eye manifestations often require a comprehensive examination by an ophthalmologist or other eye care professional.

Den medicinska definitionen av "Abort, framkallad" är en avbruten graviditet som orsakas av medvetet ingripande. Det kan ske genom mediciner eller kirurgiska procedurer. Orsaken till en framkallad abort är ofta att modern har valt att avsluta sin graviditet. I vissa fall kan en framkallad abort också behövas om fostret inte utvecklas korrekt eller om graviditeten hotar moderns hälsa.

The anal canal is the terminal end of the digestive tract, surrounded by muscles that control the voluntary expulsion of feces. It is the last portion of the gastrointestinal system, extending from the anorectal junction to the anal verge, and is lined with mucous membrane. The anal canal is approximately 3-4 cm in length and has both an inner and outer layer of muscle, known as the internal and external sphincters, respectively. These muscles work together to maintain continence and allow for defecation.

Hjärtkammaren är den muskulösa, underdelen av hjärtat som pumpar blodet ut från hjärtats lägre delar till lungorna. Den högra hjärtkammaren har till uppgift att pumpa deoxygenerat (syreutarmat) blod från kroppen till lungorna för att fyllas på med syre och avge koldioxid.

Höger hjärtkammarens funktion kan bedömas genom olika medicinska tester, såsom echokardiografi (ultraljud av hjärtat), magnetresonanstomografi (MRT) eller scintigrafi. Dessa tester mäter bland annat hur väl kammaren pumpar ut blodet med varje slag (ejektionsfraktion), och om det finns några strukturella skador eller avvikelser i kammarväggen eller hjärtklaffarna.

En nedsatt höger hjärtkammarens funktion kan orsaka symtom som andnöd, trötthet, ödem och cyanos (blåfärgning av läppar och hud). Det kan bero på olika sjukdomar eller skador, såsom lungrörsjukdomar, lungemboli, högt blodtryck i lungkretsloppet (pulmonell hypertension), kardiomyopati eller hjärtklaffssjukdomar.

Struphuvudförträngning, även känd som epiglottiditt, är ett tillstånd där struphuvudet (epiglottis) i samband med en infektion blir inflammerat och svullt, vilket kan leda till att det förtränger luftvägen. Struphuvudet är en platt, skålformad structure som finns bakom tungan och skyddar luftvägarna när vi sväljer. När struphuvudet blir inflammerat och svullt kan det blockera luften från att nå lungorna, vilket kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart. Symptomen på en Struphuvudförträngning kan inkludera stridor (snabba andetag som låter som ett sus eller pip), andnöd, sväljningssvårigheter och feber.

Mikrocirkulation definieras som den del av cirkulationssystemet i kroppen som förser de små kapillärerna med blod. Det är den sista fasen av systemisk cirkulation och innebär små artärer, kapillärer och små venösa kärl. Mikrocirkulationen är ansvarig för utbyte av syre, näringsämnen, hormoner och avfall mellan blodet och cellerna i olika vävnader. Den styr även immunförsvaret, inflammation och värmereglering. Problemet med mikrocirkulation kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärtsjukdomar, njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.

I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.

Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.

'Underbinding' är ett medicinskt begrepp som kan översättas till "underspytning" på svenska. Det avser en situation där en individ har för lite mag- eller tarminnehåll, ofta orsakat av att de inte kan äta tillräckligt mycket eller inte kan behålla det de äter. Det kan vara relaterat till olika medicinska tillstånd som exempelvis sjukdomar i mag-tarmkanalen, neurologiska problem, psykiska störningar eller kirurgiska ingrepp. Underbindning kan leda till symptom som viktminskning, muskelatrofi, näringsbrist och i allvarliga fall även organsvikt.

'Vesicoureteral reflux' (VUR) är ett medicinskt tillstånd där urin från urinblåsan stöter tillbaka upp genom en eller båda uretren och in i någon eller båda av de två njurarna. Detta kan leda till upprepade urinvägsinfektioner och skada njurens funktion över tiden. VUR är vanligare hos barn än vuxna och kan vara medfött eller utvecklas senare i livet. Behandlingen kan innebära observation, mediciner för att förebygga infektioner eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen hos den enskilda patienten.

Bariumsulfat är ett vit, opakkt, icke-magnetiskt och oorganiskt pulver som används som kontrastmedel inom medicinen. När det intas av patienten, absorberar blygloidnivåerna i kroppen bariumsulfatet, vilket gör att strukturerna i mag-tarmkanalen kan ses tydligt på röntgenbilder. Det används ofta för att undersöka strukturen och funktionen hos mat-/vätskeupptagningen i tarmarna samt att upptäcka eventuella skador eller sjukdomar i mag-tarmkanalen, såsom cancer, divertiklar, inflammationer eller andra abnormaliteter.

Det är viktigt att notera att bariumsulfat inte får användas hos patienter med bekanta allergier mot preparatet eller vid förstoppning, magsår, blödningar i mag-tarmkanalen, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), eller om patienten har någon form av blockage i tarmarna. Det kan också ha allvarliga bieffekter om det används tillsammans med andra läkemedel som innehåller järn, magnesium, eller kalcium.

Roux-en-Y anastomose (også kendt som Roux-anastomose) er en type af maves operation, der oftest udføres for at forebygge gastroesofageal refraktær refluxsyge (GERD) eller behandle fedme. Under denne procedure skaber kirurgen to separate forbindelser mellem maven og tarmlederen, hvoraf den ene forbinder magens øverste del med en lille del af tyndtarm (den såkaldte Roux-limb), mens den anden forbinder den resterende del af mavesækken med det nedre led af tarmlederen. Dette resulterer i at mad og magens indhold ikke længere kan flyde tilbage op i spiserøret, hvilket reducerer refluxsymptomerne.

Roux-anastomosen er også en del af andre typer af mavesoperationer, herunder duodenal switch-procedurer og biliopancreatic diversion med duodenal switch (BPD/DS), som ofte anvendes til behandling af svær fedme. I disse tilfælde skaber kirurgen en Roux-anastomose for at adskille mavesækken fra tarmlederen og redusere den mængde mad, der kan absorberes i tarmene.

Bradykinin är en biologiskt aktiv peptid som består av 9 aminosyror och spelar en viktig roll i kroppens inflammatoriska respons. Det produceras som ett resultat av aktivering av det enzymkomplex som kallas kallikrein-kinin-systemet, och har diverse fysiologiska effekter såsom vasodilation (dilatering av blodkärl), ökat permeabilitet av kapillärer, samt smärta och svullnad i området där det bildats. Bradykinin binder till specifika receptorer på cellmembranet, G-proteinkopplade receptorerna B2 och B1, för att utöva sina effekter.

'Blodådror' (på engelska 'veins') är rörformiga strukturer i kroppen som transporterar blod till hjärtat. Det skiljer sig från artärer, som transporterar blodet bort från hjärtat. Blodådrorna har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärerna, vilket gör att de är mer slappa och kan expandera för att hålla mer blod. De flesta blodådrorna innehåller också valvulära strukturer som förhindrar att blodet rinner tillbaka när hjärtat slår.

Clonorchiasis är en parasitär infektionssjukdom orsakad av den trematoden (plattmask) Clonorchis sinensis, även känd som kinesisk leverp lungsjuka. Den förekommer främst i Östasien, inklusive Kina, Taiwan, Korea och Vietnam.

Infektionen uppstår när människan äter rå eller underkokt fisk- eller skaldjursmat som är infekterad med parasitens larver. Larverna migrerar till gallgångarna i levern där de utvecklas till vuxna parasiter och kan leva i flera år.

Symptomen på clonorchiasis kan vara milda eller obefintliga, men kan också inkludera buksmärtor, diarré, trötthet, viktminskning och leverförstoring. I allvarliga fall kan infektionen leda till skada på levern och ökad risk för levercancer. Behandlingen av clonorchiasis består vanligen av mediciner som dödar parasiten, såsom praziquantel eller triclabendazol.

'Reimplantation' er en medicinsk betegnelse for en procedure, hvor en amputeret kropsdel genopføres og forbindes igen med den resterende del af kroppen. Dette kan involvere at genoprette blodforsyningen, nerveforbindelserne og andre forbindelser mellem de to dele for at genoprette funktionen og/eller æstetikken hos patienten.

Reimplantation kan udføres på mange forskellige kropsdele, herunder lemmer, fingre, tæer, ører, og andre dele af kroppen. Proceduren kræver ofte specialiseret kirurgisk kompetence og er undertiden en kompleks operation, der kan involvere flere forskellige faggrupper indenfor medicinen.

Målet med reimplantation er typisk at genoprette så meget funktion og æstetik som muligt for patienten, men resultatet kan variere alt efter graden af skade på den amputerede kropsdel og andre faktorer, herunder patientens alder, sundhedstilstand og evne til at gennemgå rehabilitering.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

En hjärnblödning, även känd som intracranial blödning, är när ett blodkärl i hjärnan spricker eller skadas, vilket orsakar blod att läcka in i hjärnvävnaden. Detta kan leda till tryckökning inne i skallen och skada hjärnceller. Hjärnblödningar kan vara livshotande och kräver akut medicinsk behandling.

Det finns olika typer av hjärnblödningar, beroende på var blodet samlas:

1. Subduralblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnan och den yttre hårda hinna som omger hjärnan spricker. Blodet accumulerar under den hårda hinnan och kan komprimera hjärnan.
2. Subarachnoidalblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnbarken och det spinnwebbartäck som täcker hjärnbarken spricker. Blodet accumulerar i den subarachnoidala rymden, vilket kan orsaka starka huvudvärkar, krampanfall och förändringar i medvetandegraden.
3. Intraparenchymal blödning: Detta sker när ett blodkärl inne i hjärnvävnaden spricker. Blodet accumulerar i hjärnvävnaden och kan orsaka tryckökning och skada hjärnceller.

Hjärnblödningar kan orsakas av olika faktorer, såsom högt blodtryck, äldre ålder, trauma, aneurysm (en svaghet i ett blodkärl), artieriell scleros (hårdnad av blodkärlen) och vissa sjukdomar som till exempel amyloidangiopati.

En bukröntgen, även kallat abdominell röntgen, är en medicinsk undersökning där bukhålan (abdomen) tar på röntgenfilm för att få en bild av de inre organen och strukturerna. Detta kan användas för att leta efter olika sjukdomar eller skador, till exempel stenar i urinledaren eller tarmväggsförändringar.

Bukröntgen är en relativt enkel och snabb undersökning som inte kräver någon särskild förberedelse från patientens sida, men patienten måste ligga stilla under undersökningen så att bilderna inte blir suddiga. Undersökningen använder låga doser av joniserande strålning och är vanligtvis smärtfri, även om det kan kännas obehagligt att hålla andan under vissa delar av undersökningen.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

'Hjärtmuskelsammandragning' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kontrahering eller sammandragningen av hjärtmusklaturen, vilket leder till pumpning av blod genom kroppen. Detta är en nödvändig process för att hålla levande och understödja alla andra organ i kroppen med syre och näringsämnen.

Under en normalt hjärtmuskelsammandragning kommer den övre delen av hjärtat, atrierna, att kontrahera först, pushar blod in i de nedre kamrarna, ventriklarna. Sedan kommer ventriklarna att kontrahera och pressa ut blodet genom stora kroppspulsådern, aortan, och lungpulsådrorna, pulmonalartärerna.

Ett antal olika medicinska tillstånd kan påverka hjärtmuskelsammandragningarna, inklusive hjärtsjukdomar, elektrolytbrist, droger och toxiner. Dessa tillstånd kan orsaka abnorma hjärtmuskelsammandragningar, såsom arytmier eller för tidiga eller för sent kommande kontraheringar, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem som hjärt failure, stroke eller död.

Mag-tarminstubering (eller gastrostomi) är en procedur där en konstgjord öppning skapas genom magsäcken och till huden, för att ge näring direkt in i magen. Detta görs vanligtvis när någon inte kan äta eller dricka normalt på grund av sjukdom eller skada. En tunn, böjlig tub som kallas en Mag-tarminstub är placerad genom den konstgjorda öppningen och förbinder magsäcken med ytan. Näring kan sedan ges genom tuben med hjälp av en pump eller gravitation.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

'Fibros' är ett medicinskt begrepp som refererar till förtjockning och hårdning av bindväv i olika kroppsdelar. Detta kan orsakas av en rad olika sjukdomar eller skador, inklusive lungfibros, leverfibros och hjärtfibros. Fibrosen kan leda till funktionsnedsättning i den drabbade organen och i allvarliga fall kan vara livshotande. Behandlingen av fibros beror på orsaken till tillståndet, men kan innefatta mediciner som minskar inflammation eller undertrycker immunsystemet. I vissa fall kan en transplantation av det drabbade organet vara nödvändig.

En gallgångstumör är en ovanlig sorts tumör som utvecklas i gallgångarna, de smala rörleden som för bilevätska från levern till tarmen. Gallgångstumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga gallgångstumörer är cancer och de flesta fall av gallgångstumörer är av den maliga typen.

