Ehrlichtumör
Peritonealvenös shunt
Peritonit, tuberkulös
Bukhinnetumörer
Skrumplever
Ovarian Neoplasms
Sarkom, Yoshida
Hypertoni, portal
Myxödem
Hepatorenalt syndrom
Tumörer, experimentella
Vätskeutgjutning i lungsäcken
Bukhinneinflammation
Namibia
Encyklopedier, principer
Södra Afrika
Tchad
Mastodons
Sudan
Hov och klo
Tandfyllningar
Katastrofer
Internet
Katastrofberedskap
Carnivory
Skolor
Medicinskt talat betyder "vätska i buken" vanligtvis att det finns en abnormt större mängd flytande vätska i bukhålan, oavsett om den är steril eller inte. Den medicinska termen för vätska i buken är ascites. Ascites kan ha många orsaker, till exempel levercirros, cancer, hjärtsvikt och njursjukdomar. Vätskan kan vara klar och gulaktig eller blodstänkt beroende på orsaken. Behandlingen av ascites beror på orsaken, men kan innebära mediciner, dietaändringar, dränering av vätska eller operation.
Ascites er en accumulering av fri fluid i bukhuletten. Kylös ascites betyr at fluiden har en lav proteininnhold og er ofte forårsaket av levercirrose, hjerteinsufficiens eller kan være sammenhengende med malignt (kraftfullt voksende) sykdom. Fluidets sammensetning inneholder lavere verdier av proteiner enn normalt, og ofte under 2,5 g/dL. Dette fører til at onkotisk trykk i blodbanen faller, hvilket igjen fører til at væske transporteres fra blodbanen og akkumulerer i bukhuletten.
Ehrlichium är ett genus av små, intracellulära bakterier som orsakar olika former av zoonotiska sjukdomar, även kända som ehrlichioser. Dessa sjukdomar överförs vanligtvis genom fästingbett och kan vara allvarliga eller i värsta fall dödliga om de inte behandlas tidigt och adekvat.
En Ehrlichium-tumör är dock inte en etablerad medicinsk diagnos. Det finns dock vissa typer av cancer som kan ha en associering med infektioner orsakade av bakterier i Ehrlichium-släktet, men detta är ovanligt och mer forskning behövs för att fullständigt förstå denna association.
I vissa fall har det rapporterats om en sällsyн förekomst av cancer hos patienter med ehrlichios, men det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer ett direkt samband mellan Ehrlichium-infektion och cancereutveckling.
En peritonealvenös shunt är ett medico-tekniskt hjälpmedel som används för att behandla ödem och högt tryck i bukhöjden (ascites) orsakat av exempelvis levercirros. Shunten består av en slang som leder vätskan från bukhålan via en ventil till venerna i bröstet eller nacken, därav namnet peritonealvenös shunt. Ventilen är inställd så att den endast öppnas när trycket i buken överstiger ett visst tröskelvärde, för att förhindra att blodet i venerna backsuger sig. Shunten placeras oftast under en kort operation och används sedan kontinuerligt för att dränera överskott av vätska från buken.
Ascitesvätska är en patologisk accumulering av exsudat eller transsudat i peritonealcaviteten, vilket orsakar en abdominal ödem. Den kan ha många olika orsaker, till exempel levercirros, cancer, hjärtsvikt, njursjukdom och infektioner som tuberkulos. Ascitesvätskan kan vara klar till opak, och dess biokemiska och cytologiska sammansättning kan variera beroende på orsaken. Vid behov kan ascitesvätska dräneras för att lindra symtomen och förebygga komplikationer som infektion eller magsäckruptur.
Tuberkulös peritonit är en sjukdom som orsaks av infektion med Mycobacterium tuberculosis och berör bukhinnan (peritoneum). Sjukdomen karaktäriseras av inflammation, ödem och bildning av ärrvävnad i peritoneum. Symptomen på tuberkulös peritonit kan inkludera buksmärta, feber, viktminskning, diarré eller förstoppning, trötthet och svullnad i buken. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa Mycobacterium tuberculosis i blodprov, urin, avföring eller vävnadsprover. Behandlingen består av antibiotika som är specifika för tuberkulos och kan behöva vara långvarig, under flera månader.
