Personer som vårdar andra i behov av tillsyn eller hjälp vid sjukdom eller handikapp. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller annan inrättning. Förutom utbildad medicinsk eller sjukvårdspersonal omf attar kategorin även föräldrar, makar eller andra anhöriga, vänner, kyrkosamfundsmedlemmar, lärare, socialarbetare m fl.
Vårdinsatser för en person i hemmet. Vårdgivare kan vara en familjemedlem eller vän. Anhörigvård är icke-professionell vård och måste skiljas från hemsjukvård, där vårdgivaren är sjuksköterska, hemsjukvårdsorganisationer eller sjukhus.
Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
Ett förvärvat, organiskt, mentalt sjukdomstillstånd med förlust av intellektuell förmåga i så svår grad att sociala och arbetslivsfunktioner störs. Funktionsstörningen är mångfaceterad och omfattar minnesförmåga, beteende, personlighet, omdöme, rymduppfattning, språk, abstraktionsförmåga och andra handlingsfunktioner. Den intellektuella försämringen är oftast progressiv och förskonar inledningsvis medvetandet.
En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.
En social grupp bestående av föräldrar, eller fosterföräldrar, och barn.
"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.
Vård av patienter som sker omväxlande i hemmet eller på institutionmed syftet att tillfälligt avlasta anhöriga vårdgivare.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.
Specialiserad vård för patienter i livets slutskede. Vården har en holistisk inriktning, även omfattande juridisk, ekonomisk och andlig rådgivning, samt stöd till anhöriga i sorg. Vården kan vara förlagd till hemmet, sjukhus eller särskild vårdinrättning (hospis).
Personer som är gifta, dvs man och hustru, eller sambor eller två vuxna personer som lever i motsvarande förhållanden.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
"Omvårdnadsmetodik, forskning refererar till den vetenskapliga metoden att utveckla, implementera och evaluera systematiska och strukturerade metoder för omvårdnad, med syfte att underlätta evidensbaserad praktik inom sjukvården och förbättra patienternas vårdutfall."
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras föräldrarlösa barn som barn under 18 år som har förlorat antingen båda sina föräldrar eller sin ensamstående förälder. Detta kan inträffa genom deras död, försvinnande eller på annat sätt permanent avsaknad.
Beteendemässiga, psykologiska och sociala förhållanden mellan familjens olika medlemmar.
'Vårdare-familjerelationer' refererar till de interaktioner och relationer som skapas mellan vårdpersonal och patientens familjemedlemmar under den senare behandlingsprocessen, vilka kan inkludera emotionell och praktisk support, beslut tillsammans om omsorg och behandling, samt kommunikation av information.
Vård av intagna på institution och deras anpassning till institutionsmiljön och/eller förlust av förmåga till anpassning till livet utanför institutionen.
En persons uppfattning om olika aspekter av döden, baserade på psykosocialt och kulturellt inflytande.
Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.
Terminalvård, även kallat hospicivård, är den omfattande och koordinerade vården som ges till döende individer med oåterkallelig sjukdom, för att lindra deras smärta och lidande, förbättra deras kvalitet på livet och ge stöd till deras anhöriga under den slutliga fasen av livet.
En döende patient är en person som befinner sig i slutstadiet av en allvarlig sjukdom eller skada, och vars tillstånd förväntas försämras till den grad att livet inte kan fortsätta trots alla aktuella behandlingsmetoder. Detta innebär att patienten kommer att dö inom en relativt kort tidsfrist, ofta i omfattningen av månader, veckor eller dagar. Under denna fas är det vanligt med allvarliga symptom och lidande, vilket gör att vården ofta istället fokuserar på att ge den döende patienten så mycket komfort och kvalitet på livet som möjligt, istället för att behandla sjukdomen i sig.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Sjukvårdsinrättningar som är särskilt avsedda för vård av patienter i livets slutskede och stöd åt deras anhöriga.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
'Föräldrar' refererar vanligtvis till de vuxna individerna som har laglig och socialt erkänd ansvar för att uppfostra, ta hand om och skydda ett barn. De är ofta biologiska, adoptiva eller fosterföräldrar till barnet, men kan också vara rättsliga vakter eller andra vuxna som har tagit på sig en fostrande roll.
"Videokonferens är ett sammanträde mellan två eller flera personer som sker över ett avstånd med hjälp av dator- eller telekommunikationsteknik, vilket möjliggör realtidsinteraktion genom tvåvägskommunikation av audio och video."
"Personlig tillfredsställelse" kan definieras som en subjektiv upplevelse av ett positivt psykologiskt tillstånd, karakteriserat av en känsla av att ha uppnått viktiga personliga mål och behov, samt en balans mellan olika aspekter av livet som arbete, relationer och fritid.
En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.
Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.
Oncology nursing refers to a specialty area of nursing focused on the care of patients with cancer. Oncology nurses play a critical role in providing medical treatment, symptom management, emotional support, and education to patients and their families throughout the continuum of cancer care, from diagnosis through survivorship or end-of-life care. They work closely with other healthcare professionals to develop individualized care plans that address each patient's unique needs and preferences. Oncology nursing requires specialized knowledge, skills, and expertise in oncology diagnosis, treatment, and supportive care, as well as an understanding of the emotional and psychological impact of cancer on patients and their families.
Rehabiliteringsomvårdnad (eng. Rehabilitation care) är den systematiska processen för att stödja en individ som har drabbats av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i deras ansträngningar att uppnå maximal möjlig funktionell kapacitet och återhämta sig till ett liv med bästa möjliga kvalitet. Detta kan innebära behandling, övning, träning, anpassning av miljö och användande av assistiva enheter för att hjälpa personen att hantera aktiviteter i vardagslivet, återvända till arbete eller skola och fullfölja sociala roller.
Sjukhus som drivs av staten.
Normal reaktion på förlust, av närstående, husdjur, eller föremål, t ex. Sorgen är självbegränsande och brukar gå över med tiden.
Vård och omvårdnad för familjer och familjemedlemmar i vårdbehovssituationer.
"Palliativ vård är en aktiv och omfattande vårdfilosofi som sätter patientens behov, värderingar och preferenser i centrum med fokus på att lindra symtom, förhindra smärta, stödja psykologiskt, socialt och spirituellt samt underlätta kommunikationen och beslutsfattandet för patienter med allvarliga sjukdomar som inte kan botas."
I samband med förlust av anhörig och sorg; hela sorgeprocessen omfattas.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."
Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.
"Problemlösning inom medicin kan definieras som en systematisk process för att identifiera, analysera och hitta lösningar på kliniska problem relaterade till diagnostisering, behandling eller prevention av sjukdomar hos en patient, genom att samla information, ställa hypoteser, testa dessa och till slut implementera den mest troliga lösningen baserad på bästa tillgängliga evidens och klinisk omdöme."
Vård av barn i hemmet eller i någon vårdinrättning.
"En institution där äldre eller funktionshindrade personer bor och får omfattande omsorg, stöd och viss sjukvård, men som inte är ett sjukhus."
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Filosofi som bygger på analys av individens tillvaro i världen och förfäktar att människans existens inte till fullo kan förklaras vetenskapligt. Likaså framhävs individens frihet och ansvar, samt att varje individs religiösa och etiska erfarenheter är unika. Existentialismen ägnar sig även åt analys av subjektiva fenomen som ängslan, skuldkänsla och lidande.
Vård av äldre patienter, i hemmet, på sjukhus eller i olika typer av vårdinrättningar.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Konstutövning som en form av sysselsättningsterapi vid behandling av nervsjukdomar, psykiska sjukdomar eller beteendestörningar.
Hälsoläget i en familj som enhet, inklusive inverkan av en medlems hälsotillstånd på familjen som helhet och på enskilda familjemedlemmar. Hit hör även inflytande av familjens strukturella beteende eller brist på sådant på medlemmarnas hälsotillstånd.
I medicinsk kontext, kan "patient" definieras som en individ som mottar hälsovård eller behandling från en legitimerad vårdgivare, såsom en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal. Patienten är en person som söker vård på grund av en fysisk, psykiatrisk eller kombinerad sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller andra hälsoproblem.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
'Förälder-barnrelationer' refererar till den unika psykosociala bindningen och interaktionen mellan en vårdnadshavare och deras barn, som inkluderar kärlek, omsorg, kommunikation, disciplin och fostran för att uppmuntra barnets emotionala, sociala, fysiska och kognitiva utveckling.
Flyttande eller lägesändring av patienter i sängen, från säng till säng, från säng till stol, eller överhuvudtaget från ett kroppsläge till ett annat eller en plats till en annan.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
En behovsbedömning inom medicin är en systematisk och strukturerad process för att utvärdera en individs medicinska, psychosociala och funktionella behov, med syfte att fastställa ett lämpligt och målinriktat vård- och behandlingsförslag.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.
Personer som inte utan stora ansträngningar eller stöd kan lämna sitt hem, och som har rätt till hemsjukvård.
Förhållanden mellan individer av olika generationer. Häri ingår t ex kommunikation, omsorg, ansvarighet, lojalitet och även konflikter mellan besläktade eller icke-besläktade individer.
"Självhjälpsgrupper är stödgrupper bestående av likasinnade individer som samlas för att dela erfarenheter, känslor och strategier för att hantera och vända sina gemensamma personliga eller medicinska utmaningar, ofta under handledning av en professionell terapeut eller en erfaren medlem."
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
En typ av gruppsykoterapi, omfattande samtidig behandling av två eller fler familjemedlemmar.
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.
"Funktionellt skör äldre kan definieras som en individ över 65 år som har upplevt en nedgång i fysisk, kognitiv eller social funktionalitet till ett sådant grad att de löper risk att inte kunna klara av vardagliga aktiviteter och eftervård behov på egen hand."
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
"Terapeutisk beröring" är en form av kroppsbaserad behandling där terapeuten använder sig av touch och massagetekniker för att främja fysiskt, psykologiskt och emotionellt välbefinnande hos mottagaren.
Vård under en längre tid, vanligtvis pga ett kroniskt tillstånd eller funktionsnedsättning, som kräver återkommande eller kontinuerlig vård.
Teoretiska modeller som simulerar omvårdnadsaktiviteter, inklusive vård, administration och ekonomi, teori, utvärdering, forskning och utbildning. Några exempel på sådana modeller är Orem-modellen för egenvård, Roys anpassningsmodell och Rogers modell för livsprocesser.
En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.
En situation av förmedling av dubbla budskap med motstridig eller motsägelsefull information, vilka ger upphov till en avvisande reaktion.
"Vårdare-patientrelationer" refererar till den interpersonella relation som etableras mellan en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska, psykolog) och patienten under en vårdprocess. Denna relation kännetecknas av samverkan, respekt och ömsesidig förståelse, med syfte att främja patientens fysiska och psykiska hälsa, lindra lidande och stödja självförvaltning. En positiv vårdare-patientrelation kan ha en betydande inverkan på den kliniska utgången och patientens tillfredsställelse med vården.
Omhändertagande av vårdbehövande barn eller vuxna patienter i privata familjer.
Personer med fysiska eller psykiska handikapp som inverkar på eller utgör hinder i deras dagliga liv och som kan kräva särskild anpassning.
Samhällets organiserade åtgärder för omsorgen om barns hälsa och välbefinnande.
I en enda mening kan 'remuneration' inom medicin definieras som den betalning eller kompensation som given till en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal för de tjänster och behandlingar de erbjuder patienter. Det kan handla om en fast lön, timlön, bonus eller andra former av ersättning baserat på arbetsprestationer eller resultat.
I a medical context, the term "roll" is not commonly used with a specific or standardized definition. However, it could potentially be used in a few different ways such as:
"Vårdlag" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till den typ och omfattning av vård och behandling som en patient har rätt till baserat på deras medicinska behov, lagstiftning och resurskonsekvens. Det bestämmer vilka tjänster som ska erbjudas och hur mycket av dem som ska finansieras av det offentliga sjukvårdssystemet. Vårdlag kan variera mellan olika regioner och länder, beroende på deras specifika policyer och resurser.
En typ av små diskussionsgrupper, vars syfte kan vara att på ett penetrerande sätt belysa problemställningar inom ett forskningsområde.
Upplärning och fostran av barn genom föräldrars eller fosterföräldrars försorg. Begreppet avser också fostran i olika samhällsformer, under olika ekonomiska villkor, hos olika etniska grupper osv.
Benägenheten hos en eller flera personer att förlita sig på andras råd och stöd.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
"Patientinformation, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og principper, der bør overholdes under udarbejdelsen af patientrelateret information. Dette inkluderer at:
Föräldrar av honkön, såväl bland människor som djur.
I en enkel mening kan patientombud definieras som en person eller en organisation som utses att representera och bevaka en patients rättigheter, intressen och välbefinnande under medicinsk vård. Deras uppgift är att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att deras rätt till självbestämmande, respekt och skydd bevaras. Patientombudet arbetar oberoende av vårdgivarna och är en förankrad företeelse inom många moderna medicinska system.

