"Valsalva manöver" är en medicinsk term som refererar till en voluntär och förväntad ökning av intrathorakal tryck, vanligtvis uppnådd genom att stänga munnen, hala näsa och försöka andas ut medan näsborrarna är stängda, vilket resulterar i en kraftig exhalation gentemot ett slutet luftvägssystem. Detta manöver kan ha olika användningsområden inom medicinen, till exempel för att minska örontrycket under flygning eller dykning, men det kan även utlösa vissa kardiovaskulära symptom som palpitationer, synkop eller högt blodtryck.
"Sinus aortae" är en medicinsk term som refererar till den utbuktning (sinus) på ascendenta aortan, den initiala delen av aortan som löper uppifrån och ut från vänster kammare i hjärtat. Denna sinus innehåller pacemakerceller som kan bidra till hjärtats elektriska aktivitet.
Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.
Defekter i skiljeväggen mellan hjärtats förmak, pga ofullständig slutning mellan antingen septum secundum eller septum primum och endokardiekuddarna.
"Bäckenbotten" refererar till den del av bäckenet där bäckenbenen (os coxae) och sitbensbenen (ossa ischii) möts, vilket bildar den nedre, bakre och centrala delen av bäckenringen. Det är en kraftfullt byggd region som stöder kroppsvikten och utgör en viktig del i pelvis mekaniska funktion, inklusive att underlätta passage av nyfödda under förlossning.
Blockering av en systemisk artär med en (blod)propp som uppkommit i en systemisk ven och som genom en defekt i hjärtskiljeväggen passerat direkt från höger till vänster sida av hjärtat. Syn. korsad emboli.
Pure Autonomic Failure (PAF) är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av en progressiv nedbrytning av det autonoma nervsystemet, utan påvisbar skada på andra nervsystem eller muskulatur. Det autonoma nervsystemet styr automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtrytm, blodtryck, svettningar, tarmfunktion och pupillreaktioner.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
Transcranial ultrasound Doppler (TCD) is a non-invasive diagnostic technique that uses high-frequency sound waves to measure the velocity of blood flow in the cerebral blood vessels located in the skull, providing information about the status of the intracranial vasculature and cerebral hemodynamics.
Blodtrycksfall vid ändrat kroppsläge till stående eller vid orörlig, stående ställning.
Primära huvudvårsproblem är en benämning på sjukdomar eller tillstånd som direkt påverkar hjärnan eller kraniet och orsakar huvudvärk, istället för att huvudvärken är ett symtom av någon annan underliggande sjukdom eller tillstånd. Exempel på primära huvudvårsproblem inkluderar migrän, klusterhuvudvärk och temporallodersyndrom.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Patent Foramen Ovale (PFO) refers to a persistent opening between the left and right atria of the heart, which are the upper chambers of the heart. This opening, known as the foramen ovale, is present in all fetuses during development in the womb and allows oxygen-rich blood from the mother's placenta to bypass the lungs and reach the fetal brain and body. In most people, the foramen ovale closes shortly after birth, once the newborn starts breathing and lung function begins. However, in some individuals, the foramen ovale does not close completely, resulting in a PFO.
Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar.
Mått på den största luftmängd som kan andas in och ut under ett kontinuerligt tidsintervall, som t ex 15 eller 20 sekunder. Vanliga förkortningar är MVV och MBC.
Pneumocefalus är ett medicinskt tillstånd där gas eller luft har accumulerat inom hårda skallens kompartment, vanligtvis som ett resultat av trauma, operation eller sjukdom. Den kan orsaka symptom som huvudvärk, yrsel och förvirring, men i mildare fall kan den vara asymptomatisk. I allvarliga fall kan pneumocefalus leda till andningssvårigheter och försämrad medvetandenivå. Behandlingen beror på svårighetsgraden av tillståndet, men i allvarliga fall kan ytterligare behandling vara nödvändig, såsom återväxande luftuttag eller kirurgiskt ingrepp.
Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.
Förskjutning av livmodern nedåt. Framfallet graderas efter sin omfattning; vid grad ett befinner sig livmoderhalsen innanför slidöppningen, vid andra graden är livmoderhalsen utanför slidöppningen, och vid tredje gradens framfall är hela livmodern utanför vaginalöppningen.
Grafisk mätning av bröstkorgens rörelser till följd av hjärtslagen.
Onormalt liten mängd cirkulerande blod i kroppen. Tillståndet kan leda till hypovolemisk chock.
Utbuktning på kroppspulsådern.
Patient Positioning refererer til den aktive proces af at placere og fastsætte en patient i en specifik stilling eller position under en medicinsk procedur, operation eller behandling. Den korrekte patientpositionering er vigtig for at sikre optimale betingelser for både patientsikkerhed, komfort, og effektivitet under proceduren, samt for at lette adgang til det område af kroppen, der skal behandles. Positionen kan variere alt efter proceduren, men inkluderer ofte positioner som sideposition, bugposition eller ryggposition.
En pungåda är ett lämsbråck som bildas när en svag plats i muskelvävnaden orsakar att fettvävnad eller tarmlösa vävnader sticker ut genom muskeln, vilket ger upphov till en knölformig utbuktning, ofta i området kring inguinal kanalen i ljumsken.
Den medicinska termen "Tippbrädetest" används för att beskriva en undersökningsmetod där ett så kallat Tippbräda (en tunn, böjlig plastplatta) används för att suga upp och hålla kvar ett speciellt område på huden, vanligen i samband med en undersökning av svettkörtlarna. Testet används ofta för att diagnostisera olika former av hyperhidros, det vill säga överdrivet svettande.
Ultraljudsmätning av storlek, rörelse och sammansättning hos hjärtat och angränsande vävnader med hjälp av en transduktor i matstrupen.
Kroppsdelen mellan könsorganet och ändtarmen, dvs mellan vulvan och ändtarmen hos kvinnor, och mellan skrotum och ändtarmen hos män.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
Ventrycket mätt vid höger förmak med hjälp av en kateter genom armbågsvenen till den övre hålvenen och som är ansluten till en tryckmätare.
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
"Bröstkorg" (thorax) är inom medicinen den del av kroppen som omsluts av revbenen, bröstbenet och ryggkotorna, och innehåller lungorna, hjärtat och andra viktiga organ.
Kroppsläge med huvudet lägre än resten av kroppen. En längre tid i detta läge kan ge tillfälliga fysiologiska besvär.
Reglering av blödning under och efter operation.
Ett undersökningsverktyp baserat på ultraljud, vilket används inte bara för att titta på mikrostrukturer i metaller, utan även i levande vävnad. I biomedicinska tillämpningar kan ljudhastigheten i normala och onormala vävnader kvantifieras så att deras elasticitet och andra egenskaper kan särskiljas.