Bukhinnetumörer, också kända som neuroendokrina tumörer i tarmarna eller karcinoidtumörer, är sällsyna tumörer som utvecklas från neuroendokrina celler i tarmarna. Dessa celler producerar hormoner och neuropeptider som reglerar olika kroppsfunktioner. Bukhinnetumörer kan vara godartade eller elakartade, men de flesta är långsam växande och kan vara asymptomatiska under en längre tid. När symtom uppstår kan de variera beroende på tumörens läge och storlek, samt hur mycket hormoner den producerar. Vanliga symtom inkluderar diarré, krampaktiga magontyor, hudrodnad, hosta, andnöd och hjärtklappning. Behandlingen kan omfatta kirurgi, medicinsk behandling, strålbehandling eller kombinationer av dessa.
'Skrumplever' er ikke en medisinsk term eller diagnose som jeg kjenner til. Det kan være at du refererer til "ascites", som er en akkumulering av overskuddslig fluid i abdomenell hule. Ascites kan ha mange forskjellige årsaker, inkludert levercirrosis, hjertefailure, kreft og infeksjoner.
Hvis du menet noe annet med 'skrumplever', kan jeg ikke gi en medisinsk definisjon uten mer kontekst eller informasjon.
'Ovarian neoplasms' refererar till abnorma tillväxtor i äggstockarna som kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). De kan också vara av oklar natur (gränsövergående). Ovarian neoplasms delas vanligen in i epiteliella, germcell-relaterade och stromala neoplasmer beroende på vilken celltyp de utvecklas från. Symptomen kan vara vagt och kan omfatta buksmärta, magsmärta, svullnad eller trycksensation i buken samt trötthet. Behandlingen beror på typen av tumör, dess storlek och om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Vanligen innebär det kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören och ibland även cellgiftsbehandling (chemotherapi) eller strålbehandling (radioterapi).
Jag antar att du söker en medicinsk definition av "Yoshida-sarkom". Detta är dock inte en allmänt erkänd diagnos inom onkologi och det finns inga publikationer eller vetenskapliga studier som stödjer användningen av termen "Yoshida-sarkom" i medicinsk kontext.
Det är viktigt att undvika förväxling med Yoshida-syndromet, ett mycket sällsynt endokrint tillstånd som kännetecknas av multipel neoplasia och endokrina störningar.
Om du har några frågor eller behöver mer information rekommenderar jag att du kontaktar en läkare eller en medicinsk fackperson för att få svar på dina specifika frågor eller bekymmer.
'Experimentella levertumörer' refererer til forskningsrelaterede modelleringssystemer, der bruges i studier af leverpatologi og cancerforskning. Disse modeller inkluderer ofte genetisk modificerede mus eller cellulær cultivation, hvor forskellige genetiske ændringer implementeres for at udnytte mekanistiske processer i levercancerens udvikling og progression.
Experimentelle levertumørmodeller kan opdeles i to store kategorier: in vitro-modeller (cellulær cultivation) og in vivo-modeller (dyr). In vitro-modeller omfatter todimensionelle monokulturer, co-kulturer, spheroider og organoider, der giver mulighed for at undersøge cellemekanismer på molekylært niveau. I modsætning hertil tillader in vivo-modeller observationen af levertumørs udvikling i et levende system med potentiale for at efterligne den spredning og invasivitet, der ses hos kliniske levercancere.
Det er vigtigt at notere, at selvom disse modeller bidrager betydeligt til vores forståelse af leverpatologi og cancerbiologi, kan de ikke efterligne alle aspekter af den menneskelige sygdom. Derfor bør resultater fra disse studier bekræftes i yderligere forskning, herunder kliniske prøver, før de kan anvendes til at udvikle nye diagnostiske eller terapeutiske strategier.
Hypertoni, portal, refererer til en tilstand hvor trykket i portalen vena (en blodåre som transporterer blodet fra maven, leveren og bugspytkirtlen til leverens venøse system) er forhøjet. Normalværdien for portaltrykket er normalt på 5-10 mmHg. Hvis portaltrykket overstiger 10 mmHg, betegnes det som portal hypertension.
Portal hypertoni kan have mange årsager, herunder levercirrose, blodprop i portalen vena, fedme, hjertesvigt og visse typer infektioner. Symptomer på portal hypertoni kan inkludere ascites (fluidansamling i bughulen), esofageal varices (forstørrede blodkar i spiserøret), splenomegali (forstørret milt) og hepatisk encefalopati (forstyrrelser i centralnervesystemet). Behandlingen af portal hypertoni afhænger af årsagen til sygdommen.
