De tre hinnor som täcker hjärnan och ryggmärgen. De är hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hinnan.
Spindelvävshinnan; den mittersta av de tre hjärn- och ryggmärgshinnorna.
Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.
Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.
En superfamilj nematoder av ordningen Strongylida. Typiska kännetecken är en vätskefylld ytterhud och en tillbakabildad mun och bursa.
Ett trassligt nätverk av blodkärl i tredje, fjärde och de laterala hjärnventriklarna. Det reglerar tilldels produktion och sammansättning av cerebrospinalvätskan.
En art apor av släktet Macaca som lever på Malackahalvön, Sumatra och Borneo. Det är den mest utpräglade trädlevande arten av Macaca. Svansen är kort och rak.
Ett släkte parasitiska nematoder tillhörande familjen Metastrongyloidea. Två arter, A. cantonensis och A. vasorum, infekterar lungorna hos råttor (cantonensis) och hundar (vasorum). A. cantonensis kan spridas till människa och då orsaka dödlig infektion i centrala nervsystemet.
En nässköljning är en metod inom medicinen där en lösning av fysiologisk saltlösning används för att rengöra och behandla slemhinror, vanligtvis i näsa och svalg, med målet att förbättra andningsfunktionen och reducera inflammation.
Fibervävnadstumörer, även kända som sarcoma, är en samlingsbeteckning för ovanliga cancerformer som utvecklas i bindgewebs- och stödjevävnader såsom muskler, ben, fettvävnad, blodkärl och lymfkärl i kroppen.
En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.
Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.
Meningeal carcinomatosis är en ovanlig komplikation till cancer, där cancerceller sprider sig från den ursprungliga tumören och invaderar hjärn- och ryggmärgssköldarna (meningerna), vilka är membranen som omger hjärnan och ryggmärgen. Detta orsakar inflammation och ödem, vilket kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, minnesförlust, svårigheter att tänka klart, synproblem, muskelsvaghet, domningar och i värsta fall koma. Behandlingen innefattar vanligtvis kemoterapi och/eller radiation, men prognosen är ofta dålig.
Cerebrospinalvätska, eller LCR (latin: liquor cerebrospinalis), är en klar, steril och färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen i subarachnoidalrummet, skyddande dem från mekanisk skada och hjälper till att reglera kraniepressuren.
Det hål genom vilket ryggmärgen står i förbindelse med hjärnan.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Den medicinska termen "nackben" (latin: os axis) refererar till det andra segmentet i halsryggens (cervical) vertebrala kolumn, direkt under atlas (den första cervikala vertebra). Nackbenet är unikt eftersom det har en smal, vertikal protrusion som sträcker sig uppåt och kallas dens axis eller "dens axISeus", vilket bildar en led med atlas och tillsammans utgör de den övre cervikala regionen där kraniet vilar ovanpå.
En medfödd missbildning, där lillhjärnan och den förlängda märgen löper ner i ryggmärgskanalen genom foramen magnum. Missbildningen kan vara förenad med andra defekter, såsom spina bifida occulta och meningomyelocele (ryggmärgsbråck). Missbildningen indelas i olika typer, typ I, typ II (den vanligaste, med hoptryckning av märgen och lillhjärnstonsillerna i kombination med meningomyelocele), typ II I och typ IV.

Hjärnhinnor, även kallade meninges, är de membran som omsluter och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Det finns tre hjärnhinnor: dura mater, arachnoidea mater och pia mater. Dura mater är den yttersta hjärnhinnan och är tjock och stark. Arachnoidea mater är den mellersta hjärnhinnan och har ett spindelvävsliknande utseende. Pia mater är den innersta hjärnhinnan och är mycket tunn och följer nära hjärnbarkens kontur.

Dessa hjärnhinnor har olika funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att skydda hjärnan och ryggmärgen från skada, förse dem med näring och transportera avfallsprodukter bort ifrån dem. De tillåter också förflyttningar av hjärnan inom kraniet utan att det skadas.