'Valsalva manöver' är en medicinsk term som refererar till en specifik andnings- och tryckförändring i kroppen. Det innebär att man tar ett djupt andetag, stänger näsan och munnen och försöker sedan tvinga ut luften genom att pressa mot det slutna rummet. Detta orsakar en ökning av intrathorakal tryck, vilket kan ha olika effekter på kroppen.

Den vanligaste anledningen till att man utför ett Valsalva manöver är för att rensa öronen från överskott av vätska eller luft när trycket skiljer sig åt, till exempel vid en flygning eller dykning. Men det kan också användas i medicinska sammanhang för att undersöka hjärtat och blodcirkulationssystemet.

Valsalva manöver kan delas in i fyra faser:
1. Den initiala fasen, där intrathorakalt tryck stiger och minskar blodflödet till hjärtat.
2. En kompensatorisk fas, där hjärtat ökar sin kontraktion för att motverka den minskade blodförsörjningen.
3. En reflexmässig tidsbegränsad paus i hjärtats kontraktion.
4. Ett återställande till det normala tillståndet när trycket minskar och blodflödet återgår till det normala.

'Sinus aortae' er en del av hjertet og er definert som en muskelpose i venstre kammer (ventrikel) av hjertet. Den er lokisert mellom aortaens rot og den muskulære delen av aortaklappen. 'Sinus aortae' inneholder noen av de conducting slemhinnene som hjelper til å koordinere hjertets slag. Den er også en plassering for elektrisk aktivitet og kan være involvert i bestemte typer av hjerterhythmestørrelser, som f.eks. forkortede QT-intervaller.

Den autonoma nervsystemet (ANS) är ett delsystem av nervsystemet som styr och reglerar de involuntära fysiologiska processerna i kroppen, såsom hjärtslag, andning, blodtryck, kroppstemperatur, mag-tarmsystemets funktioner och sexuell respons. Det autonoma nervsystemet består av två delar: den sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Den sympatiska nervsystemet är aktiverat under stress eller fara och förbereder kroppen för fight-or-flight-svar (kämpa eller fly-svar), medan det parasympatiska nervsystemet är aktiverat under vila och restaurerar kroppens energiresurser genom att sänka hjärtslag, andningsfrekvens och blodtryck.

'Autonoma nervsystemets sjukdomar' (autonomic disorders) är en grupp medicinska tillstånd som beror på problem med det autonoma nervsystemet, som styr automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtslag, andning, puls, blodtryck, sockernivåer, svettningar, tarmrörelser och pupillreaktion.

