Ett bråck i buken med en utbuktning i ljumskområdet. Det kan klassificeras efter bråckställe. Indirekta ljumsbråck uppträder genom den inre öppningen av ljumskkanalen. Direkta ljumskbråck uppkommer genom defekter i bukväggen i Hesselbachs triangel. Den förra typen ses vanligen hos barn och unga människor, den senare hos vuxna.
Utbuktning eller slinga på ett organ eller en vävnad genom en onormal öppning.
Utbuktning på bukhinnan från någon del av bukhålan in i brösthålan. Syn. hiatusbråck.
En ventralbråck, även kallat inguinalhernia eller ingombråck, är en utbulning av bukhinnevävnad genom en svag punkt eller ett hål i muskler och senor i underlivet.
En utbuktning av bukvävnader genom bukväggen. Två komponenter ingår: en öppning i bukväggen och en bråcksäck bestående av
Uppträngande av den nedre delen av matstrupen eller övre delen av magsäcken genom matstrupsgapet.
Syn. lårbråck.
Utbuktning av del av tarmen vid naveln.
Herniorrhaphy är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedur där man reparerar en hernia genom att sy igen den defekta muskel- eller bindvävsväggen. Ordet 'herniorrhaphy' kommer från grekiska och latin, med 'herni-' som betyder 'slidning' eller 'utbuktning', och '-rrhaphy' som betyder 'att sy ihop'.
Något vävt material med öppen textur som används inom kirurgi för reparation, rekonstruktion eller som ersättning för vävnad. Nätet består oftast av syntetiskt material av olika polymerer. Metallnät förekommer också.
Utbuktning på bukhinnan in i brösthålan till följd av någon form av bukskada.
Bråck genom höfthålet (foramen obturatum).
Polypropylen (PP) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom många olika områden inom medicinen, såsom till tillverkning av medicinska enheter och komponenter. Det kännetecknas av sin låga densitet, höga hållfasthet, god kemiell resistens och god biokompatibilitet. PP är också resistent mot fettlösliga och vattenlösliga lösningar, sura och basiska miljöer samt mikrobiella angrepp. Dess these egenskaper gör det till ett användbart material inom områden som kirurgi, ortopedia, tandvård och läkemedelsadministration.
Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.
De yttersta lagren av buken, som sträcker sig från bröstkorgen ner till bäckenet. Bukväggen består till största delen av muskler, men utgör totalt sju lager: hud, subkutant fett, bindvävshinna, bukmuskler, tvärsgående bindvävshinna, fettvävnad utanför bukhinnan och parietala bukhinnan.
Benämning på de fasta hinnor som omger och stöder muskler och andra vävnader.
En suturtekniker är en kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal som specialiserat sig på att utföra precisionella syttningar av vävnader under operationer för att främja läkandet och återställa funktionen efter skada eller sjukdom.
En medicinsk definition av 'stygn' är: En metod för att approximera och förena vävnader genom att använda ett igensatt, oftast metalliskt föremål som träs igenom vävnaderna för att hålla ihop dem medan de läker.
Varje hinder i, stopp eller vändning av det normala tarmflödet mot ändtarmen.
Kirurgiskt ingrepp via snitt genom bukväggen.
En medicinsk definition av 'stomi' är en konstgjord öppning som skapas mellan ett hålrum inne i kroppen och ytan av kroppen. Denna öppning kan användas för att underlätta utflödet av urin, fekalier eller andra kroppsvätskor när en naturlig öppning är skadad, blockerad eller saknas. Exempel på olika typer av stomi inkluderar kolostomi, ileostomi och urostomi.
Den del av kroppen där bukens nedre del övergår i låren.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Bedövning begränsad till en del av kroppen genom anbringande av ett lokalt bedövningsmedel som genom infiltration verkar på angränsande nervslut.
En "rak bukmuskel" (rectus sheath hematoma) är en ovanlig komplikation som orsaks av blödning inom bukmuskeln (rectus abdominis), oftast som ett resultat av trauma eller skada på muskeln, såsom under eller efter en operation, eller orsakad av en bukhinnaförlängning. Blödningen kan vara liten eller omfattande och leda till smärta, tumörbildning och i vissa fall komplikationer som intraabdominal blodansamling (hemoperitoneum) eller nedsatt blodcirkulation (kompartment syndrom).
Kirurgisk behandling av öppenvårdspatienter.
Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.
"Round ligament" typically refers to the ligament of the uterus (ligamentum teres uteri) in human anatomy. It is a fibromuscular cord that originates from the upper part of the uterine cornua and runs down through the inguinal canal to attach to the labia majora. The round ligament helps to support the uterus and maintain its position within the pelvis, and it also contributes to the expansion of the uterus during pregnancy. It is not to be confused with other structures called "round ligaments" found in other parts of the body.
In medicine, a surgical operation, or simply "operation," refers to a medical procedure in which a doctor manually corrects an injury, disease, or abnormality using invasive techniques, such as instruments, cameras, or machines that assist in the visualization and treatment of internal structures. This may involve cutting, scraping, or removing tissue, bones, or other bodily components, and often requires anesthesia to prevent pain and discomfort during the procedure. The specific type of operation is determined by the nature and location of the problem being addressed.
"Fenyletrar" refererar till en grupp organiska föreningar som innehåller en fenylgrupp (en aromatisk ring med sex kolatomer) och två etylgrupper (-CH2-CH3). Dessa ämnen är ofta använda som läkemedel, lösningsmedel eller industrikemikalier. Exempel på fenyletrar inkluderar anestetika som fenyloetanol och propofol, samt stimulantia som katin och amfetamin.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Kirurgisk behandlingsmetod för gastroesofageal reflux, med veckning av fundus runt matstrupens nedre del.
Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.
Patologisk process, bestående av partiell eller fullständig bristning av skikten i ett opeationssår.
En instängd ansamling av vätska, särskilt i testikelns tunica vaginalis eller längs sädessträngen.
Endoskop för undersökning av buk- och bäckenorgan i bukhinnehålan.
Fetal diseases refer to medical conditions that affect a fetus during pregnancy, which can be caused by genetic abnormalities, infections, or environmental factors and may result in developmental defects, growth restriction, or even fetal death.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Kirurgiskt anlagd öppning mellan tjocktarmen och kroppsytan.
Processer varvid sårytor växer ihop.
Kanal i den nedre, främre delen av bukväggen, genom vilken sädesledaren (hos män), ligamentum teres uteri (hos kvinnor), nerver och kärl passerar. Kanalens inre ände utgörs av den djupa inguinalringen och dess yttre ände av den ytliga inguinalringen.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Appendektomi. Avlägsnande av blindtarmsbihanget genom kirurgiskt ingrepp.
Upphöjning av diafragmavalvet (mellangärdet) så att inälvorna tränger upp i pleuralhålan, oftast till följd av förlamning av någon nerv i mellangärdet.
Orchiopexy är ett kirurgiskt ingrepp där en upphöjd testikel (kryptorchidism) sätts tillbaka och fixeras i skrotumet. Detta görs vanligtvis under barndomen för att återställa normalt testikelläge, minska riskerna för skada på testikeln och förebygga komplikationer som infertilitet och cancer.
En sädessträng är en smal, tunn trådformad struktur som innehåller spermien i människans reproduktionssystem; den bildas under ejakulationen när flera sådana strängar kombineras till en gemensam sträng, som transporteras från testikeln genom bitestikeln och urinblåsan och slutligen ut i kvinnans vagina för att möjliggöra befruktning.
I medicinsk kontext, refererar "pung" vanligtvis till en liten, sluten ficka eller utbuktning i kroppen som innehåller vätska eller luft. Ett exempel på detta är den gallfilt som finns i levern och hjälper till att filtrera Gallan. En annan användning av termen "pung" inom medicinen är scrotum, den lösa säcken av hud som hos mannen innehåller testiklarna.
Infektion i ett operationssår.
"Bukhinnesjukdomar" refererar till en grupp sjukdomar som primärt påverkar magsäcken och tolvfingertarmen. Dessa sjukdomar kan vara inflammatoriska, autoimmuna, infektionsrelaterade eller relaterade till strukturella avvikelser i mag-tarmkanalen. Exempel på bukhinnesjukdomar inkluderar gastrit, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, celiaki och cancer i magsäcken eller tolvfingertarmen.
Polytetrafluoretylen (PTFE) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som är känt för sin extrema slitagesvårighet, låga friktion och goda isolerande egenskaper. Det används ofta inom medicinsk teknik som beläggning på katetrar och andra medicinska instrument samt i till exempel ortopedisk kirurgi för att reducera friktionen mellan implantat och benvävnad.
Gastropexy är ett kirurgiskt ingrepp där man fäster magen (gaster) till bukmuskulaturen för att förebygga eller behandla en så kallad gastropares, det vill säga försenad mageemptyning. Detta kan vara speciellt användbart vid behandling av kronisk magtrötthet orsakad av neurologiska sjukdomar som exempelvis diabetes eller multipel skleros. Vid gastropexy fästs magens slemhinna fast till bukmuskulaturen med hjälp av sömmar, och i vissa fall kan även ett nettmaterial användas för att stödja fixeringen. Detta hjälper till att hålla magen i plats och förhindra att den roterar eller rör sig uppåt, vilket kan leda till krampaktiga smärtor och illamående. Gastropexy utförs vanligtvis under allmänbedövning och är en relativt rutinmässig proced
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
"Blindtarmssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen, också känd som caecum eller kolon ascendens. Detta kan inkludera inflammation (exempelvis appendicitis), infektion (exempelvis tyfoidfeber), obstruktion (exempelvis av en tumör) och andra patologiska tillstånd. Sammanfattningsvis betyder "Blindtarmssjukdomar" sjukdomar eller störningar i blindtarmen.
En teknik för tillslutning av operationssår eller för att förena kroppsvävnader med hjälp av klammer som suturmedel.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.
Den breda bindvävshinna som omger lårmusklerna.
Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.
Allmänna eller ospecificerade skador på organ i bukhålan.
En blindtarmsbihang, även känt som appendix, är en tunn, cylindrisk struktur som hänger från den caecum, en del av tjocktarmen, i bukhålan. Det saknar någon specifik funktion hos människan och kan vara inflammerad eller bli infekterad, vilket kan leda till appendicitis – en akut medicinsk tillstånd som kräver omedelbar kirurgisk behandling för att undvika allvarliga komplikationer.
Ett brett bukhinneveck som sträcker sig från sidan av livmodern till bäckenväggen.
Användning av en livsuppehållande teknik som cirkulerar blod genom ett syresättningssytem, t ex bestående av en pump, en membranoxygenator och en värmeväxlare. Tekniken används bl a i samband med behandling av rökskadade, vid andningssvikt och hjärtsvikt.
Specifika organs eller kroppssystems funktionsduglighet hos foster. Hos människor kan denna vanligtvis mätas genom analys av fostervatten, som t ex uppskattning av fostrets lungutveckling genom påvisande av ytaktiva ämnen från lungorna.
Kirurgiska operationer som kan senareläggas eller inte genomföras alls utan fara för patienten. Hit hör ingrepp för att avhjälpa icke livshotande medicinska problem eller tillstånd som ger psykisk stress eller leder till ev. annan risk för patienten, som t ex kosmetisk kirurgi eller sterilisering.
'Esofagogastrisk förbindelse' är en medicinsk term som refererar till den nedre delen av matstrupen (esofagus) och den övre delen av magsäcken, där de två organen möts och formar ett spjälle, kallat kardiaspringan, som reglerar övergången av mat och saltsyra från magsäcken in i matstrupen.
Kroppsdel mellan bröstkorg och bäcken.
Bukhinns sjukdom, eller Buckley-Cohen syndrom, är en mycket sällsynt genetisk tillstånd som drabbar människors lungor och andningsvägar. Det orsakas av en mutation i geneen SFTPB, vilket leder till att ett protein som kallas surfactant proteín B inte produceras korrekt. Surfactant proteín B är viktigt för att underlätta andningen genom att sänka ytspänningen på de små luftsäckarna i lungorna (alveolerna) och förhindra deras sammanfogning.
Akut eller kronisk inflammation av matstrupen, orsakad av bakterier, kemiska ämnen eller fysisk skada.
En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling inuti moderns buk.
Appendicit. Akut inflammation i blindtarmsbihanget.
Kirurgiskt anläggande av konstgjord öppning från tarmen.
Abdominal wound closure techniques refer to the medical procedures used to close and repair surgical incisions or traumatic wounds in the abdomen, with the goal of promoting healing, reducing the risk of infection, and minimizing scarring. These techniques may include suturing (stitching), stapling, or the use of adhesives and tissues sealants, and are typically performed by trained medical professionals such as surgeons or wound care specialists. The choice of technique may depend on various factors, including the size and location of the wound, the patient's individual needs and medical history, and the preferences and expertise of the healthcare provider.
En artificiell pneumoperitoneum är en medicinsk tillstånd där gas införs och fyller bukhålan för att skapa ett utrymme under operation eller för att underlätta visuell inspektion av bukhålan under endoskopiska procedurer.
Inflammation i matstrupen orsakad av uppstötning (reflux) av magsyra eller maginnehåll.
Anläggande på kirurgisk väg av yttre öppning till ileum (tunntarmens nedre del) genom bukväggen för tömning av tarminnehåll. Denna ersättning av ändtarmsfunktionen genomförs oftast hos patienter med svår tarminflammation. De två vanligaste metoderna är reservoar (för kontinens) och tub (för inkontinens).
Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.
Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.
"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)
Torakotomi är ett chirurgiskt ingrepp där man öppnar thorax (brösthålan) genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av bröstet. Detta görs vanligen för att tillgängliggöra lungan eller andra strukturer inne i thorax för operation. Torakotomin kan användas för att behandla en rad olika patologiska tillstånd, såsom lungcancer, emfysem, pneumotorax, kirurgisk dränering av pleurahråvan och andra lungsjukdomar som kräver direkt tillgång till strukturerna inne i thorax. Efter torakotomin placeras ofta en dränerage tub inne i thorax för att förebygga komplikationer såsom pneumothorax eller hemotorax (luft- eller blodinsamlingar i pleurahråvan). Torakotomin utförs vanligen under allmänbedövning och kan
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.
"Bukhinnenät" är ett medicinskt begrepp som refererar till ett tillstånd där det förekommer en ökning av bindväv i bukhinnan, den membran som skiljer buken från bukhinnafacket. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis inflammation eller trauma. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdomar såsom Crohns sjukdom eller systemisk scleros. Symptomen på bukhinnenät kan inkludera smärta, förstoppning och magsmärtor.
Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.
I medicinen refererar "learning curve" till den grad av effektivitet eller skicklighet som uppnås med ökad erfarenhet och repetition vid utförande av ett specifikt medicinskt ingrepp eller procedur. Det beskriver den process där individen gradvis förbättras i sin förmåga att utföra en viss uppgift effektivt och säkert, ofta som ett resultat av ökad kunskap, förståelse och rutin. En läkarstudents "learning curve" vid exempelvis en specifik kirurgisk procedur kan mätas genom att jämföra komplikationsfrekvensen eller framgångsraten över tid.
Veterinärkirurgi är en gren inom veterinärmedicinen som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av djursjukdomar och skador genom kirurgiska ingrepp. Det innefattar bland annat kirurgi av skelett- och muskelsystemet, hjärt-kärlsystemet, andningssystemet, urinvägsystemet och reproduktionsorganen, samt kirurgisk behandling av trauma och cancer.
Polyglactin 910 är ett biolösligt syntetiskt absorbabelt suturmaterial, som används inom kirurgi. Det består av två polymerer, glykolsyra och laktid, som bildar en kopolymer med en andel av 90% laktid. När polyglactin 910 sutures absorberas i kroppen genom hydrolys, vilket innebär att den splittras upp i mindre molekyler, som sedan metaboliseras och elimineras naturligt från kroppen. Denna process tar vanligtvis mellan 56 till 70 dagar. Polyglactin 910 används ofta efter operationer där det behövs en stark sutur, som exempelvis vid bukhåleoperationer och hudreparationer.
Kroppsdelen mellan könsorganet och ändtarmen, dvs mellan vulvan och ändtarmen hos kvinnor, och mellan skrotum och ändtarmen hos män.
Kliniskt syndrom med svår buksmärta förenad med andra symtom och tecken, vanligtvis akut bukhinneinflammation, som kan ha orsakats av brustna inälvor eller liknande allvarliga buktillbud som kräver akuta kirurgiska ingrepp.
BaSO4. En förening som används som röntgenkontrastmedel och som förekommer naturligt som mineralet baryt. Det används också inustriellt, t ex vid pappersframställning eller som tillsats i betong för s trålningsskyddseffekter.
Operationsmetoder för undvikande av invasiv kirurgi till förmån för sluten eller lokal kirurgi. De innebär bruk av laparoskopiska instrument och fjärrkontrollerade instrument med direktobservation av operationsområdet genom ett endoskop eller liknande anordning. Tack vare minskad skadeomfattning med minimalt invasiv kirurgi kan långa sjukhusvistelser undvikas.
Ett autologt eller kommersiellt vävnadsklister som inehåller fibrinogen och trombin. Den kommersiella produkten är ett tvåkomponentsystem som erhållits ur mänsklig blodplasma och som innehåller mer än fibrinogen och trombin. Den ena komponenten innehåller koncentrerat fibrinogen, faktor VIII, fibronektin och spår av andra plasmaproteiner. Den andra komponenten innehåller trombin, kalciumklorid och antifibrinolytiska ämnen, som aprotinin. Blandning av komponenterna leder till levring och fibrinbildning. Vävnadshäftan används till att försegla vävnad, stilla blödning och till sårläkning.
En utvecklingsdefekt med utebliven förflyttning av testiklarna till pungen.
Penetrationsöppning i tarmväggen.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Syntetiskt material som används för behandling av brännskador eller andra tillstånd med omfattande hudförluster. Det består ofta av ett yttre (epidermalt) silikonskikt och ett inre (dermalt) skikt av kollagen och kondroitin 6-sulfat. Det inre skiktet främjar vävnadstillväxt och kärlutbredning, och det yttre skiktet tas så småningom bort och ersätts med hudtransplantat.
En toraxröntgen är ett diagnostiskt bildningsförfarande där en röntgenstrålning används för att ta en bild på hjärtats, lungornas och mediastinums struktur i bröstkorgen, vilket kan användas för att upptäcka olika sjukdomar och skador såsom lunginflammationer, skador på revbenen eller tumörer.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Conversion to open surgery" refererer til en situation under en planlagt minimal invasiv kirurgisk operasjon (MIK) der kirurgen må skifte til en åpen kirurgisk metode i stedet for å fullføre den opprinnelige MIK-operasjonen. Dette skjer vanligvis på grunn av uventede komplikasjoner eller teknisk vanskeligheter som oppstår under selve operasjonen.
Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.
I en mening kan lumbosakralregionen definieras som den lägsta delen av ryggraden, som består av de fem ländryggskotorna (lumbarvertebrae) och den sakrale regionen, inklusive de fem sammanvuxna bäckenkotorna (sacral vertebrae). Denna region utgör en övergångszon mellan ryggraden och korsbenet och stöder vikt av kroppen samt tillåter rörelse i höft- och ländryggsregionen.
Det bukhinneveck som utgör tjocktarmens fäste i bakre bukväggen.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Den medicinska definitionen av 'navel' är den centrala delen av buken där navelsträngen var fäst till fostrets bukhinnor under graviditeten. Efter födseln torkar navelsträngen upp, vissnar bort och faller av, lämnand behind en liten cirkulär cicatrisering kvar på buken.
Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation (avföring). Det kan orsaka obehag, smärta, blödning och andra besvär.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.
Situationer eller tillstånd där det föreligger stor risk för invalidiserande eller omedelbart livshotande följder, eller som kräver första hjälpeninsats eller annat omedelbart ingripande.
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
Endoskopisk undersökning och terapeutisk eller kirurgisk behandling av foster och amnionsäck via buken eller livmoderöppningen.
"Proteaser und implantat är två olika typer av medically inserted or surgically placed devices, where proteaser är en grupp enzymer som bryter ner proteiner i kroppen, medan ett implantat är en främmande substans eller enhet som placeras kirurgiskt in i kroppen för att ersätta eller stödja en struktur eller funktion."
Acellular dermis refers to a type of decellularized connective tissue matrix derived from mammalian skin, which is used in medical treatments and procedures, particularly in the field of reconstructive surgery. This material consists of collagen, elastin, and other extracellular matrix components that provide structural support, but it has had the majority of its cellular components removed during the manufacturing process.