Spindelvävhinna, även känd som plexus brachialis neurapraxia eller sönderslitning av nerven i axeln, är en skada på de nerver som kontrollerar rörelsen och känseln i armen. Denna typ av skada inträffar ofta när armen slits med stor kraft bakåt och uppåt, vilket kan sträcka eller till och med slicka sönder de nerver som löper genom axelns ledpanna. Skadan orsakar smärta, svaghet eller förlust av känsel i armen och handen på den skadade sidan. I vissa fall kan skadan vara tillfällig och läka sig själv över tid, medan andra fall kan kräva operation och/eller rehabilitering för att återställa funktionen i armen.

Hjärnhinneinflammation, även känd som meningit, är en infektion som orsakas av virus eller bakterier och som drabbar hjärnhinnan, de membraner som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Det finns tre hjärnhinnor: hårda hjärnhinnan (dura mater), spindelvävshjärnhinnan (arachnoidea mater) och blodhjärnhinnan (pia mater).

Vid en hjärnhinneinflammation blir hjärnhinnorna inflammerade, vilket kan orsaka symtom som hög feber, intensiv huvudvärk, kräkningar, muskelvärk, stel nacke, ljuskänslighet, förvirring och i vissa fall medvetandeslag. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer som hjärnskador, döva öronsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar.

Hjärnhinneinflammation behandlas vanligen med antibiotika om den orsakas av bakterier, och med antivirala läkemedel om den orsakas av virus. I vissa fall kan operation vara nödvändig för att dränera vätska som har ansamlat sig i hjärnrummet. Prevention av hjärnhinneinflammation inkluderar vaccination, god handhygien och undvikande av exponering för infektioner.

Hjärnhinntumörer (eng. Brain Tumors) är en allmän term för olika typer av vävnadsväxtsjukdomar som utvecklas i hjärnan eller hjärnhinnan. De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade hjärnhinntumörer växer långsamt och kan trycka på omkringliggande hjärnvävnad, vilket kan orsaka symptom som huvudvärk, krämpor, yrsel, syn- eller härmningsproblem. De kan behandlas genom kirurgi, strålbehandling eller ibland även med mediciner.

Elakartade hjärnhinntumörer däremot växer snabbare och kan infiltrera omkringliggande hjärnvävnad, vilket gör att de är svårare att operera bort helt. De sprider sig också lättare till andra delar av kroppen. Symptomen kan vara desamma som för godartade tumörer, men tenderar att bli allvarligare och uppstå snabbare. Behandlingen innefattar ofta en kombination av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.

Det är viktigt att notera att alla typer av hjärnhinntumörer kan ha allvarliga konsekvenser eftersom de utvecklas inne i det begränsade utrymmet i skallen, vilket gör att även en liten tumör kan orsaka tryck på hjärnan och leda till neurologiska symtom.

Den hårda hjärnhinne som ofta refereras till inom medicinen är den yttre, sklerotiska hinna som omger hjärnan. Den kallas på medicinska latin "dura mater". Den består av tätt packade kollagenvävnader och elastinfibrer, och har en funktion som skyddar hjärnan från mekanisk skada.

Det är värt att notera att termen 'hård hjärnhinna' kan vara något missvisande eftersom det inte är speciellt hårt i förhållande till andra vävnader i kroppen, men det är hårt i jämförelse med de andra två hinningarna som omger hjärnan - den mjuka hjärnhinne ("pia mater") och den spännbara hjärnhinne ("arachnoidea mater").

Metastrongyloidea är ett överfamiljsskap inom stammen rundmaskar (Nematoda) och innehåller flera släkten som orsakar parasitiska infektioner hos djur, inklusive människor. Dessa parasiter lever vanligtvis i lungorna eller tarmsystemet hos värddjuren.

Infektionerna uppstår ofta när värddjuret sväljer maskarnas larver, som kan finnas i vatten, föda eller på ytor kontaminerade av djurspillning. Larverna tar sig sedan till sina målorgan och utvecklas där till vuxna maskar som lägger ägg, vilka kan föröka sig och orsaka skada på värddjuret.