Det autonoma nervsystemet har två delar: den sympatiska delen som förbereder kroppen för aktivitet (känt som 'fight or flight'-svaret) och den parasympatiska delen som hjälper till att vila och restaurera kroppen.

Några exempel på autonoma nervsystemets sjukdomar inkluderar:

* Multipel systematrofi (MSA): en neurologisk sjukdom som orsakas av skador på de celler i hjärnan och ryggmärgen som styr autonoma nervsystemet.
* Primärt autonomt sammanbrott (POTS): ett tillstånd där kroppen har svårt att reglera blodtrycket, vilket kan leda till yrsel, svimningar och trötthet.
* Neurogen orsakad hypotoni: en sjukdom som orsakas av skador på det autonoma nervsystemet och som resulterar i lågt blodtryck.
* Autonom neuropati: en skada på de nerver som styr autonoma funktioner, ofta orsakad av diabetes eller andra sjukdomar.

Symptomen på autonoma nervsystemets sjukdomar kan variera beroende på vilken del av systemet som är drabbad och hur allvarligt tillståndet är. Behandlingen beror också på vilket tillstånd som ligger bakom, men kan inkludera mediciner, terapi och livsstilsförändringar.

En förmaksseptumdefekt (ASD, Atrial Septal Defect) är en hjärtdefekt där det finns ett hål i mellangärdet (septum) mellan de två övre kammare (förmak) i hjärtat. Detta orsakar att syrerik blod blandas med syrefattigt blod inuti hjärtat, vilket kan leda till syrgasmangel i kroppen. Förmaksseptumdefekter kan vara av olika storlekar och kan vara associerade med andra hjärtmissbildningar. Symtom och behandling beror på storleken på defekten och hur mycket blod som blandas. I vissa fall kan en förmaksseptumdefekt stängas av chirurgiskt eller med en kateterbaserad procedur.

'Bäckenbotten' är en medicinsk term som refererar till den muskulära och bindvävnadsfyllda strukturen som bildar golvet i bäckenhålan. Den består av skelettmuskler, senor och ligament som stödjer och stabiliserar bäckenet, och hjälper till att kontrollera urin- och avföringskontinens. Bäckenbotten har också en viktig roll i understödja de inre organen i bäckenhålan, inklusive matspjälkningsorganen, könskörtlarna och blåsan.

Den muskulära komponenten av bäckenbotten består huvudsakligen av två par muskler: den musculus levator ani och den musculus coccygeus. Den första gruppen, musculus levator ani, delas upp i tre delar: puborectalis, pubococcygeus och iliococcygeus. Dessa muskler hjälper till att kontrollera avföringskontinens genom att stänga ändtarmen när den är tom och öppna den under defekation.

Bäckenbotten kan vara utsatt för skador eller svaghet, särskilt hos äldre kvinnor efter menopaus eller vid graviditet och förlossning. Dessa skador kan leda till symtom som urin- eller avföringsinkontinens, samt en nedstigning av de inre organen i bäckenhålan (pelvisk organ prolaps). Behandlingar för bäckenbottenskväden kan omfatta övningar, mediciner, eller kirurgi.

En medicinsk definition är "paradoxisk emboli" när ett blodpropp (embolus) som bildas i en ven (venös thrombus) orsakar en obstruktion i en artär (artär emboli) på ett sätt som inte följer den normala flödesriktningen från vener till artärer. Detta händer när det föreligger en anatomisk förbindelse mellan systemkretsloppet och lungkretsloppet, så kallad persistens av foramen ovale (PFO), vilket är en öppning mellan de två hjärtkamrarna som normalt stängs efter födelsen.

I ett fall av paradoxal emboli kan en blodpropp bildas i en extremitet eller i bukhinnan och sedan passera genom PFO till den högra hjärtkammaren, för att sedan fastna i lungartärerna eller i systemartärerna i hjärnan eller annorstädes i kroppen. Detta kan leda till allvarliga komplikationer som stroke, lungemboli eller ischemisk skada på andra organ.

Pure Autonomic Failure (PAF) är en sjukdom som kännetecknas av en progressiv nedbrytning av det autonoma nervsystemet, vilket kontrollerar automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtrytm, blodtryck, svettningar, tarmfunktion och pupillreaktion.

PAF orsakas av en degeneration av de ganglier i ryggraden som styr det autonoma nervsystemet, vilket leder till att signaler från hjärnan inte kan nå de organ som ska kontrolleras korrekt. Detta kan leda till symtom såsom låg eller hög blodtryck, svårigheter med att svettas, trötthet, yrsel och i vissa fall även impotens hos män.