Medicinskt talat betyder "vätska i lungsäcken" (pleuravätska) vanligtvis att det har accumulerats excesiv vätska mellan lungan och bröstkorgens inre yta, där lungsäckarna (pleurorna) normalt glider fritt fram och tillbaka under andning. Denna ödematösa vätska kan accumuleras som en följd av olika sjukdomar eller tillstånd, t.ex. hjärtsvikt, levercirros, lunginflammation, cancer eller trauma. Ökad tryck i bröstkorgen eller nedsatt lymfatisk cirkulation kan också leda till accumulering av vätska i lungsäcken. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk pleuravätska). Symtomen på pleuravätska kan variera beroende på mängden vätska och underliggande sjukdom, men de vanligaste symptomen är andnöd, hosta och bröstsmärta. Behandlingen avhänger av orsaken till pleuravätskan och kan innebära att man tappar bort vätskan med hjälp av en nål (torakocentes) eller dränerar den med hjälp av ett tunn rör (tunneldrenage). I vissa fall kan läkemedel ges för att minska produktionen av vätska.
Myxedem är ett tillstånd som orsakas av allvarlig underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) och kännetecknas av ansamlingar av slemmiga substanser och vätskor i huden och underhuden, särskilt i ansiktet, händer och fötter. Det kan också orsaka symtom som trötthet, viktminskning, förstoppning, känslighet för kyla, minnessvårigheter och depression. Myxedem är ett allvarligt tillstånd och behandlas vanligen med hormonersättningst Therapi med tyroxin.
Hepatorenal syndrom (HRS) är en komplikation till cirros och other skador på levern som orsakar nedsatt njurfunktion. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.
HRS definieras som en nedre gräns för kreatinin i serum på 1,5 mg/dL eller mer, samt en urinproduktion under 500 ml per dygn, i associering med funktionsstörningar i levern och utan andra tydliga orsaker till njursvikt. Det finns två typer av HRS: typ 1 och typ 2. Typ 1 har en snabb påbörjan och en mer aggressiv kurs, medan typ 2 har en långsamare påbörjan och en mindre aggressiv kurs.
HRS orsakas av cirkulerande vasoaktiva substanser som frisätts från levern till blodomloppet, vilket orsakar konstriktion av de små blodkärlen i njurarna och därmed minskar njurfunktionen. Andra faktorer som kan bidra till HRS inkluderar bakteriell infektion, blodförlust, och vissa läkemedel.
Behandlingen av HRS innefattar att behandla den underliggande orsaken till leverdamage, som kan vara alkoholmissbruk, hepatit eller fetma. Andra behandlingsalternativ inkluderar läkemedel som expanderar blodvolymen och minskar vasokonstriktionen i njurarna, såsom terlipressin och midodrin. I vissa fall kan en levertransplantation vara ett alternativ för patienter med HRS.
'Experimentelle Tumoren' är inte en etablerad medicinsk term, men den kan tolkas som tumörer som används i experimentell forskning. Dessa tumörer kan vara av olika typer beroende på syftet med forskningen, till exempel:
1. Cellstamsatta tumörer (cell line-derived tumors): Dessa tumörer odlas upp från cancerceller som tas från en patient och sedan växer i laboratoriet. De kan användas för att studera cancercellers beteende, svar på behandlingar och möjligheter till nya terapier.
2. Genmodifierade tumörer: Genetiskt modifierade tumörer skapas genom att införa specifika gener i celler som sedan växer till tumörer i laboratoriet. Dessa tumörer används för att studera effekterna av olika gener på cancerutveckling och progression.
3. Xenografttumörer: Ibland transplanteras mänskliga tumörceller eller -vävnader i immunbristiga djur, vanligtvis möss, för att skapa en tumör som växer i djuret. Dessa xenografttumörer används för att studera cancerbiologi och behandlingsrespons.
4. Tumörmodeller: In vitro- eller in vivo-system som efterliknar specifika aspekter av cancerutveckling, progression eller respons på behandlingar. Dessa modeller kan vara antingen mekanistiska (studerar en viss process) eller fenotypiska (studerar ett visst beteende eller egenskap hos tumören).
I allmänhet är experimentella tumörer viktiga verktyg inom cancerforskningen, eftersom de möjliggör studier av cancerbiologi och behandlingsresponser under kontrollerade förhållanden.