Exempel på släkten inom Metastrongyloidea är Angiostrongylus, Metastrongylus och Strongyloides. Infektioner med dessa parasiter kan orsaka olika symtom beroende på vilket organ som är drabbat, men vanliga symtom inkluderar hosta, andnöd, diarré och buksmärtor.

'Plexus choroideus' er en del av hjernens vannsystem, som består av et kompleks nettverk av blodkar i de fire ventriklerne (huler) i hjernen. Plexus choroideus dannes av specialisierte cellsitter (ependymale celler) som vokser inn i venntriklene og formes til et tett nettverk av blodkar. Dette nettverket er direkte forbundet med det cerebrospinalvæske (CSF), som fyller opp ventriklerne og omgir hjernen og rygmarven. Plexus choroideus er ansvarlig for produksjonen av CSF, som fungerer som en slags kjedebuffert som skaper en beskyttende og næringsrig miljø for centralnervesystemet (CNS).

"Macaca nemestrina" er kjent på norsk som sørabesjan, og det er en art i primatfamilien. Denne aben er også kalt piggabe (pig-tailed macaque) på grunn av den lange, oppstakle hale den har. Sørabesjans forekommer naturlig i sydøstlige Asias regnskogsområder, inkludert Malaysia, Thailand, Indonesien og Filippinerne. Den er en mellomstore art med en gjennomsnittlig lengde på 50-60 cm og en vekt på 10-14 kg for voksne haner, mens hunner er mindre med en gjennomsnittlig vekt på 7-9 kg.

Sørabesjan lever i grupper som oftest består av flere hunner og én eller flere hanar. Den er allsidig og kan leve av både planter og dyr, inkludert frukt, blad, frø, insekter og små hvirveldyr.

I medisinsk sammenheng har sørabesjan vært brukt i forskning, specielt i forbindelse med studier av infeksjonssjukdommer som HIV/AIDS og hepatitt C. Den er en nær slekting til mennesket og har en liknende immunforsvarssystem, noe som gjør den velegnet for slike undersøkelser.

'Angiostrongylus' er en slags parasittisk orm som lever i blodkar i lungene hos dyr, særligt rotter. Den mest almindelige art af Angiostrongylus er Angiostrongylus cantonensis, også kendt som den hjerneædende rævrotteorm. Disse ormer kan inficere mennesker gennem indtagelse af vand eller fødevarer kontaminerede med de infektiøse larver. Infektionerne kan forårsage en sygdom hos mennesker kaldet angiostrongyliasis, som kan resultere i neurologiske symptomer såsom hovedpine, svimmelhed og til tider sværere symptomer som lammelse eller synsforstyrrelser.

Det er vigtigt at bemærke, at selvom Angiostrongylus-ormene normalt ikke inficerer mennesker, kan de stadig forårsage alvorlige sygdomme hos dem. Derfor bør man altid søge medicinsk behandling, hvis man formoder at være inficeret med disse ormer.

En nässköljning (eng. "nasal saline irrigation") är ett enkelt, icke-medicinerat sätt att rengöra och hjälpa till att lindra förstoppning i näsan. Det innebär att man använder en lösning av saltvatten för att skölja bort smuts, slem, allergener och andra irritanter från näshålan.

Lösningen kan göras hemma med vanligt bordssalt (sodiumklorid) och varmt vatten eller genom att använda en färdigblandad lösning som finns att köpa i apoteket. Denna metod är säker för de flesta människor, inklusive barn, och kan användas ofta under dagen såsom behövs.

Fibervävnadstumörer, även kända som sarcomaer, är en grupp av ovanliga cancerformer som utvecklas i bindgewebsslemhinnor (fibervävnader) i kroppen. Dessa vävnader inkluderar bland annat ben, muskler, fett, blodkärl och leder.