En ljumskbråck, även kallat inguinalhernia, är en medicinsk tillstånd där en del av bukhinnan eller gräsmagsvävnaden tränger igenom svag muskulatur i ljumsken. Detta kan resultera i en upphöjd knöl som ofta blir tydligare när personen är stående, böjer sig framåt eller hostar. Ljumskbråck kan vara små och orsaka obehag eller vara större och leda till besvärliga symtom som smärta, tryckkänsla och i vissa fall komplikationer såsom att tarmen eller andra inre organ fastnar i bråcket. Behandlingen kan bestå av kirurgi för att reparera svagheten i muskulaturen och placera bråckinnehållet tillbaka inne i bukhålan.

Ett bråck, också känt som hernia, är en medicinsk tillstånd där en del av ett organ eller vävnad sticker ut genom en svag punkt eller öppning i musklerna eller bindväven som normalt håller organen på plats. Detta kan orsaka smärta, obehag och i vissa fall allvarliga komplikationer om delar av tarmarna fastnar i bråckspringan.

Det vanligaste typerna av bråck är:

1. Navelbråck (Umbilical hernia): Detta uppstår när en del av tarmsystemet sticker ut genom naveln, ofta hos spädbarn men kan också drabba vuxna.
2. Inguinal hernia: Den vanligaste typen av bråck som uppstår när en del av tarmarna eller fettvävnad sticker ut genom inguinalkanalen, en naturlig öppning i bukmuskulaturen. Det kan finnas två varianter: indirekt (sidlig) och direkt (medial).
3. Femoral hernia: Detta är också en typ av bråck som uppstår när en del av tarmarna eller fettvävnad sticker ut genom femoraliskanalen, belägen under inguinala kanalen.
4. Incisional hernia: Det uppstår när en del av organen eller vävnaden sticker ut genom en svag punkt i ett äldre operationssitt, där det förr varit en sömm.
5. Epigastrisk hernia: Detta är en ovanlig typ av bråck som uppstår när en del av tarmarna eller fettvävnad sticker ut genom ett smalt område mellan naveln och bröstbenet.

Behandlingen för bråck kan vara kirurgisk eller icke-kirurgisk beroende på storleken, symtomen och komplikationerna. I de flesta fall rekommenderas dock en operation för att förebygga komplikationer som stranguleringshernia eller obstruktion.

"Diaframmat brutet" eller "diafragmabråck" är ett medicinskt tillstånd där den muskulära membranen, diafraggaman, som skiljer bröstkorgen från bukhålan skadas och delar av bukhålan tränger upp i bröstkorgen. Detta kan orsakas av en trauma eller vara relaterat till andra medicinska tillstånd, såsom svaga muskler eller en försvagad struktur som omger diafraggaman. Symptomen på diafragmabråck kan inkludera smärta i bröstet eller buken, svårigheter att andas och hosta, och i vissa fall maginnehåll som kommer upp i munnen. Behandlingen beror på orsaken till diafragmabråcket och kan innebära kirurgiskt ingrepp eller konserverande behandling.

'Ventralbråck' är en medicinsk term som refererar till en hernia i bukhinnan (peritoneum) i mitten eller nedre delen av magen. Det uppstår när en svag punkt eller ett hål bildas i den muskelartade vävnaden som normalt håller innehållet i buken på plats, vilket gör att innehållet i buken kan pressa igenom och bilda en knöl.

Detta kan orsaka smärta, särskilt vid fysisk aktivitet, och om det inte behandlas kan komplikationer uppstå, till exempel att tarmen fastnar i bråcket (inkarceration) eller att blodförsörjningen till tarminnehållet avbryts (strangulering), vilket är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar kirurgisk behandling.

Ventralbråck kan vara relaterat till förvärrad åldersrelaterad svaghet hos bukmuskulaturen, övervikt eller fetma, graviditet, tidigare bukkirurgi eller vissa sjukdomar som ökar risken för inre blödningar.

"Bukbråck" (Hernia inguinalis) är en medicinsk term som refererar till när en del av tarmsystemet eller andra inre organ sticker ut genom bukmuskulaturen i området kring inguinalkanalen, vilket är en naturlig öppning i buken där blodkärl och nerver passerar. Detta orsakas vanligtvis av en svag muskel eller en naturlig strukturbrist i området.

Det är vanligare hos män än kvinnor, särskilt hos de som har en genetisk predisposition, arbetar med tunga lyft eller är äldre. Symptomen kan inkludera smärta, ömhet, eller en upphöjning eller knut i buken eller skrevet. Behandlingen kan vara kirurgisk reparation eller livsförändringar för att undvika ytterligare skada på området.

