Enligt US Department of Veterans Affairs definieras en veteran som:
'Veterans Health' refererer til den samlede sundhed og velbefindende for veteraner, dvs. personer der har tjent i militæret. Dette omfatter både fysisk og mental sundhed, herunder behandling og forebyggelse af sygdomme, skader og trauma, som kan være relateret til deres militærtjeneste. Veterans Health dækker også over specielle ydelser og fordele, der er tilgængelige for veteraner gennem de offentlige sundhedsprogrammer, såsom United States Department of Veterans Affairs (VA) i USA.
Sjukhus för krigsveteraner.
'Veterans Disability Claims' refer to the requests for benefits filed by military veterans who have disabilities resulting from their service. These claims are evaluated by the Department of Veterans Affairs (VA) in the US or equivalent authorities in other countries, to determine the degree of disability and eligibility for compensation and medical care.
Sjukhus som förutom patientvård även bedriver utbildning och forskning.
Den medicinska definitionen på 'Afghanistan Konflikt 2001-' är en fortsatt väpnad konflikt och humanitär kris som har pågått sedan USA:s invasion av Afghanistan i oktober 2001, ledd av koalitionen Operation Enduring Freedom (OEF) som ett svar på terroristattackerna den 11 september samma år. Konflikten har orsakat omfattande hälsoproblem och dödlighet bland civilbefolkningen, inklusive direkta skador från stridigheter, indirekta effekter som svält, sjukdomar och psykiska trauma, samt en utbredd drogproblematik orsakad av opiumodling.
Stora sjukhus med fast medicinsk personal och tjänster inom mödravård, kirurgi och allmänmedicin.
Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.
The Iraq War (2003-2011) refers to the invasion and subsequent occupation of Iraq by a coalition led by the United States and the United Kingdom, with the stated goal of removing Saddam Hussein from power due to alleged possession of weapons of mass destruction. The invasion began on March 20, 2003, and despite the initial success in toppling the regime, it resulted in a prolonged period of violent insurgency, political instability, and humanitarian crisis. The war officially ended with the withdrawal of U.S. troops in December 2011.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
'Persian Gulf Syndrome' is not a widely recognized or officially defined medical condition by major international health organizations, such as the World Health Organization (WHO) or the American Medical Association (AMA). The term has been used informally to describe various nonspecific symptoms reported by some military personnel who served in the Persian Gulf region during the 1990-1991 Gulf War. These symptoms can include fatigue, muscle and joint pain, memory problems, headaches, and other vague complaints. However, due to a lack of consistent findings and clear diagnostic criteria, it has not been classified as a distinct medical syndrome. Instead, these symptoms are often grouped under the broader term 'Gulf War Illness' or 'Chronic Multisymptom Illness (CMI)'.
FN-styrkornas ingripande i konflikten 1990-1991 mellan Kuwait och de irakiska ockupationsstyrkorna.
De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.
"Vietnamkriget" var ett militärt konflikt som stod mellan Nordvietnam, stött av kommunistiska regimer i Östasien, och Sydvietnam, stött av en allians bestående av USA och flera andra västliga länder. Konflikten pågick från 1955 till 1975 och utkämpades huvudsakligen i Vietnam, men spred sig även till grannländerna Kambodja och Laos. Kriget var en del av det kalla kriget och karaktäriserades av gerillakrigföring, insättande av amerikanska trupper och massiva bombningar. Kriget ledde till stora förluster på båda sidor och hade stor inverkan på den vietnamesiska befolkningen samt på den internationella politiken.
Neurotiska reaktioner på svåra stridspåfrestningar.
Sjukhus belägna i tätbefolkade områden.
'Vårdpersonal på sjukhus' innefattar alla professionellt utbildade och icke-utbildade personer som arbetar på ett sjukhus och ansvarar för att ge patienterna medicinsk vård och stöd, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, undersköterskor, psykologer, fysioterapeuter, sjukgymnaster, dietister, socialarbetare och olika former av assistenter.
Ekonomiska aspekter på administration och drift av sjukhus.
Det antal sängplatser som ett sjukhus beräknats ha, eller det antal sängplatser som faktiskt finns.
Sjukhus, specialiserade på vård av sjuka barn.
Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.
Sjukhus som är specialiserade på behandling av en viss typ av sjukdomar eller inom ett visst medicinst område.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Personer, inklusive soldater, som ingår i försvarsmakten.
Såväl vinstgivande som icke-vinstgivande, ej offentligt ägda sjukhus.
Benämning på statskontrollerade regionssjukhus i vissa länder.
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) är en mental störning som utvecklas efter att ha upplevt eller vittnat en livshotande händelse, såsom krig, våldtäkt, naturkatastrof eller allvarligt olycksfall. Symptomen inkluderar intrusrerande minnen av traumat, undvikande beteende, sömnsvårigheter, irritabilitet och förhöjd vaksamhet. PTSD kan ha en påtaglig negativ effekt på individens vardagliga funktion och kvalitet på livet om det inte behandlas.
Bedömning av sjukhusets anslagsbehov och ansvar för anslagssökande och hantering av sjukhusets budget.
Inläggning av patient på sjukhus.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
Republik i mellanöstern, mellan Kuwait och Iran. Landets yta är 437 072 km2, och folkmängden drygt 26 miljoner invånare (juli 2005). Huvudstad är Bagdad.
Planering av sjukhus alltifrån inom ett geografiskt område till enbart en sjukhusenhet, baserad på beräknat behov. Hit hör inte sjukhusarkitektur eller sjukhusbyggnation.
De avgifter ett sjukhus har för sina tjänster. Sjukhusets kostnader är en avgörande faktor vid fastställande av avgifterna. Andra faktorer kan vara vinster, konkurrenssituation och omfördelning av kostnader för icke kompenserade vårdtjänster.
De större administrativa enheter ett sjukhus är indelat i.
Sjukhus, specialiserade på vård av psykiskt sjuka.
Sammanställningar av sjukhusverksamhet och sjukhusprogram. Patientjournaler omfattas inte.
Enheter inom sjukhusorganisationen som inte utgör avdelningar, men som har till uppgift att ge specialvård.
'Outpatient clinics in a hospital setting' refer to medical services provided to patients who visit the hospital for diagnosis, treatment, or management of their health condition on an outpatient basis. These clinics are typically specialized departments within a hospital that offer scheduled appointments for individuals who do not require an overnight stay. Patients can consult with healthcare professionals such as doctors, nurses, and allied health practitioners during these visits. Outpatient clinics may focus on various medical specialties, including cardiology, dermatology, neurology, orthopedics, or psychiatry, among others. These clinics aim to provide high-quality care while reducing hospital admissions and promoting cost-effective healthcare services.
Växtgifter som avlägsnar löven från träd och andra levande växter. De kan vara organiska eller oorganiska. Flera av de beständigare typerna har använts i krig, och många är giftiga.
Alla typer av material som används inom vården på sjukhus.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Patientutskrivning, även kallat patientregistrering eller patientspecifik identifikation, är ett system där varje patient som tar del av vård- och behandlingsprocessen tilldelas en unik identifierare för att underlätta korrekt sammanhörighet av personliga informationer, medicinska historiker och behandlingsdata under den individuella vården. Detta hjälper till att minska risken för identitetsförväxling, förbättra patientensäkerheten och stödja kvaliteten på vården genom att säkerställa rätt diagnos, behandling och follow-up.
Sjukhusavdelning som ansvarar för den avdelningens samtliga funktioner och för kirurgisk diagnostik och behandling.
Bibliotek som främst tillgodoser sjukhusanställdas informationsbehov, men ibland även erbjuder patienter bibliotekstjänster .
"Patientintagning" refererar inom sjukvården till den process där en patient formellt registreras och antas under vård på ett sjukhus, klinik eller annan medicinsk institution. Denna process kan involvera insamlandet av personliga uppgifter och kontaktinformation, dokumentation av medicinska problem och behandlingshistorik, samt genomförande av en fysisk undersökning för att fastställa den aktuella hälsostatusen. Patientintagningen är vanligen den första kontakten mellan patienten och vården och spelar en viktig roll för att säkerställa att patienten får rätt diagnos, behandling och follow-up. Denna definition avser i allmänhet intagning på en akut sjukvårdsavdeling, men processen kan variera beroende på typen av vårdinstitution och typen av vård som ges.
Integrerade datasystem för hantering av administrativa rutiner, kliniska data och patientuppgifter inom sjukhuset.
Taktisk krigföring med hjälp av brandstridsmedel, rök eller irriterande, brännande eller kvävande gaser.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Sjukhus tillhörande landsting.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
'Vårdplatskapacitet, 500 eller över', refererar till den totala antalet tillgängliga sjukhusplatser inom en vårdenhet eller ett sjukhus, som är utformade för att ge akut och/eller långvarig vård till minst 500 patienter samtidigt.
Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.
En sammanslutning av amerikanska sjukhus.
(2,4,5-triklorfenoxy)ättiksyra. Ett växtgift med kraftigt irritera nde egenskaper. Användning av detta medel på odlad mark har förbjudits.
Sjukhus som drivs i kommunal eller stadsregi.
De avdelningar på sjukhusen som ansvarar för kosthållet och att kostsammansättningen blir i enlighet med patienternas varierande behov.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett system för patientvårdsklassificering baserat på ICD som ställer överensstämmeler i fråga om diagnos, behandling och ålder i relation till förväntade vårdresursbehov. DRG-systemet ligger delvis till grund för resursfördelning inom sjukvården och för ekonomisk ersättning till sjukhusen.
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Patient readmission refers to the situation where a patient who was previously discharged from a hospital is admitted again within a specified period, often 30 days, for the same or related condition. This occurrence is typically considered an indicator of the quality of care provided during the initial hospitalization and can have implications for both patient outcomes and healthcare costs.
Sjukhusavdelningar för obstetrik och gynekologi.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Patienter som lagts in på sjukhus eller annan vårdinrättning för observation, vård, diagnos eller behandling.
Republik i sydvästra Asien med en yta av ca 650 000 km2. Folkmängden uppgår till ca 23 miljoner invånare. I huvudstaden Kabul bor ca 400 000 invånare. De två viktigaste språken i landet är pashto och dari.
Privata sjukhus som drivs av någon religiös organisation.
Konflikten 1861-1865 mellan nordstaterna (unionen) och de 11 sydstater som 1860-1861 bröt sig ur unionen och bildade Amerikas konfedererade stater.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.
Amerikanskt lagstadgat sjukförsäkringsprogram (lag 89-97, 1965) som garanterar personer som fyllt 65 år, och andra med särskilda förmåner, rätt till sjukvård.
Specialkliniker som ger vård åt kvinnor under graviditet och förlossning.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Det förhållande att det föreligger samtidiga eller ytterligare sjukdomstillstånd med avseende på en första diagnos eller det specifika tillstånd som är föremål för undersökning. Komorbiditet kan påverka inte bara patientens funktionsförmåga, utan även överlevnadsförmåga. Den kan användas som prognostisk indikator för beräknad sjukhusvistelse, kostnader och utfall eller överlevnad.
En användningsgenomgång (clinical trial) är en välplanerad, kontrollerad studie av ett eller flera nytt eller existerande medicinska behandlingsalternativ med hänvisning till sin säkerhet, effektivitet, biverkningar, mekanism och andra kliniskt relevanta aspekter i en specificerad patientpopulation.
Normer, kriterier, standarder och andra direkt kvalitativa och kvantitativa mått för bestämning av sjukvårdens kvalitet.
"Vårdadministration, avdelning refererar till en specifik avdelning inom ett sjukvårdsorganisation där administration och koordination av patientvård och resursförvaltning sker för att säkerställa effektiv, kvalitativ och ekonomisk användning av vården."
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Samarbete mellan sjukhus i form av gemensamma resurser eller serviceenheter, som t ex apotek, tvättinrättning, datahantering osv.
Sjukhuslokaler, utrustade för undersökningsarbete.
Sjukhus avsedda för militär personal.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.
Kroppsskador orsakade av partiklar eller tryckvåg från en explosion, t ex av mina, granat eller fyrverkeripjäs. Explosioner kan ge lungskador och pulmonell blödning, sönderslitning av andra organ i br östkorg och buk, brustna trumhinnor och påverka det centrala nervsystemet.
En väpnad konflikt mellan kommunistiska och icke-kommunistiska styrkor i Korea, mellan den 25 juni 1950 och den 27 juli 1953. Mot trupper från Nordkorea och Kina stred FN-trupper under USAs befäl.
Den sjukhusavdelning som är ansvarig för omhändertagande, diagnos och behandling av hjärtpatienter.
Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Formulärböcker för läkemedel som förskrivs på sjukhus.
"Vårdplatskapacitet under 100" är en term inom sjukvården som refererar till den totala antalet tillgängliga sjuksängar eller behandlingsplatser i en vårdinrättning, vilka är färre än 100. Detta kan antingen avse akutvård, intensivvård, geriatrik eller andra specialiteter beroende på kontexten. En reducerad vårdplatskapacitet kan ha implications för möjligheten att ge effektiv och timely vård till patienter, särskilt under perioder av hög efterfrågan eller i nödsituationer.
Republik på Balkanhalvön som i söder gränsar till Bosnien-Hercegovina, i norr till Slovenien, i öster till Serbien och väster till Adriatiska havet. Ytan är 56 538 km2, och folkmängden uppgår till 4,5 miljoner invånare (1998). Zagreb är huvudstad.
Användningen av sjukdomsgradsmått, som ålder, för att beräkna den risk (i form av mätbar eller förutsägbar risk för förlust, skada eller död) en patient är utsatt för innan denne når hälso- och sjukvården. Denna anpassning tillåter jämförelser av utförande och kvalitet mellan organisationer, utövare och samhälle.
Detaljerad expertgranskning och bedömning av utvalda kliniska fall för utvärdering av vårdens kvalitet.
"Vårdplatskapacitet mellan 100 och 299 innebär att antalet tillgängliga sängplatser för vård och omsorg av patienter inom en viss tidsperiod ligger mellan dessa två värden. Detta kan användas som ett mått på en enskild vårds enhet, sjukhus eller regionens förmåga att möta behovet av akut- och/eller långvarig vård."
Förlust av någon lem eller annat kroppsbihang genom olyckshändelse.
Sjukvårdstjänst med bestämda mottagningstider, som regel dagtid. Efter besök på en öppenvårdsinrättning för diagnostik eller behandling får patienten gå hem.
"Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård refererar till systematiska processer och strukturer som är designade för att underlätta kontinuerlig förbättring av vården, öka patientens trygghet och minska risker, samtidigt som det upprätthålls en hög standard av evidensbaserad vård och tjänster som är riktade till individuella patienters behov och förväntningar."
The United States Department of Defense (DoD) is a federal executive department responsible for coordinating and supervising all agencies and functions directly related to national security and the United States Armed Forces, including the Army, Navy, Air Force, Marine Corps, Space Force, and Coast Guard. The DoD is the largest employer in the world, with over 1.3 million active-duty service members and another 742,000 civilian personnel. Its primary mission is to provide military forces necessary to deter or defeat any threats to the security of the United States.
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Patientomflyttning refererar till processen av att flytta en patient från ett sjukvårdsområde till ett annat, inom samma eller olika vårdinstitutioner, vanligtvis med syfte att få tillgång till mer specialiserad vård, behandling eller service.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.
Kriterier för att bestämma vilka patienter som skall ingå i vissa vårdprogram eller få tillgång till viss vård.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Patienttillfredsställelse kan definieras som den subjektiva bedömningen och upplevelse av vården som en patient har, baserad på deras förväntningar, behov och önskemål, vilket resulterar i en känsla av nöjdhet eller belåtenhet med de vård- och serviceleveranser som mottagits.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Ett mått på sjukhusvårdbehov baserat på användningen av sängplatser under en given period.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
"Ett djursjukhus är en specialiserad hälso- och sjukvårdsfacilitet för djur, som erbjuder diagnostiska tjänster, behandlingar och vård av sjuka, skadade eller födande djur av olika arter. Det drivs vanligen av veterinärmedicinsk personal med specialistutbildning och är utrustat med avancerad medicinsk teknik och faciliteter för att hantera komplexa medicinska fall."
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka patienter.
Registrering av nödvändig information om en patients sjukdom eller sjukdomar.
In medicine, a surgical operation, or simply "operation," refers to a medical procedure in which a doctor manually corrects an injury, disease, or abnormality using invasive techniques, such as instruments, cameras, or machines that assist in the visualization and treatment of internal structures. This may involve cutting, scraping, or removing tissue, bones, or other bodily components, and often requires anesthesia to prevent pain and discomfort during the procedure. The specific type of operation is determined by the nature and location of the problem being addressed.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
"Sår och skador är en sammanfattande benämning inom medicinen på fysisk skada på levande vävnad, som orsakas av mekaniska, termiska, kemiska eller elektriska trauma, vilket kan resultera i celldöd, blödning, smärta och funktionsnedsättning."
Republik på nordvästra Balkanhalvön som i norr och väster gränsar till Kroatien, i öster till Serbien och i sydost till Jugoslavien. Ytan är 51 100 km2 och folkmängden drygt 3.5 miljoner invånare. Huv udstaden heter Sarajevo.
Tertiärvårdscentra är specialiserade sjukhus eller kliniker som erbjuder avancerad och sofistikerad medicinsk vård för patienter med sällsynta, komplexa eller svårt behandlade sjukdomar. Dessa centra har ofta ett stort antal specialister, avancerad utrustning och forskningsresurser tillgängliga för att hantera de mest krävande medicinska fallen. Tertiärvårdscentra samarbetar ofta med primär- och sekundärvårdscentra för att erbjuda komplett och koordinerad vård till patienter.
'Remiss' i en medicinsk kontext refererar till att skicka patientens medicinska journal, röntgenbilder eller andra relevanta information till en specialist för ytterligare utvärdering och rekommendationer angående diagnos och behandling. 'Konsultation' är själva aktiviteten när läkaren möts och samtalar med patienten för att diskutera symptomen, gör en fysisk undersökning och ger råd om behandling baserat på både den initiala utvärderingen och de ytterligare rekommendationerna från specialisten som har fått patientens journal i 'remiss'.
En inrättnings fysiska utrymme eller dimensioner. Storleken kan t ex anges med sängkapacitet.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
Sjukhussektion eller -avdelning ansvarig för inköp av material och utrustning.
Anpassning till officiella eller vedertagna krav, riktlinjer, rekommendationer, anvisningar osv.
Betalning av tredje part för en vårdgivares utgifter för sjukvårdstjänster åt en försäkrad eller förmånstagare.
Institutionssystem som omfattar mer än en vårdinrättning med gemensamma administrativa lösningar, genom sammanslagning, affiliering, gemensamma tjänster eller andra kollektiva satsningar.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
I en mening kan 'Outpatients' definieras som patienter som söker vård och behandling på ett sjukhus eller en klinik, men inte stannar över natten. De kommer in för att få vård under dagen och återvänder sedan hem. Detta skiljer sig från inpatientsvård, där patienten stannar över natten eller längre perioder av tid på sjukhuset. Outpatientvård kan omfatta en bred väg av tjänster, inklusive rutinmässiga kontroller, terapi, rehabilitering och diagnostiska tester.
Ett kategoriseringssystem i vilket sjukdomstermer kan införas enligt vedertagna kriterier. Det omfattar alla sjukdomstillstånd i ett hanterbart antal kategorier, gruppindelade för att underlätta mortalitetsrapportering. Ansvarig för systemet är Världshälsoorganisationen (WHO) (från versionen ICD-10). I USA används en utvidgad variant, med tillägget "Clinical Modifications", för morbiditetsstatistik och allmänna epidemiologiska ändamål.
"Spädbarnshem på sjukhus" refererar till en avdelning på ett sjukhus som är specialdesignad för att ge vård och omhändertagande åt barn under 28 dagars ålder som inte kan behandlas på en vanlig pediatrisk avdelning, ofta på grund av prematuritet, lägre födelsevikt eller andra medicinska komplikationer. Dessa barn kan behöva speciell medicinsk utrustning och övervakning, såsom inkubatorer, monitorering av vitala tecken och näringsstöd.
En delstat i USA, belägen i sydvästra hörnet av landet, vid Stilla havet. Ytan är ca 411 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 33 miljoner invånare. Huvudstaden heter Sacramento.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
Psykiatriska avdelningar är specialiserade enheter inom sjukvården som erbjuder utvärdering, diagnos och behandling av personer med allvarlig psykisk ohälsa, såsom schizofreni, bipolär sjukdom, depression med hög risk för självmord, personlighetsstörningar och andra sällsyna psykiatriska tillstånd. Dessa avdelningar är ofta en del av ett större sjukhus eller mentalsjukhus och står under ledning av psykiatriker och andra mentalhälsoexperter. De erbjuder vanligen både akutvård och långvarigare behandling, inklusive medicinsk behandling, terapi, sociala aktiviteter och rehabilitering, med syfte att hjälpa patienterna att hantera sina symptom, förbättra deras funktionsnivå och öka deras livskvalitet.
In the context of medicine, ownership typically refers to the legal and ethical responsibilities that come with controlling and managing patient data, medical records, and other sensitive information. It is also used in relation to transplantation, where an organ or tissue becomes the "property" or responsibility of the recipient after a successful transplant procedure. However, it's important to note that the concept of ownership in healthcare is often nuanced and subject to various regulations and ethical considerations, making it different from traditional definitions of ownership in other fields.
Situationer eller tillstånd där det föreligger stor risk för invalidiserande eller omedelbart livshotande följder, eller som kräver första hjälpeninsats eller annat omedelbart ingripande.
Sjukhusavdelning som sköter hela sjukhusets hushållningsfunktioner.
En försäkring för täckande av kostnader för sjukhusvistelse.
(2,4-diklorfenoxy)ättiksyra. Ett växtgift med irriterande effekter på ögat och det gastrointestinala systemet.
Cancervård på sjukhus innebär den akuta och specialistkompetenta medicinska behandling, vård och support som cancerpatienter kan få under sin sjukdoms- och behandlingsperiod, inklusive diagnos, operation, kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling, smärtbehandling, symptomhantering och rehabilitering, erbjuden av en multidisciplinär team av läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdpersonal på ett sjukhus.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
Sjukvårdstjänster speciellt avsedda, bemannade och utrustade för akut patientvård.
Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.
I en medicinsk kontext kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt och ordnat register över viktig information, ofta relaterad till en specifik patient, forskningsstudie eller population. Exempel på medicinska register inkluderar:
De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.
"Personalbemanning och schemaläggning inom sjukvården refererar till processen med att rekrytera, anställa och tilldela personal till specifika arbetsskift, baserat på patientbehov, resurskapacitet, arbetsmiljö och lagkrav, för att optimera vårdens kvalitet och effektivitet."
I am not aware of a medical term or condition called "Vietnam." The term "Vietnam" usually refers to a country in Southeast Asia, and it may also refer to the Vietnam War, which was a significant conflict that took place in the mid-20th century. If you have any further context or information about what you are looking for, I would be happy to try to help you with a more specific answer.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Representationen av olika åldersgrupper i en given population. Fördelningen kan hänföra sig antingen till antal personer eller till gruppens relativa storlek.
De länder i sydvästra Asien och nordöstra Afrika som sträcker sig från Libyen i väster till Afganistan i öster.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Avdelning för tandvård på sjukhus.
Administrativ och organisatorisk hopslagning av två eller fler hälso- och sjukvårdsinrättningars resurser.
Traditionella eller automatiserade system för sjukhuspatienters läkemedelsförsörjning. De moment som ingår är: mottagande av läkarens recept, utskrift av beställningen, framtagning av medicinen, leverans till vårdavdelningen i fråga och tillförsel till patienten.
Sjukhus för patienter med långvariga sjukdomar.
"Personaladministration på sjukhus" refererar till arbetsområdet som hanterar alla personalrelaterade processer och system inom ett sjukhus, inklusive rekrytering, anställning, lön, utbildning, prestationsbedömning, personalutveckling och arbetsmiljö. Detta är av stor vikt för att säkerställa en effektiv och effektiv personalhantering, vilket i sin tur bidrar till högkvalitativ patientvård och patientsäkerhet.
Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.
Förhållandet mellan å ena sidan sjukhusorganisation, dess styrelse och administratörer och å andra sidan läkare, oberoende av om läkarna har anställning på sjukhuset eller inte.
Ekonomisk konkurrens inom medicin kan definieras som en situation där flera aktörer, till exempel sjukvårdsorganisationer eller läkemedelsföretag, tävlar om resurser som pengar, patienter eller policyformuleringar med målet att maximera sina egna vinster eller intressen. Detta kan leda till en större utbud av välfungerande behandlingsalternativ och lägre priser för patienter, men det kan också orsaka problem som överutnyttjande av resurser, sämre kvalitet på vården eller oetisk marknadsföring.
I en enkel mening kan "Patienttransporter" definieras som en person eller en tjänst som är ansvarig för att säkert, komfortabelt och effektivt transportera patienter från ett ställe till ett annat inom ett medicinskt sammanhang. Detta kan omfatta transporter både inter-facility (mellan olika vårdfaciliteter) eller intra-facility (inom samma vårdfacilitet), t.ex. från en avdelning till en annan. Patienttransporterna kan vara av olika slag, beroende på patientens behov och möjligheter, exempelvis med rullstol, sjukvårdsläger eller bår.
Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.
Sjukhusavdelning ansvarig för patientflödet och hantering av inskrivningar, utskrivningar och överflyttningar, samt för åtgärder i samband med dödsfall.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
En värdeskala för en variabel i fråga, konstruerad så att den (skalan) har en specifik sannolikhet av att innehålla variabelns sanna värde.
"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."
Barn inlagda på sjukhus för korttidsvård.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.
Fel eller misstag begångna av sjukvårdspersonal, vilka leder till men för patienten. Hit hör felaktig diagnos, medicineringsfel, felaktigt utförda operationer, andra behandlingsfel, fel i bruk av utrustning, eller feltolkning av laboratorieresultat. Behandlingsmisstag skall särskiljas från felbehandling, då de förra kan betraktas som olyckshändelser i arbetet, medan felbehandling är resultatet av försummelse, vårdslöshet, okunnighet eller brottslighet.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.

