Veterinärmedicin
Veterinärhögskolor
Veterinärmedicinska läkemedel
Veterinärer
Lagstiftning, veterinärmedicinsk
Djursjukdomar
Patologi, veterinärmedicinsk
Hundsjukdomar
Husdjur
Hundar
Livsmedelskontroll
Zoonoser
Kattsjukdomar
Pets
Social Media
Hästar
Etnobotanik
Tillståndsansökan för läkemedelsprövning
Paraganglier, icke-kromaffina
Katter
Djursjukhus
Tiamfenicol
Nötkreatursjukdomar
United States Food and Drug Administration
Antibakteriella medel
Nötkreatur
Datorstödd undervisning
Kanada
Individualized Medicine
Folkmedicin
Svin
Mikrobiologisk resistensbestämning
Läkemedelsresistens, bakteriell
Datainsamling
Invärtesmedicin
Kärnmedicin
Förenta Staterna
Kampomedicin
Medicin
Veterinärmedicin (även kallat djursjukvård) är en gren inom hälsovetenskap som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar hos djur. Veterinärmedicinen omfattar också att främja djurens hälsa och välbefinnande samt att skydda människors hälsa genom att förebygga och kontrollera zoonoser, sjukdomar som kan överföras från djur till människor. Veterinärmedicinska specialiteter inkluderar bland annat klinisk praktik, jordbruk, offentlig hälsa, forskning och undervisning.
Veterinärutbildning (även kallat veterinärmedicinsk utbildning) är en akademisk utbildning som preparerar studenter för att bli veterinärer och arbeta med djurs hälsa och välfärd. Utbildningen inkluderar studier av djurens anatomi, fysiologi, patologi, farmakologi, diagnostik, terapi och preventiv medicin. Veterinärutbildningar tenderar att vara postgraduala utbildningar som kräver en examen på universitetsnivå som förutsättning. Utbildningen omfattar ofta kliniska rotationer där studenter får praktisk erfarenhet under handledning av erfarna veterinärer. Efter att ha klarat av utbildningen och licensieringsprocessen kan en veterinär arbeta inom en mängd olika områden, till exempel djursjukvård, offentlig hälsa, forskning, undervisning och djurskydd.
"Veterinärhögskolor" är högre läroinstitutioner som erbjuder utbildning och examina inom veterinärmedicin. Dessa skolor undervisar studenterna i djursjukvård, djurläkarvetenskap och relaterade ämnen såsom djurhälsa, djurepidemiologi, djurnäringslära och djurens beteende.
Efter att ha avlagt examen från en veterinärhögskola, kan en student tituleras doktor i veterinärmedicin (DVM) eller läkare i djursjukvård. Deras utbildning och examina ger dem behörighet att bedriva djursjukvård, forska inom området och arbeta med offentlig hälsa relaterat till djur. Veterinärhögskolor kan också erbjuda fortsatta studier och specialiseringar inom specifika områden av veterinärmedicinen, såsom kirurgi, internmedicin, patologi och preventivmedicin.
"Veterinärmedicinska läkemedel" är enligt svensk lag definierade som:
"Läkemedel som är avsett för djur, antingen direkt eller indirekt via miljön, och som används för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdom hos djur, modifiera fysiologiska funktioner hos djur eller på annat sätt har en farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan på djur. Dessa innefattar även läkemedel som används för att kontrollera eller utrota skadedjur."
(SFS 1992:1473 Lagen om veterinärmedicinska produkter, 3 kap. § 2)
En veterinär är en läkare som har specialiserat sig på djursjukvård och har en doktorsexamen i veterinärmedicin. Veterinärer behandlar sjukdomar, skador och andra hälsofrågor hos djur, inklusive småhusdjur, boskap, hästar och vilda djur. De kan också vara involverade i djursjukvårdsforskning, förebyggande hälsoarbete, allmänna hälsoproblem som rör djur och människor, och djurrelaterad lagstiftning.
