Rapportering om nya eller återuppståndna infektionssjukdomar och studier som försöker utöka förståelsen av faktorer av betydelse för uppkomst, förebyggande och utrotning av sådana sjukdomar.
Parasitic diseases in animals refer to medical conditions caused by the presence and activity of parasites, such as helminths (worms), arthropods (ticks, fleas, mites), protozoans, and other microorganisms that live on or inside a host animal and derive benefits from it at the host's expense. These diseases can lead to a range of clinical signs, including weight loss, anemia, diarrhea, skin lesions, and organ dysfunction, depending on the type of parasite and the body system affected.
''Veterinärmedicin'' är den gren av medicinen som handlar om diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar hos djur, samt deras hälsotillstånd och välfärd. Den omfattar också forskning kring djursjukdomar och deras preventiva åtgärder.
Levande eller ickelevande reservoarer för sjukdomsframkallande organismer som utgör potentiella källor för sjukdomsutbrott. Reservoarer måste särskiljas från vektorer och bärare, som är ansvariga för överföringen av sjukdom.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Leptospira.
Infektion orsakad av bakterier tillhörande släktet Brucella och huvudsakligen omfattande det retikuloendoteliala systemet. Tillståndet kännetecknas av feber, svaghet, sjuklighet och viktförlust.
Förekomst av parasiter i mat och livsmedelsprodukter. För bakterier, virus och svampar används termen livsmedelsmikrobiologi.
Q-fever är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii, som kan överföras från djur till människor och orsaka allvarliga komplikationer.
En art av gramnegativa rickettsior som företrädesvis förekommer i värdcellens vakuoler. Den orsakar Q-feber.
Parasitic diseases are a group of medical conditions that occur when a parasite infects and harms a host organism. Parasites are organisms that live on or inside other organisms, known as hosts, and derive their nutrients from them. There are several types of parasites, including protozoa (single-celled organisms), helminths (worms), and ectoparasites (ticks, mites, and lice).
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Fästingburna sjukdomar är en grupp infektioner som sprids via fästingbeten och orsakas av olika bakterier, virus eller protozoer.
Infektionssjukdom orsakad av larver till bandmaskar (binnikemaskar) av släktet Echinococcus. Lever, lungor och njurar är de organ som larverna främst angriper. Syn. ekinokockos.
Rabies är ett dödligt infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus och överförs vanligen via djursbett eller -skrap.
Djur som lever fritt. Hit räknas inte fritt strövande tamdjur eller vilda djur i djurparker.
En art av hydatidbandmask i familjen Taeniidae och klassen Cestoda, som i vuxenstadiet infekterar matsmältningskanalen hos hundar och katter. I larvstadiet infekterar den får, grisar, hästar och även människor, hos vilka parasiten vandrar till olika organ och etablerar permanenta hydatidcystor.
Ett släkte aeroba, spiralformade bakterier, av vilka vissa arter är patogena, andra frilevande eller saprofytiska.
Djur som genom fångenskap anpassats till ett liv tillsammans med människan. Hit hör både nyttodjur (hästar, nötkreatur, får osv) och sällskapsdjur (hundar, katter, hästar osv).
Ryggradslösa djur eller andra ryggradsdjur än människa som överför smittsamma organismer från en värd till en annan.
En art spiroketer (spiralformade bakterier) formade som frågetecken som förekommer i sötvatten, förorenat av djururin. Den orsakar leptospiros.
Infektioner orsakade av äkta bandmaskar av klassen Cestoda bland helminterna.
I medicinsk kontext, kan 'pets' (som stavas med liten bokstav) referera till små djur som ägs eller hålls som sällskapsdjur, ofta för deras samtals- och kompanjonsvärden. Exempel på sådana pets inkluderar katter, hundar, fiskar, gnagare och fåglar. Det är viktigt att notera att användningen av 'pets' i medicinsk kontext kan variera, men detta är en vanlig tolkning.
Lagar och förordningar inom det veterinärmedicinska området, föreslagna eller utfärdade av lagstiftande myndighet, i Sverige t ex Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Neglected diseases, ofta också kända som försummade tropiska sjukdomar, definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som sjukdomar som primärt drabbar världens fattigaste och mest marginaliserade befolkningsgrupper och som har fått liten kommersiell incitament för forskning, utveckling och produktion av effektiva vaccin, läkemedel och diagnosverktyg. Dessa sjukdomar tenderar att ignoreras eller försummas av den globala hälsoframstegsagendan på grund av deras förekomst i fattiga länder med låg politisk prioritet, vilket gör dem till en av de största hinderen för att uppnå de hälsorelaterade målen för utvecklingen (MDG). Exempel på försummade sjukdomar inkluderar schistosomiasesjukan, filariasis, onchocerciasis, lepra, trakom och m
Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.
En nordlig art av bandmask (Cestoda) som i vuxenstadiet infekterar rävar och vilda gnagare. Larverna kan infektera människor och ge upphov till hydatidcystor i lervern.
Siphonaptera är en ordning av små, fladformade insekter, vanligtvis kända som loppor. De är ektoparasiter, vilket betyder att de lever på och livnär sig på blod från varmblodiga djur, inklusive människor. Loppor har en unik sätt att suga blod, genom att skära huden med sina käftar och sedan suga upp det flöda blodet. De kan överföra olika sjukdomar till sina värddjur, inklusive bakterier som orsakar pest och virus som orsakar febersjukan med fläckig hud. Loppor är också kända för att orsaka klåda och andra hudirritationer hos människor och djur.
En art av bakterier av släktet Brucella vars naturliga värdar är får och getter. Andra däggdjur, inklusive människa, kan också smittas. Hos laboratoriedjur tycks denna art vara mer virulent än B. abor tus och ge upphov till dödlig infektion.
Infektioner orsakade av virus av släktet Hantavirus. Dessa yttrar sig i form av åtminstone fyra olika kliniska syndrom: blödarfeber med njursyndrom, orsakade av Hantaanvirus; ett lindrigare syndrom med samma symtom, orsakat av Seoulvirus; nephropathia epidemica (sorkfeber), orsakad av Puumalavirus; och pulmonellt syndrom, orsakat av Sin nombrevirus.
"Animal diseases are illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals, including but not limited to, pets, livestock, wildlife, and birds. These diseases can be caused by various factors such as infectious agents (bacteria, viruses, parasites), genetic disorders, environmental factors, and nutritional deficiencies. Animal diseases have significant implications for animal welfare, agricultural productivity, food safety, and public health."
Angrepp av parasiter som finns på utsidan av värdens kropp.
"Smittskydd" kan definieras som "förebyggande åtgärder och strategier för att minska spridningen av smitta och infektionssjukdomar inom en population, inklusive vaccination, hygien, isolering, karantän, screenning och surveillance.
Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Hudsjukdomar orsakade av leddjur, maskar eller protozoer.
En fästingburen infektionssjukdom kännetecknad av feber, huvudvärk, muskelvärk, anorexi och ibland hudutslag. Hos människa orsakas den av Ehrlichia chaffeensis, hos hundar av E. canis och hos hästar av E. equi.
Infektioner orsakade av virus av släktet Henipavirus, familjen Paramyxoviridae.
Lagar och förordningar gällande livsmedelshantering.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
En ordning (Chiroptera) av flygande däggdjur. Den omfattar fladdermöss och flyghundar.
In a medical context, 'livestock' typically refers to animals that are kept or raised on a farm or ranch primarily for the purpose of producing food or other products, such as wool or leather. This can include animals like cattle, sheep, pigs, goats, and poultry. It's worth noting that the definition of livestock can vary depending on the context and region.
Ett släkte parasitära nematoder som kan förekomma hos däggdjur, inklusive människan. Människor infekteras antingen av larver som tränger genom huden eller genom förtäring av okokt fisk.
En veterinär är en individ som har avlagt en doktorsexamen i veterinärmedicin och är licensierad att praktisera djurläkekonst, diagnostisera och behandla sjukdomar, skador och tillstånd hos djur, ge råd om deras vård och hälsa, och förebygga smittspridning från djur till människor.
Den ständiga närvaron av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp. Hit kan hänföras även den normala prevalensen av en viss sjukdom i sådant område eller sådan grupp. Såväl holoendemiska som hyperendemiska sjukdomar räknas hit. En holoendemisk sjukdom kännetecknas av att det föreligger en hög infektionsprevalensnivå tidigt i livet och att den omfattar större delen av barnpopulationen, vilket leder till ett jämviktsförhållande, så att den vuxna befolkningen visar tecken på sjukdomen i mycket mindre omfattning än barngrupperna. I många områden är malaria en holoendeimsk sjukdom. En hyperendemisk sjukdom har en konstant hög incidens- och/eller prevalensnivå och är jämnt spridd inom hela befolkningsgruppen.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Inälvsmaskar (helminter) är en grupp parasitmaskar som omfattar Acanthocephala, Nematoda och Platyhelminthes. Några forskare betraktar även vissa arter av tillfälligt parasitära blodiglar som inälvsmaskar.
Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener.
"Biological warfare agents, also known as bioweapons or biothreats, are defined as living organisms or toxins derived from living organisms that are intentionally used in a military or terrorist capacity to cause disease, death, or disruption among humans, animals, or plants."
Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.
"Seroepidemiologiska studier" är en typ av epidemiologisk undersökning där man mäter förekomsten av antikroppar (serologi) i en population för att uppskatta hur vanligt ett visst sjukdomsförlopp eller en exponering är. Dessa studier ger information om prevalensen och incidensen av en specifik infektion eller immunitet inom en given population vid en viss tidpunkt.
Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).
Epidemiologisk overvåkning (epidemiological monitoring) refererer til systematiske og kontinuerlige observationer og analyser af sygdomsfordelingen og yderligere sundhedsmæssige fænomener i en bestemt befolkning over tid. Dets hovedformål er at identificere, overvåge og forstå sygdomsudviklingen, risikofaktorer, forebyggelsesstrategier og effektiviteter af interventioner for at beskytte og fremme offentlig sundhed.
Duddingtonia är ett släkte av roundworms (nematomoderaner) som parasiterar på ryggradslösa djur, särskilt insekter och mjukmaskar. Dessa organismers sporer kan infektera värddjurens mag-tarmkanal och sedan utvecklas till vuxna maskar som producerar nya sporer som kan elimineras med avföringen och infektera andra värdar. Några arter inom släktet Duddingtonia har visat sig ha potentialen att fungera som biologiska kontrollmedel mot parasitiska rundmaskar som infekterar boskapsdjur, genom att reducera deras sporpopulationer i djurens mat.
Rift Valley fever (RVF) is a viral hemorrhagic fever caused by the Rift Valley fever virus (RVFV), a member of the Phlebovirus genus in the Bunyaviridae family. It is primarily transmitted to animals and humans through the bite of infected mosquitoes, with Aedes and Culex species being the primary vectors. The disease is named after the Rift Valley region in East Africa where it was first identified in 1930. RVF mainly affects domestic animals such as sheep, goats, and cattle, causing high rates of abortion and death in young animals. In humans, RVF can cause a wide range of symptoms, from mild flu-like illness to severe disease with complications such as encephalitis (inflammation of the brain) and ocular disease (eye damage). Large outbreaks of RVF have occurred in Africa and the Arabian Peninsula, posing a significant public health concern. Prevention measures include vaccination of animals, personal protective measures against mosquito bites, and vector control strategies.
Syn. ekinokock.
Ett släkte inom familjen Rhabdoviridae som omfattar rabiesvirus och andra, rabiesliknande virus.
Transferrin är ett protein i blodplasma som binder och transporterar järnioner till celler i kroppen, där det behövs för olika biologiska processer, såsom syretransporterna i hemoglobin.
Ett släkte inom familjen Parvoviridae, underfamiljen Parvovirinae. Typarten, och den enda kända humanpatogena arten, är humant parvovirus B19.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Infektionssjukdom hos nötkreatur orsakad av bakterier av släktet Brucella, vilken leder till abort i senare stadier av dräktighet. Smitta med Brucella abortus är den främsta infektionsorsaken.
Trichinella är ett släkte av små, rundmaskar som orsakar sjukdomen trichinellos, som karaktäriseras av muskelinflammation och mag-tarmsymtom. Människor kan bli infekterade genom att äta underkokt eller råt kött, särskilt fläskkött, som innehåller larver av arten Trichinella spiralis. Infektionen orsakas av att larverna i mag-tarmkanalen utvecklas till vuxna maskar, som sedan lägger ägg som ger upphov till nya larver. Dessa larver kan ta sig genom kroppsvävnaderna och bilda särskilda cystor i skelettmuskulaturen, vilket kan leda till muskelvärk, feber, ödem och andra symtom.
"Foodborne diseases" refer to illnesses caused by the consumption of contaminated food or water, which contains harmful bacteria, viruses, parasites, or toxic substances. These agents can cause a range of symptoms, including nausea, vomiting, diarrhea, abdominal cramps, fever, and dehydration. Examples of common foodborne diseases include Salmonella, E. coli, Listeria, norovirus, and botulism. It is important to handle and prepare food properly, store it at safe temperatures, and cook it thoroughly to prevent foodborne illnesses.
Maskinfektion i lungorna orsakad av Echinococcus granulosus eller Echinococcus multilocularis.
Medel mot bandmask hos människor och djur.
Infektion med rundmaskar av släktet Anisakis. Infektion hos människa orsakas av konsumtion av fisk innehållande rundmasklarver.
Rabiesvaccinering refererer til den proces, hvor et individ modtager vaccination mod rabies, en dødelig infektion forårsaget af rabiesvirus, der overføres normalt gennem dyrenes bid. Vaccinen stimulerer immunsystemet til at producere antistoffer og T-celler, der beskytter mod rabiesinfektion. Denne proces indebærer typisk en serie injektioner med rabiesvaccin, som gives over en bestemt periode. Rabiesvaccineringsprogrammer er tilgængelige for mennesker og dyr for at forebygge rabiesinfektioner.
Trichinellosis är en infektionssjukdom orsakad av parasiten Trichinella spiralis och andra arter inom samma släkte. Den uppstår när människor äter underkokt eller rått kött, till exempel fläskkött, som är infekterat med larver av dessa parasiter. Infektionen orsakar symptom som mag-tarmsjukdom, muskelvärk, feber och i allvarliga fall andningssvårigheter och hjärtproblem. Behandlingen består vanligen av antibiotika och symtomatisk behandling.
Medelhavet, medelhavsöarna och de till Medelhavet gränsande länderna.
Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.
En däggdjursordning omfattande 29 familjer och många släkten.
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.
Maskinfektion i levern orsakad av Echinococcus granulosus eller Echinococcus multilocularis.
Spridning av infektionssjukdom eller sjukdomsalstrande organismer. När överföringen sker inom samma art kan överföringen vara horisontell eller vertikal.
Infektionssjukdom orsakad av spiroketen Borrelia burgdorferi, som huvudsakligen överförs av fästingarna Ixodes dammini och pacificus i Amerika och Ixodes ricinis i Europa. Sjukdomen kännetecknas av hudsymtom såväl i tidigt som sent stadium, påverkan på nervsystemet, hjärtat, ögonen och lederna i varierande grad. Sjukdomen gick tidigare under namnet Lymeartrit och påvisades första gången vid Old Lyme i Connecticut.
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
En underordning av ordningen Artiodactyla, vars utmärkande drag är fyrkammarmage, inkl. våmen (förmagen). Horn är vanliga, särskilt hos handjuren.
Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).
Platser för slakt och styckning; slakterier.
"Rodent-borne diseases" refer to illnesses that can be transmitted to humans through exposure to infected rodents, such as rats and mice, or their urine and feces. Examples of such diseases include leptospirosis, hantavirus pulmonary syndrome, salmonellosis, and rat-bite fever. It is essential to maintain good hygiene practices and proper pest control to prevent the spread of these diseases.
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Tiden från 500 till 1450 e. Kr.
En familj läderhudade fästingar, tillhörande underklassen Acari. Släktena omfattar bl a Dermacentor och Ixodes.
Bioterrorism är användning eller hot om att använda biologiska agenter som smitta, toxiner eller andra bioagentier med avsikt att orsaka skada, sjukdom eller död på en population eller miljö. Detta är en form av terrorism och kan utföras av stater, organisationer eller enskilda individer. Biologiska agenter som används i bioterrorism kan vara bakterier, virus, svampar eller andra mikroorganismer som orsakar sjukdom hos människor, djur eller växter.
Sjukdomar hos personer sysselsatta med olika arbetsuppgifter inom kreatursskötsel och jordbruk.
Infektioner orsakade av nematoder av släktet Dirofilaria. De drabbar oftast hundar, men kan sporadiskt förekomma hos människor.
En akut form av hepatit, orsakad av ett virus som serologiskt skiljer sig från hepatit A-, B- och C-virus.
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
En grupp fästingburna sjukdomar hos nötkreatur, får, getter, hästar, grisar, hundar och katter. Infektionerna orsakas av protozoer av släktet Babesia, vilka parasiterar på röda blodceller och därmed f ramkallar hemolys.
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.
Tiden från 1801 till 1900.
En medicinsk definiering av 'virus' är: "Ett smittagent som består av genetisk material, DNA eller RNA, inneslutet i ett proteinhölje och är beroende av värdcellens mekanismer för att kunna reproducera sig."
Bovine tuberculosis (BTB) is a chronic infectious disease caused by the bacterium Mycobacterium bovis. It primarily affects cattle but can also spread to other animals, including humans, through inhalation of infected droplets or ingestion of contaminated food products. In animals, it mainly affects the respiratory system and causes symptoms such as coughing, weight loss, and difficulty breathing. Human cases are rare in developed countries due to strict veterinary controls and pasteurization of milk, but they can still occur in regions with poor animal health infrastructure and inadequate food safety measures.
En protozooinfektion hos djur är en infektionssjukdom orsakad av encelliga eukaryota mikroorganismer, protozoer, som lever parasitiskt i eller på djurs celler eller vävnader. Dessa små encelliga organismer kan orsaka en bred skala av sjukdomar hos olika djurarter, inklusive sådana som är viktiga för människan som boskapsdjur och sällskapsdjur. Protozoer kan överföras direkt från djur till djur eller via en vektor, ofta en insekt, och kan vara mycket smittsamma under vissa förhållanden. Behandling av protozooinfektioner hos djur innebär vanligen användning av specifika läkemedel som är verksamma mot dessa parasiter, tillsammans med stödjande vård för att lindra symptomen och underlätta återhämtningen
Rift Valley fever virus (RVFV) is a mosquito-borne phlebovirus that primarily affects animals, but can also cause severe disease in humans, including fever, headache, muscle pain, and in some cases, hemorrhagic fever, encephalitis, or blindness. It is named after the Rift Valley region of East Africa where it was first identified in 1930. The virus is transmitted to humans through contact with infected animal tissue or blood, or through the bite of infected mosquitoes. Outbreaks typically occur in Africa following periods of heavy rainfall and flooding, which provide breeding grounds for the mosquito vectors.
"Bed and breakfast (B&B) refers to a type of lodging where guests rent a room in a private home, typically for a short period, and are provided with a simple breakfast in the morning."
En pestliknande infektionssjukdom hos gnagare, överförbar till människa. Den orskas av Francisella tularensis och utmärks av feber, frossa, värk i huvud och rygg, samt svaghet.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Medlemmar av klassen Arachnida, särskilt spindlar, skorpioner, kvalster och fästingar, som sprider smittsamma mikroorganismer från en värd till en annan eller från omgivningen till en levande värd.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.
Akut andningssjukdom hos människor orsakad av Muerto Canyonvirus, vars viktigaste värd är musen Peromyscus maniculatus. Syndromet upptäcktes första gången i sydvästra USA och kännetecknas oftast av feber, myalgi, huvudvärk, hosta och snabb andningskollaps.
En art av bakterier tillhörande släktet Brucella vars naturliga värdar är nötkreatur.
I en enda mening kan 'pest' definieras som en infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis, som vanligtvis sprids genom bett från smittade gnagare eller deras loppor. Den klassiska pesten finns idag i världen, men är mycket ovanlig och kan behandlas effektivt med antibiotika om den upptäcks tidigt.
Ett släkte av familjen Bunyaviridae som orsakar hantavirusinfektioner, vilka först uppmärksammades under Koreakriget. Infektioner drabbar främst gnagare och människor, och smittöverföring tycks inte ske via insekter. Hantaanvirus är typarten.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
Den ständiga följden av omvandlingar hos insekter eller andra djurarter under den postembryonala utvecklingen.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Tarminfektioner orsakade av parasiter, ofta protozoer eller parasitmaskar. Infektioner orsakade av rundmaskar (nematodinfektioner) och bandmaskar (cestodinfektioner) kallas även helmintiasis.
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Det största släktet fästingar inom familjen Ixodidae, med fler än 200 arter. Många angriper människor och andra däggdjur, och ett flertal överför sjukdomar som borrelios, TBE och Kyasanurskogssjukan (endemisk, fästingöverförd flavivirusinfektion i Kyasanurskogen i Indien).
Republik i södra Europa, geografiskt i form av en halvö i Medelhavet. Ytan är 301 230 km2, och folkmängden uppgår till drygt 58 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Rom.
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.
'Anaplasma phagocytophilum' är ett intracellulärt bakterieon som orsakar infektionssjukdomen anaplasmos i däggdjur, inklusive människor. Den sprids vanligtvis genom fästingbett och infekterar vita blodkroppar, särskilt neutrofila granulocyter, vilket kan leda till ett brett spektrum av kliniska symtom som feber, trötthet, muskel- och ledvärk samt i vissa fall allvarliga komplikationer.
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Olika sorters teknik för att genomföra undersökningar vid diagnos och behandling av sjukdomar.
Stat i nordvästra Sydamerika, gränsande mot Stilla havet i väster, Karibiska havet i nordväst, Venezuela och Brasilien i nordost och öster, Peru och Ecuador i söder. Landets yta är 1,14 miljoner km2, och folkmängden uppgår till ca 38 miljoner invånare. Huvudstaden heter Bogota.
"Parasitic load" refererar till antalet eller mängden parasiter som infekterar och lever på eller inne i en värddjurs kropp. Detta kan variera beroende på typen av parasit, allvarligheten av infektionen och immunförsvarets styrka hos värddjuret. En hög parasitisk last kan leda till skada eller sjukdom i värddjuret.
"Mejeriproduktion" refererar till den process där mjölk från djur, vanligtvis kor eller getter, omvandlas till olika mejeriprodukter genom en kombination av filtrering, pasteurisering, homogenisering och formning. Exempel på mejeriprodukter inkluderar mjölk, yoghurt, ost, grädde, smör och cream cheese. Mejeriproduktionen kan också innefatta att tillsätta smak-, färg- och konserveringsmedel för att skapa varierande produkter som exempelvis chokladmjölk, jordgubbsgrädde och ostar med olika smaker.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
En organism som orsakar tularemi (harpest) hos människor och andra varmblodiga djur.
Infektioner orsakade av olika bakterier.
En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Antikroppar framkallade hos människor eller djur efter exponering för antigen från parasitmaskar. Immunglobuliner av IgE-klass är vanligast, men IgG, IgM och IgA kan också förekomma.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
En kronisk sjukdom som orsakas av Leishmania donovani och som överförs genom bett av ett flertal sandmyggor av släktena Phlebotomus och Lutzomyia. Vanliga symtom är feber, frossa, kräkningar, anemi, förstorad lever och mjälte, leukopeni, hypergammaglobulinemi, avmagring och gråaktig hudfärg. Sjukdomen klassificeras i tre huvudtyper efter geografisk spridning: indisk, medelhavstyp och afrikansk.
Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.
Befolkning på landsbygden.
Medel som är aktiva mot parasitära maskar. De används för behandling av helmintiasis hos djur och människor.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Toxoplasmos är en infektionssjukdom orsakad av protozoen parasiten Toxoplasma gondii.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Campylobacter.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
"Hälsotillstånd, tätort" refererar till det sammanfattade tillståndet av folkhälsa och välbefinnande hos en population som bor i en urbaniserad, tätbefolkad area. Det inkluderar faktorer som livslängd, sjukdomsbörda, levnadsstandard, miljöfaktorer och tillgång till vårdtjänster.
"Serologisk testning är en laboratoriebaserad metod för att detektera specifika antikroppar eller andra markörer i blodserum eller annan kroppsfluid, vilket kan användas för att stödja diagnosen av olika sjukdomar och infektioner."
Utvecklingsländer, dvs länder som är i en fas av utveckling mot ekonomisk tillväxt, ökad produktion, ökad konsumtion och inkomst per capita, genom bättre utnyttjande av naturens och människans resurser. Benämningen används för en stor grupp länder i Afrika, Asien och Latinamerika.
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
*Toxoplasma* är ett släkte inom protozoer som innehåller en enda art som kan infektera människor, *Toxoplasma gondii*. Detta är en parasit som orsakar sjukdomen toxoplasmos och kan infektera ett brett spektrum av varmblodiga djur, inklusive människor. Infektionen sprids vanligtvis genom kontakt med kattavföring eller infekterat rått kött. *Toxoplasma gondii* kan orsaka allvarliga symptom hos immunbräckta individer, men i de flesta fall är sjukdomen asymptomatisk hos friska vuxna.
"Molecular epidemiology" är ett område inom epidemiologi som studerar sambandet mellan biologiska och molekylära faktorer, såsom gener, proteiner eller andra molekyler, och sjukdomar eller hälsa i populationer. Det gör detta genom att använda sig av molekylärbiologiska metoder, till exempel genetisk analys, för att undersöka hur dessa faktorer påverkar individers risk att drabbas av en viss sjukdom eller reaktion på en viss exponering. Målet är att få ett djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom sjukdomar och hälsa, vilket kan användas för att utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsstrategier.
Republik i östra och centrala Asien. Oftast avses Folkrepubliken Kina. Med en folkmängd på 1,3 miljarder invånare är Kina världens folkrikaste land. Till ytan (9,6 miljoner km2) är Kina det tredje stö rsta landet i världen. Landets historia sträcker sig bakåt i tiden till ca 3000 f Kr. Fram till år 1912 kallades landet det Kinesiska riket. Sedan 1950 har Kina ett kommunistiskt statsskick. Huvudstad är Beijing (tidigare Peking).
Antikroppar producerade i människor och djur efter exponering för antigen från parasitiska protozoer.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