Medicinskt talat, kallas vätskeutgjutning i lungsäcken (pleuravått) för accumulation av exsudat eller transsudat i pleurautrymmet. Detta innebär att det har bildats en ökad mängd vätska mellan lungan och bröstkorgens yttervägg, som kallas pleura. Om vätskan består av exsudat är den vanligtvis gulaktig till färgen och kan bero på inflammation eller infektion i området. Transsudat är istället en klar vätska och orsakas ofta av hjärt- eller leverfunktionsstörningar.
Symptomen på vätskeutgjutning i lungsäcken kan variera, men inkluderar ofta andnöd, hosta, bröstsmärtor och ibland feber. Behandlingen beror på orsaken till vätskan och kan omfatta dränering av vätskan, behandling av underliggande sjukdom eller mediciner för att lindra symtomen.
Bukhinneinflammation, också känd som appendicitis, är en inflammation av blindtarmen (appendix vermiformis). Detta är en smal, tunn, blindsäckliknande struktur som hänger från den större ändtarmen (colon) på den nedre högra sidan av buken.
Inflammationen orsakas vanligtvis av en obstruktion i lumen (håligheten) av blindtarmen, ofta på grund av en hårda massa av fekalier (fecalith), tumörer eller främmande kroppar. Obstruktionen kan leda till ökad tryck i blindtarmen och minskad blodförsörjning, vilket i sin tur kan orsaka nekros (död) av vävnaden och infektion.
Symptomen på bukhinnesinflammation inkluderar plötslig smärta i naveln eller den nedre högra sidan av buken, som kan vara värre vid rörelse, hostning eller djup andning. Andra symtom kan vara illamående, kräkningar (oftast inte kännetecken på appendicitis), förlust av aptit, låggradig feber och förstoppning.
Behandlingen för bukhinnesinflammation är oftast kirurgisk, där man tar bort den inflammerade blindtarmen genom en operation som kallas appendektomi. Den kan utföras som en öppen kirurgi eller laparoskopisk (minimalt invasiv) kirurgi. Antibiotika ges vanligtvis före och efter operationen för att behandla eventuell infektion.
I'm sorry for any confusion, but "Namibia" is not a medical term or concept. It is the name of a country located in southern Africa, known for its unique wildlife and diverse landscapes, including the Namib Desert, which is one of the oldest deserts in the world.
If you have any questions about medical terminology or concepts, I would be happy to help!
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
'Södra Afrika' är ett område som saknar en entydig och universellt accepterad medicinsk definition. I allmänhet avses dock ofta de södra delarna av afrikanska kontinenten, inklusive länder som Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland och Zimbabwe. Ibland kan även Moçambique, Zambia, Malawi och Angola ingå i definitionen av 'Södra Afrika'.
I medicinsk kontext kan regionen vara av intresse på grund av specifika hälsoproblem som är vanliga eller endemiska där, såsom HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra infektionssjukdomar. Det är viktigt att notera att hälsosituationen kan variera kraftigt mellan olika länder och områden inom 'Södra Afrika'.
I'm sorry for any confusion, but "Tchad" is not a medical term in English. It appears that you may have misspelled the name of a country, which is "Chad" in English. If you are looking for information about medical conditions or healthcare in Chad, I would be happy to try to help you with that. Could you please provide more context or clarify your question?
I'm sorry for any confusion, but the term "Mastodons" is a specific name that refers to a group of extinct large mammals that were part of the proboscidean family, which also includes elephants and mammoths. Mastodons are not a medical term. They are known for their distinctive, long, curved tusks and were widespread across North America and other parts of the world during the Miocene and Pliocene epochs, up to about 10,000 years ago.
'Sudan' är inte en medicinsk term. Det är ett geografiskt begrepp som refererar till Sudan, ett land i Östafrika, eller Sudan delat, vilket är två separata länder, Sudan och Sydsudan. Om du avser att fråga efter en medicinsk term kan du försöka omformulera din fråga så att den blir mer specifik?
'Hov och klo' är ett begrepp som används inom veterinärmedicinen, särskilt när man talar om hovdjur som hästar och kor. Med 'hov' menas den hårda, hornartade strukturen på djurets fot som skyddar de inre vävnaderna och ger stöd vid rörelser. Hoven är viktiga för att djuret ska kunna gå, springa och stå stabilt.