Veterinärmedicinsk lagstiftning är samlingen av lagar och förordningar som styr hur djursjukvård, djurens välfärd och djurskydd ska hanteras och regleras. Det inkluderar bestämmelser om djursjukvårdens praktik, djurläkares utbildning och licensiering, djurens hälsa och välfärd, djurskyddslagar och andra relaterade ämnen. Syftet med veterinärmedicinsk lagstiftning är att säkerställa att djursjukvård och djurhållning sker på ett sätt som minimierar risken för smitta, minskar djurens lidande och främjar deras välbefinnande.
"Animal diseases" or "djursjukdomar" refer to illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals. These can include infectious diseases caused by viruses, bacteria, parasites, or fungi, as well as non-infectious conditions such as cancer, heart disease, and genetic disorders.
Some examples of common animal diseases include:
* Canine distemper: a viral disease that affects dogs and other animals
* Feline leukemia: a viral disease that affects cats
* Bovine tuberculosis: a bacterial disease that affects cattle and other animals
* Avian influenza: a viral disease that affects birds and can sometimes infect humans
* Rabies: a viral disease that affects mammals, including dogs, cats, and wildlife
Veterinarians and animal health professionals work to prevent, diagnose, and treat animal diseases in order to protect the health of animals and people. This includes administering vaccines, providing medical treatment, implementing biosecurity measures, and promoting responsible animal care practices.
Veterinärpatologi är den vetenskap som undersöker och diagnosticerar sjukdomar hos djur genom att analysera cell- och vävnadsprover, kroppsvätskor och nekropseexemplar. Disciplinen innefattar anatomisk patologi, clinical pathology, experimental pathology och forensic veterinary medicine. Veterinärpatologer arbetar ofta i djursjukhus, forskningsinstitut, offentliga hälsovårdsmyndigheter och lärosäten. De kan också vara inblandade i att utreda djurolyckor och förebyggande åtgärder för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och andra djur.
"Hundsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar och tillstånd som kan drabba hundar. Det finns många olika slags hundsjukdomar, och de kan vara genetiska, infektionsrelaterade, åldersrelaterade eller orsakas av trauma eller miljöfaktorer. Några exempel på vanliga hundsjukdomar är hjärtproblem, cancer, diabetes, epilepsi, allergier, ledbesvär och njursjukdomar.
Det är viktigt att notera att denna beskrivning inte är en fullständig eller officiell medicinsk definition, utan snarare ett allmänt sammanfattande begrepp för sjukdomar som kan drabba hundar.
I medicinsk kontext definieras ett husdjur vanligtvis som ett djur som normalt hålls i fångenskap och under mänsklig kontroll, ofta för att producera mat eller andra produkter, såsom ull eller läder. Exempel på vanliga husdjur inkluderar nötkreatur, grisar, får, höns och hästar. I vissa fall kan även sällskapsdjur som hundar och katter räknas till husdjurskategorin. Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och geografisk plats.
Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.
'Livsmedelskontroll' (i vissa länder kallat 'food inspektion') är ett samlingsbegrepp för de kontroller och inspektioner som utförs för att säkerställa att livsmedel som produceras, tillhandahålls och säljs är trygga, hälsosamma och etiketterade korrekt. Detta inkluderar kontroll av hygien, produktionsprocesser, råvaror, lagring och distribution av livsmedel. Målet är att skydda allmänheten från skadliga eller felaktiga livsmedel och att säkerställa att de som producerar, tillhandahåller och säljer livsmedel följer lagar och regler.
En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.
Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:
* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan
Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.
"Kattsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för alla de sjukdomar och hälsoproblem som kan drabba katter. Detta kan innefatta allt från infektionssjukdomar, parasitangrepp, allergier, hud- och tandsjukdomar till endokina sjukdomar, cancer och neurologiska störningar.