Gallgångscancer, även känd som kloridkarzinom eller gallgångscelligcancer, är den vanligaste formen av elakartig gallgångstumör. Den utvecklas oftast i de små grenarna av gallgångarna och kan vara svår att upptäcka på tidigt stadium eftersom den sällan orsakar några symtom. När tumören växer kan den blockera gallgångarna, vilket kan leda till gulsot (icterus), smärta i överkroppen och mag-tarmsymtom som illamående och kräkningar.

Andra typer av elakartiga gallgångstumörer inkluderar adenocarcinom, sarcom och lymfom. Godartade gallgångstumörer är ovanliga, men kan innefatta papillä cystadenom och mukösa cystadenom.

Behandlingen för gallgångstumörer beror på typen av tumör, dess storlek och om det har spridit sig till andra delar av kroppen. Behandlingsalternativen kan inkludera kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa.

Hjärnhinneartärerna, även kända som cerebrala meningeala artärer, är blodkärl som förser hjärnbarken och hjärnhinnorna (meningerna) med blod. De kan grovt delas in i två grupper: de yttre hjärnhinneartärerna och de inre hjärnhinneartärerna.

De yttre hjärnhinneartärerna är grenar från de arterier som förser ansiktet och skallbenet, och de innerverar huvudsakligen den yttre hjärnhinnan (pia mater). De inre hjärnhinneartärerna kommer istället från de stora halspulsåderna (carotis interna och vertebralis) och förser huvudsakligen den del av hjärnbarken som är närmast hjärnhinnorna, samt den inre hjärnhinnan (arachnoidea mater).

Hjärnhinneartärerna kan drabbas av olika slags sjukdomar och skador, till exempel blodproppar eller blödningar, vilket kan leda till allvarliga neurologiska symtom som stroke eller subarachnoidblödning.

Mitralklaffprolaps (MVP) är ett hjärtsjukdomstillstånd där mitralisklaffen, som är en klaff i hjärtat som kontrollerar blodflödet mellan kammare och lungpulsåder, har en nedsatt funktion på grund av att en eller båda klaffflikarna prolar (skjuter ut) ner i lägre delen av den vänstra hjärtkammaren. Detta kan orsaka olika symtom som palpitationer, bröstsmärtor och andnöd, men många drabbade har inga symptom alls. I vissa fall kan MVP leda till komplikationer som exempelvis mitralisklaffinsufficiens eller hjärtflimmer. Diagnosen ställs vanligtvis genom echokardiografi (ultraljud av hjärtat).

'Tarmvred' er ikke en medisinsk terminologi som jeg kjenner til. Det kan være at du menger 'tarmvaksine', som er en type vaccine som inneholder døde eller svakte bakterier eller dele av bakterier fra tarmsystemet. Disse brukes vanligvis for å forebygge infeksjoner i tarmen, særlig hos nyfødte og små barn.

En annen mulighet er at du menner 'tarmsyke', som er en medisinsk betegnelse for en infeksjon i tarmsystemet. Tarmsykene kan være akutte eller kroniske, og de kan skyves seg av mange ulike bakterier, parasitter og jevnlig også virus.

Hvis du hadde noen spesifikke spørsmål om en bestemt medisinsk betydning, vennligst opplys meg, og jeg vil prøve å hjelpe deg så godt jeg kan.

Höftartären (latin: arteria iliaca externa) är en av kroppens stora blodkärl som förser benen med syre- och näringsriktig blod. Den delar sig vanligen från den gemensamma iliakaartären (arteria iliaca communis) på nivå av bukhinnan (peritoneum) och löper nerad i höftregionen, där den sedan fortsätter som skenbenet (femoralis).

En höftartärsb blockering eller åderförkalkning (ateroskleros) kan leda till symtom som klent blodflöde till benen, vilket kan yttra sig i smärta, särskilt vid gång, och i vissa fall can ulcerationer eller necros.

Cyclopentolate är ett antikolinergt läkemedel som används som mydriatisk (pupillvidgande) och cykloplegiskt (linsrelaxerande) medel inom oftalmologi. Det verkar genom att blockera muskarinreceptorerna i irismuskeln, vilket orsakar pupill vidgning och linsrelaxering. Cyclopentolate används vanligtvis för att underlätta ögonundersökningar, såsom slitlampsexaminationer och refrazionsbestämningar.

Läkemedlet ges ofta i form av ögondroppar och börjar vanligtvis verka inom 25-30 minuter efter instillation. Effekten kan varaade upp till 24 timmar eller mer, beroende på dosering och individuell respons. Viktiga biverkningar kan inkludera förändringar i synskärpa, rödning av ögat, ökad ljuskänslighet och yrsel. I sällsynta fall kan allvarligare biverkningar som hallucinationer, desorientering eller feber förekomma. Cyclopentolate bör användas med försiktighet hos barn, äldre patienter och personer med nedsatt leverfunktion eller neurologiska sjukdomar.

En gallgångsfistel är en abnormal kommunikation eller förbindelse (fistel) mellan gallgången och omgivande vävnad eller hud. Den kan orsakas av olika sjukdomar, till exempel gallstenssjukdom, kirurgiska komplikationer eller infektioner. Gallgångsfistlar kan leda till symptom som smärta, gulsot (icterus), feber och ökad risk för infektioner. Behandlingen kan innebära kirurgisk korrektur av fisteln, tillsammans med behandling av underliggande orsak.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

Cerebral ventriculography är en diagnosmetod inom neurologi och radiologi där kontrastvätska införs i de laterala ventriklarna i hjärnan för att undersöka eventuella avvikelser eller skador i hjärnventriklarna eller i kringliggande strukturer. Proceduren utförs vanligtvis genom en lumbarpunktion (ryggmärgsvätskanfarning) eller direkt through ett hål i skallen (skallbaschirurgi).

I medicinska sammanhang står 'cerebral' för relaterat till hjärnan och 'ventrikulography' är en bilddiagnostisk metod där kontrastmedel används för att undersöka de inre hålrummen i hjärnan, så kallade ventriklar.

Propofol, också känt som Propanidid, är ett starkt intravenöst anestetiskt medel som primärt används för att inducera och underhålla medvetandets sömn under allmänna anestesi vid operationer. Det verkar genom att binda till och aktivera GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet, vilket orsakar en dämpad excitation av neuroner och medför en sedativ, amnesisk, muskelavslappnande och hypnotisk effekt.

Propofol har en snabb början på verkan och en kort halveringstid, vilket gör det lämpligt för korta procedurer och för att underhålla medvetandets sömn under operationer där kontinuerlig patientövervakning är möjlig. Det kan också användas för sedering vid icke-kirurgiska procedurer och för intensivvårdsbehandling av status epilepticus.

Sedan 2007 finns det en nymodig formulering av propofol som är fri från lipidhaltigt emulsion, vilket minskar risken för överdosering och biverkningar relaterade till höga lipidnivåer i blodet.

'Botulinumtoxin' er ein slags bakterielt gift som produseres av Clostridium botulinum-bakterien. Det er noen av de sterkeste naturlige giftstoffene vi kjenner, og kan føre til en alvorlig muskelspasme og paralysen hvis det kommer i kontakt med kroppen.

Det finnes tre hovedtyper av botulinumtoxin som benyttes medicinsk: type A, type B og type E. Disse brukes forskjellige formål, men de har alle sammen den felles effekten av å blokkere signaler fra nervesystemet til musklene, hvilket fører til at musklene slappes av.

I medisinsk bruk kan botulinumtoxin være nyttig i behandlingen av en rekke forskjellige tilstander, blant annet:

* Spastiskitet: Botulinumtoxin innebrer at musklene som er røykt av spasticitet slappes av, hvilket kan føre til bedre bevegelse og komfort.
* Overdrevent svetteproduksjon (hyperhidrosis): Botulinumtoxin kan blokkere de nerver som stimulerer svettkjertlene, reduserende dermed overdreven svetteproduksjon.
* Kramper i ansiktet: Botulinumtoxin innebærer at musklene i ansiktet slappes av, hvilket kan føre til en mer regelmessig utseende og redusere smerter som følge av kramper.
* Migren: Botulinumtoxin kan blokkere nerver som bidrar til migrænsmertene, hvilket kan redusere hyppigheten og alvorligheten av migræneanfaltene.

Botulinumtoxin inngår i medisinske preparater under handelsnavnene Botox®, Dysport®, Xeomin® og Myobloc®.

En trakeo-esofageal fistel (TEF) är en abnormal anatomisk förbindelse eller kanal mellan luftstrupen (trachea) och matstrupen (esofagus). Denna sjuklig tillstånd orsakas vanligtvis av en komplikation efter en traumatisk skada, sjukdom eller kirurgiskt ingrepp.

TEF kan vara inneboende (kongenital) eller förvärvad. De kongenitala formerna förekommer oftast hos spädbarn och orsakas av felaktig embryonal utveckling. De förvärvade formerna är vanligare hos vuxna och kan uppstå till följd av sjukdomar som cancer, tuberkulos eller granulomatos sjukdomar, eller efter trauma orsakat av exempelvis en tub med slang eller en kirurgisk proceduren.

TEF kan leda till allvarliga komplikationer såsom lunginflammation (pneumoni), andningssvårigheter och undernäring på grund av sväljningssvårigheter. Behandlingen innefattar ofta kirurgiskt stängning av fisteln, ibland i kombination med andra behandlingsmetoder som antibiotika, näringsstöd och andningsstöd.

Cardiovascular diseases, eller kärlsjukdomar, är en samlande benämning på sjukdomar som drabbar hjärtat och kärlen. Detta inkluderar bland annat:

1. Koronara hjärtsjukdomar (CHD): Förträngning eller skador i de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Det kan leda till angina pectoris (smärta i bröstet) eller hjärtinfarkt (hjärtattack).

2. Hjärtsvikt: En tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa blod effektivt nog för att försörja kroppen med syre och näringsämnen. Det kan bero på skador på hjärtmuskulaturen, högt blodtryck eller andra sjukdomar som belastar hjärtat.

3. Rythmrubbningar: Avvikelser i hjärtats slagrytm, vilket kan leda till att hjärtat pumpar för lite, för mycket eller oregelbundet.

4. Kärlkramp (angina): En smärta eller obehag i bröstet orsakad av otillräcklig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen. Det kan bero på spasmer i kärlen som förser hjärtat med syre och näringsämnen.

5. Kärlinflammationer: Förändringar i kärlväggarna som orsakas av inflammation, vilket kan leda till skador och funktionsnedsättningar i kärlen.

6. Ateroskleros: En process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas på insidan av kärlväggarna, vilket kan orsaka förträngningar eller skador på kärlen. Detta kan leda till komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke.

7. Klaff- och ventilfelet: Skador på hjärtkvalfvarna eller ventiler som kan leda till att blodet inte pumpas effektivt genom hjärtat.

'Slagvolym' er en begrep i medisinen som refererer til mengden blod som pumpes ut fra hjertet og gjennom kroppen per slag. Det beregnes ved å multiplisere slagfrekvensen (antall slag hjertet pumper per minut) med slagvolumet, som er volumet av blod som pumpes ut fra venstre hjertekammer per slag. Et gjennomsnittlig slagvolym for en voksen person er omkring 70 milliliter per slag. Dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk form og helsetilstand.

Bukspottkörtelsjukdomar, eller pankreatit, är medicinska tillstånd som berör bukspottkörteln (pancreas) och kan delas in i akuta och kroniska former.

Akut pankreatit definieras som en plötslig inflammation av bukspottkörteln, vanligtvis orsakad av gallsten eller alkoholmissbruk. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner och skador. Symptomen på akut pankreatit kan vara mycket smärtsamma och innefatta plötslig buksmärta i övergumpen, illamående, kräkningar, feber och ökad hjärtfrekvens.

Kronisk pankreatit definieras som en långvarig inflammation av bukspottkörteln, oftast orsakad av alkoholmissbruk eller genetiska faktorer. Symptomen på kronisk pankreatit kan vara mindre akuta än de hos akut pankreatit, men kan inkludera buksmärta, diarré, onormal viktstörning och störningar i fettsyrans absorption. Kronisk pankreatit kan också leda till komplikationer som diabetes och mag-tarmsjukdomar.

Behandlingen av bukspottkörtelsjukdomar beror på typen och svårighetsgraden av sjukdomen, men kan innefatta smärtlindring, intravenös vätskebehandling, näringsstöd, kirurgi och mediciner för att reducera magsaftproduktionen. För kronisk pankreatit kan behandlingen också inkludera en speciell diet och livsstilsförändringar.

Ductus arteriosus är en blodkärlslig förbindelse mellan lungartären (arteria pulmonalis) och aortan hos foster. Denna förbindelse möjliggör för blodet att undvika lungsäcken, eftersom fostrets syrebehov tillgodoses via moderkakan. Efter födelsen börjar ductus arteriosus att stängas av gradvis och är normalt stängd hos ett nyfött barn. Om den inte stänger sig fullständigt kvarstår en förbindelse som kallas persistent ductus arteriosus, vilket kan leda till hjärt- och lungrelaterade problem.