I svensk medicinsk terminologi definieras en 'vårdgivare' som en person, en enhet eller en organisation som har ansvar för att ge vård och behandling till en patient. Det kan exempelvis vara en läkare, ett sjuksköterska, ett apotek eller ett sjukhus.

En vårdgivare har en skyldighet att agera i patients best intresse, skapa en trygg och trevlig vårdmiljö, samt se till att patienten får rätt information och stöd för att kunna delta i beslut om sin egen vård. Vårdgivaren har också en skyldighet att dokumentera patientens medicinska historia, behandling och omsorg, samt att arbeta tillsammans med andra vårdgivare och aktörer inom hälso- och sjukvården för att garantera kontinuitet och kvalitet i vården.

Hemvård, även kallat hemsjukvård eller hemtjänst, är en form av sjukvård där patienten ges vård och omsorg i sitt eget hem istället för på sjukhus eller äldreboende. Hemvården kan omfatta en mängd olika tjänster som till exempel läkemedelsadministration, personlig hygien, näringstagning, överblick av hälsotillstånd och behandlingsbehandlingar samt socialt stöd.

Hemvården kan vara lämplig för äldre eller funktionshindrade personer som har svårigheter att ta hand om sig själva, men som ändå vill bo kvar i sitt eget hem. Den kan också vara användbar för patienter som behöver rehabilitering efter en sjukdom eller skada och som kan fortsätta sin behandling i hemmet under viss tidsperiod.

Hemvården utförs ofta av legitimerade sjuksköterskor, vårdpersonal och omsorgsgivare, men kan även inkludera andra hälsoprofessionister som till exempel läkare, fysioterapeuter och dietister. Hemvården finansieras ofta delvis av offentliga medel, men privata alternativ finns också att välja på.

Sjukdomsbörda (disease burden) är ett begrepp inom folkhälsovetenskap som beskriver den totala negativa påverkan som en viss sjukdom eller hälsoproblem har på en population, både i termer av sjukdomens prevalens och incidens samt dess effekter på individens funktionalitet, kvalitet av liv och livslängd. Sjukdomsbördan mäts ofta med hjälp av olika metriker, till exempel dödlighet (mortalitet), sjukdomsfrekvens (morbiditet) och årliga sjukdomskostnader per capita. Andra metoder för att uppskatta sjukdomsbördan inkluderar disability-adjusted life years (DALY) och quality-adjusted life years (QALY).

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Demens är en medicinsk term som används för att beskriva en nedgång i kognitiv funktion och förmåga till tänkande, minne, uppmärksamhet, räknekapacitet, språk och visuell perception, som är så allvarlig att den påverkar en persons vardagliga funktioner och aktiviteter. Demens kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärnan, exempelvis Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller demens som följd av en traumatisk hjärnskada. Symptomen tenderar att förvärras över tiden och kan leda till betydande funktionsnedsättning och behov av stöd i vardagliga aktiviteter.

"Psykologisk anpassning" refererer til den proces hvor en individ adaptorer sig til en forandring eller en ny situation i deres liv. Dette kan involvere ændringer i tankemønstre, følelsesmæssige reaktioner og adfærdsmønstre for at håndtere det nye miljø eller udfordringen.

Anpasselse kan ske på mange forskellige måder, alt efter den enkelte persons baggrund, styrker, svagheder og individuelle behov. Nogle typiske eksempler på psykologisk anpassning kan være at lære at håndtere stress, at udvikle nye coping-strategier eller at ændre forventninger til sig selv eller sin omverden.

Det er vigtigt at bemærke, at psykologisk anpassning ikke altid sker hurtigt eller nemt. Det kan være en udfordrende proces, der kræver tid, støtte og arbejde for at opnå. Desuden kan anpassningen have både positive og negative aspekter, afhængig af hvordan den foregår og hvilke ressourcer den enkelte person har til rådighed under processen.

In medical terms, "family" is typically defined as a group of individuals who are related by blood, marriage, or adoption and share a common living environment. The definition can vary, but it generally includes two or more people who consider themselves to be a family unit and provide emotional and/or financial support for one another.

In the context of healthcare, the concept of family is often expanded to include any group of individuals who play a significant role in an individual's life, such as close friends, partners, or caregivers. This broader definition recognizes that social support networks can have a profound impact on an individual's health and well-being.

It's important to note that the concept of family can be complex and varied, and healthcare providers should strive to be sensitive and respectful of each patient's unique family situation.

'Socialt stöd' refererar till de emotionella, informationella och praktiska resurser som individen får från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper. Det kan ta form av olika aspekter som till exempel:

1. Emotionellt stöd: att få lyssna på, trösta, uppmuntra och visa empati och förståelse.
2. Informationsstöd: att få råd och information som hjälper individen att ta beslut eller lösa problem.
3. Praktiskt stöd: att få konkret hjälp med uppgifter, till exempel hushållsarbete, barnpassning eller transporter.
4. Socialt samhörighetsstöd: att känna att man tillhör en grupp och delar gemensamma värderingar och intressen.

Socialt stöd kan ha en betydande inverkan på individens mentala, emotionella och fysiska hälsa, eftersom det kan minska stress, öka känslan av trygghet och tillhöra och förbättra copingstrategier.

'Avlastningsvård' är ett begrepp inom sjukvården som ofta används på svenska, men saknar en direkt motsvarighet på engelska. Det kan dock översättas till something like "relief care" eller "palliative care".

Enligt Socialstyrelsen definieras avlastningsvård som:

"Vård som ges till patienter med livshotande sjukdom, i syfte att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Avlastningsvården ska ges parallellt med den primära behandlingen och kan omfatta alla vårdnivåer."

På engelska skulle detta kunna översättas till:

"Palliative care is care that is given to patients with life-threatening illnesses to alleviate symptoms and improve quality of life. Palliative care should be provided in parallel with primary treatment and can encompass all levels of care."

Det är värt att notera att palliativ vård i engelskspråkig litteratur ofta refererar till specialistvård som ges till patienter med slutstadie sjukdom, medan avlastningsvård i svenska sammanhang kan inkludera en bredare skala av symtomlindrande behandlingar och stöd som ges under alla stadier av en allvarlig sjukdom.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

Hemsjukvård, även känd som prehospital vård eller förskyddsvård, är den medicinska vården som ges till patienter före deras ankomst till ett sjukhus. Detta kan inkludera akuta situationer såsom trauma, hjärtinfarkt eller andningssvårigheter, där snabb och effektiv vård är av högsta vikt. Hemsjukvårdare, ambulanssjukvårdare eller paramedics utför denna typ av vård ofta på plats i communityn, i ett ambulansfordon eller i luften med hjälp av luftambulans. Syftet med hemsjukvården är att stabilisera patientens tillstånd, lindra smärta och leda behandlingen tills patienten kan transporteras till ett sjukhus för fortsatt vård.

Hospisvård är en form av paliativ vård som ges till personer med livshotande sjukdomar under de sista stadierna av deras sjukdom, när behandlingen för att bota sjukdomen inte längre är möjlig eller önskvärd. Hospisvården fokuserar på att förbättra den kvarvarande livskvaliteten och att lindra smärta och andra symtom, såsom andnöd, illamående och depression. Den inkluderar också stöd till patientens familj och vänner under denna svåra tid. Hospisvården kan ges på en hospiceinrättning, i ett sjukhus, på äldreboenden eller hemma hos patienten.

'Makar' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan möjligen vara ett stavfel på det medicinska begreppet "maligna" som används för att beskriva onkologiska tillstånd, men det är fortfarande inte en korrekt term inom medicinen.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

'Omvårdnadsmetodik' är ett begrepp inom vården som refererar till systematiska och strukturerade metoder för att erbjuda vård och stöd till en individ eller en grupp av individer med hänsyn till deras specifika behov och preferenser.

'Omvårdnadsmetodik, forskning' refererar till den vetenskapliga undersökningen av dessa metoder för att utveckla, implementera och bedöma effektiviteten och kvaliteten av olika omvårdnadsmetoder. Detta inkluderar studier som undersöker olika aspekter av omvårdnaden, såsom kompetensutveckling, kommunikation, dokumentation, etik och evidensbaserad praktik.

Forskning inom omvårdnadsmetodik kan hjälpa till att förbättra vården genom att identifiera bästa praxis, utveckla nya metoder och förbättra de befintliga. Det kan också hjälpa till att stärka den professionella kompetensen bland vårdpersonal och leda till en högre kvalitet på vården som ges till patienter och deras anhöriga.

'Föräldrarlösa barn' är ett begrepp som ofta används för att beskriva barn under 18 år som har mist båda sina biologiska eller adoptiva föräldrar, eller som inte kan ta hand om dem på grund av deras frånvaro, död, fängelse, sjukdom eller annan skäl. Det kan också inkludera barn vars föräldrar har avsagt sig sina rättigheter eller som har blivit utslängda från sina hem. I vissa fall kan även barn som har enbart en förälder räknas till denna grupp om den kvarstående föräldern inte kan eller vill ta hand om dem.

Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på social, kulturell och juridisk kontext. I vissa länder kan det finnas lagliga regler som stipulerar när ett barn anses vara föräldrarlöst, medan andra länder kan ha mer flexibla definitioner. Oavsett definitionen är målet att säkerställa barnets bästa intressen och trygga deras rätt till skydd, vård och utbildning.

"Familjerelationer" er en betegnelse som oftest refererer til de forskellige typer forhold og roller, der findes indenfor en familie. Disse relasjoner kan være biologiske, økonomiske, sociale eller emotionelle, og de kan have en betydelig indflydelse på individets udvikling, adfærd og velbefindende.