Exempel på vissa vanliga kattsjukdomar är:
1. Upper Respiratory Infections (URI): Detta är en infektionssjukdom som drabbar katter och orsakas oftast av virus, men kan också orsakas av bakterier. Symptomen inkluderar hosta, snuva, näsaflöde och ögonrodnad.
2. Fleas and Ticks: Katter kan drabbas av parasitangrepp som orsakas av flugor, loppor och fästingar. Dessa parasiter kan orsaka irritation, blodförluster och överföra andra sjukdomar till katten.
3. Flea Allergy Dermatitis (FAD): Detta är en allergisk reaktion på bettet från flugor som orsakar klåda, hudinflammation och hudförändringar.
4. Diabetes Mellitus: Katter kan drabbas av diabetes, vilket orsakas av för höga nivåer socker i blodet. Symptomen inkluderar ökad törst, urinering och aptit, samt viktminskning.
5. Renalt insufficiens: Detta är en sjukdom som drabbar katter och orsakas av nedsatt njurfunktion. Symptomen inkluderar ökad törst och urinering, viktminskning och minskad aptit.
6. Cancer: Katter kan utveckla olika typer av cancer, inklusive lymfom, bröstcancer och leukemi. Symptomen varierar beroende på typen av cancer.
7. Artrit: Äldre katter kan drabbas av artrit, vilket orsakas av inflammation i lederna. Symptomen inkluderar svårigheter att röra sig, stelhet och låga energinivåer.
Det är viktigt att hålla katten frisk genom regelbundna veterinärbesök, en hälsosam kost och motion. Om du upptäcker några av de listade symptomen bör du kontakta din veterinär så snart som möjligt för att få behandling och råd om hur du kan hjälpa din katt att bli frisk igen.
'Pets' är ett begrepp som oftast refererar till djur som hålls och sköts av människor, vanligtvis i hemma miljöer, för deras sällskap och umgänge. Det finns dock inget medicinskt definitivt eller vetenskapligt konsensus om vad en 'pet' är eftersom det kan variera beroende på kulturell kontext och personliga preferenser.
I medicinsk litteratur kan man dock hitta referenser till djur som används i terapeutiska syften, så kallade "terapeutiska djur" eller "assistansdjur". Dessa djur är tränade för att hjälpa människor med olika funktionsnedsättningar och kan ha en positiv inverkan på deras mentala och fysiska hälsotillstånd. Exempel på terapeutiska djur inkluderar servicehundar, som hjälper personer med syn- eller rörelsehinder, och terapidjur, som används i terapeutiska sessioner för att underlätta social interaktion och stressreduktion.
'Social media' refererer til digitale plattformer og tjenester som tillater brukerne å opprettholde, dele og bytte informasjon med andre i et socialt nettverk online. Dette inkluderer sosiale medier som Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, samt blogger, wiki-er, og andre slike nettsteder der brukerne kan interagere og dele informasjon med hverandre. Social media er blitt en viktig del av dagliglivet for mange mennesker, og det kan brukes til personlig kommunikasjon, opplysning, underholdning, markedsføring, nettverk, samt politisk og sosial aktivisme.
Den medicinska definitionen av "bindning, människa-sällskapsdjur" (i engelska "human-animal bond") är ett samlingsbegrepp för det stöd och den meningsfulla relation som kan finnas mellan människor och deras sällskapsdjur. Detta kan innefatta både de emotionella, sociala och fysiska aspekterna av ägandet och umgänge med djur.
Studier har visat att ägande av sällskapsdjur kan ha positiva effekter på människors psykiska hälsa, såsom minskat stress, lägre blodtryck och lägre känsla av ensamhet. Djuren kan också bidra till att öka aktiviteten och motionen hos ägaren, vilket kan ha en positiv inverkan på deras fysiska hälsa.
Det är viktigt att notera att det även finns risker med ägande av sällskapsdjur, såsom allergier, infektioner och skador. Därför rekommenderar läkare ofta att ta hänsyn till dessa faktorer innan man tar hand om ett djur.