'Klo' används ofta som en beteckning på den kraftfulla, böjda klor som hittas på till exempel rovdjurs extremiteter, men i det här sammanhanget avser det istället den hårda, hornartade strukturen runt djurets tåspets när det gäller hovdjur. Klon skyddar tån och ger extra grepp vid rörelser på olika underlag.
Således kan man säga att 'hov' och 'klo' är två anatomiska strukturer på en djurs extremitet, där hoven finns på hovdjur och klor på andra djurarter som rovdjur. Båda dessa strukturer har viktiga funktioner för djurets rörelser och överlevnad.
"Tandfyllningar" är en medicinsk behandlingsmetod som används för att fylla och skydda hål i tänder orsakade av karies eller andra skador. De vanligaste materialen som används för tandfyllningar inkluderar amalgam, kompositresin och glasjonomer. Tandfyllningar hjälper inte bara till att återställa tands form och funktion, utan även att förhindra ytterligare skador och infektioner i munhålan.
Enligt World Health Organization (WHO) definieras en katastrof som:
"En katastrof är en oväntad händelse eller en serie sammanlänkade olyckor som orsakar stora skador och förluster av mänskliga liv, materiella egendomar och miljön, och som överstiger den kapacitet som de drabbade samhällena har att hantera dessa effekter med sina egna resurser."
Denna definition inkluderar både naturliga katastrofer (som jordbävningar, översvämningar och orkaner) och mänskliga orsakade katastrofer (som krig, terrorism och industriella olyckor).
I medicinsk kontext, betecknar termen "köttätaresyndrom" eller "köttätare" en person som är beroende av att äta kött i onormalt stort antal eller till den grad att det orsakar skada på deras kropp. Detta beteende kallas även "makrofagi" och kan leda till allvarliga hälsoeffekter som övervikt, fetma, högt blodtryck, hög kolsterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det är viktigt att notera att det inte finns någon medicinsk diagnos med beteckningen "köttätaresyndrom", men termen används ibland informellt för att beskriva detta beteende.
Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:
Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.
"Catastrophic preparedness" i medicinsk kontext refererar till planering, organisation och insats som är ämnade att möta och hantera allvarliga hälso- och sjukvårdsrelaterade katastrofer eller kriser. Det inkluderar förberedelser för att skydda, behandla och stödja drabbade individer och populationer, samt återställa funktionen hos hälso- och sjukvårdsystem efter en katastrof.
Det kan involvera en rad olika insatser som att etablera temporära sjukhus eller vårdplatser, att distribuera medicinsk utrustning och läkemedel, att utbilda volontärer och personal i katastrofhälsa, samt att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att koordinera beredskapen och reaktionen.
Syftet med katastrofberedskap är att minska skadorna och lidandet som orsakas av en katastrof, skydda folkhälsa och säkerställa kontinuiteten i vården av de drabbade. Det är en viktig del av det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets ansvar att förbereda sig för och hantera allvarliga händelser som kan hota folkhälsan och säkerheten.
"Carnivory" refers to a diet that consists mainly or exclusively of animal tissue, including meat, fish, and poultry. In medical terms, carnivory is not typically used as a diagnostic category, but rather as a descriptive term for a person's dietary habits. It's important to note that while a purely carnivorous diet can provide all the necessary nutrients for survival, it may also increase the risk of certain health problems such as cardiovascular disease and colon cancer if not properly balanced with other essential nutrients. A well-planned and balanced omnivorous or vegetarian diet is generally recommended for optimal health.
'School refusal' är ett beteendeproblem hos barn och ungdomar som innebär att de vägrar att gå i skolan eller uppehålla sig där under en längre period än vad som kan förväntas av deras ålder och utvecklingsnivå. Detta kan vara orsakat av rädsla, ångest, depression, social fobi eller andra emotionella problem. Skolrefuserande barn kan uppleva starka känslor av ångest eller rädsla inför skolan, vilket kan leda till fysiska symtom som magont, illamående, huvudvärk eller yrsel. De kan också ha svårigheter att skilja sig från sina vårdnadshavare och uppleva separationångest.
Skolrefuserande barn behöver ofta professionell hjälp för att hantera sina känslor och återvända till en normal skolarbete. Det kan innebära insatser som kognitiv beteendeterapi, familjesamtal, social kompetensutveckling och eventuellt medicinsk behandling om det föreligger underliggande mentala problem.