En veterán är en person som har tjänstgjort i militären under en viss period och i vissa fall kan ha varit exponerad för speciella händelser eller omständigheter under sin tid i tjänst. I USA definieras en veteran av Departementet för Veteraners Angelegenheter (VA) som en person som "tjänstgjorde kontinuerligt, eller för ett aktivt turnus på 20 eller fler kalenderår, i den reguljära stående armén eller i reservstyrkorna under fredstid, och blev utskriven med goda hedersbetygelser."

VA definierar också en krigsveteran som en person som har tjänstgjort i den reguljära stående armén eller i reservstyrkorna under krigstid, inklusive under de perioder då USA är officiellt i ett icke-krigstillstånd. Dessa perioder kallas ofta "konflikter" och inkluderar till exempel Koreakriget och Vietnamkriget.

Det bör noteras att definitionen av en veterán kan variera mellan olika länder och kontexter.

'Veterans Health' refererer til den samlede sundheds- og sygesikringstjeneste, der er tilgængelig for tidligere og aktive medlemmer af det militære, især dem, der har tjent i krig eller i andre potentielt farlige situationer under deres tjenestetid. Dette omfatter ofte behandling af både fysiske og psykiske skader, herunder traumatisk hjerneskade, posttraumatisk belastningsreaktion (PTSD), depression, alkohol- og stofmisbrug, samt andre helbredsproblemer, der kan være relateret til militær tjeneste.

Målet med Veterans Health er at sikre, at disse mænd og kvinder får den behandling og støtte, de har brug for for at genoprette og opretholde deres sundhed og velbefindende. Dette kan involvere en kombination af lægekonsultationer, terapi, medicinske behandlinger, rehabiliteringsprogrammer og andre støtteydelser. Veterans Health-programmer drives ofte af nationale regeringer eller veteranorganisationer, men kan også tilbydes af civile hospitaler og klinikker.

En veteransklinik eller ett veteranskillnhsus är en hälsovårdsinrättning som specialiserar sig på att ge vård och behandling till veteraner, det vill säga personer som tjänstgjort i militären. Dessa kliniker och sjukhus erbjuder ofta speciell expertis och specialiserade program för att hantera de unika hälso- och sjukvårdsbehoven hos veteraner, inklusive behandling av traumatiska händelser och skador som kan vara relaterade till deras militära tjänstgöring. Veteranskliniker och veteranskillnhsus kan erbjuda en rad olika tjänster, såsom psykiatrisk vård, medicinsk behandling, rehabilitering och andra stödjande tjänster för att hjälpa veteraner att hantera fysiska skador, psykiska sjukdomar och andra hälsoproblem.

'Veterans Disability Claims' refererar till ansökningar om kompensation från den amerikanska veteransdepartementet (VA) för skador eller sjukdomar som en veteran har insjuknat i under sin tjänstgöring. Det kan handla om både fysiska skador och psykiska störningar, till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

För att ha rätt till kompensation måste veteranen kunna bevisa att det finns en direkt kausal sammanhang mellan tjänstgöringen och skadan eller sjukdomen. Detta görs genom att lämna in relevanta medicinska journaler, vittnesmål och andra bevis. VA bedömer sedan ansökningen och ger en utvärdering av veteranens funktionsnedsättning och tilldelar en kompensationsgrad på en skala från 0 till 100 procent. Denna kompensationsgrad bestämmer storleken på den ekonomiska ersättning som veteranen har rätt till.

"Undervisningssjukhus" er en betegnelse for et sygehus som har en særlig rolle i undervisning og uddannelse af fremtidige sundhedsfaglige medarbejdere, herunder læger, sygeplejersker og andre relevante faggrupper.

På et undervisningssjukhus har de medicinske ansatte ofte en dobbeltrolle som både behandlere for patienter og undervisere for studerende. Dette indebærer, at studenterne under deres uddannelse får mulighed for at deltage i den praktiske behandling af patienter under tæt guidance og vejledning fra de erfarne læger og sygeplejersker.

Undervisningssjukhusene har ofte et tæt samarbejde med nærliggende universiteter eller andre uddannelsesinstitutioner, hvilket gør det muligt for studenterne at få en bred vifte af undervisningselementer, herunder teoretisk undervisning, praktiske øvelser og klinisk træning.

Det er værd at notere, at betegnelsen "undervisningssjukhus" kan variere fra land til land, og at der kan findes forskellige former for samarbejde mellem sygehuse og uddannelsesinstitutioner.

Den medicinska definitionen av "Afghanistan Konflikt 2001-" kan variera beroende på kontext, men vanligtvis avses en serie sammanhängande väpnade konflikter som har pågått i Afghanistan sedan den USA-ledda invasionen av landet i oktober 2001. Konflikten har involverat en rad olika grupperingar, inklusive den afghanska regeringen och dess allierade, talibanerna och andra islamistiska extremistgrupper, samt lokala krigsherrar och deras miliser.

Från ett medicinskt perspektiv har konflikten haft en betydande inverkan på den allmänna folkhälsan i Afghanistan, med höga nivåer av våldsamheter, flyktingar och interna flyktingar, samt brist på tillgång till grundläggande hälsovård. Konflikten har också lett till en ökad förekomst av mentala sjukdomar och trauma som direkt relaterade till kriget.

Särskilt värt att notera är den höga frekvensen av landminor och andra explosiva vapen, vilka fortsätter att orsaka allvarliga skador och dödlighet bland civilbefolkningen i Afghanistan. Dessa faktorer har bidragit till en hög dödlighet och sjukdomsbörda i landet, särskilt bland kvinnor och barn.

"Allmänna sjukhus" är ett samlingsbegrepp för sjukvårdsinrättningar som erbjuder akut- och specialistvård till en bred grupp patienter. Dessa sjukhus har ofta avdelningar för olika medicinska specialiteter, såsom internmedicin, kirurgi, gynekologi och obstetrik, pediatrik, neurologi, psykiatri med mera. De allmänna sjukhusen tar emot patienter som har allvarliga eller akuta sjukdomstillstånd, trauma eller behöver intensivvårdsbehandling. Dessutom erbjuder de ofta preventiva och rehabiliterande vårdtjänster. Allmänna sjukhus drivs ofta av offentliga myndigheter, men kan också vara privata.

Universitetssjukhus (i engelskspråkig kontext ofta kallat "academic medical center" eller "teaching hospital") är ett sjukhus som är direkt kopplat till ett universitet och som har en speciell inriktning på utbildning, forskning och högspecialiserad patientvård.

Vid ett universitetssjukhus finns ofta avancerade specialiteter, avancerad teknik och expertis samlade, och det är vanligt att sjukhuset tar emot särskilt komplexa eller ovanliga fall från andra sjukhus i området. Universitetssjukhusen har ofta en ledande roll inom sin region när det gäller utveckling av nya behandlingsmetoder och tekniker, och de attraherar ofta läkare och forskare som vill vara på framkant av den medicinska utvecklingen.

Utbildning är en central del av universitetssjukhusens verksamhet, och sjukhuset fungerar ofta som ett undervisningssjukhus där läkarstudenter, sjuksköterskestuderande och andra hälsovårdande yrkesstuderande får praktisk erfarenhet under handledning av erfarna läkare och sjuksköterskor. Universitetssjukhusen är ofta också involverade i forskarutbildning, och många forskare vid universitetssjukhusen har en akademisk anställning vid universitetet.

I Sverige finns det sex universitetssjukhus: Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhusen i Umeå och Uppsala, samt Universitetssjukhus Norrlandet i Umeå.

The Iraq War, 2003-2011, refers to the conflict that began with the U.S.-led invasion of Iraq on March 20, 2003, under the administration of President George W. Bush. The stated reasons for the invasion were to remove Saddam Hussein from power, eliminate weapons of mass destruction (WMDs), and bring democracy to Iraq. However, no WMDs were found after the invasion.

The initial invasion phase, known as Operation Iraqi Freedom, was marked by a rapid advance of U.S.-led coalition forces that quickly toppled Saddam Hussein's regime. The invasion phase ended in April 2003 when President Bush declared major combat operations over. However, the conflict continued with an insurgency that grew in strength and sophistication, leading to a prolonged period of violence and instability.

The insurgency was marked by attacks on coalition forces, Iraqi security forces, and civilians, including suicide bombings, improvised explosive devices (IEDs), and sniper attacks. The conflict also saw the emergence of sectarian violence between Sunni and Shia Muslims, which further exacerbated tensions and instability in the country.

In 2004, the U.S. military handed over sovereignty to an interim Iraqi government, but coalition forces remained in the country to help maintain security and stability. In 2005, a new constitution was adopted, and elections were held, leading to the formation of a democratically elected government.

The conflict continued until December 15, 2011, when U.S. forces officially withdrew from Iraq, marking the end of the Iraq War. However, violence and instability persisted in the country, culminating in the rise of the Islamic State (IS) group, which took control of large parts of Iraq and Syria in 2014. The U.S.-led coalition, including several NATO countries, launched a new military campaign against IS, which continued until the group's territorial defeat in 2017.

The Iraq War had significant consequences for both Iraq and the United States, including loss of life, displacement of people, economic costs, and geopolitical implications. The war remains a contentious issue, with ongoing debates about its legality, morality, and strategic value.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

'Persian Gulf Syndrome' är ett kontroversiellt och inte allmänt erkänt medicinskt tillstånd som påstås drabba soldater som tjänstgjort i Persiska viken under Gulfkriget 1990-1991. Symptomen kan variera, men de vanligaste inkluderar trötthet, muskel- och ledsmärtor, sömnsvårigheter, minnesförlust och koncentrationssvårigheter.

Det saknas dock vetenskapliga bevis som stödjer att det verkligen existerar ett sådant syndrom, och många experter anser att symptomen istället kan bero på andra orsaker, till exempel stress, trauman eller andra medicinska tillstånd. Därför är 'Persian Gulf Syndrome' inte erkänt som en egen diagnos inom den etablerade medicinen.

Gulfkriget, också känt som Golfoffensiven eller Operation Ökenstormen, var en väpnad konflikt mellan Irak och en koalition ledd av USA och Förenade Arabemiraten. Konflikten började den 2 augusti 1990, när Irak invaderade Kuwait och slutade den 28 februari 1991, då de irakiska styrkorna hade drivits ut ur Kuwait.

Kriget var en del av en större politisk konflikt i Mellanöstern och följde på ett längre period av spänningar mellan Irak och dess grannländer. Det utlöstes av Iraks invasion och ockupation av Kuwait, som Saddam Hussein, Iraks dåvarande ledare, hävdade hade rätt att annektera på grund av en historisk anspråk.

Den internationella gemenskapen reagerade starkt mot Iraks aggression och införde ekonomiska sanktioner och ett embargo mot landet. Sedan Irak inte drog sig tillbaka från Kuwait, auktoriserade FN:s säkerhetsråd en militär intervention för att tvinga bort irakiska styrkor från Kuwait.

Den 17 januari 1991 inledde koalitionsstyrkorna under ledning av USA en massiv flyg- och markoffensiv mot Irak, som slutade med en snabb och överväldigande seger för koalitionen. Gulfkriget var den första stora konflikten där koalitionsstyrkor använde sig av precisionsvapen och satellitövervakning för att underlätta mark- och luftoperationer.