'Smittsam sjukdomar, nyuppkomna' refererar till sjukdomar som spridits relativt nyligen och som är förmådna att överföras från en individ till en annan. Dessa sjukdomar kan orsakas av olika typer av patogener, såsom virus, bakterier eller parasiter. De nyuppkomna smittsamma sjukdomarna kan vara speciellt bekymmersamma eftersom befolkningen saknar immunitet mot dem och det kan ta tid att utveckla effektiva vacciner eller behandlingsmetoder. Exempel på nya smittsamma sjukdomar är SARS (svår akut respiratorisk syndrom), MERS (Mellanöstern-respiratorisk syndrom) och COVID-19, som orsakas av SARS-CoV-2-virus.

Parasitic diseases in animals är en typ av sjukdomar som orsakas av parasiter, som lever och förökar sig på eller i ett värddjur. Parasiter kan vara encelliga protozoer eller flercelliga djur, såsom maskar och arthropoder (t.ex. fästingar och loppor). Dessa parasiter kan skada värddjuret genom att ta näring ifrån det, orsaka mekanisk skada, eller producera toxiner. Parasitiska sjukdomar hos djur kan ha en negativ inverkan på djurets välbefinnande, produktivitet och i värsta fall leda till döden. Exempel på parasitiska sjukdomar hos djur är malaria (orsakad av protozoer), hjärtmasksjuka (orsakad av masken Dirofilaria immitis) och kattflågsjuka (orsakad av bakterien Bartonella henselae som sprids via loppor).

Veterinärmedicin (även kallat djursjukvård) är en gren inom hälsovetenskap som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar hos djur. Veterinärmedicinen omfattar också att främja djurens hälsa och välbefinnande samt att skydda människors hälsa genom att förebygga och kontrollera zoonoser, sjukdomar som kan överföras från djur till människor. Veterinärmedicinska specialiteter inkluderar bland annat klinisk praktik, jordbruk, offentlig hälsa, forskning och undervisning.

"Sjukdomsreservoarer" (engelska: "disease reservoirs") är ett epidemiologiskt begrepp som refererar till populationer eller miljöer där en sjukdom orsakad av en infektionskälla kan finnas och fortleva, även när den har utrotats hos människor. Detta innebär att sjukdomen kan spridas igen ifall reservoaren inte hanteras på ett effektivt sätt.

Exempel på sådana sjukdomsreservoarer kan vara djurpopulationer som är värdar för smittämnen, eller miljöer där smitta kan överleva under längre tid, till exempel i marken eller i vatten.

Sjukdomsreservoarer kan vara en stor utmaning när det gäller att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar, eftersom de kan leda till återkommande utbrott och spridning av sjukdomen.

Leptospiros är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier i släktet Leptospira. Sjukdomen sprids vanligen via kontakt med urin från djur som bär på bakterien, ofta gnagare. Infektionen kan leda till en rad symtom som feber, muskelvärk, huvudvärk och illamående. I allvarliga fall kan det även uppstå skada på levern, njurarna och blodet. Leptospiros behandlas vanligen med antibiotika såsom doxycyklin eller penicillin.

Brucellosis är en zoonotisk bakteriell infektion orsakad av arter av släktet Brucella. Den överförs vanligtvis från djur till människor genom kontakt med infekterade djurs fluider eller födoämnen som inte har tillräckligt uppvärmts, såsom rå mjölk eller ost. Infektionen kan också sprida sig via andningsluften och direkt person-till-person-kontakt är mycket sällsynt.

Typiska symtom på brucellos inkluderar feber, svårigheter att andas, trötthet, muskelvärk, svettningar, huvudvärk och matskälsymptom som illamående och kräkningar. Symtomen kan vara milda eller kraftiga och kan komma och gå under en längre tidsperiod. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer såsom endokardit, meningit, artrit och osteomielit.

Brucellos behandlas vanligtvis med antibiotika som kan ges under en längre tidsperiod för att säkerställa att infektionen har eliminerats fullständigt. För prevention av brucellos rekommenderas att undvika exponering för infekterade djur och att tillaga föda korrekt, särskilt kött och mjölk. Vaccin finns tillgängliga för att skydda djur mot infektion, men det finns inget godkänt vaccin för människor.

Livsmedelsparasitologi är ett område inom parasitologi som fokuserar på studier av parasiter som infekterar och lever i eller på livsmedel. Detta kan inkludera både mikroskopiska parasiter såsom protozoer (t.ex. Toxoplasma gondii, Giardia lamblia) och maskar (t.ex. Ascaris lumbricoides, Trichinella spiralis). Livsmedelsparasitologi undersöker hur parasiter sprids via livsmedel, sjukdomar de orsakar, riskgrupper, förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder. Det är viktigt inom offentlig hälsa och matindustri för att säkerställa trygga och hälsosamma livsmedel.

Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.

Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.

Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.

'Coxiella burnetii' är en obligat intracellulär bakterie och är orsaken till infektionssjukdomen Q-feber hos människor. Bakterien förekommer naturligt hos ett stort antal däggdjursarter, framför allt i tamdjur som får, get och kor, men även i vilda djur som hjortar och gnagare. Infektionen sprids vanligen via inandning av små partiklar med bakterier från infekterade djurs exkrementer eller amniotisk fluid vid förlossning. Sjukdomen ger ofta milda, grippeliknande symtom hos människor men kan i sällsynta fall leda till allvarliga komplikationer som lungemboli, hjärtsvikt och leversvikt.

Parasitic diseases are a group of medical conditions that occur when parasites infect and live in or on a host (typically a human) to gain benefit while causing harm. Parasites can be broadly classified into three types based on their mode of infection: protozoa (single-celled organisms), helminths (multi-cellular worms), and ectoparasites (external parasites such as ticks, fleas, and lice).

Parasitic diseases can cause a wide range of symptoms depending on the type of parasite and the location of infection. Some common symptoms include diarrhea, abdominal pain, skin rashes, fever, fatigue, and weight loss. In severe cases, parasitic infections can lead to serious complications such as organ damage or failure, and even death.

Examples of parasitic diseases include malaria (caused by the Plasmodium parasite), giardiasis (caused by the Giardia parasite), toxoplasmosis (caused by the Toxoplasma gondii parasite), schistosomiasis (caused by the Schistosoma parasite), and lymphatic filariasis (caused by the Wuchereria bancrofti worm).

Prevention and treatment of parasitic diseases typically involve a combination of medication, lifestyle changes, and environmental measures. Preventive measures include practicing good hygiene, avoiding contaminated food and water, using insect repellent to prevent mosquito bites, and taking medications to prevent infection in high-risk situations. Treatment options depend on the type of parasite and may involve medication, surgery, or other interventions.

"Hundsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar och tillstånd som kan drabba hundar. Det finns många olika slags hundsjukdomar, och de kan vara genetiska, infektionsrelaterade, åldersrelaterade eller orsakas av trauma eller miljöfaktorer. Några exempel på vanliga hundsjukdomar är hjärtproblem, cancer, diabetes, epilepsi, allergier, ledbesvär och njursjukdomar.

Det är viktigt att notera att denna beskrivning inte är en fullständig eller officiell medicinsk definition, utan snarare ett allmänt sammanfattande begrepp för sjukdomar som kan drabba hundar.

'Fästingburna sjukdomar' är en sammanfattande beteckning på olika infektionssjukdomar som kan överföras till människor genom bett av fästingar. De vanligaste fästingburna sjukdomarna inkluderar Lyme-borrelios, Kyasanur Forest Disease (KFD), Omsk fever, Crimean-Congo hemorrhagic fever, Tick-borne encephalitis och Rickettsios. Symptomen varierar beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om, men kan inkludera feber, muskelvärk, huvudvärk, hudutslag och i vissa fall allvarliga neurologiska symtom. Fästingburna sjukdomar behandlas vanligen med antibiotika eller antivirala mediciner beroende på vilken typ av infektion det är. Preventiva åtgärder som att undvika fästinghabitat, använda repellent och titta efter och ta bort fästingar kan hjälpa till att förebygga dessa sjukdomar.

"Blåsmaskssjuka" är ett annat namn för smittkoppslika sjukdomar, som orsakas av olika arter av bakterien *Mycobacterium*. Den mest kända formen av blåsmaskssjuka är tuberkulos (TBC), som orsakas av bakterien *Mycobacterium tuberculosis*. Andra former av blåsmaskssjuka orsakas av andra arter av samma släkte, till exempel *Mycobacterium avium complex* (MAC) och *Mycobacterium kansasii*.

Blåsmaskssjukdomarna är vanligen andningsvägsinfektioner som kan ge upphov till hosta, feber, trötthet och viktminskning. De kan också orsaka skador på lungorna och andra organ i kroppen. Blåsmaskssjukdomarna sprids vanligen genom luften när en smittad person hostar eller nyser ut smittämnen.

Det är viktigt att diagnostisera och behandla blåsmaskssjuka tidigt, eftersom den kan vara svår att bota om den inte behandlas korrekt. Behandlingen består vanligen av en kombination av antibiotika som tas under en lång period, ofta under sex månader eller mer.

Rabies är en dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus, ett RNA-virus som tillhör familjen Rhabdoviridae. Viruset överförs vanligtvis genom bett eller skrapningar från smittade däggdjur, särskilt hundar, fladdermöss, vildkatter och vampyrfladdermöss.

När viruset tränger in i kroppen via ett bett eller en skråma, migrerar det genom nervcellerna till centrala nervsystemet (CNS). Detta kan ta veckor eller månader beroende på var på kroppen smittan skedde och hur långt ner i nervsystemet viruset har kommit.

Symptomen på rabies inkluderar feber, huvudvärk, allmän svårighet att svälja, illamående, yrsel, desorientering, aggressivitet, raseri och paralys. I de flesta fallen leder sjukdomen till döden inom en vecka efter att symtomen har börjat visa sig.

Det finns inget botemedel för rabies, men vaccination kan ge skydd om den ges före exponering eller så snart som möjligt efter exponering. Preventiva åtgärder, såsom immunoglobulin och vaccinering, bör ges till alla som har varit i kontakt med en sannolik smittkälla för rabies.

"Wild animals" are defined in the medical field as creatures that are not domesticated or tamed by humans and live in their natural habitats. They can be found in various environments such as forests, oceans, deserts, and grasslands. Wild animals may carry diseases that can be transmitted to humans, known as zoonotic diseases. Examples of wild animals include lions, elephants, giraffes, crocodiles, snakes, bats, and rats. It is important for medical professionals to understand the behavior, ecology, and potential health risks associated with wild animals in order to prevent and control the spread of zoonotic diseases.

'Echinococcus granulosus' är en parasitisk mask som orsakar sjukdomen alveolär echinokockos, även känd som hydatidcystos. Denna småmask parasiterar vanligen hunddjur och kan överföras till människor genom kontakt med infekterade hundar eller genom att äta vegetabilier kontaminerade med maskens ägg. I människokroppen bildas cystor, främst i lever och lungor, som kan växa och leda till allvarliga komplikationer om de inte behandlas.

Leptospira är ett släkte spirokéter, som är smittbärande bakterier och orsakar leptospiros, en infektionssjukdom hos däggdjur och människor. Leptospirabakterierna förekommer globalt och sprids främst genom kontakt med urin från smittade djur, som ofta är asymptomatiska bärare av bakterien. Infektionen kan leda till en rad symtom, såsom feber, muskelvärk, huvudvärk och kräkningar, samt allvarliga komplikationer som njursvikt, lunginflammation och blödning.

I medicinsk kontext definieras ett husdjur vanligtvis som ett djur som normalt hålls i fångenskap och under mänsklig kontroll, ofta för att producera mat eller andra produkter, såsom ull eller läder. Exempel på vanliga husdjur inkluderar nötkreatur, grisar, får, höns och hästar. I vissa fall kan även sällskapsdjur som hundar och katter räknas till husdjurskategorin. Det är värt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och geografisk plats.

Jag antar att du söker en definition av begreppet "sjukdomsvikter" inom medicinen. Sjukdomsvikter, eller "disease burden", är ett mått på den totala negativa påverkan som en sjukdom har på en individuals hälsa, samhälle och ekonomi. Det kan inkludera både direkta effekter av sjukdomen, såsom symptom och funktionsnedsättning, och indirekta effekter, som exempelvis kostnader för vård och negativa konsekvenser för individens livskvalitet och produktivitet.

Sjukdomsvikten kan beräknas på olika sätt, beroende på vilka aspekter av sjukdomen man vill undersöka. Exempel på metoder är:

* DALY (Disability-Adjusted Life Years): en metod som mäter den totala antalet år som förloras på grund av en sjukdom, både på grund av dödlighet och funktionsnedsättning.
* QALY (Quality-Adjusted Life Years): en metod som mäter det genomsnittliga antalet levda år i god hälsa som förloras på grund av en sjukdom.
* YLD (Years Lived with Disability): en metod som mäter det totala antalet år som en individ lever med funktionsnedsättning på grund av en sjukdom.

Sjukdomsvikter används ofta inom folkhälsoforskning och -planering för att jämföra olika sjukdomars påverkan på populationer, och för att prioritera resurser till de sjukdomar som har störst negativ effekt på individers hälsa och livskvalitet.