Det är värt att notera att PAF inte påverkar intellektuella förmågor eller muskulär koordination. Sjukdomen är vanligast hos äldre personer över 50 år och är något vanligare hos män än kvinnor.

Det finns inget botemedel för PAF, men vissa symtom kan behandlas med mediciner eller andra terapeutiska metoder. Det är också viktigt att personer med PAF övervakas regelbundet av en läkare för att se till att komplikationer undviks och att behandlingen anpassas efter behov.

'Kroppsställning' refererar till hur kroppen positionerar och orienterar sig i rummet. Det kan avse både stillasittande, stående eller liggande positioner samt mer specifika positioner som används under vissa aktiviteter eller medicinska undersökningar. Exempel på kroppsställningar inkluderar sittande upprecta, stående med rak rygg, liggande på sidan, barnmorskeställning (knä-bröst-ställning) och flera andra. Kroppsställning kan ha betydelse för olika aspekter av hälsan och välbefinnandet, inklusive andning, cirkulation, smärta och rörelsefrihet.

Transkraniel ultrasound Doppler (TCD) är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som används för att bedöma blodflödet i hjärnans artärer. Metoden bygger på att man skickar ultraljudsvågor genom skallen och mäter hur snabbt ljudvågorna reflekteras tillbaka när de träffar rörelserna i blodet. Genom att analysera denna information kan läkaren få information om blodflödet, eventuella förträngningar eller andra rubbningar i artärernas väggar. TCD används bland annat för att screena patienter med riskfaktorer för stroke, för att följa upp patienter med kända hjärnartärssjukdomar och för att bedöma effekterna av olika behandlingsmetoder.

Ortostatisk hypotoni är ett tillstånd där blodtrycket sjunker när individen står eller reser sig upp från en liggande position. Detta orsakas av att blodkärlen i de lägre extremiteterna, som benen, inte kan kompensera för den hastiga blodflödesförändringen genom att kontrahera tillräckligt snabbt. Orsaken kan vara medicinska tillstånd, sjukdomar eller biverkningar av vissa läkemedel. Symptomen på ortostatisk hypotoni kan inkludera yrsel, svimma, trötthet, synförändringar och medvetslöshet.

"Primära huvudvärksproblem" är ett samlingsbegrepp inom neurologin som används för att beskriva sjukdomar eller tillstånd där huvudvärken är det huvudsakliga symptomet, och som har sin grund i själva hjärnan eller de omkringliggande strukturerna. Detta skiljer sig från sekundära huvudvärksproblem, där huvudvärken istället beror på en underliggande sjukdom eller skada i någon annan del av kroppen.

Exempel på primära huvudvärksproblem inkluderar migrän, klusterhuvudvärk, och tensionshuvudvärk. Dessa tillstånd orsakas vanligtvis av problem med blodflödet i hjärnan, nervimpulser eller muskelspänningar i huvudet och nacken. I vissa fall kan dessa tillstånd vara ärftliga, medan andra kan utlösas av vardagliga faktorer som stress, sömnlöshet, matvanor eller hormonförändringar.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man lider av återkommande huvudvärk, eftersom en korrekt diagnos och behandling kan hjälpa att lindra smärtan och förebygga ytterligare komplikationer.

'Blodtryck' är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som utövas av blodet mot kärlväggarna i de artärer som försörjer kroppen med syre- och näringsriktigt blod. Blodtrycket mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och består av två värden: systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna kontraherar och pumpar ut blodet i kroppen. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 120 mmHg under normala förhållanden.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket som uppnås under hjärtats slag, när kamrarna vilar och fylls på med blod. Detta inträffar vanligtvis vid ungefär 80 mmHg under normala förhållanden.

Dessa två värden tas tillsammans som ett totalblodtryck, till exempel 120/80 mmHg, och ger en indikation på individens kardiovaskulära hälsa. Högt blodtryck, även kallat hypertension, kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.

'Ryggläge' är en position där en person ligger på rygg med ansiktet uppåt. Från ett medicinskt perspektiv kan ryggläge vara en standardposition för vissa procedurer eller behandlingar, till exempel under operationer eller undersökningar av ryggraden och andra strukturer bak i kroppen. Det kan också användas som en komfortabel sömnläge för vissa individer. I vårdsammanhang är det viktigt att patienten har en trygg och bekväm läge under behandlingar, så ryggläge kan justeras med till exempel kuddar eller dynor för att ge stöd åt nacke och ländrygg.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

'Patent Foramen Ovale' (PFO) er en medisk betegnelse for et hjertefejl, hvor der findes en abnorm forbindelse (et 'foramen ovale') mellem de to øverste hjertekamre (venstre og højre overhjerte).