Kriget hade också en betydande humanitär aspekt, eftersom miljontals irakiska civila led av brist på mat, vatten och medicinsk vård under och efter konflikten. Gulfkriget har haft långvariga politiska och militära konsekvenser för regionen och har bidragit till att forma den moderna medelhavs- och golfpolitiken.

Sjukhuskostnader är de totala utgifterna eller utlägg som en sjukhusbehandling orsakar. Dessa kostnader kan innefatta allt från läkarbesök, operationer, medicinska behandlingar och diagnostiska tester till vårdpersonal, sjukhusinredning och underhåll.

Sjukhuskostnaderna kan också delas upp i direkta kostnader som är relaterade till specifika patienter eller behandlingar, såsom läkemedelskostnader och operationskostnader, samt indirekta kostnader som inte är direkt relaterade till en viss patient eller behandling, såsom personal- och infrastrukturkostnader.

Det är värt att notera att sjukhuskostnaderna kan variera mycket beroende på faktorer som sjukhusets storlek, lokalisering, typ av behandlingar som erbjuds och hur komplexa patienternas tillstånd är.

Vietnamkriget (1955-1975) var ett av de längsta och mest omstridda krigen under det kalla kriget. Det utspann sig i och runt Vietnam och inblandade Nordvietnam, som stöddes av Kommunistiska blocket, och Sydvietnam, som stöddes av Förenta staterna och andra antikommunistiska länder. Kriget började som en del av Indokinakriget (1946-1954), där Frankrike försökte återta kontrollen över sina kolonier i Indokina efter andra världskriget. Efter Frankrikes nederlag i slaget vid Dien Bien Phu 1954, delades Vietnam upp i två länder vid Genèvakonferensen samma år: Nordvietnam under kommunistiskt styre och Sydvietnam under antikommunistiskt styre.

Kriget i Vietnam eskalerade när USA ökade sitt militära stöd till Sydvietnam för att motverka den nordvietnamesiska expansionen. Kriget kännetecknades av gerillakrigföring, insatser med marktrupper och luft- och sjöstridskrafter samt omfattande användning av agent orange och andra defolieringsmedel.

Kriget slutade officiellt 1975 när Nordvietnam intog Saigon, huvudstaden i Sydvietnam, och den sydvietnamesiska regeringen kollapsade. Vietnam blev sedan enat under kommunistiskt styre. Vietnamkriget hade stora konsekvenser för både USA och Vietnam, inklusive höga dödssiffror, skador på miljön och en polariserad opinion i USA som ledde till ett avbräck för president Nixon och Watergateskandalen.

"Krigsneuroser" er en gammel betegnelse for psykiatriske lidelser, der opstår som følge af krig og vold. I dag vil man sandsynligvis diagnostisere disse tilstande ved hjælp af de moderne diagnosesystemer, såsom DSM-5 eller ICD-10.

DSM-5 (The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) definerer en række psykiatriske lidelser, der kan opstå som følge af traumatiske oplevelser, herunder krig og vold. Disse inkluderer posttraumatisk stressreaktion (PTSD), akut stressreaktion, adjustementsreaktion og reaktive angstanfald.

ICD-10 (The International Classification of Diseases) har også en række diagnoser, der kan anvendes til at beskrive psykiatriske lidelser, der opstår som følge af krig og vold, herunder PTSD, angstanfald, reaktive forstyrrelser og andre stressrelaterede tilstande.

Så i stedet for at bruge den gammeldags betegnelse "krigsneuroser" vil moderne læger og psykiatere sandsynligvis foretrække at diagnosticere de specifikke tilstande, der er defineret i DSM-5 eller ICD-10.

"Tätortssjukhus" är ett begrepp som används inom svensk sjukvård och definieras av Socialstyrelsen. Enligt deras riktlinjer är ett tätortssjukhus ett sjukhus som är beläget i en tätort med minst 15 000 invånare och som har en viss uppsättning specialistfunktioner, inklusive akutsjukvård, operationsblock, intensivvårdsavdelning, mottagning för akuta medicinska besvär (A&E) och vissa former av specialiserad diagnostik. Dessutom bör det ha möjlighet att erbjuda längrevarande vård till patienter som inte kan behandlas på primärvårdsnivå eller på mindre sjukhus.

Det är värt att notera att Socialstyrelsens definition av tätortssjukhus kan variera över tid och att det finns undantag från kraven för speciella fall eller områden.

'Vårdpersonal på sjukhus' innefattar alla yrkesgrupper som arbetar på ett sjukhus och har ansvar för patienternas vård och omsorg. Detta kan omfatta läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsköterskor, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, sjukgymnaster, röntgensjuksköterskor och andra specialiserade terapeuter. Deras uppgifter kan omfatta att utvärdera patients symptom och behov, utföra medicinska undersökningar, ge mediciner och behandlingar, erbjuda råd och stöd till patienter och deras anhöriga, samt dokumentera patientinformation i sjukhusets journalsystem. Samarbete och kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna är viktigt för att garantera en hög kvalitet på vården och att patientens behov tas hand om på bästa sätt.

Sjukhusekonomi (engelska: Healthcare economics eller Hospital economics) är ett samlingsbegrepp för ekonomiska aspekter och analyser inom sjukvården, särskilt med fokus på ekonomisk bedömning och styrning av sjukhusverksamhet. Det inkluderar studier av effektivitet, produktivitet, kostnader, finansiering, investeringsbeslut, prissättning och ekonomisk utvärdering av olika behandlingsalternativ och sjukhusverksamheter.

Sjukhusekonomi undersöker hur resurser fördelas och används inom sjukvården, med målet att förbättra patientresultatet och minska kostnaderna. Detta kan involvera analys av ekonomiska konsekvenser av olika behandlingsmetoder, utvärdering av olika finansieringsmodeller och insikter i hur sjukhus kan öka sin effektivitet och produktivitet.

Sjukhusekonomi är en viktig del av den allmänna hälsoekonomin, som är ett tvärvetenskapligt område som kombinerar ekonomi, statistik, epidemiologi och medicinsk vetenskap för att analysera och förstå hur resurser bäst kan användas inom sjukvården.

'Vårdplatskapacitet' refererar till den totala mängden vård som kan erbjudas på ett sjukhus eller en vårdinrättning vid en given tidpunkt. Denna kapacitet bestäms av flera faktorer, inklusive antalet tillgängliga sängplatser, personalstyrka och tillgången på resurser som medicinsk utrustning och läkemedel.

I en medicinsk kontext kan vårdplatskapaciteten variera beroende på olika aspekter, såsom typen av vård som behövs (till exempel intensivvårdsplatser jämfört med vanliga sängplatser), typen av sjukdom eller skada och den lokala regionala tillgången på vårdresurser.

Under en epidemi eller en pandemi, som COVID-19, kan begreppet 'Vårdplatskapacitet' bli särskilt relevant när det gäller att hantera en plötslig och stor ökning av patientflödet till sjukhusen. I sådana situationer kan vårdplatskapaciteten bli överbelastad, vilket kan leda till brist på tillgängliga sängplatser, personal och resurser för att ge alla patienter den vård de behöver.

"Barnsjukhus" är en översättning av "children's hospital" på engelska. Det är en typ av sjukhus som specialiserar sig på att ge vård och behandling till barn. Barnsjukhusen har ofta specialistpersonal, utrustning och faciliteter som är anpassade för att möta de unika behoven hos barn, från spädbarn till tonåringar.

Typiska tjänster som erbjuds på ett barnsjukhus inkluderar pediatrisk primärvård, specialistsjukvård, operationer, rehabilitering, psykiatrisk vård och långvarig vård. Barnsjukhusen kan också ha forskningsavdelningar som fokuserar på barnsjukdomar och hälsa.

Det är värt att notera att definitionen av "barn" kan variera mellan olika länder och kulturer, så det kan finnas skillnader i hur gamla barn som behandlas på ett barnsjukhus får vara. I allmänhet tenderar barnsjukhusen att specialisera sig på patienter under 18 års ålder, men vissa kan ha en högre åldersgräns för specifika tjänster eller avdelningar.

'Krig' är ett tillstånd av väpnad konflikt mellan två eller flera stater, nationer, organisationer eller grupper som ofta innebär stora skador, lidande och död among målbrott och civila. Det finns ingen medicinsk definition av krig, men det har betydelse för hälsa och medicin på grund av de negativa hälsoutfallen som följer av strider, inklusive direkta skador från vapen, traumatiska stressreaktioner, smittsjukdomar och brist på tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdsresurser.

Specialsjukhus (i vissa länder also known som "specialty hospitals" eller "tertiary care centers") är specialiserade sjukhus som erbjuder avancerad och komplex medicinsk vård för patienter med särskilt svåra, ovanliga eller komplexa sjukdomar eller skador. Dessa sjukhus har ofta speciella utrustningar, tekniker och specialistkompetens som inte finns på vanliga primär- och sekundärvårdsjukhus.

Specialsjukhus kan erbjuda en rad av specialiserade tjänster, inklusive:

* Transplantationskirurgi (till exempel lever-, lung- eller hjärttransplantation)
* Neonatal intensivvård för mycket före premature barn
* Cancerbehandling med avancerad strålterapi och kemoterapi
* Behandling av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson's eller Alzheimer's
* Akut trauma- och skadevård, inklusive neurokirurgi och rekonstruktiv kirurgi
* Komplex kardiovaskulär vård, inklusive hjärt-lungsjukhus
* Behandling av sällsynta genetiska sjukdomar och tillstånd

Det är värt att notera att specialsjukhus ofta arbetar tillsammans med primära och sekundära vårdsystemen för att erbjuda en kontinuerlig och sammanhängande vårdväg för patienter. De tar ofta emot patienter som har blivit vårdade på andra sjukhus eller av specialistläkare i community-baserade kliniker.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Inom medicinsk kontext, kan "försvarspersonal" referera till personer som är anställda eller tjänstgör inom militära organisationer och som har fått speciell utbildning och träning för att hantera olika former av skador och medicinska situationer i strids- eller kriszoner. Deras uppgifter kan omfatta att ge akut vård, stabilisera patienter med allvarliga skador, administrera läkemedel och genomföra basic life support (BLS) eller advanced cardiac life support (ACLS).

Försvarspersonal kan vara specialiserade inom olika områden som fältmedicin, trauma-vård, sjukvårdslogistik och psykisk hälsa. Deras huvudsakliga mål är att skydda, förhindra och behandla skador och sjukdomar bland soldater och civilbefolkning i konfliktzoner eller under katastrofer.

"En privatsjukhus är en typ av sjukvårdsinrättning som ägs och drivs av en privat företagare eller investerargrupp, snarare än av staten eller ett offentligt bolag. Dessa sjukhus erbjuder ofta specialiserad vårdtjänst och har för vana att ha kortare väntetider jämfört med offentliga sjukvårdsinrättningar, men de kan vara dyrare och erbjuda begränsad tillgänglighet för vissa patientgrupper."

"Ett distriktssjukhus är en typ av sjukhus som är ansvarigt för att erbjuda primär- och specialistvård till en viss geografisk region eller distrikt. Det innebär att de tar hand om akuta fall, planerade behandlingar och rehabilitering samt förebyggande åtgärder för den lokalbefolkningen. De erbjuder ofta en viss nivå av specialistvård, men kan även ha samarbete med större universitetssjukhus för mer komplexa fall."

Översättning: "Ett distriktssjukhus är en typ av sjukhus som ansvarar för att erbjuda primär- och specialistvård till en viss geografisk region eller distrikt. Det innebär att de tar hand om akuta fall, planerade behandlingar och rehabilitering samt förebyggande åtgärder för den lokalbefolkningen. De erbjuder ofta en viss nivå av specialistvård, men kan även ha samarbete med större universitetssjukhus för mer komplexa fall."

Posttraumatisk stresssyndrom (PTSS) är en mental ohälsa som kan utvecklas efter att en person har upplevt eller vittnat om ett livshotande trauma. Syndromet kännetecknas av intrusiva minnen av traumat, undvikande beteende, ändrade känslor och tankar samt förhöjd vaksamhet. Andra vanliga symptom är sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. PTSS kan vara mycket belastande och påverka personens vardagliga liv negativt. För att ställa diagnosen krävs det att symptomen har varat i minst en månad och orsakar kliniskt signifikant nedsättning av sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.

Ekonomisk förvaltning på sjukhus (eller "hospital resource management") är ett samlingsbegrepp för de ekonomiska processer och strukturer som styr hur ett sjukhus använder sina resurser, inklusive finansiella resurser, personal, utrustning och lokaler.

Den ekonomiska förvaltningen på sjukhus omfattar bland annat budgetplanering och kontroll, kostnadskontroll, effektiv planering av personalresurser, inköps- och lagringsprocesser, samt säkerställande av kvalitet och säkerhet.

Den ekonomiska förvaltningen på sjukhus har som mål att optimera verksamheten så att patientvården förbättras, kostnadseffektiviteten ökar och finansiella resurser används på bästa sätt. Detta uppnås genom att ta tillvara möjligheterna till effektivare arbetsprocesser, minskade förbrukningar och kostnader, samt ökad produktivitet och intäkter.

'Sjukhusvistelse' betyder att en person är inlagd på sjukhus för att få vård och behandling. Det kan involvera att en patient delar rum med andra patienter på en vårdavdelning, eller att de har ett eget rum. Under sin vistelse på sjukhuset kommer patienten att ses av olika läkare, sjuksköterskor och övrig personal som arbetar på sjukhuset. De kan få mediciner, operationer, terapi eller andra behandlingar beroende på vad som behövs för att behandla deras tillstånd.

Sjukhusvistelsen kan variera i längd från några timmar till veckor eller månader beroende på patientens tillstånd och behandlingsbehov. Under sin vistelse på sjukhuset kommer patienten att få regelbundna mottagningar och undersökningar för att övervaka deras tillstånd och behandling.

Det är viktigt att följa personalens instruktioner under en sjukhusvistelse för att maximera chanserna för en snabb och fullständig återhämtning.

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

"Akutmottagning" är en benämning inom sjukvården som refererar till en vårdmiljö där patienter med akuta problem eller skador kan få snabb och kompetent medicinsk behandling. Ofta är akutmottagningen den första kontaktpunkten mellan patienten och sjukvården när en akut sjukdom eller skada har uppstått.

Den exakta definitionen av "akutmottagning" kan variera beroende på land, region och lokal regleringar. Men i allmänhet innebär det att patienter med allvarliga eller livshotande tillstånd prioriteras först, följt av patienter med mindre allvarliga men fortfarande akuta behov.

Exempel på tillstånd som kan behandlas i en akutmottagning inkluderar stroke, hjärtinfarkt, svår andningsbesvär, blodförgiftning, skador från olyckor och andra allvarliga eller livshotande tillstånd.

Akutmottagningen är ofta öppen dygnet runt och har personal som är utbildade i akutsjukvård, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor och andra vårdpersonal. De arbetar tillsammans för att snabbt diagnostisera och behandla patienter med akuta medicinska problem.

I'm sorry for any confusion, but "Irak" is the spelling of "Iraq" in several languages including Danish, Norwegian, and Swedish. It appears you are asking for a medical definition related to Iraq.

However, there is no specific medical condition or term directly associated with Iraq. If you're looking for information about medical facilities, healthcare systems, or health issues in Iraq, I would be happy to help if you could provide more context.

'Sjukhusplanering' (i vissa länder känt som 'hospital planning') är ett område inom hälso- och sjukvårdssektorn som handlar om att utforma, utveckla och förvalta sjukhusmiljöer och -strukturer för att möta behovet av vård och omsorg på bästa sätt. Det innefattar ofta en systematisk analys av befolkningens medicinska behov, resurstilgångar och effektivitet, samt en planering av sjukhusinfrastrukturen, personalresurser, teknik och processer för att möjliggöra en högkvalitativ vård på ett säkert, komfortabelt och effektivt sätt.

Sjukhusplanering kan innefatta olika aspekter som:

* Utformning av sjukhusbyggnader och -lokaler för att underlätta vården, minska smittorisken och förbättra patient- och personalkomfort.
* Planering av tekniska system och utrustningar som stödjer diagnostik, terapi och vårdprocesser.
* Utformning av arbetsprocesser och arbetsmiljöer som främjar effektivitet, säkerhet och personalmottaglighet.
* Utveckling av policyer och riktlinjer för att stödja kvalitetssäkring, patient- och anhörigengage
ment och samarbete med andra hälso- och sjukvårdsaktörer.

Sjukhusplanering är en komplex process som kräver kunskap inom flera områden, inklusive medicin, arkitektur, ingenjörsvetenskap, management och ekonomi. Det är också ett pågående arbete som måste anpassas kontinuerligt för att möta den ständigt föränderliga naturen av hälso- och sjukvården och samhället i stort.

Sjukhusavgifter är de kostnader som patienten eller tredje part, till exempel försäkringsföretag, måste betala för vård och behandling som ges på ett sjukhus. Den exakta kostnaden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive vilken typ av vård och behandling som behövs, hur länge patienten måste stanna på sjukhuset och om patienten har någon form av försäkring eller inte.

I allmänhet kan sjukhusavgifter delas upp i två kategorier: fasta avgifter och variabla avgifter. Fasta avgifter är de kostnader som är relaterade till att stanna på sjukhuset, oavsett vilken typ av vård eller behandling patienten får. Detta kan inkludera rumskostnader, mat och viss typ av diagnostisk utrustning. Variabla avgifter är de kostnader som beror på den specifika vården eller behandlingen som patienten får, till exempel läkemedelskostnader, kirurgiska procedurer och andra terapeutiska interventioner.

Det är värt att notera att sjukhusavgifter kan variera mycket mellan olika länder och också inom samma land beroende på vilket sjukhus eller vårdcentrum patienten besöker. I vissa fall kan vissa behandlingar vara heltäckande av offentliga sjukvårdsprogram, medan andra behandlingar kan kräva en delad betald av patienten eller deras försäkringsföretag.

Sjukhusavdelningar är specialiserade enheter inom sjukhus där patienter med liknande diagnoser, behandlingsbehov eller sjukdomar ges vård och behandling. Exempel på olika avdelningar inkluderar intensivvårdsavdelning (ICU), operationsavdelning, onkologiavdelning, neurologiavdelning, psykiatrisk avdelning med mera. Varje avdelning har sin egen personal, utrustning och procedurer anpassade efter patienternas behov för att möjliggöra den bästa möjliga vården och behandlingen.

"Psykiatrisk sjukvård" refererar till den gren av medicinen som handlar om att diagnostisera, behandla och försöka förebygga psykiska störningar och sjukdomar. Psykiatriska sjukhus är specialiserade sjukhus där patienter med allvarliga psykiska störningar eller sjukdomar kan få vård och behandling.