Biologiske familierelationer refererer til forholdet mellem familiemedlemmer, der er forbundet gennem biologisk slægtskab, såsom forældre og børn, brødre og søstre, eller andre slægtninge.

Økonomiske familierelationer refererer til de økonomiske forpligtelser og fordele, der findes mellem familiemedlemmer, såsom at deles om udgifter eller at yde hinanden økonomisk støtte.

Sociale familierelationer refererer til de sociale normer, værdier og forventninger, der findes indenfor en familie, herunder rollerne som mor, far, søn, datter, bror eller søster.

Emotionelle familierelationer refererer til de emotionelle forbindelser og følelser, der findes mellem familiemedlemmer, såsom kærlighed, tillid, respekt og omsorg.

Familierelationer kan have en positiv eller negativ indflydelse på individets liv, afhængigt af forholdets karakter og kvalitet. Negative familierelationer kan føre til stress, utilpasning, psykiske lidelser og social uro, mens positive familierelationer kan fremme emotionalt velbefindende, social kompetence og personlig udvikling.

I medicinska sammanhangen kan "Vårdare-familjerelationer" definieras som de interpersonella relationerna och kommunikationsmönstren mellan vårdpersonalen (sjuksköterskor, läkare, terapeuter med mera) och patientens familjemedlemmar. Dessa relationer är av stor betydelse för den medicinska vården eftersom de kan påverka patientens välbefinnande, tillit till vården och samarbetsvilja, vilket i sin tur kan ha en direkt påverkan på behandlingsresultaten.

En god vårdare-familjerelation kännetecknas av ömsesidig respekt, ärlighet, transparens och ett stort fokus på att uppfylla patientens önskemål och behov. Vårdpersonalen bör vara medveten om att familjemedlemmar kan ha olika känslor, behov och reaktioner under sjukdoms- eller skadeprocessen, och att det är viktigt att stötta och kommunicera effektivt med dem för att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patienten.

Institutionalisering är inom medicinsk sammanhang ett tillstånd där en individ har blivit anpassad till att leva i en institution, som exempelvis ett äldreboende eller ett mentalsjukhus. Det kan leda till förlust av självständighet och initiativ, och personen kan ha svårigheter att fungera i en vanlig hem- eller arbetsmiljö. Institutionalisering kan också påverka ens sociala förmågor negativt och leda till apati, trötthet och depression.

'Attityder till döden' kan definieras som den psykologiska inställningen eller förhållningssättet till det faktum att döden är oundviklig och kommer att inträffa en dag. Denna attityd kan variera mellan olika individer och kulturer, och kan påverkas av en rad faktorer som religiös övertygelse, personliga värderingar, livserfarenheter och kulturella normer.

Attityden till döden kan variera från acceptans och förbereddhet till rädsla och ångest. Den kan också påverka hur en person hanterar livet, inklusive deras inställning till livskvalitet, meningsskapande, förhållningssätt till risker och beslut om slutlivsvård.

I medicinsk kontext kan attityden till döden vara av vikt när det gäller planeringen och genomförandet av slutlivsvård, samt för patientens mentala och emotionella välbefinnande under denna tid. En positiv attityd till döden kan hjälpa en person att hantera svårigheter och få ett mer stillsamt och meningsfullt slut på sitt liv.

Medicinsk definition: Intervju, principer

En intervju i en medicinsk kontext är ett samtal mellan en vårdgivare och patient där syftet är att samla in relevant information för att ställa en diagnos, besluta om behandling eller bedöma patients status. Intervjun ska utföras på ett professionellt, respektfullt och empatiskt sätt med hänsyn till patientens personliga liv och känslor.

Principer för en medicinsk intervju inkluderar:

1. Skapa en trygg och bekväm miljö för patienten.
2. Använd aktivt lyssnande och öppen body language.
3. Ställ frågor som är klara, specifika, relevanta och stängda (CSR-frågor).
4. Undvik ledande frågor som kan påverka patientens svar.
5. Använd olika tekniker för att främja öppenhet, till exempel reflektera, summera och parafrafera.
6. Visa empati och förståelse för patientens situation.
7. Sammanfatta informationen från intervjun och diskutera eventuella behandlingsalternativ med patienten.
8. Documentera intervjun korrekt och konsekvent i patientens journal.

Sammanfattningsvis är en medicinsk intervju en viktig del av vården som kräver god kommunikationsförmåga, aktivt lyssnande och respekt för patienten. Genom att följa principerna för en medicinsk intervju kan vårdgivaren samla in relevant information och bygga upp ett tillitfullt förhållande med patienten.

Terminal vård, även känd som slutlig vård eller ursulinavård, är den omfattande och komplexa vården som ges till en patient med ett obotligt tillstånd under de sista veckorna, dagarna eller timmarna av deras liv. Denna form av vård fokuserar på att lindra smärta och andra symtom, stödja patientens psykologiska och sociala behov samt erbjuda emotionalt stöd till patienten och deras anhöriga.

Terminal vård kan innefatta en rad olika terapeutiska metoder, såsom smärtlindring, andningsstöd, näringsunderhåll, psykologisk rådgivning och andlig stöd. Denna form av vård ges ofta i samarbete mellan specialisten i paliativ vård, sjuksköterskor, socialarbetare, präster och andra relevanta hälsovårdspersonal.

Terminal vård kan också omfatta beslut kring livets slut, såsom att avbryta livsuppehållande behandlingar eller att erbjuda hospisvård. Hospisvården är en form av terminal vård som ges i ett hem-liknande miljö och fokuserar på att ge patienten och deras anhöriga stöd under den sista livsfasen.

Det finns inga universellt accepterade medicinska kriterier för att definiera en "döende patient", eftersom processen till dödsbringande sjukdomar och den individuella responsen på behandling kan variera mycket. I allmänhet avses med en döende patient en person som har en livslimitrerande sjukdom eller skada, och vars livslängd förväntas vara kort (ofta under ett år), och som också uppfyller några eller alla av följande kriterier:

* Progressiv tillbakagång i funktion, inklusive fysiska, kognitiva och funktionella aspekter.
* Tillståndet är inte längre reagerar på behandling som är kurativt eller livsförlängande i syfte.
* Patienten upplever symptom som inte kan lindras av standardbehandlingar.
* Patienten och/eller familj har uttryckt ett önskemål om att avbryta livslängdförlängande behandlingar.

Det är viktigt att poängtera att en döende patients vård bör vara individuell och skräddarsydd efter deras specifika behov, preferenser och önskemål.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

"Hospice" är en term som används för att beskriva vård och stöd som ges till döende personer med livshotande sjukdomar, ofta under de sista 6 månaderna av deras liv. Hospisvården fokuserar på att förbättra den kvarvarande livskvaliteten genom att hantera smärta och andra symtom, såväl som att erbjuda psykologiskt, socialt och andligt stöd till patienter och deras familjer. Hospisvården kan ges på en hospiceinrättning, i hemmet eller på sjukhus. Den inkluderar ofta ett multidisciplinärt team av läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, präster, frivilliga och andra specialister som arbetar tillsammans för att ge individuell vård och stöd baserat på patientens behov och önskemål.

'ADL' står för 'Activities of Daily Living', vilket är en term inom medicinen och vårdvetenskapen som refererar till de grundläggande aktiviteter som en person normalt sett behöver kunna utföra på egen hand för att kunna leva oberoende och självständigt i sitt vardagsliv. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: exempelvis duschning, toalettbesök, tändning av cigaretter och skötsel av tänder och tandproteser.
2. Klädsel: att kunna välja, ta på och ta av kläder själv.
3. Matlagning och matintag: att kunna förbereda, tillaga och äta mat på egen hand.
4. Huslig verksamhet: exempelvis städa, tvätta kläder, handla och betala räkningar.
5. Mobilitet: att kunna gå, stiga upp från en stol, kliva in och ut ur sängen, och ta sig fram i sin omgivning på egen hand.

Om en person har svårigheter med att utföra en eller flera av dessa aktiviteter kan det vara ett tecken på att de behöver vård eller omsorg för att kunna leva tryggt och självständigt i sitt hem.

I medicinsk kontext, definieras föräldrar vanligtvis som de vuxna individerna som är ansvariga för att ta hand om och uppfostra ett barn. Det kan vara biologiska, adoptiva eller fosterföräldrar. Deras roll inkluderar ofta att ge emotionalt stöd, skydd, guidance och grundläggande vård såsom mat, kläder och hälsotillsyn till barnet under dess uppväxt. Det är viktigt för barns hälsa och utveckling att ha en trygg och stabilt hem miljö med kärleksfullt stöd från sina föräldrar.

Enligt Mayo Clinic kan en videokonferens definieras som:

"A way of communicating and seeing people in different locations using technology. It can be as simple as a conversation between two people in different places or a meeting involving many people in several different places."

Och enligt American Medical Association (AMA) kan en videokonferens användas inom medicinen som:

"A real-time interactive communication between patients and physicians or among physicians at multiple sites for the purpose of diagnosis, treatment and/or procedure planning using audio, video or data communications."

'Personlig tillfredsställelse' är ett psykologiskt begrepp som refererar till den subjektiva upplevelsen av nöjdhet och belöningskänslor i samband med att en persons behov, önskemål och mål uppfylls. Det inkluderar också en känsla av harmoni och balans mellan olika aspekterna av livet, såsom arbete, relationer, personlig utveckling och fritid. Personlig tillfredsställelse kan variera över tid och är beroende av individens egna värderingar, förväntningar och tolkningar.

Alzheimer's disease is the most common cause of dementia, which is a continuous decline in thinking, behavioral and social skills that disrupts a person's ability to function independently. The early signs of the disease include forgetting recent events or conversations. As the disease progresses, a person with Alzheimer's disease will develop severe memory impairment and lose the ability to carry out everyday tasks.

In Alzheimer's disease, changes in the brain begin years before symptoms appear. The damage initially occurs in the hippocampus, the part of the brain essential for forming memories. As more neurons (brain cells) die, additional parts of the brain are affected and begin to shrink. By the final stage of Alzheimer's disease, damage is widespread and brain tissue has significantly decreased.

Although there is no cure for Alzheimer's disease, treatments can temporarily slow the worsening of dementia symptoms and improve quality of life. Medications are available to help maintain mental function, control behavioral symptoms, and manage sleep disturbances. Supportive measures, such as ensuring a safe environment, can be helpful for people with more advanced dementia.

Sources: Mayo Clinic och National Institute on Aging.

Kvalitativ forskning är en metod inom forskningsområdet som fokuserar på att beskriva och förstå fenomen, processer, sociala konstruktioner och människors subjektiva erfarenheter. Den kvalitativa forskningen strävar efter att producera djupare insikter och förståelse av ett ämne genom att använda sig av metoder som intervjuer, observationer, focusgruppsdiskussioner och innehållsanalyser.

Den kvalitativa forskningen skiljer sig från kvantitativ forskning genom sin fokusering på det kvalitativa och subjektiva istället för det kvantitativa och objektiva. Den saknar ofta en strikt kontroll av variablerna och använder sig inte av statistiska metoder för att analysera data. I stället används metoder som induktion, deduktion och abduktion för att tolka och förstå de kvalitativa data som samlats in.