Elastic connective tissue, också känt som elastisk vävnad, är en typ av bindväv som har en hög andel elastin, ett protein som ger vävnaden den förmågan att sträckas ut och sedan återta sin ursprungliga form. Denna typ av vävnad finns i kroppen på platser där flexibilitet och rörlighet är viktiga, till exempel i lungornas luftvägar, artärernas väggar, huden och ligamenten. Elastisk vävnad kan jämföras med en gummiband som sträcks ut när det utsätts för ett stretchande kraft men sedan snabbt återgår till sin ursprungliga längd när kraften tas bort.

Luftvägshinder är ett medicinskt begrepp som refererar till någonting som förhindrar luften från att flöda fritt genom andningsvägar, vilket kan orsaka andnöd eller andningssvårigheter. Detta kan bero på olika anatomiska avvikelser, strukturella skador, inflammation eller funktionella störningar i luftvägarna.

Exempel på luftvägshinder inkluderar, men är inte begränsade till:

1. Struma (en förstorad sköldkörtel som trycker på luftstrupen)
2. Epiglottit (inflammation eller svullnad av struphuvudet)
3. Obstruktion i näsan, svalget eller luftstrupen (till exempel orsakat av en tumör, polyper, främmande kropp eller andningsvägssekret)
4. Astma (kramp i de muskler som omger de små luftvägarna i lungorna)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) (förträngning av de små luftvägarna orsakad av tobaksrökning eller andra skador)
6. Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka svullnad i svalget och andningsvägarna)
7. Åldersrelaterade förändringar i strukturen och funktionen av de övre luftvägarna.

'Venösa okklusiva lungssjukan' (VTE eller venös tromboembolism) är en sammanfattande benämning på sjukdomstillstånd som orsakas av blodproppar i de stora venerna i bukregionen (djupa venerna) eller i lungorna (lungemboli).

En blodpropp i en djup ven kan leda till att delar av proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna, där den kan orsaka skada på lungvävnaden. I allvarliga fall kan det leda till andningssvårigheter, sänkt syresättning i blodet och i värsta fall hjärtstillestånd eller död.

VTE är en allvarlig sjukdom som behöver snarast möjligt behandlas med blodtunnande läkemedel för att förhindra ytterligare proppbildning och för att försöka upplösa befintliga proppar. Fysisk aktivitet, kompressionstextilier och andra preventiva åtgärder kan också användas för att minska risken för nya blodproppar.

'Lut' är ett medicinskt begrepp som står för lägre ögonbryn. Det kan vara congenitalt (födelseläge) eller acquired (förvärvat), orsakad av exempelvis åldrande, sjukdom eller skada. Låga ögonbrow kan leda till en vinkelnedsättning av det övre ögonlocket och därmed påverka individens synfält och -kvalitet negativt.

Pulsåderförträngning, även känd som arteriosklerotisk karotisstenos, är en medicinsk term som beskriver en förträngning eller pånarmliggning av halsartären (karotisartären), som förser hjärnan med blod. Denna förträngning orsakas vanligtvis av atheroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig i artärväggen och bildar plack.

Graden av pulsåderförträngning kan variera från mild till allvarlig. I allvarliga fall kan den leda till ett drastiskt minskat blodflöde till hjärnan, vilket kan orsaka symtom som yrsel, svimningar, minnesförlust och i värsta fall stroke. Regelbundna kontroller av pulsådern är därför viktigt, särskilt för personer med riskfaktorer såsom hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes.

Matstrupssjukdomar (gastrointestinala sjukdomar) är en samlande benämning på sjukdomar som drabbar mag-tarmkanalen, vilket inkluderar mun, tunga, matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm, analöppning och tillhörande accessära organ som levern, bukspottkörteln och gallgångarna.

Exempel på vanliga matstrupssjukdomar är gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), gastriter (inflammation i magsäcken), ulcerösa sjukdomar, irritabelt tarm syndrom (IBS), inflammatorisk tarmsjukdom (ITD) och cancer i mag-tarmkanalen.

Symptomen på matstrupssjukdomar kan variera beroende på vilken del av mag-tarmkanalen som är drabbad, men exempel på vanliga symtom är buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, besvär med sväljning och viktminskning.

'Portåder' er en medisinsk betegnelse for en artificiel blodcirkulationsvei som oftest implanteres i livmoderen hos personer med leverfunksjonssvikt. Navnet kommer af at denne type blodcirkulationsvei ofte kobles sammen med en 'portsystemisk shunt', der omdirigerer blodet fra magen og tarmløbene væk fra leveren, for at reducere stressen på leveren.

Portåderen består af en kateter som føres gennem vena jugularis (halsveneren) ned i hjertets højre side og derefter videre ned gennem leverens vene til leverens venøse system. Dette muliggør at medicin og ernæring kan gives direkte ind i leverens venøse system uden at skulle passere gennem leveren først.

Portåder anvendes oftest hos personer med leverkræft, cirrose eller andre leversygdomme, der gør at leveren ikke kan behandle blodet korrekt. Denne type behandling kan forlænge patientens overlevelse og forbedre livskvaliteten.

Kranskärlscirkulation (koronarcirkulationen) är ett medicinskt begrepp som refererar till blodflödet i de artärer som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Dessa artärer, koronarartärerna, delas upp i två huvudgrenar: den vänstra och den högra kranskärlsartären.

Den vänstra kranskärlsartären försörjer främst det främre septumet (skiljeväggen mellan kamrarna) och den vänstra hjärtkammaren, medan den högra kranskärlsartären försörjer det bakre septumet och den högra hjärtkammaren. Dessutom finns det små sidogrenar som förser de övriga delarna av hjärtmuskulaturen.

Kranskärlscirkulationen är av fundamental betydelse för hjärtats funktion, eftersom hjärtmuskulaturen har höga energibehov och behöver ständig tillförsel av syre och näringsämnen för att kunna arbeta effektivt. Förträngningar eller blockeringar i kranskärlsartärerna kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, som kan ge symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt.

'Stenkrossning' (lithotripsy) är ett medicinskt ingrepp där gall- eller urinvägsstenar krossas med hjälp av ultraljud, laser eller chockvågor för att underlätta deras bortförande från kroppen. Detta görs vanligtvis utan öppet kirurgiskt ingrepp och är en icke-invasiv behandlingsmetod.

Den vanligaste formen av stenkrossning är extrakorporal stenkrossning (ESWL), där chockvågor skapas utanför kroppen för att krossa stenen i små bitar, vilka sedan kan passera naturligt genom urinledare eller gallgångar.

En arteriovenös (AV) shunt är en operation där man skapar en permanent genombrott mellan en artär och en ven. Detta görs vanligtvis för att öka den totala blodflödet genom ett område i kroppen, till exempel vid dialysbehandling av patienter med njursvikt. Vid en AV-shunt skapas en direkt väg från artär till ven, vilket gör att det ooxygenerade blodet från arterien passerar rakt igenom venen istället för att gå genom de små blodkärlen (kapillärerna) där syreutbyte sker. Detta kan leda till syrgasmangel i de kroppsdelar som normalt mottar blod via denna ven.

Kirurgiska AV-shunt operationer innebär oftast att en artär och en ven i armen används för att skapa shunten, men ibland kan även benen användas. Shunten kan vara yta-till-yta (side-to-side) eller slang-formad (end-to-side). Efter operationen behöver patienten vanligtvis ha en viloperiod innan de kan använda armen igen, och det kan ta några veckor innan shunten är helt läkt.

Elastin är ett protein som förekommer i bindväv och hör till extracellulära matrisen. Det ger vävnader elasticitet, så att de kan sträckas ut och sedan återgå till sin ursprungliga form. Elastin är mycket slitstarkt och kan utsättas för upprepade mekaniska påfrestningar under en lång tid utan att märkbart förlora sin elasticitet.

I kroppen finns det stora mängder av elastin i bl a lungorna, artärernas väggar och huden. I lungorna möjliggör elastinen att alveolerna kan expandera under inandning och sedan snabbt återgå till sin ursprungliga form under utandning. I artärväggarna bidrar elastinen till att blodkärlen kan expandera och kontrahera under hjärtats slag, vilket hjälper till att reglera blodflödet genom kroppen. I huden ger elastin hudens flexibilitet och förmåga att återgå till sin ursprungliga form efter att den har sträckts ut.

Elastin är ett mycket stabilt protein som kan vara i kroppen i flera decennier, men med åldern kan mängden elastin minska och huden blir mindre elastisk, vilket kan leda till bildning av rynkor och andra tecken på åldrande.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Kirurgiska häftmaskiner, även kända som såddmaskiner eller suturmaskiner, är medicinska instrument som används under kirurgiska ingrepp för att mekaniskt sy ihop vävnader med hjälp av nålar och suturmaterial. Maskinerna förenklar och standardiserar den manuella syrprocessen, vilket kan minska operationstiden, öka precisionen och reducera operationsskador.

Det finns olika typer av kirurgiska häftmaskiner som används beroende på typen av operation och vävnad som ska sys ihop. Några exempel är:

1. Manuella häftmaskiner: Dessa maskiner styrs manuellt av kirurgen under hela suturprocessen.
2. Automatiska häftmaskiner: Dessa maskiner kan automatisera vissa aspekter av suturprocessen, till exempel kan de driva nålen genom vävnaden och dra igen suturen på ett förutbestämt avstånd.
3. Computeriserade häftmaskiner: Dessa maskiner är utrustade med datorstyrda system som möjliggör mer avancerad automatisering och precisionssyning, till exempel kan de användas för att skapa speciella suturmönster eller sy komplexa vävnader.

Kirurgiska häftmaskiner är viktiga redskap inom många områden av kirurgin, inklusive allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, kardiovaskulär kirurgi och neurokirurgi.

Papaverin är ett läkemedel som tillhör gruppen muskelavslappnande medel (spasmolytika). Det verkar genom att relaxera glatta muskler i kroppen, vilket kan hjälpa att lindra smärta och obehag orsakat av muskelspasmer.

Papaverin används vanligtvis för att behandla symtom orsakade av gallstensbesvär, irritabel tarm eller svårigheter att urinera på grund av en förstorad prostata. Det kan också användas för att behandla erektil dysfunktion (ED) eftersom det kan öka blodflödet till penis genom att relaxera musklerna i penisslemhinnan.

Papaverin kan ges som intravenös injektion, tablett eller rektal suppositorium beroende på behandlingsindikationen. Läkemedlet bör användas under en läkares övervakning eftersom det kan orsaka nedre blodtryck och snabb hjärtslag vid högre doser.

En galblåsa är en pärelformad, muskulös säck som ligger under levern och har till uppgift att lagra och koncentrera bile, ett segt, grönaktigt sekret som produceras av levern. Bile hjälper till att bryta ned fett i maten så att kroppen kan absorbera det lättare. När du äter mat som innehåller fetter stimuleras galblåsan att kontrahera och pressar ut bile genom en tunnel, kallad gallgången, och in i tarmarna för att hjälpa till med fettets absorption. Gallblåsan kan bli inflammerad eller infekterad, vilket kallas cholecystit, eller bilda stenar, kallade gallsten, som kan orsaka smärta och obehag.

'Ultraljudsdoppler, pulsad' (Pulsed Wave Doppler, PWD) är en ultraljudsundersökningsmetod som används för att bedöma hastigheten och riktningen på blodflöde i kroppens blodkärl. Metoden bygger på effekten av dopplereffekten, där frekvensen av ultraljudsböljorna ändras när de reflekteras tillbaka från rörliga objekt, i det här fallet röda blodkroppar.

Vid pulsad ultraljudsdoppler skickas korta ultraljudspulser ut och mottas sedan när de reflekterats tillbaka från blodflödet. Genom att mäta tidsintervallet mellan avsändandet och mottagandet av pulsen kan man bestämma avståndet till det rörliga objektet, i det här fallet ett specifikt ställe i blodkärlet. Genom att sedan mäta frekvensförskjutningen av reflekterade ultraljudsböljor kan man beräkna hastigheten på blodflödet i det aktuella stället.

Pulsad ultraljudsdoppler används ofta för att undersöka hjärtklaffar och deras funktion, samt för att bedöma blodflödeshastigheter i olika delar av kroppen, till exempel i artärer och vener. Denna metod ger mycket detaljerad information om blodflödet och är därför en viktig del i ultraljudsundersökningar inom kardiologi, angiologi och andra medicinska specialiteter.

Reumatisk hjärtsjukdom (RHD) är en autoimmun sjukdom som orsakas av en komplikation till streptokock-infektion, ofta i form av halsfluss. Sjukdomen påverkar hjärtat och kallas även reumatisk fever eller akut reumatisk fever (ARF).

I samband med en streptokock-infektion producerar kroppen antikroppar för att bekämpa infektionen. Vid vissa personer kan dessa antikroppar även angripa hjärtats vävnad, särskilt de hjärtmuskler som styr hjärtklaffarnas rörelser. Detta orsakar inflammation och skador på hjärtmuskulaturen och hjärtkvaliffarna, vilket kan leda till problem med hjärtfunktionen.