Psykiatriska sjukhus kan erbjuda både öppna och slutna vårdupplevelser, beroende på patientens behov och potentiala risk för självskada eller skada av andra. Slutna avdelningar innebär att patienten inte kan lämna sjukhuset utan tillstånd, medan öppna avdelningar tillåter patienten att komma och gå som de vill under vissa tider på dagen.

Behandlingarna som erbjuds på psykiatriska sjukhus kan inkludera mediciner, terapi, rådgivning, sociala aktiviteter och skapande konstterapi. Målet är att hjälpa patienten att hantera deras symptom, förbättra deras funktion och öka deras livskvalitet.

Det är värt att notera att psykiatriska sjukhus inte är de enda platser där psykiatrisk vård och behandling erbjuds. Psykiatrisk vård kan också ges på utpatientskliniker, i privatpraktiserande läkarämbeten och i andra community-baserade settingar.

'Sjukhusverksamhetsredovisning' kan definieras som den systematiska insamlingen, analysen, tolkningen och rapporteringen av data relaterade till en sjukhus verksamhet. Detta inkluderar information om patienter, personal, resurser, finansiella aspekter och kvalitetsmätningar. Syftet är att stödja beslutsfattande, förbättra effektiviteten, öka transparensen och säkerställa en hög kvalitet på vården. Sjukhusverksamhetsredovisningen kan användas internt inom sjukhuset eller externt för att kommunicera med intressenter som patienter, myndigheter och finansiärer.

Specialsjukvård (även kallat specialenheter) på sjukhus är en beteckning för enhet som erbjuder avancerad vård och behandling för patienter med särskilt komplexa eller ovanliga medicinska tillstånd. Dessa enheter ställs ofta in med specialiserade läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal som har speciell utbildning och erfarenhet på området.

Exempel på specialenheter inkluderar:

* Intensivvårdsenheter (ICU/IUC): enheter där patienter med allvarliga livshotande tillstånd, såsom andnings- eller hjärtproblem, ges intensiv övervakning och behandling.
* Onkologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla cancer.
* Neurologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla neurologiska tillstånd, såsom stroke, multipel skleros och Parkinsons sjukdom.
* Kardiologiska enheter: enheter som specialiserar sig på att diagnostisera och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.
* Transplantationsenheter: enheter som specialiserar sig på att utföra organtransplantationer, såsom lever-, lung- eller njurtransplantationer.
* Rehabiliteringsenheter: enheter där patienter som har drabbats av allvarliga skador eller sjukdomar får rehabilitering för att återhämta sig och öka sin funktionalitet.

Specialsjukvård kan också inkludera specialiserade kliniker, laboratorier och andra faciliteter som erbjuder avancerad diagnostik och behandling för specifika medicinska tillstånd.

'Outpatient clinics in a hospital setting' refer to medical facilities where patients receive diagnosis, treatment, and management of various health conditions without being admitted for an overnight stay. These clinics are typically specialized based on medical specialties such as cardiology, dermatology, neurology, etc. Patients visit the clinic at scheduled appointments, see a healthcare provider for consultation, examination, and any necessary treatments or procedures, and then return home afterward. Outpatient clinics provide more accessible and convenient care compared to inpatient hospital stays, allowing patients to maintain their daily routines while receiving medical attention.

"Avlövningsmedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att underlätta eller stimulera avfödningen hos en gravid kvinna. Det medicinska begreppet för avlövningsmedel är "abortiva medel" eller "tokolytiska medel". Dessa medel kan vara av olika typer, till exempel hormonella medel som påverkar muskelaktiviteten i livmodern eller mekaniska medel som expanderar cervix (halsen på livmodern) för att underlätta avfödningen.

Det är viktigt att notera att användning av avlövningsmedel skall ske under medicinsk övervakning och endast i situationer där det är medicinskt motiverat, till exempel vid missfall, livshotande komplikationer under graviditeten eller vid valfri abort.

'Sjukhusutrustning' kan definieras som de olika typer av medical equipment och tekniska installationer som används inom sjukvården för att stödja diagnostisering, behandling, rehabilitering och vård av patienter. Detta kan omfatta allt ifrån små enskilda instrument såsom stetoskop eller injektionsnålar till mer sofistikerade datoriserade system som MRI-scanning och laboratorieautomation, samt större installationer som operationssalar och intensivvårdsavdelningar.

Denna utrustning kan vara både enkel och komplex i sin design, men den är alla väsentliga för att möjliggöra kvalificerad sjukvård och skapa en trygg och effektiv vårdsmiljö för patienter.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

'Patientutskrivning' är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen där en patient tilldelas en vårdgivare, ofta i form av en specifik läkare eller specialist, för att få kontinuerlig och koordinerad vård. Detta kan ske när en patient behöver mer omfattande vården eller har en kronisk sjukdom som kräver fortsatt uppföljning. Genom patientutskrivning kan vården bli mer personligiserad och effektiv, eftersom samma vårdgivare får kunna följa patientens tillstånd över tid och ta hänsyn till deras specifika behov och preferenser. Patientutskrivning kan också hjälpa till att förbättra kommunikationen mellan vårdgivare och säkerställa att alla relevanta informationer delas mellan dem.

En kirurgisk avdelning är en avdelning på ett sjukhus som specialiserar sig på att erbjuda kirurgiska vårdtjänster. På en kirurgisk avdelning arbetar specialistutbildade kirurger, anestesiologer, operationspersonal, sjuksköterskor och andra hälso- och sjukvårdspersonal tillsammans för att ge vård och behandling till patienter som behöver kirurgiska ingrepp.

Avdelningen kan vara indelad i olika specialiteter, såsom allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, neurokirurgi, hjärtkirurgi, bukkirurgi och plastikkirurgi. Varje specialitet har sin egen grupp specialistutbildade kirurger som är särskilt skolade i att utföra operationer inom deras respektive områden.

På en kirurgisk avdelning kan patienter få både planerade och akuta operationer. Planerade operationer är ingrepp som har planerats på förhand, medan akuta operationer behövs omedelbart för att hantera en livshotande situation eller en allvarlig skada.

Kirurgisk vård kan innefatta förberedelser inför operationen, själva operationen och eftervård efter operationen. Förberedelserna kan inkludera att patienten får en preoperativ bedömning av sin allmänna hälsa, samt att patienten ges instruktioner om hur han eller hon ska förbereda sig inför operationen. Efter operationen kan patienten behöva vila och återhämta sig på avdelningen under en tid, medan personalen övervakar hans eller hennes tillstånd och ger den nödvändiga vården och läkemedlen.

"Ett sjukhusbibliotek är en speciell typ av specialbibliotek som är ansluten till och verkar i samarbete med ett sjukhus eller ett annat medicinskt centrum. Det primära syftet med ett sjukhusbibliotek är att stödja utbildning, forskning och vård inom det medicinska området genom att erbjuda tillgång till relevant litteratur och information.

Sjukhusbiblioteken kan innehålla en bred varierad samling av material, inklusive böcker, tidskrifter, databaser, webbresurser, multimediala resurser och mer, som alla är relaterade till medicinska ämnen såsom klinisk praktik, forskning, utbildning och patientvård. De kan också erbjuda tjänster som referens- och informationsstöd, aktiviteter för yrkesutveckling, undervisning i informationssökning och annan relevant undervisning.

Sjukhusbiblioteken är ofta öppna för alla anställda på sjukhuset, inklusive läkare, sjuksköterskor, andra medicinska yrkesutövare, forskare och studenter, men de kan också vara tillgängliga för allmänheten eller andra externa användare som har behov av medicinsk information."

'Patientintagning' (eller 'patientmottagning') är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en patient introduceras och registreras i en vård- eller behandlingskontext. Detta inkluderar ofta att notera personliga information, som kontaktuppgifter och medicinsk historia, samt att samla in relevanta laboratorie- eller diagnostiska tester för att fastställa en diagnos och planera vård. Patientintagning kan också involvera en initial klinisk bedömning av patientens tillstånd och behov, såväl som en diskussion om behandlingsalternativ och gemensam beslut med patienten.

Ett Informationssystem på sjukhus (HIS, Hospital Information System) är ett datorsystem som används för att samla, bearbeta, lagra och dela information relaterad till patientvård och sjukhusadministration. Detta inkluderar ofta:

1. Elektroniska patientjournaler (EPJ): Innehåller patientinformation som medicinska journaler, laboratorieresultat, bilder och andra relevanta rapporter.
2. Planering och schemaläggning av vårdresursen: Koordinering av personal, utrustning och faciliteter för att optimera vården.
3. Laboratory Information Management System (LIMS): Hantering och spårning av laboratoriedata och tester.
4. Radiology Information System (RIS) / Picture Archiving and Communication System (PACS): Hantering, lagring och delning av medicinska bilder och relaterad information.
5. Finans- och ekonomisystem: Fakturering, betalningshantering och resurseffektivisering.
6. Kvalitetssäkrings- och riskhanteringsverktyg: För att säkerställa högvärdig patientvård och minska risken för misstag.
7. Samordning av omsorg: Delning av information över olika vårdsättningar, specialiteter och institutioner för att underlätta kontinuiteten i vården.
8. Analyser och rapportering: För att stödja beslutsfattande på administrativ nivå och klinisk forskning.

HIS-system är designade för att underlätta kommunikation, öka effektiviteten, minska fel och förbättra patientvården genom att ge rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt.

Kemisk krigföring definieras av Organization for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW) som "den användning av kemiska agenter i militär konflikt, där agenterna är designade att skada, skrämma eller döda fienden." Dessa kemiska agenter kan vara gaser, sprayer eller sprängämnen som innehåller toxiska ämnen. Exempel på sådana agenter inkluderar nervgaser som sarin och senapsgas. Kemisk krigföring är förbjuden enligt flera internationella konventioner, däribland Chemical Weapons Convention (CWC).

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

"Länssjukhus" är ett begrepp som används i vissa länder, till exempel Sverige och Finland, för att beskriva sjukhus som har en regional funktion och erbjuder avancerad specialistvård inom flera medicinska områden. Dessa sjukhus har ofta en större catchment population jämfört med lokala sjukhus och tar emot patienter från ett stort geografiskt område.

I Sverige definieras länssjukhus av Socialstyrelsen som "ett sjukhus som bedriver specialistvård inom flera medicinska specialiteter och har en regional funktion". Länssjukhusen ska erbjuda vård på hög kvalitet, ha tillgång till specialiserad personal och utrustning samt vara en del av ett regionalt samarbete inom sjukvården.

Exempel på vård som kan erbjudas på länssjukhus inkluderar komplexa operationer, cancerbehandling, neurokirurgi, hjärtsjukvård och vård av sällsynta sjukdomar.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Vårdplatskapacitet, 500 eller över' refererar till antalet tillgängliga sjukhusvårdplatser inom en viss medicinsk specialitet eller för en viss patientgrupp som uppgår till 500 eller fler. Detta kan exempelvis vara antalet platser på en intensivvårdsavdelning, en strokeenhet eller en avdelning för covid-19-patienter.

Det är värt att notera att vårdplatskapacitet inte bara handlar om antalet fysiska sängplatser, utan även om tillgången till personal, utrustning och resurser som behövs för att ge den kvalificerade vården på rätt sätt. En vårdplats innebär också en uppskattad andel av tid från vårdpersonal som är specialiserad på den aktuella typen av vård.

I en situation där det behövs ett stort antal vårdplatser, kan det bli en utmaning att öka kapaciteten snabbt och ändå upprätthålla höga kvalitets- och säkerhetsstandarder. Detta kan kräva samarbete mellan flera olika sjukhus och hälso- och sjukvårdsorganisationer, såväl som en omfördelning av resurser och personal.

'Sjukhussjuka' är ett begrepp som används för att beskriva en mängd olika infektionssjukdomar som kan spridas lätt och snabbt i miljöer där många människor samlas, till exempel skolor, äldreboenden och sjukhus. Sjukhussjukdomarna orsakas vanligen av virus eller bakterier och kan ge symtom som feber, hosta, snuva, diarré och magont. Exempel på sådana sjukdomar är exempelvis influensa, mässling, röda hund, norovirusinfektion och andra luftvägsinfektioner.

Det är viktigt att beakta att en person inte behöver vara sjukt för att sprida sjukdomen till andra. I vissa fall kan en individ vara smittsam innan de utvecklar några symtom eller känner av någon sjukdom. Därför är det viktigt att följa god hygien, till exempel tvätta händerna ofta och täcka mun och näsa när man hostar eller nysar, för att minimera risken för smitta.

The American Hospital Association (AHA) is a national organization that represents and serves hospitals, healthcare networks, and their patients and communities. The AHA advocates for hospital and health system interests in the federal government, provides information and education to its members, and helps its members improve the quality and efficiency of the care they provide. It does not provide direct medical care or treatment to individuals.

2,4,5-Trichlorophenoxyacetic acid (TCPA) is a synthetic auxin, or plant hormone, that is used as an herbicide. It works by mimicking the natural growth hormones in plants and causing uncontrolled growth, ultimately leading to the death of the plant. TCPA is absorbed through the leaves and roots of the plant and is effective at controlling broadleaf weeds and woody plants. However, it can also have harmful effects on non-target organisms, including humans, and has been linked to various health issues such as endocrine disruption and reproductive problems. Therefore, its use is regulated in many countries.

"Kommunal sjukhus" är en benämning på sjukhus som ägs och drivs av en kommun, i motsats till regionägda eller privata sjukhus. Kommunala sjukhus har ofta ett brett uppdrag med fokus på grund- och specialistvård för den lokala befolkningen. De erbjuder vanligen en viss grad av akutvård, rehabilitering och äldreomsorg, samt specialistvård inom olika medicinska områden som internmedicin, kirurgi, gynekologi och psykiatri. Kommunala sjukhus kan även ha en undervisnings- och forskningsverksamhet i samarbete med universitet och högskolor.

'Kostavdelningar på sjukhus' (i engelska: 'Foodservice department in a hospital') är ansvariga för att se till att patienter i sjukhus får tillgång till näringsrikt, sund och smaklig mat under deras vistelse. Kostavdelningarna planerar, tillagar och serverar mat som är anpassad efter patienters individuella behov och ätvanor, samt efter eventuella dietrestriktioner eller speciella kostförhållanden som krävs på grund av medicinska skäl.

Exempel på uppgifter som kostavdelningar på sjukhus kan ha är:

1. Att utvärdera patienters dietbehov genom att samarbete med vårdpersonal och diätister.
2. Att tillaga mat som är smaklig, näringsrikt och visuellt attraktiv för att främja patienternas aptit och ätlust.
3. Att erbjuda varierade menyer som inkluderar olika kost- och religionsspecifika valmöjligheter.
4. Att tillgodose speciella dietbehov för patienter med allergier, intoleranser eller sjukdomsrelaterade behov, såsom laktosfri, glutenfri eller sockerfri mat.
5. Att följa strikta hygien- och smittskyddsregler för att minimera risken för födoämnesburen infektion.
6. Att erbjuda råd och stöd till patienter och deras familjer när det gäller kosthållningsvanor och näringsrelaterade frågor.
7. Att undervisa personal inom sjukvården om vikten av god näring och matkvalitet för patienternas hälsa och återhämtning.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Diagnosrelaterade grupper (DRG) är en systematisk metod för att klassificera sjukvårdsbehandlingar baserat på diagnoser och behandlingsprocesser. Det är ett av de mest använda systemen för att finansiera sjukvård i USA och används också i andra länder världen över, inklusive Sverige.

DRG-systemet delar in patienter i grupper baserat på deras huvuddiagnoser, komplikationer, behandlingskomplexitet och andra relevanta faktorer. Varje grupp har en betalningsnivå som är relaterad till den genomsnittliga kostnaden för att ge vården till patienter i den gruppen.

Sjukvårdsanläggningar får sedan betalt en fast summa för varje patient de behandlar, beroende på vilken DRG-grupp patienten tillhör. Detta ger sjukvårdsanläggningarna en ekonomisk incitament att effektivisera sin vård och minska kostnaderna, samtidigt som det säkerställer att de får betalt en rimlig summa för den vård de erbjuder.

DRG-systemet används också för att övervaka och jämföra kvaliteten på sjukvården mellan olika sjukvårdsanläggningar, genom att analysera data om patientutgång, komplikationer och andra relevanta faktorer inom varje DRG-grupp.

'Vårdkvalitet' (eng. healthcare quality) kan definieras som graden av målorienterad, patientcentrerad vård och service som mäter, förbättrar och upprätthåller höga standarder för sjukvården genom att mäta resultat och tillhandahålla relevant information till alla intresserade partier. Denna definition inkluderar aspekter av effektivitet, säkerhet, patientcentreradhet, timeliness, effektivitet och jämlikhet i vården. Målet är att förbättra individuella patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka systemets hållbarhet och prestationer.

Medicinsk definieras patient readmission som när en patient som har blivit inlagd på sjukhus, efter att ha blivit utskriven och återvänt till sitt normale liv, behöver vårda sig igen på sjukhus inom ett visst tidsintervall. Detta tidsintervall varierar beroende på olika faktorer som kan inkludera typ av sjukdom, behandling och läkares bedömning. Readmission kan ses som en negativ utgång eftersom det kan indikera att patienten inte har tillfrisknat fullt ut eller att de inte har fått tillräcklig stöd för att hantera sin sjukdom i hemma miljö.

Kvinnoklinik är en specialistklinik som erbjuder vård och behandling specifikt för kvinnors hälsa och sjukdomar. Det inkluderar ofta gynäkologisk vård, men kan också omfatta andra specialiteter såsom mammografi, reproduktiv medicin, menopausvård och psykisk hälsa hos kvinnor. Kvinnokliniker står under ledning av specialistläkare inom området, ofta gynekologer, som har specialkompetens inom olika delar av kvinnlig hälsa.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

En sjukhuspatient är en person som är inkvarterad på ett sjukhus för att få vård och behandling för olika medicinska problem eller skador. Det kan vara akuta tillstånd som kräver snar Behandling, såsom hjärtinfarkt eller stroke, eller kroniska tillstånd som behöver långvarigare vård och övervakning, till exempel cancer, diabetes eller psykiatriska störningar.

Sjukhuspatienter kan vara på olika avdelningar beroende på deras tillstånd och behandlingsbehov. Till exempel kan de vara på en internmedicinsk avdelning, kirurgisk avdelning, intensivvårdsavdelning eller psykiatrisk avdelning.

Sjukhuspatienter får ofta olika former av vård och behandling under deras vistelse på sjukhuset, inklusive mediciner, operationer, terapi och rehabilitering. Även om det kan vara en stressfull och oroande tid för patienten och deras anhöriga, är syftet med sjukhusvård att hjälpa patienten att bli friskare och återhämta sig så snart som möjligt.