Exempel på tillämpningar av den kvalitativa forskningen kan vara att undersöka patienters erfarenheter av en viss sjukdom, att studera lärares undervisningsmetoder eller att analysera texter och dokument för att få en bättre förståelse av ett historiskt fenomen.

Oncology nursing är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på att ge vård och stöd till patienter med cancer. En onkologisk nurse har ofta en central roll i den multidisciplinära behandlingsteamen och ansvarar för att samordna och erbjuda specialistkompetent vård under alla stadier av cancervården, inklusive prevention, screening, diagnostisering, behandling, övervakning, efterbehandling och palliativ vård.

En onkologisk nurse har ofta en djupt förtroende- och respektfull relation med patienten och anhöriga och arbetar aktivt med att stödja deras mentala, fysiska och sociala behov under den cancerrelaterade sjukdomsprocessen. De är också engagerade i forskning, utbildning och förespråkande för att förbättra cancervården och patienternas livskvalitet.

Rehabiliteringsomvårdnad (eller rehabilitering) är en aktiv, planerad och samordnad process med målet att hjälpa en individ som har drabbats av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning att uppnå och behålla maximal möjlig funktionell kapacitet och oberoende i aktiviteter för vardagslivet. Denna process inkluderar bedömning, behandling, övning, skadeprevention, utbildning och stöd för individen, deras familj och omgivning. Rehabiliteringsomvårdnaden är en multidisciplinär process som involverar ett team av olika yrkesgrupper, såsom läkare, sjukgymnaster, ergoterapeuter, logopeder, psykologer och andra relevanta specialister.

"Statligt sjukhus" (eng. "state hospital") är en benämning som ofta används för att beskriva sjukhus som ägs och drivs av den offentliga sektorn, vanligen på landets eller delstatens/regionens nivå. Detta innebär att dessa sjukhus finansieras med skattemedel och att deras uppdrag ofta är att erbjuda vård till alla medborgare, oavsett deras ekonomiska status.

I vissa länder kan statliga sjukhus ha en speciell inriktning på vissa medicinska specialiteter eller tjänster, såsom psykiatrisk vård eller akutsjukvård. I andra länder kan de vara mer allmänt utformade och erbjuda en bredd av vårdtjänster under samma tak.

Det är värt att notera att begreppet "statligt sjukhus" kan variera mellan olika länder och kulturella kontexter, så det är alltid värt att undersöka lokala definitioner och förhållanden för att få en klarare bild av vad som avses.

'Sorg' er en naturlig og normalt respons på en sørgelig hændelse, som fører til tab af en kær person, et nært forhold eller noget, der har betydning for en. Sorgen kan manifestere sig på både emotionel, kognitiv og adfærdsmæssig plan. Emotionelt set kan sorgen være akutte følelser af smerte, rædsel, sky og fortvivlelse. Kognitive symptomer omfatter koncentrationsvanskeligheder, forvirring og tanker, der er fastlåst i en gentagelse af det tab, der er sket. Adfærdsmæssigt kan sorgen føre til ændringer i appetitten, søvn, energi og motivation.

Sorg er en individuel oplevelse, og hver persons reaktion på tab kan variere betydeligt. Nogle mennesker kan have en mere kompleks eller langvarig sorgreaktion end andre, og dette kan skyldes mange forskellige faktorer, herunder den specifikke relation til den afdøde, den omstændighed, hvori tabet skete, og de individuelle copingmekanismer.

I medicinsk sammenhæng kan sorg også referere til en klinisk diagnose, som normalt involverer en uforholdsmæssig eller forlænget reaktion på tab. Dette kaldes ofte komplikeret sorgreaktion (også kendt som patologisk sorg). Komplikeret sorgreaktion kan have alvorlige konsekvenser for den enkeltes liv og indebære symptomer, der påvirker både følelsesmæssigt, mentalt og adfærdsmæssigt. Hvis du eller nogen i din omgangskreds oplever sorgsymptomer, der varer længere end normalt eller er meget intense, anbefales det at søge professionel hjælp.

“Family care” or “familjevård” in Swedish, refererar till omsorg och stöd som ges till en person av deras familjemedlemmar eller närstående. Det kan handla om praktisk vardaglig hjälp, emotionell stöd eller specialiserad vård för en person med en sjukdom, funktionsnedsättning eller åldersrelaterad nedgång. Family care kan också inkludera att ta hand om barn eller unga.

Det finns inget allmänt accepterat medicinskt definition av "familjevård", men det är en term som ofta används i hälso- och sjukvården för att beskriva den viktiga roll som familjemedlemmar kan spela i en persons vård och omsorg.

Palliativ vård är en form av medicinsk vård som fokuserar på att lindra symtom och förbättra kvaliteten på livet för patienter med allvarliga, ofta oåterställbara sjukdomar, som exempelvis cancer, hjärtsjukdom eller neurologiska störningar. Den inkluderar behandling av smärta, andningsbesvär, illamående och yrsel, depression och ångest, såväl som psykosocial och spirituell stöd till patienten och deras familj. Palliativ vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under behandling med kurerade syften, och den är inte begränsad till de sista dagarna eller veckorna av livet.

'Smärtsam förlust' är ett psykologiskt begrepp och inte en medicinsk diagnos. Det refererar till den sorg, leda och smärta som kan upplevas vid förlust av någonting viktigt eller betydelsefullt, till exempel en nära anhörig, ett hem, en relation eller en funktion. Den smärtsamma förlusten kan påverka individens emotionella, sociala och fysiska välbefinnande och kan leda till komplexa känslor av sorg, ilska, skuld och acceptans. I vissa fall kan den smärtsamma förlusten utvecklas till en sorgprocess som är patologisk eller komplicerad, vilket kan behöva professionell behandling.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

'Kommunikation' er ein overordnet begrep som inneholder alle typer av informasjonsutveksling mellom levende vesener, inkludert interpersonell kommunikasjon mellom mennesker, men også kommunikasjon mellom celler i levende organismer og mellem maskiner. I en medicinsk kontekst kan 'kommunikation' definerast som den måten hvorpå informasjon overføres mellom klienten/pasienten og prestasjonsutøveren (f.eks. lege, sykepleier eller terapeut), slik at pasientens behov, ønsker, holdninger, preferanser og livssituasjon kan forstås og tas hensyn til under diagnostisering, behandling og pleie. Denne to-veis kommunikasjonen inkluderer ikke bare tale og lytte, men også kroppsspråk, skriving, teknologi og andre former for symbolsk uttrykk.

Problemlösning definieras inom medicinen som ett systematiskt och strukturerat försök att identifiera, analysera och lösa ett specifikt medicinskt problem eller en utmaning. Detta innebär vanligtvis följande steg:

1. Identifiering av problemet: Detta kan ske genom att observera symptom, tecken eller abnormaliteter hos en patient.
2. Samlande av information: Den relevanta informationen samlas in från olika källor, såsom patientspecifik information, medicinsk historia, fysiska undersökningar och laboratoriediagnostik.
3. Analys av informationen: Informationen analyseras för att fastställa orsaken till problemet eller den underliggande diagnosen. Detta kan innebära att använda evidensbaserad medicin, klinisk erfarenhet och medicinsk kunskap.
4. Utformning av en lösning: En lösning formuleras baserat på analysen av informationen. Det kan innebära att välja en behandling, ändra en behandling eller ge råd om livsstilsförändringar.
5. Implementering av lösningen: Lösningen implementeras och patienten får den rekommenderade behandlingen eller rådet.
6. Utvärdering av resultatet: Effekterna av lösningen utvärderas för att fastställa om problemet har lösts eller inte. Om problemet inte har lösts, upprepas processen tills ett acceptabelt resultat uppnås.

ProblemLösning är en central del av den medicinska praktiken och kräver god klinisk bedömning, analytiska färdigheter och kunskap om evidensbaserad medicin.

"Barnvård" er en overordnet betegnelse for omsorg, pasning og oppfostring av barn. I medicinsk sammenhengg kan det også referere til den medisinske og helsefaglige vurdering, forebygging, behandling og rehabilitering av syke- eller funksjonsnedsettelse hos barn. Barnavård inkluderer ofte et multidisiplinært team av fagpersoner som samarbeider om å sikre barnets beste interesser, inkludert lege, sykepleiere, psykologer, ernæringsfaglige rådgivere og andre relevante fag. Barnavård kan også involvere samarbeid med barnets skole, familie og andre relevante parter for å sikre en helhetlig behandlingsplan for barnet.

"Vårdhem" är ett begrepp som används inom socialtjänsten och hälsovården för att beskriva en institutionell boendenform där äldre eller funktionshindrade personer får omsorg och vård dygnet runt. Det kan handla om både korttids- och långtidsvistelse, beroende på individens behov och önskemål.

I ett vårdhem finns det personal som är anställda för att ge omsorg och stöd med aktiviteter av daglig livshantering (ADL), såsom personlig hygien, matlagning och servering, klädnad och rörelse. Vårdhemmet ska även erbjuda stimulerande aktiviteter för att främja den enskilda individens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Det är viktigt att poängtera att varje vårdhemsgäst har ett individuellt behandlings- och omsorgsplan som utformas tillsammans med personen själv, när det är möjligt, samt med anhöriga och/eller andra relevanta aktörer. Detta plan specificerar de mål och metoder som ska användas för att uppfylla den enskildes behov och önskemål.

I Sverige regleras vårdhem och deras verksamhet av olika lagar och föreskrifter, bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Smittskyddslagen.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Existentialism is a philosophical movement that emphasizes individual existence, freedom, and choice. It is not a medical term, but it can have relevance to the field of psychiatry and psychology in understanding certain aspects of human behavior and experience. In an existential context, mental health may be understood as the ability to fully acknowledge and take responsibility for one's own existence and to find meaning and purpose in life despite its inherent uncertainty and absurdity. Existential concerns, such as feelings of meaninglessness, isolation, and despair, can contribute to psychological distress and may be addressed in therapy from an existential perspective.

Geriatric nursing, också känt som äldreomsorg inom vården, är en specialitet inom sjukvården som fokuserar på att ge vård och omvårdnad till äldre personer med komplexa medicinska behov. Geriatriska sjuksköterskor har ofta utbildning och erfarenhet i att hantera de speciella hälsofrågorna och kroniska sjukdomar som är vanliga bland äldre vuxna, såsom demens, Alzheimers sjukdom, stroke, diabetes, njursjukdomar, ledsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

Geriatriska sjuksköterskor arbetar ofta i olika vårdmiljöer, såsom äldreboenden, sjukhus, kliniker, hemvårdsinstitutioner och rehabiliteringscenter. Deras uppgifter kan omfatta att utvärdera patients behov, skapa vårdplaner, administrera mediciner, utföra procedurer, erbjuda rådgivning till patienter och deras familjer, samt samarbeta med andra vårdpersonal för att koordinera omfattande vårdsystem.

Geriatriska sjuksköterskor har ofta en helhetssyn på patientens välbefinnande och tar hänsyn till deras fysiska, mentala, sociala och emotionella behov. De arbetar ofta med att främja patienternas autonomi och delaktighet i vården, samt att förebygga sjukdomar och skador genom undervisning om hälsobeteende och preventiv åtgärder.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Konstterapi definieras som en form av terapi där konst används som ett medel för att främja healing, kommunikation och personlig utveckling. Det kan innebära att skapa, titta på eller diskutera konstverk under professionell ledning. Konstterapin används ofta som en komplement till traditionell medicinsk behandling för att hjälpa människor att hantera känslor, reducera stress och öka självkännedomen. Den kan vara användbar för personer med olika former av psykiatriska eller fysiska sjukdomar, såväl som för dem som söker personlig utveckling och tillväxt.