Symptomen på RHD kan variera beroende på hur allvarligt hjärtat har skadats. Vid lindrigare fall kan personen inte ha några symptom alls, medan allvarligare fall kan leda till trötthet, andnöd, bröstsmärta och i värsta fall hjärtfailure.

RHD behandlas vanligen med antibiotika för att eliminera infektionen och förebygga ytterligare skador på hjärtat. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att reparera eller ersätta skadade hjärtkvaliffar.

I medicinen, refererar "gallgångar utanför levern" till abnorma strukturer som liknar naturliga gallgångar (tubulara vätskefyllda ledningar) men bildas utanför leverns normala placering. Dessa strukturer kan vara både benigne och maligna, och de kan orsaka en rad symtom beroende på deras storlek, plats och om de är inflammerade eller inte.

Ett exempel på en benig gallgång utanför levern är en choledochal cyst. Detta är en sällsynt medfödd avvikelse där gallgångarna i levern är utvidgade och kan sträcka sig utanför levern. I vissa fall kan en choledochal cyst vara associerad med andra anatomiska abnormaliteter eller ökad risk för gallstenar, infektioner och cancer.

Maligna former av gallgångar utanför levern inkluderar gallblås- eller levercancer som har spridit sig och bildat sekundära tumörer i andra delar av kroppen, till exempel i lymfknutor eller andra organ. Dessa strukturer kan orsaka symtom som smärta, viktminskning, aptitlöshet och gulsot (icterus).

Diagnos av gallgångar utanför levern ställs vanligtvis med hjälp av bilddiagnostiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen kan variera beroende på typen och graden av sjukdomen, men den kan innefatta kirurgisk behandling, strålbehandling eller medicinsk behandling.

Elektronmikroskopi är en teknik inom mikroskopi där man använder en elektronstråle i stället för ljus för att observera ett preparat. Det ger en mycket högre upplösning jämfört med optisk mikroskopi, och kan nå upp till 100 000 gånger magnification.

Det finns två huvudsakliga typer av elektronmikroskopi: transmissionselektronmikroskop (TEM) och skannande elektronmikroskop (SEM). TEM-metoden ger en tvådimensionell projektion av ett preparat, medan SEM-metoden ger en tredimensionell bild.

I TEM passerar elektronstrålen genom det tunnslida preparatet och interagerar med atomerna i preparatet, vilket skapar en bild som kan tolkas för att ge information om struktur, sammansättning och kemisk analys av preparatet.

I SEM skannas elektronstrålen över ytan av preparatet och ger upphov till sekundära elektroner som kan detekteras och användas för att generera en topografisk bild av ytan. SEM-metoden ger ofta mycket skarpa och detaljerade bilder av ytor, vilket gör den särskilt användbar inom materialvetenskap, biologi och andra områden där det behövs information om ytstruktur.

'Högt blodtryck' (hypertension) definieras som en varaktig ökning av systoliskt blodtryck över 140 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck över 90 mmHg. Det är värt att notera att dessa gränser kan variera något beroende på individuella faktorer och ålder. I alla fall rekommenderas åtgärder för att minska blodtrycket om det uppmätts över 130/80 mmHg vid flera tillfällen. Högt blodtryck kan vara ett potentialt livshotande tillstånd eftersom det ökar risken för allvarliga hälsoeffekter som stroke, hjärtinfarkt och njursvikt.

'Endoscopisk sfinkterotomi' är en medicinsk procedur som innebär att man skär sönder en muskelring (sfinktern) i matstrupen med hjälp av en slank, böjlig tub (endoskop). Detta görs vanligen för att lindra symtom orsakade av en ökad tryck i matstrupen, till exempel vid en så kallad achalasi. Proceduren underlättar för sväljningen och minskar smärtan som kan uppstå när man äter eller dricker.

En arteriovenös fistel (AV-fistel) är en abnorm connection mellan en artär och en ven. Denna anormala förbindelse orsakar blod att flöda direkt från artären till venen, istället för att gå genom kapillärsystemet som normalt. Detta kan leda till att hjärtats arbete ökar, blodtrycket stiger och blodflödet i de drabbade kroppsdelarna minskar.

AV-fistlar kan vara inneboende (kongenitala) eller aquired, och de kan uppstå som en komplikation till medicinska ingrepp, trauma eller som ett resultat av en sjukdom, såsom slagfall eller jämviktsrubbningar. I vissa fall kan AV-fistlar behöva behandlas med operation eller minimalinvasiva tekniker för att förebygga komplikationer och förbättra patientens kvalitet på livet.

Laaserterapi (laser therapy) är en form av behandling där man använder sig av en laser för att påverka vävnader i kroppen. Laser står för "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation", och innebär att ljuset amplifieras genom stimulering av atomers eller molekylers energitillstånd.

I lasermedicinen används laserstrålar med olika våglängder, intensiteter och frekvenser beroende på vilket syfte behandlingen har. Strålarna kan generera värme, mekanisk energi eller kemiska reaktioner i vävnaden, beroende på lasertyp och inställningar.

Exempel på användningsområden för lasermedicin innefattar smärtbehandling, muskelavslappning, hudbehandlingar (exempelvis för behandling av akne, ärr eller pigmentförändringar), ögonkirurgi och kirurgiska ingrepp.

Det är viktigt att notera att lasermedicin bör utföras av utbildad personal eftersom felaktig användning kan leda till skador på patienten.

Det är svårt att ge en precis medicinsk definition på "matsmältningssystem, kirurgiska tekniker" eftersom det kan syfta på en mängd olika operationstekniker och procedurer relaterade till mag-tarmkanalen. Några exempel på kirurgiska tekniker som används vid behandling av problem med matspjälkningssystemet innefattar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
2. Kolonoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera tjocktarmen och rektum.
3. Chirurgisk resektion: En del av mag-tarmkanalen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller polyper.
4. Fundoplikation: En operation där man fäster livremmens övre del runt magsäcken för att förhindra syrefattig luft (luft som inte innehåller syre) från att tränga in i matstrupen, vilket kan orsaka symptom som syrera och illamående.
5. Magnetsammandragning: En magnetisk ring fäst vid livremmens yttersta del och en annan vid tolvfingertarmen används för att dra ihop livremmen runt magsäcken, vilket kan hjälpa till att lindra symptomen av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).
6. Magbypass: En operation där man skapar en ny förbindelse mellan magsäcken och tarmen för att behandla fetma och diabetes.
7. Stentimplantation: En rörlig, metalliska tub placeras i matstrupen eller tarmen för att hålla den öppen och underlätta sväljning.
8. Hernieoperation: En operation där man reparerar en hernia (ett sönderat muskel- eller bindvävslager) i mag-tarmkanalen.
9. Analkanalrekonstruktion: En operation där man återställer normal struktur och funktion efter att analkanalen skadats, exempelvis vid cancerbehandling.
10. Tjocktarmsresektion: En del av tjocktarmen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.

"Sammandragning" är ett medicinskt begrepp som refererar till inåtbuktande av magen, ofta orsakat av muskelspasmer eller kramper i magmuskulaturen. Det kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom gastrit, gastroenterit, förstoppning eller irritabelt tarm syndrom (IBS). Ibland kan även psykiska faktorer som ångest och stress spela en roll i att utlösa sammandragningar. Vid allvarliga eller kroniska symtom bör man söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

Den medicinska definitionen av 'dödlig utgång' är när en persons tillstånd, ofta som ett resultat av en sjukdom eller skada, leder till döden. Det kan också definieras som en situation där en persons prognos är att de kommer att dö inom en viss tidsram, baserat på deras tillstånd och behandlingsalternativ. I kliniska studier används ofta ett mått som kallas "dödlighet" för att beskriva andelen deltagare som avlidit under en viss tidsperiod.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

Bronkoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel, belyst tub som kallas bronkoskop leds ner i luftvägarna (bronker) genom näsan eller munnen. Bronkoskopi används för att inspektera luftvägarnas inre ytor, t.ex. för att söka efter skador, inflammationer, tumörer eller andra abnormaliteter. Metoden kan också användas för att ta prover (t.ex. kroppsvätskor eller vävnadsprover) eller utföra vissa behandlingar direkt i luftvägarna, såsom att avlägsna främmande föremål eller tarmera varsemliganden.

Färgultraljud, även känt som dopplersonografi eller färgdopplar, är en typ av ultraljudsundersökning som används för att undersöka blodflödet i kroppens artärer och vener. Denna metod kombinerar traditionell gråskaleultraljud med färgkodad dopplersonografi, vilket gör det möjligt att se hur blodet rör sig genom de undersökta blodkärlen i realtid.

Färgen visar riktningen och hastigheten av blodflödet: rött representerar flöde mot ultraljudskällan, medan blått representerar flöde bort från ultraljudskällan. Detta hjälper läkaren att identifiera eventuella problem med blodflödet, som exempelvis förträngningar (stenoser), klaff- eller ventilproblem, blodkoagulationer eller andra patologiska tillstånd. Färgultraljud är en icke-invasiv och smärtfritt metod, och det finns minimala risker relaterade till undersökningen.

Ileumsjukdomar är en övergripande benämning på olika sjukdomar som primärt drabbar ileum, den tredje och sista delen av tunntarmen. Ileum har en viktig funktion i näringsabsorptionen, särskilt för vitaminer och mineraler såsom vitamin B12 och järn. Några exempel på ileumsjukdomar inkluderar:

1. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba alla delar av tarmarna, inklusive ileum. Den orsakas av en överdriven immunrespons mot tarminnehållet och kan leda till diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.

2. Celifaki: En autoimmun sjukdom som orsakas av en överdriven immunrespons mot gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg. Celifaki kan leda till skador på tarmslemhinnan, särskilt i ileum, och kan orsaka diarré, buksmärtor, trötthet och näringsbrist.

3. Terminal ileit: En sjukdom som primärt drabbar terminala ileum (slutet av ileum). Den kan orsakas av en infektion, inflammation eller tumörbildning och kan leda till diarré, buksmärtor, näringsbrist och i vissa fall även anemi.

4. Meckels divertikel: En medfött missbildning där en liten utbuktning av tarmen sticker ut genom tarmslemhinnan. Den kan orsaka smärta, blödning eller obstruktion i ileum och är vanligast hos barn under 2 år.

5. Tarmcancer: Ibland kan cancer utvecklas i ileum, vilket kan leda till diarré, buksmärtor, trötthet och näringsbrist.

Fiberoptik (fiber optics) är ett samlingsbegrepp för teknik och tekniska tillämpningar som bygger på användning av ljusledande glas- eller polymerfibrer. I medicinsk kontext används ofta fiberoptik i samband med endoskopi, där en flexibel, tunn slang leds ned i kroppens lumen (håligheter) för att undersöka och i vissa fall behandla olika tillstånd. I änden av slangen sitter en liten kamera som skickar bilder via fiberoptiken till en monitor där läkaren kan se vad som händer inne i kroppen. Fiberoptik används också för att leda ljus till kameran så att den kan titta djupt in i kroppens håligheter och ge en klar bild av det undersökta området.

Kollagen är ett protein som finns i djurs och människors kroppar. Det är ett strukturprotein som utgör en viktig del av bindväv, ben, hud, senor och leder. Kollagen ger styrka och elasticitet åt dessa vävnader. Det är det mest förekommande proteinet i djurriket och utgör upp till 30% av allt protein i en människokropp.

Det finns flera olika typer av kollagen, men de vanligaste är typ I, II och III. Typ I kollagen är det starkaste och mest vanliga och hittas bland annat i huden, benen och senorna. Typ II kollagen hittas främst i brosk och leder och ger dem deras elasticitet. Typ III kollagen finns i blodkärl, hud och andra mjuka vävnader.

Kollagens molekyler är uppbyggda av tre polypeptidkedjor som spirals samman till en tresnöring. Dessa tresnörningar sitter sedan ihop med varandra i långa fibriller som ger kroppsvävnaderna deras mekaniska styrka och flexibilitet.

'Pupillsammantragningsreaktion' (eller pupillomotorik konvergens) är en reflex hos det mänskliga ögat som orsakas av att foktera på ett nära föremål. När vi tittar på något i närheten behöver vår blick konvergera, eller sammanföra, för att uppnå en skarp syn. Som en del av denna process kommer pupillerna i båda ögonen automatiskt att dra sig samman till en mindre storlek. Detta är ett normalt och naturligt fenomen som hjälper till att förbättra djupseendet och minska aberrationer i synfältet när vi fokuserar på objekt nära oss.

Om en person har problem med pupillsammantragningsreaktionen kan det vara ett tecken på neurologiska skador eller sjukdomar, såsom skada på de tredje nerverna, traumatisk brain injury (TBI), multipel skleros (MS) eller andra neurodegenerativa tillstånd.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Isosorbid dinitrat är ett läkemedel som används för att behandla angina pectoris, det vill säga smärta i bröstet orsakad av hjärtklaffors dysfunktion eller på grund av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat. Det är ett nitrat som verkar genom att dilatera (vidga) blodkärlen, särskilt de i hjärtat och halsen, vilket minskar hjärtats arbetsbelastning och ökar blodflödet till hjärtat.