Sarcomaer kan vara av två typer:

1. **Weichgelltumörer (mjukvävnadssarcomaer)**: Dessa tumörer utvecklas i mjuka vävnader som muskler och blodkärl. Det finns över 50 olika subtyper av weichgelltumörer, och de kan vara av godartad eller elakartad karaktär.
2. **Hårdvävnads- eller brosktumörer (knochentumörer)**: Dessa tumörer utvecklas i hårdare vävnader som ben och brosk. Även här finns flera subtyper, inklusive osteosarkom, kondrosarkom och Ewings sarcoma.

Symptomen på fibervävnadstumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats. Vanliga symtom innefattar smärta, svullnad eller en massa som kan kännas under huden. I vissa fall kan sarcomaer metastasera (spridas) till andra delar av kroppen, vilket kan leda till ytterligare symtom beroende på var tumören har spridit sig.

Behandlingen för fibervävnadstumörer beror på typ, storlek, plats och om tumören har spridit sig eller inte. Vanliga behandlingsmetoder innefattar kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. I vissa fall kan immunterapi och målinriktad terapi också användas som behandlingsalternativ.

Meningioma är en typ av hjärntumör som utgår från hårda hinningarna (meningerna) som omger hjärnan och ryggmärgen. Dessa tumörer växer vanligtvis långsamt och orsakar ofta inga symtom under en längre tid. När symtom uppstår kan de variera beroende på vilken del av hjärnan eller ryggmärgen som trycks på av tumören. Symptomen kan inkludera huvudvärk, synproblem, epilepsi, minnesförlust och förändringar i beteende eller personlighet. Behandlingen består ofta av kirurgi för att ta bort tumören, men strålbehandling kan också användas om tumören inte går att operera bort helt eller om den återvänder efter operation.

Meningoencefalit är en infektionssjukdom som orsakas av inflammation i både hjärnhinnor (meninges) och hjärnbarken (cerebrum). Den kan orsakas av olika typer av patogener, såsom virus, bakterier eller parasiter.

Virus är den vanligaste orsaken till meningoencefalit, och exempel på sådana virus inkluderar herpes simplex-virus, HIV, enterovirus och vissa arborvirussjukdomar som West Nile-feber och Zika.

Bakterier kan också orsaka meningoencefalit, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Exempel på bakterier som kan orsaka sjukdomen inkluderar Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis och Listeria monocytogenes.

Parasiter är också en möjlig orsak till meningoencefalit, särskilt i områden där parasitsjukdomar som toxoplasmos och malaria är vanliga.

Symptomen på meningoencefalit kan variera beroende på orsaken, men de kan inkludera feber, huvudvärk, kräksjuka, muskelvärk, förvirring, minnesförlust, stel nacke, yrsel och i vissa fall till och med koma. Behandlingen av meningoencefalit beror på orsaken, men kan inkludera antibiotika, antivirala läkemedel eller behandling mot parasiter.

Meningeal carcinomatosis, även känt som neoplasiastisk meningitis, är en allvarlig komplikation till cancer där cancerceller sprider sig från den ursprungliga tumörplatsen och invaderar de membran (meningerna) som omger hjärnan och ryggmärgen. Denna invasion orsakar inflammation och ödem i centrala nervsystemet, vilket kan leda till en rad symtom såsom huvudvärk, yrsel, minnesförlust, seizurer, synproblem, svårigheter att röra kroppen och i vissa fall även medvetandeförlust. Diagnosen ställs vanligtvis genom lumbalpunktion (ryggmärgsvätskeprov) där cancerceller kan påträffas i ryggmärgsvätskan. Behandlingen består ofta av kombinerad strålbehandling och kemoterapi för att kontrollera sjukdomen och lindra symtomen. Prognosen är vanligtvis inte god, men den kan variera beroende på cancertyp, grad av sjukdom och patients individuella hälsotillstånd.