Afghanistan er en uavhengig stat i Sør-Asia. Landet har en estimerte befolkning på rundt 38 millioner (2021), og gransjer til Pakistan i sør og øst, Iran i vest, Turkmenistan, Usbekistan og Tadsjikistan i nord, og Kina i nordøst. Afghanistan har en areal på omkring 652.000 kvadratkilometer og er et bjergrigt land med et variert klima som strækker seg fra subtropisk i sør til arktisk i nordøst.

Afghanistans historie går tilbake til antikken, og landet har vært på skjæret mellom ulike imperier og kulturer gjennom tusenvis av år. I dag er Afghanistan en republik med en elutvald president som statsoverhode og en premierminister som regjeringsleder. Landet har vært plaget av uro og konflikt i mange år, særlig etter den sovjetiske invasionen i 1979 og den følgende borgerkrigen. I dag er landet fortsatt utfordret av en velforankret taliban-opprørsbevægelse og andre militante grupper, samt et stort antall interne spenninger og konflikter.

Afghanistans økonomi er primært basert på jordbruk, men også mineralressurser som kobber, gull, jern og lapis lazuli spiller en viktig rolle. Landet har også et stort potentiale for turisme, men dette er i dag begrenset av sikkerhetshensyn.

Afghanistans helsevesen er generelt underutviklet og har mangler på ressurser og infrastruktur. Der er en høy dødsrate blant barn under fem år, og mange mennesker har ikke tilgang til grunnleggende helsetjenester. Influenza og tuberkulose er alvorlige helseproblemer i landet.

"Religious hospital" är inte en medicinsk term per se, utan snarare en beskrivning av en viss typ av sjukhus som har kopplingar till religion eller andlighet. En "religious hospital" kan definieras som ett sjukhus där ägande, ledning och/eller drift är baserat på religiösa principer eller övertygelser. Dessa sjukhus tenderar att erbjuda vård som är i enlighet med sina specifika religiösa lärosätten och kan ha ett särskilt fokus på andlighet och andlig vård. Det är viktigt att notera att trots deras religiösa kopplingar, dessa sjukhus ändå måste följa samma standarder för vårdkvalitet och patientens rättigheter som alla andra licensierade sjukhus.

Amerikanska inbördeskriget, även känt som Amerikas inbördeskrig eller bara Inbördeskriget (engelska: The American Civil War), var en väpnad konflikt i USA mellan Nordstaterna (Unionen) och Sydstaterna ( Konfederationen) som pågick från 1861 till 1865. Krigets orsak var bland annat en djup splittring mellan nord och syd angående slaverifrågan, där nordstaterna i allt högre grad ville avskaffa slaveriet medan sydstaterna ansåg att de hade rätt till självbestämmande på detta område. Kriget utkämpades huvudsakligen i södra USA och krävde över 600 000 människoliv, vilket gör det till ett av de blodigaste konflikterna i USA:s historia. Konflikten slutade med att nordstaterna segrade och slaveriet avskaffades nationellt genom 13:e tillägget till USA:s konstitution.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Försvarsmedicin, även känd som militärmedicin, är ett område inom medicinen som fokuserar på att förse militära organisationer och deras personal med medicinsk kunskap, tjänster och produkter. Detta inkluderar prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av sjukdomar, skador och andra hälsoförhållanden som kan påverka militär personal under fredstid eller i stridsområden.

Försvarsmedicin innefattar också att planera och genomföra hälsovårdsprogram för att skydda soldater från smittspridning, kemiska, biologiska och radiologiska hot samt andra miljöfaktorer som kan påverka deras hälsa under operationella insatser. Dessutom inkluderar det utbildning av militär personal i första hjälpen, trauma vård och andra livräddande åtgärder.

Syftet med försvarsmedicin är att säkerställa att militär personal är i bästa möjliga medicinska skick för att kunna fullgöra sina uppdrag, samtidigt som man minskar sjukdom och skada bland personalen.

'Medicare' är ett federalt finansierat sjukvårdsprogram i USA som erbjuder läkarvård, sjukhusvård och andra hälsorelaterade tjänster till personer som är 65 år eller äldre, vissa yngre personer med funktionsnedsättningar och personer av alla åldrar med slutlig njurssvikt som behöver dialys eller en njuretransplantation. Medicare består av flera delar: Del A (hospitalstanna), Del B (optionell kompletterande försäkring), Del C (privat förvaltad alternativ plan) och Del D (försäkring för läkemedel).

"En förlossningsklinik eller ett förlossningssjukhus är en speciell enhet inom ett sjukhus som erbjuder vård och service under förlossningar. Dessa enheter står till förlossningsvårdens tjänst och har specialiserad personal, utrustning och faciliteter för att hantera komplicerade förlossningar och högriske graviditeter. De erbjuder också vanligen neonatalvård för nyfödda som kan behöva extra medicinsk uppföljning eller vård."

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.

Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:

* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.

Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.

"Use case" är ett begrepp inom systemutveckling och beskriver en specifik situation där ett system, en tjänst eller en produkt används. En användningsgenomgång (use case) innehåller ofta en beskrivning av aktörernas (användares) mål och handlingar, systemets respons och de oväntade händelser som kan inträffa.

En medicinsk användningsgenomgång skulle därför vara en beskrivning av hur ett medicinskt system, en tjänst eller en produkt används inom en specifik medicinsk situation eller kontext. Detta kan exempelvis vara en beskrivning av hur en läkare använder ett elektroniskt patientjournal för att dokumentera en patients behandling, eller hur en pacemaker fungerar i samband med olika former av fysisk aktivitet.

Med andra ord, en medicinsk användningsgenomgång är en detaljerad beskrivning av hur ett medicinskt system, tjänst eller produkt används för att uppnå specifika medicinska mål och behandlingsresultat.

Kvalitetsindikatorer inom vården är mätbara värden eller observationer som används för att bedöma, jämföra och förbättra kvaliteten på vården. Dessa indikatorer kan vara relaterade till struktur, process eller resultat inom sjukvårdssystemet. Exempel på kvalitetsindikatorer är patientmättnad, komplikationsfrekvens efter en operation och att patienten får rätt diagnos vid första besöket hos en vårdgivare. Kvalitetsindikatorer används ofta i kvalitetsförbättringsarbete för att identifiera områden där förbättringar kan behövas och för att mäta effekterna av förändringar som införts.

I Sverige används inte termen "Vårdadministration, avdelning" inom den medicinska terminologin. Istället används ofta termen "Apotek" eller "Medicinsk enhet" för att beskriva en plats där läkemedel hanteras och distribueras.

En Apotek, även kallat "Farmaci", är en enhet som är specialiserad på att tillhandahålla, förvara och distribuera läkemedel till patienter och andra vårdgivare. De är ofta ansvariga för att kontrollera recept, ge råd om läkemedelsanvändning och övervaka läkemedelsinteraktioner.

En Medicinsk enhet kan vara en del av en större vårdorganisation, såsom ett sjukhus eller en vårdcentral, och är ansvarig för att hantera och distribuera läkemedel till patienter under vården. De kan också vara involverade i att ge råd om läkemedelsanvändning och övervaka läkemedelsinteraktioner.

Det är viktigt att notera att terminologin kan variera mellan olika länder och kontexter, så det är alltid bra att specificera vad man menar med en term i ett särskilt sammanhang.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Medicinska servicefunktioner som delas mellan sjukhus innebär de stödjande tjänsterna och funktionerna som två eller flera sjukhus delar på sig för att effektivt och ekonomiskt kunna erbjuda vård till sina patienter. Detta kan exempelvis inkludera gemensam användning av laboratoriemedicinska tjänster, röntgenavdelningar, operationssalar, IT-system och logistikfunktioner som transporter och underhåll.

Syftet med delade servicefunktioner mellan sjukhus är ofta att förbättra kvaliteten på vården, öka effektiviteten, säkerställa en jämlik tillgång till vårdresurser och minska kostnaderna. Genom att dela på de gemensamma servicefunktionerna kan varje sjukhus fokusera mer resurser på sin specifika specialistkompetens samtidigt som patienterna kan få tillgång till en bredd av tjänster och kompetenser genom nätverket.

"Sjukhuslaboratorier" är specialiserade faciliteter inom ett sjukhus där diverse diagnostiska tester och analys av patienter genomförs. Laboratorierna leds vanligtvis av patologer eller klinisk biokemister och stöds av tekniker och andra specialistpersonal. De utför komplexa tester på blod, urin, vävnader och andra kroppsvätskor för att hjälpa läkare att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma patienternas hälsostatus.

Exempel på tester som utförs inom sjukhuslaboratorier är:

1. Klinisk kemi: Mäter nivåerna av olika substanser i blodet, till exempel glukos, kolesterol och elektrolyter.
2. Hematologi: Studerar blodceller, inklusive röda och vita blodkroppar, samt trombocyter (blodplättar).
3. Mikrobiologi: Identifierar och analyserar bakterier, virus, svampar och parasiter som kan orsaka infektioner.
4. Histopatologi: Studerar vävnader under mikroskop för att diagnosticera sjukdomar, inklusive cancer.
5. Molekylärpatologi: Använder tekniker som DNA-sekvensering och PCR (polymeraskedjereaktion) för att upptäcka genetiska mutationer och andra molekylära avvikelser.

Sjukhuslaboratorier är viktiga komponenter inom den medicinska vården, då de bidrar till snabbare och mer exakta diagnostiseringar, vilket i sin tur kan leda till bättre patientutgångar.

Enligt Medicin.com definieras ett militärsjukhus som:

"Ett sjukhus som drivs och stöds av ett lands försvarsmakt, där personalen består av både civila och militära anställda. Militärsjukhus erbjuder ofta specialiserad vård och behandling till aktiva militärpersonal, veteraner och deras familjer, men kan också ta emot civila patienter under vissa omständigheter."

Källa:

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

En 'Hälso- och sjukvårdsundersökning' (HSU) är en systematisk undersökning av en individuals hälsa, som vanligtvis utförs av en legitimerad hälsovårdpersonal såsom läkare eller sjuksköterska. Målet med en HSU är att upptäcka eventuella hälsoproblem i ett tidigt skede, förhindra sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, och att uppdatera individens medicinska historia.

En HSU kan innefatta en rad olika procedurer, beroende på individens ålder, kön, familjemedicinsk historia och andra faktorer. Typiska komponenter i en HSU kan vara:

* En medicinsk anamnes, där individen frågas om sin medicinska historia, livsstil, symptom och hälsovärn.
* En fysisk undersökning, där hälsovårdspersonalen utför en grundläggande fysiskt tillsyn av kroppen, inklusive att lyssna på hjärtat och lungorna, titta i ögonen och munnen, och känna efter lymfknutar och andra fysiska tecken på sjukdom.
* Undersökningar som blodprov, urinprover eller avbildande undersökningar som röntgen eller ultraljud, för att få ytterligare information om individens hälsa.
* Råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten, ändra kosten eller ta preventiva mediciner.

HSU:er är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede och för att främja en god allmän hälsa. De rekommenderas vanligen regelbundet, beroende på ålder, kön och hälsostatus.

Sprängskada är en term inom traumatologi och betecknar skador som orsakats av explosioner eller sprängmedel. Sprängskador kan vara mycket allvarliga och komplexa, eftersom de ofta orsakar skador på flera olika kroppsdelar samtidigt.

Typiska skadeorsaker inkluderar tryckvågor, fragment av sprängmedlet eller andra föremål som skjuts ut med hög hastighet, och bränder eller kemikalier som frigörs vid explosionen. Skadorna kan vara både yttliga, såsom sår och brännskador, och inre, såsom skador på organ och blodkärl.

Sprängskador kan vara livshotande och kräver ofta akut sjukvård och intensiv vård. Behandlingen kan omfatta kirurgi, läkemedel, rehabilitering och psykologisk stöd.

Koreakriget (1950-1953) var en väpnad konflikt mellan Nordkorea, stödd av Kina och Sovjetunionen, och Sydkorea, stödd av FN-styrkor ledda av USA. Konflikten började när Nordkorea invaderade Sydkorea den 25 juni 1950 och slutade med ett vapenstillestånd den 27 juli 1953, även om det formellt aldrig har skett någon fredsöverenskommelse. Koreakriget anses vara en del av det kalla kriget och orsakade stora materiella skador och mänskliga förluster i de båda Korea.

En hjärtklinik är en specialiserad medicinsk klinik eller avdelning som erbjuder utvärdering, diagnos och behandling av olika hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan inkludera sjukdomar som angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtflimmer, kärlkramp (angina), högt blodtryck, hjärtsvikt, struphuvudsjukdomar och ärftliga hjärtsjukdomar.

Hjärtklinikerna leds ofta av specialistläkare som kardiologer eller hjärtkirurger, tillsammans med en team av andra medicinska specialister, såsom internmedicinare, radiologer, laboratoriemedicinare och sjukgymnaster. De erbjuder ofta avancerade diagnostiska tester som elektrokardiogram (EKG), echokardiografi, stressprovningar, magnetresonanstomografi (MRT) och koronarangiografi för att fastställa diagnosen.

Behandlingen kan omfatta medicinsk behandling med läkemedel, livsstilsförändringar som diet och ökad motion, eller invasiva procedurer som angioplasti eller hjärtklaffoperationer. Hjärtklinikerna kan också erbjuda rehabilitering och fortsatt stöd för att hjälpa patienter att hantera sina sjukdomar och förebygga komplikationer i framtiden.

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet (i engelska "healthcare accessibility") är ett begrepp som ofta används inom hälso- och sjukvårdssektorn och avser de faktorer som påverkar en persons möjlighet att få tillgång till rätt typ av vård, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Det kan handla om både fysiska, kulturella, socioekonomiska och administrativa aspekter.

En medicinsk definition av hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan vara: "den grad till which individuals are able to obtain appropriate care when they need it in relation to their health needs." (Levesque, Harris & Russell 2013). Denna definition understryker vikten av att det inte bara handlar om att ha tillgång till sjukvårdstjänster, utan också om att ha möjlighet att använda dem på ett lämpligt sätt.

Det kan vara flera faktorer som påverkar en persons hälso- och sjukvårdstillgänglighet, till exempel:

* Geografisk avstånd till vårdenheter
* Öppettider och väntetider
* Kostnader för vård och läkemedel
* Språk- och kulturbarriärer
* Attityder hos vårdpersonal och organisationer
* Tillgång till information om tillgängliga tjänster och behandlingsalternativ

Det är viktigt att notera att hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan variera mellan olika grupper i samhället, beroende på faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa aspekter när man utformar och förbättrar hälso- och sjukvårdssystem.

I'm sorry for any confusion, but "England" is not a medical term or concept. It is a geographical and political term referring to a country that is part of the United Kingdom. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them.

Medicinsk definition:

En läkemedelsförteckning i ett sjukhus (också känd som "Farmaci") är en uppsättning systematiserade och strukturerade listor över alla läkemedel som förvaras, används eller rekommenderas inom ett sjukhus. Denna förteckning innehåller information om varje läkemedels aktiva ingredienser, styrka, formulering, dosering, kontraindikationer, biverkningar och säkerhetsinformation.

Läkemedelsförteckningen används som ett verktyg för att standardisera och säkerställa kvaliteten på läkemedelsbehandlingen inom sjukhuset, minimera riskerna för medicinska fel, undvika kontraindikationer och underlätta kommunikationen mellan olika vårdpersonalgrupper. Den uppdateras regelbundet för att reflektera de senaste forskningsrönen och riktlinjerna inom klinisk farmaci.

'Vårdplatskapacitet under 100' är ett uttryck som ofta används inom sjukvården och refererar till antalet tillgängliga sjuksängar eller behandlingsplatser på en vårdavdelning, i en klinik eller ett sjukhus. Om det står "kapacitet under 100" kan tolkas som att det finns mindre än 100 tillgängliga platser för patientvård på den aktuella avdelningen/kliniken/sjukhuset. Detta kan bero på olika faktorer, exempelvis en begränsad storlek på lokalerna eller en specifik inriktning av vården som inte behöver så många platser.

Jag antar att du söker en medicinsk betydelse eller kontext för "kroatien". Men det finns inga etablerade medicinska definitioner eller specifika medicinska användningar av "kroatien". Det kan vara ett geografiskt namn, och i vissa fall kan det referera till den kroatiska språket inom en medicinsk kontext.

Kroatien är ett land i sydöstra Europa vid Adriatiska havet. Kroatien har en utbredd hälso- och sjukvårdssektor med både offentliga och privata tjänster. Det kroatiska hälso- och sjukvårdsystemet erbjuder allmänt tillgänglig vård för sina medborgare, finansierad genom en blandning av skattemedel, socialförsäkringspremier och utgifter från privata källor.

Den kroatiska språket kan också vara relevant inom en medicinsk kontext när det gäller att kommunicera med patienter från Kroatien eller patienter som talar kroatiska. Det är ett sydslaviskt språk som talas av majoriteten av befolkningen i Kroatien och av stora minoriteter i grannländerna Bosnien och Hercegovina, Serbien och Montenegro.

"Risksannsyning" (risk adjustment) er en begrepsklaring innenfor medisinsk forskning og klinisk praksis, som refererer til metoder for å justere for forskjellene i sykelighetsgrad og behandlingsbehov blant forskjellige grupper av pasienter. Dette gjøres ved å ta hensyn til en rekke variable, som kan påvirke sykenes alvorlighet og behandlingskrav, når man sammenligner forskjellige populationer eller forutsi prognoser.

I praksis kan risksannsyning innebære at statistisk korrigere for variable som alder, kjønn, komorbiditeter ( Andre sykdommer eller tilstander en person har), funksjonell status og andre relevante faktorer. Dette gjør det mulig å foreta mer jevnverdige sammenligninger av behandlingsresultater og overholde likevilkår for de forskjellige grupper som sammenlignes.

Risksannsyning er viktig for å unngå at slike forskjeller feilaktivt påvirker estimeringen av effektivitet og sikkerhet til forskjellige behandlingsalternativer, noe som kan føre til fordomsfullt beslutningstaking og utilfredsstillende pasientomsorg.

Medicinsk revision (eller genoptagelse) refererer til en systematisk gennemgang og vurdering af en patients medicinbehandling, ofte udført af en læge eller farmaceut. Formålet med en medicinsk revision er at sikre, at patienten modtager den mest hensigtsmæssige og sikre medicinbehandling, der tager hensyn til deres sygdomme, behandlingsmål, bivirkninger, forebyggelse af medicinsk uhensigtsmæssighed og økonomi.

