Hyperandrogenism
Polycystiskt ovariesyndrom
Hårighet, patologisk
Finnar
Virilism
Nafarelin
Androgener
Testosteron
Acanthosis nigricans
17-hydroxiprogesteron
Androstendion
Dehydroepiandrosteronsulfat
Pubertet, för tidig
Binjurebarkshyperplasi, medfödd
Luteom
Könshormonbindande globulin
Anti-Mylleriskt hormon
Gonadvävnadstumörer
Ovary
Dehydroepiandrosteron
Metformin
Insulinresistens
Binjuresjukdomar
Hyperinsulinism
LH
Hormoner
Menstruationscykel
Tekaceller
Insulin
Follikelstimulerande hormon
Fetma
Glukosbelastningsprov
Kroppsmasseindex
Steroider
Hyperandrogenism är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer av androgener, som till exempel testosteron och androstendion, i kroppen. Detta kan orsaka olika symtom hos kvinnor, såsom hirsutism (övervuxande hårväxt), akne, och menstruationsstörningar. Hyperandrogenism kan vara associerat med olika sjukdomar eller störningar, till exempel polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller tumörer i binjurarna eller hypofysen.
Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS) är ett endokrint syndrom som främst påverkar kvinnors menstruationscykel, hormonbalans, metabolism och reproduktiv hälsa. För att diagnosera PCOS måste en kvinna uppfylla minst två av tre följande kriterier:
1. Irréguljär menstruation: Kvinnan har längre än normalt mellanrum mellan menstruationerna (mer än 35 dagar), eller blöder mycket mer eller mindre än vanligt.
2. Övre nivåer av androgener: Kvinnan har högre än normala nivåer av "manliga" hormoner som testosteron och andra androgener, vilket kan orsaka symptom som hirsutism (övervuxning av kroppsbehår), akne eller alopeci (håravfall).
3. Polycystiska äggstockar: Äggstockarna ser ut att ha många små cyster när de undersöks med ultraljud. Dessa cyster är ofta oaktiva ägg som inte har blivit lossnade och utvecklats till ägg under äggetbildningen.
PCOS kan också leda till andra hälsoproblem, såsom övervikt eller fetma, högt blodtryck, höga kolesterol- och lipidnivåer, insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes, svårigheter att bli gravid, sömnapné och depression. Det är viktigt att en kvinna som tror sig ha PCOS ska besöka en läkare för en korrekt diagnos och behandling.
Patologisk hårighet är ett medicinskt tillstånd där kroppen producerar för många eller ovanliga hår i områden där det normalt inte finns så mycket hår. Det kan vara ett tecken på en underliggande endokrin orsak, som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), Cushings syndrom eller akromegali. Det kan även förekomma i samband med vissa genetiska tillstånd, som exempelvis hyperplasi av adrenala körteln eller certainar tumörer. I vissa fall kan patologisk hårighet också vara en biverkning av vissa mediciner. Det är viktigt att undersöka och behandla underliggande orsaker till patologisk hårighet.
Den mest sannolika medicinska betydelsen av "Menstruation, sällan förekommande" är oligomenorré. Oligomenorré är ett tillstånd där kvinnan har menstruationscykler som varar längre än 35 dagar, vilket innebär att hon har få menstruationer per år (mindre än 9 per år). Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella rubbingar, polycystiskt ovariesyndrom, övervikt eller extrem undervikt, stress och andra sjukdomar. I vissa fall behöver oligomenorré behandlas för att undvika komplikationer som infertilitet eller ökad risk för utveckling av endometriosjukan.
'Finnar' er en medisinsk betegnelse for et tilstand hvor en person har vanskeligheter med å oppdage hvor noe er ved siden av eller overarmen, oftest på grund av skader or lesioner i de perifere nerverne som styrer sensorenene i armene. Dette kan føre til en forringet evne til two-point discrimination, proprioception og andre sensoriske funksjoner i hånden og armen. Finnar kan også være en bivirkning av noen medisinske behandlinger, som kirurgiske inngreps eller bruk av bestemte medisiner.
"Virilism" är ett medicinskt tillstånd där en individ, oftast en kvinna, utvecklar manliga sekundära könskaraktärsdrag som muskulösare kropp, djupare röst, hårighet och akne, på grund av ökad nivå av androgenhormoner som testosteron. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd eller behandlingar, såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), tumörer i äggstockarna eller binjurarna, eller exponering för androgener som används inom vissa behandlingar.
Nafarelin är ett syntetiskt analog av gonadotropin-releasehormon (GnRH) som används som medicinsk behandling. Det fungerar genom att ställa in produktionen av könshormoner som luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), vilket i sin tur sänker nivåerna av könshormoner som testosteron och östradiol.