Cerebrospinalvätska, på latin called "liquor cerebrospinalis", är en klar, steril och färglös vätska som cirkulerar i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) hos ryggradsdjur, inklusive människan. Den produceras kontinuerligt av specialiserade celler i kilarna, en typ av blodkärl som finns i hjärnbarken. Cerebrospinalvätskan agerar som ett skyddande och näringsfyllt kudde runt hjärnan och ryggmärgen, minskar på så sätt mekanisk skada från stötar och ger en buffertzon för att mildra tryckfluktuationer.

Cerebrospinalvätskan cirkulerar genom subarachnoidalrummet, ett utrymme mellan hårda och mjuka hjärnhinnan, samt i centrala kanaler inne i ryggmärgen. Den cirkulerar sedan upp till hjärnventriklarna, där den till slut återabsorberas till blodomloppet via arachnoidalmembranet och granulationsvävnaden i venösa vener.

En analys av cerebrospinalvätskan kan ge värdefull information om eventuella sjukdomar eller skador på centrala nervsystemet, eftersom vätskan ofta innehåller proteiner och celler som kan vara tecken på olika tillstånd. Lumbarpunktion är en medicinsk procedur där en liten mängd cerebrospinalvätska tas ut från ryggraden för att undersöka dess sammansättning och hitta eventuella sjukdomsmärken.

'Stort nackhål' (latin: foramen magnum) är en stor öppning i den bakre delen av kraniet där ryggmärgen passerar och förbinder sig med ryggraden. Det är också en viktig passageväg för blodkärl och nervbanor som förbinder hjärnan med resten av kroppen. Stort nackhål har en central roll i att möjliggöra rörelser mellan huvudet och kroppen, såsom blickrörelser, hosta och skratt.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Ryggmärgen är en cylindrisk, flexibel struktur som löper längs med ryggraden och har en central roll i kroppens nervsystem. Den sträcker sig från hjärnan ner till svansbenet och kan delas in i olika segment korresponderande med olika kroppsdelar. Ryggmärgen består av nervceller, stödjande celler och blodkärl inneslutna i tre höljen av bindväv.

Ryggmärgens främsta funktion är att leda information mellan kroppen och hjärnan genom två typer av nervbanor: sensoriska (sinnes) nervbanor som transporterar information från kroppens sinnesorgan till hjärnan, och motoriska (rörelse) nervbanor som transporterar signaler från hjärnan till musklerna och andra effektororgan. Ryggmärgen innehåller även grå substance, som består av nervceller, och vit substance, som består av nervfibrer som förbinder dessa celler.

Ryggmärgens olika delar har specifika funktioner. Till exempel styr de övre segmenten andningen och hjärtverksamheten, medan de lägre segmenten är involverade i kontrollen av rörelser i benen och urinblåsan. Ryggmärgen har också en viktig roll i smärt- och temperaturkänslighet, reflexer och immunförsvaret. Skador på ryggmärgen kan leda till förlust av känsel, rörelse och andra sensoriska funktioner under skadan eller nedanför den.

Medicinskt sett betyder nackben (latin: os axis) den andra halskotan i människans ryggrad (kolumnen). Nackbenet articulariserar med det första halskotet, Atlas, och tillsammans utgör de den övre delen av ryggraden som stödjer skallen.

Nackbenet har en unik form jämfört med andra halskotor, eftersom det innehåller ett tandformat utskott på sin övre del, densa odontoideum, som sticker upp i Atlas och möjliggör rörelserna mellan de två översta halskotorna. Detta tillåter huvudrörelser som rotation, flexion och extension.

Nackbenet är också viktigt eftersom det utgör en del av den högre halsregionen där flera känsliga strukturer passerar, inklusive blodkärl och nerver. Skador på nackbenet kan potentiellt orsaka skada på dessa strukturer och leda till komplikationer som svårigheter med rörelse eller känsel i armar och händer, samt neurologiska symptom som sängliggande.