Under en medicinsk revision undersøges følgende:

1. Anvendelighed: Er patientens sygdomme korrekt diagnosticeret, og er de forskellige lægemidler tilstrækkeligt effektive til at behandle dem?
2. Kontraindikationer: Er der nogen modsatrettede virkninger eller kontraindikationer, som bør overvejes i forbindelse med anvendelsen af de enkelte lægemidler?
3. Interaktioner: Kan der forekomme uønskede virkningsforstærkninger eller -svækkelser, når flere lægemidler kombineres?
4. Dosering: Er de anvendte doser af lægemidlene sikre og effektive, og er der brug for justeringer i tilfælde af ændringer i patientens vægt, alder eller nyrengang?
5. Bivirkninger: Har patienten oplevet ubehagelige bivirkninger som følge af lægemidlerne, og hvordan kan disse forbedres eller undgås i fremtiden?
6. Alternativer: Er der andre, mere hensigtsmæssige behandlingsmuligheder til rådighed, herunder ikke-medicinske alternativer?
7. Patientens forståelse og samarbejde: Har patienten forstået anvisningerne til brug af lægemidlerne, og er der behov for yderligere vejledning eller støtte?
8. Overvågning: Hvilke tegn på komplikationer skal overvåges, og hvornår skal patienten søge lægehjælp i tilfælde af uventede problemer?
9. Planlægning af gentagelse: Når skal patienten kontrolleres igen for at evaluere effektiviteten og sikkerheden af behandlingen, og hvornår skal lægemidlene genanbefales eller ophøre?
10. Dokumentation: Er alle beslutninger dokumenteret i patientens journal, herunder anvisninger til brug, overvågning og gentagelse af behandlingen?

'Vårdplatskapacitet, 100 till 299' är ett medicinskt begrepp som refererar till antalet tillgängliga sängplatser eller platser för vård på en vårdavdelning eller i en vårdinrättning. I detta fallet specificerar intervallet mellan 100 och 299 antalet platser som är tillgängliga för patientvård. Det kan avse akuta sjukhusavdelningar, äldreomsorg, psykiatrisk vård eller andra specialiserade vårdenheter.

Traumatisk amputation är en plötslig och oftast oväntad bortförande av en kroppsdel på grund av ett trauma, till exempel en olycka eller våld. Det kan röra sig om att en extremitet, som en arm eller ben, amputeras under olycksartade förhållanden. Denna typ av amputation kan vara partial, där en del av kroppsdelen fortfarande är kvar, eller total, där hela kroppsdelen har separerats från kroppen. Traumatisk amputation kan leda till allvarliga blödningar och skador på blodkärlen, musklerna, senorna och nerverna i den drabbade kroppsdelen. Den behandling som ges efter en traumatisk amputation innefattar ofta akut vård för att kontrollera blödningarna, repositionering av kroppsdelen om det är möjligt och eventuell fortsatt vård för att återställa funktionen i den drabbade kroppsdelen.

'Ambulatory care' refererar till sjukvårdstjänster som ges på en klinik eller ett sjukhus, där patienten inte behöver bli inlagd eller stanna över natten. Detta innebär att patienten kommer och går samma dag för att få vård och behandling, till exempel för en operation, en undersökning eller en terapi. Ambulatory care kan också kallas 'dagvård'.

Kvalitetssäkring inom vården kan definieras som ett systematiserat arbete med att garantera och förbättra den kliniska vården så att den är säker, effektiv, patientcentrerad och skapar tillfredsställelse hos de behandlas. Det innefattar att fastställa och följa riktlinjer och standarder för vårdens kvalitet, mäta och utvärdera resultatet av vården samt genomföra kontinuerliga förbättringsprocesser. Kvalitetssäkring innebär också att patienter och anhöriga ges information och deltar i beslut om vården. Syftet är att säkerställa att patienter alltid får den bästa möjliga vården, baserad på aktuella vetenskapliga belägg och respekt för individens preferenser och behov.

The United States Department of Defense (DoD) är den federala myndigheten i USA som ansvarar för försvaret och militären. Den leds av försvarsministern, som är en medlem i presidentens kabinett, och består av tre vapenförsvarsgrenar:

1. Army (armén)
2. Navy (flottan)
3. Air Force (flygvapnet)

DoD har även ansvar för andra relaterade komponenter som Marines, Coast Guard och Defense Logistics Agency. Dess huvuduppdrag är att skydda USA, dess territorier och intressen genom att upprätthålla militär styrka och beredskap, samt att utveckla och införa nya tekniker och vapensystem för att möta nutida och framtida hot.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

Patientomflyttning (även känd som patienttransporter) är ett medicinskt begrepp som refererar till processen av att flytta en patient från ett sängplats till ett annat, vanligtvis inom samma vårdinrättning eller mellan olika vårdinrättningar. Detta kan ske för att ge patienten bättre vård och behandling, antingen genom att flytta dem till en mer specialiserad avdelning eller till en annan facilitet som har mer resurser tillgängliga. Patientomflyttning kan också vara nödvändig för att ge patienten bättre tillgång till familjemedlemmar och vänner, eller för att frigöra vårdresurser på en överbelastad avdelning.

Det är viktigt att notera att patientomflyttningar kan vara känsliga och stressfulla händelser för patienter, särskilt för de som har allvarliga sjukdomar eller skador. Därför är det viktigt att planera och genomföra patientomflyttningarna på ett säkert och smidigt sätt, med hänsyn till patientens behov och preferenser. Detta kan innebära att samarbeta med andra vårdpersonal, såsom sjuksköterskor, läkare och terapeuter, för att säkerställa en kontinuerlig och koordinerad vård under hela processen.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

"Datainsamling" kan definieras som systematisk insamling, analys och lagring av strukturerade och ostrukturerade data från en eller flera källor, ofta elektroniskt. Detta inkluderar exempelvis personliga information, hälsodata, forskningsdata och statistik. Datainsamling är en viktig del av den moderna medicinen och hälsoväsendet, då det möjliggör att ta data i anspråk för att förbättra diagnoser, behandlingsmetoder och prevention av sjukdomar. Samtidigt måste datainsamling ske på ett säkert, integritetsskyddat sätt som respekterar de individers personliga integritet och rätt till självbestämmande över sina egna data.

'Kostnader' i en medicinsk kontext refererar till de resurser som används för att producera en viss tjänst, behandling eller produkt inom sjukvården. Det kan handla om direkta kostnader, såsom löner till personal, kostnaden för medicinska förbrukningsvaror och utrustning, samt indirekta kostnader, som exempelvis underhåll och administration.

'Kostnadsanalys' är en metod för att undersöka och jämföra olika alternativs kostnader och effekter inom sjukvården. Det innebär att man ser på både de direkta och indirekta kostnaderna, liksom på resultaten av en viss behandling eller tjänst. Kostnadsanalys kan användas för att ta beslut om hur resurser ska allokeras inom sjukvården, samt för att utvärdera effektiviteten hos olika behandlingsalternativ.

Exempel på metoder som kan användas inom kostnadsanalys är:

* Kostnadseffektivitet: Jämför två eller flera alternativ med avseende på deras kostnader och effekter, för att se vilket alternativ som ger bäst värde för pengarna.
* Kostnadsnutvsättning: Uttrycker effekterna av en behandling i monetära termer, för att jämföra kostnader och effekter på samma skala.
* Break-even-analys: Beräknar när de extra kostnader som är associerade med ett nytt alternativ kompenseras av de extra effekterna det ger.

'Urvalskriterier' refererer til de specificerede egenskaber, karakteristika eller kriterier, som bruges for at vælge en specifik gruppe af personer, tilfælde eller data fra en større population eller datasæt. Disse kriterier kan omfatte demografiske faktorer, kliniske variable, eksponeringer, udfald og andre relevante variable alt efter det specifikke formål med studien eller undersøgelsen.

I en medicinsk kontekst kan urvalskriterier være essentielle for at sikre, at den valgte population repræsenterer de personer, hvis sundhedsforhold, sygdomme eller behandlinger man ønsker at studere. Det er vigtigt at definere og dokumentere urvalskriterierne klart for at sikre, at resultaterne af en undersøgelse kan generaliseres korrekt til en bredere befolkning.

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

Patienttilfredsställelse (på engelska: "patient satisfaction") är ett begrepp inom medicinen som refererar till hur väl en patients behov, önskemål och förväntningar uppfylls under sin vård- och behandlingsprocess. Det mäts ofta genom att patienten får svara på frågor om olika aspekter av vården, till exempel läkares kommunikationsförmåga, personalens vänlighet och service, samt hur väl de känner sig informerade om sin behandling. Patienttilfredsställelse anses vara en viktig indikator på kvaliteten på vården och kan ha en betydelsefull inverkan på patientens läkar-patient-förhållande, samt deras motivation till att följa behandlingsplanen.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

'Sängbeläggning' är ett medicinskt begrepp som refererar till det material som läggs på en säng eller en bädd för att skydda den och underlätta rengöringen. Det kan inkludera t ex madrasunderlag, lakan, täcken och kuddar. Syftet är att skapa en ren, trygg och komfortabel sömmluft för patienten eller boende. Vissa sängbeläggningar är också speciellt utformade för att förhindra vattentryck, fuktighet och bakterieväxt för att underlätta smittskyddsarbete och komforten för sjuka, rörelsehindrade eller äldre personer.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

En animal hospitals, eller djursjukhus som det heter på svenska, är en etablerad vårdinrättning där djur behandlas och ges vård av veterinärer och andra djurvårdsprofessionals. Djursjukhusen erbjuder ofta avancerade medicinska tjänster, inklusive diagnostiska tester, kirurgi, intensivvård och specialiserad vård för sjuka eller skadade djur.

På ett djursjukhus kan man hitta en mängd olika avdelningar som alla är inriktade på att ge djuren den bästa vården möjlig. Några exempel på dessa avdelningar är:

1. Kirurgiska avdelningen: Här utförs operationer och andra invasiva procedurer för att behandla olika tillstånd hos djuren.
2. Internmedicinska avdelningen: Denna avdelning specialiserar sig på att diagnostisera och behandla interna medicinska problem hos djur, såsom hjärt- och lungproblem, njursjukdomar och endokrina störningar.
3. Intensivvårdsavdelningen: På denna avdelning ges intensiv vård åt kritiskt sjuka eller skadade djur som behöver nära observation och specialiserad vård.
4. Bilddiagnostiska avdelningen: Här används bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI), för att diagnostisera olika tillstånd hos djuren.
5. Djurskötsel: Denna avdelning ansvarar för att dagligen ta hand om de inlagda djuren, ge dem mat och vatten samt städa deras burar eller bås.
6. Övriga specialiteter: Vissa djursjukhus har även andra specialiteter, såsom neurologi, oftalmologi, ortopedi, dermatologi och kirurgi.

Det är viktigt att notera att inte alla djursjukhus har alla dessa avdelningar eller specialiteter. Vissa mindre djursjukhus kan ha begränsade resurser och erbjuda endast grundläggande vårdtjänster, medan större universitetssjukhus ofta har fler specialiteter och avancerad utrustning för att hantera komplexa medicinska problem hos djur.

Intensivvårdsavdelningar, även kallade intensivvårdsenheter (IVE) eller kritiska vårdavdelningar, är specialinrättade enheter inom sjukvården där patienter med allvarliga och livshotande tillstånd ges speciell och intensiv medicinsk vård. Dessa avdelningar ställer höga krav på personalens kompetens och utrustning, då de ofta hanterar patienter med akuta organfailure, livshotande infektioner eller efter behandlingar som kan ha stor risk för komplikationer.

På en intensivvårdsavdelning finns avancerad övervakningsutrustning och specialiserad personal, såsom intensivvårdsläkare och sjuksköterskor med utbildning i intensivvård. Behandlingarna inkluderar ofta mekanisk ventilation, hemodynamisk stöd (till exempel med hjälp av intravenös drogterapi eller vasoaktiva substanser), näringsuppehållande behandlingar och andra specialiserade procedurer.

Intensivvårdsavdelningar är ofta indelade i subspecialiteter för att möta de specifika behoven hos patienter med olika former av allvarliga sjukdomstillstånd, såsom neurologiska intensivvårdsavdelningar, kardiologiska intensivvårdsavdelningar och traumatologiska intensivvårdsavdelningar.

Patientjournaler är en samling av medicinska dokumentation och information som skapas och samlas in under en persons vård och behandling. Det inkluderar ofta personliga data, anamnesinformation, resultat från laboratorieprover och diagnos- och behandlingsplaner. Patientjournaler används av medicinska personal för att hålla reda på en patients vårdhistorik, underlätta kommunikation mellan olika vårdenheter och säkerställa koordinerad och kvalificerad vård. Patientjournaler är strikt konfidentiella och regleras av lagar och etiska riktlinjer för att skydda patientens personliga integritet och rätt till sjukvårdshemlighet.

In the medical context, "operations" refer to surgical procedures that are performed by a trained medical professional, typically a surgeon. These procedures involve making incisions in the body to access internal organs or structures, and can range from minor ones such as removing a small growth or repairing a torn tendon, to more complex and invasive procedures like open-heart surgery or brain surgery.

The goal of an operation may be to diagnose a medical condition, repair damaged tissues or organs, remove diseased or cancerous tissue, or replace a damaged organ with a new one. The specific type of operation will depend on the nature and severity of the patient's medical condition.

Operations are typically performed in a hospital or surgical center, using specialized equipment and instruments to ensure the best possible outcome for the patient. The patient is usually given anesthesia to prevent pain during the procedure, and may require additional care and monitoring during recovery.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

'Sår och skador' refererar till fysisk skada på kroppen, vanligtvis på huden eller vävnader under huden. Det kan vara orsakat av en rad olika faktorer, inklusive mekaniska trauma (som knivskärsverktyg, fall eller trafikolyckor), termisk skada (brännskador orsakade av eld, heta föremål eller kemikalier), elektrisk skada och kemisk skada.

Sår kan vara öppna sår som penetrerar huden och exponerar underliggande vävnad, eller stängda sår där huden inte är brutet men ändå har skadats. Öppna sår inkluderar snitt, sting, skråmärken, stick och brännskador. Stängda sår kan vara kontusioner, blåmärken eller muskelskador.

Skador kan också klassificeras som ytliga (superficial) eller djupa (deep), beroende på hur djupt skadan har trängt in i kroppen. Ytliga sår orsakar ofta mindre allvarlig skada och läker vanligtvis snabbare än djupa sår. Djupa sår kan vara mer svåra att behandla och kan leda till komplikationer som infektion, blödning och ärrbildning.

Bosnia and Herzegovina (Bosnisk-hercegovinska: Bosna i Hercegovina) er en suveren stat i syddelenske Europa. Landet har en estimeret befolkning på omkring 3,3 millioner mennesker og et areal på 51.209 kvadratkilometer.

Bosnia and Herzegovina deles administrativt op i to entiteter: den Federationen Bosnia and Herzegovina (FBiH) og Republika Srpska (RS), samt en selvstyrerende enhed kaldet Brčko distrikt. FBiH er en forbundsstat bestående af ti kantoner, hvoraf fire har en overvejende kroatisk befolkning, tre har en overvejende bosniaksk befolkning og tre er etnisk blandede. RS er en centralistisk stat med en serbisk overvejende befolkning. Brčko distriktet er en selvstyrerende enhed under direkte kontrol af Bosnia and Herzegovinas forfatningsdomstol.

Bosnia and Herzegovina har en kompleks politisk struktur, der inkluderer et trepersoners overhus (forbundsrådet) og et topersoners underhus (parlamentet), samt en præsidentråd bestående af tre medlemmer - en bosniak, en kroat og en serb. Landets forfatning blev vedtaget i Dayton-aftalen i 1995, der afsluttede den bosniske borgerkrig (1992-1995).

Landet har en blandet økonomi med en vigtig service- og industrisektor. De vigtigste eksportvarer inkluderer metalprodukter, trævarer, tekstiler og fødevarer. Bosnia and Herzegovina er medlem af flere internationale organisationer, herunder FN, Europarådet, OSCE og CEFTA.

Tertiärsjukvårdscentra (Tertiary Care Centers) är specialiserade sjukhus eller kliniker som erbjuder avancerad och sofistikerad medicinsk vård till patienter med komplexa, ovanliga eller svårbehandlade sjukdomar. Dessa centra har ofta specialistkompetens, avancerad utrustning och teknik samt forskningsresurser för att hantera dessa fall. De erbjuder tertiärprevention, det vill säga förebyggande åtgärder för att undvika komplikationer hos patienter med kroniska sjukdomar.

Tertiärsjukvårdscentra samarbetar ofta med primär- och sekundärsjukvården för att erbjuda kontinuerlig, koordinerad vård till patienter. Primärvården ansvarar vanligtvis för den grundläggande vården och förebyggandet av sjukdomar, medan sekundärsjukvården erbjuder mer specialiserad vård för svårare fall. När patienter behöver ytterligare specialiserad expertis eller terapi kommer de till tertiärsjukvårdscentrat.

"Remiss" i medicinsk kontext betyder vanligen att en läkares bedömning eller behandling av en patient har överlämnats till en annan specialist eller expert inom ett visst område för ytterligare granskning och rekommendationer. Remissen innebär att läkaren söker kompetenta råd och vägledning från en kollega med mer erfarenhet eller kunskap inom det aktuella området för att säkerställa den bästa möjliga vården för patienten.

"Konsultation" är när en specialist eller expert i sin tur ger råd och vägledning till den ursprunglige läkaren baserat på deras granskning av remissen. Det kan ske genom ett personligt möte, telefon, mejl eller ett skriftligt dokument. Konsultationen innebär att specialistens expertis och erfarenhet delas med den ursprunglige läkaren för att hjälpa till att ställa en diagnos, utvärdera behandlingsalternativ eller ge andra medicinska rekommendationer.

Tillsammans ger remiss och konsultation en professionell samverkan mellan läkare för att säkerställa den bästa patientvården möjlig.

Inom medicinsk terminologi kan "hälso- och sjukvårdsinrättnings storlek" (ibland kallat "institutionell storlek") avse en indelning baserad på antalet sängplatser eller patienter som en vårdinrättning har kapacitet att ta emot. Detta kan variera mellan olika länder och olika typer av inrättningar, men här är några exempel:

1. Småskalig vård: Detta kan omfatta vårdgiververksamhet i hemmen eller små boenden med kapacitet för ett fåtal patienter (till exempel 5-10).
2. Mindre hälso- och sjukvårdsinrättning: Detta kan omfatta mindre sjukhus, specialistkliniker eller äldreboenden med en kapacitet på några tiotal till ett par hundra sängplatser.
3. Större hälso- och sjukvårdsinrättning: Detta kan omfatta större universitetssjukhus, regionala sjukhus eller större äldreboenden med en kapacitet på flera hundra till tusentals sängplatser.
4. Maximalverksamhet: Detta är den största möjliga kapaciteten för en vårdinrättning under extraordinära omständigheter, såsom en masscancerutbrott eller en pandemi.