I medically related context, "horses" kan definieras som stora, starka djur i familjen av uddathovdarslag (Equidae), mer specifikt till släktet *Equus*, som inkluderar också åsnor och zebror. Hästar är kända för sin användning som transportmedel, arbetsdjur, idrottsdjur och sällskapsdjur av människan under tusentals år.
Från en fysiologisk eller anatomisk synvinkel kan hästar beskrivas som jämfofta djur med två huvuden, fyra extremiteter och en svans. De har en robust skelett och muskulatur, stor hjärna i förhållande till kroppsstorleken, och ett välutvecklat sinnesliv som inkluderar syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Hästar har också en speciell förmåga att uppfatta vibrationer i marken.
Hästar är herbivorer och har ett komplext mag-tarmsystem som är anpassat för att äta och ta tillvara näring från gräs och andra växter. De har en speciell sorts tänder, så kallade kindtänder, som är anpassade för att tugga och malas grovt material.
Det finns många olika raser av hästar, som varierar i storlek, form, färg och temperament. Några exempel på vanliga raser inkluderar arabiska fullblod, engelska fullblod, quarterhästar, travare, och welshponnyer.
Etnobotanik är ett forskningsområde som undersöker de historiska och kulturella förhållandena mellan människor och växter. Disciplinen etnobotanik definieras medicinskt som den vetenskapliga studien av de traditionella eller historiska användningarna av växter inom olika kulturer, inklusive deras medicinska, näringsliga, rituala och ekonomiska betydelser. Etnobotaniker studerar hur människor i olika samhällen har använt och fortfarande använder sig av lokala växter för att behandla sjukdomar, förbereda mat, tillverka verktyg och kläder, och för att skapa konst och musikinstrument. Genom att dokumentera och analysera dessa traditioner kan etnobotaniker öka vår förståelse av människors anpassningar till olika ekologiska nischer och hur de har påverkat och formats av deras omgivningar. Medicinskt sett kan etnobotanik även bidra till upptäckten av nya läkemedel eller behandlingsmetoder genom att undersöka de aktiva ämnena i traditionellt använda växter.
"Equine diseases" refer to medical conditions that primarily affect horses. These can include infectious diseases caused by bacteria, viruses, parasites, or fungi, as well as non-infectious conditions such as musculoskeletal disorders, metabolic diseases, and genetic disorders. Examples of equine diseases include strangles, equine influenza, equine herpesvirus, West Nile virus, Potomac horse fever, lameness, equine metabolic syndrome, and Cushing's disease. It is important to note that some diseases can affect multiple species, including horses, and are not exclusive to horses.
En tillståndsansökan för läkemedelsprövning, även känd som ett IND (Investigational New Drug)-förslag i USA eller en CTA (Clinical Trial Application) i Europa, är en begäran om att få genomföra kliniska prövningar med ett nytt läkemedel hos människor.
Denna ansökan innehåller information om hur läkemedlet har utvecklats, dess kemi, tillverkningsprocess, föreslagen studieprotokoll, data från tidigare djur- och cellstudier, samt information om risken och potentialen för läkemedlets användning.
Ansökan granskas av myndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA eller EMA (European Medicines Agency) i Europa för att bedöma om det finns tillräckligt med säkerhets- och effektivitetsdata för att ge tillstånd att börja pröva läkemedlet på människor.
'Paraganglier, icke-kromaffina' är en medicinsk term som refererar till speciella typer av neuroendokrina cellsgrupper som inte innehåller kromaffin-celler. Dessa cellsgrupper bildar små knutor eller klasar och finns i olika delar av kroppen, främst nära vener och sympatiska nervsystemet.
De icke-kromaffina paraganglierna producerar inte katekolaminer som adrenalin och noradrenalin, till skillnad från de kromaffina paraganglierna. Istället kan de producera andra neuroendokrina hormoner eller signalsubstanser.