Arnold-Chiari missbildning (ACM) är en medfödd missbildning av hjärnan och ryggraden. Det uppstår när nedre delarna av hjärnbalken (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata) deformeras och sänks ner från sin normala position i skallbasen till öppningen mellan hjärnan och ryggraden (förstorad jugularforamen). Detta kan orsaka kompression av cerebellum, medulla oblongata och kraniala nerveändar.

Det finns fyra typer av Arnold-Chiari missbildning, men de två vanligaste är typ I och typ II. Typ I involverar en mindre utbuktning av cerebellum och medulla oblongata genom förstorad jugularforamen. Typ II, även känd som Chiari malformation med myelomeningocele, innebär en mer allvarlig deformitet där cerebellum, medulla oblongata och vanligtvis även delar av ryggmärgen protruderar genom denna öppning.

ACM kan leda till en rad symtom som beror på kompressionen av hjärnan och ryggraden. Dessa kan inkludera huvudvärk, yrsel, svårigheter med balans och koordination, problem med andningen, sväljningssvårigheter, hörselskador och i vissa fall till och med förlamning eller död. Behandlingen kan bestå av observation, medicinska behandlingar för att lindra symtomen eller kirurgi för att korrigera missbildningen.

Den innehåller bland annat ryggmärgen, hjärnhinnor och cerebrospinalvätska. (Skelettet, Ryggen). ...
... eller meningit är en inflammation i de hjärnhinnor och cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ... Hjärnhinneinflammation är en inflammatorisk reaktion av hjärnhinnor och cerebrospinalvätska, som kan vara akut eller kronisk. ...
... är den yttersta av de tre hjärnhinnor som är till för att skydda hjärnan mot skador. Mellan hinnorna finns ...
Det visade sig att företagen B. Braun och Biodynamics tagit emot hjärnhinnor från avlidna personer som burit på sjukdomar. B. ...
Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. ...
... åkomma men hos personer med nedsatt immunförsvar kan Acanthamoeba orsaka infektion i hjärna och hjärnhinnor. Acanthamoeba ...
... är en blödning på hjärnans yta i subaraknoidalrummet som utgörs av mellanrummet mellan två hjärnhinnor: den mjuka hjärnhinnan ...
... är den yttersta av hjärnans tre hjärnhinnor och sitter fast i kraniet, och följer till skillnad från pia mater inte hjärnans ...
Symptomen är ofta lindrig men kan orsaka inflammation i hjärna eller hjärnhinnor Folk som vistas i riskområden såsom Stockholm ...
Tre hjärnhinnor omger hjärnan. Hjärnhinnornas främsta uppgift är att skydda hjärnan. Vi har tre hjärnhinnor:. *Hårda ...
Den innehåller bland annat ryggmärgen, hjärnhinnor och cerebrospinalvätska. (Skelettet, Ryggen). ...
infektion i hjärna eller hjärnhinnor (eccefalit/meningit) 5. *som följd av drog- och alkoholmissbruk ...
Hos ungefär var tredje som smittats sprids viruset vidare till hjärna och hjärnhinnor. Efter cirka en vecka blir man då sjuk ...
Påverkade hjärnhinnor Hade ingen aning om diagnosen existens förrän igår då jag, för andra gången på 1 vecka, besökte farbror ...
... hjärnhinnor, hjärnan och nervsystemet, samt ryggmärgen tillsammans med ryggmärgsvätskan och dess cirkulation. Numera kan man ...
Nålen passerar hud, muskulatur, ligament och ryggmärgs-(hjärn) hinnor innan den når utrymmet nedanför ryggmärgen.. Därefter ...
Det osteopaten då jobbade med var bla mina hjärnhinnor och diafragman, tillsammans med de kraniella rytmerna, som i smällen och ...
Smittan har då spridit sig till hjärna och hjärnhinnor.. MittVaccin - Mittvaccin. Det skulle både spara pengar till Apr 19, ...
Vilka hjärnhinnor fortsätter ner i ryggmärgen och när slutar ryggmärgen / börjar cauda equina? ...
Smärtan vid huvudvärk beror på retning av smärtkänsliga intrakraniella strukturer (hjärnhinnor och blodkärl). Själva ...