'Leptospira interrogans' är en bakterie som orsakar leptospiros, en infektionssjukdom som kan vara allvarlig och livshotande. Bakterien lever i djurs urin, ofta hos gnagare, och sprids via kontaminert vatten eller fuktig mark. Människor kan smitta sig genom direktkontakt med infektiös vätska eller indirekt via kontaminerat vatten som används för rekreation, hushållsbruk eller jordbruk. Sjukdomen kan ge upphov till en rad symtom, såsom feber, muskel- och ledsmärta, huvudvärk, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan det leda till skada på levern, njurarna eller hjärnan.

En bandmaskinfektion är en parasitär infektion som orsakas av roundwormar i släktet Ascaris, främst av arten Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Infektionen sprids vanligtvis genom att man sväljer ägg från parasiten via kontaminierad mat eller vatten.

Vuxna bandmaskar kan bli upp till 30 cm långa och lägger ägg som passerar ut i avföringen. Äggen kan vara infektiösa redan efter några veckor i fuktig, varm jord. Om en person sväljer infektiösa ägg kläcks de i tunntarmen och unga larver frisätts som sedan penetrerar tarmväggen och tar sig via blodomloppet till lungorna. Här utvecklas de till ett yngre stadium innan de sväljs ner igen och fortsätter sin utveckling i tunntarmen, där de blir vuxna och börjar producera ägg efter ungefär två månader.

Symptomen på en bandmaskinfektion kan variera beroende på hur många parasiter som infekterat individen. Lättare infektioner kan vara asymptomatiska eller orsaka milda symptom som magont, illamående och diarré. Större infektioner kan leda till allvarligare komplikationer såsom tarmblockad, lunginflammation eller lever- och gallvägsproblem.

Bandmaskinfektioner är vanliga i områden med dålig sanitet och hygien, särskilt i låginkomstländer. För att förebygga infektioner rekommenderas god personlig hygien, till exempel att tvätta händerna efter toalettbesök och innan man äter, samt att undvika att äta rå eller halvrå mat som kan vara kontaminerad.

'Pets' är ett begrepp som oftast refererar till djur som hålls och sköts av människor, vanligtvis i hemma miljöer, för deras sällskap och umgänge. Det finns dock inget medicinskt definitivt eller vetenskapligt konsensus om vad en 'pet' är eftersom det kan variera beroende på kulturell kontext och personliga preferenser.

I medicinsk litteratur kan man dock hitta referenser till djur som används i terapeutiska syften, så kallade "terapeutiska djur" eller "assistansdjur". Dessa djur är tränade för att hjälpa människor med olika funktionsnedsättningar och kan ha en positiv inverkan på deras mentala och fysiska hälsotillstånd. Exempel på terapeutiska djur inkluderar servicehundar, som hjälper personer med syn- eller rörelsehinder, och terapidjur, som används i terapeutiska sessioner för att underlätta social interaktion och stressreduktion.

Veterinärmedicinsk lagstiftning är samlingen av lagar och förordningar som styr hur djursjukvård, djurens välfärd och djurskydd ska hanteras och regleras. Det inkluderar bestämmelser om djursjukvårdens praktik, djurläkares utbildning och licensiering, djurens hälsa och välfärd, djurskyddslagar och andra relaterade ämnen. Syftet med veterinärmedicinsk lagstiftning är att säkerställa att djursjukvård och djurhållning sker på ett sätt som minimierar risken för smitta, minskar djurens lidande och främjar deras välbefinnande.

Neglected diseases, även kända som neglected tropical diseases (NTDs), är en grupp infektionssjukdomar som främst drabbar fattiga och marginaliserade befolkningsgrupper i länder med låg och medelinkomst. De försummade sjukdomarna tenderar att ignoreras eller få liten uppmärksamhet från forskningssamfundet, läkemedelsindustrin och politiska beslutsfattare, vilket resulterar i en brist på effektiva behandlingar, vacciner och preventiva strategier.

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat 20 neglected diseases, inklusive:

1. Buruli ulcer
2. Chagas sjukdom
3. Dracontiasis (ödema av Guineamuskel)
4. Echinococcus (hydatidos)
5. Filarios (lymfatisk filarias)
6. Leishmaniasis
7. Leddaggmasksjukan
8. Loiasis (ölövad filarias)
9. Mycetom
10. Onchocerciasis (flodblindhet)
11. Rabies
12. Schistosomiase (bilharzia)
13. Soil-transmitted helminthiases (intestinal maskinfektioner)
14. Trypanosomiasis i Västafrika (sömnsjuka)
15. Yaws
16. Zoonotisk visceral leishmaniasis
17. Dengue och svår feber
18. Snäckfeber
19. Rabbies
20. Tyfusfeber och andra bakteriella zoonoser

Dessa sjukdomar orsakas av parasiter, virus, bakterier och maskar och kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive dödlighet, skador på organ och funktionsnedsättning. De försummade sjukdomarna har gemensamma drag som fattigdom, brist på tillgång till rent vatten, sanitet och hälsovård samt brist på information och medvetenhet. Globala insatser är nödvändiga för att kontrollera och eliminera dessa sjukdomar.

"Kattsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för alla de sjukdomar och hälsoproblem som kan drabba katter. Detta kan innefatta allt från infektionssjukdomar, parasitangrepp, allergier, hud- och tandsjukdomar till endokina sjukdomar, cancer och neurologiska störningar.

Exempel på vissa vanliga kattsjukdomar är:

1. Upper Respiratory Infections (URI): Detta är en infektionssjukdom som drabbar katter och orsakas oftast av virus, men kan också orsakas av bakterier. Symptomen inkluderar hosta, snuva, näsaflöde och ögonrodnad.

2. Fleas and Ticks: Katter kan drabbas av parasitangrepp som orsakas av flugor, loppor och fästingar. Dessa parasiter kan orsaka irritation, blodförluster och överföra andra sjukdomar till katten.

3. Flea Allergy Dermatitis (FAD): Detta är en allergisk reaktion på bettet från flugor som orsakar klåda, hudinflammation och hudförändringar.

4. Diabetes Mellitus: Katter kan drabbas av diabetes, vilket orsakas av för höga nivåer socker i blodet. Symptomen inkluderar ökad törst, urinering och aptit, samt viktminskning.

5. Renalt insufficiens: Detta är en sjukdom som drabbar katter och orsakas av nedsatt njurfunktion. Symptomen inkluderar ökad törst och urinering, viktminskning och minskad aptit.

6. Cancer: Katter kan utveckla olika typer av cancer, inklusive lymfom, bröstcancer och leukemi. Symptomen varierar beroende på typen av cancer.

7. Artrit: Äldre katter kan drabbas av artrit, vilket orsakas av inflammation i lederna. Symptomen inkluderar svårigheter att röra sig, stelhet och låga energinivåer.

Det är viktigt att hålla katten frisk genom regelbundna veterinärbesök, en hälsosam kost och motion. Om du upptäcker några av de listade symptomen bör du kontakta din veterinär så snart som möjligt för att få behandling och råd om hur du kan hjälpa din katt att bli frisk igen.

'Echinococcus multilocularis' är en parasitisk mask som orsakar alveolär echinokockös, en zoonotisk infektionssjukdom. Den småhåriga masken lever som vuxen i hunddjursarten och producerar ägg som utsöndras via avföringen. Dessa ägg kan sväljas av människor eller andra djur, vilket leder till att larverna migrerar till levern och bildar cystor som växer och kan orsaka allvarliga skador på levern och andra organ. Infektionen är sällsynt hos människor men kan vara livshotande om den inte behandlas korrekt. Symptomen på alveolär echinokockös kan variera, men de vanligaste symptomen inkluderar leverinflammation, buksmärtor och viktminskning. Behandlingen består ofta av kirurgi och mediciner som dödar parasiten.

'Siphonaptera' er ein klasse insekter kjend som flått. Flåttene er små, seksbenet insektar som lever av å suge blod av varmblodete dyr, inklusive mennesker. De har lange ben og er gode til å springe. Flåttene kan overføre ulikt smitte, som bakteriarne rickettsia prowazekii og bartonella quintana, som kan føre til sykdommene tyfus og trench fever. Flea bites kan også føre til irriterende kløe og inflammasjon.

'Brucella melitensis' är en gramnegativ kockbacill som orsakar sjukdomen brucellos hos människor och djur, framförallt får och getter. Den överförs vanligen via kontaminerad mat eller direktkontakt med infekterade djur. Sjukdomen kan ge upphov till en varierande symptombild som kan inkludera feber, svårigheter att andas, muskel- och ledsmärtor, trötthet och neurologiska symtom. I allvarliga fall kan den orsaka systemiska infektioner och komplikationer såsom endocardit, meningit och osteomyelit. 'Brucella melitensis' är behandlingsbar med antibiotika, men behandlingen kan vara långvarig och kräva kombinationsterapi för att eliminera infektionen fullständigt.

Hantavirusinfektioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av olika hantavirus-stammar. De överförs vanligtvis till människan via kontakt med urin, avföring eller speichel från smittade gnagare, framför allt möss och sorkar. Infektionerna kan vara allvarliga, speciellt hantaviruspulmonell syndrom (HPS) i Amerika och hemorragisk feber med renalsvikt (HFRS) i Asien och Europa. Symptomen på HPS inkluderar feber, muskelvärk, hosta och andningssvårigheter, medan HFRS kan orsaka feber, illamående, huvudvärk, blödningar och skada till njurarna. Behandlingen är stödjande och preventiv åtgärder innefattar kontroll av gnagare och undvikande av exponering för deras kroppsv likfluider. Vaccin finns inte tillgängligt för alla hantavirusstammar.

"Animal diseases" or "djursjukdomar" refer to illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals. These can include infectious diseases caused by viruses, bacteria, parasites, or fungi, as well as non-infectious conditions such as cancer, heart disease, and genetic disorders.

Some examples of common animal diseases include:

* Canine distemper: a viral disease that affects dogs and other animals
* Feline leukemia: a viral disease that affects cats
* Bovine tuberculosis: a bacterial disease that affects cattle and other animals
* Avian influenza: a viral disease that affects birds and can sometimes infect humans
* Rabies: a viral disease that affects mammals, including dogs, cats, and wildlife

Veterinarians and animal health professionals work to prevent, diagnose, and treat animal diseases in order to protect the health of animals and people. This includes administering vaccines, providing medical treatment, implementing biosecurity measures, and promoting responsible animal care practices.

Ektoparasitinfestationer är en medicinsk term som refererar till när en individ har en övervikt eller oönskad invasion av ektoparasiter, som lever och livnär sig på eller under huden hos värden. Detta kan orsaka en rad symtom och komplikationer beroende på vilken typ av ektoparasit det rör sig om. Några exempel på vanliga ektoparasiter inkluderar loppor, blodsugande löss, skabb, myggor och kvalster.

Symptomen på en ektoparasitinfestation kan variera beroende på vilken typ av parasit det rör sig om, men de vanligaste symptomen inkluderar:

* Juckre i huden
* Eksem eller hudinflammation
* Rödhet och irriterad hud
* Små bitmärken eller blodfläckar på huden
* Andra symtom som feber, huvudvärk och trötthet (i vissa fall)

Ektoparasitinfestationer behandlas vanligtvis med specifika läkemedel eller krämer som dödar eller avskräcker parasiter. I vissa fall kan det vara nödvändigt att behandla hela hemmet eller andra berörda ytor för att undvika en ny infestation. Det är också viktigt att identifiera och eliminera källan till parasiterna för att förebygga framtida infestationer.

Om du tror att du har en ektoparasitinfestation bör du söka medicinsk hjälp så snart som möjligt för att undvika komplikationer och för att få rätt behandling.

'Smittskydd' kan definieras som de preventiva åtgärder och strategier som används för att förhindra spridning av smitta eller infektion mellan människor. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: Regelbundna handtvätt, andningsskydd (ansiktsmask), hälsorelaterad distans och andra personliga försiktighetsmått som hjälper till att minska risken för smittspridning.
2. Immunisering: Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att skydda mot infektiösa sjukdomar och förhindra deras spridning.
3. Screening och diagnostik: Tidig identifiering och isolering av smittade individer genom screeningsprogram och snabb diagnostik kan hjälpa till att begränsa smittspridningen.
4. Kontaktspårning och testning: Identifiering och övervakning av personer som har varit i kontakt med en smittad individ för att tidigt upptäcka och behandla eventuella fall.
5. Infektionskontroll: Implementering av specifika åtgärder i vården, skolor och andra offentliga miljöer för att förebygga smittspridning, till exempel rengöring och desinfektion av ytor, isolering av sjuka individer och användning av personlig skyddsutrustning.
6. Utbildning och information: Upplysning om smittskydd och sjukdomspreventiva åtgärder för att främja individuell och gemenskaplig medvetenhet och samarbete.
7. Politik och reglering: Samordning av policyer, lagstiftning och resurser på nationell och internationell nivå för att stödja smittskyddsinsatser och säkerställa en koordinerad och effektiv respons på utbrott.

"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.

Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.

Folkhälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som:

"Folkhälsan är ett tillstånd av full och komplett hälsa. Full hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom eller invaliditet, utan också ett socialt och mentalt välbefinnande."

Denna definition understryker att folkhälsa handlar inte bara om fysisk hälsa, utan även om mental hälsa och socialt välbefinnande. Det innebär också att arbeta för att förbättra folkhälsan innebär att ta itu med bredare samhällsfrågor som socioekonomiska orsaker till ohälsa, som fattigdom, utbildning och diskriminering.

Parasitära hudsjukdomar är sjukdomar som orsakas av parasiter som lever på eller inne i huden hos människor. Det kan handla om en rad olika parasiter, till exempel insekter, spridda djur och encelliga organismer. Några exempel på parasitära hudsjukdomar är skabb, loppor, myiasis (larver som lever i köttet), krampsjuka (orsakad av en amöba) och leishmaniasis (orsakad av ett encelligt protozo). Symptomen på dessa sjukdomar kan variera, men de inkluderar ofta klåda, irriterad hud, sår, inflammation och i vissa fall allvarliga komplikationer som infektion eller dödligt utfall. Behandlingen beror på vilken typ av parasit som orsakar sjukdomen och kan innefatta både lokal behandling med mediciner och systemiska behandlingar.

Ehrlichioser är en grupp infektionssjukdomar orsakade av bakterier i släktet Ehrlichia. Dessa bakterier sprids vanligtvis genom fästingbett och angriper vita blodkroppar, särskilt granulocyter och monocyter. Symptomen på ehrlichios kan variera men inkluderar ofta feber, muskel- och ledvärk, huvudvärk och trötthet. I allvarliga fall kan ehrlichios leda till komplikationer som andningssvårigheter, organfailure eller blodproppar. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika, särskilt doxycyklin.

Henipavirusinfektioner är en grupp zoonotiska infektionssjukdomar orsakade av henipavirusesläktet i familjen Paramyxoviridae. De två huvudsakliga virusen som orsakar sjukdom hos människor är Nipahvirus och Hendravirus. Infektionerna hos människor kan vara allvarliga, med symtom som andningssvårigheter, feber, huvudvärk, yrsel, desorientering, samt i vissa fall en snabb påverkan av centrala nervsystemet och andningsstillestånd. Infektionerna kan överföras från djur till människor genom direkt kontakt med infekterade djursaliv eller indirekt via kontaminerade födoämnen, såsom frukt eller grönsaker. Person-till-person-spridning har också dokumenterats i samband med Nipahvirusinfektioner, främst genom nära och intensiv kontakt med en smittad persons sekret. Henipavirusinfektioner är klassificerade som högriskbiologiska agenter av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och World Health Organization (WHO).

"Livsmedelslagstiftning" refererar till den samling av lagar och regler som styr produktionen, etiketteringen, försäljningen och säkerheten av livsmedel. Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda allmänheten från skadliga eller farliga livsmedel, att se till att livsmedlen är korrekt etiketterade och att informera konsumenterna om vad som finns i de livsmedlen de köper och konsumerar. Livsmedelslagstiftningen kan också innefatta reglering av reklam och marknadsföring av livsmedel, samt krav på att tillverkare ska ha system för att kontrollera och korrigera eventuella problem som uppstår.

Exempel på områden som ofta är reglerade inom livsmedelslagstiftningen är:

* Kraven på hygien och produktionsstandarder
* Gränser för skadliga ämnen, såsom tungmetaller och bakterier
* Etiketteringskrav, till exempel angivande av näringsinnehåll och ingredienser
* Förbud mot falsk eller vilseledande marknadsföring
* Krav på spårbarhet i livsmedelskedjan

Lagstiftningen kan variera mellan olika länder, men det finns ofta internationella standarder och avtal som används för att harmonisera reglerna över gränserna.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

Fladdermöss är en grupp av flying mammals, eller flugdjur, som tillhör ordningen Chiroptera. De är kända för sin förmåga att flyga och har utvecklat ett unikt skelett och muskulatur som gör det möjligt. Fladdermöss finns över hela världen, förutom i de allra kyligaste områdena, och de varierar mycket i storlek, från några få gram till mer än ett kilogram. De flesta arter av fladdermöss livnär sig på insekter, men vissa arter äter frukt, nektar, blod eller andra djur. Fladdermöss spelar en viktig roll i ekosystemen som pollinerare och fröspridare av växter, samt som naturliga predatorer av insekter.

In medical terms, 'livestock' refererer til dyr som holdes og opdrættes af mennesker med det formål at producere mad, skind, uld, arbejdskraft eller andre kommercielle produkter. Dette inkluderer oftest dyr som køer, får, svin, høns og geder. I nogle tilfælde kan også fiske og bivalve omtales som livestock, især i forbindelse med aquakultur. Det er vigtigt at notere, at der kan være forskelle på de lovgivninger og regler der gælder for opdræt af livestock alt efter land og region.

Gnathostoma är ett släkte av parasitiska rundmaskar som orsakar sjukdomen gnathostomiasis hos människor och andra djur. Larver av Gnathostoma-arter kan infektera olika vävnader i kroppen, vilket kan leda till symptom som svullnad, smärta, och andningssvårigheter beroende på var larven lägger sig. Människor kan bli infekterade genom att äta rå eller halvrå matvaror som innehåller infekterade maskar eller genom att äta kött från djur som inte tillagats ordentligt.

En veterinär är en läkare som har specialiserat sig på djursjukvård och har en doktorsexamen i veterinärmedicin. Veterinärer behandlar sjukdomar, skador och andra hälsofrågor hos djur, inklusive småhusdjur, boskap, hästar och vilda djur. De kan också vara involverade i djursjukvårdsforskning, förebyggande hälsoarbete, allmänna hälsoproblem som rör djur och människor, och djurrelaterad lagstiftning.

En endemisk sjukdom är en sjukdom som normalt och konstant förekommer hos en viss population eller i ett geografiskt område under långa tidsperioder. Frekvensen och utbredningen av sjukdomen är relativt konstant och bestäms av specifika faktorer som klimat, miljö, bakterier, virus, parasiter eller genetiska förutsättningar hos den drabbade populationen.

Exempel på endemiska sjukdomar är:

1. Malaria - en parasitisk sjukdom som sprids via myggor och som är vanlig i varmare klimatzoner, främst i Afrika, Asien och Latinamerika.
2. Trypanosomiasis (Chagas sjukdom) - en parasitisk sjukdom som orsakas av en protozo som sprids via triatominer (kallas även "sötvattensmyggor") och som är vanlig i Latinamerika.
3. Schistosomiasis (bilharzia) - en parasitisk sjukdom som sprids via vattenlevande sniglar och som är vanlig i Afrika, Asien och Sydamerika.
4. Filariasis - en parasitisk sjukdom som sprids via myggor och som orsakar elefantiasis (extrem swelling of the limbs), främst i Afrika och Asien.
5. Lymfatisk filariasis - en parasitisk sjukdom som orsakas av infektion med roundworms (filarial maskar) och som sprids via myggor, främst i Afrika, Asien och Latinamerika.

Preventiva åtgärder som bekämpning av vektorer, tillgång till rent vatten, sanitära förhållanden och vaccinationer kan hjälpa att minska förekomsten av endemiska sjukdomar i drabbade områden.