Under fostertilvæxten er der normalt en åbning (foramen ovale) mellem de to overhjerter, som tillader blodet fra moderkagen at gennemstrømme direkte til kroppen uden at skulle passere igennem lungecirkulationen. Efter fødslen bør denne åbning normalt lukkes, når trykket i de to overhjerter bliver ens. I visse tilfælde kan foramen ovale dog ikke lukke sig selv efter fødslen, hvilket resulterer i et patent foramen ovale.

PFO forekommer hos omkring 25-30% af den voksne befolkning og er oftest asymptomatisk (symptomfri). I visse tilfælde kan PFO dog være ansvarlig for symptomer som luft i blodet (luftemboli), migræne eller andre neurologiske symptomer, især hvis personen også har et højere risiko for at udvikle disse tilstande. I disse tilfælde kan lukning af PFO blive overvejet som en behandlingsmulighed.

Baroreceptorreflex, eller barorensk respons, är ett reflexmekanism som hjälper till att reglera blodtrycket. Det aktiveras när blodtrycket i kroppen varierar, särskilt när det stiger snabbt. Baroreceptorer, som är speciella nervceller som reagerar på tryckförändringar, finns i halsartärerna och aortan, de huvuda stora blodkärlen som leder ut från hjärtat.

När baroreceptorerna uppfattar en ökning av blodtrycket sänder de signaler till hjärnan (specifikt till medulla oblongata i hjärnstammen). Dessa signaler får nervsystemet att svara genom att minska pulsen och vidga blodkärlen, vilket sänker blodtrycket. Om blodtrycket istället sjunker kommer baroreceptorerna att registrera detta och sända signaler till hjärnan för att öka pulsen och kontrahera blodkärlen, vilket i sin tur får blodtrycket att stiga.

Baroreflexen är en viktig mekanism för att hålla homeostasen i kroppen och förhindra alltför stor variation i blodtryck.

Maximal voluntary ventilation (MVV) är ett mått på den maximala andningsvolymen som en individ kan producera under maximal ansträngning, vanligtvis under en period på 12 sekunder. Det mäts ofta i litrar per minut (L/min). MVV används ofta som ett sätt att uppskatta andningskapaciteten och kan vara användbart vid bedömning av lungfunktion och andningsrelaterade sjukdomar. Det bör noteras att MVV skiljer sig från den maximala andningsvolymen som mäts under viloluftandning, som är lägre än MVV.

Pneumocefalus är ett medicinskt tillstånd där luft eller gas har accumulerats inom hårda hjärnhinnan (dura mater) och de potentialt luftfyllda utrymmena i huvudet, som till exempel mellan kraniets benvävnad och hårda hjärnhinnan eller inuti skallen men utanför hjärnan självt. Det kan orsakas av trauma, operationer inom området, infektioner eller andra sjukdomar som påverkar trycket i kroppen. I vissa fall kan pneumocefalus vara asymptomatisk och upptäckas av en slump under rutinmässiga undersökningar, medan det i andra fall kan orsaka symptom som huvudvärk, yrsel, minnesförlust, förvirring eller neurologiska symtom beroende på omfattningen och platsen för luftansamlingen. I allvarliga fall kan pneumocefalus behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller till och med ytterligare kirurgi för att avlasta trycket och förebygga skada på hjärnan.

Butylskopolammoniumbromid är ett läkemedel som tillhör gruppen muskarinreceptorantagonister. Det används vanligen för att minska spasmer i mag-tarmkanalen och för att behandla överaktiv blåsa.

Själva substansen är en kvävebas som innehåller en esterlänk mellan butylgruppen och skopolamin, vilket gör att den lätt upptas i kroppen. Butylskopolammoniumbromid har en stark antikolinerg verkan, det vill säga att det blockerar muskarinreceptorerna i parasympatiska nervsystemet.

Detta leder till en minskad produktion av speichel, svett och tår samt en fördröjd tarmsiradation. Dessutom kan det orsaka ögonreaktioner som pupillvidgning och förändrad accomodationsförmåga.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (via munnen) eller rektalt (via rektum), men kan även ges intravenöst i vissa fall. Doseringen varierar beroende på patientens ålder, vikt och hälsotillstånd.

Det är viktigt att vara medveten om att butylskopolammoniumbromid kan orsaka allvarliga biverkningar som förvirring, hallucinationer, talsvårigheter och rörelseminskning. Dessa biverkningar är vanligare hos äldre patienter och hos patienter med nedsatt njurfunktion.

I allmänhet bör butylskopolammoniumbromid användas med försiktighet och under medicinsk övervakning, särskilt hos patienter med förhöjd risk för biverkningar.