Isosorbid dinitrat är en ester av isosorbid diol och nitrisk syra och bryts ned i kroppen till aktiva metaboliter som ger upphov till läkemedlets verkan. Det ges vanligtvis som tabletter eller som en spray som appliceras under tungan.

Läkemedlet bör användas under ledning av en läkare, eftersom det kan behövas justera dosen baserat på patientens individuella respons och behov. Det är också viktigt att vara medveten om möjliga biverkningar och interaktioner med andra mediciner.

Intrahepatic cholestasis är ett medicinskt tillstånd där gallans flöde från levern till tarmarna blockeras på grund av ansamling av gallvätska i levercellerna (hepatocyterna). Detta orsakar en accumulering av kolesterol och andra ämnen i levern, vilket kan leda till gulsot (icterus), illamående, kräkningar och mjölkaktig urin. Intrahepatic cholestasis kan ha olika orsaker, inklusive vissa läkemedel, sjukdomar som infekterar levern eller ärftliga störningar i leverfunktionen. I vissa fall kan det vara ett tecken på en allvarligare leversjukdom och behöver därför utvärderas och behandlas av en läkare.

Kranskärlsröntgen, även känt som koronarangiografi, är ett medicinskt undersökningsförfarande där ett kontrastmedel injiceras i kranskärlen (de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen) och sedan får man ta röntgenbilder av dem. Det gör det möjligt för läkaren att se om det finns några förträngningar, ärr eller andra skador i kranskärlen som kan leda till hjärtklappningssjukdom eller hjärtattacker. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs genom en blodkärle i armen eller låret.

"Pulsatilt flöde" är ett medicinskt begrepp som refererar till den periodiska volymökningen och minskningen av blodflödet i artärer under en hjärtslagscykel. Detta fenomen orsakas av hjärtats kontraktioner och relaxeringar, vilket får blodet att pulsera genom kroppens artärsystem. Under systolen, när hjärtat kontraherar, ökar trycket i artärerna och flödet av blod blir mer intensivt. Under diastolen, när hjärtat relaxerar, minskar trycket i artärerna och flödet av blod blir mindre intensivt. Den pulsatila karaktären av detta flöde kan kännas som en puls i olika delar av kroppen, till exempel i halsen eller i handleden.

Refluxösophagitis är en medicinsk term som refererar till inflammation och skada i svalgens (ösophagus) slemhinna, orsakad av den bakåtflödande maginnehållet (reflux). Det bakåtflödande maginnehållet innehåller ofta syra och andra ämnen som kan skada svalgets slemhinna när de kommer i kontakt med den.

Refluxösophagitis är ett vanligt tillstånd och kan orsaka symptom som sura uppstötningar, ont i bröstet (retrosternalt smärta), hosta, halsbränna och svårigheter att svälja. Tillståndet kan vara kopplat till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) eller andra tillstånd som försvagar muskulaturen i övre magmunnen, såsom en hälsozustand som kallas hiatushernia.

Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka patientens symptom och ibland med hjälp av tester som gastroskopi eller 24-timmars pH-mätning, för att bedöma om patienten har reflux och hur svår det är. Behandlingen kan innefatta livsstilsförändringar, såsom att undvika mat som orsakar symptom, att inte ligga ner direkt efter måltider och att förlora vikt om man är överviktig. Även läkemedel som neutraliserar magsyran eller reducerar magsäckens produktion av syra kan användas för att behandla tillståndet. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell om andra behandlingar inte fungerar.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

"Främmandekroppsförflyttningar" är ett medicinskt begrepp som refererar till när främmande partiklar, såsom föroreningar eller gasbubblor, färdas in i blodomloppet och kan blockera eller skada mindre blodkärl. Detta kan leda till en mängd olika symptom beroende på var partikeln slutar fastna, men några exempel kan vara andningssvårigheter, yrsel, huvudvärk eller neurologiska symtom om det är i hjärnan.

Orsakerna till främmandekroppsförflyttningar kan variera, men de kan inträffa vid vissa medicinska procedurer som kateterisering eller angiografi, där kontrastmedel injiceras in i kärlen. Ibland kan också gasbubblor bildas under operationer och färdas in i blodomloppet. Andra möjliga orsaker kan vara industriella exponeringar eller olyckor som resulterar i att främmande partiklar kommer in i kroppen.

Behandlingen av främmandekroppsförflyttningar beror på var partikeln fastnat och hur allvarligt symptomen är. I vissa fall kan observation och tillsyn vara tillräcklig, medan andra fall kan kräva mer aggressiv behandling som mediciner eller operationer för att avlägsna partikeln.

Arginin, eller 2-Amino-5-guanidinopentansyra, är en konditionellt essentiell aminosyra, vilket betyder att den kan syntetiseras i kroppen men under vissa förhållanden kan behövas tillföras via kosten. Arginin är en av de 20 standardaminosyrorna som är byggstenarna i proteiner.

Arginin har flera funktioner i kroppen, bland annat är det en prekursor till syntesen av polyaminerna, såsom ornitin och citrullin, samt till syntesen av kväveoxid (NO), ett signalsubstans som spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och immunförsvaret. Arginin har också visat sig ha potential som behandlingsvätska för diverse sjukdomszustånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, skador efter stroke, och kronisk njursvikt.

Endothelium-derived relaxing factors (EDRF) är en term som ursprungligen användes för att beskriva de substanser som frisätts från det endoteliala skiktet i blodkärlen och orsakar vasodilation. Det huvudsakliga EDRF som identifierats är kvävemonoxid (NO), som produceras av enzymet endotelial nitrik oxidsynthas (eNOS) i endotelcellerna. NO diffunderar till glatt muskulatur i blodkärlen och aktiverar guanylatcyclas, vilket leder till ökad produktion av cGMP och relaxering av muskelceller. Detta orsakar en minskning av vaskulärt motstånd och sänkning av blodtrycket. Andra substanser som kan ha EDRF-aktivitet inkluderar prostacyclin (PGI2) och hyperpolarisande växlande potentialer (HMP).

Hjärtkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp på hjärtat och de kringliggande blodkärlen. Detta kan innefatta direkt reparation eller ersättning av skadade strukturer i hjärtat, såsom hjärtklaffar eller koronara artärer. Hjärtkirurgiska tekniker kan också involvera att stödja hjärtfunktionen med hjälp av maskiner under operationen, till exempel hjärtlungmaskinen. Andra tekniker kan omfatta att skapa en ny blodförsörjning till hjärtat från en annan del av kroppen, så kallad koronar bypass-kirurgi. Hjärtkirurgin utförs vanligtvis av en specialistutbildad kirurg som kallas hjärtkirurg.

Matrix metalloproteinase 12 (MMP-12) är ett enzym som tillhör en grupp av zinkberoende endopeptidaser, kända som matrix metalloproteinaser (MMP). MMP-12 är specifikt känt som en metalloproteinas med förmåga att bryta ner extracellulära matrisproteiner, såsom elastin och collagen. Det har också visat sig ha förmågan att degraderar proteiner i blodkärlsväggar och är involverat i inflammation och immunförsvar. MMP-12 produceras främst av makrofager och kan spela en roll i patogenesen av flera sjukdomar, till exempel lungsjukdomar, ateroskleros och neurodegenerativa sjukdomar.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Hjärtkammartrycket är det tryck som uppstår i hjärtats kamrar under kontraktionsfasen, när blod pumpas ut från hjärtat och in i kroppens blodkärl. Det normala systoliska trycket (dvs. trycket under kontraktion) i vänster hjärtkammare är ungefär 100-140 mmHg, medan det diastoliska trycket (dvs. trycket under relaxation) är ungefär 5-12 mmHg. I höger hjärtkammare är det normala systoliska trycket ungefär 15-30 mmHg och det diastoliska trycket är ungefär 0-8 mmHg.

Det centrala hjärtkammartrycket mäts vanligen med en kateter som placeras direkt i hjärtats kamrar, men det kan även uppskattas indirekt genom att mäta blodtrycket i armens artär. Abnorma värden på hjärtkammartrycket kan vara ett tecken på olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklapparsjukdom eller hjärtsvikt.

Adenosin är ett endogent nukleosid som består av en nucleotidbase (adenin) som är kovalent bundet till en pentos (ribose) via en β-N1-glykosidbindning. Adenosin har en central roll inom celldelenas energihushållning, då det fungerar som prekursor till adenosintrifosfat (ATP) och adenosindifosfat (ADP).

Utöver sin roll i energimetabolismen är adenosin också en viktig neurotransmittor och modulerande signalsubstans inom det centrala nervsystemet. Det fungerar som en inhibitorisk neurotransmittor och har en dämpande effekt på exciterade neuroner. Adenosinreceptorerna är måltavlor för flera läkemedel, till exempel vid behandling av arytmier (hjärtrytmrubbningar) och smärta.

I kroppen kan adenosin bildas genom nedbrytning av ATP eller genom direkt syntes från inosinmonofosfat (IMP). Nivåerna av adenosin i blodet är höga vid fysisk aktivitet och stress, då energiförbrukningen ökar. Vid sänkta nivåer av syre tillgänglighet, som under hypoxi eller ischemisk skada, kan adenosin bildas i större utsträckning genom en process som kallas för hypoxantisk nedbrytning.

I medicinsk kontext kan adenosin användas som ett läkemedel vid diagnostisering och behandling av olika hjärtsjukdomar, till exempel för att inducerara atrioventrikulär blockad eller för att behandla paroxysmal supraventrikulär tachykardi (PSVT). Adenosin ges ofta som en snabb intravenös bolus injektion och verkar genom att bromsa sinusknuten och atrioventrikulära noden, vilket kan korrigera oregelbundna hjärtrytmer eller sänka frekvensen vid tachykardi.

NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NG-Nitro-L-argininmetylester (L-NAME), är ett syntetiskt preparat som används inom forskning för att studera den smala blodkärlsfunktionen. Det fungerar som en inhibitor av enzymet nitrik oxidsynthas, vilket i sin tur resulterar i en minskad produktion av signalsubstanserna som reglerar den smala blodkärlsfunktionen.

Detta preparat används ofta inom forskning för att simulera ett tillstånd som kallas för endotelio dysfunktion, vilket kan vara associerat med olika sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtsjukdomar. Genom att använda L-NAME som en forskningsverktyg kan forskare undersöka de underliggande mekanismerna bakom dessa tillstånd och utveckla nya behandlingsstrategier för att motverka deras negativa effekter.

Medicinskt sett betyder "stensjukdom" vanligen att en person har en eller flera stenar i urinvägar som orsakar symptom. Detta kan innebära smärta, blod i urinen, frekventa och plötsliga behov av att urinera, illamående och kramp i buken. Stenarna bildas oftast när mineralsalter i urinen kristalliserar och klumpar samman. De kan vara små som en sandkorn eller stora som en bönoströmma. Obehandlade stenar kan leda till allvarliga komplikationer såsom infektion, njurskada eller nedsatt njurfunktion. Behandlingen beror på storleken och läge av stenen, men den kan innefatta smärtstillande medel, ökad vattenintag, mediciner som hjälper till att släppa loss stenen eller i vissa fall kirurgi.

Bukspottkörtelinflammation, också känd som pancreatit, är en medicinsk tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad. Detta orsakas vanligtvis av en överdriven aktivering av de enzymer som bukspottkörteln producerar för att bryta ned föda i tarmen. När dessa enzymer aktiveras inuti bukspottkörteln, istället för i tarmen, kan de skada vävnaden och orsaka inflammation.

Det finns två typer av bukspottkörtelinflammation: akut pancreatit och kronisk pancreatit. Akut pancreatit är en plötslig och allvarlig sjukdom som kan kräva omedelbar vård, medan kronisk pancreatit utvecklas gradvis över tid och kan orsaka permanenta skador på bukspottkörteln.

Orsakerna till bukspottkörtelinflammation kan vara många, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och gallsten. Andra orsaker kan inkludera vissa läkemedel, infektioner, skador och vissa arvsfaktorer.

Symptomen på bukspottkörtelinflammation kan variera beroende på om det är en akut eller kronisk form av sjukdomen. Till de vanligaste symtomen hör smärta i magtrakten, illamående, kräkningar och feber. I allvarliga fall kan bukspottkörtelinflammation leda till komplikationer som blodförgiftning, andningssvårigheter, diabetes och svårartad magblödning.

Endometriumshyperplasi är en tillstånd där det slemhinnevävnad som tapetserar insidan av livmodern (endometriet) blir överdriven och överskalig. Detta orsakas vanligtvis av onormalt höga nivåer av östrogen i kroppen, utan motsvarande balans av progesteron.

Det finns olika typer av endometriumshyperplasi, beroende på om cellerna ser normala ut eller inte. I en typ av endometriumshyperplasi kan cellerna se atypiska (anormala) ut, och detta ökar risken för att utveckla livmodercancer.