Det är viktigt att notera att storleken på en hälso- och sjukvårdsinrättning inte nödvändigtvis korrelerar med kvaliteten på vården, även om det kan ha en viss inverkan på tillgängligheten till vissa typer av specialiserad vård och resurser.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

'Inköp på sjukhus' (eng. Hospital Purchased Services) refererar till tjänster och varor som ett sjukhus eller annat vårdgivande boende köper in från externa leverantörer, istället för att producera dem själva. Detta kan inkludera en bred skala av tjänster såsom rengöringstjänster, underhållstjänster, cateringtjänster, IT-support, laboratorietjänster och andra specialiserade medicinska tjänster.

Syftet med inköp på sjukhus är ofta att säkerställa en hög kvalitet på de tjänster som erbjuds, samtidigt som kostnaderna hålls under kontroll. Genom att köpa in tjänster från externa leverantörer kan sjukhuset fokusera mer resurser på sina kärnutbudanden och få tillgång till specialiserade kompetenser och teknik som kan vara svåra att utveckla och underhålla inom sjukhuset.

Ett väl hanterat inköpsprogram för sjukhus kan leda till betydande besparingar, bättre användning av resurser och högre kvalitet på de tjänster som erbjuds.

'Följsamhet gentemot riktlinjer' inom medicinen refererar till graden av överensstämmelse mellan den vård som ges och de rekommendationer och riktlinjer som finns etablerade för att hantera en given sjukdom eller tillstånd. Detta inkluderar riktlinjer från professionella medicinska organisationer, forskningsstudier och evidensbaserad medicin.

Följsamheten gentemot riktlinjer kan mätas genom att jämföra den vård som ges med de rekommendationer som finns etablerade för en given diagnos eller behandling. Detta kan göras genom att granska patientjournaler, medicinska kartor och andra relevanta dokumentationer.

Följsamheten gentemot riktlinjer är viktig eftersom det har visat sig att en högre följsamhet korrelerar med bättre kliniska resultat, säkrare vård och minskad variabilitet i vården. Därför är det viktigt för vårdpersonal att vara välbekanta med de aktuella riktlinjerna och att tillämpa dem i sin vardagliga praktik.

"Betald sjukförsäkring" refererar till en form av sjukvårdsförsäkring där en individ eller en grupp av individer har betalat för att få vissa typer av sjukvårdstjänster täckta. Detta kan ske genom en rad olika mekanismer, inklusive privata försäkringsbolag, arbetsplatsbaserade försäkringar eller direkt betalning till vårdenheter.

Den betalda sjukförsäkringen ger ofta tillgång till bredare tjänster och snabbare behandling än det offentliga sjukvårdssystemet, men de exakta fördelarna varierar beroende på policy och plats. I allmänhet ger betald sjukförsäkring fred i sinnet för den som har den eftersom de inte behöver oroa sig för om de kan betala för vården ifall de blir sjuka eller skadade.

Medicinskt sett kan ett multiinstitutionellt system definieras som en integrerad samling av sjukvårdsorganisationer och faciliteter som sträcker sig över flera geografiska områden eller jurisdiktioner. Detta inkluderar ofta olika typer av vårdanläggningar, såsom sjukhus, kliniker och specialvårdsenheter, som samarbetar för att dela resurser, information och kompetens i syfte att förbättra patientvården och effektivisera driften.

I ett multiinstitutionellt system kan olika institutioner behålla sin administrativa autonomi, men de arbetar tillsammans under en gemensam strategi och vision för att leverera koordinerad vård över hela systemet. Detta kan innebära användning av gemensamma informationssystem, standardiserade kliniska protokoll och gemensamma kvalitetsinitiativ för att säkerställa enhetlighet och kontinuitet i vården över olika platser och tjänster.

Multiinstitutionella system kan vara speciellt användbara inom områden som akutsjukvård, onkologi och neurovetenskap, där specialiserad vård kan krävas över längre avstånd eller vid behov av samarbete mellan experter på olika platser.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

'Outpatient' er en betegnelse, der bruges inden for medicin og sundhedspleje om en patient, der modtager behandling eller oplever en undersøgelse på et hospital eller lægepraksis, men ikke bliver indlagt og overnatter der. Outpatients er ofte i stand til at rejse hjem igen efter deres behandling eller undersøgelse. Det kan for eksempel være en patient, der kommer for en kontrolundersøgelse, får en infusion eller lignende.

Den Internationella klassificeringssystemet för sjukdomar (ICD) är en standardiserad nomenklatur och klassificeringssystem för sjukdomar, tillstånd, trauma, orsaker till skada och andra faktorer som påverkar hälsa, som används av världshälsoorganisationen (WHO). Syftet med ICD är att ge en gemensam språkbas för att beskriva och rapportera sjukdomar och hälsotillstånd över gränserna mellan länder och kulturer. Det används också för statistik, forskning, folkhälsoövervakning, allokering av resurser och planering av hälso- och sjukvården på global, nationell och lokal nivå. ICD revideras regelbundet för att ta hänsyn till medicinska framsteg och förändringar i synen på olika tillstånd.

Spädbarnshem på sjukhus, även kallat neonatalvård eller neonatologi, är en specialiserad vårdavdelning på ett sjukhus där för tidigt födda barn och sjuka nyfödda barn ges intensiv medicinsk vård.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras ett för tidigt fött barn som ett barn som föds före 37 completed weeks of gestation, eller cirka 4 månader efter senaste menstruation. Dessa barn kan ha en rad medicinska problem, inklusive andningssvårigheter, hjärtproblem, infektioner, näringsbrist och neurologiska skador.

Spädbarnshem på sjukhus är utrustade med avancerad medicinsk utrustning och personal som är speciellt utbildade i att hantera de unika behoven hos dessa små patienter. Vården inkluderar ofta mekanisk ventilation, surfaktantbehandling, antibiotikabehandling, termoreglering, näringsstöd och ögon- och hörvård.

Spädbarnshem på sjukhus kan vara indelade i olika nivåer beroende på graden av vård som behövs. En neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) är den mest specialiserade enheten och erbjuder högspecialiserad vård för de allvarligast sjuka barnen. Andra nivåer inkluderar specialvårdsavdelningar (SCN) och neonatala vårdsavdelningar (NCU), som erbjuder mindre intensiv vård.

I'm sorry for any confusion, but "California" is a proper noun and refers to a state located on the west coast of the United States. It is not a medical term or concept. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try and help answer those for you!

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

Hälso- och sjukvårdsförsörjning (Healthcare delivery) är den process genom vilken hälso- och sjukvård tillhandahålls till en individ eller population. Det inkluderar prevention, diagnosis, treatment och management av medicinska problem och förbättrande av allmänt hälsostatus. Hälso- och sjukvårdförsörjning kan ske i olika instanser som primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård, och kan levereras av en rad olika yrkesgrupper, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra allierade hälsoyrken. Målet med hälso- och sjukvårdförsörjning är att förbättra, underhålla eller återställa individens hälsa och välbefinnande till så hög en nivå som möjligt.

Psykiatriska avdelningar är specialiserade enheter inom sjukvården som erbjuder behandling och vård för personer med allvarliga psykiska störningar, såsom schizofreni, bipolär sjukdom, allvarlig depression och personlighetsstörningar. Dessa avdelningar är ofta en del av ett sjukhus eller en psykiatrisk klinik och står under ledning av psykiatriska läkare och andra mentalsjukvårdande specialister.

På en psykiatrisk avdelning kan patienter få olika former av behandlingar, till exempel medicinsk behandling, terapi, samt sociala och rehabiliteringsaktiviteter. Behandlingsplanen är ofta individanpassad och baseras på en omfattande bedömning av patientens symptom, funktionsnivå och livssituation.

Psykiatriska avdelningar kan vara öppna, så att patienter kan välja att lämna avdelningen under vissa tider, eller stängda, vilket innebär att patienterna inte har möjlighet att lämna avdelningen utan medical staffs tillstånd. Stängda avdelningar används ofta för patienter som är ett akut sjukvårdsbehov eller som riskerar att skada sig själva eller andra.

I'm happy to help! However, I must point out that the term "ownership" is not typically used in a medical context. In general, ownership refers to the legal relationship between a person (the owner) and an object or property, which grants the owner certain rights and responsibilities regarding that object or property.

In medicine, there are concepts that may be related to ownership, such as:

* Patient autonomy: This refers to the right of patients to make decisions about their own medical care based on their values, preferences, and goals. It is a fundamental principle in medical ethics that recognizes the importance of respecting individuals' self-determination and agency.
* Informed consent: This is the process by which patients are informed about the risks, benefits, and alternatives of a proposed medical treatment or procedure, and then give their voluntary and informed agreement to undergo it. The concept of ownership may be relevant here in that patients have the right to control what happens to their own bodies and must give their consent before any invasive procedures are performed.
* Medical records: Patients have a legal right to access their own medical records, which may include test results, diagnoses, treatment plans, and other sensitive information. This is sometimes referred to as "ownership" of one's medical records, although it is more accurate to say that patients have the right to control who has access to this information and how it is used.

I hope this helps clarify the relationship between ownership and medicine! Let me know if you have any further questions.

'Akuta situationer' kan definieras som medicinska tillstånd eller händelser som kräver omedelbar utvärdering, behandling och/eller övervakning för att undvika allvarliga skador eller dödsfall. Dessa situationer kan vara livshotande eller inte, men de kräver i alla fall snabb medicinsk respons på grund av deras potential att orsaka fortsatt skada om de inte behandlas omedelbart.

Exempel på akuta situationer inkluderar, men är inte begränsade till:

* Akut coronarsyndrom (ACS), inklusive hjärtinfarkt och instabil angina pectoris
* Akut respiratorisk distress (ARDS)
* Sepsis och septisk chock
* Anafylaxi
* Krampanfall
* Höga blodtryckskriser
* Diabeteskriser, inklusive hypoglykemi och hyperglykemi
* Akut njursvikt
* Hjärnblödningar och subaraknoidalblödningar
* Trauma, inklusive skalltrauma och andra allvarliga skador

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av 'akuta situationer' kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen.

En städavdelning på ett sjukhus är en speciell avdelning som ansvarar för att se till att sjukhusmiljön är ren, steril och säker för patienter, personal och besökare. Deras arbete inkluderar att rengöra rum, korridorer, operationssalar och toaletter, samt att desinfektera och sterylisera medicinsk utrustning och instrument. Städavdelningen spelar en mycket viktig roll i att förhindra spridning av smitta och infektioner inom sjukhuset. De arbetar ofta under tätt samarbete med infektionskontrollsteamet på sjukhuset för att säkerställa hög standard på rengöring och desinfektion.

En sjukhusförsäkring är en form av försäkring som ger ekonomisk kompensation under en viss tid om man blir tvungen att tillbringa en längre period på sjukhus. Detta kan bero på allvarliga skador, sjukdomar eller andra hälsoproblem som kräver intensiv medicinsk behandling och observation.

Sjukhusförsäkringar kan erbjuda olika typer av täckning beroende på försäkringsbolaget och den valda policyn, men de vanligaste komponenterna inkluderar ofta:

1. Sjukhusvistelse: Täckning för kostnaderna relaterade till en sjukhusvistelse, inklusive rum, bord och vård.
2. Överläkningskostnader: Täckning för konsultationer och behandlingar av specialistläkare under sjukhusvistelsen.
3. Diagnostiska tester: Täckning för kostnaderna för olika diagnostiska tester, såsom röntgen, MRI-skanningar och blodprover.
4. Rehabilitering: Täckning för rehabiliteringsbehandlingar efter en allvarlig skada eller sjukdom.
5. Hemvård: Täckning för vården hemma när det är lämpligare än att stanna på sjukhus.
6. Överförsel: Täckning för kostnaderna relaterade till en ambulansöverföring eller flygtransport till ett annat sjukhus om det behövs.

Det är viktigt att notera att täckningsgränser, undantag och andra villkor kan variera mellan olika försäkringsbolag och policyer, så det är alltid en bra idé att granska policydokumenten noggrant innan man skriver under på en sjukhusförsäkring.

2,4-Dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D) er en selektiv herbicid brukt til å kontrollere ukrudt i jordbruk og landskapsformåling. Det er ein syntetisk hormonlikt kjemikalie som fungerer ved å støre veksthormonbalansen i planter, først og fremst i ukrudt, slik at de dør.

Her er en litt mer detaljert medisinsk definisjon av 2,4-D:

2,4-Dichlorophenoxyacetic acid (C8H6Cl2O3) er ein aromatisk klorert syre som brukes som herbicid. Det er en selektiv herbicid, det vil si at den vanligvis dræper ukrudt uten å skade ønskede planter. 2,4-D fungerer ved å simulerere virkninga av auxiner, naturlige veksthormonar i planter. Den styrer planternes vekst og utvikling, og på den måten fører det til ubalanse i ukrudtplanternes hormonsystem og deretter til deres død. 2,4-D er effektiv mot en bred vifte av ukrudtarter, inkludert flere som er resistent mot andre herbicider. Dessutan har det en relativt lav toxicitet for mennesker og dyr når det brukes i rette koncentrasjoner.

Cancervård på sjukhus (i medicinska sammanhang) refererar till den specialiserade vården och behandling som ges till patienter med cancer på ett sjukhus. Denna typ av vård omfattar ofta en multidisciplinär teambaserad ansats, där specialistläkare, sjuksköterskor, dietister, socialarbetare och andra relevanta hälsovårdspersonal arbetar tillsammans för att ge patienten den bästa möjliga vården och stöd under deras cancerresa.

Cancervården på sjukhus kan inkludera en rad olika behandlingsformer, såsom kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi), immunterapi och målinriktad terapi. Dessa behandlingar är ofta kombinerade med stödjande vård för att hantera biverkningarna av behandlingen och underlätta patientens återhämtning.

Cancervården på sjukhus kan också innebära att patienten får tillgång till specialiserade resurser som diagnostiska tester, smärtbehandling, psykologiskt stöd och rehabilitering. Syftet med cancervården på sjukhus är att ge patienten den bästa möjliga behandlingen och stödet under deras cancerresa, för att maximera deras livskvalitet och möjligheterna till en fullständig eller delvis återhämtning.

En "datorjournalsystem" är en databasorienterad teknologi som används för att hantera, lagra och söka efter information i ett sjukvårds- eller medicinskt sammanhang. Detta system möjliggör digital lagring och hantering av patientjournaler, laboratorierapporten, bilder och andra relaterade hälsounderrättelser.

Det kan också inkludera funktioner som att skapa och underteckna dokument elektroniskt, stödja klinisk beslutsstöd, integrera med laboratoriesystem, bildhanteringssystem och andra relaterade tjänster. Det är en viktig del av den digitala transformationen inom sjukvården och möjliggör bättre samarbete mellan olika vårdgivare, förbättrad patientomsorg och säkrare hantering av personliga hälsodata.

"Akutsjukvård" refererer til den medisinske behandling og omsorg som en person får umiddelbart efter at have oplevet en pludselig sygdom eller skade, der truer livet, kan medføre varige skader eller medfører smerte og lidelse. Akutsjukvård omfatter ofte hurtig diagnosticering, stabilisering af patientens tilstand, behandling for at forebygge komplikationer og overførsel til yderligere specialiseret pleje, hvis nødvendigt.

Akutsjukvård kan findes på mange steder, herunder i akutmodtagelsen på et hospital, ambulancebiler, luftambulancer, ældreboliger, skoler og andre offentlige steder. De fleste lande har også et system til at sikre at patienter med livstruende tilstande hurtigt kan få den behandling de behøver, fx ved hjælp af et system med nødnummer og/eller akutlæger på kald.

Akutsjukvård er en vigtig del af det moderne sundhedsvæsen, da den kan redde livet og forebygge varige skader hos patienter med alvorlige sygdomme eller skader.

"Klinisk läkarpraxis" refererer til den praktiske, hverdagslige omgang med pasienter i en klinisk setting. Denne inkluderer undersøgelse, diagnostisering, behandling og forfølgelse av pasienter med fysisk eller psykisk sykdom eller skade. Klinisk läkarpraxis kræver en dyb forståelse av medicinsk videnskap, etik, kommunikasjon og pasienthensyn. Den omfatter også samarbeid med andre helseprofesjoner for å sikre koordinert, helhetlig pasientomsorg.

I den medicinska kontexten kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt register över vissa typer av information, till exempel:

1. Ett patientsregister: En databas eller en lista över patienter som är under vård och behandling på en viss klinik, institution eller i en viss region. Det kan innehålla personliga uppgifter, diagnoser, behandlingshistorik och andra relevanta medicinska data.
2. Ett sjukdomsregister: En databas över personer som har diagnostiserats med en viss sjukdom eller tillstånd. Det kan användas för forsknings- och statistiska syften, samt för att följa upp patienter och utvärdera behandlingsresultat.
3. Ett läkemedelsregister: En databas över alla godkända läkemedel i en viss region eller land. Det kan innehålla information om varje läkemedels aktiva substanser, biverkningar, kontraindikationer och användningsområden.
4. Ett operationsregister: En databas över alla genomförda operationer på en viss klinik eller institution. Det kan innehålla information om varje operationens typ, komplikationsfrekvens, resultat och efterföljande behandlingar.

I allmänhet är ett register ett verktyg för att samla, organisera och analysera data på ett systematiskt sätt, vilket kan underlätta beslutsfattande, forskning och kvalitetssäkring inom sjukvården.

Hälso- och sjukvårdskostnader kan definieras som de utlägg som görs för att möjliggöra diagnostisering, behandling, rehabilitering, longitudinell vård och stöd av individer eller populationer med avseende på deras hälsa och välbefinnande. Dessa kostnader kan innefatta både direkta kostnader, såsom läkarbesök, mediciner och operationer, samt indirekta kostnader, som t.ex. förlorad inkomst under sjukdomstiden eller transportskostnader till och från vården. Hälso- och sjukvårdskostnader kan också omfatta preventiva åtgärder och folkhälsoprogram som är avsedda att förbättra allmänna hälsotillståndet och förebygga sjukdomar.

'Personalbemanning och schemaläggning' kan definieras som processen att fastställa behovet av personal, rekrytera, anställa och planera för personalens arbetstider i en specifik tidsfrist, med syfte att möta en organisations mål och behov på ett effektivt sätt. Det innefattar också att se till att rätt kompetenser och antal anställda finns tillgängliga vid rätt tidpunkt för att kunna erbjuda produkter eller tjänster till kunder, medan man samtidigt säkerställer lagstadgade arbetstider, semester, ledighet och andra anställningsvillkor.

I'm sorry for any confusion, but "Vietnam" is a country in Southeast Asia and not a medical term or condition. Therefore, it doesn't have a medical definition.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

"Age distribution" is a term used to describe the breakdown of a population or group into categories based on age. It provides information about the number or proportion of people in different age groups within that population or group. This can be expressed using various statistical measures, such as percentages, ratios, or rates.