'Hiatusbråck' (hiatal hernia) är en medicinsk term som refererar till när en del av magsäcken sticker upp genom en öppning (hiatus) i diafragman, den muskulösa vävnad som skiljer bröstkorgen från bukhålan. Detta kan orsaka symptom som sura uppstötningar, syreraffekter och magont. Hiatusbråck kan vara av olika storlekar och typer, inklusive sliding (där magmynningen glider upp genom öppningen) eller paraesofageal (där en del av magsäcken sticker upp bredvid matstrupen).

'Femoralbråck' (eller 'femoral hernia') är en medicinsk term som refererar till en utbuktning eller ett protruderande av bukhinnan och eventuellt inre organ genom femorala ligamentet, i den högre innanfalla delen av lårets framsida. Detta sker vanligtvis på grund av en svaghet eller ett sönderlat ställe i muskulaturen eller ligamenten runt om området. Femoralbråck är ovanligare än inguinalhernier och drabbar oftast äldre kvinnor, även om de kan förekomma hos vem som helst, oavsett kön eller ålder. Symptomen på en femoralhernia kan inkludera smärta, ömhet, eller en uppbukning i lårets framsida, ofta under eller nära den högra lårmuskeln. I vissa fall kan en hernia inte ses eller kännas tills man står upp, hostar, eller utför annan verksamhet som ökar trycket inne i buken. I allmänhet behöver en femoralhernia opereras för att förebygga komplikationer såsom strangulering (när en del av tarmen fastnar i herniornas öppning och blir strypt, vilket kan leda till nekros eller död av tarmluckan) eller obstruktion (när tarmen blockeras, vilket kan orsaka illamående, kräkningar och förstoppning).

En navelbråck, även kallat omentalhernia eller ventralhernia, är en medicinsk tillstånd där en del av bukhinnan (peritoneum) och/eller inre organ tränger ut genom ett sönderat område i musklerna i buken. Detta ger upphov till en knöl eller svullnad under huden, oftast i navelområdet. Navelbråck kan vara present från födseln (kongenital) eller utvecklas senare i livet som ett resultat av en svaghet i bukmuskulaturen efter operationer eller trauma. Symptomen kan inkludera smärta, ömhet, värk och känsla av tryck i området runt naveln. I allvarliga fall kan det vara livshotande om en del av tarmen fastnar i bråckspringan och blir strypt eller nekros (död). Behandlingen kan bestå av kirurgi för att reparera sönderet muskelvävnad och placera en nätimplantat för att stärka området.

Herniorrhaphy är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedur där man reparerar en hernia genom att sy igen den defekta muskel- eller bindvävsväggen. Ordet herniorrhaphy kommer från grekiska, där "herni" betyder "skida" och "rhaphy" betyder "sy".

Under en herniorrhaphyoperation placerar kirurgen ofta ett nätliknande material över den defekta området för att stödja och förstärka den reparerade väven. Detta kan hjälpa att minska risken för ytterligare skador eller återfallshernier i framtiden.

Det finns olika typer av herniorrhaphy-operationer, beroende på vilken typ av hernia som behöver repareras och var den är lokaliserad. Till exempel kan en inguinalherniorrhaphy användas för att reparera en inkorgningshernia i ljumsken, medan en femoralherniorrhaphy används för att reparera en hernia som lokaliserats i höftregionen.

'Kirurgiskt nät' är ett medicinskt instrument som används under kirurgiska ingrepp, främst inom områdena kardiovaskulär och thoraxkirurgi. Det består av ett vävnadsneutralt material, ofta gjort av syntetiska fiber, som skapar en nätstruktur.

Kirurgiska nät används vanligen för att stödja svag eller skadad vävnad, underlätta hälning och minska komplikationer efter operationer. I vissa fall kan de också användas för att återställa funktionen hos en defekt vävnad.

Exempel på tillämpningar inkluderar:

1. Reparation av aortaaneurysm: Kirurgiskt nät placeras runt den skadade artärväggen för att ge stöd under reparationen och minska risken för komplikationer som ruptur eller återfallsrisk.
2. Stabilisering av bröstkorgsvävnaden: Ett nät kan användas för att stödja bröstkorgsvävnaden efter partiell lungresektion eller för att behandla emfysem.
3. Reparation av bukhinnan: Vid stora bukhåleoperationer kan ett nät användas för att stödja och förstärka den reparerade bukhinnan, särskilt när patienten har en hög risk för återfallsrisk eller vid svår vävnadsskada.
4. Reparation av muskler: Vid behandling av hernior (exempelvis inguinalhernier) kan ett nät användas för att stödja den reparerade muskelväven och minska risken för återfallsrisk.

I allmänhet ska kirurgiska nät placeras så att de inte kommer i kontakt med organ eller vävnader som kan orsaka irritation, inflammation eller adherensbildning. Dessutom bör de anpassas till patientens individuella behov och anatomiska förhållanden för att uppnå optimal effektivitet och säkerhet.

Traumatisk diaframmbråck är en medicinsk tillstånd där diaframman, den muskulära membran som skiljer bröstkorgen från bukhålan, skadas eller ramar upp sig som ett resultat av trauma. Detta kan orsakas av trafikolyckor, fall, våld eller andra slags skador på thorax eller abdomen. I samband med skadan kan diaframman bli perforerad (genomborrad) eller lacererat (skuret), vilket kan leda till att bukhinnan och dess innehåll stöter på bröstkorgen.

Symptomen på traumatiskt diaframmbråck kan variera beroende på graden av skadan, men de vanligaste symptomen är plötslig, stark smärta i bröstet eller buken, svårigheter att andas, hosta, yrsel, illamående och kräkningar. Diagnosen ställs oftast genom medicinska undersökningar som röntgen, CT-scan eller ultraljud. Behandlingen kan innebära operation för att reparera diaframmans skada och återställa organens normala placering.

Obturatorbråck är ett bråck som uppstår när en del av tarmsystemet eller andra inre organ tränger ut genom en naturlig öppning i buken och in i muskelfacket runt obturatornerven, som ligger i insidan av höftbenet. Detta orsakas vanligtvis av svaghet i bukmuskulaturen eller ett ökat tryck på bukhinnan, till exempel vid hosta, skratt, stående under lång tid eller vid förstoppning. Symptomen på obturatorbråck kan inkludera smärta eller trycksensation i lägre delen av magen, sänkt bukvolym och en mjuk knöl som kan kännas i det inre höftområdet. I vissa fall kan även en del av tarmen sticka ut genom bråcköppningen, vilket kan vara livshotande och kräver omedelbar medicinsk behandling.

Polypropylen (PP) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som tillhör polyolefinerna. Det framställs genom polymerisation av propen (C3H6). Polypropylen är känt för sin låga densitet, höga hållfasthet, god kemiell resistens och god temperaturbeständighet. Det används inom en mängd olika medicinska tillämpningar, såsom tillverkning av medicinska instrument, behållare för infusion, katetrar och andra medicinska produkter som kräver hög kvalitet, större styrka och slitstyrka.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

Den medicinska termen för "bukvägg" är "paries abdominalis" eller "parietalis musculus abdominis". Den består av de muskler och bindväv som utgör den bakre och sidorna av bukhinnan. Framåt går bukmuskulaturen, som täcker magen och levern.

Bukväggen kan delas in i olika regioner:

* Hypochondrium - övre laterala regionerna
* Lateral region - mellersta sidan av buken
* Iliac fossa - nedre laterala regionerna
* Lumbalregion - bakre mittdelen av buken
* Sacralregion - den lägsta bakre delen av buken

Bukväggen skyddar de inre organen och hjälper till att stabilisera kroppen. Den kan drabbas av diverse sjukdomstillstånd, såsom inflammationer, infektioner eller skador.

"Bindvävshinna" refererar till den fibrösa membran som omsluter hjärtat och består av bindväv. Det kallas även epicardium eller visceralt pericardium. Den har till uppgift att skydda och stödja hjärtat, samt reducera friktionen när hjärtat expanderar och kontraheras.

En suturtekniker (også kendt som suture technician eller surgical suturing technician) er en sundhedsfaglig medarbejder, der har specialiseret sig i at udføre suturer og andre slutningsmetoder på patienter efter operationer eller andre invasive procedurer. Deres hovedopgave er at sikre at sårene bliver lukket på en sikker og æstetisk måde for at mindske risikoen for infektioner, komplikationer og at forbedre helingprocessen.

Suturteknikere arbejder ofte under overvågning af kirurger eller andre lægefaglige medarbejdere i operationssale, men de kan også arbejde i andre sundhedsfaglige områder som f.eks. notfaldrum, klinikker og sygehuse. Deres ansvarsområder kan inkludere:

* At vurdere sårenes størrelse, form, dybde og lokation for at bestemme den bedste slutningsmetode
* At foretage suturer med forskellige typer nåle og tråd alt efter patientens behov
* At fjerne suturer eller klips et vist antal dage efter operationen
* At dokumentere procedurerne korrekt i patientjournalen
* At opbevare og forberede instrumenter, nåle og tråd til brug under operationer

For at blive suturtekniker skal man normalt have en relevant sundhedsfaglig uddannelse og gennemgå en specifik on-the-job training eller et kurssystem for at lære de nødvendige færdigheder. Derudover kan det være påkrævet at have certificering fra en relevant fagorganisation for at kunne arbejde som suturtekniker i visse lande eller regioner.

'Stygn' er en medisinsk behandlingsmetode som innebærer å lukke sammen to sårde vevler i kroppen ved hjelp av ein tråd (stygget). Stygget sitser i de to vevløypa og trekker sammen disse løypane når det tirslar seg. Dette hjelper til å stoppe blodet fra å flyte ut og stenger av området for infeksjon. Eit stygn kan også holde de to vevløypa på plass mens de heiler saman.

Ei vanleg metode er å bruke ein nål for å trekke tråden gjennom kroppen og si tråden i de to vevløypa som skal sys. Når stygget sitter fast, klippes tråden av og limas inn mot huden slik at det ikke skal påleggje eller forstyrre heileprosessen. Eit stygn bør fjernast etter at sårn er lukket og har vokst sammen, noe som vanlegvis tar ein til to uker.

'Tarmvred' er ikke en medisinsk terminologi som jeg kjenner til. Det kan være at du menger 'tarmvaksine', som er en type vaccine som inneholder døde eller svakte bakterier eller dele av bakterier fra tarmsystemet. Disse brukes vanligvis for å forebygge infeksjoner i tarmen, særlig hos nyfødte og små barn.

En annen mulighet er at du menner 'tarmsyke', som er en medisinsk betegnelse for en infeksjon i tarmsystemet. Tarmsykene kan være akutte eller kroniske, og de kan skyves seg av mange ulike bakterier, parasitter og jevnlig også virus.

Hvis du hadde noen spesifikke spørsmål om en bestemt medisinsk betydning, vennligst opplys meg, og jeg vil prøve å hjelpe deg så godt jeg kan.

En bukoperation, också känd som abdominell kirurgi, är en operation där en kirurg gör en incision (snitt) i buken för att diagnostisera eller behandla diverse medicinska tillstånd. Det finns många olika typer av bukoperationer beroende på vilket område av buken som ska opereras och vad som är orsaken till operationen. Några exempel på bukoperationer inkluderar appendektomi (borttagande av appendix), kolonresektion (borttagande av en del av tjocktarmen), gastrektyomi (minskning av magsäcken) och cholecystektomi (borttagande av gallblåsan).

'Stomi' är ett medicinskt begrepp som refererar till en konstgjord öppning i magsäcken, tarmen eller urinblåsan. Denna öppning skapas ofta genom en kirurgisk procedure och används för att hjälpa patienter med svårigheter att svälja, äta eller gå på toaletten på grund av sjukdomar eller skador i tarm- eller urinvägsystemen.

Stomier kan vara permanenta eller tillfälliga och används ofta för att underlätta behandlingen av sjukdomar som cancer, Crohns sjukdom, divertikulit, obstipation, trauma och andra tillstånd som påverkar magsäcken, tarmen eller urinblåsan.

Det finns olika typer av stomier beroende på vilken del av kroppen som öppningen skapas i. Några exempel är kolostomi (skapad i tjocktarmen), ileostomi (skapad i tunntarmen) och urostomi (skapad i urinblåsan).

Efter en stomioperation behöver patienter ofta använda ett speciellt medicinskt tillbehör, såsom en stomibälte eller en påse, för att samla avsöndringarna från öppningen och underlätta vardagslivet.