Exempel på icke-kromaffina paraganglier inkluderar:
* Carotidbody (karotisgånglionparagangliet): Hittas vid bifurkationen av karoidartären i halsen och är involverat i syre- och koldioxidregleringen.
* Aorticbody (aortabågsgånglionparaganglier): Hittas nära aortabågen och har en liknande funktion som karotisgånglionparagangliet.
* Glomusceller: Förekommer i huden och är involverade i temperaturregleringen och smärtsensning.
Icke-kromaffina paraganglier kan orsaka olika sjukdomar som till exempel paragangliom, en tumörbildning som kan vara både godartad och elakartad. Dessa tumörer kan producera olika hormoner och orsaka olika symtom beroende på var de är belägna i kroppen.
'Katter' er en betegnelse for en bred vifte af symptomer og tilstande som inneholder:
1. Hjertekateterisering: En invasiv medisinsk procedur der involverer innsetting av et slankt, fleksibelt rør (kateter) i hjertet for å måle trykk og andre fysiologiske parametre.
2. Hjertekateterablation: En behandlingsmetode som brukes til å korrigere abnormale hjerterhyttemønstre (aritmier) ved å øke varme eller kjøleenergi for å ødele eller endre elektrisk ledende vevs i hjertet.
3. Hjertekateterinfeksjon: En infeksjon som oppstår når bakterier, svamp eller andre mikroorganismer invaderer hjertet via kateteret. Dette kan føre til endokardit, en alvorlig infeksjon av hjerteklappen.
4. Hjertekateteremboli: En komplikasjon som kan oppstå når blodklotter dannes rundt kateteret og migrerer til andre deler av kroppen, for eksempel lungene eller hjernen, førende til emboli.
5. Hjertekateterkomplikasjoner: Andre komplikasjoner kan inkludere blødning, infeksjon, arytmi, perforering av hjertet og andre strukturer, luftemboli og iskemi (mangel på ilt) til organer.
I allianse, er 'katter' en viktig del av diagnostisk og terapeutisk kortlaging av ulike hjertesjakter og -tilstander, men det kan også føre til alvorlige komplikasjoner som må overveies når man planlegger disse procedurane.
En animal hospitals, eller djursjukhus som det heter på svenska, är en etablerad vårdinrättning där djur behandlas och ges vård av veterinärer och andra djurvårdsprofessionals. Djursjukhusen erbjuder ofta avancerade medicinska tjänster, inklusive diagnostiska tester, kirurgi, intensivvård och specialiserad vård för sjuka eller skadade djur.
På ett djursjukhus kan man hitta en mängd olika avdelningar som alla är inriktade på att ge djuren den bästa vården möjlig. Några exempel på dessa avdelningar är:
1. Kirurgiska avdelningen: Här utförs operationer och andra invasiva procedurer för att behandla olika tillstånd hos djuren.
2. Internmedicinska avdelningen: Denna avdelning specialiserar sig på att diagnostisera och behandla interna medicinska problem hos djur, såsom hjärt- och lungproblem, njursjukdomar och endokrina störningar.
3. Intensivvårdsavdelningen: På denna avdelning ges intensiv vård åt kritiskt sjuka eller skadade djur som behöver nära observation och specialiserad vård.
4. Bilddiagnostiska avdelningen: Här används bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI), för att diagnostisera olika tillstånd hos djuren.
5. Djurskötsel: Denna avdelning ansvarar för att dagligen ta hand om de inlagda djuren, ge dem mat och vatten samt städa deras burar eller bås.
6. Övriga specialiteter: Vissa djursjukhus har även andra specialiteter, såsom neurologi, oftalmologi, ortopedi, dermatologi och kirurgi.
Det är viktigt att notera att inte alla djursjukhus har alla dessa avdelningar eller specialiteter. Vissa mindre djursjukhus kan ha begränsade resurser och erbjuda endast grundläggande vårdtjänster, medan större universitetssjukhus ofta har fler specialiteter och avancerad utrustning för att hantera komplexa medicinska problem hos djur.