Familjens hälsa (Family Health) är ett samlingsbegrepp som innefattar alla familjemedlemmarnas fysiska, mentala och sociala välbefinnande. Det handlar också om de stöd- och resurser som finns tillgängliga för familjen, deras relationer till varandra och till samhället i stort. Familjens hälsa kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom arbets- och levnadsförhållanden, ekonomisk situation, socialt nätverk och individuella hälsofaktorer som näringsintag och motion.

Det är värt att notera att familjens hälsa kan variera över tid och att det inte finns en enskild definition som alla anammar. Men i allmänhet så handlar det om ett holistiskt perspektiv på hälsan där alla aspekter av familjen tas i beaktande.

I medicinsk kontext, betyder patienten den person som tar emot vård och behandling från en läkare eller ett sjukvårds team. En patient kan vara någon som är sjuk, skadad eller har någon form av medicinskt behov.

Det är viktigt att notera att patientrollen kan variera beroende på kontext och kultur. I vissa fall kan patienten vara en aktiv deltagare i sin egen vård, medan den i andra fall kan vara mer passiv och ta emot vård och råd från sina vårdgivare.

Oavsett hur patientrollen ser ut, är det alltid viktigt att patientens rättigheter, preferenser och behov respekteras och tas i beaktande under den medicinska vården.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

I medicinsk kontext, kan "förälder-barnrelationer" definieras som de interpersonella relationerna och dynamikerna mellan en förälder eller vårdnadshavare och deras barn. Dessa relationer kan ha stor påverkan på barns utveckling, välbefinnande och hälsa. De inkluderar ofta kommunikation, emotionell stöd, gränssättande, guiding, omsorg och kärlek.

Förälder-barnrelationer kan vara biologiska, adoptiva eller fostranbaserade. Vad som är viktigt är den roll som en förälder eller vårdnadshavare har i barns liv och deras ansvar att ge barnen trygghet, trygghet, stöd och omsorg under deras uppväxt.

Negativa förälder-barnrelationer kan leda till negativa utfall för barn, såsom emotionell ohälsa, beteendeproblem och utvecklingsstörningar. Positiva förälder-barnrelationer kan däremot stödja barns positiva utveckling, inklusive socialt, kognitivt och emotionellt.

'Förflyttning och lyft av patienter' refererar till processen av att säkert, effektivt och komfortabelt flytta eller lyfta en patient från ett ställe till ett annat. Detta kan inkludera att flytta en patient från säng till stol, från liggande till sittande position, eller från marken till en bår.

Det är viktigt att förflyttning och lyft av patienter sker på rätt sätt för att undvika skador på både patienten och den som utför handlingen. Skador som kan uppstå inkluderar men är inte begränsade till ryggskador, muskuloskelettala skador, fall och slag.

För att minimera riskerna rekommenderas användning av mekanisk assistans, såsom bårar, lyftstolar, sängar med höj- och sänkfunktion eller andra hjälpmedel. Vidare är det viktigt att följa riktlinjer för rätt teknik och kommunikation under förflyttningen och lyftet av patienter.

I medicinska sammanhang används ofta termen 'patient handling' som innefattar förflyttning och lyft av patienter, men också andra aspekter såsom hygien, personlig vård och aktiviteter som stödjer patientens självständighet och delaktighet i vården.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

En behovsbedömning inom medicinen är en systematisk och strukturerad process där en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska eller annan hälsoprofessionell) utvärderar en individuals specifika medicinska, psykologiska och sociala behov. Det görs för att fastställa en lämplig diagnos, behandling och/eller vårdplan som är anpassad till den enskilde individens situation och preferenser.

Behovsbedömningen bygger ofta på en kombination av information från olika källor, såsom:

1. Anamnes - det vill säga patientens egen beskrivning av symptom, medicinsk historia och levnadsvanor.
2. Klinisk undersökning - en fysisk undersökning som utförs av vårdgivaren för att inspektera, palpera, auscultera och perkutera (IPAP) patienten för att hitta tecken på olika sjukdomar eller skador.
3. Diagnostiska tester - laboratorieanalyser, bilddiagnostik, genetisk testing eller andra specialiserade tester som kan ge ytterligare information om patientens tillstånd.
4. Evidensbaserad medicin - forskningsresultat och kliniska riktlinjer som ger vägledning om vad som är känt om effektiv behandling och vård för specifika diagnoser eller symtom.
5. Individuella preferenser och mål - patientens egna önskemål, livsvillkor, sociala stödjande faktorer och andra aspekter som påverkar deras möjligheter att hantera sin sjukdom eller skada.

Behovsbedömningen är en viktig del av den kliniska prisetagandeprocessen, då den hjälper vårdgivaren att förstå patientens unika behov och möjligheter för att utforma en personligad plan för behandling och vård. Den är också en pågående process som kan uppdateras över tid när nya informationer blir tillgängliga eller när patientens tillstånd ändras.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.

'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.

I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.

Det saknas en universell och konsensusbaserad medicinsk definition av begreppet "personer bundna vid hemmet". I olika sammanhang kan det emellertid syfta på individer som, på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder, har begränsade möjligheter att lämna sitt hem och delta i samhällslivet. Detta kan bero på svårigheter att ta sig fram fysiskt, behov av ständig vård och övervakning eller brist på sociala kontakter och stimulans utanför hemmet.

Ibland används begreppet "husarbetsförmögenhet" för att beskriva en persons förmåga att lämna sitt hem och utföra vardagliga aktiviteter i samhället. En person med begränsad husarbetsförmögenhet kan ha svårigheter att besöka läkare, handla eller delta i fritidsaktiviteter utanför hemmet.

Det är viktigt att notera att det finns en stor individuell variation i behov och funktionsnivåer bland personer som anses vara bundna vid sitt hem. En medicinsk bedömning bör alltid ta hänsyn till den enskilda patientens specifika situation, behov och preferenser.

I medically speaking, the term "generation relations" is not commonly used. However, in a broader social or familial context, generation relations refer to relationships between people of different generations, such as grandparents, parents, and children. These relationships can have an impact on health behaviors, attitudes, and communication patterns within families and communities, which can in turn influence health outcomes and access to care.

Självhjälpsgrupper är samlingar av individer som delar ett gemensamt problem eller livserfarenhet, som möts regelbundet för att stödja och hjälpa varandra i att hantera sina utmaningar. Dessa grupper kan fokusera på en rad olika ämnen, till exempel missbruk, mentala ohälsa, kronisk sjukdom eller sorg.

Medlemmarna i en självhjälpsgrupp delar ofta sin erfarenhet, kunskap och stöd med varandra under ledning av en erfaren gruppledare. Gruppen kan använda sig av olika terapeutiska tekniker som till exempel dialog, aktivt tjänande, meditation eller kognitiv beteendeterapi för att uppnå sina mål.

Självhjälpsgrupper kan vara en värdefull resurs för många individer som söker stöd och gemenskap i sin recovery-process eller när de hanterar livets utmaningar. Dessa grupper kan vara formella, organiserade av professionella organisationer, eller informella, skapade av enskilda individer som vill dela sitt stöd med andra.

Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.

Familjeterapi är en form av psykoterapi där hela eller delar av en familj deltar i terapin tillsammans. Syftet är att hjälpa familjen att förbättra deras kommunikation, förstå varandras roller och gränser, lösa konflikter och stärka relationerna. En terapeut leder samtalen och guider familjen genom processen med hjälp av olika tekniker och strategier. Familjeterapi kan användas för att behandla en rad olika problem, inklusive psykiska sjukdomar, beteendeproblem, konflikter och kriser inom familjen.

'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.

Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Psykisk hälsa (mental health) är en del av den övergripande hälsan och välbefinnandet. Det innefattar våra känslor, tankar, beteenden och relationer med oss själva och andra människor. Psykisk hälsa inkluderar att hantera stress, ha positiva sociala förbindelser, kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan psykisk hälsa definieras som ett "stånd till välbefinnande i vilket individen realiserar sitt potential, hanterar normala livseventualiteter, arbetar produktivt och bidrar till sin gemenskap". Det är också när en person kan hantera stress, anpassa sig till förändringar och hantera besvärande livsupplevelser. Psykisk ohälsa innebär att en persons tankar eller känslor påverkar deras vardagliga funktion negativt och kan leda till sjukdomstillstånd som depression, ångest, psykos eller andra psykiatriska störningar.

Det finns inga universellt accepterade medicinska kriterier för att diagnostisera "sköra äldre", eftersom det handlar om ett komplex fenomen som inkluderar både fysisk, kognitiv och social nedbrytning. Även om det inte finns en exakt definition, används begreppet ofta för att beskriva äldre personer som har svårigheter med att klara av vardagliga aktiviteter och är särskilt känsliga för stressorer i livet. Skörhet hos äldre kan variera från mild till allvarlig och kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive sjukdomar, skador, social isolering och psykiska problem. Det är viktigt att bedöma skörheten hos äldre individuellt, genom en helhetlig undersökning som tar hänsyn till deras funktionella förmåga, kognitiva förmåga, psykiska hälsa och sociala stöd.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Terapeutisk beröring, även känt som behandlande beröring eller medicinsk massage, är en form av manuell terapi där specifika tekniker för beröring och manipulering av musklerna och skelettet används för att uppnå vissa terapeutiska mål. Dessa mål kan inkludera smärtlindring, ökad rörlighet, stärkt immunsystem, stressreduktion och allmänt bättre kroppsligt och mentalt välbefinnande.

Terapeutisk beröring kan omfatta olika tekniker som massage, mobilisering, manipulering, stretching och andra manuella metoder. Den utförs vanligtvis av en licensierad terapeut, såsom en massageterapeut, fysioterapeut eller kiropraktor, som har specialiserat sig på att använda beröring till medicinska syften.

Det är viktigt att notera att terapeutisk beröring inte ska förväxlas med massage som enbart är avsedd för avkoppling och relaxation. I stället är terapeutisk beröring en form av behandling som används för att förebygga, diagnostisera eller behandla medicinska tillstånd och skador.

"Långtidsvård" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till den pågående vård och omsorg som krävs för en individ med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller äldreomsorgsbehov. Detta kan omfatta både akut vård, rehabilitering och/eller primärvård, beroende på den enskildes specifika behov. Långtidsvården är ofta inriktad på att underlätta symptomen, förhindra komplikationer, främja funktion och förbättra kvaliteten på livet för den individ som mottar vården. Den kan erbjudas i olika miljöer, till exempel sjukhus, äldreboenden eller hemma i den egna bostaden, beroende på vad som anses vara det bästa alternativet för den enskilde.

Omvårdnadsmodeller är konceptuella ramverk som används inom omvårdnad och sjukvård för att guidera den vårdfilosofi och de metoder som används när man sköter om en persons medicinska, psykologiska, sociala och andliga behov. Modellerna är ofta baserade på teorier inom omvårdnad, sociologi, psykologi och andra relaterade discipliner. De innehåller ofta en beskrivning av hur man ska bedöma patientens behov, planera vården, genomföra den och utvärdera resultatet.