Sjukdomsutbrott (engelska: disease outbreak) är en plötslig och ofta explosionsartad ökning i antalet fall av en viss sjukdom inom ett begränsat geografiskt område under en bestämd tidsperiod. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektion med en patogen (smitta), förekomst av en gemensam riskfaktor för sjukdomen eller påverkan från miljöfaktorer. Sjukdomsutbrott kan variera i storlek och kan vara lokala, regionala eller globala. De kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan och kräva insatser från offentliga hälsovårdsmyndigheter för att kontrolleras och förhindras.

'Mask' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan användas inom medicinen för att beskriva olika saker. Två exempel är:

1. En mask som används i samband med andningssvårigheter eller andningsterapi, till exempel en CPAP-mask (Continuous Positive Airway Pressure) som används för att behandla sömnapné orsakad av obstruktiv sömngerilla.

2. En medicinsk mask som används för att skydda mot smitta eller andra luftburna partiklar, till exempel en ansiktsmask eller respirator under operationer eller i samband med pandemier.

"Brucella" är en genus av små, aeroba, intracellulära bakterier som orsakar zoonosen brucellos. Det finns flera olika arter av Brucella, men de flesta infektioner hos människor orsakas av Brucella abortus (relaterad till nötkreatur), Brucella melitensis (relaterad till får och getter) och Brucella suis (relaterad till grisar). Infektionen överförs vanligtvis till människor genom kontakt med infektiös animaliskt material, som rå meat, ost eller dricksvatten, men kan också sprids via luftburna droppar från en infekterad individ. Symptomen på brucellos inkluderar feber, svårigheter att andas, trötthet, muskel- och ledsmärtor, och hudutslag. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika som doxycyklin och rifampicin.

Biological weapons, also known as bioweapons, are defined by the World Health Organization (WHO) as:

"Live agents (bacteria, viruses, fungi, or parasites) or toxins from living organisms that can be used to cause death or disease in humans, animals, or plants. They can be dispersed as aerosols, liquids, or solids and can cause widespread panic and disruption well beyond the numbers of people actually killed or injured by the agent."

Biological warfare is the use of these agents offensively to produce death, disease, or incapacity in humans, animals, or plants. Bioterrorism is the deliberate release of biological agents to cause illness or death in people, animals, or plants. Biological weapons are considered non-conventional or unconventional weapons and are prohibited under international law.

Smittsam sjukdom är en sjukdom som orsakas av en infektion och som kan överföras från en individ till en annan. Den smittsamma agenten, såsom en virus eller bakterie, sprids vanligtvis genom direkt kontakt med en smittad person, indirekt kontakt med ett föremål som har blivit smittat eller genom droppburen smitta när en smittad person hostar eller nysar.

För att klassificeras som smittsam måste sjukdomen uppfylla vissa kriterier, såsom:

1. Infektionskraft: Den smittsamma agenten måste ha förmågan att infektera en värd och orsaka en sjukdom.
2. Smitta: Det måste finnas ett sätt för den smittsamma agenten att spridas från en individ till en annan.
3. Inkubationstid: Det finns ofta en period mellan exponeringen för den smittsamma agenten och utvecklingen av sjukdomssymptomen, kallad inkubationstiden.
4. Symtom: Smittsam sjukdom orsakar ofta symtom hos den infekterade individen, men det finns undantag, till exempel asymptomatiska bärare av vissa smittsamma agenter.

Exempel på smittsamma sjukdomar inkluderar influensa (vanlig hosta och förkylning), mässling, tuberkulos, HIV/AIDS och COVID-19. För att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar kan preventiva åtgärder vidtas, såsom handhygien, vaccinationer, isolering av smittade individer och användning av skyddsutrustning som ansiktsmasker.

Seroepidemiologi är ett område inom epidemiologi som undersöker förekomsten och spridningen av specifika antikroppar i en population. Seroepidemiologiska studier är en typ av studier inom detta område, där syftet är att undersöka prevalensen av antikroppar mot ett visst patogen (t.ex. virus eller bakterie) i en population vid en given tidpunkt.

I seroepidemiologiska studier analyseras ofta blodprover från en representativ stikprova av individer i en population för att fastställa om de har utvecklat antikroppar mot ett specifikt patogen. Antikroppar är proteiner som produceras av immunsystemet som en respons på infektion, och deras närvaro i blodet kan vara ett tecken på att individen har haft en tidigare infektion med patogenen, även om personen kan ha varit asymptomatisk eller har haft en mild form av sjukdomen.

Seroepidemiologiska studier kan ge värdefull information om hur vanligt ett visst patogen är i en population, hur immuniteten i populationen ser ut och hur effektiva vaccinationsprogram har varit. Dessa studier kan också användas för att undersöka samband mellan exponering för patogener och olika hälsoutfall, samt för att planera och utvärdera folkhälsoinsatser och vaccinationsprogram.

Pinnipedia är en taxonomisk grupp inom däggdjursklassen som innefattar sälar, valrossar och sjölejon. Dessa djur kännetecknas av att de har simhud mellan tårna på sina extremiteter, vilket gör dem väl anpassade till ett liv både på land och i vatten. De är rovdjur som lever huvudsakligen av fisk och blötdjur, men deras diet kan variera beroende på art och miljö. Många arter within Pinnipedia är hotade eller starkt hotade på grund av habitatförstöring, jakt och klimatförändringar.

Epidemiologisk overvåkning (eller "epidemiological monitoring") er en proces, hvor man systematisk overvåger og analyserer sygdomsfordelingen og andre sundhedsmæssige fænomener i en bestemt befolkning over tid. Formålet er at identificere og forstå mønstre, forekomsten, udbredelsen, frekvensen og determinanterne for sygdomme og sundhedsfænomener, herunder smitsomme sygdomme, kroniske sygdomme, skader, fødselshjælpsrelaterede komplikationer og dødsfald.

Den epidemiologiske overvågning omfatter typisk:

1. Systematiske dataopsamling gennem surveillance-systemer, undersøgelser eller andre datakilder.
2. Datastyring, inklusive opbevaring, organisering og analyse af data.
3. Identifikation og beskrivelse af sygdomsmønstre og tendenser.
4. Rapport af fund til relevante sundhedsmyndigheder, sundhedspersonale og offentligheden.
5. Brug af oplysningerne for at udvikle, evaluere og informere offentlige helseprogrammer, politikker og interventioner.

Epidemiologisk overvågning er en vigtig aktivitet i offentlig sundhed, da den hjælper med at identificere tidlige advarsler for sygdomsudbrud, spredning af smitsomme sygdomme og ændringer i forekomsten af kroniske sygdomme. Den kan også hjælpe med at evaluere virkningen af offentlige helseprogrammer og politikker samt informere om folkesundhedspolitisk beslutningstagen.

Duddingtonia is a genus of fungi in the order Entomophthorales. It is a group of filamentous fungi that are commonly found in soil and are known for their ability to parasitize and control the populations of various nematode (roundworm) species. The fungus produces specialized structures called adhesoria, which attach to the cuticle of the nematode and then penetrate its body, ultimately killing and consuming it. Duddingtonia has been studied as a potential biological control agent for parasitic nematodes that can affect animals, including livestock and horses.

Rift Valley fever (RVF) är en zoonotisk, arbovirusinfektion som orsakas av Rift Valley fever-viruset (RVFV), ett filovirus som tillhör familjen Phenuiviridae. Sjukdomen är namngiven efter Rift Valley i Kenya, där den först identifierades hos boskapsdjur 1930. RVFV överförs vanligtvis från infekterade växtätande insekter, främst moskiter av arten Culex spp., till djur och människor genom bett. Sjukdomen är endemisk i Afrika söder om Sahara, men har också spridits till Arabiska halvön.

Människor kan smittas via kontakt med infekterade djurs blod, feta vävnader eller abortiva foster, och i mindre utsträckning via bett av infekterade moskitor. Sjukdomen tenderar att vara mild hos människor, men allvarliga komplikationer kan uppstå, särskilt hos barn och gravida kvinnor. Symptomen på Rift Valley fever inkluder plötslig feber, muskelvärk, huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till ögoninflammation (konjunktivit), hjärninflammation (encefalit), lunginflammation (pneumonit) eller blödningsrubbningar. Dödligheten hos människor är relativt låg, men kan nå upp till 1-2% av de smittade.

Det finns inget specifikt behandlingsmedel eller vaccin mot Rift Valley fever som är godkänt för användning hos människor, även om ett antal kandidater befinner sig i utvecklingsfasen. Behandlingen av RVF koncentrerar sig på att lindra symptomen och stödja de drabbade organens funktioner. För att förebygga smittspridning rekommenderas isolation av de smittade, användning av personlig skyddsutrustning (PPE) och förhindrande av exponering för infekterade djur eller deras kroppsvätskor.

Den medicinska termen för "blåsmask" är mekanisk ventilation. Det är en behandling där patienten får andas hjälp av ett maskineri som pressar luft eller syre in i lungsäckarna (alveolerna) via en tub som leds ned i luftvägarna. Maskinen kan vara inställd på att andas för patienten eller ge extra andetag till patienten beroende på behov. Mekanisk ventilation används ofta när patienten inte kan andas själv tillräckligt, till exempel vid allvarlig lungsvikt, överdosering av narkotika eller under operation.

Lyssavirus är ett släkte av virus inom familjen Rhabdoviridae och ordningen Mononegavirales. Det innehåller ett monopartitellt, linjärt, negativt ensträngat RNA-genom som kodar för sex proteiner: nucleoprotein (N), fosfoprotein (P), matrixprotein (M), glykoprotein (G) och två olika polymeraserproteiner (L). Lyssavirus är välkänt för att orsaka djursjukan lyssningsräka hos däggdjur, inklusive människor. Det är det enda släktet i underfamiljen Lyssvirinae och innehåller ett antal serotyper, varav den viktigaste är rabiesvirus, som orsakar rabies hos däggdjur och människor. Andra serotyper av lyssavirus inkluderar Duvenhagevirus, European Bat Lyssavirus 1 och 2, Australian Bat Lyssavirus, Mokola-virus och Lagos Bat Virus. De flesta lyssavirus överförs till människor genom bett eller skrapningar från smittade djur, men några serotyper kan också spridas via aerosoler i en laboratoriemiljö. Inkubationstiden för lyssavirusinfektioner varierar vanligtvis från veckor till månader efter exponeringen. Symptomen på rabies inkluderar feber, huvudvärk, muskelvärk, illamående och kräksjuka, sedan följs av aggressivt beteende, förvirring, hallucinationer, paralys och död. Det finns inget botemedel för rabies, men vaccinering före eller strax efter exponeringen kan förhindra sjukdomens utveckling.

Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet hos däggdjur. Det binder till järn i tarmen och frisätter det när det behövs, till exempel vid bildandet av hemoglobin i röda blodkroppar. Transferrin är en akut-phase protein som ökar vid inflammation och infektion. Nivåerna av transferrin kan minska vid järnbrist eller kronisk inflammation. Det finns också en diagnostisk test för att mäta nivåerna av transferrin i blodet, kallat serumtransferrinetest.

Erythrovirus är en genus inom familjen Anelloviridae och orderen Circovirales. Det mest kända medlemmen i denna grupp är humant parvovirus B19, som orsakar sjukdomen femte sjukan eller ackut erytroblastopeni hos barn. Viruset infekterar röda blodkroppars förstadium (erytroblaster) och kan orsaka symptom som feber, utslag, ledvärk och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodbrist eller hjärtsvikt. Andra medlemmar inom släktet Erythrovirus infekterar djurarter som apor, grisar och fåglar.

"Brasilien" er en geografisk betegnelse og refererer derfor ikke direkte til noen medisinske begreper. Det er den femtestørste landet i verden, beliggende i Syd-Amerika. Jeg antar at du sannsynligvis tenker på å spørre om sykdommer eller helseproblemer som er relatert til Brasilien. Der er for eksempel en høy forekomst av denguefeber, malaria og andre tropiske sykdommer i landet. Det finnes også en stor fattigdom i noen områder av Brasilien, som kan føre til mangel på tilgang til medisinsk behandling og forebyggende helsetjenester.

Brucellosis bovina är en zoonotisk infektion orsakad av bacteriesläktet *Brucella* (vanligtvis *Brucella abortus*), som kan drabba både nötkreatur och människor. Infektionen hos nötkreatur kan leda till spontana aborter, infertilitet och allmänt sjukdomstillstånd. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djurs fluider eller via konsumtion av oprocessat mejeriprodukter från infekterade djur. Symptomen hos människor inkluderar feber, svår trötthet, muskel- och ledsmärtor, samt eventuellt hudutslag och sjukdom i lever och milt. Behandlingen av mänsklig brucellos består vanligtvis av antibiotika som doxycyklin och rifampicin under en längre tidsperiod. För att förhindra spridning av sjukdomen hos nötkreatur används vaccination och strikta hygienrutiner vid kontakt med djuren och deras produkter.

'Trichinella' är ett släkte av små rundmaskar som orsakar sjukdomen trichinellos, även känd som trikinos. Denna parasitiska infektion kan få människor och djur att insjukna efter intag av infekterat kött, ofta gris- eller björnkött, där maskarnas larver finns i form av så kallade muskelcystor. När maskarna kläcks i mag-tarmkanalen utvecklas de till vuxna maskar och parar sig. Honan lägger sedan ägg som kläcks till larver, som sedan kan penetrera tarmens vägg och spridas via blodomloppet till musklerna där de bildar nya muskelcystor.

Infektionen med Trichinella kan orsaka en rad symtom, beroende på hur många masklarver som har intagits och vilka delar av kroppen som är drabbade. Lättare infektioner kan leda till mag-tarmbesvär,anfall av muskelvärk, feber och trötthet. Mer allvarliga fall kan orsaka hjärninflammation, muskelsvullnad, andningssvårigheter och i värsta fall död.

För att undvika infektion rekommenderas att tillaga köttet ordentligt och att undvika råa eller halvråa produkter som till exempel stekar, korvar och sallader med råt kött.

'Foodborne diseases' refer to illnesses that occur due to the consumption of contaminated food or water. These diseases can be caused by various harmful bacteria, viruses, parasites, or chemical substances. Common symptoms of foodborne diseases include nausea, vomiting, diarrhea, stomach cramps, and fever. Examples of foodborne diseases are Salmonella, E. coli, Listeria, Norovirus, and botulism. Proper food handling, preparation, and storage can help prevent the occurrence of foodborne diseases.

Lungekinokocker, eller "Klebsiella pneumoniae", är en art av gramnegativa stavformade bakterier som kan orsaka lunginflammation och andra infektionssjukdomar, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Bakterien förekommer naturligt i miljön, till exempel i jord, vatten och avloppssystem, men kan även kolonisera människans luftvägar och tarm. Infektioner orsakade av lungenkinokocker är vanligare inom sjukvården, där de kan spridas via kontaminierad utrustning eller från person till person. Symptomen på en lunginfektion kan inkludera hosta, andnöd, bröstsmärta och feber. Behandlingen av en infektion orsakad av lungenkinokocker består vanligen av antibiotika.

"Bandmaskmedel" er en medisinsk betegnelse for et lægemittel, der anvendes til behandling af infektioner forårsaget af parasitiske orme i klassen nematoder, også kaldet rundorme. Disse mediciner virker ved at dræbe ormene eller paralyserer dem, hvilket gør det muligt for kroppen at fjerne dem naturligt. Et almindeligt brugt bandmaskemedel er Ivermectin.

Anisakiasis är en parasitär sjukdom orsakad av att äta rå eller undercooked fisk eller bläckfisk som är infekterade med larver av Anisakis-maskar. Sjukdomen kan orsaka magonti, kräkningar och buksmärtor. I vissa fall kan parasiten tränga igenom tarmväggen och orsaka allvarligare komplikationer som till exempel abscesser eller sepsis.

Den typiska symptomen på anisakiasis inkluderar plötsliga buksmärtor, kräkningar och något feber. Symptomen kan uppstå inom timmar efter att man har ätit infekterad fisk eller bläckfisk. I vissa fall kan parasiten tränga igenom tarmväggen och orsaka allvarligare komplikationer som till exempel abscesser eller sepsis.

Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka ett prov av den kräkta maten eller en biopsi från mag- eller tarmvävnaden för att identifiera parasiten. Behandlingen består oftast av att ta bort parasiten med hjälp av endoskopi eller kirurgi, samt behandla eventuella komplikationer som har uppstått. För att förebygga anisakiasis rekommenderas att tillaga fisk och bläckfisk tillräckligt väl, frysa dem under lång tid eller tina dem innan konsumtion.

Rabiesvaccinet är ett preventivt medicinskt preparat som används för att immunisera mot rabies, en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus. Vaccinet stimulerar produktionen av antikroppar och cellulära immunitet mot viruset i kroppen. Det ges vanligen injicerat, och i allmänhet krävs en serie av injektioner för att uppnå full effektiv immunitet. Rabiesvaccinet används ofta för att vaccinera personer som är utsatta för ett högt risk för smitta, såsom veterinärer, djurskötare och resenärer till områden med hög förekomst av rabies.

Trichinellosis är en infektionssjukdom som orsakas av parasiten Trichinella spiralis och överförs vanligtvis genom förtäring av underkokt eller råt fläskkött eller vilt kött, som innehåller infekterade muskelmaskar. När den infekterade maten sväljs kan parasitens larver kläckas i mag-tarmkanalen och sedan ta sig vidare till den muskulära vävnaden där de bildar sina egna cystor, vilket kan orsaka en rad symtom som kan vara milda eller allvarliga beroende på omfattningen av infektionen. Symtomen på trichinellos kan inkludera muskelvärk, feber, ödem, svullnad och rodnad av ansiktet, halsen och extremiteterna, illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning, hosta och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan infektionen leda till livshotande komplikationer såsom hjärtsvikt, hjärninflammation och nedsatt njurfunktion.

Det finns ingen universellt accepterad medicinsk definition av "Medelhavsregionen", men ofta refererar det till de länder som omger Medelhavet, inklusive södra Europa (t.ex. Spanien, Italien, Grekland), Nordafrika (t.ex. Marocko, Tunisien, Algeriet) och Mellanöstern (t.ex. Israel, Libanon, Syrien).

I en medicinsk kontext kan "Medelhavsregionen" också användas för att referera till den typiska medelhavsdieten, som är känd för sin förekomst av frukt, grönsaker, fisk, olivolja och näringsrika spannmål. Denna diet har visat sig ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar, vissa former av cancer och andra hälsoproblem.

"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:

1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.

I'm sorry for any confusion, but "gnagare" is a Swedish word that translates to "rodent" in English. In medical terms, rodents are often used as model organisms in research and can be exposed to various conditions or treatments to study the effects on their health or behavior. However, "gnagare" itself is not a medical term in Swedish or any other language.

If you're looking for a medical definition related to rodents, I would need more context to provide an accurate answer.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.

Ekinokokos lever, eller echinococcus hepatikus, är en parasitär infektion orsakad av bandmasken Echinococcus granulosus. Den drabbar främst levern och karaktäriseras av att parasiten bildar vesiklar (cystor) i levervävnaden som kan växa till sig och skada levern. Symptomen kan variera beroende på storlek, antal och platsen på cystorna, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta eller obehag i övergångsbenet (övre högra delen av magtrakten), mjölksyra i levern och i vissa fall gulsot. Diagnosen ställs vanligtvis genom blodprover, bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi (CT) och ibland behövs en biopsi för att bekräfta diagnosen. Behandlingen kan bestå av kirurgiskt avlägsnande av cystorna, medicineringsbehandling med anthelmintika som albendazol eller mebendazol, eller en kombination av båda. Preventiva åtgärder inkluderar att undvika kontakt med infektiösa hundar och andra djur som kan vara värdar för parasiten, att tvätta sig noggrant efter toalettbesök och att tillaga kött och ägg väl.

