'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) is a small, icosahedral, enveloped RNA virus belonging to the family Asfarviridae, which causes a highly contagious and fatal disease in pigs characterized by vesicular lesions in the mouth, snout, and coronary bands of the feet.
Vesicular exanthema of swine (VES) is a viral disease that primarily affects pigs, characterized by the sudden onset of blister-like lesions or vesicles on the skin, mouth, snout, and feet. The causative agent is the VES virus, which belongs to the family Caliciviridae. This disease is highly contagious and can lead to significant economic losses in pig farming operations due to decreased growth rates, reduced feed conversion, and increased mortality in young pigs. It's essential to distinguish VES from other vesicular diseases, such as foot-and-mouth disease (FMD), to prevent unnecessary trade restrictions and control measures. While there is no specific treatment for VES, good biosecurity practices and vaccination can help manage the disease's spread and impact.
Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).
En familj av RNA-virus som infekterar ett stort antal olika djurarter och som oftast är artspecifika. De har en typisk form av sexuddade stjärnor, med fördjupningar i ytorna.
Sjukdomar med hudutslag och hudrodnader som framträdande symtom. I äldre tider fanns sex sjukdomstillstånd med likartade hudutslag beskrivna. De var numrerade i den ordning de beskrevs. Endast den fjärde (Dukes sjukdom), den femte (erythema infectiosum) och den sjätte (exanthema subitum; tredagarsfeber) lever kvar som tillfälliga synonymer i dagens terminologi. Syn. exantem.
Enterovirusarter som ger upphov till lindriga till svåra nervsjukdomar hos grisar, särskilt i
En akut, kortvarig virusinfektion hos barn och ungdomar som kännetecknas av hög feber vid insjuknandet, vilken sjunker till normal temperatur efter 3-4 dagar, med samtidigt uppträdande av röda prickar och blämmor, först på bålen, sedan med spridning till andra kroppsdelar. Det är den sjätte av exantemsjukdomarna, och den orskas av HHV-6 (humant herpesvirus 6). Syn. exanthema subitum.
En medicinsk definition av 'Sjölejon' (Sea Lion) är ett sjömammalsarter som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae). De kännetecknas av sina stora främre flipper som de kan använda för att röra sig på land. Sjölejonen lever huvudsakligen i kustområden och är sociala djur som lever i kolonier. De äter en diet bestående av fiskar och bläckfiskar.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
Typarten av Roseolovirus, isolerad från patienter med AIDS och andra lymfoproliferativa sjukdomar. Viruset infekterar och replikerar i färska stammar av hematopoetiska celler och celler från nervsystemet. Det tycks även ändra aktiviteten hos naturliga mördarceller. Halten av antikroppar mot HHV-6 är stegrad hos patienter med AIDS, Sjögrens syndrom, sarkoidos, kroniskt trötthetssyndrom och vissa tumörsjukdomar. HHV-6 ger upphov till exanthema subitum (plötsligt hudutslag) och kan vara förknippat med hjärninflammation.
En art av Varicellovirus som ger upphov till parningsexantem hos hästar.
Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.
En art inom släktet Roseolovirus, familjen Herpesviridae. Det har isolerats från aktiverade, CD4-positiva T-lymfocyter, tagna från blod hos en frisk människa.

'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) är ett positivt ensträngat RNA-virus som tillhör familjen *Flaviviridae* och släktet *Pestivirus*. Det orsakar sjukdomen vesikulärt svinfeber, som främst drabbar grisar och vildsvin. Viruset sprids genom direkt kontakt mellan djur eller via infektiös kontaminerad mat, vatten eller luft. Symptomen på sjukdomen inkluder feber, sömnlöshet, vesiklar (blåsor) och skorpor på huden, svullnad av lymfkörtlar och i vissa fall diarré och andningssvårigheter. Sjukdomen kan vara dödlig för unga grisar och orsaka allvarliga ekonomiska skador inom grisindustrin. Det finns inget behandlingsmedel eller vaccin mot vesikulärt svinfeber, så förebyggande åtgärder som strikt biosecurity är viktiga för att kontrollera spridningen av viruset.

Vesicular exanthema of swine (VES) är ett contagiost, viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av ett lipid-belagt RNA-virus som tillhör familjen Caliciviridae. Sjukdomen kännetecknas av att små blåsor (vesiklar) bildas på huden och slemhinnor, främst runt munnen och klövarna. Även feber, sömnlöshet, viktminskning och svullnad i lymfknutar kan förekomma.

VES är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras från djur till människa, men detta är mycket ovanligt. Människor som blir smittade tenderar att få milda symptom som feber och hudutslag.

Det finns inget behandlingsalternativ för VES annat än att stödja grisen med vård och symtomlindring. För att förebygga spridning av sjukdomen rekommenderas god hygien, isolering av sjuka djur och kontroll av infektionskällor. VES är en rapporterbar sjukdom i många länder, inklusive USA, och skall omedelbart anmälas till myndigheterna om det uppstår misstanke om att djuren lider av denna sjukdom.