"Ljumske" är ett adjektiv som används på svenska för att beskriva en smärta eller obehaglig känsla av köld i kroppen. Det finns inget direkt motsvarande medicinskt begrepp med ordet "ljumske", men det kan vara relaterat till saknad av termoreglering, perifert blodflöde eller neuropati. I en medicinsk kontext kan smärtan och obehaget beskrivas som "cold-induced pain" eller "cold-sensitive neuropathy".

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Lokalbedövning, även känd som lokalanestesi, är en form av smärrebedövning som används inom medicinen. Den innebär att en viss del av kroppen temporarily insensibiliseras för att undvika smärta under en operation eller ett medicinskt ingrepp. Det uppnås genom att injicera ett lokalanestetiskt läkemedel i den specifika platsen, vilket blockerar nervimpulserna som skickas till hjärnan och ger upphov till smärta. Lokalbedövningen är en säker och effektiv metod för att kontrollera smärta under kortvariga procedurer eller i kombination med medvetandebehållande sedering under längre operationer.

Rak bukmuskel, också känd som rectus sheath hematom, är en samling av blod i bukmuskeln (rectus abdominis) eller i dess fascia (den tunna, starka membran som omger muskeln). Detta kan orsakas av trauma eller skada till buken, såsom vid en stöt eller vid användning av antikoagulantia. Symptomen på en rak bukmuskel kan inkludera plötslig smärta i magen, muskelsvaghet och blåmärken eller svullnad i området. I allvarliga fall kan det orsaka yttre tryck på andra organ i buken och kräva akut medicinskt ingripande.

"Dagkirurgiska tekniker" refererar till metoder och procedurer inom kirurgi som utförs på en patient som inte behöver övernatta på sjukhus efter operationen. Dessa tekniker har blivit allt vanligare under de senaste åren, delvis beroende på förbättrade anestesitekniker och ökad kunskap om smärtlindring.

Exempel på dagkirurgiska tekniker inkluderar:

1. Arthroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk metod som används för att diagnostisera och behandla skador i leden, såsom meniskskador eller ledbandsskador.
2. Kataraktkirurgi: En operation där linsen i ögat ersätts med en konstgjord linse för att förbättra synen hos patienter med grå starr.
3. Varicose vein stripping: En procedure där ovanligt slappa vener i benet tas bort för att behandla krampor och andra besvär som orsakas av venös insufficiens.
4. Kolonoskopi: En undersökning av kolon och rektum med en flexibel, tunn tub som har en ljuskälla och en kamera monterad på änden. Den används för att screena för cancer och polypers uppväxt i tjocktarmen.
5. Hysteroskopi: En minimal-invasiv kirurgisk procedur där en tunn, böjlig tub med en kamera på änden insätts genom vaginalporten för att undersöka och behandla problem i livmodern, såsom abnormala blödningar eller fibroider.

Dessa tekniker har visat sig vara säkra och effektiva, och de ger patienter möjlighet att få vård utan att behöva stanna på sjukhus efter operationen.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

"Round ligament" er en anatomisk struktur som forekommer hos både kvinner og menn.

Hos kvinner, refererer "round ligament" vanligvis til det runde ligamentet i livmoderen (latin: ligamentum teres uteri). Dette er en tykk, bøyelig bånd som strækker seg fra øvre ende av livmoderen og fester seg fast til siderne av bækkenet. Det hjeler å holde livmoderen i plass og bidrar til støtte og stabilitet i bækkenet.

Hos menn, refererer "round ligament" vanligvis til det runde ligamentet i testiklene (latin: ligamentum teres testis). Dette er også en tykk, bøyelig bånd som støtter og holder testiklene i plass i buken før de sænkes ned i skrotumet under fostertiden.

Det er viktig å merke seg at det runde ligamentet i livmoderen og testiklene har forskjellige funksjoner og lokalisasjoner, men de deler likevel en felles egenskap i form av å være tykke, bøyelige bånd som hjelper til med støtte og stabilitet i respektive områder.

In the medical context, "operations" refer to surgical procedures that are performed by a trained medical professional, typically a surgeon. These procedures involve making incisions in the body to access internal organs or structures, and can range from minor ones such as removing a small growth or repairing a torn tendon, to more complex and invasive procedures like open-heart surgery or brain surgery.

The goal of an operation may be to diagnose a medical condition, repair damaged tissues or organs, remove diseased or cancerous tissue, or replace a damaged organ with a new one. The specific type of operation will depend on the nature and severity of the patient's medical condition.

Operations are typically performed in a hospital or surgical center, using specialized equipment and instruments to ensure the best possible outcome for the patient. The patient is usually given anesthesia to prevent pain during the procedure, and may require additional care and monitoring during recovery.

'Fenyletrar' refererer til en gruppe stoffer som inkluderer fenyletilamin og alle derivater herav. Fenyletilamin er en organisk forbindelse med den kemiske formel C6H5CH2NH2, som består af en benzenring knyttet til en etylgruppe, der igen er bundet til en aminogruppe.

Fenyletrar inkluderer en bred vifte af stoffer, herunder stimulerende droger som MDMA (ekstasi) og amfetamin, men også visse slags lokalbedøvelsesmidler som procain og tetrakain. Disse forbindelser har en række farmakologiske effekter, herunder indvirkning på neurotransmittersystemerne i hjernen, der kan føre til ændringer i stemningsleje, opmærksomhed, sansning og andre psykiske og fysiske processer.

Det er vigtigt at notere, at mange fenyletrar også har en potentiale for misbrug og kan være skadelige eller endda dødelige i overdosis. Derfor bør de kun anvendes under kontrollerede forhold og under lægeovervågning.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

En fundoplikation är ett kirurgiskt ingrepp där man syttar fast magmusklerna (fundus) runt matstrupen (övre delen av magsäcken) för att förhindra återflöde av maginnehåll upp i matstrupen. Detta används ofta som behandling för gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga.

Under operationen fästs magmusklerna runt matstrupen med ett antal sticklar, vilket skapar en slags krage som förhindrar att maginnehåll rinner upp. Det finns olika typer av fundoplikationer, men den vanligaste metoden är Nissen-fundoplikationen.

Denna procedure kan utföras som en öppen kirurgi eller med hjälp av minimalt invasiv teknik (laparoskopisk kirurgi). Vid laparoskopisk fundoplikation görs mindre snitt i magen och använder sig av en kamera och speciella instrument för att utföra operationen.

Gastroesofageal reflux (GER) är när magntarmens innehåll, särskilt mag syra, rinner tillbaka upp i matstrupen (esofagus). Detta kan orsaka symptom som sura smak i munnen, hosta, halsont och ibland smärtor bakom bröstbenet. Om GER är ett återkommande problem och orsakar skador på matstrupen kallas det gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).

En kirurgisk såröppning är den artificiella öppningen som skapas i huden och underliggande vävnader när ett kirurgiskt ingrepp har utförts. Detta innebär att det är en avsiktlig skada på kroppen, skapad för att möjliggöra behandling av en skada, sjukdom eller tillstånd som ligger djupt inne i kroppen.

Efter ett kirurgiskt ingrepp kommer såröppningen vanligtvis att stängas med hjälp av suturer, klister eller andra metoder för att underlätta läkning och minska risken för infektion. Under läkningsprocessen är det viktigt att såröppningen får tillräcklig syre, fukt och näring för att stödja cellernas tillväxt och återhämtning.

Sjukvårdspersonal kommer att övervaka såröppningen under hela läkningsprocessen för att se till att den läker korrekt och att inga komplikationer uppstår, såsom infektion eller avlakning. Patienter kan också ges instruktioner om hur de ska vårda sig själva efter operationen för att underlätta läkningen och minska risken för komplikationer.

'Vattenbråck' (även kallat ödem) är ett medicinskt tillstånd där det ansamlas överskottligt vätska i kroppens vävnader eller i en specifik del av kroppen. Detta kan orsakas av olika faktorer, som hjärt- och njurproblem, leverfelemat, vissa mediciner eller graviditet. Vattnen kan vara milda eller allvarliga beroende på orsaken och svårighetsgraden. Symptomen kan inkludera svullnad i ben, armar, ansikte eller mag, viktökning, höjd blodtryck och i vissa fall andningssvårigheter.

Laparoskop är ett slankt, böjbart instrument med en lins och en ljuskälla på ena änden, som används inom kirurgi för att se in i en kroppshåla utan att göra en stor ingrepp. Det används ofta vid bukoperationer, där det introduceras genom en liten snitt i buken och ger ett direkt synsätt på organen inne i bukhålan. Genom samma snitt kan också andra instrument introduceras för att utföra operationen.

Fostrets sjukdomar, även kända som congenitala anomalier eller birth defects, är avvikelser eller strukturella eller funktionella fel hos ett barn som föds. Dessa avvikelser kan vara medfödda, vilket betyder att de uppstår under fostertiden, vanligtvis på grund av genetiska faktorer, infektioner, exponering för skadliga miljöfaktorer eller kombinationen av dessa. Fostrets sjukdomar kan vara milda och lätta att behandla, eller så allvarliga att de kan hota barnets överlevnad eller livslängd. De kan påverka alla delar av kroppen och kan variera från hjärtsjukdomar, neurologiska störningar, missbildningar av skelettet till sensoriska problem som syn- och hörselnedsättningar.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

En kolostomi är en typ av stoma, vilket betyder att ett öppet sår skapas genom bukväggen så att en del av tarmen kan sticka ut. Kolostomin görs vanligen när en persons kolon eller ändtarm har blivit skadad eller behöver tas bort under en operation.

Specifikt är en kolostomi en öppning som skapats från kolon, det vill säga den del av tarmen som tar hand om nedbrytningen och absorptionen av vatten och näringsämnen i maten. Ofta används kolostomin för att avleda fekalievätskan när en person inte kan göra det på naturlig väg, till exempel efter operationer eller vid sjukdomar som kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) eller cancer.

Fekalievätskan kommer då att rinna ut via kolostomin och samlas i en säck som sitter runt omkring stoman. Sådana säckar behöver tas bort och rengöras regelbundet för att förhindra infektioner och andra komplikationer.

Det finns olika typer av kolostomier, beroende på var den skapas i kolon och hur stor del av kolon som tas bort. Varje typ kan kräva olika metoder för vård och hantering, så det är viktigt att personer med en kolostomi får rätt information och instruktioner från sina läkare och sjuksköterskor.

'Vidhäftningar' (engelska: 'Adhesions') är en medicinsk term som refererar till oönskade förbindelser eller föreningar mellan två organ, vävnader eller strukturer inne i kroppen. Dessa kan uppstå som ett resultat av ärrbildning efter operationer, infektioner, trauma eller inflammation. Vidhäftningarna kan orsaka smärta, funktionsnedsättning och andra komplikationer beroende på deras placering och storlek. Behandlingen kan innebära mediciner, fysisk terapi eller i vissa fall ytterligare kirurgi för att avlägsna dem.

'Ljumskkanalen' (latin: Canal lumbalis) är en tunnel i kroppen som löper längs med ryggens nedre del och innehåller nervrötter från ryggraden. Dessa nerver, som bildar det nervträdsliknande strukturen cauda equina, styr muskler och känsel i benen och andra delar av underkroppen. Ljumskkanalen skyddar dessa nerver när de lämnar ryggraden och går vidare ut i kroppen.

Ibland kan en del av en nervrot eller diskusprolaps sticka ut genom ljumskkanalens vägg, vilket kan orsaka smärta, känselbortfall och andra neurologiska symptom i underkroppen och benen. Detta är vad man kallar för ett ljumskhålsyndrom (latin: Cruralgia eller Sciatica).

I medicinsk kontext, betyder "vårdtid" ofta tiden som en patient behöver vård och observation efter ett medicinskt ingrepp, sjukdomsfall eller procedure. Det kan också vara tiden som en patient förväntas stanna på en vårdinrättning, såsom ett sjukhus, för att få behandling och/eller rehabilitering. Vårdtiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av medicinska problem, patientens allmänna hälsa, komplikationer under behandlingen och den specifika behandlingsplanen. Det är viktigt att notera att vårdtiden kan ändras baserat på patientens framsteg och respons på behandlingen.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

En blindtarmsoperation, även känd som appendektomi, är en operation där blindtarmen (appendix) extraheras från kroppen. Blindtarmen är en smal, tunn, tubformad struktur som hänger från kolon (tjocktarm). Den har ingen känd funktion i människans kropp.