Age distribution is an important concept in public health and epidemiology because it can provide insights into the demographic structure of a population, as well as the health status and needs of different age groups. It can help inform the planning and delivery of health services, programs, and policies, and can be used to monitor trends and changes in population health over time.

For example, an age distribution of a population might show a higher proportion of older adults, which could indicate a need for more healthcare services and resources to address the needs of this growing population. Similarly, an age distribution of patients with a particular disease might reveal that certain age groups are more affected than others, which could help guide prevention and treatment efforts.

Det saknas en entydig och konsensusbaserad medicinsk definition av begreppet "Mellanöstern". I olika kontexter kan definitionen variera beroende på vilka länder som inkluderas. I allmänhet avses ofta regionen som består av de arabiska länderna i västra Asien och nordöstra Afrika, samt Iran, Israel och Turkiet.

I en medicinsk kontext kan fokus vara på att studera och hantera hälsofrågor som är specifika för regionen, såsom infektionssjukdomar som tuberkulos och HIV/AIDS, kroniska sjukdomar som diabetes och cardiovaskulära sjukdomar, samt mentala hälsoproblem som depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Det är värt att notera att det finns också en regional medicinsk organisation som kallas "Mellanösterns medicinska förening" (Middle East Medical Association, MEMA), som verkar för att främja medicinsk utbildning och forskning i regionen.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Medicinsk definition: Sjukhustandvård, även kallat sjukvård eller health care på engelska, är en aktiv process av prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering som ges till människor när de är sjuka, skadade eller har någon funktionsnedsättning. Den innefattar också preventiva tjänster som vaccinationer, screenings och rådgivning för att förebygga sjukdomar och underhåll en god hälsa. Sjukvården kan delas upp i flera olika områden såsom primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård. Den ges ofta av licensierade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, psykologer och andra behandlande professionister, men kan också innefatta andras insatser såsom familjemedlemmar och vänner. Sjukvården ges vanligtvis i en klinisk setting, men kan också ges på annan plats som hemma hos patienten eller på ett äldreboende.

"Sammanslagning av hälsovård- och sjukvårdsinrättningar" refererar till en process där två eller flera olika inrättningar som erbjuder vårdtjänster slås samman för att bli en enda organisation. Detta kan ske av olika anledningar, t.ex. för att minska kostnader, förbättra effektiviteten eller för att erbjuda ett bredare utbud av tjänster till patienterna.

Den nya organisationen kan ha en gemensam ledning och administration, men det kan också fortsätta att finnas separata enheter inom den större organisationen. Syftet är ofta att skapa en mer sammanhängande och koordinerad vårdprocess för patienterna, genom att dela resurser och kunskap mellan de ingående inrättningarna.

Det är viktigt att notera att en sammanslagning kan påverka både personalen och patienterna i de ingående inrättningarna, och det kan vara en utmaning att integrera olika kulturer och arbetsmetoder. Därför är det viktigt att ha ett tydligt mål och en strategi för hur sammanslagningen ska genomföras, för att säkerställa att den blir en framgång och ger de föresesatta fördelarna.

Medicinskt kan ett Läkemedelshanteringssystem på sjukhus (eng. Hospital Medication Management System, HMMS) definieras som ett informationssystem som stödjer och underlättar för planering, dokumentation, övervakning, distribution och utvärdering av patientens läkemedelsbehandling inom sjukhusvård. Detta system kan inkludera funktioner såsom läkemedelsordinationssystem ( Computerized Physician Order Entry, CPOE), läkemedelssäkerhetsprotokoll, doseringstjänster, barcodescanning för läkemedelsförskrivning och -utfärdning samt farmaceutisk klinisk tillsyn. HMMS är avsett att underlätta kommunikationen mellan olika vårdpersonalgrupper, reducera läkemedelsrelaterade incidenter och förbättra patientens medicinska utgång.

"Långvårdssjukhus" är ett begrepp inom svensk sjukvård som refererar till en typ av specialiserad vårdinrättning där patienter med långvariga, komplexa och ofta kroniska sjukdomstillstånd ges omfattande vård och omsorg.

Det exakta definierandet av en långvårdssjukhus kan variera något, men vanligtvis inkluderar det följande kriterier:

1. Patienter som har behov av långvarig vård och omsorg, ofta på grund av svårigheter att hantera sin sjukdom i hemmet eller i en vanlig akutvårdsinrättning.
2. Specialiserad vård och omsorg som kan inkludera komplexa medicinska behandlingar, rehabilitering, symtomlindring och psykosocial stöd.
3. Patienter som ofta har flera sjukdomstillstånd samtidigt (multimorbiditet) och kan ha behov av samordnad vård från olika specialistgrupper.
4. Inriktning på att förbättra patientens kvalitet av liv och funktion så mycket som möjligt, istället för att kurera sjukdomen.
5. Långvarig boendesituation på sjukhuset, även om det finns möjlighet till kortare perioder av vård i andra vårdenheter eller hemma.

Långvårdssjukhus är ofta en del av ett större sjukvårdsområde och arbetar tätt samman med andra vårdenheter, såsom primärvård, specialistvård och äldreomsorg, för att erbjuda koordinerad och helhetlig vård till patienterna.

"Personaladministration på sjukhus" refererar till administrationen och hanteringen av personalrelaterade frågor inom ett sjukhusmiljö. Detta kan omfatta, men är inte begränsat till:

1. Rekrutering och anställning: Inkluderar rekrytering av kvalificerad personal, intervjuering, anställning, onboarding och utbildning av nyanställda.
2. Lön och förmåner: Hantering av lönefrågor, inklusive beräkning av lön, skatt, försäkring och andra förmåner.
3. Schemalagning och tjänsteroster: Upprättande och underhåll av personalstyrka, schemaläggning av arbetstider, ledighet och semester, samt hantering av olika tjänsteroster.
4. Personalutveckling och utbildning: Utformning och genomförande av utbildnings- och utvecklingsprogram för att förbättra personalens kompetens och förmågor.
5. Preventiv vård, arbetarskydd och arbetsmiljö: Säkerställa att arbetet på sjukhuset sker i en trygg och hälsosam miljö, genom att tillhandahålla preventiv vård, skyddsutrustning och andra åtgärder för att minimera arbetsrelaterade risker.
6. Personalrelationer och kommunikation: Främja en positiv och produktiv arbetskultur genom att uppmuntra öppen kommunikation, lösa konflikter och underhålla goda relationer mellan personalmedlemmar på olika nivåer.
7. Personalvärdering och prestationsbedömning: Genomförande av regelbundna bedömningar för att utvärdera personalens prestanda, ge feedback och stöd till personlig utveckling samt identifiera möjligheter till befordran eller ytterligare utbildning.
8. Personalplanering och rekrytering: Utformning av en strategisk plan för att säkerställa att sjukhuset har tillräckligt med kvalificerad personal, inklusive rekrytering, anställning och avgångar.

I medicinsk kontext, betyder "upptagningsområde" vanligtvis ett område i kroppen där en substans, till exempel ett läkemedel eller näringsämne, primarily absorberas. Det kan vara en specifik del av tarmen, slemhinnan eller annat vävnadslager beroende på substanceen och administrationen.

Ett exempel är när man talar om upptagningsområdet för oralt intaget läkemedel, som ofta syftar på den del av tarmen där det huvudsakliga upptagandet av läkemedlet sker, vanligtvis i tolvfingertarmen (duodenum) och småintestinerna.

I andra fall kan upptagningsområdet vara slemhinnan i näsan eller munnen för en lokal behandling med ett spray eller gel.

'Sjukhus-läkarrelationer' refererar till de professionella relationerna mellan läkare och andra vårdpersonal som arbetar i ett sjukhus. Detta inkluderar interaktioner mellan läkare, sjuksköterskor, specialistläkare, residents, medicinska studenter, socialarbetare, fysioterapeuter och andra vårdpersonal som är involverade i patientvården.

Denna relation kan variera från att vara en hierarkisk struktur där läkaren har den ultimate ansvar för patientvården till en mer kollegial struktur där alla vårdpersonal delar kunskap, erfarenhet och ansvar för patientvården. En effektiv sjukhus-läkarrelation bör vara ömsesidigt respektfull, öppen för kommunikation, samarbets villig och inriktad på att ge den bästa möjliga vården till patienten.

I en medicinsk kontext kan sjukhus-läkarrelationer också syfta på de etiska och professionella aspekterna av läkarens relation till patienten, inklusive frågor som informed consent, patient autonomi, konflikter av intresse och patientsäkerhet.

I am not aware of a specific medical definition for "economic competition" as it is typically used in the context of business and economics. However, I can provide some information on how economic competition may relate to healthcare and medicine.

Economic competition in healthcare refers to the competitive environment among healthcare providers, insurers, pharmaceutical companies, and other stakeholders in the industry. This competition can take many forms, such as:

* Competing for patients: Healthcare providers may compete for patients by offering high-quality care, convenient locations, and affordable prices.
* Competing for market share: Hospitals, clinics, and other healthcare facilities may compete for market share by expanding their services, investing in new technology, and building new facilities.
* Competing for reimbursement: Healthcare providers and insurers may compete for reimbursement from government payers or private insurance companies.
* Competing for talent: Hospitals and healthcare organizations may compete for highly skilled medical professionals by offering competitive salaries, benefits, and opportunities for advancement.

Economic competition in healthcare can have both positive and negative effects. On the one hand, competition can lead to innovation, improved quality of care, and lower costs. On the other hand, excessive competition can lead to consolidation, reduced access to care, and higher prices. It is important for policymakers and stakeholders to strike a balance between promoting competition and ensuring that healthcare remains accessible and affordable for all.

Patienttransporter (eller patienttransportör) är en individ eller en tjänst som hjälper till att transportera patienter från ett ställe till ett annat, ofta mellan olika vårdmiljöer såsom sjukhus, kliniker, äldreboenden eller hem. Det kan handla om att använda sig av bårbilar, ambulansfordon eller andra specialutrustade fordon för att transportera patienter som behöver särskild vård under transporten.

Patienttransporter kan också involvera att hjälpa patienter att gå eller röra sig inom och mellan byggnader, såsom från en avdelning till en annan inom ett sjukhus. Patienttransporterna utförs ofta av välutbildad personal som har utbildats i säkerhetsaspekter, manuell hantering och patientomsorg under transporten.

Kemiska stridsmedel, även kända som kemiska vapen, är enligt World Health Organization (WHO) definierade som:

"Varje giftigt eller skadligt ämne, under alla former och förhållanden, som används i krigföring, inklusive - men inte begränsat till - tårgas, nervgas och andra luftburna toxiner, som är avsett att döda, skada eller förlamma människor genom sina fysiologiska effekter."

Denna definition inkluderar alltså alla kemikalier som har potentialen att orsaka skada eller död hos människor när de används i en militär kontext. Det är värt att notera att flera internationella avtal, såsom Chemical Weapons Convention (CWC), förbjuder användandet av kemiska stridsmedel i krigföring på grund av deras ofrånkomliga potential att orsaka humanitär katastrof.

"Intagningsavdelningar" (i vissa länder kallas de även "AKV/Akvvedepartement", "Notaufnamn", "A&E" eller "Sjukhusintag") är en del av ett sjukhus där patienter som behöver akut medicinsk vård eller bedömning tar emot. Dessa avdelningar är ofta öppna dygnet runt och erbjuder snabb, professionell vård till patienter med allvarliga eller livshotande sjukdomar eller skador.

Intagningsavdelningarna står under läkars överinseende och består av en mängd olika specialistgrupper, inklusive sjuksköterskor, läkare, radiologer, laboratoriepersonal och andra vårdpersonal. De erbjuder ofta också viss typ av diagnostiska tjänster, såsom röntgenundersökningar, CT-scanningar och laboratorietester, för att snabbt fastställa patienternas tillstånd och behandlingsbehov.

Patienter kan komma in på intagningsavdelningen själva eller transporteras dit av ambulans från annan plats. Efter en initial bedömning och behandling kan patienten antingen skickas hem med råd om vård vid förhöjd temperatur, smärta eller andra symptom, eller omdirigeras till en mer specialiserad avdelning inom sjukhuset för fortsatt vård och behandling.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Clinical practice guidelines, or principles, är systematiska riktlinjer som utformats för att underlätta beslut om patientvård genom att integrera de bästa tillgängliga forskningsbeviset med klinisk erfarenhet och patientens preferenser och värden. De är avsedda att stödja hälsovårdspersonal i att erbjuda högkvalitativ, säker och effektiv vård. Clinical practice guidelines kan omfatta rekommendationer kring diagnostiska eller terapeutiska procedurer, screening, prevention och annan patientvård. De utvecklas ofta av experter inom ett visst område och granskas vanligen av oberoende experter innan de publiceras.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

Ett konfidensintervall är ett statistiskt intervalle som används för att uppskatta sannolikheten för att en okänd populationparameter faller inom ett visst intervall. Det är ett sätt att ange osäkerheten i en uppskattning av en parameter, såsom medelvärde eller procentandel. Konfidensintervallet beräknas från data i en stichprobef och är beroende av större eller mindre incertitud om stichproben representerar populationen korrekt.

Ett (1 - α) konfidensintervall för en parameter betyder att om vi upprepar ett experiment med samma storlek på stichproben och beräknar ett konfidensintervall för varje experiment, så kommer (1 - α) % av dessa intervall att innehålla den verkliga populationparametern. Till exempel om vi väljer ett 95% konfidensintervall, kommer 95 av 100 konfidensintervall att innehålla den verkliga populationparametern.

Konfidensintervallet består ofta av två delar: en punktuppskattning (till exempel ett medelvärde) och ett intervall som anger intervallets bredd (till exempel ett intervall på +/- 2 standardavvikelser från medelvärdet). Det är viktigt att notera att konfidensintervallet inte ger en sannolikhetsförklaring för var den verkliga populationparametern befinner sig, utan anger snarare ett intervall där vi kan ha förvänta oss att finna den verkliga populationparametern med en given sannolikhet.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

"Barn på sjukhus" är en neutral medicinsk term som refererar till att ett barn har blivit inlagt på ett sjukhus för vård och behandling. Det kan vara på grund av allvarliga eller akuta hälsoproblem, kroniska sjukdomar, skador, operationer eller andra medicinska behandlingar som kräver övervakning och vård i en sjukhusmiljö.

Det är viktigt att notera att "Barn på sjukhus" inte beskriver någon specifik diagnos eller sjukdom, utan snarare en plats för behandling och vård.

"Brasilien" er en geografisk betegnelse og refererer derfor ikke direkte til noen medisinske begreper. Det er den femtestørste landet i verden, beliggende i Syd-Amerika. Jeg antar at du sannsynligvis tenker på å spørre om sykdommer eller helseproblemer som er relatert til Brasilien. Der er for eksempel en høy forekomst av denguefeber, malaria og andre tropiske sykdommer i landet. Det finnes også en stor fattigdom i noen områder av Brasilien, som kan føre til mangel på tilgang til medisinsk behandling og forebyggende helsetjenester.

En hjärtinfarkt, även känd som myokardieffekt eller akut koronart syndrom (ACS), är ett medicinskt tillstånd som inträffar när blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) avbryts ornormalt. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i ett eller flera av de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Obstruktionen kan bero på en blodpropp (trombos) eller en kollapsad plack (aterom).

När blodflödet till hjärtmuskulaturen avbryts, får cellerna i det drabbade området inte tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt. Detta kan leda till celldöd (nekros) i hjärtmuskulaturen, vilket kan orsaka permanenta skador på hjärtat och öka risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtarytmier, hjärtsvikt och dödsfall.

Symptomen på en hjärtinfarkt kan variera, men de vanligaste symptomen är smärta eller obehag i bröstet, som kan stråla ut till armarna, axlarna, ryggen, magen eller halsen. Andra symtom kan inkludera andnöd, yrsel, svimning, svettningar, illamående och kräkningar. I vissa fall kan en person inte uppleva några symptom alls, vilket kallas tyst hjärtinfarkt.

Behandlingen för en hjärtinfarkt inkluderar akut medicinsk behandling som kan omfatta trombolytika (att lösa upp blodproppen), blodflödessänkande läkemedel, smärtlindring och syreterapi. Långsiktig behandling kan inkludera livstilsförändringar som rökstopp, hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinsk behandling för att reducera risken för ytterligare hjärtsjukdom.

"Behandlingsfel" er en betegnelse som ofte bruges i medicinske sammenhænge når en behandling ikke bliver gennemført korrekt, enten på grund af fejl i diagnostikken, fejl i valget af behandling eller fejl i gennemførelsen af behandlingen. Dette kan føre til forværring af patientens tilstand, udvikling af komplikationer eller endda død.

En behandlingsfejl kan opstå på grund af mange forskellige faktorer, herunder manglende erfaring eller kompetence hos sundhedspersonalet, manglende kommunikation mellem sundhedspersonalet og patienten, fejlagtig tolkning af laboratorieprøver eller andre tester, utilstrækkelig overvågning af patientens tilstand under behandlingen eller manglende opfølgning efter behandlingen.

Det er vigtigt at identificere og lære af behandlingsfejl for at forbedre patientomsorgen, reducere risikoen for yderligere fejl og sikre bedre patientresultater i fremtiden.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

I'm sorry for any confusion, but "Australien" is the Norwegian and Danish spelling of the country "Australia." There is no medical definition for a country. If you have any questions related to medicine or healthcare in Australia, I would be happy to try to help answer those!

... var Sveriges sista veteransjukhus. Den bedrev sin verksamhet på Ulriksdals slott mellan 1822 och 1849 ...
Sveriges sista veteransjukhus, Invalidkåren på Ulriksdal, läggs ned, då den siste invaliden där avlider. Därmed har de sista ...
Enligt sina metoder förberedde han sig för rollen genom att ligga en månad till sängs på ett veteransjukhus. Han gjorde dock ...
... överstelöjtnant och skickas till ett veteransjukhus alldeles i närheten av hans hemstad i Indiana (till stor irritation för ...
Invalidkåren på Ulriksdal var Sveriges sista veteransjukhus. Den bedrev sin verksamhet på Ulriksdals slott mellan 1822 och 1849 ...
Under större delen av 90-talet arbetade Kristen Gilbert som sjuksköterska på ett veteransjukhus i Massachusetts. Hon var ung, ...
97 Grankulla pensionärer deltog i årets Nyårslunch som för första gången firades i Kauniala veteransjukhus matsal. Det var ca. ...
Den gör en retrospektiv statistisk jämförelse av resultatet för Covid-19 sjuka amerikaner intagna på ett veteransjukhus. De ...