Pinnipedia är en taxonomisk grupp inom däggdjursklassen som innefattar sälar, valrossar och sjölejon. Dessa djur kännetecknas av att de har simhud mellan tårna på sina extremiteter, vilket gör dem väl anpassade till ett liv både på land och i vatten. De är rovdjur som lever huvudsakligen av fisk och blötdjur, men deras diet kan variera beroende på art och miljö. Många arter within Pinnipedia är hotade eller starkt hotade på grund av habitatförstöring, jakt och klimatförändringar.

Caliciviridae är en familj av små, enkelsträngade RNA-virus som orsakar en rad olika sjukdomar hos djur, inklusive människor. Calicivirus har en karakteristisk morfologi med tydliga, skålformiga depresioner på ytan av viruskapsidproteinet, vilket gett familjen dess namn (calyx är grekiska för "skål").

Hos människor orsakar calicivirus huvudsakligen mag-tarmsjukdomar, som diarré, kräkningar och buksmärtor. De två viktigaste släktena inom familjen Caliciviridae som infekterar människor är Norovirus och Sapovirus. Norovirus är den vanligaste orsaken till akut gastroenterit hos alla åldersgrupper, medan sapovirus främst orsakar sjukdom hos barn under fem år.

Calicivirus sprids ofta via kontaminert mat eller vatten, men de kan också spridas direkt från person till person genom nära kontakt, som handskakning eller andningsluft. Virusen är mycket smittsamma och kan överleva länge på ytor och händerna, vilket gör att de enkelt kan sprida sig i samhället.

Det finns inga specifika behandlingar eller vaccin mot calicivirusinfektioner, så patienter behandlas vanligen symptomatiskt med vätskeersättning och vila. För att förebygga smitta rekommenderas god handhygien, att undvika nära kontakt med sjuka personer och att tillaga maten grundligt för att döda eventuella virus som kan finnas på råvarorna.

"Hudutslag" er en almen term som brukes for å beskrive en endring i utseende eller struktur på huden. Det kan være allt fra en simpel rødhet eller et lette eksem, til alvorlige infeksjoner, svulst eller hudkreft. Hudutslag kan ha mange forskjellige årsaker, som kan være relatert til infeksjoner, inflammation, autoimmune lidelser, allergiske reaksjoner, genetiske faktorer eller årsaket av ytre faktorer som sol, kulde eller mekanisk skade.

For å få en mer presis diagnose bør man søke medisinsk veiledning og vurdere om det er behov for å konsultere en lege eller en dermatolog.

Svinenterovirus är ett samlingsnamn för en grupp små, enkelsträngade RNA-virus som tillhör familjen Picornaviridae och orsakar sjukdomar hos grisar. De två huvudsakliga arterna av svinenterovirus är Svinenterovirus A (SVA) och Svinenterovirus B (SEBOV).

Svinenterovirus A, som även kallas svinfeberliknande virus eller SVA, är ett relativt nyupptäckt virus som orsakar en influensaliknande sjukdom hos grisar. Symptomen inkluderar feber, viktminskning, diarré och andningssvårigheter. Svinenterovirus A kan också infektera människor som har kontakt med infekterade grisar eller deras avfall, men sjukdomen hos människor tenderar att vara mildare än hos grisar.

Svinenterovirus B, även känt som Theilovirus eller SEBOV, orsakar en sjukdom hos grisar som kallas theilosjukan eller svinfebertyp 5. Symptomen inkluderar feber, viktminskning, diarré och andningssvårigheter. Svinenterovirus B kan också orsaka en mildare form av sjukdom hos människor som har kontakt med infekterade grisar eller deras avfall.

Svinenterovirus överförs vanligtvis via direkt kontakt med infekterade djur eller indirekt genom kontaminerad mat, vatten eller föremål. Det finns inget behandlingsalternativ för svinenterovirusinfektion och behandlingen fokuserar på att lindra symptomen. För att förebygga infektionen rekommenderas god hygien och biosecurity, såsom handtvätt och desinfektion av utrustning och ytor som kan ha kommit i kontakt med infekterade djur eller deras avfall.

"Tredagarsfeber" er en gammel betegnelse for en type infeksjon som ofte fører til en febersygdom som varer omkring tre dager. I moderne medicinsk terminologi refererer det oftest til en infektion forårsaket av enten bakterien Streptococcus pyogenes eller Staphylococcus aureus, som kan føre til en sygdom kaldet "stafylokok- eller streptokokinfektion". Disse infeksjoner kan være alvorlige og kræve antibiotisk behandling.

Typiske symptomer på en tredagarsfeber inkluderer pludselig opstået feber, halspine, hoste, træthed, muskelsmerter og svimmelhed. Andre symptomer kan også forekomme alt efter hvilken type bakterie der er involveret og hvor infektionen har spredt sig i kroppen.

Det er vigtigt at søge medicinsk behandling hvis man mener at have en tredagarsfeber, da den kan udvikle sig til alvorlige komplikationer som bl.a. blodforgiftning (sepsis), lungebetændelse (pneumoni) eller hjertesygdomme (endokardit).