Blindtarmsoperationen utförs vanligtvis när en blindtarmsinflammation eller appendicit uppstår. Appendicitis orsakas ofta av en infektion som leder till att blindtarmen blir inflammerad och fylld med pus. Om den inte behandlas kan blindtarmen bursta (perforera), vilket kan leda till allvarliga komplikationer såsom bukhinneinflammation (peritonit).

Under en blindtarmsoperation görs ett snitt i magen eller en laparoskopisk ingrepp skapas med hjälp av små inkisioner. Blindtarmen tas bort och eventuellt infekterat vävnad runt omkring rensas bort. Sedan stängs magen tillbaka och patienten får vanligtvis antibiotika för att förebygga infektioner.

"Diafragmatisk eventration" er en medisinsk betegnelse for en tilstand hvor den muskuløse membran (diafragen) som skiller brysthulen fra bughulen i maven bliver forslidt og stikker opp over bughulen. Dette kan føre til at de underliggende organene, som leveren eller tarmløyperne, presses oppover i brysthulen gjennom dette hull i diafragen.

Diafragmatisk eventration kan være inneboet (kongenital) eller fremkalles av skade eller sykdom, og den kan være asymptomatisk eller føre til symptomer som oppstemt mage, vanskeligheter med å spise, hoste, hikke eller trang veir. Behandlingen kan variere fra overvåking av tilstanden til kirurgiske ingrep for å reparere diafragen og returnere de forskjuvde organene til deres normale plasseringer.

Orchiopexy är ett kirurgiskt ingrepp där en ovanligt placerad testikel (kryptorchidism) flyttas och fixeras i skrotumet. Detta görs vanligen under barndomen för att återställa normalt testikels positionering, förbättra fertiliteten och underlätta tidigare detektering av eventuella cancerformer.

I medically, the term "spermatic cord" refers to a fibrous cord-like structure in the male reproductive system that contains the vas deferens, blood vessels, nerves, and other tissues. The spermatic cord extends from the abdomen through the inguinal canal and into the scrotum, where it connects to the testicle.

The spermatic cord is responsible for providing support and delivering blood, nerves, and other essential components to the testicle. It also allows for the movement of the testicle within the scrotum. In some cases, a hernia can occur when a portion of the intestine or abdominal tissue protrudes through a weakened area in the spermatic cord and into the scrotum.

'Pung' er ikke en medisinsk term som jeg kjenner til. Jeg antar at du menger å spørre om den anatomiske strukturen scrotum på engelsk.

Scrotum: Det er en muskuløs, fleksibel og hudet sak som hos mannlige individer holder og beskytter de to testiklerne, samt de tilknyttede strukturene, herunder bindevæv, blodkar, nerver og slimhinder. Scrotum har en unik evne til å regulere sin temperatur for å sørge for at testiklernes temperatur holder seg på et lavere niveau enn kroppstemperaturen, noe som er nødvendig for produksjon av normale spermceller.

En kirurgisk sårinfektion är en infektion som uppstår i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den kan drabba såväl det opererade området som omgivande vävnad och uppstår vanligen inom 30 dagar efter operationen. Symptomen på en kirurgisk sårinfektion kan vara rödhet, svullnad, smärta, varme och utflöde från såret. Andra symtom kan vara feber och allmän sjukdomskänsla. Infektionen kan orsakas av olika bakterier eller andra mikroorganismer som tränger in i såret under operationen eller via blodomloppet. Behandlingen av en kirurgisk sårinfektion består ofta av antibiotika och eventuellt ytterligare kirurgiska ingrepp för att rengöra och dränera infektionen.

"Bukhinnesjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som primärt påverkar magsäcken och tarmarna. Detta kan innefatta strukturella eller funktionella avvikelser, inflammation, infektion, autoimmunitet, cancer och andra allvarliga tillstånd. Exempel på bukhinnesjukdomar är irritabelt tarmsyndrom (IBS), Crohns sjukdom, Colitis ulcerosa, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), celiaki och cancer i mag-tarmsystemet.

Polytetrafluoretylen (PTFE) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som består av kolatomer bundna till varandra via fluoratomer. Det är känt under handelsnamnet Teflon och används ofta inom medicinen på grund av sina unika egenskaper, såsom låg friction, kemiokälld, vädertålighet, elastiskitet och biokompatibilitet.

PTFE är inert och orsakar inte någon iritation eller allergiska reaktioner när det kommer i kontakt med kroppsvätskor eller vävnader. Det gör att det ofta används som ett beläggningsmaterial på katetrar, proteser och andra medicinska enheter som kommer i kontakt med blodet.

PTFE kan också användas som ett fyllmaterial inom ortopedisk kirurgi för att ersätta skadade eller bortopererade vävnader, såsom brosk, senor och muskler. Detta är möjligt tack vare dess höga styrka, flexibilitet och förmåga att integrera med omgivande vävnader över tiden.

Gastropexy är ett kirurgiskt ingrepp där man fäster magsäcken (gaster) till bukmuskulaturen eller annan fast vävnad i bukhålan, för att förhindra att den roterar sig och orsakar en livshotande komplikation som kallas volvulus. Detta kan vara ett preventivt ingrepp eller behandling efter att en volvulus har inträffat. Gastropexi kan användas för att behandla gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) hos hundar genom att minska risken för återflöde av maginnehåll till matstrupen (esofagus).

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

'Blindtarmssjukdomar' refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen (cecum och ascending kolon), en del av tjocktarmen. Detta omfattar ofta:

1. Appendicitis: En inflammation i blindtarmsväggen, vanligtvis orsakad av en infektion eller obstruktion. De flesta fallen av appendicit är akuta och kräver snabb behandling för att förebygga komplikationer som blindtarmspåssjuka (peritonit) eller livshotande blodförgiftning (sepsis).

2. Divertikulit: En tillstånd där små, utbuktningar i tjocktarmens vägg, kända som divertiklar, blir inflammerade eller infekterade. Detta kan orsaka smärta, förstoppning och feber. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som abscessbildning, perforation eller blindtarmspåssjuka.

3. Neoplasmer: Både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer kan drabba blindtarmen. Dessa neoplasmer kan orsaka symtom som smärta, blod i avföringen eller förändringar i tarmfunktionen.

4. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmen som helst, inklusive blindtarmen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och innefatta diarré, buksmärta, trötthet och viktminskning.

5. Kolit: En allmän term för inflammation i tjocktarmen som kan ha olika orsaker, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar eller medicinska biverkningar. Kolit kan leda till symtom som diarré, buksmärta och feber.

Det är viktigt att söka vård om man upplever några av dessa symtom för en korrekt diagnos och behandling.

'Kirurgisk häftning' (også kaldet 'sutur' eller 'sting') er en metode, der anvendes i kirurgi for at lukke et sår eller en skade i vævene. Denne teknik involverer at anvende specielle nåle og tråde (suturer) for at bringe de skadede kanter sammen, så de kan hele korrekt. Der findes forskellige typer af häftninger alt efter stedet i kroppen, størrelsen på sårerne og typen af væv.

Häftninger kan være absorberbare eller ikke-absorberble, beroende på om de er designet til at blive opløst af kroppens egne enzymer over tid eller ej. Absorberbare suturer anvendes ofte i indre organer og hjerne, mens ikke-absorberbale suturer typisk anvendes i områder, der er lettere tilgængelige for fjernelse efter helingen.

Kirurgiske hæftninger bør udføres af en kvalificeret sundhedsperson, da fejlagtig udførelse kan medføre komplikationer som infektioner, blødninger eller dårlig heling.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Det är svårt att ge en precis medicinsk definition på "matsmältningssystem, kirurgiska tekniker" eftersom det kan syfta på en mängd olika operationstekniker och procedurer relaterade till mag-tarmkanalen. Några exempel på kirurgiska tekniker som används vid behandling av problem med matspjälkningssystemet innefattar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
2. Kolonoskopi: En flexibel tub med en liten kam och ljuskälla används för att inspektera tjocktarmen och rektum.
3. Chirurgisk resektion: En del av mag-tarmkanalen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller polyper.
4. Fundoplikation: En operation där man fäster livremmens övre del runt magsäcken för att förhindra syrefattig luft (luft som inte innehåller syre) från att tränga in i matstrupen, vilket kan orsaka symptom som syrera och illamående.
5. Magnetsammandragning: En magnetisk ring fäst vid livremmens yttersta del och en annan vid tolvfingertarmen används för att dra ihop livremmen runt magsäcken, vilket kan hjälpa till att lindra symptomen av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).
6. Magbypass: En operation där man skapar en ny förbindelse mellan magsäcken och tarmen för att behandla fetma och diabetes.
7. Stentimplantation: En rörlig, metalliska tub placeras i matstrupen eller tarmen för att hålla den öppen och underlätta sväljning.
8. Hernieoperation: En operation där man reparerar en hernia (ett sönderat muskel- eller bindvävslager) i mag-tarmkanalen.
9. Analkanalrekonstruktion: En operation där man återställer normal struktur och funktion efter att analkanalen skadats, exempelvis vid cancerbehandling.
10. Tjocktarmsresektion: En del av tjocktarmen tas bort, exempelvis vid behandling av cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Fascia lata är ett membranliknande bindvävslager som omger och skyddar musklerna i ditt ben. Det finns två fasciae latae i varje ben, en på framsidan (anterior) och en på baksidan (posterior). Fascia lata hjälper till att hålla musklerna på plats och skiljer dem från varandra. Det är också en plats där vissa muskler i benet, som iliopsoasmuskeln, har sitt ursprung. I vissa fall kan fascia lata bli ont eller irriterad, vilket kallas för fasciit.

I medicinskan betyder "mellangärde" ofta ett stadium under sjukdomsprocessen eller läketiden, där patienten inte längre befinner sig i den akuta fasen men ännu inte heller är helt återställd. Under mellangårdet kan vissa symtom fortfarande vara närvarande, även om de har avtagit i styrka jämfört med under den akuta fasen. Detta stadium kallas också för subakut fas eller rekonvalescens. Under mellangårdet kan patienten behöva fortsatt vård och/eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.

Den motsvarande medicinska termen för "bukskador" är "abdominal trauma". Det handlar om en skada eller skada på bukhålan eller de organ som ligger inne i buken. Abdominal trauma kan orsakas av olika faktorer, till exempel trafikolyckor, våld, fall eller arbetsskador. Skadan kan vara öppen eller stängd och kan påverka olika organ i buken, såsom levern, mjälten, tarmarna, urinvägarna och fortplantningsorganen. Symptomen på abdominal trauma kan variera beroende på typen och svårhetsgraden av skadan, men kan inkludera smärta, blod i urinen eller avföringen, illamående, kräkningar och chocktillstånd. Behandlingen av abdominal trauma beror på typen och svårhetsgraden av skadan och kan omfatta kirurgi, läkemedel och andra behandlingsmetoder.

'Blindtarm' eller 'appendix' är en smal, tunn, blindsäckliknande utväxt som hänger från kolon (den del av tjocktarmen som ligger närmast lårets undre kant). Blindtarmsbihanget innehåller ofta lymfatisk vävnad och tarmliknande epitel.

'Blindtarmsbihangentzündning' eller 'appendicitis' är en inflammation i blindtarmen som orsakas av att den blir blockerad, ofta på grund av en infektion eller förruttnelse av matrester. Om inflammationen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som blindtarmsbrosk (grovt satt ett hål i tjocktarmen) eller livshotande infektioner.

'Livmoderband' (latin: ligamentum uteri) är ett par membranösa band som hänger från den bakre väggen i blygdbenet och fäster vid livmodern. Dessa band ger stöd och håller fast livmodern i dess position i bukhålan. Livmoderbandet består av bindväv och innehåller blodkärl och nerver. Det är en del av det stödjande systemet, som kallas bäckenbotten, som håller upp de inre könsorganen hos kvinnor.

Extracorporeal Membrane Oxygenation (ECMO) är en teknik där blod utanför kroppen cirkulerar genom en maskin som tillhandahåller syre och tar bort kolmonoxid, vilket hjälper lungorna att vila och återhämta sig. Denna behandling används ofta när andra former av livsuppehållande behandlingar, såsom respiratorbehandling, inte har varit tillräckligt effektiva för att stödja patientens andningsfunktion. ECMO kan användas som korttidsstöd under en vecka eller två, men den kan också användas under längre perioder beroende på patientens behov och prognos.