Akantamöbor kan hos personer med nedsatt immunförsvar ge upphov till infektion av hjärna och hjärnhinnor. Amöban har i dessa ...
Cerebral CT har hög sensitivitet och specificitet för att upptäcka färska blödningar i hjärnan och i hjärnhinnor. CT utan ...
... hjärnhinnor och tarmar. Befinner du dig i en riskgrupp så kan du dö. Läs igenom vad Livsmedelsverket lämnar för ...
... hjärnhinnor, periost och skalpmuskulatur. I främre Ofta tidigt på morgonen För varje individ bör varje steg ha testats vid 3 ...
... som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan Vad orsakar virusinfektioner i centrala nervsystemet ... som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan Vad orsakar virusinfektioner i centrala nervsystemet ...
Hjärnhinneinflammation eller meningit är en inflammation i de hjärnhinnor och cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ...
Symptomen är ofta lindrig men kan orsaka inflammation i hjärna eller hjärnhinnor[23] Folk som vistas i riskområden såsom ...
Hjärnhinnor. I hjärnan finns även tre olika typer av hinnor som har ansvar för att skydda hjärnan. Dessa hinnor består av den ...
Tre hjärnhinnor omger hjärnan. Hårda hjärnhinnan ligger ytterst och är kraftigast. Spindelvävshinnan är den mellersta. Hinnan ... Det finns tre olika sorters hjärnhinnor innanför skallen:. *Hårda hjärnhinnan som skiljer stor- och lillhjärnan åt. Den skyddar ... Hårda hjärnhinnan eller dura mater, även kallad pakymeninx, är den yttersta av hjärnans tre hjärnhinnor och sitter fast i ...
Båda dessa är täckta av hjärnhinnor.. I skelettet ingår en ryggrad som är uppbyggd av kotor Start studying Instuderingsfrågor ...
När du har ont i huvudet kan smärtan uppstå i exempelvis nerver kring skelettet, blodkärl och hjärnhinnor. Muskelfästen och ...
Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan benämning: Serös ... Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Beteckningen "serös" ...
De tre skikten av membran som kollektivt kallas hjärnhinnor är den hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hjärnhinnan, ...
De forslar syrefattigt blod från kapillärerna till … Hjärnan är skyddad i sitt hölje av skallben och hjärnhinnor, där den är ... De forslar syrefattigt blod från kapillärerna till … Hjärnan är skyddad i sitt hölje av skallben och hjärnhinnor, där den är ...
... kranialnerver och det skyddande vävnadslagret som täcker din hjärna och ryggmärg som kallas hjärnhinnor. ...
  • Hjärnhinneinflammation eller meningit är en inflammation i de hjärnhinnor och cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ryggmärgen.Det vanligaste skälet till inflammation i dessa är infektion, oftast med virus eller bakterier, men det förekommer även infektion med andra typer av mikrober eller orsakas av läkemedel och vissa reumatiska sjukdomar. (netlify.app)
  • Akantamöbor kan hos personer med nedsatt immunförsvar ge upphov till infektion av hjärna och hjärnhinnor. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Från början var Kraniosakral terapi mer fysiskt inriktad och behandlingen var framförallt inriktad på den så kallade kraniosakrala mekaniken, vilken består av kraniet och korsbenet och förhållandet till höftben, ryggkotor, hjärnhinnor, hjärnan och nervsystemet, samt ryggmärgen tillsammans med ryggmärgsvätskan och dess cirkulation. (bokadirekt.se)
  • 24 nov 2011 Påståendet att vi bara använder 10 % av hjärnan är en av de vanligaste Det finns fortfarande stenåldersfolk som kan spåra och förstå hur ett byte det är värt det priset eftersom en stor hjärna är vår arts viktigast 21 jul 2016 som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. (firebaseapp.com)
  • När du har ont i huvudet kan smärtan uppstå i exempelvis nerver kring skelettet, blodkärl och hjärnhinnor. (kry.se)