Exempel på vanligt använda omvårdnadsmodeller är:

* Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory
* Roper, Logan & Tierney's Activities of Living Model
* Jean Watson's Caring Theory
* Sister Callista Roy's Adaptation Model
* Madeleine Leininger's Culture Care Theory

Varje modell har sitt eget unika perspektiv och fokus, men de delar alla en vision om att erbjuda kvalitativt högvärdigt, personligt anpassat och helhetligt inriktat vårdarbete.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

En dubbelbindningsinteraktion (eller binderi) refererar inom farmakologi till en situation där två eller flera läkemedel tävlar om samma bindningsställe på ett enzym eller receptor i kroppen. Detta kan resultera i att något av läkemedlen inte kan utöva sin fulla verkan, eftersom det delvis binder till målet men inte aktiverar det eller blockeras från att binda till målet överhuvudtaget.

Dubbelbindningsinteraktioner kan orsaka en minskad effekt av ett eller flera av de involverade läkemedlen, vilket kan leda till att patienten inte får den terapeutiska effekten som behövs. I värsta fall kan det även öka risken för biverkningar om koncentrationen av ett eller flera av läkemedlen blir för hög.

Exempel på dubbelbindningsinteraktioner är när warfarin, ett blodtunnande medel, tävlar med vitamin K-hämmare om samma bindningsställe på levern, vilket kan leda till en förlängd blödnings tid. Ett annat exempel är när två muskelavslappnande medel som båda binder till GABA-receptorer tävlar om samma bindningsställe, vilket kan resultera i en ökad risk för andningsdepression.

'Vårdare-patientrelationer' refererar till den professionella relation som uppstår mellan en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska, psykolog) och en patient under tiden för vård och behandling. Denna relation bygger på ett etiskt ansvar att respektera patients autonomi, välbärande och integritet. Vårdare-patientrelationen innefattar kommunikation, samarbete, informationsutbyte och stöd under diagnostiska och terapeutiska processer. Denna relation ska vara ömsesidigt respektfull, ärlig och transparent för att uppnå bästa möjliga vården och behandlingsresultat.

'Fosterhemsvård' kan definieras som en form av familjeplaceringsform som erbjuds barn och ungdomar som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar. Det innebär att barnet placeras i en välutbildad fostermor eller fosterfar som tar hand om barnet som ett eget barn, ofta under en längre tidsperiod. Fosterhemsvårdens huvudsyfte är att erbjuda barnen en trygg, stabilt och kärleksfullt hem, där de kan utvecklas och växa upp på ett normalt sätt.

Fosterfamiljer väljs ut noggrant och genomgår en omfattande bakgrundscheck och utbildning innan de godkänns som fosterföräldrar. De får regelbundna besök och stöd av socialtjänsten för att säkerställa barnets välbefinnande och hjälpa dem att hantera eventuella utmaningar.

Fosterhemsvård kan användas som en tillfällig lösning tills barnet kan återvända till sina biologiska föräldrar, eller som en permanent lösning om det bedöms vara i barnets bästa.

"Funktionshindrad" är ett begrepp som används för att beskriva en individ som har begränsad förmåga att utöva normativa sociala, kognitiva eller fysiska funktioner på grund av en persons sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Funktionshinder kan variera i svårighetsgrad och kan ha effekt på individens vardagliga aktiviteter, inklusive personlig vård, kommunikation, mobilitet och social interaktion. Det är viktigt att notera att funktionshinder inte enbart definieras av en persons diagnos, utan snarare av de begränsningar som orsakas av denna diagnos på individens funktionella förmåga.

"Barnomsorg" er en term som primært brukes i norsk, svensk og dansk med betydningen "barna våre omsorg." Det refererer til den overordnede oppgaven med å sørge for barns velbefindende og utvikling.

I en medsinsk kontekst kan "barnomsorg" defineres som den medisinske behandling, støtte og oppfølging som er rettet mot å forbedre barns helse og velbefindende. Dette inkluderer forebygging, diagnostisering, behandling og rehabilitering av medisinske tilstande eller skader hos barn. Barnomsorg omfatter også psykisk og sosial støtte for barn og familier, samt å veilede dem i bruken av forebyggende tiltak som immuniseringer og god hygiene.

Barnomsorg inneholder ofte et multidisiplinært team av fagpersoner, inkludert lege, sykepleiere, psykologer, sosialarbeidere, fysioterapeuter og andre medisinske fagfolk. Disse fagpersonene jobber sammen for å gi barn og familier den beste omsorgen mulig, både på sykehus og i kommunale helesenter.

'Remuneration' er en betegnelse, der oftest bruges i et medicinsk sammenhæng for at referere til den kompensation, som en læge eller anden sundhedsperson modtager for de tjenester, de yder. Dette kan inkludere løn for fuldtids- eller deltidsansatte stillinger, honorarer for konsultationer og behandlinger, eller andre former for betalte ydelser.

Remunerationen kan variere alt efter den type sundhedstjeneste, der bliver ydet, samt hvilken type aftale, der er indgået mellem den sundhedsperson, der yder tjenesten, og den organisation eller person, der modtager den.

Det er vigtigt at notere, at remuneration også kan omfatte andre former for kompensation end penge, såsom forsikring, pension, ferie og andre fordele.

'Roll' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan dock användas i olika sammanhang inom medicin, till exempel som en del av termen "jobbroll" (work role), vilket refererar till en persons sociala roll eller funktion i arbetssammanhang. Ibland kan det även användas för att beskriva olika aspekter av en persons rörelser (movement) eller kroppsställning (body positioning), såsom att "rolla över" (roll over) i sängen.

'Vårdlag' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den omfattning och typen av vård och behandling som en patient har rätt till eller kan få av olika skäl. Det kan handla om vad som är medicinskt nödvändigt, vad som är lämpligt utifrån patientens individuella behov och vad som är finansierat av olika aktörer inom hälso- och sjukvården.

Exempel på olika vårdlag kan vara specialistvård, operationsvård, rehabilitering eller längrevarande vård i ett äldreboende. Vårdlaget bestäms ofta av en läkare tillsammans med patienten och tar hänsyn till både den medicinska behandlingen och den sociala situationen för patienten.

Det är viktigt att notera att vårdlag kan variera mellan olika länder och regioner, och att det kan finnas olika regler och lagar som styr vad som är möjligt att erbjuda en patient.

'Fokusgrupper' är en kvalitativ forskningsmetod inom social- och beteendevetenskap, som används för att samla in data genom gruppdiskussioner med en liten grupp människor. Dessa diskussioner fokuserar på ett specifikt ämne eller frågeställning och leds av en moderator. Fokusgrupperna ger forskaren möjlighet att undersöka deltagarnas åsikter, inställningar, erfarenheter och tankar i en mer spontan och interaktiv miljö än vad som kan uppnås genom individuella intervjuer.

I medicinsk forskning kan fokusgrupper användas för att undersöka patienters erfarenheter av en viss behandling, att utvärdera patienternas förståelse och accepterande av en ny diagnos eller terapi, eller att få ett bättre grepp om hur olika intressegrupper ser på olika hälsofrågor. Data som samlas in från fokusgrupper analyseras sedan kvalitativt för att identifiera teman, mönster och andra insikter som kan vara av intresse för forskningen.

"Barnuppfostran" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva den process där vuxna, vanligtvis föräldrar eller vårdnadshavare, tar hand om och uppfostrar barn. Det innebär att ge barnen trygghet, mat, kläder, skydd, emotionell stöd och guidance samt att undervisa och fostra dem i sociala, etiska och kulturella värden och normer. Barnuppfostran kan också involvera att hjälpa barnen att utveckla självständighet, sociala färdigheter och goda hälsogewohnheter.

Den medicinska aspekten av barnuppfostran kan innebära att försäkra att barnet får den medicinska vården och uppföljning som behövs för att stödja deras tillväxt, utveckling och hälsa. Detta kan omfatta att sörja för rutinmässiga hälsokontroller, vaccinationer, tandvård och att ge mediciner eller andra behandlingar som är nödvändiga för barnets välbefinnande.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Health education, eller hälsoupplysning, är en process av undervisning och kommunikation som syftar till att stödja individers och gemenskapers förståelse av hälsa, sjukdomar och hälsovård. Det innebär att ge relevant information, kunskap och färdigheter för att främja, upprätthålla och förbättra folks hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdomar.

Hälsoupplysning kan omfatta en mängd olika aktiviteter som till exempel att ge rådgivning, sprida information via olika medier, erbjuda utbildningsprogram, stödja självhjälpsgrupper och delta i politiska processer för att främja hälsa.

Denna typ av upplysning är viktig för alla individer, oavsett ålder eller bakgrund, eftersom den kan hjälpa till att stärka individens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa och göra informade val om sin livsföring. Hälsoupplysning kan också bidra till att minska negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa och sjukdomar, samt stödja ett hälsofrämjande samhällsklimat.

"Patientinformation, principer" refererer til de etiske og professionelle retningslinjer som sygeplejepersonale og andre helsefaglige ansatte bør følge når de forbereder, overlever og dokumenterer oplysninger til patienter. Disse principer sikrer at patienten forstår sin sundhedstilstand, behandling og behandlingsplaner, og at han eller hun deltager aktivt i eget sundhedsmæssige beslutningsproces.

De vigtigste principer for patientoplysning inkluderer:

1. At respektere patientens selvbestemmelse og give dem tilstrækkelig information til at gøre oplyst valg.
2. At sikre at oplysningerne er klare, præcise, relevante og forståelige for patienten.
3. At vurdere patientens behov for yderligere støtte eller tilpasninger, herunder sproglige, kulturelle eller fysiske behov.
4. At sikre patientens fortrolighed og respektere deres valg om at modtage oplysninger eller ikke modtage oplysninger.
5. At dokumentere oplysningerne korrekt og tilgængeligt for patienten og andre relevante sundhedsfaglige ansatte.

I alt sikrer disse principer at patienter får den bedst mulige oplevelse af at modtage relevant, forståelig og hensigtsmæssig information om deres sundhedstilstand og behandling.

I medically speaking, ‘mothers’ refer to females who have given birth to a child or children. This biological role involves carrying a developing fetus in the uterus during pregnancy and providing nourishment to the offspring through the placenta and breastfeeding. The term mother can also be used in a broader sense to describe a female who takes on a caregiving role for a child, regardless of whether they are biologically related or not. In some contexts, the term is used to denote a female ancestor or a woman who has a significant influence or authority in someone’s life.

Patientombud, även känt som patientnämnd eller patientskyddsombud, är en person eller en organisation som utses att representera och skydda patienters rättigheter och intressen. Deras uppgift är att säkerställa att patienter mottar den bästa möjliga vården och att deras rättigheter respekteras under sjukvårdstillfällena. Patientombudet arbetar ofta oberoende av sjukvårdsorganisationen och är ansvariga för att ta emot, undersöka och hantera patienters klagomål och önskemål om vården. De kan även erbjuda råd och stöd till patienter och deras anhöriga, samt arbeta för att förbättra sjukvårdsorganisationens kvalitet och säkerhet.