'Fostrets organ, full utveckling' kan definieras som den fysiologiska och anatomiska utvecklingen av ett fosters olika organ som är komplett eller nästan komplett vid slutet av graviditeten. Under denna period har de flesta organens struktur, funktion och storlek nått en punkt där de liknar de hos en fullvuxen individ. Detta inkluderar hjärtat, lungorna, levern, njurarna, tarmarna, hjärnan och det centrala nervsystemet, samt de yttre organen som hud, hår, naglar och könsorgan. Vid denna tidpunkt är fostret i princip redo för att överleva utanför moderns kropp med lämplig vård och stöd.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision) definieras "planerat kirurgiskt ingrepp" som:

"Ingrepp som är tidsmässigt planerade och utförs under kontrollerade operationsbetingelser med anestesi. De omfattar både mindre invasiva procedurer, såsom endoskopiska ingrepp, och större operationer som exempelvis öppen hjärtkirurgi."

Således är en medicinsk definition av 'Kirurgiska ingrepp, planerade' operationer som är schemalagda och utförs under kontrollerade förhållanden med anestesi.

Esophagogastric junction (Ösophagogastral samband) är en anatomisk struktur där matstrupen (esofagus) övergår i magsäcken (gaster). Detta område innehåller den muskulära sfinktern som kontrollerar flödet av mat och maginnehåll mellan esofagus och gaster. Den medicinska definitionen är: "den del av gastrointestinal tracten där esofagus möter och förbinder med gaster."

Den medicinska termen för "buk" är abdomen. Abdomen är den del av kroppen som ligger mellan bröstkorgen (thorax) och bäckenet (pelvis). Den innehåller flera viktiga organ såsom levern, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, njurarna och könsorganen.

I'm sorry for the confusion, but "Bukhinna" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language that I am aware of. It is possible that there may be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

Gastrit är en medicinsk term som betecknar inflammation eller iritation i magsäcken. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektion med bakterien Helicobacter pylori, användande av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), alkoholmissbruk eller tobaccoberoende. Symptomen på gastrit kan inkludera magsmärta, illamående, kräkningar och matförstoppning. I allvarliga fall kan gastrit leda till magblödning eller magsår. Behandlingen av gastrit beror på orsaken, men den kan innefatta antibiotika för att behandla en bakterieinfektion eller läkemedel som skyddar magsäcken från syra om gastriten orsakas av NSAID-användning.

En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv diagnostisk teknik som använder sig av högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling. Denna typ av undersökning kallas också sonografi och är en vanlig metod under graviditeten för att övervaka fostrets tillväxt, position och hälsa.

Under en ultraljudsundersökning av fostret använder en utbildad sonograf ledare en slät, smidig, platt yta, som kallas transducer, för att skicka ljudvågor genom moderns buk. När ljudvågorna träffar fostret reflekteras de tillbaka till transducern och omvandlas sedan till elektriska impulser, som skapar bilder på en skärm.

Det finns olika typer av ultraljudsundersökningar av fostret, beroende på när under graviditeten de utförs. De vanligaste typerna inkluderar:

1. Dateringsultraljud (cirka 8-12 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att fastställa fostrets ålder och förväntade födelsedatum, samt att kontrollera om det finns flera foster.
2. Detaljerad ultraljud (cirka 18-20 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att undersöka fostrets inre organ och strukturer, såsom hjärtat, hjärnan, levern, njurarna, magsäcken, lungorna, tarmarna, könsorganen och skelettet. Denna typ av ultraljud kan också upptäcka eventuella missbildningar eller abnormaliteter.
3. Tredimensionell (3D) och fyrdimensionell (4D) ultraljud (vanligtvis mellan 24 och 34 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att skapa en detaljerad bild av fostrets ansikte, kropp och rörelser. Dessa ultraljudstypers huvudsyfte är att ge föräldrar en möjlighet att se sin baby innan den föds, men de kan också användas för att undersöka fostrets hälsa och utveckling.

I allmänhet är ultraljudsundersökningar av fostret säkra och smärtfria, och de ger värdefull information om fostrets tillväxt, utveckling och hälsotillstånd. De kan också hjälpa läkare att identifiera eventuella problem eller risker under graviditeten och ge råd om behandlingar eller ytterligare undersökningar som kan behövas.

Appendingicit (blindtarmsinflammation) är en inflammatorisk sjukdom i blindtarmen, som ofta orsakas av en infektion. Den karaktäriseras av smärta i lårets högra sida, feber, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan komplikationer som blodförgiftning eller bukhinneinflammation uppstå om läketiden fördröjs. Behandlingen består ofta av antibiotika och operation (appendektomi) för att ta bort den inflammerade blindtarmen.

"Enterostomi" är en medicinsk term som refererar till en grupp av kirurgiska procedurer där en öppning skapas mellan tarmen och bukhinnan. Detta görs vanligtvis för att hjälpa patienter med tarmsjukdomar eller skador att utsöndra avföring på ett kontrollerat sätt.

Det finns olika typer av enterostomier, beroende på vilken del av tarmen som används:

1. Kolostomi - skapas genom att koppla samman kolon (den del av tarmen som leder upp till ändtarmen) med bukhinnan.
2. Ileostomi - skapas genom att koppla samman ileum (den sista delen av tunntarmen) med bukhinnan.
3. Jejunostomi - skapas genom att koppla samman jejunum (den mellersta delen av tunntarmen) med bukhinnan.

Enterostomier kan vara tillfälliga eller permanenta, beroende på patientens behov och underliggande medicinska tillstånd.

Abdominal wound closure techniques refer to the methods used by surgeons to close the incision or wound in the abdomen after surgery. The goal of these techniques is to minimize the risk of infection, reduce postoperative pain, and promote optimal healing. Several abdominal wound closure techniques are available, including:

1. Mass closure: This technique involves approximating all layers of the abdominal wall using a continuous or interrupted suture pattern. It provides strength and stability to the closure but may increase tension on the wound, leading to increased pain and risk of dehiscence (wound separation).
2. Layered closure: In this method, each layer of the abdominal wall is closed separately, starting with the fascia, then the subcutaneous tissue, and finally the skin. This technique reduces tension on the wound and minimizes the risk of dehiscence but requires more time and skill to perform.
3. Retention sutures: These are additional sutures placed at the corners or edges of the incision to reinforce the closure and reduce tension. They can be used in conjunction with mass or layered closure techniques.
4. Progressive tension sutures (PTS): Also known as Pomeroy tension sutures, this technique involves placing a series of interrupted sutures along the length of the incision that are gradually tightened over time to reduce tension and promote wound healing.
5. Wound vacuums: A vacuum-assisted closure device can be used to apply negative pressure to the wound, which helps remove excess fluid and promotes healing. This technique is often used in high-risk patients or those with complex wounds.
6. Skin closure methods: Several skin closure techniques are available, including staples, sutures, and adhesive strips. The choice of method depends on the size and location of the wound, as well as patient factors such as allergies or preference.

It is important to note that the choice of abdominal wound closure technique depends on several factors, including the type and extent of surgery, patient characteristics, and surgeon preference. A thorough understanding of these techniques and their indications is essential for optimal surgical outcomes.

'Pneumoperitoneum, konstgjort' är en medicinsk term som betyder påtvingad eller artificiell luft i bukhålan. Detta skapas vanligtvis under operationer inom området general- och visceralkirurgi, när ett operationssätt kallas laparoskopi används.

Under en laparoskopisk procedure introduceras en slank, belyst tub (laparoskop) genom en liten incision i buken för att ge surgeonen en direkt inblick i bukhålan. För att skapa ett arbetsutrymme i bukhålan insprutes kontrollerat med gas, oftast koldioxid (CO2), vilket resulterar i konstgjort pneumoperitoneum.

Denna metod ger surgeonen en klar visualisering av de inre strukturerna och möjliggör mindre invasiva ingrepp jämfört med öppen kirurgi, vilket kan leda till snabbare återhämtning och läkarvård för patienten. Efter operationen absorberas gasen vanligtvis av kroppen eller avlägsnas aktivt under proceduren.

Refluxösophagitis är en medicinsk term som refererar till inflammation och skada i svalgens (ösophagus) slemhinna, orsakad av den bakåtflödande maginnehållet (reflux). Det bakåtflödande maginnehållet innehåller ofta syra och andra ämnen som kan skada svalgets slemhinna när de kommer i kontakt med den.

Refluxösophagitis är ett vanligt tillstånd och kan orsaka symptom som sura uppstötningar, ont i bröstet (retrosternalt smärta), hosta, halsbränna och svårigheter att svälja. Tillståndet kan vara kopplat till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) eller andra tillstånd som försvagar muskulaturen i övre magmunnen, såsom en hälsozustand som kallas hiatushernia.

Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka patientens symptom och ibland med hjälp av tester som gastroskopi eller 24-timmars pH-mätning, för att bedöma om patienten har reflux och hur svår det är. Behandlingen kan innefatta livsstilsförändringar, såsom att undvika mat som orsakar symptom, att inte ligga ner direkt efter måltider och att förlora vikt om man är överviktig. Även läkemedel som neutraliserar magsyran eller reducerar magsäckens produktion av syra kan användas för att behandla tillståndet. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell om andra behandlingar inte fungerar.

En ileostomi är en typ av stoma, vilket är en öppning på kroppsytan som skapas under en operation. I denna fall är ileostomin formad av en del av tunntarmen, ileum, som flyttats till ytan och förbinds med huden genom en artificiell öppning. Detta görs vanligen när en persons ändtarm (kolon och rektum) har tas bort eller inte kan användas på grund av sjukdom eller skada.

Exkrementerna kommer då att passera genom ileostomin istället för att lämna kroppen via ändtarmen. Exkrementerna är flytande eller semi-flytande och innehåller ofta mycket näringsrikt vätska, så det kan behövas en speciell ileostomi-behållare för att samla avfallet.

Denna typ av stoma är vanligen tidsbegränsad och kan stängas efter behandlingen av underliggande sjukdom eller skada, men det finns också situationer där ileostomin behöver vara permanent.

Medicinskt talar man om matstrupen (esophagus) som den rörliga, slutet tuben som för mat och vätskor från munhålan till magsäcken. Matstrupen går genom halsen, passerar genom bröstkorgen och mynnar i magsäcken i magmunnen (cardia). Den består av flera skikt: en inre slemhinna som är täckt av slem, ett muskel- och bindvävslager och en yttre bindvävs- och broskskikt. Matstrupen har en naturlig rörelse, peristaltik, som driver maten ner i magsäcken.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.

Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.

Torakotomi är en kirurgisk procedur där man öppnar bröstkorgen genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av thorax (bröstkorgen). Detta görs vanligtvis för att ge bättre tillgång till de strukturer som befinner sig inne i bröstkorgen, såsom lungor, hjärta och mediastinum (det centrala området i thorax där stora blodkärl och luftstrupar passerar).

Torakotomi kan användas för en rad olika syften, inklusive:

1. Lungresektioner: Om man behöver ta bort en del eller hela en lunga på grund av sjukdom eller skada.
2. Biopsier: Om man behöver ta prover från lungor, lymfknutar eller andra strukturer inne i bröstkorgen för att ställa en diagnos.
3. Dränering: Om det behövs dränera vätska eller luft som har accumulerat inne i bröstkorgen.
4. Reparation av hjärtklaffar: I vissa fall kan torakotomi användas för att reparera skadade hjärtklaffar.
5. Tumörresektioner: Om det behövs ta bort tumörer eller cancer i bröstkorgen.

Torakotomin utförs vanligtvis under allmänt anestesi och kräver en vårdgivare med erfarenhet inom thoraxkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva stanna på intensivvårdsavdelningen för att övervakas noga, och det kan ta tid för patienten att helt återhämta sig.

Endoskopi av matspjälkningssystemet, även känt som övre gastrointestinal endoskopi (ÖGIS) eller övre endoskopi, är en procedur där en flexibel, belyst tub, ett slangliknande instrument kallat en endoskop, införs via munnen och nedför matstrupen till matspjälkningssystemet. Proceduren används för att undersöka och behandla sjukdomar i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen (duodenum).

Under endoskopi av matspjälkningssystemet kan läkaren se in i organen, t.ex. magsäckens insida, och leta efter tecken på sjukdomar som gastrit, ulcus, cancersjukdomar eller blödningar. Vid behov kan också små verktyg via endoskopet användas för att ta biopsier (prover), stoppa blödningar eller avlägsna polyper (överväxta celler som kan vara cancerfrånvuxna eller precancera).

Patienten får ofta en bedövningsmedel och ibland ett smärtstillande medel innan proceduren, för att minska obehaget. Övre gastrointestinal endoskopi är en säker och effektiv metod för att diagnostisera och behandla problem i matspjälkningssystemet.