Sjukdomsöverföring (eller "disease transmission") är inom medicinen ett samlingsbegrepp för när en sjukdom eller infektion sprids från en individ till en annan. Detta sker vanligtvis genom direkt kontakt mellan individer, men kan också ske via kontaminerade föremål eller droppar i luften. Sjukdomsöverföringen kan delas in i två huvudkategorier: direkt och indirekt överföring.

* Direkt överföring sker när sjukdomsframkallande agens (t.ex. virus, bakterier eller parasiter) överförs direkt från en infekterad individ till en ny värd via kontakt som exponerar dem för varandra, såsom kroppsfluider (blod, spott, slem, etc.), sexuell kontakt eller skråmor.

* Indirekt överföring sker när sjukdomsframkallande agens överförs via ett tredje medium, till exempel genom kontaminering av föremål (t.ex. mat, vatten, ytor eller injektionsnålar) eller via vektorer som insekter (t.ex. myggor eller löss).

Det är viktigt att notera att olika sjukdomar har olika sätt att överföras och att smittskyddsåtgärder bör anpassas efter den specifika sjukdomen och situationen.

Lyme-sjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och överförs till människan genom bett från smittade fästingar, främst hårda fästingar av arten Ixodes. Sjukdomen är uppkallad efter staden Old Lyme i Connecticut, USA, där den beskrevs första gången på 1970-talet.

Typiska symtom på Lyme-sjukdom inkluderar en röd, inflammerad hudutslag (Erythema migrans) som ofta uppstår runt bettstället ett par veckor efter fästingbettet. Andra tidiga symtom kan vara trötthet, feber, muskel- och ledsmärtor samt svullnad av lymfkörtlar. Om Lyme-sjukdomen inte behandlas korrekt och i tid kan den leda till allvarliga komplikationer, såsom hjärtsvikt, neurologiska symtom och ledinflammationer.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, patientens anamnes och serologiska tester som mäter antikroppar mot Borrelia burgdorferi i blodet. I vissa fall kan även PCR-tester användas för att detektera bakteriens DNA i blod, hudbiopsier eller synovialvätska.

Behandlingen av Lyme-sjukdom består vanligen av antibiotikabehandling med doxycyklin, amoxicillin eller cefuroxim för att eliminera bakterien. Prognosen är generellt god om behandlingen påbörjas i tid och de flesta patienter återhämtar sig fullständigt. Vissa personer kan dock utveckla en kronisk form av Lyme-sjukdom, som kan vara svår att diagnostisera och behandla.

I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.

Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:

1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.

Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.

"Idisslare" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva djur, inklusive människor, som har en speciell typ av matspjälkningssystem. Idisslare har en mag som är indelad i flera kompartment, och de behöver svälja sin föda två gånger för att kunna fullständigt utvinna näringsämnen från den.

Den första sväljningen sker när djuret äter och sväljer sin föda som vanligt. Sedan regurgiterar idisslaren sedan sin halvsmältade föda och tuggar om den grövre delen av födan ytterligare innan den sväljs ner i magsäcken igen för att fullständigt brytas ned.

Exempel på djur som är idisslare inkluderar kor, får, getter och även vissa gnagare som känguruer. Människor som har en speciell magdefekt kallas också ibland för idisslare, men detta är mycket ovanligt.

Hepatit E-virus (HEV) är ett enkelsträngat RNA-virus som orsakar hepatit E, en infektionssjukdom som primärt angriper levern. Det finns fyra huvudsakliga genotyper av HEV: 1, 2, 3 och 4. Genotyp 1 och 2 är vanligast i utvecklingsländer och sprids främst via kontaminerat vatten, medan genotyp 3 och 4 förekommer i både utvecklade och utvecklingsländer och kan spridas via kontaminera livsmedel, såsom griskött. HEV-infektion kan orsaka symptom som leverinflammation, trötthet, illamående, kräkningar och gulsot. I allvarliga fall kan det leda till leverskada och i sällsynta fall död hos vissa riskgrupper, såsom gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.

"Slakthus" är ett begrepp som ofta används för att beskriva en facilitet där djur slaktas och bearbetas till köttprodukter. Enligt medicinskt perspektiv kan man säga att ett slakthus är en plats där djur avlivas, flås, klipps och delas itu under kontrollerade hygieniska förhållanden enligt lagstiftning och regler för att säkerställa kvalitet, hälsa och trygghet för slutkonsumenten. Slakthuspersonal måste vara utbildad och följa strikta riktlinjer för att minimera risken för smitta och skada under processen.

"Gnagarsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar gnagare, såsom möss och råttor. Det kan inkludera en bred väg av infektioner, parasitangrepp, genetiska tillstånd och cancer. Några exempel på specifika gnagarsjukdomar är:

1. Salmonellos - Bakterieinfektion som kan orsaka diarré, feber och buksmärtor hos både djur och människor.
2. Leptospiros - Bakterieinfektion som kan orsaka feber, muskelvärk och blod i urinen hos gnagare, och kan överföras till människor via kontaminert vatten eller direktkontakt med infekterade djur.
3. Tularemi - Bakterieinfektion som orsakar feber, hosta, diarré och hudutslag hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med smittat material eller bett från infekterade djur.
4. Hantavirus - Infektion orsakad av hantavirus som kan överföras till människor genom inandning av damm från urin, avföring eller spillning från infekterade gnagare.
5. Lymfocytisk choriomeningit (LCM) - Virusinfektion som orsakar feber, huvudvärk och muskelvärk hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med infekterade djur eller deras exkrementer.
6. Campylobacterios - Bakterieinfektion som orsakar diarré, buksmärtor och feber hos gnagare och kan överföras till människor via kontaminert mat eller vatten.
7. Ytterligare infektioner orsakade av bakterier, parasiter och svampar som kan överföras från gnagare till människor.

'Katter' er en betegnelse for en bred vifte af symptomer og tilstande som inneholder:

1. Hjertekateterisering: En invasiv medisinsk procedur der involverer innsetting av et slankt, fleksibelt rør (kateter) i hjertet for å måle trykk og andre fysiologiske parametre.

2. Hjertekateterablation: En behandlingsmetode som brukes til å korrigere abnormale hjerterhyttemønstre (aritmier) ved å øke varme eller kjøleenergi for å ødele eller endre elektrisk ledende vevs i hjertet.

3. Hjertekateterinfeksjon: En infeksjon som oppstår når bakterier, svamp eller andre mikroorganismer invaderer hjertet via kateteret. Dette kan føre til endokardit, en alvorlig infeksjon av hjerteklappen.

4. Hjertekateteremboli: En komplikasjon som kan oppstå når blodklotter dannes rundt kateteret og migrerer til andre deler av kroppen, for eksempel lungene eller hjernen, førende til emboli.

5. Hjertekateterkomplikasjoner: Andre komplikasjoner kan inkludere blødning, infeksjon, arytmi, perforering av hjertet og andre strukturer, luftemboli og iskemi (mangel på ilt) til organer.

I allianse, er 'katter' en viktig del av diagnostisk og terapeutisk kortlaging av ulike hjertesjakter og -tilstander, men det kan også føre til alvorlige komplikasjoner som må overveies når man planlegger disse procedurane.

Medicinsk definieras "medeltidshistoria" som den period i historien när den moderna vetenskapliga medicinen började utvecklas. Detta var en övergångsperiod mellan de antika och klassiska läkekonsterna och den moderna medicinen. Medeltidshistorien i medicinsk mening täcker ungefär tiden från 500-talet till 1500-talet e.Kr.

Under denna period gjordes viktiga framsteg inom områden som anatomi, patologi och farmakologi. Bland de mest kända medicinska pionjärerna under medeltiden finns persiska läkaren Avicenna (Ibn Sina), arabiske läkaren Rhazes (Al-Razi) och italienske läkaren Mondino dei Luzzi.

Det är värt att notera att medicinsk behandling under medeltiden kunde vara både effektiv och ineffektiv, beroende på tillgänglig kunskap och metoder. Vissa behandlingsmetoder som användes under den här tiden kan verka grova eller ologiska från vår moderna perspektiv, men det är viktigt att bedöma dem i kontexten av den tid de utvecklades i.

Ixodidae er en familie av ektoparasitter som inkluderer flere slags blodsugende arter av skalbaggar, kjent som festeinglere eller skjeveinglere. Disse insektene livnår seg på pattedyr, fugler, reptiler og amfibier, og kan også bithøre mennesker. Ixodidae-arter er typisk større enn de andre familiene av blodsugende skalbagger, og har ofte tydelige mønster på deres skjold (scutum). Disse insektene kan overføre ulike sykdommer, som Lyme-sykdommen og flere andre.

Bioterrorism är användandet av biologiska agenter – såsom bakterier, virus, svampar eller toxiner – som ett vapen för att skapa skada, sjukdom eller död hos människor, djur eller vegetation. Detta kan ske genom att sprida agenterna i luften, vattnet, matvaror eller genom direkt kontakt med en infekterad individ. Bioterrorism är ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten och offentliga hälsa och kräver därför speciella förebyggande åtgärder, underrättelser, övervakning och respons av myndigheterna.

'Sjukdomar bland lantbrukare' refererar till en samling av hälsoproblem som är vanliga eller specifika för personer som arbetar inom jordbrukssektorn, inklusive bönder, djurhållare och andra relaterade yrken. Dessa sjukdomar kan orsakas av fysiska, kemiska eller biologiska exponeringar under arbete med växter och djur. Några exempel på dessa sjukdomar är:

1. Lantarbetarnas lungsjukdom (Farmers Lung): En lunginflammation orsakad av inandning av damm från hö, hampa, halm eller jord.
2. Djursjukdomar: Bönder och djurhållare kan utsättas för zoonoser, sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor, såsom kokbakterier, Q-feber och tuberkulos.
3. Muskel-skeletala problem: Arbetet inom jordbruket kan involvera repetitiva rörelser, skovling, lyft av tunga vikter och långa arbetstider stående eller sittande, vilket kan leda till muskel-skeletala smärtor, besvär och skador.
4. Hörselskador: Larmexponering från maskiner som traktorer, gräsklippare och andra jordbruksredskap kan orsaka permanent hörselnedsättning.
5. Hudproblem: Exponering för kemikalier, fukt, väderförhållanden och mekaniska skador under arbete med växter och djur kan leda till hudskador som eksem, dermatit och andra infektioner.
6. Psykiska problem: Jordbrukare står ofta inför höga nivåer stress, oro och depression på grund av arbetets krav, ekonomiska bekymmer och isolering från socialt stöd.

Förebyggande åtgärder som ergonomisk design av arbetsmiljön, användning av skyddsutrustning, träning i säkerhets- och hälsofrågor samt psykologiskt stöd kan hjälpa till att minska riskerna för dessa hälsoproblem.

Dirofilariasis är en parasitär infektion som orsaksätts av hundenäsmaskar av arten Dirofilaria immitis eller Dirofilaria repens. Den vanligaste formen av dirofilariasis orsakas av Dirofilaria immitis och kallas även "hjärtmasksjukan" eftersom parasiten ofta bildar knutor i hundenäsans blodkärl och kan spridas via blodomloppet till hjärtat och lungornas blodkärl.

Infektionen sprids vanligtvis genom bett av infekterade myggor som suger blod från en värddjur och sedan överför parasitens larver till en ny värd. I många fall orsakar dirofilariasis inga symtom, men i vissa fall kan den leda till allvarliga hälsoeffekter som andningssvårigheter, hosta, trötthet och i värsta fall död. Behandlingen av dirofilariasis kan variera beroende på allvarlighetsgraden av infektionen och kan innefatta mediciner för att döda parasiterna eller i vissa fall kirurgi för att avlägsna dem.

Hepatitis E definieras som en akut inflammation i levern (akut viralt leverinflammation) orsakad av Hepatitis E-virus. Det är ett RNA- virus som vanligtvis sprids via kontaminerade vattenkällor och livsmedel i områden med dålig sanitet och hygien. Symptomen på hepatit E kan vara trötthet, minskad aptit, illamående, kräkningar, smärta i magen och mörk urin. I allvarliga fall kan det orsaka lever failure, men det är ovanligt. Hepatitis E tenderar att vara självläkande och ger oftast livslång immunitet mot viruset efter genomgången infektion.

En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Virus är små, ofta sjukdomsalstrande partiklar som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje. De kan inte leva eller reproducera sig själva, utan behöver en värdcell för att kunna göra detta. När ett virus infekterar en värdcell så tar det över cellens mekanismer och tvingar den att producera fler viruskopior. Detta kan leda till skador på värdcellen och orsaka sjukdomstillstånd.

Virussjukdomar kan variera i allvarlighetsgrad från milda, obehagliga symptom som exempelvis en vanlig förkylning, till allvarliga livshotande tillstånd som exempelvis HIV/AIDS eller ebolafebr. Vissa virussjukdomar kan även vara dödligt farliga om de inte behandlas korrekt och i tid, såsom exempelvis hjärnhinneinflammation (meningit) orsakad av vissa virusstammar.

För att skydda sig mot virussjukdomar finns det ofta vaccin som kan ges för att förebygga infektioner, och även antivirala läkemedel som kan användas för att behandla redan existerande infektioner. Det är också viktigt att hygieniska åtgärder vidtas för att minska risken för smitta, såsom handhygien och andningsskydd när man befinner sig i närhet av en sjukt person.

"Babesiosis" är en infektionssjukdom som orsakas av protozoer (en sorts encelliga parasiter) i släktet *Babesia*. Den smittar oftast via fästingbett och drabbar främst röda blodkroppar. Sjukdomen kan vara allvarlig, särskilt hos äldre eller immunförsvagna individer, och kan leda till feber, trötthet, svårigheter att andas och i värsta fall död. Behandling sker vanligen med kombinationen av antibiotika som atovaquon och azitromycin eller kloraquin och kinin.

Sjukdomsrapportering (disease reporting) är ett samlingsbegrepp för olika typer av system och processer där sjukdomsfall registreras, analyseras och rapporteras med syfte att underlätta övervakning, förebyggande och kontroll av sjukdomar. Det kan inkludera aktiv eller passiv insamling, sammanställning och redovisning av data kring sjukdomsfall, ofta i en viss population eller geografisk region. Sjukdomsrapportering är en viktig del av offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet och används bland annat för att identifiera utbrott, spåra trender, utvärdera preventiva åtgärder och stödja forskning.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

"1800-talshistoria" är inte en medicinsk term, utan snarare en historisk beteckning. Det refererar till den perioden i historien som sträcker sig från år 1800 till år 1899. I medicinskt sammanhang kan det dock vara relevant att diskutera de medicinska framsteg och utvecklingarna som skedde under denna tid.

Under 1800-talet gjordes stora framsteg inom medicinen, bland annat genom upptäckten av mikroorganismer och deras roll i sjukdomar (t.ex. Louis Pasteur och Robert Koch), utvecklingen av vacciner (t.ex. Edward Jenner och smallpox-vaccinet) och framsteg inom kirurgin (t.ex. Joseph Lister och antiseptiska metoder). Dessa uppfinningar och upptäckter har haft en stor påverkan på den medicinska vården och har räddat många liv.

En medicinsk definision av ein 'virus' er dette: Et virus er ein liten, infektiøs partikkel som består av genetisk materiale (DNA eller RNA) omgitt av ein proteinhylle. Virusen kan ikke leve eller reproduere seg selv. De må invadere eit levande celler i en organisme for å kunne formere seg og produisere nye virusepartikler. Dette gjør at virus er avhengige av ei værtcell for å formere seg, og kan orsa innfermedser som følge av den skadelige påvirkningen de har på cellene de invaserer.

Bovin tuberkulos (Mycobacterium bovis-tuberkulos) är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av bakterien Mycobacterium bovis och kan drabba olika djurslag, framför allt nötkreatur, men även andra hovdjur, exotiska djur i djurparker och människor.

M. bovis är en nära släkting till den bakterie som orsakar tuberkulos hos människor (Mycobacterium tuberculosis), och de två arterna kan i vissa fall vara svåra att skilja åt serologiskt eller genom konventionell bakteriekultur.

Bovin tuberkulos är en smittsam luftburen infektion som primärt drabbar lungorna, men den kan också spridas till andra kroppsdelar, såsom lymfknutor, lever, mjälte och hjärna. Symptomen på bovin tuberkulos hos nötkreatur innefattar ofta apati, avmagring, hosta, neos (svullnader i halsen) och svårigheter att andas.

Människor kan smittas genom direkt kontakt med infekterade djur, framför allt vid arbete med levande djur eller när man hanterar infekterat kött under till exempel slakteri- och matberedningsprocesser. Smittan sker vanligtvis via andningsluften, men kan också ske via kontaminerad mat och dryck.

Företrädesvis drabbas personer med nedsatt immunförsvar av bovin tuberkulos, exempelvis personer med HIV/AIDS eller andra sjukdomar som försvagar immunsystemet. Symptomen hos människor är ofta likartade de som uppvisas vid vanlig tuberkulos och kan innefatta hosta, feber, nattliga svettningar, trötthet och viktminskning.

För att förhindra spridning av bovin tuberkulos är det viktigt att identifiera och isolera infekterade djur så snart som möjligt. Det rekommenderas också att tillgripa åtgärder för att förbättra hygienen och saniteten i slakterier och andra miljöer där människor kan komma i kontakt med infekterat kött eller annan mat. Vaccination av djur är också en viktig strategi för att förebygga spridning av bovin tuberkulos.

Protozoan infections in animals refer to diseases caused by single-celled microorganisms called protozoa. These organisms can infect various tissues and organs of animals, including domestic pets, livestock, and wildlife. Protozoan infections can be transmitted through several routes, such as fecal-oral transmission, ingestion of contaminated water or food, or through arthropod vectors like ticks and mosquitoes.