'Livmoderframfall' (latin: Prolapsus uteri) är ett tillstånd där livmodern delvis eller helt sjunker ner från sin normala position i bukhålan. Detta kan orsakas av att stödjande bäckenstrukturer som ligament och muskler blir svaga eller skadade, vilket gör att livmodern inte hålls på plats som den ska. Livmoderframfall kan vara associerat med andra former av bäckenbottenprolaps, såsom framtunga (cystocele), bakre slidprolaps (rektocele) och/eller perineal prolaps. Symptomen på livmoderframfall kan inkludera tryck eller tunga känslor i underlivet, smärta under samlag, svårigheter att urinera eller stora avföringar, och en utbuktning eller klump som kan ses eller kännas vid undersökning. Behandlingen för livmoderframfall kan innebära konserverande behandlingsmetoder såsom viktminskning, övningar för att stärka bäckenbottenmusklerna och användning av pessarier (en sorts inkapslade enheter som placeras i slidan för att hålla livmodern på plats). I mer allvarliga fall kan kirurgi vara aktuell.

Kinetokardiografi är en metod för att mäta och registrera rörelser hos hjärtat, vanligen i form av kardiovaskulär kontraktionsamplitud eller koordination av hjärtats muskulatur. Det görs genom att använda en speciell typ av sensor som är känslig för rörelser och placeras på ytan av kroppen, ofta på bröstet.

Den vanligaste användningen av kinetokardiografi är att diagnostisera hjärtklappningar (valvulär sjukdom) eller andra störningar i hjärtmuskulaturen som kan leda till oregelbundna rörelser hos hjärtat. Resultaten från en kinetokardiografi-undersökning kan användas tillsammans med andra diagnostiska metoder för att hjälpa läkare att ställa en korrekt diagnos och utforma en behandlingsplan för patienten.

Hypovolemi är ett medicinskt tillstånd där blodvolymen i kroppen minskar, vilket orsakar en minskad fraktion av cirkulerande blodvolym (CBV). CBV är den del av blodvolymen som cirkulerar kontinuerligt genom kroppens blodkärl under varje hjärtslag.

Det vanligaste skälet till hypovolemi är att kroppen förlorar mer vätska än vad den kan ersätta, till exempel vid blödning, diarré, illamående eller svettningar. Andra orsaker kan vara att njurarna inte fungerar korrekt och därmed inte kan hålla kroppsvätskorna inne, vilket kallas hypovolemi orsakad av nedsatt renin-angiotensin-aldosteron-system (RAAS).

Hypovolemi kan leda till symtom som låg blodtryck, snabb hjärtslag, yrsel, svimningar och i allvarliga fall chock. Behandlingen av hypovolemi innebär ofta att ersätta den förlorade vätskan med intravenös vätskebehandling.

Aortaanevrys är en medicinsk term som betyder en utbulning eller svaghet i den stora blodkärlen som löper från hjärtat, kallad aortan. Aortaanevrys kan vara livshotande eftersom det ökar risken för att aortan ska spricka (akut aortaruptur), vilket kan leda till inre blödning och chock. Symptomen på aortaanevrys kan variera, men de kan inkludera smärta i bröstet, ryggen eller magen, halsont, andnöd och svimningar. Faktorer som ökar risken för aortaanevrys innefattar hög ålder, högt blodtryck, rökning, förekomst av aneurysm i familjemedlemmar och vissa ärftliga sjukdomar som Marfan syndrom. Behandlingen kan bestå av mediciner för att kontrollera blodtrycket och kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortan.

'Patient Positioning' refererar till att placera patienten i en specifik och komfortabel läge under en medicinsk undersökning, operation eller behandling. Detta görs ofta för att ge läkarpersonal bättre tillgång till den del av kroppen som ska behandlas, för att minska risken for komplikationer och för att patienten ska ha det så bekvämt som möjligt under proceduren.

Exempel på olika positioner inkluderar:

* Supine (liggande på ryggen)
* Prone (liggande på mage)
* Lateral decubitus (liggande på sidan)
* Lithotomy (med benen i stolarposition)
* Trendelenburg (med huvudet lägre än kroppen)
* Reverse Trendelenburg (med huvudet högre än kroppen)

Patient Positioning kan ha stor betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet under en operation eller behandling, och det är därför viktigt att det görs korrekt.

'Pungåderbråck' (i medicinska sammanhang även känt som 'Hernia inguinalis') är ett tillstånd där en del av bukinnehållet, ofta tarm eller fettvävnad, tränger ut genom en svag muskel eller bindväv i området kring ljumsken, vanligtvis genom en naturlig öppning som kallas 'pungådern' (canalis inguinalis). Detta sker oftast på grund av att trycket inne i bukhålan blir för högt, till exempel vid hosta, lift eller tunga lyft.