Tiamfenicol är ett bakteriostatiskt antibiotikum som tillhör kolpenaminklassen. Det verkar genom att hämta protein syntesen i bakterier, vilket stoppar deras tillväxt och förökning. Tiamfenicol används främst för behandling av allvarliga infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, ofta när andra antibiotika har visat sig vara verkningslösa.
Liksom med andra kolpenaminer kan tiamfenicol orsaka vissa biverkningar, såsom mag- och tarmbesvär, yrsel, huvudvärk och hudutslag. I sällsynta fall kan det även leda till allvarliga biverkningar som lever- eller njurskada, blodproppar eller förändringar i blodbilden.
Det är viktigt att notera att tiamfenicol inte bör användas hos gravida kvinnor eller barn under 12 år, eftersom det kan orsaka allvarliga biverkningar hos dessa grupper. Dessutom kan tiamfenicol interagera med andra mediciner, så det är viktigt att informera läkaren om alla läkemedel som används.
"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.
Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:
* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.
Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.
"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.
Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.
"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.
The United States Food and Drug Administration (FDA) er en federal agency som har ansvar for å beskytte offentlig helse ved å regulere og overvåke fødevarer, legemiddel, kosmetiske produkter, tobakksprodukter, elektronisk utstyr og andre former for stråling som kan ha en effekt på folkesundheten i USA.
FDA er ansvarlig for sikring av at disse produktene er sikre og effektive å bruke, og at de etterlyste kvalitetskrav er oppfylt. De gjør dette ved å sette opp regelverk, godkjenne produkter før de kan selges på markedet, utføre inspeksjoner av produsentene, og foreta overvåking etter markedsføringen.
FDA er også ansvarlig for å informere offentligheten om risiker relatert til bruk av de produktene som de regulerer, og de gjør dette ved å gi ut veiledninger, foreskrifter og advarsler.
Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Computer-supported instruction (CSI) eller datorstödd undervisning är en form av undervisning där datorer och digital teknik används som ett stöd för att underlätta och förbättra lärprocessen. Detta kan innebära användandet av olika typer av digitala verktyg, resurser och metoder såsom e-learning-plattformar, interaktiva simulationsprogram, virtuella laborationer, multimediala presentationsmaterial, webbaserade undervisningsmaterial och social media. CSI kan användas i olika typer av undervisning, inklusive traditionell skolundervisning, högre utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande. Målet är ofta att förbättra lärandet genom att stödja individanpassad inlärning, samarbete och kommunikation, och att ge studenterna möjlighet till snabb feedback och omedelbar bedömning.
"Canada" som ett medicinskt begrepp kan referera till "Canada-syndromet", även känt som "Gestational Neutropenia with IUGR and Preeclampsia (GNIP)". Det är en komplicerad medfödd störning i neutrofilernas funktion, vilket kan leda till infektion och andra komplikationer under graviditeten.
Canada-syndromet karaktäriseras av:
1. Neutropeni (låga nivåer av neutrofiler i blodet) under graviditeten, som ofta är reversibel efter förlossningen.
2. Intrauterin tillväxthämning (IUGR), vilket innebär att barnet inte växer normalt inuti livmodern.
3. Preeklampsi, en allvarlig sjukdom under graviditeten som kännetecknas av högt blodtryck och skador på bland annat levern och njurarna.
Det är värt att notera att Canada-syndromet är mycket sällsynt, och det finns endast ett fåtal rapporterade fall i medicinsk litteratur.
Traditionell kinesisk medicin (TKM) är en gammal läkekonst med rötter i Kina och omgivande regioner. Den bygger på principen om att balansera den livsgivande energin, qi, i kroppen för att främja hälsa och välbefinnande. TKM innefattar en rad olika behandlingsmetoder såsom akupunktur, medicinska örter, diett terapi, massage (tuina), motion och andningstekniker (qigong) samt mindfulness (taiji).