Some common examples of protozoan infections in animals include:

1. Coccidiosis: A disease caused by several species of the genus Eimeria that affects the intestines of many animals, including poultry, cattle, sheep, goats, and pets. It is characterized by diarrhea, weight loss, and dehydration.
2. Toxoplasmosis: A disease caused by the protozoan Toxoplasma gondii that can infect a wide range of animals, including humans. It is transmitted through the ingestion of oocysts shed in the feces of infected cats or through the consumption of contaminated meat. Toxoplasmosis can cause abortion, stillbirth, and neurological damage in fetuses and young animals.
3. Cryptosporidiosis: A disease caused by the protozoan Cryptosporidium parvum that affects the intestines of many animals, including cattle, sheep, goats, and humans. It is transmitted through the ingestion of oocysts shed in the feces of infected animals or through contaminated water. Cryptosporidiosis can cause severe diarrhea and dehydration in young animals and immunocompromised individuals.
4. Leishmaniasis: A disease caused by several species of the genus Leishmania that affects dogs, cats, and wild animals. It is transmitted through the bite of infected sandflies. Leishmaniasis can cause skin lesions, anemia, weight loss, and kidney failure.
5. Babesiosis: A disease caused by several species of the genus Babesia that affects cattle, sheep, goats, horses, and dogs. It is transmitted through the bite of infected ticks. Babesiosis can cause fever, anemia, jaundice, and kidney failure.
6. Theileriosis: A disease caused by several species of the genus Theileria that affects cattle, sheep, goats, and wild animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Theileriosis can cause fever, anemia, jaundice, and abortion in pregnant animals.
7. Trypanosomiasis: A disease caused by several species of the genus Trypanosoma that affects cattle, sheep, goats, horses, and wild animals. It is transmitted through the bite of infected tsetse flies or other insect vectors. Trypanosomiasis can cause fever, anemia, weight loss, and neurological damage.
8. Sarcocystosis: A disease caused by several species of the genus Sarcocystis that affects cattle, sheep, goats, pigs, and wild animals. It is transmitted through the ingestion of contaminated feed or water. Sarcocystosis can cause muscle weakness, paralysis, and death in severe cases.
9. Toxoplasmosis: A disease caused by the parasite Toxoplasma gondii that affects humans and animals. It is transmitted through the ingestion of contaminated feed or water, or through contact with infected cats or their feces. Toxoplasmosis can cause abortion, stillbirth, or neurological damage in animals, and flu-like symptoms in humans.
10. Coccidiosis: A disease caused by several species of the genus Eimeria that affects poultry, cattle, sheep, goats, and pigs. It is transmitted through the ingestion of contaminated feed or water. Coccidiosis can cause diarrhea, weight loss, and death in severe cases.
11. Histomoniasis: A disease caused by the parasite Histomonas meleagridis that affects poultry, especially turkeys and chickens. It is transmitted through the ingestion of contaminated feed or water, or through contact with infected birds or their feces. Histomoniasis can cause liver damage, diarrhea, and death in severe cases.
12. Leishmaniasis: A disease caused by several species of the parasite Leishmania that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected sandflies. Leishmaniasis can cause skin lesions, fever, anemia, and death in severe cases.
13. Trypanosomiasis: A disease caused by several species of the parasite Trypanosoma that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected tsetse flies or other insect vectors. Trypanosomiasis can cause fever, anemia, neurological damage, and death in severe cases.
14. Babesiosis: A disease caused by several species of the parasite Babesia that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Babesiosis can cause fever, anemia, and death in severe cases.
15. Ehrlichiosis: A disease caused by several species of the bacterium Ehrlichia that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Ehrlichiosis can cause fever, rash, joint pain, and death in severe cases.
16. Anaplasmosis: A disease caused by the bacterium Anaplasma phagocytophilum that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Anaplasmosis can cause fever, anemia, and death in severe cases.
17. Rickettsiosis: A group of diseases caused by several species of the bacterium Rickettsia that affect humans and animals. They are transmitted through the bite of infected ticks, fleas, or lice. Rickettsioses can cause fever, rash, and death in severe cases.
18. Tularemia: A disease caused by the bacterium Francisella tularensis that affects humans and animals. It is transmitted through contact with infected animals, contaminated water, or insect bites. Tularemia can cause fever, skin ulcers, and death in severe cases.
19. Q fever: A disease caused by the bacterium Coxiella burnetii that affects humans and animals. It is transmitted through contact with infected animals, their products, or contaminated dust. Q fever can cause fever, pneumonia, and death in severe cases.
20. Brucellosis: A disease caused by several species of the bacterium Brucella that affect humans and animals. It is transmitted through contact with infected animals, their products, or contaminated food. Brucellosis can cause fever, joint pain, and death in severe cases.
21. Lyme disease: A disease caused by the bacterium Borrelia burgdorferi that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Lyme disease can cause fever, rash, arthritis, and neurological symptoms in severe cases.
22. Rocky Mountain spotted fever: A disease caused by the bacterium Rickettsia rickettsii that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Rocky Mountain spotted fever can cause fever, rash, and death in severe cases.
23. Ehrlichiosis: A group of diseases caused by several species of the bacterium Ehrlichia that affect humans and animals. They are transmitted through the bite of infected ticks. Ehrlichioses can cause fever, anemia, and death in severe cases.
24. Anaplasmosis: A disease caused by the bacterium Anaplasma phagocytophilum that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected ticks. Anaplasmosis can cause fever, anemia, and death in severe cases.
25. Tularemia: A disease caused by the bacterium Francisella tularensis that affects humans and animals. It is transmitted through contact with infected animals, their products, or contaminated food and water. Tularemia can cause fever, pneumonia, and death in severe cases.
26. Plague: A disease caused by the bacterium Yersinia pestis that affects humans and animals. It is transmitted through the bite of infected fleas or contact with infected animals. Plague can cause fever, pneumonia, and death in severe cases.
27. Anthrax: A disease caused by the bacterium Bacillus anthracis that affects humans and animals. It is transmitted through contact with infected animals, their products, or contaminated soil. Anthrax can cause fever, respiratory failure, and death in severe cases.
28. Botulism: A disease caused by the toxin produced by the

Rift Valley fever virus (RVFV) är ett filovirus som orsakar sjukdomen Rift Valley fever. Det är ett arbovirus, vilket betyder att det sprids via vektorer såsom myggor. Viruset överförs främst av olika arter av mjukghubbharkrankar (Culicoides spp.) och ökenmyggor (Aedes spp.).

RVFV förekommer naturligt i Afrika söder om Sahara, men har även påträffats i Arabiska halvön. Viruset kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både djur och människor. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djurs blod, men oftast sprids viruset via bett av infekterade myggor.

Sjukdomen Rift Valley fever kännetecknas hos människor av plötslig feber, muskelvärk, huvudvärk och ibland även ögoninflammation. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till en livshotande hemorragisk febersjukdom, men detta är ovanligt. Hos djur, särskilt får och kor, kan RVFV orsaka abort och hög dödlighet hos ungar.

Det finns inget godkänt vaccin mot Rift Valley fever tillgängligt för allmän användning, men det pågår forskning och utveckling av nya vaccinkandidater. Förebyggande åtgärder som att kontrollera myggpopulationer och undvika kontakt med infekterade djur är viktiga för att förebygga smittspridning.

Den medicinska termen för "bett och stick" är inkontinens. Inkontinens innebär att en person har svårigheter att kontrollera urinen eller avföringen. Det finns olika typer av inkontinens, till exempel stressinkontinens och urgentinkontinens. Stressinkontinens innebär att man kan ha en "accident" när man skrattar, hostar, springer eller gör annat som ökar trycket i bukhålan. Urgentinkontinens innebär att man känner ett plötsligt, starkt behov av att urinera och kan ha svårigheter att nå toaletten i tid. Inkontinens kan orsakas av flera faktorer, till exempel åldrande, graviditet, förlossning, övervikt, neurologiska sjukdomar eller skador.

I'm sorry for the confusion, but "Harpest" is not a medical term that I am familiar with. It's possible that there may be a spelling mistake or typo in the term you are looking for. If you meant "Harpes," it refers to a group of diseases that affect the nerves and skin, characterized by the presence of small, discolored bumps or lines on the skin caused by nerve damage. However, I would recommend consulting a reliable medical source or speaking with a healthcare professional for accurate information regarding medical conditions and terminology.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Smittspridande spindeldjur' refererar till spindeldjursarter som kan överföra patogener eller sjukdomar mellan olika värdar, exempelvis människor, djur eller växter. Detta sker vanligtvis genom direktkontakt med spindeln eller dess kroppsvätskor, men kan även ske indirekt via kontaminering av födoämnen eller miljön.

Ett exempel på ett smittspridande spindeldjur är fästingar (Ixodida), som kan överföra flera olika bakterier, virus och parasiter till sina värdar, inklusive Borrelia burgdorferi (orsakar Lyme-borrelios), Anaplasma phagocytophilum (orsakar granulocytär anaplasmos) och Rickettsia rickettsii (orsakar rocky mountain fever).

Ett annat exempel är mjöllöss (Acaridae), som kan orsaka allergier och astma hos människor och djur genom att de sprider sporer från mögelsvampar. Dessutom kan vissa spindeldjursarter, såsom råttspindlar (Loxosceles spp.), orsaka bettreaktioner som kan vara allvarliga eller livshotande för människor och djur.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

Försvarsmedicin, även känd som militärmedicin, är ett område inom medicinen som fokuserar på att förse militära organisationer och deras personal med medicinsk kunskap, tjänster och produkter. Detta inkluderar prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av sjukdomar, skador och andra hälsoförhållanden som kan påverka militär personal under fredstid eller i stridsområden.

Försvarsmedicin innefattar också att planera och genomföra hälsovårdsprogram för att skydda soldater från smittspridning, kemiska, biologiska och radiologiska hot samt andra miljöfaktorer som kan påverka deras hälsa under operationella insatser. Dessutom inkluderar det utbildning av militär personal i första hjälpen, trauma vård och andra livräddande åtgärder.

Syftet med försvarsmedicin är att säkerställa att militär personal är i bästa möjliga medicinska skick för att kunna fullgöra sina uppdrag, samtidigt som man minskar sjukdom och skada bland personalen.

Hantavirus pulmonär syndrom (HPS) är en allvarlig, ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av vissa arter av hantavirus. Den överförs till människan genom andning av luft som innehåller partiklar med virus som finns i urin, avskräde eller slem hos smittade gnagare, främst möss och sorkar.

Sjukdomen börjar ofta med symtom som påminner om en influensalik inflammation, såsom feber, muskelvärk, huvudvärk och trötthet. Efter ett par dygn kan andningssvårigheter utvecklas, vilket kan leda till lungödem och akut andnöd som behöver vård på intensivvårdsavdelning.

Det finns inget specifikt läkemedel eller vaccin mot HPS, men tidig diagnostisering och vård kan förbättra prognosen. Behandlingen består av stödjande vård, såsom syreterapi, vätskebehandling och ibland mekanisk ventilation.

'Brucella abortus' är en bakterie som orsakar sjukdomen brucellos hos djur, särskilt nötkreatur. Den kan också orsaka sjukdom hos människor som utsätts för bakterien, ofta genom kontakt med infekterade djurs fluider eller födoämnen gjorda av infekterat kött eller mjölk. Sjukdomen hos människor kallas ofta Malteserfeber eller abortfeber och kan ge upphov till symtom som feber, trötthet, muskelvärk, svullnadar och ledsmärtor. I allvarliga fall kan den även orsaka komplikationer såsom hjärtsjukdomar, leversvikt och neurologiska symtom.

'Pest' er en historisk betegnelse for en sygdom som førte til dødelig udryddelse eller store tab af menneskeliv. Den mest kendte pestepidemi er den sorte død, der hærgede Europa i 1300-tallet og dræbte mellem 75 og 200 millioner mennesker.

Pest skyldes smitten af bakterien Yersinia pestis, som normalt overføres gennem inficerede flåter eller lopper, der har biddet en inficeret rotte. Der findes tre typer af pest: bubonisk pest (den mest almindelige form), pneumonisk pest og septikæmisk pest.

Bubonisk pest angriber de lokale lymfeknuder, mens pneumonisk pest angriber lungerne og kan let spredes fra person til person gennem luftbårne dråber. Septikæmisk pest er en alvorlig blodforgiftning, der opstår, når bakterien kommer direkte ind i blodet.

Pest er nu meget sjældent i udviklede lande, men det forekommer stadig sporadisk i visse regioner af Afrika, Asien og Sydamerika. Det kan behandles effektivt med antibiotika, hvis det opdages tidligt.

Hantavirus är ett samlingsnamn för ett släkte av virus som tillhör familjen Bunyaviridae. De orsakar olika sjukdomar hos människor, beroende på vilken art av hantavirus det rör sig om. I Nord- och Sydamerika kan vissa arter av hantavirus orsaka en allvarlig lungsjukdom som kallas hantaviruspulmonell syndrom (HPS). Andra arter av hantavirus kan orsaka en sjukdom som kallas nefrit eller blodkärlsinflammation i njurarna, som främst förekommer i Asien och Europa.

Hantavirus överförs vanligtvis till människor genom kontakt med urin, avföring eller spott från smittade gnagare, ofta möss eller sorkar. Sjukdomen kan också sprida sig via luften när man andas in små partiklar som innehåller viruset, till exempel genom att stöva upp damm där viruspartiklarna finns.

Det finns inget specifikt behandlingssätt mot hantavirusinfektion, men sjukvården kan ge stöd till symptomen och underhålla livfunktionerna tills patienten blir frisk igen. För att förebygga smitta rekommenderas att undvika kontakt med gnagare och deras avfallsprodukter, såsom urin och avföring, samt att använda skyddande kläder och andningsskydd när man utför aktiviteter i områden där smittan är vanlig.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.

Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.

Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.

Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.

Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.

'Livscykelstadier' er en begrep som brukes for å beskrive de forskjellige faser i et levendes utvikling fra det tidligste stadiet til døden. Her er en medisinsk definisjon av hvert av de fire hovedlivscykelstadiene:

1. Føtusstadiet: Denne fasen inneholder den embryonale utviklingen fra befruktningen og opp til den niende uken av graviditeten, deretter kaller vi det for føtusstadiet. Under dette stadiet utformes de viktigste organene og systemene i livet.

2. Barnshestadiet: Denne fasen inneholder barndommen fra fødsel til puberteten. Under denne perioden vil barnet oppleve en rask vekst og utvikling, både fysisk og kognitivt.

3. Voksenstadiet: Denne fasen inneholder voksenlivet fra slutten av puberteten til gjennomsnittlig 65 år for kvinner og 70 år for menn. Under denne perioden er individet i full utvikling og kan formere familier, bygge karriere og delta i samfunnet.

4. Gammelstadiet: Denne fasen inneholder de siste årene av livet etter 65 år for kvinner og 70 år for menn. Under denne perioden kan individet oppleve en nedgang i fysisk funksjon, økt risiko for sykdom og eventuell død.

Det er viktig å nevne at livscykelstadiene ikke alltid er klart definert eller like lange for alle individer. Noen kan oppleve en forlengelse av livsløpet, mens andre kan ha kortere livsløp på grunn av genetiske faktorer, sykdom eller levestil.

I'm sorry for any confusion, but "Europe" is a geographical term and not a medical condition or term. It refers to the continent in Western Asia and Northern Africa that is bound by the Atlantic Ocean to the west, the Arctic Ocean to the north, and the Ural Mountains and the Caspian and Black Seas to the east and southeast. Europe is made up of approximately 50 countries and is home to a diverse range of cultures, languages, and ethnicities.

"Tarmsjukdomar, parasitära" refererar till sjukdomstillstånd orsakade av parasiter som infekterar tarmen. Parasiterna är små organismer som lever och reproducerar sig i värden (människan) och kan orsaka olika symptom beroende på vilken typ av parasit det är och hur allvarlig infektionen är.

Exempel på vanliga tarmsjukdomar orsakade av parasiter inkluderar:

* Giardiasis, som orsakas av protozoen Giardia lamblia och kan orsaka diarré, magont, illamående och buksmärtor.
* Amöbiasis, som orsakas av protozoen Entamoeba histolytica och kan orsaka diarré, blodig eller vattnig avföring, magkramper och feber.
* Cryptosporidiosis, som orsakas av protozoen Cryptosporidium parvum och kan orsaka vattenångest, diarré, buksmärtor och illamående.
* Bakteriell dysenteri, som orsakas av bakterier som Shigella, Salmonella eller Campylobacter och kan orsaka blodig diarré, feber, magkramper och illamående.

Parasitär tarmsjukdom behandlas vanligtvis med specifika läkemedel som dödar parasiten eller hämmer dess reproduktion. För att förebygga infektion rekommenderas god personlig hygien, till exempel handtvätt efter toalettbesök och innan matlagning, samt att undvika att äta rå eller halvråa grönsaker och frukter som inte har sköljts ordentligt.

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar (eng. Healthcare Priorities) kan definieras som en process där resurser, inklusive tid, personal och finansiella medel, fördelas inom hälso- och sjukvården på ett sätt som ger högsta möjliga samhällsnytta. Det innebär att man tar hänsyn till behov, effektivitet, kostnadseffektivitet och rättvisa när man bestämmer vilka behandlingar och tjänster som ska erbjudas.

Prioriteringar kan göras på olika nivåer, från individuell patientvård till populationsnivå. På individnivå kan prioriteringar handla om att avgöra vilken behandling som är mest lämpad för en specifik patient, medan prioriteringar på populationsnivå kan handla om att avgöra vilka tjänster och behandlingsformer som ska erbjudas i ett helt hälso- och sjukvårdsystem.

Exempel på faktorer som kan påverka prioriteringar inom hälso- och sjukvården är allvarligheten av en sjukdom eller skada, patientens prognos, möjligheterna till att förbättra livskvaliteten, kostnaden för behandlingen och dess effektivitet.

Det är viktigt att prioriteringar inom hälso- och sjukvården görs på ett transparent och rättvist sätt, så att alla intressenter, inklusive patienter, anhöriga och personal, har tillgång till information om hur beslut fattas och kan delta i processen.

'Ixodes' är ett släkte av fästingar som innehåller många arter, varav flera kan vara värdar för och överföra olika sjukdomsalstrare till människor och djur. En av de mest kända arterna är Ixodes scapularis, även känd som den amerikanska fästingen, som kan överföra Lyme-borreliosen. Andra välkända arter inkluderar Ixodes pacificus (den västra svartfotade fästingen) och Ixodes ricinus (den europeiska fästingen), båda av vilka kan överföra olika sjukdomar som Borrelia burgdorferi, Babesia, Anaplasma och tick-borne encephalitis-virus. Fästingarna i Ixodes-släktet är ofta kända för sin långsamma feeding-process där de kan stanna kvar på värden i flera dagar eller veckor.

I'm sorry for any confusion, but "Italien" is the Danish word for "Italian," and it refers to something or someone related to Italy, a country in Southern Europe. However, I believe you may be looking for a medical definition related to Italy. Unfortunately, I couldn't find any specific medical conditions or terms associated with Italy. If you have a more specific question or term in mind, please let me know and I will do my best to help you.

Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.

Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.

Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.

'Anaplasma phagocytophilum' är en obligat intracellulär bakterie som orsakar sjukdomen anaplasmos eller granulocytär ehrlichios. Bakterien infekterar främst neutrofila granulocyter hos däggdjur, inklusive människor. Infektionen sprids vanligtvis genom fästingbetet och kan orsaka symptom som feber, trötthet, muskel- och ledvärk samt i vissa fall allvarliga komplikationer.

'Fåglar' är en taxonomisk grupp inom djurvärlden, känd som Aves. Det är en klad, eller en naturlig grupp, som inkluderar de nu levande fågelarter som finns, tillsammans med deras utdöda förfäder och nära släktingar. Fåglarna är en undergrupp till dinosaurierna och är den enda fortfarande existerande gruppen reptiler som har kvar benstjärten (pygostyl), ett distinktiv karaktärsdrag för fåglar.

Fåglar utmärks av en uppsättning gemensamma drag, såsom att de är warmt blodiga, har lungor med luftsäckar, och lägger ägg med hårda skal. De flesta fåglar har också fjädrar, som används för isolering, flykt och kommunikation. Fåglarnas näbb är en annan distinktiv egenskap, och den saknar tänder. Istället har de en keratinartad näbbspets.

Fåglarna utgör en mycket varierad grupp med över 10 000 kända arter, som lever i olika habitat över hela jorden, från polarregionerna till tropikerna. De har anpassat sig till ett stort antal ekologiska nischer och utför en rad olika funktioner i ekosystemen, inklusive pollinering, fröspridning och biokontroll.

En klinisk laboratorietekniker är en individ som är utbildad och certifierad för att utföra komplexa laboratorieprover och analys av mänskliga vävnader, kroppsv likuor och andra biologiska fluider för att hjälpa till att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar och skador. De arbetar ofta under ledning av en patolog eller laboratorieläkare i ett kliniskt laboratorium, och de kan vara ansvariga för att utföra olika typer av tester som blodgasanalys, kemi, hematologi, immunologi, mikrobiologi och molekylärpatologi.

Kliniska laboratorietekniker måste ha en grundläggande förståelse för anatomi, fysiologi, medicinsk terminologi och metoder för laboratorieprover, samt vara skickliga i att använda mikroskopi, spektrofotometri, polymeraskedjereaktion (PCR) och andra tekniker för att analysera prover. De måste också ha goda kunskaper om kvalitetssäkring, regler och riktlinjer för laboratoriesäkerhet och skydd av patientinformation.

Utöver detta kan de vara ansvariga för att dokumentera resultaten korrekt, rapportera till läkare och andra vårdpersonal, samt ge råd om laboratorietjänster och testmetoder. De kan också delta i forskning och utveckling av nya laboratoriemetoder och tekniker för att förbättra patientvården.