Symptomen på endometriumshyperplasi kan variera, men de inkluderar ofta oregelbundna eller förtjockade menstruationsblödningar. Behandlingen beror på typen av hyperplasi och om det finns atypiska celler eller inte. Behandlingsalternativ kan innefatta mediciner som minskar östrogennivåerna, progesteronbehandling eller ibland kirurgi.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du upplever några av de symptomen som är associerade med endometriumshyperplasi, eftersom det kan öka risken för livmodercancer om det inte behandlas.

I medicinsk kontext, betyder "fosterbjudning" vanligen att fostret utsätts för en substans eller en miljö som kan påverka dess utveckling eller hälsa negativt. Det kan handla om exponering för olika typer av droger, tobak, alkohol, infektioner eller andra skadliga ämnen under graviditeten.

Ett exempel på en fosterbjudning är att en gravid kvinna röker, vilket kan leda till lägre födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för missbildningar hos barnet. Andra exempel kan vara att en gravid kvinna exponeras för olika typer av environmental toxins som bly, kvicksilver eller pesticider.

Det är viktigt att notera att fostret är särskilt känsligt under de tidiga stadierna av graviditeten, och därför kan redan små mängder av en skadlig substans ha en stor inverkan på fostrets utveckling.

Trakeobronkomegali (TBM) är ett medicinskt tillstånd där både luftstrupen (trachea) och de stora luftvägarna i lungorna (bronker) är ovanligt förstorade. Detta kan vara congenitalt, det vill säga från födseln, eller aquired, det vill säga till följd av en skada eller sjukdom. TBM kan orsaka andningssvårigheter, hosta och andra symtom beroende på dess svårighetsgrad.

Kaptopril är ett läkemedel som tillhör en grupp av blodtrycksmediciner kallade ACE-hämmare (angiotensinconvertingenzyms inhibitorer). Kaptopril används vanligen för att behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom.

Läkemedlet fungerar genom att hindra en speciell substans i kroppen, angiotensin II, från att verka som ett vasokonstriktor (en substans som orsakar blodkärlen att förträngas), vilket leder till sänkt blodtryck. Kaptopril kan också hjälpa att skydda hjärtat och näsan genom att minska vätskeansamling i kroppen.

Det är viktigt att följa din läkares instruktioner när du tar Kaptopril eller någon annan medicin, och att rapportera om alla biverkningar eller symptom som du upplever under behandlingen.

"Bronkusvällning" (på engelska "bronchodilation") är en medicinsk term som refererar till den process där de muskler som omger luftrörerna i lungorna slappnar av och luftrören därmed vidgas. Detta gör det lättare för luft att strömma in och ut ur lungorna, vilket kan underlätta andningen och minska andningsbesvär hos personer med lungsjukdomar som till exempel astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Bronkusvällning kan uppnås genom användning av läkemedel som kallas bronkodilatatorer, vilka ofta ges som inhalationsspray.

'Vagotomi, proximal gastrisk' refererer til en type af kirurgisk behandling, hvor den proximale del af den vagale nerve, som innerverer maven, trækkes tilbage (og ofte også delvis sekteres eller afskæres). Dette gørs for at reducere den overdrevent sure produktion i mavesækkens øvre del hos patienter med for eksempel et sygdomsbillede med meget alvorlig og refractory gastrisk acidose eller refluxoesygdom.

Den vagale nerve består af to grene, den højre (rede) og venstre (sinistre) vagusnerve, som hver især innerverer forskellige dele af mavesækken. I en proximal gastrisk vagotomi trækkes den proximale del af disse nerver tilbage fra deres innervation af øvre del af maven (fundus og kroppen). Dette reducerer den parasympatiske nerveimpuls til mavesækkens muskulatur, hvilket resulterer i en nedsat sekretion af magsyre.

Det er vigtigt at notere, at selvom vagotomi ofte anvendes som en del af kirurgisk behandling for peptisk ulceration (hvor der er en overdreven magsyreproduktion), så er det ikke længere en førstahåndsbehandling på grund af de mange bivirkninger og mulige komplikationer, herunder for eksempel dumping syndrom, diarré og vitamin B12-mangel. I stedet foretrækkes ofte andre former for behandling som medicinsk terapi eller endoskopisk behandling.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Kapillärer är mycket små blodkärl med en diameter på omkring 5-10 mikrometer. De återfinns i alla vävnader och organ i kroppen, förutom i hjärtat självt. Kapillärernas främsta funktion är att möjliggöra utbyte av syre, näringsämnen, kolsyra och andra ämnen mellan blodet och de omkringliggande vävnaderna.

Kapillärerna bildar ett nätverk av små kärl som är sammanlänkade med större blodkärl, såsom arterieller och venösa kärl. Arteriell kapillärblod flödar från hjärtat och innehåller syresatt blod. När blodet passerar genom de smala kapillärerna diffunderar syret ut genom kapillärväggarna till de omkringliggande vävnadscellerna, medan kolsyra och andra ämnen diffunderar in i kapillärerna. Venös kapillärblod flödar sedan tillbaka till hjärtat och innehåller nu syrefattigt blod.

Kapillärernas väggar består av endotelceller, som är mycket tunna och platta. Detta gör att det är lätt för ämnen att diffundera genom kapillärväggarna. Kapillärerna har också en mycket stor yta till volym-förhållande, vilket underlättar utbytet av ämnen mellan blodet och vävnaderna.

'Blodcirkulation' refererer til den proces hvorved blodet pumpes rundt i kroppen gennem et system af artérier, kapillærer og vener, for at transportere ilt, næringssstoffer og andre nødvendige stoffer ud til cellerne, samtidig med at det fjerner affaldsstoffer og CO2 fra cellerne. Det er hjertet som driver denne proces ved at pumpe blodet gennem kroppen. Artériernaer transporterer ilt-rigigt blod væk fra hjertet, mens kapillærerne i alle væv former forbindelser mellem artérierne og ventilerne, således at der kan foregå udveksling af ilt, næringssstoffer og affaldsstoffer. Venenerne transporterer tilbage til hjertet det iltfattige blod, som er rig på affaldsstoffer.

Hjärtsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar som drabbar hjärtat och blodkärlen. Det kan exempelvis innefatta:

1. Koronara hjärtklaffsjukdomar: Sjukdomar i de klaffar som reglerar blodflödet genom hjärtkammaren.
2. Kardiomyopati: En sjukdom i det muskulära vävnad som utgör hjärtats väggar.
3. Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen.
4. Rytmrubbningar (arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm.
5. Koronara sjukdomar: Sjukdomar i de artärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.
6. Hjärntumörer: Ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion.
7. Kongenitala hjärtsjukdomar: Sjukdomar som förekommer vid födelsen och beror på felaktig utveckling under graviditeten.
8. Infektionsrelaterade hjärtsjukdomar: Sjukdomar orsakade av infektioner såsom endokardit, myokardit eller perikardit.

'Single-blind method' (engelska: 'single-blind study') är en term inom klinisk forskning och betecknar en studie där den ena parten, oftast deltagaren, inte vet om vilken grupp i studien de tillhör. Den andra parten, ofta forskaren eller behandlanden, känner till vem som tillhör vilken grupp.

Denna metod används för att minska risken för subjektiva effekter och förvrängningar i resultaten, eftersom deltagaren inte är medveten om om de får en verksam behandling eller en placebo (en inaktiv substans eller procedure). Detta kan vara särskilt viktigt inom områden som är känsliga för förväntningar och subjektiva bedömningar, till exempel inom psykologi och medicin.

Det är dock viktigt att notera att 'single-blind method' inte eliminerar all risk för förvrängningar, eftersom forskaren ändå kan vara medveten om vilken grupp deltagaren tillhör. För att minska risken för sådana förvrängningar kan en 'double-blind method' användas, där både deltagaren och forskaren är outbildade om vilken grupp deltagaren tillhör.

En kranskärlsaneurysm är en utbuktning eller en svag punkt i en av de stora artärerna som förser hjärtat med syrerik blod. Detta orsakas vanligtvis av slitage och åldrande i kärlet, men kan även bero på högt blodtryck, rökning eller genetiska faktorer. Om aneurysmen blir för stor eller spricker kan det leda till allvarliga komplikationer som stroke eller inre blödningar.

En förlossningstång är ett medicinskt instrument som används under förlossningar för att hjälpa modern att trycka effektivt och säkert under de sista stadierna av förlossningen. Den består vanligtvis av en T-formad stång med ett handtag på varje arm och en tvärbalk längst ned. Förlossningstången fästes sedan vid en bädd eller ett annat fast föremål i rummet.

Modern sitter ofta upp på en bädd med benen stöttade upp och håller i handtagen på förlossningstången. Genom att dra i handtagen kan hon trycka mot tånghalvorna och underlätta passage av barnets huvud genom förlossningskanalen. Förlossningstången används ofta när modern har svårt att pressa effektivt på egen hand, till exempel vid utmattning, övervikt eller multipel graviditet (tvillingar eller trillingar).

Det är viktigt att notera att användningen av en förlossningstång skall ske under kontrollerade omständigheter och under uppsikt av en erfaren sjuksköterska eller läkare, eftersom det finns risker relaterade till dess användning, såsom skador på moderns underliv eller på barnet.

En mellanblödning är en obekväm, oftast oväntad vaginal blödningsföreteelse som sker under intermenstruellt tillstånd, det vill säga mellan två menstruationer. Den kan variera i intensitet från lätt spotting (små bloddroppe) till kraftigare blödningar som kan efterlikna en menstruationsblödning. Mellanblödningar är vanliga och uppskattningsvis 20-30% av alla kvinnor upplever dem under sin fertila ålder.

Det finns olika orsaker till mellanblödningar, inklusive hormonella störningar, infektioner, strukturella problem med reproduktionsorganen och biverkningar av preventivmedel eller andra läkemedel. I vissa fall kan en mellanblödningsincidens vara tecken på underliggande gynecologiska tillstånd som polyp, fibrom, endometrios eller cancer, men detta är ovanligt.

Om du upplever oförutsägbara och återkommande mellanblödningar, rekommenderas du att söka medicinsk rådgivning hos din läkare eller gynekolog för att utreda orsaken och få lämplig behandling.

Indometacin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att behandla smärta, inflammation och feber. Det fungerar genom att hämma en specifik typ av enzymer (cyklooxygenas-2, COX-2) som är involverade i produktionen av prostaglandiner, ämnen som orsakar smärta och inflammation.

Indometacin används vanligen för att behandla smärtor och inflammation relaterade till artros, reumatoid artrit, gikt och andra muskuloskelettala sjukdomar. Det kan också användas för att behandla migrän och andra typer av huvudvärk.

Liksom med andra NSAID-preparat kan indometacin orsaka biverkningar som mag-tarmrubbningar, ökad risken för blodproppar och hjärtinfarkt, höjd blodtryck och nedsatt njurfunktion. Dessa biverkningar tenderar att vara mer vanliga vid långvarig användning eller höga doser av läkemedlet.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Endokardieell fibroelastosis är en sällsynt hjärtsjukdom där det endokardium, det inre lagret av hjärtmuskeln, blir förtjockat och rigiderat på grund av en överdriven tillväxt av bindväv och elastisk vävnad. Detta kan leda till problem med hjärtfunktionen och kan vara livshotande om det inte behandlas. Orsaken till endokardieell fibroelastosis är oftast okänd, men den kan vara relaterad till genetiska faktorer eller andra sjukdomar som berör hjärtat.

Den medicinska termen för "hjärtsäck" är "primitive hjärta" eller "tubulärt hjärta". Det är en struktur som utvecklas hos ett embryo under fostertiden. Hjärtsäcken är en tidig form av hjärtat som bildas när olika delar av det tubulära hjärtat börjar vrida sig, förlängas och differensieras för att forma de olika kamrarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Hjärtsäcken består av en muskulös vävnad som pumpar blod genom den cirkulerande systemen hos ett embryo. Det hjälper till att transportera näringsämnen och syre till cellerna i fostret under dess utveckling. Efterhand som fostret växer och utvecklas, kommer hjärtsäcken att förändras och forma de fyra kamrarna och de fyra ventriklarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Proktoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder ett proktoskop, ett slags tunn rör med ljus och ofta även en kamera, för att titta upp i rektumkanalen (rektum och ändtarm). Det görs vanligen för att undersöka om det finns tecken på sjukdomar eller skador, såsom till exempel tarmskador, cancer, polypers eller inflammation. Proktoskopi är en relativt smärtfri procedur som normalt utförs av en läkare specialiserad inom området proktologi.

Fibromuskulær dysplasi (FMD) er en sjeldn andmunndelssjelske tilstand som karteres ved abnorme endringer i de glatte musklene i værene i kroppen. Disse endringer kan føre til stenose (snævrede) eller aneurysmer (udbulinger) i blodkar. FMD kan forekomme i alle aldre, men den diagnostiseres oftest hos kvinder i alderen 40-60 år.

FMD kan ramme et enkelt blodkar eller forløbe systematisk og involvere flere blodkar over hele kroppen. De mest vanlige steder at FMD forekommer er i karrene til hjernen (carotis- og vertebralisarterne), nyrerne (renale arterier) og leveren (viscerale arterier).