'Bukhinnenät' er en betegnelse for et tilstand der kendetegnes ved at slimhinden i mavesækkens (stomachs) underkant bliver slidsskadet og begynder å frastøde maden som passerer igjennem. Dette resulterer i et stærkt smertefuldt og ubehageligt tilstand, der oftest krever medisinsk behandling for å lindre symptomer og forebygge komplikasjoner som malnutrisjon eller blodforgiftning. Betegnelsen 'Bukhinnenät' er på engelsk kjent som 'Gastritis'.

Den mest alminnelige formen av bukhinnenet er akut gastritis, som oftest skyldes infeksjon med bakterien Helicobacter pylori eller bruk av ikke-steroid antiinflammatoriske lægemidler (NSAID). Andre årsaker kan være alkoholmisbruk, stoffer, forstyrrelser i mavesaftproduksjonen og stress.

Behandlingen av bukhinnenet inkluderer oftest antibiotisk behandling for å eliminere Helicobacter pylori-infeksjonen, hvis dette er den sannsynlige årsaken. I tillegg kan lægemidler som antacider og histamin-2 receptorantagonister brukes for å reducere mavesyrenivået og lindre smerten. Hvis du tenker du har symptomer på bukhinnenet, bør du raskt søke medisinsk veiledning for å få en korrekt diagnose og behandling.

'Tryckmätning' är ett medicinskt begrepp som refererar till mätningen av tryck i kroppen eller i specifika kroppsdelar. Det kan exempelvis innebära att mäta blodtryck, lufttryck i lungorna eller cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ryggmärgen.

Blodtrycksmätning är den vanligaste typen av tryckmätning och innebär att man mäter trycket i artärerna, vanligen i en artär i överarmen. Detta görs med hjälp av ett blodtrycksmätinstrument som kan vara handmanometer eller digital. Blodtrycksmätning ger två värden: systoliskt tryck (det högsta trycket när hjärtat slår) och diastoliskt tryck (det lägsta trycket mellan hjärtslagen).

Andra exempel på tryckmätningar inkluderar lungtrycksmätning, som används för att diagnostisera och hantera andningsrelaterade sjukdomar, samt intrakraniell trycksmätning, som mäter trycket i cerebrospinalvätskan och kan användas för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra neurologiska tillstånd.

'Learning curve' er en term som ofte brukes innen medisin for å beskrive den forbedring i yrkeskompetanse og prestanda som skjer over tid når en lærer seg å behandle et nytt, ukjent eller komplekst klientsammensetning, diagnose eller terapi. Det kan også avse den tid det tar før en medisinsk fagperson blir kompetent og effektiv i en bestemt procedur eller behandling.

Learning curve innebærer at jo mer praksis en lærer har, jo bedre de blir til å utføre en oppgave, og jo mindre tid det tar å gjøre det. Dette kan være særlig relevant i medisinske fag som kirurgi, anestesi, intensivvård og andre specialiteter der praktiske ferdigheter og klinisk domsfall er avgjørende for en vellykket behandling.

I tillegg kan learning curve også være relatert til teknologi og medisinsk utstyr, hvor det kan ta tid å bli kompetent og trygg i bruken av nye verktøy eller maskiner.

Veterinärkirurgi definieras som den gren av veterinärmedicinen som handlar om kirurgiska ingrepp och procedurer på djur. Det innefattar diagnostisering, behandling och rehabilitering av djurs sjukdomar eller skador genom att använda kirurgiska metoder. En veterinärkirurg är en utbildad veterinär med specialistkompetens inom området.

Polyglactin 910 är ett syntetiskt, biodegraderbart, absorbabelt monofilamentära garnt material som används inom kirurgi. Det består av två typer av makromolekyler: polyglykolsyra och laktid. När polyglactin 910 sätts in i en levande organism bryts det ned av vatten, syror och enzymer till de ursprungliga monomererna, vilka sedan metaboliseras och elimineras från kroppen som koldioxid och vatten.

Polyglactin 910 används ofta för att sy upp vävnader efter operationer, eftersom garntet är starkt nog för att hålla ihop vävnaderna under hela läkande processen, men sedan blir det tillräckligt mjukt för att kunna absorberas av kroppen utan behov av ytterligare ingrepp. Det används också som ett lämpligt material för att fästa proteser och andra medicinska enheter i kroppen.

I medically, ‘Mellangård’ är inte en etablerad term. Det kan vara en förväxlingsrisk med begrepp som ‘melkgång’, ‘mellanrum’ eller ‘Mittelgänge’ inom medicinska sammanhang, men dessa refererar till specifika platser eller strukturer i antingen kroppen eller medicinska institutioner.

Om du avser att fråga om någon annan term eller koncept, vänligen ge oss mer information så kan vi hjälpa dig att besvara din fråga korrekt.

"Akut buk" refererer til en pludselig og alvorlig opstået betændelse i blindtarmen (cecum) eller tyktarmsforløbet, der oftest forårsages af en infektion med tarmbakterier. Symptomerne kan omfatte smerter i maven, opkast, diarre, feber og/eller kvalme. I værste fald kan akut buk udvikle sig til et livstruende tilstand som tarminfektion eller sepsis, hvis det ikke behandles hurtigt og effektivt med antibiotika og eventuelt kirurgisk indgreb.

Bariumsulfat är ett vit, opakkt, icke-magnetiskt och oorganiskt pulver som används som kontrastmedel inom medicinen. När det intas av patienten, absorberar blygloidnivåerna i kroppen bariumsulfatet, vilket gör att strukturerna i mag-tarmkanalen kan ses tydligt på röntgenbilder. Det används ofta för att undersöka strukturen och funktionen hos mat-/vätskeupptagningen i tarmarna samt att upptäcka eventuella skador eller sjukdomar i mag-tarmkanalen, såsom cancer, divertiklar, inflammationer eller andra abnormaliteter.

Det är viktigt att notera att bariumsulfat inte får användas hos patienter med bekanta allergier mot preparatet eller vid förstoppning, magsår, blödningar i mag-tarmkanalen, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), eller om patienten har någon form av blockage i tarmarna. Det kan också ha allvarliga bieffekter om det används tillsammans med andra läkemedel som innehåller järn, magnesium, eller kalcium.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker är metoder för att utföra kirurgiska ingrepp genom mycket små snitt eller inkapslingar, istället för de traditionella öppna kirurgiska procedurerna med stora snitt. Dessa tekniker innebär ofta användning av specialdesignade instrument, kamera och belysning som introduceras genom små inkapslingar i kroppen. Exempel på minimalinvasiva kirurgiska tekniker är laparoskopi, thorakoskopi och artroskopi.

Laparoskopi används vanligen för bukhålsoperationer, där en liten kamera och instrument introduceras genom små snitt i magen. Thorakoskopi är en teknik som används för att operera på lungor och mediastinum genom små inkapslingar mellan revbenen. Artroskopi är en minimalinvasiv metod för att undersöka och behandla leder, där en liten kamera och instrument introduceras genom ett mycket litet snitt i ledhinnan.

Minimalinvasiva kirurgiska tekniker kan minska smärtan, blodförlusten, nedrekomplikationerna, skarvaffekterna och rehabiliteringstiden efter operationen jämfört med traditionell öppen kirurgi.

'Fibrinplåster' är ett begrepp inom medicinen som refererar till en blodpropp (trombus) som bildas i ett sår eller ett blodkärl. Det består av fibrin, ett protein som hjälper till att stänga av blödningar och reparera skador på kärlen. När ett blodkärl skadas kommer plättarna (trombocyter) i blodet att aktiveras och frisätta substanser som ledde till omvandlingen av fibrinogent till fibrin, vilket resulterar i att en nätverksstruktur bildas. Denna struktur fångar in andra blodbeståndsdelar såsom röda och vita blodkroppar, samt koagulerat plasma, vilket i sin tur bildar ett fast 'plåster' som stänger av blödningen och underlättar läkningen. I vissa fall kan dock fibrinplåstret lossna från kärlet och orsaka en emboli, det vill säga en del som transporteras med blodflödet och fastnar i en mindre artär eller kapillär, vilket kan leda till ischemisk skada på den drabbade vävnaden.

Kryptorkism är ett medicinskt tillstånd där en persons skulderblad sitter högre än normalt, vilket orsakas av att muskler och senor i området inte har utvecklats korrekt. Detta kan leda till problem med rörelseomfånget och smärtor i axeln och ryggen. I allvarliga fall kan det även påverka andning, hjärtfunktion och andra kroppsliga funktioner. Kryptorkism behandlas vanligen kirurgiskt genom att korrigera muskel- och senanordningen i axelområdet.

En tarmperforation är en hål eller en rent throughskärning i tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive tarminflammation, cancer, vissa mediciner och mag-tarmbakterien Clostridium difficile. Symptomen på en tarmperforation kan inkludera plötslig och stark buksmärta, feber, illamående och kräkningar. Behandlingen av en tarmperforation kan variera beroende på orsaken, men den kan omfatta antibiotika, hushållning av vätskor och kirurgi för att reparera eller ta bort den skadade tarmsläkten. I allvarliga fall kan en tarmperforation leda till livshotande komplikationer som sepsis och multipel organsvikt.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'Konstgjord hud', även känd som syntetisk hud eller laboratoriehud, är en artificiell substans som är tänkt att imitera många av de funktioner och egenskaper som naturlig hud har. Det finns olika typer av konstgjord hud, men de flesta är tillverkade av biokompatibla material såsom kollagen, silikon eller polyuretan.

En medicinsk definition av konstgjord hud kan vara: "En artificiell substans som används för att ersätta, stödja eller underlätta läkning av skadad eller sårbar hud. Den består vanligtvis av ett flertal lager med olika funktioner, inklusive en vätskeabsorbent bas, ett poröst bindemedel och en ytlig skyddande barriär. Konstgjord hud kan användas för att behandla brännskador, värkssår, vitiligo och andra hudskador."

Det är värt att notera att konstgjord hud inte har samma funktioner eller egenskaper som naturlig hud, såsom känsel, svettning och blodcirkulation. Dessutom kan det finnas risker med användandet av konstgjord hud, såsom infektioner och immunreaktioner.

Toraxröntgen är ett röntgenundersök av det thorakala området, inklusive lungorna, mediastinet (det mellersta delarna av thoraxen), hjärtat och ryggkotorna. Det används vanligen för att undersöka symtom som andningssvårigheter, bröstsmärta eller hosta. Toraxröntgen kan visa på olika tillstånd såsom lunginflammation, lungemboli, pneumoni, cancer, hjärtfel och ryggkotskador. Undersökningen tar vanligen endast några minuter att utföra och är relativt smärtlindrig.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Conversion to open surgery in a medical context refers to the situation where a surgical procedure that was initially planned to be performed using minimally invasive techniques, such as laparoscopy or thoracoscopy, needs to be changed to an open approach during the operation. This can happen for various reasons, including unforeseen complications, difficulty with the procedure due to patient-specific factors, or failure to progress with the minimally invasive technique. The decision to convert to an open approach is typically made by the surgeon based on their assessment of the situation and their concern for the safety of the patient.

"Draghållfasthet" er en term som brukes innen medicin og describes the ability of a medical device, such as a catheter or a stent, to remain in place once it has been inserted into the body. The term is composed of two words: "drag," which means "to pull" or "to draw" in Swedish, and "hållfasthet," which means "firmness" or "strength" in Swedish.

More specifically, draghållfasthet refers to the amount of force required to dislodge a medical device from its intended position in the body. A higher draghållfasthet value indicates that the device is more resistant to being pulled out of place, while a lower value suggests that it may be easier to dislodge.

In clinical practice, the draghållfasthet of a medical device is an important consideration when selecting the appropriate product for a given patient or procedure. Devices with higher draghållfasthet values may be preferred in situations where there is a risk of the device being accidentally dislodged, such as in highly active patients or those with certain medical conditions that may increase the risk of displacement.

It's worth noting that the term "draghållfasthet" is primarily used in Swedish-speaking countries and may not be commonly recognized in other parts of the world. In English-speaking contexts, similar concepts may be described using terms such as "radial force," "burst strength," or "flexural stiffness."

Lumbosacral regionen refererer til den del af ryggraden (columna vertebralis) som består af de fem nederste lænd i lændestammen (lumbalregionen) og den øverste del af korsbenet (sakrum). Dette er en overgangszone mellem rygens mobile segment og det relative fasta bækken, hvor mange vigtige musculøse, ledbåndslige og nervemæssige strukturer findes. Lumbosacral regionen er specielt vigtig, fordi den indeholder de fem nederste lænd, der bærer det meste af kroppens vægt og tillader bevægelse i ryggraden. Desuden udspringer store pyramidale nervesystemets store motoriske nervebaner til benene fra denne region.