Det finns två typer av pungåderbråck: direkt och indirekt. Vid en direkt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom en svag muskel i området nära överkanten av ljumskbenet, medan vid en indirekt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom den naturliga öppningen i pungådern. Indirekt pungåderbråck är vanligare och kan ibland vara kongenitala, det vill säga man föds med dem.

Pungåderbråck behöver inte vara smärtsamma, men de kan bli större över tiden och orsaka obehag eller besvär. I vissa fall kan de också leda till komplikationer som stranguleringsbråck, där bukinnehållet fastnar i bråcköppningen och blodförsörjningen avgår, vilket kräver akut medicinsk behandling.

Den motsvarande medicinska termen för "Tippbrädetest" är "Brush-Test" eller "Dry Swab Test". Det är en metod för att diagnostisera laktosintolerans genom att undersöka individens förmåga att bryta ned laktosen (milkssocker) i mag-tarmkanalen.

Under Brush-Testet får patienten svälja en speciell tampong eller stång som är imbevad med laktoslösning. Efter en viss väntetid, ofta mellan 30 minuter och två timmar, tas prob från munhålan (med hjälp av en vanlig tandborst, därav namnet "Tippbrädetest") eller från mag-tarmkanalen (genom en magnetresonanstomografi, MRT, eller en gaschromatografi-masspektrometri, GC-MS) för att mäta halten av hydrogen och metan i andningen.

Om patienten har en laktosintolerans kommer de uppmätta värdena att vara högre än normalt, vilket indikerar att deras kropp inte kan bryta ned laktosen korrekt. Detta test är ett enkelt och icke-invasivt sätt att ställa diagnos på laktosintolerans och hjälper läkaren att fastställa behandlingsmetoder för patienten.

Transesophageal Ekokardiografi (TEE) är en specifik typ av ekokardiografi, eller ultraljudsundersökning av hjärtat. TEE skiljer sig från den vanligare formen av ekokardiografi, transtorakal ekokardiografi (TTE), genom att sonden placeras i matstrupen istället för på bröstkorgen. Detta ger en mer direkt och klar bild av hjärtats strukturer, särskilt av baksidan av mitralisklaffsen och av det övre komplexet av lungartärerna. TEE används ofta under operationer eller invasiva procedurer för att övervaka hjärtfunktionen i realtid, samt för att diagnostisera olika former av strukturella hjärtsjukdomar som endokardit, klaffproblem och blodproppar i lungartärerna.

I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.

Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

"Centralt ventrikelsystem" eller "centralt ventriculär system" refererar till de fluidfylda hålrummen inne i hjärnan. Det består av de två laterala ventriklarna, den tredje ventrikeln och den fjärde ventrikeln, som är sammanbundna med varandra via smala kanaler. Den centrala ventriculära fluiden, kallad cerebrospinalvätska (CSF), produceras huvudsakligen i de tredje ventriklarna av ett par strukturer som kallas kloridproducerande celler eller "choroidea plexus". CSF cirkulerar sedan genom de olika ventriklarna och absorberas tillbaka in i blodomloppet via en struktur som kallas arachnoidalmembranet.

Centralt ventriculärt system har flera viktiga funktioner, bland annat att skydda hjärnan från mekanisk skada genom att amortera stötar och att transportera näringsämnen och avfallsprodukter till och från hjärnvävnaden.

En reflex är en automatisk, snabb och involuntär muskulär respons eller reaktion på en stimulus, som orsakas av en kedja av nervsignaler i centrala och perifera nervsystemet. Reflexer hjälper till att skydda kroppen från skada genom att snabbt utlösa en muskulär kontraktion eller rörelse som motverkar den skadliga stimulen.

Ett exempel på en reflex är knäreflexen, även känd som patellarreflexen. Den utlösas när läkaren gently slår lätt på knäskålens undersida med en hammare, vilket får knäskålen att röra sig reflexmässigt. Detta sker eftersom den perifera nerverna i benet registrerar smärtan och skickar signaler till ryggmärgen, där de leds via en speciell bana av neuroner till den aktiverade muskeln (musculus quadriceps femoris), vilket orsakar en kontraktion och rörelse.

Reflexer är viktiga för att underhålla balans, koordinera rörelser och skydda kroppen från skada. De kan också användas som diagnostiska verktyg inom medicinen för att undersöka nervfunktionen och det neuromuskulära systemet.