TKM-praktiker använder sig av en helhetlig diagnosmetod som innefattar observation, lyssnande, frågeställningar och känsla för pulsen för att bedöma patientens tillstånd. Sedan väljs en behandling ut baserat på individuella behov och syftet är att återställa balansen i kroppen och stödja dess naturliga förmåga att läka sig själv.
Det är värt att notera att traditionell kinesisk medicin inte är en erkänd vetenskaplig disciplin inom västerländsk medicin och det saknas starkt evidensstöd för många av de påstådda hälsobefrämjande effekterna. Dessutom kan vissa behandlingar innebära risker om de inte utförs korrekt eller av en skicklig praktiker.
Individualized medicine, also known as personalized medicine, refers to a medical model that incorporates both genetic and environmental information to prevent, diagnose, and treat diseases on a patient-by-patient basis. This approach takes into account each person's unique genetic makeup, lifestyle, and environment to tailor medical treatments to their specific needs.
In individualized medicine, healthcare providers use various tools such as genomic testing, biomarker analysis, and other diagnostic tests to identify the underlying causes of a patient's symptoms or disease risk. Based on this information, they can develop targeted therapies that are more likely to be effective and less likely to cause adverse reactions.
Individualized medicine has the potential to improve healthcare outcomes by reducing unnecessary treatments, minimizing side effects, and increasing the chances of successful treatment. It is an emerging field that holds great promise for transforming the way we approach medical care.
Folkmedicin, även kallat traditionell eller etnomedicin, är en benämning på de medicinska praktikerna, kunskaperna och tekniker som har utvecklats och använts av olika kulturer och samhällen genom historien. Detta inkluderar användandet av örtmedicin, andlig healing, magi och andra former av alternativ medicin. Folkmedicinen bygger ofta på observationer och erfarenheter som har överförts muntligt från generation till generation. Det bör dock poängteras att effektiviteten och säkerheten hos olika folkmedicinska praktiker kan variera kraftigt, och det rekommenderas alltid att söka vård av en licensierad läkare för allvarliga eller kroniska sjukdomar.
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
En djurskötare, även känd som en animal caretaker eller pet care specialist, är en person som är ansvarig för att ge vård och stöd till djur i olika instanser, såsom djurparker, zoo, veterinärkliniker, djursjukhus, djurhem och laboratorier. Deras uppgifter kan inkludera att fodra djuren, rengöra deras boenden, övervaka deras hälsa och beteende, ge mediciner som förskrivits av en veterinär och interagera med djuren på ett säkert och ansvarsfullt sätt. En djurskötare behöver ha goda kunskaper om djurs vård, beteende och behov, samt vara fysiskt stark och uthållig eftersom arbetet kan innebära tungt lyft och stående eller rörlighet under långa perioder.
Mikrobiologisk resistensbestämning är en laboratorieundersökning där man testar hur känsliga olika bakterier är för olika antibiotika. Detta görs genom att exponera bakterierna för olika koncentrationer av antibiotika och sedan observera deras tillväxt eller icke-tillväxt. På det viset kan man avgöra vilka antibiotika som är verksamma mot de specifika bakteriestammarna och i vilka koncentrationer.
Den mikrobiologiska resistensbestämningen används ofta för att hjälpa läkare att välja rätt typ av antibiotika för en patient med en infektion, baserat på vilka bakterier som orsakar infektionen och deras känslighet för olika antibiotika. Det kan också användas för att övervaka trenderna i resistensutveckling hos specifika bakteriestammar och hjälpa till att utforma riktlinjer för antibiotikabehandling.
Bakteriel läkemedelsresistens definieras som förekomsten eller utvecklingen av motstånd hos bakterier mot en eller flera läkemedel, vilket gör att de blir mindre känsliga för behandling med antibiotika eller andra antimikrobiella medel. Detta kan inträffa på grund av genetiska ändringar hos bakterierna som orsakar förändringar i deras svarsmekanismer till läkemedlen, vilket gör att de kan överleva trots behandlingen.