Enligt medicinska definitioner kan ett "sjölejon" (pinniped) vara ett samlingsnamn för olika arter sjölevande däggdjur, som till exempel:

1. Själva släktet 'sjölejon' (Zalophus), där den vanligaste arten är Kaliforniens sjölejon (Zalophus californianus).
2. Sydliga sjölejon (Otaria flavescens) som tillhör familjen Otariidae och förekommer i kustnära områden i södra Hemisfären.
3. Jungfruöarnas sjölejon (Neophoca cinerea), även kallat australiskt sjölejon, som är ett utrotningshotat djur som lever i Australiens kustområden.

Sjölejon är en grupp rovdjur som tillbringar större delen av sitt liv i havet och kommer upp på land för att fortplanta sig eller vila. De har simhud mellan tårna, vilket gör dem skickliga simmare.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:

1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.

Human Herpesvirus 6 (HHV-6) är ett DNA- virus som tillhör herpesvirussläktet. Det finns två varianter av HHV-6: HHV-6A och HHV-6B. HHV-6B orsakar vanligen rosola, en relativt mild infektion som främst drabbar barn under 2 år. Symptomen på rosola kan vara feber, hosta, snuva näsa och en röd, klådig hudutslag. I sällsynta fall kan HHV-6B också orsaka allvarligare sjukdomar som exempelvis meningit och encefalit hos immunbristiga individer.

HHV-6A är mindre väl studerat än HHV-6B, men tros vara associerat med allvarligare sjukdomar som exempelvis infektioner hos immunbristiga patienter och neurologiska sjukdomstillstånd. Båda varianterna av HHV-6 kan också vara associerade med vissa former av cancer, men det är fortfarande oklart om viruset orsakar cancer eller om det istället är en följd av immunsuppression.

Efter primär infektion etablerar sig HHV-6 i kroppen och kan återaktiveras under perioder av immunsuppression, vilket kan leda till återfall av sjukdomen eller nya symtom.

Herpesvirus 3 hos häst, även känt som Equine Herpesvirus 3 (EHV-3), är ett DNA- virus som orsakar en infektionssjukdom hos hästar som kallas coital exantem. Sjukdomen är en sexuellt överförd infektion som primärt drabbar ston, men även hingstar kan bli smittade och utveckla sjukdomstecken.

EHV-3 orsakar sår bara i könsorganen, men de sekundära komplikationerna som kan uppstå är vad som gör sjukdomen allvarlig. Dessa komplikationer inkluderar infektion i livmodern (endometrit), abort hos dräktiga ston och sterilitet hos ston med allvarliga fall av infektion.

Det är värt att notera att EHV-3 inte är relaterat till de andra formerna av equin herpesvirus, som exempelvis EHV-1 och EHV-4, som orsakar respiratorisk sjukdom och neurologiska symtom.

Läkemedelsöverkänslighet definieras som en minskad tolerance för ett läkemedel, vilket orsakar en oönskad och ofta negativ reaktion i patienten. Det kan bero på en individuell särskiljbar allergisk respons eller en icke-allergisk, farmakologisk respons.

Allergisk läkemedelsöverkänslighet uppstår när patientens immunsystem reagerar på ett läkemedel som en främmande substans och utvecklar antikroppar mot det. Nästa gång patienten tar samma läkemedel, kommer dessa antikroppar att binda till läkemedlet och aktivera immunsystemet, vilket orsakar en allergisk reaktion. Allergiska läkemedelsöverkänslighetsreaktioner kan variera från milda symptomen som hudutslag eller näsflöde till allvarliga anafylaktiska chocker.

Icke-allergisk läkemedelsöverkänslighet orsakas av en förändring i patientens farmakologiska respons mot ett läkemedel, vilket kan bero på genetiska faktorer, andra sjukdomar eller interaktioner med andra läkemedel. Icke-allergisk läkemedelsöverkänslighet kan ge symtom som yrsel, illamående, kräkningar och i vissa fall livshotande hjärt- och lungkomplikationer.

Det är viktigt att identifiera och undvika läkemedelsöverkänslighetsreaktioner genom att informera patienter om potentiella biverkningar, uppmärksamma symptomen och dokumentera alla kända läkemedelsöverkänsligheter i patientens medicinska journal.

Human Herpesvirus 7 (HHV-7) är ett DNA- virus som tillhör herpesvirusfamiljen. Det upptäcktes först på 1990-talet och är nära relaterat till Human Herpesvirus 6 (HHV-6). HHV-7 är vanligt förekommande hos den vuxna befolkningen och antas smitta majoriteten av världens befolkning.

HHV-7 orsakar sällan allvarliga sjukdomar, men kan vara associerat med exanthem subitum (roséola) hos barn under två år gamla, liksom med diverse hudutslag och infektioner i munhålan hos äldre barn och vuxna. Vidare har det föreslagits att HHV-7 kan spela en roll i utlösandet av certaina autoimmuna sjukdomar, men forskningen pågår fortfarande inom detta område.

HHV-7 smittar vanligtvis via saliv och kan vara asymptomatisk hos många individer. Efter initial smitta etablerar sig viruset i kroppen livet ut, men kan återaktiveras under perioder av nedsatt immunförsvar, vilket kan leda till återfall av symtom.