Den medicinska definitionen av "bröstkorg" (thorax) är den del av kroppen som omsluts av bröstbenet (sternum), revbenen (costae) och ryggkotorna (vertebrae thoracicae). Bröstkorgen skyddar viktiga vitala organ såsom hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

'Bäckenhöjdsläge' (Pelvic tilt) är en term inom medicinen som refererar till den lutning eller vinkel som bäckenet har i förhållande till resten av ryggraden. Beroende på om bäckenet är lutat framåt (anterior pelvic tilt) eller bakåt (posterior pelvic tilt), kan detta ha effekter på kroppens hållning, balans och muskulatur.

I 'bäckenhöjdsläge' inkluderas ofta två aspekter:

1. Den aktuella positionen av bäckenet i förhållande till ryggraden.
2. Den muskulära balansen mellan främre och bakre muskler som kan påverka bäckenets position.

En anterior pelvic tilt kan orsaka en ökad lordos i ländryggen (krökning av ländryggen), medan en posterior pelvic tilt kan leda till en flattare länd rygg. Dessa förhållanden kan påverka kroppens allmänna hållning och rörelsemönster, vilket kan ha betydelse för postur, smärta och funktion.

För att korrigera ett onormalt bäckenhöjdsläge kan vissa övningar och terapier rekommenderas, t.ex. stretching och styrketräning av muskler som påverkar bäckenets position, såsom abdominalmusklerna och ryggmusklerna. Det är dock viktigt att konsultera en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för en korrekt diagnos och behandlingsplan.

"Hemostas, kirurgisk" refererar till den aktiva processen att kontrollera och stoppa blödning under eller efter ett kirurgiskt ingrepp. Det innebär att använda sig av olika tekniker och metoder för att mekaniskt stänga av blodkärlen, såsom att använda klipp, knopar, ligaturer eller elektrisk ström (elektrokauterisering), för att stoppa blodflödet.

Ibland kan läkemedel som verkar hemostatiska användas för att underlätta blodstillningen, till exempel med hjälp av trombin, absorbabla hemostatiska material eller andra hemostatiska preparat.

Således är syftet med kirurgisk hemostas att minimera blodförlusten under och efter operationer, förhindra komplikationer som blödningar och underlätta patientens återhämtning.

Akustisk mikroskopi är en typ av mikroskopi som använder sig av ultraljud för att generera skarpa, högupplösta bilder av ett objekt på cell- eller subcellulär nivå. Denna metod gör det möjligt att undersöka struktur och funktion hos levande celler utan att skada dem, eftersom ultraljuden är icke-invasiva och penetrerar lätt genom biologiska vävnader.

I akustisk mikroskopi använder man sig av piezoelektriska kristaller för att generera högfrekventa ultraljudsvågor, vanligtvis med en frekvens på 100 MHz till 1 GHz. Dessa vågor fokuseras genom ett objektiv och reflekteras tillbaka av objektet, vilket gör att de kan detekteras och tolkas av en mottagare. Genom att analysera skillnaden i fas och amplitud hos de reflekterade ultraljudsvågorna kan man skapa en högupplöst bild av objektet.

Det finns två huvudsakliga typer av akustisk mikroskopi: kontakt- och flytande cell-akustisk mikroskopi. Kontakt-akustisk mikroskopi använder en fast, piezoelektrisk transducer för att generera ultraljudsvågor och fokusera dem genom ett objektiv direkt på det undersökta objektet. Flytande cell-akustisk mikroskopi placerar objektet i en ultrafink vätska, vilket gör att ultraljudsvågorna kan penetrera lättare och ge bättre upplösning.

Akustisk mikroskopi har flera tillämpningar inom biologin och medicinen, bland annat för att studera cellytor, membranstrukturer, intracellulära processer och cell-cellinteraktioner. Den kan också användas för att undersöka materialegenskaper och struktur hos syntetiska material.

... och vid Valsalvas manöver, hostning och nysning. Behandlingen är i första hand konservativ, och patienten remitteras i första ...
Spontant eller genom Valsalvas manöver, läkemedel. *Sjukhistoria:*Ålder vid första episod, antal och frekvens av takykardier ...
försiktig test av Valsalvas manöver med lite steril koksaltlösning i örat - pyser det? Vid perforation eller misstanke om ...
... såsom karotistryck och Valsalvas manöver, prövas som första åtgärd. När detta inte fungerar är adenosin i snabb intravenös ... såsom karotistryck och Valsalvas manöver, prövas som första åtgärd. När detta inte fungerar är adenosin i snabb intravenös ... Vid misstänkt PSVT hos opåverkad patient kan karotistryck eller Valsalva manöver provas i första hand. Se hela listan på ...