... kan också t ex vara ett apotek eller ett laboratorium som mottar vävnadsprover från vårdgivare och som bevarar ... Vårdgivare (på svenska) är inte enskild person som vårdar utan en juridisk person som tillhandahåller vård mm. Det är därför ... Vårdgivare är en juridisk person (t ex statlig myndighet, region, kommun eller enskild näringsidkare) som yrkesmässigt bedriver ... "Vårdgivare , Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?". vemfargoravad.socialstyrelsen.se. Arkiverad från ...
Regionen har avtal med några privata vårdgivare. Dessa var 2022 S:t Lukas (psykoterapeuter) och fem sjukgymnaster. Kommunen har ... "Privata vårdgivare i Västerbotten". 1177. https://www.1177.se/Vasterbotten/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/privata- ... vardgivare-i-vasterbotten/. Läst 25 augusti 2022. ^ "Skellefteå kommun ökade med över 1 000 personer 2022". norran.se. https:// ...
Om landstinget godkänner en vårdgivare som ansöker om auktorisation tecknar parterna ett avtal, som bland annat reglerar vilken ... Systemet innebär bland annat att Stockholms läns landsting auktoriserar vårdgivare inom olika vårdområden, och att länets ... och patienten kan välja den vårdgivare som hon/han anser passar bäst. Landstingsägda och privatägda verksamheter omfattas av ... "Vårdgivare för neurologisk rehabilitering". Rehabvalet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2013. https://web.archive.org/web/ ...
2010). "Rehabilitering - information för vårdgivare." from http://www.forsakringskassan.se/nav/21d877ac1449001735f6bf9369b3ca8b ...
"Lumbago - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/ ... Utspridda felaktiga uppfattningar om ryggproblem hos befolkningen och vårdgivare måste uppmärksammas och rättas till. Fokus ...
a b c] "Mortons neuralgi - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane.se ... "Mortons neuralgi - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane.se/ ...
död länk] ^ "Triagehandboken - Region Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/medicinska- ...
a b] "Lumbal spinal stenos - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane. ...
"Impingement i axelled - vårdriktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne". vardgivare.skane.se. https://vardgivare.skane.se/ ...
Lagen kräver därför att offentliga samt privata vårdgivare har en gällande patientförsäkring. Offentliga vårdgivare (d.v.s. ... Privata vårdgivare tecknar patientförsäkring via andra försäkringsbolag. Patienter som skadas av en oförsäkrad vårdgivare kan ... En patientförsäkring är en typ av försäkring som vårdgivare har för de eventuella skador som en patient kan drabbas av under en ...
En vårdgivare upphandlar vårdtjänster som t ex ortopedi. Fokusera på kärnverksamheten. De fasta kostnaderna kan omvandlas till ...
... är en idéburen vårdgivare grundad 1867. Sjukhemmet bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte. Stockholms ...
Denna vårdgivare har betonat den medicinska sidan av BUP. Prima Barn har inga enhetschefer, samtliga tre verksamhetschefer är ...
Vårdgivare möter många hinder för att uppnå blodtryckskontroll, t.ex. motvillighet att ta flera mediciner för att uppnå ...
Rutinerna för sondmatning kan skilja sig åt mellan olika vårdgivare. Generellt kontrollerar man att en nasogastrisk sond ligger ...
För patienter som vårdas av regionerna eller av vårdgivare med regionavtal gäller patientförsäkring i Löf, sammantaget 90 % av ... Även övriga offentliga och privata vårdgivare tecknade försäkringsavtal med konsortiet. Konsortiet upphörde 1994 p.g.a. att ... Både offentliga och privata vårdgivare var villiga att prova modellen. Före 1975 var skadeståndstalan i domstol enda ... Patientskadelagen kräver att offentliga samt privata vårdgivare har en gällande försäkring, patientförsäkring, för eventuella ...
För vårdgivare finns en motsvarande reglering i den s.k. Lex Maria, d.v.s. 6 kap. 4 § i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på ...
... samlar 3 566 forskare, läkare, vårdgivare, tekniker och administratörer. ^ (franska)Comment Marie Curie a ...
... är ett landsomfattande nätverk mellan landsting, kommuner och privata vårdgivare. ^ "Sjunet". CeHis / infrastruktur / ...
Teamet kan bestå av vårdpersonal från olika enheter och olika vårdgivare. Patienten är en självklar del av teamet. I teamet ...
Den var under 1400-talet huvudstadens största vårdgivare för de fattiga. Institutionen skulle enligt sina stadgar varje söndag ...
... vårdgivare att bedriva sjukvård. Vårdval har framför allt införts inom den öppna sjukvården i primärvården, till exempel för ... https://www.regionvasterbotten.se/for-vardgivare/halsoval-vasterbotten. Läst 11 februari 2020. ^ Anell, Anders (2016). Översyn ...
https://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/rorelseorgan/ako/karpaltunnelsyndrom/. Läst 6 november 2022. ^ "Medscape Log In". ...
Vården kan utföras av regionens egen tandvård, folktandvården, eller av privata vårdgivare. Regionen ansvarar för att erbjuda ...
Sedan juni 2022 har Eriksson även i uppdrag av Socialdepartementet att leda en utredning av digitala vårdgivare inom ... "Björn Eriksson har fått i uppdrag att utreda digitala vårdgivare inom primärvården , Läkemedelsverket". www.lakemedelsverket.se ... https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/bjorn-eriksson-har-fatt-i-uppdrag-att-utreda-digitala-vardgivare-inom-primarvarden. ...
Funktionen som ålderdomshem avvecklades och fastigheten blev ett läkarhus med många olika vårdgivare. Glaven 8 ägdes fram till ...
Riktade insatser mot vårdgivare och patienter inom givna kroniska diagnoser kallas Disease management. Begreppet är av ...
Anmälningsskyldigheten innebär att en vårdgivare har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg anmäla om en patient ... 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om anmälningar från vårdgivare inom Försvarsmakten och Försvarets materielverk." Det ...
Andra verksamheter arbetar med stöd av att regionen har auktoriserat dem som vårdgivare. Det gäller till exempel ...
https://www.akademiska.se/for-vardgivare/verksamhetsomraden/oron-nasa-hals/. Läst 2 mars 2023. ^ "Endoskopi - så går en ...
Vårdgivare kan också t ex vara ett apotek eller ett laboratorium som mottar vävnadsprover från vårdgivare och som bevarar ... Vårdgivare (på svenska) är inte enskild person som vårdar utan en juridisk person som tillhandahåller vård mm. Det är därför ... Vårdgivare är en juridisk person (t ex statlig myndighet, region, kommun eller enskild näringsidkare) som yrkesmässigt bedriver ... "Vårdgivare , Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?". vemfargoravad.socialstyrelsen.se. Arkiverad från ...
Vårdgivare i Halland som har sammanhållen journal. Innehållet gäller. Halland. Vårdgivare har möjlighet att se journaluppgifter ... Här kan du se vilka vårdgivare i Halland som har detta.. Region Hallands vårdcentraler, folktandvårdskliniker och sjukhus ...
... Ändrade skatteregler kan leda till att såväl privata aktörer som ...
Svag kontroll på vårdgivare i regionerna öppnar för fusk och fiffel. Nyligen dömdes en privatläkare på Södermalm för att ha ... Min bild är att få regioner granskar sina vårdgivare på ett sätt som gör att de kan upptäcka denna typ av brottslighet. De har ... Få regioner granskar sina vårdgivare, säger Sara Persson. När en doktor får ut sin läkarlegitimation av Socialstyrelsen så får ... Det finns också exempel på vårdgivare som under pandemin skrev ut covidintyg utan att ta något prov. ...
Startsida För vårdgivare Verksamhets-områden Bild- och funktions-medicinskt centrum Kärlmissbildningar (vaskulära anomalier) - ...
Av dessa kommer 600 miljoner kronor att gå till att köpa vård från privata vårdgivare eller från andra regioner. ... Om de inte längre har besvär, eller om de önskar ställa sig i kö till annan vårdgivare än hemsjukhuset, kan de kontakta sitt ... Under april har informationen gått ut via sociala medier och via affischering i väntrum hos vårdgivare och på apotek i Västra ... Så ska vårdköerna minska - 600 miljoner kronor till andra vårdgivare. Publicerad: 2022-04-26. Dela ...
Inom NU-sjukvården vill vi ha goda relationer och effektiva kontakter med andra vårdgivare, såväl offentliga som privata. Läs ... Vårdgivare Inom NU-sjukvården vill vi ha goda relationer och effektiva kontakter med andra vårdgivare, såväl offentliga som ... Ett led i detta är att tillhandahålla information och dokument som rör gemensamma frågor för andra vårdgivare på vår webbplats ...
Generellt behandlingsmål för blodtrycket är ,140/85 mm Hg. Vid hög kardiovaskulär risk och/eller diabetesnefropati (U-Alb/krea ,3,0 g alb/mol krea), är blodtrycksmålet ,130/80 mmHg.. Blodtryck ska kontrolleras minst en gång årligen. Data från NDR visar att behandlingsmålen i hög grad är uppfyllda för det diastoliska blodtrycket medan resultatet är sämre för det systoliska blodtrycket, vilket medför ökad risk för kardiovaskulär sjuklighet respektive retinopati.. Farmakologisk förstahandsbehandling av hypertoni är läkemedel som blockerar RAAS-systemet, det vill säga ACE-hämmare eller ARB. Som tilläggsterapi rekommenderas som regel kalciumantagonister eller tiaziddiuretika, vid hjärtsjukdom betablockerare. SGLT2 hämmare är också gynnsamma då de har en viss blodtryckssänkande effekt, men även minskar risk för försämring av hjärtsvikt och/eller njursvikt, vilket inte är ovanligt tillstånd hos patienter med diabetes och hypertoni.. Vid diabetisk nefropati är ...
Avgifter och prislistor, beställ produkter och tjänster, patientinformation, produktkataloger, remisshantering, vård inom/utom landet med mera
Fler vårdgivare föreslås få utföra assisterad befruktning. 20 mars 2018. Läkartidningen. Reglerna för assisterad befruktning ... Socialstyrelsen vill att fler vårdgivare får erbjuda ivf * Kvinnolobby välkomnar Europaparlamentets fördömande av ...
... åtta vårdgivare. Bland annat ska det undersökas huruvida personal endast kan komma åt de patientuppgifter som de behöver för ... Åtta vårdgivare granskas. Datainspektionen inleder en granskning av åtta vårdgivare. Bland annat ska det undersökas huruvida ... Under de senaste åren har vi granskat flera vårdgivare där personalen har haft åtkomst till en majoritet av patienternas ...
Obduktionsavdelningen finns vid Hallands Sjukhus Halmstad. Här utförs kliniska obduktioner reglerade i obduktionslagen (Svensk författningssamling Lag 1995:832 om obduktioner m.m.). En klinisk obduktion utförs av
Du vet väl att du hjälper oss ta hand om jordens lungor när du tar hand om din astma? Läs mer ...
Här laddar du som vårdgivare upp dina remisser och bildfiler till oss. ...
Laboratoriemedicin ansvarar för att förse vården med laboratoriemedicinsk diagnostik.