"Mesokolon" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den mittdelen av kolon, den del av tjocktarmen som ligger mellan ascending kolon (uppstigande kolon) och descending kolon (nedstigande kolon). Mesokolon är också känt som transversum kolon eller tvärkolon. Det är en böjd del av tjocktarmen som hänger fritt i bukhålan, stödjs av mesenteriet och har en längd på ungefär 50 cm.

'Endoskopi' er en medisinsk begrep som refererer til en metode der involverer at indsætte et smalt, fleksibelt tubelignende instrument, kaldet et endoskop, inde i kroppen for at undersøge eller behandle interne organer eller strukturer. Endoskopet har en lille kamera og lys på spidsen, der giver mulighed for at få billeder og video fra indersiden af kroppen viset på et monitor uden side.

Der findes forskellige typer endoskopi, alt efter hvilket område af kroppen der skal undersøges eller behandles. Nogle eksempler er:

* Gastroskopi (eller øsoscopi): Undersøgelse af mavesækken og de øvre dele af tarmen (spiserøret, mavesækken og tolvfingertarmen).
* Kolonoskopi: Undersøgelse af den nedre del af tarmen (colon) og endetarmen.
* Bronchoskopi: Undersøgelse af luftrørvejene og lungerne.
* Arthroskopi: Undersøgelse og behandling af leddene.
* Cystoskopi: Undersøgelse af urinblæren og urinrøret hos mænd.

Endoskopi anvendes ofte til at diagnosticere forskellige sygdomme, såsom tarmsygdomme, lungebetændelse, cancer, infektioner og andre lidelser. Den kan også anvendes til mindre operationer, som fjernelse af polypper eller andre abnorme væv, samt til at stoppe blødninger eller dræne væskeansamlinger.

Den medicinska definitionen av 'navel' (eller ombilicus) är den cirkulära, ofta insänkta hudfåran som finns i mitten av magen och markerar platsen där navelsträngen var fäst till buken under fostrets utveckling i moderkakan. Efter födseln torkas navelsträngen bort och lämnar kvar denna lilla cicatriserade yta.

Rectal prolapse är ett tillstånd där en del eller hela rektum (slutet av tjocktarmen) stänger sig och sticker ut genom analöppningen, ofta under defekation. Det kan orsaka symptom som obehag, smärta, blödning och oregelbunden defekation. Rectal prolapse kan vara relaterat till försvagad muskulatur eller skada i bäckenbottenområdet, eller på grund av långvarig förstoppning eller diarré. I vissa fall kan kirurgi behövas för att korrigera tillståndet.

"Endoskopi, mag-tarm" refererer til en type med invasiv undersøgelse af mavesækken og tarmene. Denne procedur udføres ved at indføre et smalt, fleksibelt instrument, kaldet en endoskop, gennem munden og ned i fordøjelseskanalen. Endoskopet har en lille kamera og belysningsenhed monteret på endeen, der overfører billeder af de indvendige organer til en monitor, hvor lægen kan se strukturer og eventuelle skader eller sygdomme.

Endoskopi, mag-tarm, kaldes også for øvrigt for en gastroskopi eller en øso-gastro-duodenoskopi (OGD). Proceduren anvendes ofte til at diagnosticere og behandle forstyrrelser i fordøjelseskanalen, såsom gastritis, ulcus, gastroesofage refluxsygdom, blødninger eller infektioner. Under endoskopi kan lægen også udføre små operationer, som fjernelse af polypper eller indsprøjtning af medicin i de pågældende områder.

Patienten modtager normalt en let bedøvelse (sedation) under proceduren, så de ikke oplever smerte eller ubehag. Endoskopi, mag-tarm, anses for at være en sikker og effektiv metode til at undersøge forstyrrelser i fordøjelseskanalen.

'Akuta situationer' kan definieras som medicinska tillstånd eller händelser som kräver omedelbar utvärdering, behandling och/eller övervakning för att undvika allvarliga skador eller dödsfall. Dessa situationer kan vara livshotande eller inte, men de kräver i alla fall snabb medicinsk respons på grund av deras potential att orsaka fortsatt skada om de inte behandlas omedelbart.

Exempel på akuta situationer inkluderar, men är inte begränsade till:

* Akut coronarsyndrom (ACS), inklusive hjärtinfarkt och instabil angina pectoris
* Akut respiratorisk distress (ARDS)
* Sepsis och septisk chock
* Anafylaxi
* Krampanfall
* Höga blodtryckskriser
* Diabeteskriser, inklusive hypoglykemi och hyperglykemi
* Akut njursvikt
* Hjärnblödningar och subaraknoidalblödningar
* Trauma, inklusive skalltrauma och andra allvarliga skador

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av 'akuta situationer' kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen.

"Icke-penetrerande sår" är en medicinsk term som används för att beskriva en typ av skada på huden eller vävnaden som inte involverar någon genomträngning eller öppning av skinnet. Detta skiljer sig från penetrerande sår, där ett objekt tränger igenom huden och orsakar en inre skada.

Icke-penetrerande sår kan vara olika slag, till exempel:

1. Abrasioner: Detta är ytor på huden där det har skrapats bort ett lager av död hud. De kan vara små och superficiala eller stora och djupare, beroende på orsaken till skadan.
2. Kontusioner: Detta är en typ av blåmärke som uppstår när det blir en kraftig påverkan på ett område utan att huden penetreras. Det kan vara små punkteringar i kapillärerna under huden som orsakar den blå färgen.
3. Skivsår: Detta är en typ av sår som uppstår när det finns ett för litet blodflöde till en del av kroppen, vilket gör att huden och vävnaden dör. Skivsår kan vara små eller stora och kan vara mycket smärtsamma.

Icke-penetrerande sår behandlas vanligen genom rengöring, desinfektion och vila för att ge huden möjlighet att läka sig själv. I vissa fall kan det behövas ytterligare behandlingar som bandage, kompression eller smärtstillande medel.

Fetoskopi är en invasiv medicinsk undersökningsmetod där man använder en slags endoskop, en fetoskop, för att direkt kunna se på ett fosters utveckling och hälsa inuti moderns livmoder. Fetoskopen sätts in genom en liten incision i moderns buk och livmoder, och möjliggör för läkaren att titta på fostret och eventuellt behandla vissa fosterrelaterade sjukdomar eller avvikelser direkt. Detta kan exempelvis innebära att man tar ett litet prov på fostrets blod eller lungvävnad, eller att man behandlar fostersjukdomar såsom till exempel hjärtfel. Fetoskopi används vanligen under den senare delen av graviditeten och är en metod som kan ge mycket värdefull information om fostrets hälsa, men som också innebär vissa risker för både modern och foster.

'Proteser och implantat' är två olika typer av medicinska hjälpmedel som används för att ersätta eller stödja skadade, sjuka eller saknade kroppsdelar.

En prostesis (protes) är en konstgjord kroppsdel som används för att ersätta en del av kroppen som saknas eller inte fungerar korrekt. Proteser kan vara exempelvis ben- eller armproteser, ögonproteser, hörselproteser och bröstproteser. De kan vara gjorda av material som plast, metall eller kombinationen av båda. Proteserna är ofta anpassade efter den enskilde patientens behov och kan vara rörliga eller fast monterade.

Ett implantat däremot är en konstgjord kroppsdel som placeras kirurgiskt in i kroppen för att ersätta, stödja eller förbättra funktionen hos en kroppsdel. Implantaten kan vara till exempel artroplastik (konstgjorda led), pacemaker, bröstimplantat, dentalimplantat och ögonlinsimplantat. De kan vara gjorda av material som titan, keramik eller plast. Implantaten är ofta permanenta men kan i vissa fall också vara tillfälliga.

Sammantaget är både proteser och implantat viktiga medicinska hjälpmedel som kan förbättra patienternas livskvalitet, rörlighet och funktion efter en skada eller sjukdom.

Acellular dermis is a type of decellularized connective tissue that is used in medical treatments, particularly in reconstructive surgery and regenerative medicine. It is derived from human or animal skin, but has had the cells and other non-structural components removed, leaving behind a matrix of collagen, elastin, and other extracellular proteins.

The resulting acellular dermis product can be used as a scaffold for the growth of new tissue in patients who have suffered burns, wounds, or other types of tissue damage. Because it is free of cells, it is less likely to trigger an immune response in the patient's body, making it a safer and more effective option than other types of graft material.

The process of creating acellular dermis involves carefully removing all cellular material from the skin using a series of chemical treatments, enzymes, and/or mechanical processes. This ensures that the final product is safe and sterile, and free of any potential disease-causing agents. The resulting acellular dermis can then be cut and shaped to fit the specific needs of each patient, and used to help promote healing and tissue regeneration.

... (latin: hiatus hernia) kallas ibland även magmunsbråck, hiatusbråck eller mellangärdesbråck. Diafragmabråck är ... Kongenitalt diafragmabråck Krolinska institutet[död länk] Internetmedicin - Kirurgisk behandling vid hiatusbråck (Artiklar med ...
Diafragmabråck (latin: hiatus hernia) kallas ibland även magmunsbråck, hiatusbråck eller mellangärdesbråck. Diafragmabråck är ... Kongenitalt diafragmabråck Krolinska institutet[död länk] Internetmedicin - Kirurgisk behandling vid hiatusbråck (Artiklar med ...
Hiatusbråck ger i sig sällan symtom. Många med hiatusbråck har inte refluxbesvär. ... Hiatusbråck är mycket vanligt förekommande och har i vissa endoskopimaterial påvisats upp till cirka 25 procent av friska ... Vid atypiska refluxbesvär kan påvisad esofagit eller hiatusbråck ge stöd för refluxsamband. ...
Hiatusbråck ger i sig sällan symtom. Många med hiatusbråck har inte refluxbesvär. ... Hiatusbråck är mycket vanligt förekommande och har i vissa endoskopimaterial påvisats upp till cirka 25 procent av friska ... Vid atypiska refluxbesvär kan påvisad esofagit eller hiatusbråck ge stöd för refluxsamband. ...
... hiatusbråck och gastrit/ulcussjukdom. Det är också viktigt att tabletterna intas enligt särskilda riktlinjer för att få bra ...
Återkommande buksmärta, IBS-besvär; Reflux; Hiatusbråck; Födoämneskänslighet: allergier, mastcellsaktivering; Dysfagi; Urin- ...
Har du något recept mot halsbränna och hiatusbråck med bikarbonat? Med vänlig hälsning Elisabeth Hillberg ...
Hade problem med hiatusbråck i våras vilket visade sig hänga ihop med sura uppstötningar, ansträngningsastma och visceral ...
Vid återkommande halsbränna är den vanligaste orsaken att det finns en utvidgning vid övre magmunnen, ett så kallat hiatusbråck ...
Andra orsaker kan vara en lokal irritation av nervus frenicus i form hiatusbråck, ulcus, gastrit, ventrikeldistention, pleurit ...
Hiatusbrack kost. *Blueberry språk recension. *Mats gabrielsson bromma. *Tandlakare barn hur ofta ...
Hiatusbrack kost. *Sommar os peking. *Latent anspråk. *Riksgälden statslåneränta. *Invaders must die ...
hiatusbråck andning. stockholm marathon 1980. maria hoffman arizona. *YiwV. *qPK. *mHMyz. *kYE ...
... hiatusbråck och gastrit/ulcussjukdom. Det är också viktigt att tabletterna intas enligt särskilda riktlinjer för att få bra ...
T.ex: Övre och nedre GI-blödning; Esofagit; Esofagusstriktur; Barretts esofagus; Esofagusvaricer; Hiatusbråck; Ulcus; ...
Retrosternal smärta kan bero på esofagit eller hiatusbråck. Bröstsmärta kan även uppkomma vid rörelse orsakad av revbensfraktur ...
Om du har hiatusbråck, en överaktiv sköldkörtel, eller högt blodtryck. * Om du har lever-eller njurproblem. ...
Vid återkommande halsbränna är den vanligaste orsaken att det finns en utvidgning vid övre magmunnen, ett så kallat hiatusbråck ...
Diafragmabråck, hiatusbråck. *Eosinofil inflammation i matstrupen. *Esofagusvaricer. *Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). * ...
  • Vid atypiska refluxbesvär kan påvisad esofagit eller hiatusbråck ge stöd för refluxsamband. (viss.nu)
  • Retrosternal smärta kan bero på esofagit eller hiatusbråck. (netlify.app)