Bakteriel läkemedelsresistens är ett allvarligt globalt hälsoproblem som hotar effektiviteten av antibiotika och andra antimikrobiella medel. Det kan leda till svårbehandlade infektioner, längre sjukhusvistelser, högre dödlighet och ökade kostnader för sjukvården. För att förebygga bakteriel läkemedelsresistens rekommenderas rationell användning av antibiotika och andra antimikrobiella medel, samt införande av goda smittskydds- och hygienpraktiker.
"Datainsamling" kan definieras som systematisk insamling, analys och lagring av strukturerade och ostrukturerade data från en eller flera källor, ofta elektroniskt. Detta inkluderar exempelvis personliga information, hälsodata, forskningsdata och statistik. Datainsamling är en viktig del av den moderna medicinen och hälsoväsendet, då det möjliggör att ta data i anspråk för att förbättra diagnoser, behandlingsmetoder och prevention av sjukdomar. Samtidigt måste datainsamling ske på ett säkert, integritetsskyddat sätt som respekterar de individers personliga integritet och rätt till självbestämmande över sina egna data.
Innervätesmedicin, även kallat internmedicin, är ett medicinskt specialområde som fokuserar på prevention, diagnostisering och behandling av interna sjukdomar hos vuxna. Detta inkluderar en bred väg av åkommor som rör bland annat hjärt-kärlsystemet, lungorna, blodet, njurarna, levern, mag-tarmsystemet och endokrina systemet. En specialist inom innervätesmedicin kallas ofta internist.
"Kärnmedicin", även känt som interna medicinen, är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnos och behandling av sjukdomar hos vuxna. Det omfattar ofta men inte uteslutande behandling av intern organens funktioner, såsom hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna och blodet. Specialister inom kärnmedicinen är kända som internister och de har ofta en bred kunskapsbas om många olika medicinska specialiteter. De kan väljas att under speciell utbildning fokusera på ett specifikt område inom interna medicinen, till exempel kardiologi (hjärtsjukdomar), pneumonologi (lung sjukdomar) eller endokrinologi (hormonsjukdomar).
Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).
I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.
I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.
Camp medicine, även känt som expeditionary medicine eller wilderness medicine, är ett område inom medicinen som fokuserar på att ge vård och behandling till patienter i fält- eller fältmiljöer. Detta kan inkludera militära operationer, katastrofhjälp, räddningsaktioner, expeditioner och andra situationer där standardvården inte är tillgänglig eller lämplig.
Camp medicine omfattar en bred skala av medicinska tjänster, från grundläggande första hjälpen till avancerad sjukvård, och kräver ofta en kombination av medicinsk kunskap, praktiska färdigheter och förmåga att anpassa sig till olika miljöer och resurser. Exempel på områden som kan ingå i camp medicine är traumavård, tropisk medicin, infektionskontroll, miljömedicin, psykologiskt stöd och läkarlogistik.
En viktig aspekt av camp medicine är att förbereda sig på oväntade händelser och att ha en plan för hur man ska hantera dem. Detta kan innebära att ha tillgång till relevant utrustning, läkemedel och resurser, samt att ha utbildat personal som kan hantera akuta situationer.
I allmänhet är camp medicine en speciell form av medicinsk praktik som kräver särskild utbildning och erfarenhet för att kunna bedrivas på ett säkert och effektivt sätt.
Medicin kan definieras som en vetenskaplig disciplin och praktik som handlar om prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av sjukdomar, skador och andra tillstånd som påverkar människors hälsa. Medicinen innefattar användning av läkemedel, kirurgi, fysikalisk terapi, psykoterapi och andra behandlingsformer. Den bygger på en kombination av grundläggande forskning inom biologiska, kemiska och fysiska vetenskaper, samt klinisk forskning om sjukdomar och deras behandling. Medicinsk praktik kräver också etisk kompetens och respekt för patientens autonomi och välbefinnande.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."