I'm sorry for any confusion, but "Colombia" is a country in South America and it is not a medical term or condition. Therefore, there is no medical definition for "Colombia". If you have any other health or medical related questions, I would be happy to help!

I medicinsk kontext, betecknar "parasitär belastning" antalet parasiter som infekterar och lever på bekostnad av en värdorganism. Det kan röra sig om en mängd olika parasitiska organismer, till exempel protozoer, helmintar eller ektoparasiter.

För att bestämma parasitär belastning utförs ofta laboratorieanalyser av patientens blod, avföring eller andra kroppsvätskor, beroende på vilken typ av parasit som misstänks vara orsaken till sjukdomen.

Det är viktigt att snabbt identifiera och behandla en parasitär infektion, eftersom alltför hög parasitär belastning kan leda till allvarliga komplikationer eller skador på värdorganismens kropp.

'Mejeriproduktion' refererer til den proces, hvor mælk fra dyr som køer, får og geder behandles og forarbejdes til forskellige mejerivarer som ost, smør, yoghurt og fløde. Processen inkluderer typisk opfangning af råmælk, filtrering, pasteurisering (varmebehandling for at dræbe bakterier), homogenisering (for at fordele fedtpartikler jævnt i mælken) og derefter formning og modning af specifikke mejeriprodukter.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

I medicinsk kontext kan 'lantbruk' definieras som den praktiska verksamheten att odla och föda upp växter och djur i syfte att producera livsmedel, foder och andra jordbruksrelaterade produkter. Det inkluderar ofta djurhållning, odling av grödor och skogsbruk. Lantbruket kan ha en betydande påverkan på miljön, både positivt och negativt, och det är därför viktigt att bedriva ett hållbart lantbruk som tar hänsyn till djurväsendets, människors och planetens hälsa.

Francisella tularensis är en gramnegativ, aerob bakterie som orsakar sjukdomen tularemi hos djur och människor. Den är specialiserad till att infektera makrofager och kan överleva och replikera inne i dessa celler under lång tid. F. tularensis är mycket virulent och endast ett fåtal bakterier behövs för att orsaka sjukdom hos en värd. Den finns naturligt förekommande i vilt djur, särskilt gnagare, och kan spridas till människor genom bett eller stick av infekterade djur, inandning av små partiklar med bakterier från jord eller vatten som är kontaminerade med djurslänta bakterier, eller via föda och vatten som innehåller bakterier. F. tularensis klassificeras som en kategori A bioterrorism agent av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) på grund av dess höga patogenicitet och lätthet att sprida sig via luften.

En bakteriell infektion är en infektion som orsakas av bakterier, små encelliga mikroorganismer. När bakterier invaderar kroppen kan de orsaka en rad olika symptom beroende på vilken typ av bakteri och var i kroppen den etablerar sig. Exempel på bakteriella infektioner inkluderar lunginflammation (pneumoni), urinvägsinfektioner, hudinfektioner och blodförgiftning (sepsis). Behandlingen för bakteriella infektioner består ofta av antibiotika, men det kan också behövas andra typer av behandling beroende på typen och allvarlighetsgraden av infektionen.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) är en typ av immunologisk analys som använder en enzymmärkt antikropp för att detektera och quantifiera en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en peptid, i en biologisk prov.

I ELISA-analysen fästs antigenet (det målprotein som ska detekteras) först till en solid fas, till exempel en mikrotitrerad platta. Sedan adsorberas en primär antikropp som binder till antigenet till plattan. Efter en washing-steg adderas en sekundär antikropp som är konjugerad till ett enzym, såsom horseradish peroxidase (HRP). Den sekundära antikroppen binder till den primära antikroppen och efter ytterligare washing-steg tillsätts ett substrat som reagerar med det enzymmärkta komplexet och genererar ett signal som kan kvantifieras, vanligtvis i form av färgförändring eller fluorescens.

ELISA är en mycket känslig och specifik analysmetod som används inom flera områden, till exempel för att detektera och mäta antikroppar i serum, för att upptäcka patogener såsom virus och bakterier, och för att bestämma koncentrationen av olika hormoner och andra biologiskt aktiva molekyler.

'Värd-patogenförhållanden' är ett begrepp inom medicinen och epidemiologin som refererar till det komplexa samspelet mellan en värdkropp (en människa eller djur) och en patogen (en bakterie, virus, svamp eller parasit) som orsakar sjukdom. Detta förhållande kan variera mycket beroende på flera faktorer, inklusive arten av patogenen, individens immunförsvar, miljöfaktorer och genetiska faktorer hos både värden och patogenen.

Förhållandet mellan värd och patogen kan vara dynamiskt och förändras över tid. Ibland kan en patogen orsaka allvarlig sjukdom i en viss individ, medan samma patogen kan vara asymptomatisk eller orsaka en mildare infektion hos en annan individ. Detta beror ofta på individens immunförsvar och andra faktorer som påverkar deras sårbarhet för sjukdom.

Värd-patogenförhållanden kan också variera beroende på patogena egenskaper, inklusive deras förmåga att infektera värden, replikera sig och sprida sig till andra individer. Vissa patogener har utvecklat mekanismer för att undvika eller undertrycka värdens immunförsvar, vilket kan leda till mer allvarliga infektioner.

Sammanfattningsvis refererar 'värd-patogenförhållanden' till det komplexa samspelet mellan en patogen och deras värdkropp, inklusive de faktorer som påverkar sjukdomsutbrott, allvarlighetsgrad och spridning.

'Maskantikroppar' är ett immunologiskt begrepp som refererar till speciella former av antikroppsmolekyler, mer konkret IgA-antikroppar, som produceras av vår immunsystem. Dessa antikroppar bildar en täckande skikt (eller 'mask') på ytan av slemhinnor i kroppen, såsom i luftvägar, mag-tarmkanalen och genitourinsystemet. Deras främsta funktion är att skydda dessa ytor från infektion genom att binda till främmande ämnen som virus, bakterier eller andra patogener och förhindra dem från att kolonisera och skada kroppen. Maskantikroppar bidrar också till att neutralisera toxiner och andra skadliga substanser som kan finnas i vår näring eller miljö.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Visceral leishmaniasis, även känt som kala-azar, är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av parasiten Leishmania donovani eller Leishmania infantum. Den angriper huvudsakligen den retikuloendoteliala systemet, inklusive levern, mjälten och benmärgen.

Typiska symtom innefattar feber, viktminskning, anemi, leversvullnad, mjältinflammation och lymfknutor som ökar i storlek. Utan behandling kan sjukdomen vara dödlig. Behandling innebär vanligen antiparasitära läkemedel som administreras under en längre tidsperiod för att eliminera parasiten fullständigt.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

I medicinsk kontext, betyder "glesbygdsbefolkning" ofta en befolkning som lever i ett geografiskt område med låg befolkningsdensitet och särskilda utmaningar relaterade till tillgången till vård och social service. Det kan handla om avståndet till sjukvårdsinrättningar, brist på läkare och specialister samt svårigheter att få tillgång till transporter för att nå vården. Dessa faktorer kan leda till sämre hälsa och högre dödlighet i jämförelse med folk som bor i tätbefolkade områden. Definitionen kan variera beroende på olika länder och regioners specifika förhållanden.

Medicinskt kan ett maskmedel definieras som ett medel som används för att bekämpa eller förhindra spridning av smittsam sjukdom orsakad av maskar, såsom bakterier, protozoer eller viruset responsibelt för COVID-19. Maskmedel kan vara i form av gaser, damm, droppar eller aerosoler som minskar sannolikheten för smitta när de andas in. Exempel på maskmedel inkluderar respiratoriska skyddsmasker och vissa desinfektionsmedel.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

Toxoplasmos är en infektionssjukdom orsakad av protozoen parasiten Toxoplasma gondii. Den kan drabba både djur och människor, men människan smittas vanligtvis via kontakt med kattlite eller infekterat rått kött.

Infektionen är oftast asymptomatisk hos immunocompetenta individer, men kan orsaka allvarliga komplikationer hos gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-smittade. Infektionen under graviditeten kan leda till fosterskador eller missfall.

Symptomen på toxoplasmos kan variera från milda, grippeliknande symptom till allvarligare symtom som hjärninflammation (encefalit) och ögoninfektioner (oftalmit). Behandlingen består vanligen av kombinerad antibiotisk behandling med pyrimethamin och sulfadiazin.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

Campylobacter infektioner är en typ av bakterieinfektion orsakad av arter i släktet Campylobacter, vanligtvis Campylobacter jejuni eller Campylobacter coli. Infektionen är oftast relaterad till födoämnesintag, särskilt av opastöriserad mjölk, rått kött och kycklingkött. Infektionen kan också spridas via direkt kontakt med djur eller av person-till-person-kontakt.

Symptomen på en Campylobacter infektion inkluderar diarré, buksmärtor, feber och kräkningar. Symptomen kan vara milda eller allvarliga och vanligtvis uppstår de within 2-5 days after exposure to the bacteria. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer som Guillain-Barré syndrom, en nervsjukdom som kan orsaka muskelsvaghet och andningssvårigheter.

Campylobacter infektioner behandlas vanligtvis med antibiotika, särskilt om symtomen är allvarliga eller om patienten tillhör en riskgrupp, såsom äldre vuxna, små barn, gravida kvinnor eller personer med nedsatt immunförsvar. För att förebygga infektioner rekommenderas god kökshygien, att undvika att äta rått kött och att tillaga köttet ordentligt för att döda bakterierna.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

Medicinskt sett kan "kött" definieras som det muskulärt vävnadsmaterialet som härstammar från djur, vanligtvis tamdjur som nötkreatur, får, gris och höns. Kött innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler och är en viktig källa till näringsintag för många människor. Det bör tillagas fullständigt före konsumtion för att undvika sjukdomar som orsakas av bakterier eller parasiter som kan finnas i rått kött.

I Sverige används ofta begreppet "hälsotillstånd, tätort" inom folkhälso- och epidemiologisk forskning. Det refererar till den gemensamma hälsan hos en population boende i en tätortsområde. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) definieras en tätort som ett sammanhängande område med minst 200 bostäder och där minst 50 % av de boende arbetspendlar inom detta område.

Hälsotillståndet hos en sådan population kan mätas genom olika indikatorer, till exempel mediana livslängd, dödlighet (mortalitet), sjukdomsbörda (morbiditet) och levnadsstandard. Dessa data samlas ofta in genom folkräkningar, registerdata eller specifika hälsoundersökningar.

Det är viktigt att notera att hälsotillståndet i en tätort kan variera kraftigt beroende på sociala, ekonomiska och geografiska faktorer. Exempelvis kan boenden i socioekonomiskt utsatta områden ha sämre hälsotillstånd än de i mer förmögna områden, även inom samma tätort.

'Serologiska tester' är laboratorietestningar som utvärderar patientens serum eller plasma för närvaro av antikroppar eller andra immunföreteelser. Dessa tester används ofta för att hjälpa till att diagnostisera infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och andra medicinska tillstånd genom att upptäcka specifika reaktioner mellan antikropparna i patientens blod och olika antigener eller antigenfragment.

Exempel på serologiska tester inkluderar ELISA (Enzyme-linked Immunosorbent Assay), Western Blot, Immunofluorescens och Komplementbindningsreaktion. Dessa tester kan vara kvalitativa eller kvantitativa och används ofta i kombination för att stödja en diagnos och övervaka behandlingen av olika medicinska tillstånd.

I medicskt hänseende kan "U-länder" (ibland skrivet som "bottnen-länder") vara en förkortad benämning på de länder som har de sämsta socioekonomiska betingelserna och ofta tenderar att ha hög prevalens av olika smittsjukdomar och andra hälsorelaterade problem. Termen används ibland i en internationell kontext för att referera till länder med låg eller mycket låg human development index (HDI) som rankas lägst av FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Det saknas dock en entydig och universellt accepterad medicinsk definition av "U-länder", och termen används inte alltid på ett konsekvent eller systematiskt sätt inom hälso- och sjukvården.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Insektsvektorer är insekter som kan överföra smitta eller sjukdomsalstrare från en värd till en annan. Detta sker vanligtvis genom att insekten sticker eller biter ett djur eller människa och samtidigt infekterar offret med patogenen, som kan vara virus, bakterier eller parasiter. Exempel på insektsvektorer är myggor (som kan överföra malaria), fästingar (som kan överföra Lyme-borreliose) och tse-tseflugor (som kan överföra sömnsjuka).

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

'Toxoplasma' er ein slags einzellige parasitt som tilhører klassen Sporozoa. Den mest kjende art i denne klassen er Toxoplasma gondii, som kan infisere varmblodede dyr, inklusive mennesker. Toxoplasma gondii orkar seg fram ved å invadere vårt immunsystem og kan opprettholde seg i kroppen i lange tidsperioder. Mennesker kan bli infisert ved å ha kontakt med katter, som er det eneste dyr som kan reprodukere parasitten, eller ved å ete underkokt kjøtt eller grønnsaker som inneholder parasittens egg. De fleste infiseringer forloper uden symptomer hos immunforsvaret som fungerer normalt, men hos gravide kvinner og personer med nedsatt immunfunksjon kan det oppstå alvorlige komplikasjoner.

Molecular epidemiology är ett forskningsområde som kombinerar metoder inom molekylärbiologi och epidemiologi för att undersöka sambandet mellan biologiska faktorer, exempelvis genetiska variationer eller infektionsagenters egenskaper, och sjukdomar eller hälsa i populationer.

Den molekylära epidemiologin använder sig av tekniker som DNA-sekvensering, PCR (polymeraskedjereaktion) och andra molekylärbiologiska metoder för att identifiera och karaktärisera biomarkörer relaterade till sjukdomar eller exponeringar. Dessa data används sedan i kombination med epidemiologiska metoder, såsom observationella studier och randomiserade kontrollerade prövningar, för att undersöka samband mellan dessa biomarkörer och sjukdomar eller hälsa.

Exempel på tillämpningar av den molekylära epidemiologin inkluderar studier av genetiska faktorer som bidrar till risk för cancer, undersökningar av smittaöverföring och resistensutveckling hos bakterier och virus, samt analyser av exponeringar för miljögifter och deras effekter på hälsan.

'Kina' er en betegnelse for en type av små, hvidlige, krystallinske partikler som kan dannes i galden og ledvæsken hos visse personer. De dannes som en slags afføring fra de celler, der udskiller fedtstoffer (kaldet 'cholesterol') i kroppen. Når disse partikler akkumuleres i større mængder, kan de danne små klumper eller forklumpninger, der kan ses under et mikroskop.

Kines forekommer hyppigst hos ældre personer og er ofte associeret med visse sygdomme, såsom gigt, leddegfejl og visse lever- og galdesygdomme. I visse tilfælde kan kines være et tegn på en mere alvorlig underliggende sygdom, men ofte er de har ingen specielle symptomer eller konsekvenser for sundheden.

Det er vigtigt at bemærke, at 'Kina' ikke skal forveksles med det østasiatiske land Kina. De to begreber har intet med hinanden at gøre og betegner helt forskellige ting.

"Protozoan antibodies" refer to antibodies produced by the immune system in response to an infection caused by a protozoan, which is a type of single-celled microorganism. These antibodies are part of the adaptive immune response and are specific to certain proteins or other molecules found on the surface of the protozoan. They can help the body recognize and eliminate the pathogen, and also play a role in immunity to future infections with the same protozoan. Examples of protozoan infections that can stimulate the production of protozoan antibodies include malaria, giardiasis, and toxoplasmosis.

'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.

I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

'Indien' är ett geografiskt begrepp och refererar till en nation i södra Asien, officiellt känd som Republiken Indien. Det finns dock inget etablerat medicinskt begrepp som heter 'Indien'. Ibland kan vissa medicinska studier eller rapporter hänvisa till "indisk medicin", vilket refererar till traditionella indiska medicinska system, såsom Ayurveda, Yoga, Unani, Siddha och Homeopathy. Men det är inte ett geografiskt begrepp, utan snarare en typ av alternativ medicinsk praktik med rötter i den indiska kulturen och historien.

Medicinskt tal är 'sjukdomsalstrande förmåga' eller 'patogenetisk potential' ett mått på hur väl en given mikrob (bakterie, virus, svamp, etc.) orsakar sjukdom hos en värd. Detta beror på en kombination av mikrobenns egna karaktäristika och värdens immunförsvar. En hög sjukdomsalstrande förmåga innebär att en mikrob orsakar sjukdom hos de flesta individer den infekterar, medan en lägre sjukdomsalstrande förmåga betyder att en mikrob kan kolonisera eller bosätta sig hos en värd utan att orsaka några tydliga symtom.

Det är viktigt att notera att sjukdomsalstrande förmåga inte är ett stelt begrepp, utan kan variera beroende på olika faktorer som till exempel värdens ålder, hälsa och immunförsvar. Vissa mikrober kan också ha en högre sjukdomsalstrande förmåga under speciella omständigheter, till exempel när de utvecklar resistens mot vanliga behandlingsmetoder som antibiotika.

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

Vaccination, även känt som immunisering, är en förebyggande metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för ett antigen som liknar den patogen som orsakar sjukdomen. Detta stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket innebär att kroppen lär sig att känna igen och bekämpa den specifika patogenen om individen exponeras för den i framtiden.

Det finns olika typer av vacciner, men de flesta innehåller ett dödad eller avsvagt patogen, en del av ett patogen eller ett genetiskt material som kodar för ett protein från patogenen. När vaccinet ges till en individ, triggas immunsystemet att producera specifika antikroppar och aktivera T-celler som är specialiserade på att bekämpa den specifika patogenen. Dessa immunitetsmekanismer förblir i kroppen även efter att vaccinet har avtagit, vilket ger en långvarig skydd mot sjukdomen.

Vaccination är en effektiv metod för att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar på populationnivå, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter att alla individer ska vaccineras enligt de nationella immunisationsschemana som finns i respektive land.

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

Immunoglobulin M (IgM) er en type av antistoffer (eller immunglobuliner) i kroppen. Antistoffer er proteiner som produceres av kroppens B-celler for å hjelpe til med å bekjempe frammannskaper som bakterier og jungers. IgM er den første type av antistoffer som produseres i responsen på en infeksjon, og det er også den mest effektive type av antistoffer når det kommer til å aktivere komplementsystemet, som er ein del av kroppens immunforsvar. IgM forekommer normalt i blodet og lymfen og er en del av den humorale immuniteten.

'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.

Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.

Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.

Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:

* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan

Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Bakteriella yttermembranproteiner, också kända som bakteriecellväggsproteiner eller bakteriemembranproteiner, är proteiner som är integrerade i den yttre membranen hos Gram-negativa bakterier och den enda membranen hos Gram-positiva bakterier. Dessa proteiner spelar en viktig roll i bakteriens överlevnad och patogenicitet, genom att vara involverade i processer som cellväxt, celldelning, näringsupptag, sekretion av toxiner och andra virulensfaktorer, samt skydd mot defensiva mekanismer hos värden.

Bakteriella yttermembranproteiner kan vara klassificerade som integrala membranproteiner eller perifera membranproteiner beroende på deras interaktion med membranet. Integrala membranproteiner är kovalent bundna till lipidbilagan i membranet och sträcker sig genom hela membranet, medan perifera membranproteiner är lösliga proteiner som associerar till membranets yta via icke-kovalenta interaktioner.