Lungcancer (nationelltklinisktkunskapsstod.se) Vid misstanke skall patienten remitteras till lungröntgen eller CT thorax+övre buk (filterfunktion). Remiss Remiss skickas till Röntgen. Remisskod i VAS: Halmstad: rtglih, Varberg:
... på möjlighet till stöd och handledning vid utmanande kliniska frågor och bidrager till socialt nätverk för privata vårdgivare. ...
Vårdgivare för ortopedi/handkirurgi som remissmottagare. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ...
Informationen du behöver för att kontakta oss, både som privatperson eller vårdgivare. ...
... laboratoriemedicin finns vårt sortiment av laboratorietjänster med tillhörande anvisningar för vårdgivare. ... laboratoriemedicin finns vårt sortiment av laboratorietjänster med tillhörande anvisningar för vårdgivare. ...
Vårdgivare Här har vi samlat information som riktar sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård. ...
Som samarbetspartner och vårdgivare till Euro Accident är du mycket viktig, inte bara för oss, utan framförallt för våra kunder ... Försäkringen ger tillgång till ett kvalitetssäkrat nätverk av privata vårdgivare som tar hand om våra kunder. ... Som samarbetspartner och vårdgivare till Euro Accident är du mycket viktig, inte bara för oss, utan framförallt för våra kunder ... Därför är vi noga med att välja vårdgivare som håller lika hårt på hög kvalitet, hög tillgänglighet och gott omhändertagande av ...
2.1 Transfusionsgränser för trombocyter efter transplantat 2 Transfusionsgränser för trombocyter vid ingrepp 8 3 Transfusionsgränser för trombocyter v 9 Transfusion av Hematologisektionen, Cancercentrum. Transfusion och blodgruppsbyte 2014-05-08/ Utgiven 2006-10-29 /Lillemor Eliasson/ eller trombocyter • Bakteriell kontamination • Steg 1-7 nedan • Ev. blododling • Ge antipyretika, ev. antibiotika, ev. kortikosteroider • Om fortsatt transfusion är nödvändig, överväg leukocytbefriade enheter Akut hemolytisk • Ångest och oro • Bröst- och länd-smärtor • Huvudvärk • Andnöd Ge acetylsalicylsyra i uppladdningsdos 300-500 mg (Trombyl 75 mg 4-6 tabl p.o., alternativt Trombyl 160 mg 2-3 tabl p.o.), följt av 75-160 mg dagligen. Alternativt kan klopidogrel i uppladdningsdos 300 mg, följt av 75 mg 1 tabl p.o. ges. • Fibrinbildning -trombocyter klibbar fast mot den • I www.vardhandboken.se finns generell kan ge information om diagnos Lymfsystemet består av ett ...
Vi kan inte garantera säkerheten för e-post, skicka därför aldrig konfidentiella uppgifter via e-post utan använd istället tjänsten 1177s e-tjänster där du kan nå vården.. Information som sänds med e-post hanteras enligt samma offentlighets- och sekretessregler som för post via brev. Det betyder att de handlingar som kommer in är allmänna och diarieförs enligt gällande regler och bevaras för framtiden.. ...
Informationen du behöver för att kontakta oss, både som privatperson eller vårdgivare. ...
Det här kunskapsstödet handlar om höftledsplastik på patienter som har artros i höftleden. Det riktar sig till dig som ska utreda behovet av höftledsplastik, utföra själva operationen eller följa upp resultatet av operationen.
Den här webbplatsen använder cookies (kakor). Välj vilka kakor du vill godkänna. ...
Förbättra kommunikationen mellan vårdgivare och patient Ge stöd till personligt engagemang, utbildning och efterlevnad samt ...
Det finns ett antal videolösningar som du kan stöta på i samband med digitala möten. Här beskrivs de videomöteslösningar som vi använder i Region Kalmar län.. ...
  • Av dessa kommer 600 miljoner kronor att gå till att köpa vård från privata vårdgivare eller från andra regioner. (nlt.se)
  • Det handlar bland annat om ekonomisk ersättning till sjukhusen för all extra produktion, men även avtal med privata vårdgivare eller andra regioner. (nlt.se)
  • Inom NU-sjukvården vill vi ha goda relationer och effektiva kontakter med andra vårdgivare, såväl offentliga som privata. (nusjukvarden.se)
  • Speare satsar på möjlighet till stöd och handledning vid utmanande kliniska frågor och bidrager till socialt nätverk för privata vårdgivare. (speare.se)
  • Försäkringen ger tillgång till ett kvalitetssäkrat nätverk av privata vårdgivare som tar hand om våra kunder. (euroaccident.com)
  • Webdoc journalsystem är speciellt utformat för privata vårdgivare och ger sömlös tillgång till vårdsektorns vassaste IT-tjänster. (carasent.se)
  • Webdoc är ett skalbart journalsystem för privata vårdgivare - oavsett verksamhetens storlek och i många olika segment. (carasent.se)
  • Vilka kriterier ska gälla för etablering av vårdgivare - skall det vara samma regelverk för offentliga utförare som för privata, frågar sig Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna. (mynewsdesk.com)
  • Inga besked ges i den rödgröna budgetmotionen hur certifieringen är tänkt att fungera och hur det kan påverka offentliga och privata vårdgivare. (mynewsdesk.com)
  • Genom Cure Staff kan du som vårdgivare snabbt få kontakt med flerspråkiga kandidater. (curestaff.se)
  • För de fall som det bedöms att barnet inte är moget att själv fatta beslut, behöver offentliga vårdgivare pröva huruvida omständigheter enligt 12 kap. (lu.se)
  • Cure Staff är ett privat bolag som grundades 2017 med en tydlig vision: Att bygga en bro mellan svenska vårdgivare och utländsk vårdpersonal. (curestaff.se)
  • Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och intresseorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. (mynewsdesk.com)
  • Här kan du se vilka vårdgivare i Halland som har detta. (1177.se)
  • Vårdgivare (på svenska) är inte enskild person som vårdar utan en juridisk person som tillhandahåller vård mm. (wikipedia.org)
  • Du är alltid välkommen till Karolinska Universitetslaboratoriet för provtagning oavsett vilken vårdgivare i Sverige du tillhör. (karolinska.se)
  • Det gör att vårdgivare kan expandera lösningen, specialitet för specialitet och sjukhus för sjukhus. (it-halsa.se)
  • En vårdgivare kan till exempel vara en region, en kommun, ett aktiebolag eller en egenföretagare. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Min bild är att få regioner granskar sina vårdgivare på ett sätt som gör att de kan upptäcka denna typ av brottslighet. (etc.se)
  • Få regioner granskar sina vårdgivare, säger Sara Persson. (etc.se)
  • Den digitala patologilösningen är en del av Sectras helhetslösning för medicinsk bildhantering som ger vårdgivare en samlad strategi för alla behov kring hantering av medicinska bilder och förbättrar vården av patienter samtidigt som den bidrar till sänkta driftskostnader. (it-halsa.se)
  • Kursen behandlar vidare frågor om hur maktrelationer och formella och informella hierarkier formar sjukvårdens organisation och vilka effekter detta får för såväl vårdgivare som patienter. (lu.se)
  • Marknadsorienterade reformer, exempelvis att patienter själva kan välja vårdgivare som möjliggjordes med Lagen om Vårdval, har framhållits som en möjlig väg att påverka vårdens kvalitet i positiv riktning. (lu.se)
  • Kursen inleds med att studenten undersöker praktikenhetens verksamhet utifrån de krav som författningar och regelverk ställer på vårdgivare inom det specifika hälso- och sjukvårdsområdet. (lu.se)
  • Vi hjälper dig som vårdgivare att hitta kompetent vårdpersonal. (curestaff.se)
  • Vårdgivare kan också t ex vara ett apotek eller ett laboratorium som mottar vävnadsprover från vårdgivare och som bevarar proverna i en biobank Den engelska termen Caregiver översätt ibland till svenskan som vårdgivare, men detta blir missvisande och vilseledande. (wikipedia.org)
  • Under april har informationen gått ut via sociala medier och via affischering i väntrum hos vårdgivare och på apotek i Västra Götaland. (nlt.se)
  • Begäran om journalkopior (blanketten används endast av vårdgivare). (nusjukvarden.se)
  • Capio är sedan 2018 en del av Ramsay Santé - en ledande vårdgivare med 36 000 medarbetare i fem länder. (gastrocenter.se)
  • Produkter med högre användbarhetspoäng minskar den fysiska påfrestningen hos vårdgivare när produkterna ska bytas. (tena.nu)
  • Med hjälp av patientens egna ord och AI-teknologi, kan Ablemind predicera psykiatriska diagnoser och stödja vårdgivare vid diagnostisering och behandling. (lu.se)
  • Vi på CGM arbetar på uppdrag av Region Stockholm med support och förvaltning för privata vårdgivare som använder CGMs journalsystem TakeCare. (cgm.com)
  • På Frölunda Specialistsjukhus vill vi ha goda relationer och effektiva kontakter med andra vårdgivare, såväl offentliga som privata. (vgregion.se)
  • Du betalar samma avgift hos mottagningar som drivs av Region Skåne och hos privata vårdgivare som regionen har avtal med. (1177.se)
  • Därför kan de avgifterna variera från vad som gäller hos privata vårdgivare som har avtal med Region Skåne. (1177.se)
  • c med anledning av prop. 1996/97:123 Privata vårdgivare Centerpartiet vill med anledning av regeringens proposition 1996/97:123 om privata vårdgivare understryka nödvändigheten av att skapa mångfald, valfrihet och ökad kvalitet inom vården. (riksdagen.se)
  • Journalprogram för dig - Journalsystem för vårdgivare! (rixdata.se)
  • Vår uppdaterade och förbättrade webbplats har just lanserats med den senaste informationen om hjärtsvikt för patienter och vårdgivare. (heartfailurematters.org)
  • Ångrar personen sitt val kan denne alltid kontakta sin vårdgivare på nytt. (vantetider.se)
  • Vi arbetar med många olika vårdgivare och det är DSS Hälsa i samarbete med våra systerbolag som rekryterar, kvalitetssäkrar och gör avtal till vårt nätverk av läkare, kliniker och terapeuter. (dss-halsa.se)
  • Du som är vårdgivare eller behandlare letar kanske efter ett sätt att effektivisera och samtidigt stärka insatserna för den som lider av skadligt bruk av alkohol eller spel. (kontigocare.com)
  • Jag letar efter en personlig vårdgivare eftersom jag är funktionshindrad. (greataupair.com)
  • Digitaltolk erbjuder den nya tjänsten för digitala vårdmöten till samtliga regioner och vårdgivare i Sverige. (dagensanalys.se)
  • Information till alla vårdgivare i Stockholms län som ska införa eTjänstekort. (janusinfo.se)
  • Rätt råd om egenvård och hänvisning till rätt vård gynnar flera: patienten, närstående, vårdgivare, arbetsgivare och regioner. (medhelpsjukvardsradgivning.se)
  • Nu har Digitaltolk snabbutvecklat en tjänst för digitala vårdmöten där vårdgivare, auktoriserad tolk och den vårdsökande patienten möts i treparts videomöten, vilket bland annat ska bidra till att minska spridningen av Covid-19. (dagensanalys.se)
  • En vårdgivare kan till exempel vara en region, en kommun, ett aktiebolag eller en egenföretagare. (folkhalsomyndigheten.se)
  • https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30. (wikipedia.org)
  • https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659. (wikipedia.org)
  • https://web.archive.org/web/20180126184942/https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/vardgivare. (wikipedia.org)