Symptomer på FMD kan variere meget, afhængig af hvilke kar som er involveret. Nogle personer med FMD kan være asymptomatiske, mens andre kan opleve hovedpine, svimmelhed, sløret syn, svage muskler i ansigtet eller benene, blåfargede fingre eller tæer og/eller smerter i maven.

FMD er en livslang tilstand, men den kan behandles for at forebygge komplikationer som slagtilfælde eller organskade. Behandlingen afhænger af stedet og alvoren af FMD-forandringerne og kan omfatte medicin, operation eller andre mindre invasive procedurer.

'Vaters ampull' eller 'ampulla hepatopancreatica' är den del av tarmkanalen där gallgången och bukspottkörtelgången mynnar ut. Den består av en expansion av de två gångarna, som bildar en slags mixningskammare innan de mynnar ut i tolvfingertarmen (duodenum). Ampullan är uppkallad efter den tyske anatomiprofessorn Abraham Vater.

Sjukdomsförlopp definieras inom medicinen som den kliniska utvecklingen och tiden från att en sjukdom uppstår till dess att den har löpt sitt fulla skepp, det vill säga från sjukdomens början via diagnostisering, behandling och eventuell komplikation till slutet när individen är återställd eller avlidit. Sjukdomsförloppet kan delas in i tre faser: akut, subakut och kronisk. Under akutfasen uppstår sjukdomen plötsligt och symtomen är ofta allvarliga. I subakuta fasen minskar symtomen men sjukdomen är fortfarande pågående, medan i kroniska fasen kan symtomen vara konstanta under en längre tidsperiod eller återkommande.

Cardiac valve annuloplasty är en medicinsk procedur där man korrigerar en skadad hjärtklaffs funktion genom att återställa eller stärka dess form och storlek. Detta görs vanligtvis genom att sy in ett artificiellt band (annuloplastiring) runt den skadade klaffens ring (annulus), vilket hjälper till att förhindra ytterligare skada eller slitage på klaffen.

Denna procedure används ofta vid behandling av mitral- och tricuspidalinsufficiens, som orsakas av en försvagning eller skada på dessa hjärtklaffar. Annuloplastying kan utföras under öppen hjärtkirurgi eller med hjälp av minimalinvasiva tekniker och är ofta kombinerad med andra behandlingar, såsom klaffrekonstruktion eller -ersättning.

Den övergripande målsättningen med cardiac valve annuloplasty är att förbättra hjärtklaffens funktion, minska symtom som andfåddhet och trötthet, och förlänga patientens liv.

Graviditetskomplikationer med hänsynd till hjärta och kärl (kardiovaskulära komplikationer under graviditet) är en bred kategori av medicinska tillstånd som kan uppstå under eller strax efter graviditeten och påverkar moderkakan, livmodern, fosterhinnan eller fostret. Dessa komplikationer kan vara allvarliga och potentiellt livshotande för både modern och barnet.

Exempel på kardiovaskulära komplikationer under graviditet inkluderar:

1. Preeklampsi/eclampsi: Detta är en allvarlig sjukdom som kan uppstå under graviditeten och karaktäriseras av högt blodtryck, protein i urinen och ödem (svullnad). I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer såsom skador på levern, njurarna och hjärnan.

2. Kardiomyopati: Detta är en sjukdom som orsakar svaghet i hjärtmuskulaturen och kan leda till att hjärtat inte pumpar blod effektivt. Graviditetskardiomyopati är en sällsynt komplikation under graviditeten, men den kan vara livshotande om den inte behandlas korrekt.

3. Arterioskleros: Detta är en sjukdom som orsakar härdning av artärväggarna och kan leda till allvarliga komplikationer under graviditeten, såsom högt blodtryck, preeklampsi/eclampsi och stroke.

4. Venös tromboembolism (VTE): Detta är en sjukdom som orsakar blodpropp i djupa vener eller lungorna och kan vara livshotande under graviditeten, särskilt under de senare stadierna av graviditeten.

5. Förhöjd blodtryck: Detta är en vanlig komplikation under graviditeten och kan leda till allvarliga komplikationer såsom preeklampsi/eclampsi, skador på levern och njurarna samt förtidig födsel.

6. För tidig födsel: Detta är en vanlig komplikation under graviditeten och kan leda till allvarliga komplikationer såsom lungunderutveckling, låg vikt vid födseln och dödlighet hos barnet.

7. Diabetes mellitus: Detta är en vanlig komplikation under graviditeten och kan leda till allvarliga komplikationer såsom högt blodsocker, förtidig födsel, skador på levern och njurarna samt dödlighet hos barnet.

8. Infektion: Detta är en vanlig komplikation under graviditeten och kan leda till allvarliga komplikationer såsom förtidig födsel, skador på levern och njurarna samt dödlighet hos barnet.

'Pupillstörningar' refererar till ovanliga eller abnorma pupillreaktioner eller storlekar. Den normala pupillreaktionen involverar att pupillen dilaterar (blir större) i mörker och kontraherar (blir mindre) i starkt ljus. Pupillstorleken kan också påverkas av olika mediciner, droger och sjukdomar.

Exempel på pupillstörningar inkluderar:

* Anisokori - en olikhet i storlek mellan den vänstra och högra pupillen.
* Horner syndrom - en kombination av pupillförträngning, ögonlocksfläcksjukdom och att ögonbrynet saknas på samma sida som sjukdomen.
* Adie syndrom - en ovanlig pupillförstorning som ofta drabbar den ena pupillen och är orsakad av skada på den parasympatiska nerven till ögat.
* Argyll Robertson pupiller - små, rundade, ofta oreaktiva pupiller på båda ögonen som ses hos patienter med neurosyfilis.

Pupillstörningar kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada i centrala nervsystemet eller i ögat självt. Därför är det viktigt att diagnostisera och behandla pupillstörningar så snart som möjligt för att undvika ytterligare komplikationer.

I medicinsk kontext kan "kräva" innebära att en patient har ett akut behov av vård eller behandling, ofta på grund av allvarliga symptom eller komplikationer. Det kan också betyda att en viss behandling eller medicinsk intervention är nödvändig för att förhindra ytterligare skada eller försämring av patientens tillstånd. Ibland kan "kräva" även användas för att beskriva en patient som har ett starkt behov av stöd eller assistans, till exempel vid svårigheter med aktiviteter för det dagliga livet (ADL). Det är viktigt att bedöma varje patients unika situation och behov för att fastställa om "kräva" verkligen är den lämpliga termen att använda.

I'm happy to help you understand the medical definition of "elasticity"!

In a medical context, elasticity refers to the ability of tissues in the body to stretch and return to their original shape when the stretching force is removed. This property is due to the presence of elastin fibers in the extracellular matrix of the tissue, which can stretch and recoil like a rubber band.

Elasticity is an important property of many tissues in the body, including blood vessels, lungs, and skin. For example, the elasticity of blood vessels allows them to expand and contract with each heartbeat, helping to regulate blood pressure. Similarly, the elasticity of lung tissue allows the lungs to expand and contract during breathing, while the elasticity of skin helps it to stretch and rebound when we move or grow.

However, the elasticity of tissues can be affected by various factors, such as aging, disease, and injury. For example, emphysema is a lung disease that is characterized by the destruction of elastin fibers in the lungs, leading to decreased elasticity and difficulty breathing. Similarly, injuries that damage the elastin fibers in skin can lead to scarring and loss of elasticity, resulting in wrinkles or other changes in appearance.

Overall, elasticity is a crucial property of many tissues in the body, and its maintenance is essential for proper function and health.

Den vitellina ducten, även känd som den embryonala eller föetusmagen, är en remnant av den fetale förbindelsen mellan moderkakan och fostrets gastrointestinala system under utvecklingen. Den börjar vanligtvis stängas av och degenererar under den 7:e till 8:e veckan av fostertiden, men kan i vissa fall fortfarande vara öppen eller partielt öppen vid födseln eller senare i livet.

Om den vitellina dukten inte stängs av korrekt kan det leda till en medfödd defekt känd som vitellinintarmfistel eller oméntum, vilket innebär att ett stycke tarm är förbundet med naveln via en tunnel av tunntarmvävnad. Denna defekt kan orsaka symtom som diarré, infektion och andra gastrointestinala problem.

Medicinskt talat, refererar "halsartär, gemensam" till den stora blodkärlen i halsen som förser huvudet och halsen med syre- och näringsriktad blodflöde. Den gemensamma halsartären (latin: Arteria carotis communis) är en fortsättning av aortabågen och delar sig sedan i två grenar: den yttre halsartären (Arteria carotis externa) och den inre halsartären (Arteria carotis interna). Den gemensamma halsartären förser därmed både det yttre och inre huvudet med blod.

Diatrizoatemeglumine är ett jodbaserat kontrastmedel som används vid olika typer av medicinska undersökningar, framför allt vid angiografi och datortomografi (CT). Det är en radiologisk kontrastvätska som innehåller jod och meglem, vilket gör att det kan ses på röntgenbilder.

Diatrizoatemeglumine är ett typ av diatrizoat, som är en grupp av jodbaserade kontrastmedel. Det är löst upp i vatten och injiceras vanligtvis in i blodomloppet eller i kroppens caviteter (håligheter) för att underlätta synliggörandet av olika strukturer på röntgenbilder.

Sidan du frågade mig på är på svenska, så jag antar att du undrar vad det betyder på svenska. Men eftersom det inte finns en medicinsk definition på svenska av just "diatrizoatemeglumin", gav jag dig istället en definition direkt på engelska.

Sjukdomar hos för tidigt födda, även kända som "pretermföddas sjukdomar", är ett brett spektrum av hälsoproblem som kan drabba barn som föds före 37 veckors graviditet. Följande är några exempel på sådana sjukdomar:

1. Respiratoriska distresssyndrom (RDS): Detta orsakas av brist på surfaktant, ett ämne som hjälper till att förhindra kollaps av lungornas luftväxlar. RDS är vanligare bland barn födda före 34 veckors graviditet.
2. Patent ductus arteriosus (PDA): Detta är en öppen förbindelse mellan lungartärien och aortan, som normalt stängs efter födseln. Om den inte stänger kan det leda till hjärtsvikt och andningssvårigheter.
3. Intraventrikulärt hemorragi (IVH): Detta är blödning i hjärnbarken eller inre hjärnhinnan hos ett för tidigt fött barn. Svårighetsgraden kan variera från mild till allvarlig.
4. Nekrotiserande enterokolit (NEC): Detta är en allvarlig tarmsjukdom som orsakas av inflammation och nekros (död) av tarmbogarnas slemhinna. Den kan leda till perforation (hål i tarmen) och sepsis.
5. Ögonsjukdomar: För tidigt födda barn är i högre risk för att utveckla ögonproblem som retinopati av prematuritet (ROP), en sjukdom som kan leda till blindhet om den inte behandlas i tid.
6. Utvecklingsfördröjning: För tidigt födda barn kan ha förseningar i sin utveckling, inklusive motorik, språk och kognitivt.
7. Hörsel- och synproblem: För tidigt födda barn är i högre risk för att utveckla hörsel- och synproblem än fullgångna barn.
8. Andra problem: För tidigt födda barn kan ha andra problem som andningssvårigheter, låg vikt vid födelsen, anemi och immunbrist.

Aortadilatation eller aortabristning är en medicinsk term som refererar till en ovanlig och ofta allvarlig medicinsk tillstånd där aortan, den stora blodkärlen som leder utblottad blod från hjärtat, är utvidgad eller saknar sin normala elasticitet. Detta kan orsaka att aortaväggen blir svag och tenderar att spricka eller skilja sig ifrån varandra, vilket kallas aortaruptur. Aortadilatation kan vara congenital (född med tillståndet) eller aquired (utvecklas under livet). Den kan orsakas av högt blodtryck, åldrande, arterioskleros, Marfans syndrom och andra genetiska tillstånd. Aortadilatation kan vara livshotande om det inte behandlas i tid, ofta med kirurgi eller endovaskulär terapi.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Graviditet, andra trimestern, refererar till den medicinska fasen av en graviditet som varar från den 14:e veckan till slutet av den 26:e veckan (ungefär 14–26 veckor efter den sista menstruationen). Denna fas kallas också för den "mellersta graviditeten".

Under den andra trimestern utvecklas fostret snabbt, och modern kan börja känna fostrets rörelser. Risken för missfall minskar jämfört med den första trimestern, men det kan fortfarande finnas risker relaterade till fosterskador eller komplikationer hos modern. Modern kan uppleva en rad fysiska och emotionella förändringar under denna tiden, inklusive viktökning, ökad aptit, utbuktande buk, sömnsvårigheter, pregnancy glow (ett glänsande utseende på huden), samt möjliga symtom som rastlöshet, svullnader och smärtor i ländryggen.

Det är viktigt att modern tar hand om sin hälsa under denna tiden genom att äta en näringsrik diet, stanna vid regelbunden vård och övervakning, och undvika skadliga vanor som rökning och alkohol. Om modern upplever några besvär eller komplikationer bör hon kontakta sin vårdpersonal omedelbart.