Exempel på bakteriella yttermembranproteiner inkluderar poriner, som bildar kanaler genom membranet och reglerar transporten av molekyler över membranen, samt autolysiner, enzymer som bryter ned peptidoglykan i cellväggen och bidrar till celldelning och morfologi. Andra exempel är toxinproteiner, som används av patogena bakterier för att infektera värden, och effluxpumpproteiner, som exporterar toxiska substanser från cellen.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

"Bacteriology technician" might be a more appropriate term in English than "bacterietypingstekniker." A bacteriology technician is a laboratory professional who performs various tests and procedures to identify and characterize bacteria. These tasks may include:

1. Specimen processing: Receiving and preparing clinical specimens, such as blood, urine, or stool samples, for further analysis.
2. Bacterial isolation: Culturing the specimens on appropriate media to grow bacterial colonies and isolate them from other microorganisms.
3. Bacterial identification: Using various techniques, such as biochemical tests, immunological methods, or molecular assays, to identify the isolated bacteria at the species level.
4. Antimicrobial susceptibility testing: Performing tests to determine which antibiotics are effective against the identified bacterial isolates, helping guide appropriate treatment decisions.
5. Data analysis and reporting: Recording and interpreting test results, maintaining accurate records, and communicating findings to healthcare providers or laboratory managers.
6. Quality control: Ensuring that all tests and procedures meet established standards and guidelines, including regular calibration of equipment and participation in external proficiency testing programs.
7. Laboratory maintenance: Cleaning and sterilizing workspaces, maintaining inventory, and ensuring the proper functioning of lab equipment.
8. Training and mentoring: Assisting in the training and development of new technicians or students in the laboratory setting.

Bacteriology technicians play a crucial role in diagnosing bacterial infections, monitoring antibiotic resistance trends, and supporting infection control efforts in healthcare settings.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på ytan eller invändigt hos bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos en värdorganism. Dessa antigener kan vara proteiner, kopolysackarider, teikoiperoder eller andra strukturer som är unika för en viss bakteriestam eller art. När bakteriella antigener interagerar med immunsystemet kan det leda till produktion av specifika antikroppar och aktivering av cellmedierade immunitet, vilket hjälper kroppen att bekämpa infektioner orsakade av bakterier.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

Immunoglobulin G (IgG) är den vanligaste typen av antikroppar i människokroppen. De produceras av B-celler och har en viktig roll i immunförsvaret mot infektioner. IgG-antikropparna kan neutralisera toxiner, virus och bakterier, och de kan också hjälpa till att aktivera komplementsystemet för att eliminera patogener.

IgG-antikroppar delas in i fyra subklasser: IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4. Varje subklass har olika funktioner och kan aktiveras av olika typer av antigener. IgG-antikroppar kan vara monomera, dimera eller tetramera beroende på hur många identiska Y-formade regioner de har. De kan korsa placentalmembranet och ger passiv immunitet till foster i livmodern. IgG-nivåerna är som högst under vuxenlivet och sjunker med åldrande.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Det finns bakteriella zoonoser, virala zoonoser och parasitära zoonoser. Zoonotiska sjukdomar kan vara orsakade av olika typer ... Zoonoser är alltså en vanlig orsak till sjukdom och årligen blir miljarder människor i världen sjuka av zoonoser i form av t.ex ... Vissa zoonoser kan också spridas via luft eller vatten. Spridningsförekomsten av smitta i Sverige av zoonoser kan förändras ... Zoonoser är en global hälsorisk. De flesta zoonotiska patogener är begränsade till regioner och smittar ett fåtal personer, men ...
ISBN 91-40-12073-2 (inb.) Källenius, Gunilla; Svenson Stefan B., red (2001). Zoonoser. Lund: Studentlitteratur. sid. 128-31. ...
... et kopplas ihop med andra zoonoser som bland annat drabbade fåglarna i storstadsområdet Rhen-Neckar under 2011. Året ...
Statens veterinärmedicinska anstalt (2016). "Zoonoser hos fisk". http://www.sva.se/djurhalsa/fisk/zoonoser-hos-fisk. Läst 19 ...
Zoonoser, Smittspårningspliktiga sjukdomar). ...
"Zoonoser hos gris". Statens veterinärmedicinska anstalt. https://www.sva.se/djurhalsa/gris/zoonoser-gris. Läst 12 maj 2019. ^ " ...
Bakteriella infektioner, Zoonoser). ...
Bilder & media (Zoonoser). ...
Bakteriella infektioner, Djursjukdomar, Zoonoser, Fårsjukdomar). ...
a b c] G.; Svenson S. B. (2001) Zoonoser. Sida: 221-225. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01210-1 ^ http://www.who.int/csr/ ...
Andra zoonoser är inte lika väl studerade. Hit hör rickettsiabakterier som orsakar olika former av tyfus, tex. Rickettsia typhi ...
Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Översatta artiklar, Zoonoser). ...
Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Enwp, Parasitsjukdomar, Zoonoser). ...
... Sweden One Health Initiative (Zoonoser, Veterinärmedicin). ...
Smittskyddsinstitutet - Vaccin mot japansk encefalit (Virussjukdomar, Zoonoser, Hjärnsjukdomar). ...
http://www.sva.se/djurhalsa/zoonoser/trikinos-som-zoonos. Läst 1 maj 2017. ^ [a b c d e f g] Mitreva, Makedonka (2006-11-23). ... http://www.sva.se/djurhalsa/gris/zoonoser-gris/trikiner-gris. Läst 1 maj 2017. ^ [a b] "Trichinella spiralis" (på engelska). ...
Av dessa zoonoser härrör drygt 70 procent från vilda djur. Drygt hälften av dessa 335 nya infektionssjukdomar orsakades av ... Att majoriteten av de nya infektionssjukdomarna under slutet av 1900-talet varit zoonoser ökar vikten av att förstå de faktorer ... En majoritet av dessa var zoonoser, vilka utgjorde åtminstone 60 % av de nya infektionssjukdomar som drabbade människan. ...
http://www.sva.se/djurhalsa/zoonoser/yersinios-som-zoonos. Läst 20 april 2016. (Infektionssjukdomar, Smittspårningspliktiga ...
... (psittakos) på Folkhälsomyndigheten (Bakteriella infektioner, Zoonoser, Fågelsjukdomar, Smittspårningspliktiga ...
ASIN:B0000BSW70 ^ Joakim Skierus (2010). "Potentiella virala zoonoser hos apor på svenska djurparker år 2008". Sveriges ... eftersom de bland annat kan bära på zoonoser, sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor. Under 1960-talet ...
Folkhälsomyndigheten: River Valley fever (Enwp, Blodsjukdomar, Virussjukdomar, Tropiska sjukdomar, Zoonoser). ...
Ämnet innebär utveckling av läkemedel, epimediologiska studier och studier av zoonoser. Ämnet studerar även kring parasiter som ...
Några av dessa är zoonoser som också kan överföras till människor. Många arter av fåglar hålls i fångenskap av människor, som ...
Minst fyra olika arter av Babesia har orsakat zoonoser i Asien. 48 fall av babesios orsakat av B. venatorum har rapporterats ...
Zoonoser kallas de infektioner som naturligt förs över mellan djur och människor. Infektionssjukdomen malaria sprids med myggor ...
https://web.archive.org/web/20170325182132/http://sva.se/djurhalsa/zoonoser/campylobacterios-zoonos#. Läst 9 april 2017. ^ [a b ... https://web.archive.org/web/20170429184656/http://www.sva.se/djurhalsa/zoonoser/campylobacterios-zoonos/campylobacter-fragor- ...
1998 Jul;60(7): 859-61 (Djursjukdomar, Bakteriella infektioner, Zoonoser, Biologiska vapen, Anmälningspliktiga sjukdomar). ...
Bakterierna i släktet är zoonoser, vilket innebär att de smittar naturligt mellan djur och människa. Det finns flera olika ...
... avser forskning om mekanismer för sjukdomar och infektioner som kan spridas mellan djur och människor det vill säga zoonoser ...
EU-övning ska rusta länder att möta zoonoser. 14 juni 2022. 14 juni 2022. ... skapa nya verktyg för att effektivare kunna riskvärdera och utvärdera utbrott av zoonoser och för att lära av varandra och dela ...
Det finns bakteriella zoonoser, virala zoonoser och parasitära zoonoser. Zoonotiska sjukdomar kan vara orsakade av olika typer ... Zoonoser är alltså en vanlig orsak till sjukdom och årligen blir miljarder människor i världen sjuka av zoonoser i form av t.ex ... Vissa zoonoser kan också spridas via luft eller vatten. Spridningsförekomsten av smitta i Sverige av zoonoser kan förändras ... Zoonoser är en global hälsorisk. De flesta zoonotiska patogener är begränsade till regioner och smittar ett fåtal personer, men ...
Zoonoser och sjukdomar hos flera djurarter1) apkoppor. 2) infektion med Brucella canis ...
Att även förstörda livsmiljöer ökar risken för zoonoser är känt från Ebola, HIV och inte minst nu under pågående pandemi med ...
De kallas zoonoser. Några välkända zoonoser är salmonella, campylobacter och den resistenta hudbakterien MRSA. Människor kan ...
Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal ...
Ämnesord/taggar: #coronapandemin, #medicin, #mikrobiologi, #virologi, #virus, #fladdermöss #biologiskmångfald #zoonoser # ...
Vissa zoonoser smittar från djur till människa men inte från en människa till en annan. Andra kan förändras så att smittan ...
Med zoonoser menar vi de sjukdomar som finns med i zoonoslagstiftningen. I dagsläget gäller det endast salmonella. ...
Några av Socialstyrelsens arbetsområden zoonoser (sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa) samt beredskapsplanering ...
På grund av omfattande utbrott av flera zoonoser och epizootier under 2011 har utgifterna för bekämpande och sanering av dessa ...
... så kallade zoonoser). Sådana smittämnen kan överföras vid kontakt med djurets päls/hud, kroppsvätskor, gödsel eller miljö. ...
Ekosystem och biologisk mångfald: Inom mål 15 ryms spridning av främmande arter, spridning av sjukdomar/zoonoser, bevarande av ...
... är zoonoser - sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontaktytorna ... Nya zoonoser. Nya, förändrade eller redan kända smittämnen orsakar ständigt utbrott i olika delar av världen. Över 60 procent ... Utbrott av zoonoser angår flera svenska myndigheter som har ansvar för människors eller djurs hälsa samt för miljöfrågor. För ... Utbrott av och frågor kring zoonoser angår flera svenska myndigheter som har ansvar för människors eller djurs hälsa samt för ...
Översikt över norrländska zoonoser på akuten. * Inläggsdatum 18 juni, 2020 Anteckningskompis - ortopedi & handkirugi. * ...
Jordbruksverket bekämpar zoonoser med stöd av olika lagar. I zoonoslagen (1999:658) finns regler om bekämpning av zoonoser hos ... SVA utför både forskning och övervakning av zoonoser, epizootier samt andra smittsamma djursjukdomar som finns i landet. ... Vidare leder och samordnar Jordbruksverket bekämpningen av smittsamma sjukdomar och zoonoser hos djur med stöd av länsstyrelser ...
Risken för att nya zoonoser ska uppstå i Sverige är mycket låg men de kan föras in från utlandet. Det visar myndigheternas ...
Jord- och skogsbruksministeriets förordning 316/2021 om zoonoser (JSM:s förordning om zoonoser); ... Enligt JSM:s förordningen om zoonoser ska prover tas av varje flock värphönor med 15 veckors intervall ända till utgången av ... I JSM:s förordningen om zoonoser ingår lättnader som gäller småskalig verksamhet. För sådana hönseriers del, som har färre än ... JSM:s förordningen om zoonoser reglerar salmonellakontrollen, provtagningen som hänför sig till denna och åtgärderna som vidtas ...
Det finns olika typer av zoonoser, inklusive bakterier, virus, svampar och parasiter. Några vanliga exempel på zoonoser ... Vaccinering är den bästa metoden för att skydda sig mot zoonoser.. Forskning om zoonoser har intensifierats de senaste ... Vissa zoonoser kan vara livshotande för människor, så det är viktigt att veta hur man skyddar sig mot dem. Det finns olika ... Om du har en hund eller katt som går utomhus, se till att de inte får kontakt med andra djur som kan vara bärare av zoonoser. ...
Zoonoser - smitta mellan djur och människa. Djurskydd vs Djurvälfärd. FIP, en komplex virussjukdom för katter. ...
Zoonoser är sjukdomar som orsakas av smittämnen; virus, bakterier, svampar och parasiter, som överförs mellan djur och människa ...
Infektioner hos människa som ofta felaktigt betraktas som zoonoser. *Infektiös anemi hos häst, EIA ...
Infektioner hos människa som ofta felaktigt betraktas som zoonoser. *Infektiös anemi hos häst, EIA ...
Troligen minskad spridning av salmonella och andra zoonoser. Kontrollerad produktion. Minus. Outvecklad, dyr teknik med många ...
oktober 1993 om kontrol med levnedsmidler og zoonoserHistorisk. *Landstingsforordning nr. 17 af 31. oktober 1996 om ...
Nya strategier för övervakning av virala fästingburna zoonoser * Patient-Derived Stem Cells (iPS) for Phosphoproteomic ...
Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. Smittor kan spridas till exempel via ...
En avveckling skulle stärka djurskyddet i Sverige och minska risker för smittspridning av zoonoser. ...
  • Inriktningen för detta bidrag avser forskning om mekanismer för sjukdomar och infektioner som kan spridas mellan djur och människor det vill säga zoonoser med fokus på virus. (vr.se)
  • Zoonoser är sjukdomar som sprids naturligt mellan människa och djur antingen via direktsmitta, via vektorer, förorenat vatten eller livsmedel. (wikipedia.org)
  • Vissa zoonoser smittar från djur till människa men inte från en människa till en annan. (helsinki.fi)
  • Några av Socialstyrelsens arbetsområden zoonoser (sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa) samt beredskapsplanering inför utbrott av smittsamma sjukdomar. (svensktvatten.se)
  • Det kan finnas bakterier och andra smittämnen hos både människor och djur, som kan överföras och orsaka sjukdom hos människorna eller djuren (så kallade zoonoser). (umeaenergi.se)
  • Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser - sjukdomar som sprids mellan djur och människor. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer som påverkar förekomsten av zoonoser i Sverige. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Zoonoser är en stor och viktig del av folkhälsan, eftersom de kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både djur och människor. (medliv.se)
  • De flesta zoonoser överförs genom direkt kontakt med infekterade djur eller deras avföring, men vissa kan överföras via luftburna partiklar, vatten eller mat. (medliv.se)
  • Forskning om zoonoser har intensifierats de senaste decennierna, eftersom det har blivit alltmer uppenbart att de kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både djur och människor. (medliv.se)
  • Forskare arbetar nu med att utveckla nya diagnostiska tester och behandlingar för att hjälpa till att skydda både djur och människor från zoonoser. (medliv.se)
  • Allmänt sett är de flesta zoonoser förknippade med direkt eller indirekt kontakt med smittade djur eller deras miljö. (medliv.se)
  • För att diagnostisera en zoonos, börjar läkare vanligtvis med att ställa frågor om patientens historia och eventuella exponeringar för djur eller miljöer som är associerade med zoonoser. (medliv.se)
  • Många klimatkänsliga smittor är zoonoser som kan överföras mellan djur och människa. (faravelsforbundet.se)
  • Klimatförändringar och förändrade livsmiljöer ökar risken för zoonoser, alltså sjukdomar som sprids mellan djur och människor. (hant.se)
  • Han undervisar, jobbar som överläkare och forskar om zoonoser - sjukdomar som sprids mellan djur, framför allt fåglar och människor. (ottossonochottosson.se)
  • Coronaviruspandemin är en allvarlig påminnelse om betydelsen av sjukdomar som smittar mellan människor och djur, zoonoser, samt betydelsen av djurhälsa och medicineringen av djur för folkhälsan. (fimea.fi)
  • Klicka på Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot Olika faktorer som till exempel en dräktighet, förlossning, stress eller nedsatt Exempel på zoonoser hos hundar är rabies som också är en epizooti, I den här kategorin hittar du produkter som kan motverka oron och göra hunden mer avslappnad, lugn och trygg. (netlify.app)
  • Till de vanliga zoonoser som sprids på detta sätt till människa från djurs avföring hör salmonella , campylobacter och EHEC . (wikipedia.org)
  • Av de infektionssjukdomar vi känner till hos människan idag är en stor andel betraktade som zoonoser, i vissa studier mellan 50 och 60 procent. (wikipedia.org)
  • Vissa zoonoser kan vara livshotande för människor, så det är viktigt att veta hur man skyddar sig mot dem. (medliv.se)
  • Vissa zoonoser kan orsaka utslag på huden. (medliv.se)
  • Värk i leder och muskler kan vara ett symtom på vissa zoonoser, såsom leptospiros. (medliv.se)
  • Vissa zoonoser är mycket allvarliga och kan leda till allvarliga komplikationer eller dödsfall. (medliv.se)
  • Risken för att nya zoonoser ska uppstå i Sverige är mycket låg men de kan föras in från utlandet. (livsmedelsnyheter.se)
  • Zoonoser är alltså en vanlig orsak till sjukdom och årligen blir miljarder människor i världen sjuka av zoonoser i form av t.ex. (wikipedia.org)
  • Inom programmet pågår forskning och samarbeten för att generera ny kunskap, skapa nya verktyg för att effektivare kunna riskvärdera och utvärdera utbrott av zoonoser och för att lära av varandra och dela kunskapen med forskare, myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. (veterinarmagazinet.se)
  • Över 60 procent av dessa utbrott orsakas av zoonoser. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Bristande hygienmöjligheter och livsmedelshantering är än idag bidragande faktorer för smittspridning av zoonoser men det är viktigt att betona att smittspridning inte är begränsade till enbart fattiga delar av världen där god hygien som rent vatten kan vara en bristvara. (wikipedia.org)
  • Hosta kan vara ett tecken på en infektion, inklusive zoonoser som lungsjukdomar. (medliv.se)
  • bakterier som uppkommit i livsmedel som salmonella Hittills har över 200 olika zoonoser identifierats över hela världen. (wikipedia.org)
  • Att ge en gemensam förståelse av den aktuella situationen för verktyg som passar för att hantera djursjukdomar i utveckling (inbegripet zoonoser), och de tillhörande tidiga reaktionerna i form av veterinärinsatser. (europa.eu)
  • Vid provtagning som ingår i salmonellaövervakningen ska man följa provtagningsanvisningarna i bilaga 2 och bilaga 3 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser 316/2021 (zoonosförordningen) i fall där det handlar om salmonellaundersökningar i enlighet med denna förordning. (ruokavirasto.fi)
  • Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA. (veterinarmagazinet.se)
  • Befolkningstillväxten och ökad urbanisering gör att människor kommer att leva tätare och därigenom ökar risken för framtida zoonoser. (wikipedia.org)
  • Av de infektionssjukdomar vi känner till hos människan idag är en stor andel betraktade som zoonoser, i vissa studier mellan 50 och 60 procent. (wikipedia.org)
  • Officiellt språk är engelska, som också är modersmål för det stora 2017 svarade jordbruket för 4 procent av BNP och en något större andel av zoonoser och försummade tropiska sjukdomar, vacciner som kan förebygga dem och Om du inte har nått 180 högskolepoäng kan du ändå vara berättigad till kursen Engelska kunskaper motsvarande engelska A från gymnasieskolan. (web.app)
  • Därför är det viktigt att det finns beredskap för att hantera utbrott orsakade av zoonoser. (folkhalsomyndigheten.se)
  • SVA bedriver behovsmotiverad forskning av internationellt hög klass, främst inom områdena zoonoser, epizootiska och endemiska sjukdomar samt kemiska risker. (sva.se)
  • Utbrott av zoonoser angår flera svenska myndigheter som har ansvar för människors eller djurs hälsa samt för miljöfrågor. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Zoonoser är alltså en vanlig orsak till sjukdom och årligen blir miljarder människor i världen sjuka av zoonoser i form av t.ex. (wikipedia.org)
  • Vidare uppbyggnad och funktioner i försöksdjursanläggningar och arbetsmiljöaspekter i form av zoonoser och allergier mot försöksdjur. (ki.se)
  • bakterier som uppkommit i livsmedel som salmonella Hittills har över 200 olika zoonoser identifierats över hela världen. (wikipedia.org)