Den nedre hålven (latin: cavum ventriculi inferius) är den lägsta delen av magsäcken. Den ligger under överkanten av levern och har en utbuktning som kallas magmunnen eller fundus. I den nedre hålven sker det mesta av magens sammandragningar, vilket bland annat hjälper till att bryta ner maten med hjälp av magsaften.

Läkemedelstillförsel, lokal, är en metod för att tillföra ett läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, istället för att ge det systemiskt (t.ex. via oral route eller injektion). Detta görs vanligtvis med hjälp av en salva, kräm, gelé, spray eller plåster som innehåller aktiv medicinsk substans.

Exempel på användningsområden för lokal läkemedelstillförsel kan vara:

1. Lindring av smärta och inflammation i en särskild muskel eller led, till exempel med hjälp av en antiinflammatorisk kräm.
2. Behandling av ytliga infektioner på huden, genom användning av en antimikrobiell salva eller crème.
3. Lokal smärtlindring efter en operation, där ett lokalbedövande gel appliceras på operationsstället.
4. Behandling av hudåkommor som akne, där en kräm eller gel med aktiva substanser används för att reducera inflammation och bakterieväxt.

Lokal läkemedelstillförsel kan vara ett effektivt sätt att behandla specifika problem, eftersom det minskar systemiska biverkningar och ökar koncentrationen av läkemedlet i den behandlade området.

En medicinsk definiering av "fistel" är:

En abnorm tunnelbildande förbindelse mellan två organ, vävnader eller hålrum i kroppen. Den kan uppstå som en komplikation till en infektion, sjukdom, skada eller operation. Fistlar kan vara olika storlekar och förekomma på olika ställen i kroppen. De kan orsaka symtom som smärta, utflöde av vätska eller feber beroende på var de är lokaliserade och hur allvarlig de är. Behandlingen beror på typen, storleken och platsen för fisteln.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

En bukspottkörtelcysta, också känd som en pancreas cyst, är en cystisk formation i bukspottskörteln. Det kan vara en av följande typer:

1. Retentionscyst: Orsakas av en obstruktion i bukspottkörtelns gångsystem, vilket leder till uppsamling och utvidgning av sekreten inuti körtlarna.
2. Serös cystadenom: En benign tumör som består av cystor fyllda med klar vätska.
3. Mucinös cystadenom: En tumör som producerar slem (mucin) och kan vara både godartad (benign) eller elakartad (malig).
4. Intraduktal papillär mucinös neoplasi (IPMN): En förlängd cystisk tumör i bukspottkörtelns gångsystem som producerar slem. Den kan vara av låggradig, intermediär eller höggradig elakartadhet.
5. Solid pseudopapillärt tumör: En mycket ovanlig tumör som kan vara både godartad och elakartad.

Det är viktigt att notera att många små cystor i bukspottkörteln kan vara av ingen klinisk betydelse, medan större cystor eller cystor med speciella drag kan behöva vidare undersökning och eventuell behandling.

Hjärtvolymen är ett mått på hur mycket blod som hjärtat kan pumpa per slag. Den totala hjärtvolymen delas in i två olika volymer: slagvolym och minutvolym.

Slagvolymen (SV) definieras som den mängd blod som pumpas ut från vänster ventrikel varje gång det contracterar, alltså varje hjärtslag. Den normala slagvolymen för en vuxen person ligger mellan 70 och 120 milliliter (ml).

Minutvolymen (MV) är summan av alla slagvolymer under ett minut, och beräknas genom att multiplicera slagvolymen med hjärtfrekvensen. En normal minutvolym ligger mellan 4,2 och 8,4 liter per minut.

Det är viktigt att ha en tillräckligt stor hjärtvolym för att möjliggöra en god genomblödning av kroppen, särskilt under fysisk aktivitet. Vid sjukdom eller skada kan hjärtvolymen minska, vilket kan leda till symtom som andfåddhet, trötthet och i värsta fall hjärtsvikt.

Hjärtkammardysfunktion, även känt som hjärtsvikt, är ett tillstånd där hjärtkammarnas förmåga att pumpa blod effektivt och jämnt reducerats. Detta kan orsakas av skador på hjärtmuskulaturen, strukturella problem med hjärtat eller förändringar i hjärtats elektriska system. Symptomen på hjärtkammardysfunktion kan inkludera andfåddhet, trötthet, ödem och minskad uthållighet. Behandlingen av hjärtkammardysfunktion kan omfatta livsstilsförändringar, mediciner, mekaniska hjälpmedel eller till och med transplantation beroende på allvarlighetsgraden och typen av tillstånd.

Lungatresi (latin: atelectasis) är ett medicinskt tillstånd där en eller flera lungbläsor kollapsar och andningsluften inte kan cirkulera normalt in i eller ut från den drabbade lungan. Detta kan orsakas av olika faktorer, som exempelvis sänkt surfuktbalans i lungorna, kompression av lungblåsan, förträngning av de luftburna vägarna in i lungan eller avsaknad av andningsreflex. Symptomen på lungatresi kan variera beroende på graden och platsen på tillståndet, men kan inkludera andfåddhet, hosta, bröstsmärta och andningssvårigheter. Behandlingen av lungatresi kan bestå av olika metoder som syrgasbehandling, läkemedelsbehandling eller mekanisk ventilation.

'Kirurgisk häftning' (også kaldet 'sutur' eller 'sting') er en metode, der anvendes i kirurgi for at lukke et sår eller en skade i vævene. Denne teknik involverer at anvende specielle nåle og tråde (suturer) for at bringe de skadede kanter sammen, så de kan hele korrekt. Der findes forskellige typer af häftninger alt efter stedet i kroppen, størrelsen på sårerne og typen af væv.

Häftninger kan være absorberbare eller ikke-absorberble, beroende på om de er designet til at blive opløst af kroppens egne enzymer over tid eller ej. Absorberbare suturer anvendes ofte i indre organer og hjerne, mens ikke-absorberbale suturer typisk anvendes i områder, der er lettere tilgængelige for fjernelse efter helingen.

Kirurgiske hæftninger bør udføres af en kvalificeret sundhedsperson, da fejlagtig udførelse kan medføre komplikationer som infektioner, blødninger eller dårlig heling.

Kejsarsnitt är ett medicinskt ingrepp där en kirurg skär genom buken och livmodern för att föda ut det oväntade barnet. Detta görs vanligtvis när modern eller/och barnet är i fara under förlossningen, och det inte finns tillräckligt med tid eller möjlighet att utföra en vaginal förlossning på säker och effektiv väg. Kejsarsnitt kan också utföras på begäran av den gravida kvinnan, även om detta är mindre vanligt.

Under ett kejsarsnitt placerar läkaren oftast en epiduralanestesi för att dämpa smärtan, men i vissa fall kan en allmän narkos användas istället. Sedan skärs buken och livmodern upp, och barnet tas ut genom den öppningen. Efter att barnet har fötts stänger läkaren upp buken och livmodern igen med hjälp av sömmar.

Kejsarsnitt är ett relativt vanligt ingrepp i många delar av världen, men det finns fortfarande risker som är associerade med det, såsom infektion, blödning och skador på organ. Dessa risker ökar om kvinnan har flera kejsarsnitt eller om hon får ett akut kejsarsnitt under förlossningen.

Medicinskt talat är leverartären (arteria hepatica) en större blodkärl som försörjer levern med syresatt och näringsriktigt blod. Den delar sig vanligen i två grenar, höger och vänster leverartär, som sedan delar sig flera gånger innan de når levercellerna (hepatocyterna). Leverartären är en av de tre stora blodkärlen som förser levern med blod, tillsammans med levervenen (vena portae) och den så kallade magartären (arteria gastroomentalis).

'Vena azygos' är en bred, icke-parad sympatisk vener i bröstet och översta delen av magen hos människor. Den bildar en kontinuerlig blodkärlslinje från nedre delen av torax till övre delen av buken.

Vena azygos börjar som en liten gren vid högra sidan av ryggraden i ländryggen, och den samlar upp blod från de bakre delarna av kroppen. Den stiger sedan uppåt genom bröstkorgen och passerar bakom hjärtat, där den ansluter till högra lungans ven.

Vena azygos har en viktig funktion i att dränera blod från de övre delarna av kroppen när höger hjärtkammare inte fungerar korrekt, vilket kan hända vid hjärtsvikt eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion. I sådana fall kan vena azygos hjälpa till att lindra ökad tryck i de venösa blodkärlen och förhindra utvecklingen av ödem i lungorna.

En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.

Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.

Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.

Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.

Small-conductance calcium-activated potassium channels (SK channels) are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as neurons and muscle cells. They are called "calcium-activated" because their opening is triggered by an increase in intracellular calcium ions (Ca^2+^). Once open, SK channels allow the flow of potassium ions (K^+^) out of the cell, which leads to hyperpolarization of the membrane potential. This process helps regulate the electrical excitability of the cell and plays a role in various physiological functions, including neurotransmitter release, neuronal firing patterns, and vascular tone. The term "small-conductance" refers to the relatively small number of ions that can pass through the channel pore at any given time.

Åren 1893-1894 företogs en om- och tillbyggnad av de patologisk-anatomiska och kemiska institutionerna. Åren 1909-1910 ... Den 13 juni 1923 fullbordades genom kungligt brev institutets utvidgning till en fullständig medicinsk fakultet. De studerande ... De två sistnämnda professorerna undervisade på Garnisonssjukhuset, den förre i patologisk anatomi vid obduktionerna, den senare ... Åren 1865-1866 uppfördes en byggnad för de patologisk-anatomiska, rättsmedicinska och kemiska institutionerna; 1883-85 ...
Åren 1893-94 företogs en om- och tillbyggnad av de patologisk-anatomiska och kemiska institutionerna. Åren 1909-10 uppfördes en ... Den 13 juni 1923 fullbordades genom kungligt brev institutets utvidgning till en fullständig medicinsk fakultet. De studerande ... De två sistnämnda professorerna undervisade på Garnisonssjukhuset, den förre i patologisk anatomi vid obduktionerna, den senare ... Åren 1865-66 uppfördes en byggnad för de patologisk-anatomiska, rättsmedicinska och kemiska institutionerna; 1883-85 uppfördes ...
... som idag ingår i utställningarna på patologisk-anatomiska museet Wien. Det står: "Protokoll som skrevs den 23 november 1916 ... orsakad av komprimering av Nervus laryngeus recurrens på grund av att kardiovaskulära förändringar som en utvidgning av vänster ...
Åren 1893-1894 företogs en om- och tillbyggnad av de patologisk-anatomiska och kemiska institutionerna. Åren 1909-1910 ... Den 13 juni 1923 fullbordades genom kungligt brev institutets utvidgning till en fullständig medicinsk fakultet. De studerande ... De två sistnämnda professorerna undervisade på Garnisonssjukhuset, den förre i patologisk anatomi vid obduktionerna, den senare ... Åren 1865-1866 uppfördes en byggnad för de patologisk-anatomiska, rättsmedicinska och kemiska institutionerna; 1883-85 ...
I vissa ombyggnadsprocesser, till exempel efter en hjärtattack, är dessa hormoner involverade i patologisk utvidgning av ...
Sen att det är ett faktum att Ryssland upplever USA/NATOS utvidgning och försök till utvidgning som aggressiv och hotfull vill ... Att sprida nidbilder av sin största granne och dess befolkning späder bara på en närmast patologisk ryssofobi som för ...
Vid undersökning (palpation) av urologen finns det inget tecken som en utvidgning av körtlarna. I laboratorietester är de ... vilket stoppar deras tillväxt och uppdelning och orsakar massiv död av patologisk vävnad. ...
Man kan h r l tt f rst betydelsen av alla de prylar som utg r en smidig utvidgning av sektorn halvkapitalvaror. I detta ... patologisk verdrift. Och denna sjukdom r mycket avsl jande f r vad som menas med h lsa. Hoppl shetens urbanism r snabbt p v g ...
Dilaterad: utvidgning av ett rörformat organ .. Diskbråck: Diskskivornas fibrösa hölje är skadad varvid disken buktar ut och ... Patologisk: mikroskopisk bedömning av en sjuklig förändring.. Perforation: uppkomst av hålighet genom ett organ, slemhinna etc ... Hydronefros: en utvidgning av urin i njurbäckenet pga. passagehinder i urinledarna.. Hypofysadenom: tumör belägen i hypofysen. ...
Virilisering, inklusive utvidgning av penis och tillväxt av könshår och ansiktsakne, utvecklades hos en 2-årig pojke under en ... är väl etablerad har dessa män vanligtvis en familjehistoria med försenad pubertet som inte orsakas av en patologisk störning. ... Sexuell utveckling, inklusive utvidgning av penis, tillväxtacceleration och tillväxt av könshår utan en ökning av hans ... Sekundär exponering för tecken och symtom har inkluderat utvidgning av penis eller klitoris, utveckling av könshår, ökad ...
Ett litet överskott av den tillåtna nivån av 17-OPH registreras med binjurahyperplasi, en patologisk spridning av celler i dess ... utvidgning av klitoris, akne (akne), ökning av muskelmassa). Dessutom kan ökade testosteronnivåer hos kvinnor orsaka ...