Nafarelin används vanligtvis för att behandla endometrios, fibromyeroser, precocious puberty (för tidig pubertet) och prostatacancer. Det ges ofta som nasal spray eller intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar av nafarelin inkluderar menstruationsrubbningar, irritation i näsa och hals, huvudvärk och trötthet.
"Androgener" er ein begrep som ofte brukes i medisinsk sammenheng for å referere til steroidhormoner som produseres i mannlige kjøttkjeller og øvre del av binnekløften, også kalt gonader eller kjønnskjellene. Disse hormonene inkluderer testosteron, dihydrotestosteron og androsteron, og spiller en viktig rolle i mannlige kjønnsutvikling, seksual utforming og reproduksjon. Androgener har også effekt på annen kroppslig vekst og utvikling, særlig hos menn. Forstyrrelser i produksjonen av androgener kan føre til forskjellige medisinske tilstander, som f.eks. økt eller redusert kjønnshårvokst og forandringer i seksualdriften.
Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.
Acanthosis nigricans är en hudsjukdom som kännetecknas av mörkbruna, grovhåriga, väldefinierade plackar eller fläckar på huden. De vanligaste platserna där dessa förändringar uppstår är i skrynklorna bakom knäna och i armhålorna, men de kan också förekomma på nacken, läpparna, handflatorna, fingrarnas undersidor, tungan och under brösten.
Sjukdomen beror på en överdriven celldelning (hyperplasi) av hudcellerna (keratinocyterna) i den övre hudlagret (epidermis), vilket leder till att huden blir grovhårig och mörkfärgad. Acanthosis nigricans kan vara ett tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes, övervikt eller hypotyreos, men den kan också förekomma utan att någon underliggande sjukdom kan hittas.
Ibland kan acanthosis nigricans vara ärftligt, och det finns flera genetiska syndrom där sjukdomen ingår som en del av symtombilden. I dessa fall är ofta även andra organ, som till exempel lungor eller njurar, drabbade.
17-Hydroxiprogesteron är ett steroidhormon som produceras i binjuremarna och kroppens andra steroidproducerande celler. Det är en intermediär i syntesen av både gestagener (till exempel progesteron) och androgener (till exempel testosteron). 17-Hydroxiprogesteron är också ett viktigt prekursorhormon i syntesen av kortisol, en stressrelaterad hormon som produceras i binjuremarna.
Ett ökat eller för lågt nivå av 17-hydroxiprogesteron kan vara ett tecken på olika endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH) och Cushings syndrom. Dessa tillstånd kan leda till allvarliga hälsoproblem om de inte behandlas korrekt.
I medicinska sammanhang används 17-hydroxiprogesteron som ett diagnostiskt verktyg för att undersöka ovan nämnda endokrina störningar. Blodprover tas vanligen på morgonen, eftersom hormonnivåerna tenderar att variera under dygnet. Vid behov kan läkare även använda sig av andra diagnostiska metoder, såsom bilddiagnostik och genetisk testning, för att ställa en korrekt diagnos.
Androstendion är ett steroide hormon som produceras i binjurarna, äggstocken, testiklarna och övergående i binjurebarken. Det fungerar som en förstadie till både östrogener och androgener, såsom testosteron och estradiol. Androstendion kan också konverteras till DHEA (dehydroepiandrosteron) i binjurebarken. Nivåerna av androstendion varierar naturligt beroende på kön, ålder och andra faktorer.
Menstruationsstörningar, även kända som menstruella rubbningar eller menstruella störningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i kvinnors menstruationscykel. Det kan innebära för lång eller för kort menscykel, utebliven mens (amenorré), oregelbundna blödningar eller mycket starka blödningar (menorragi). Andra symptom som kan vara associerade med menstruationsstörningar inkluderar smärta under mens (dysmenorré), svullnad och smärtor i brösten, irritabilitet, depression och svårigheter att koncentrera sig.
Menstruationsstörningar kan ha många olika orsaker, inklusive hormonella rubbningar, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, thyroidförändringar, utmattning och stress. I vissa fall kan menstruationsstörningar också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, såsom cancer.
Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever onormala blödningar, smärtor eller andra symptom relaterade till menstruationen, särskilt om de pågår under en längre tid eller orsakar besvär i vardagen. En läkare kan hjälpa att fastställa orsaken till menstruationsstörningarna och rekommendera behandling som kan innebära mediciner, hormonbehandling eller kirurgi beroende på diagnosen.
"Acneform eruption" är en medicinsk term som används för att beskriva ett utseende på huden som liknar akne. Detta innebär vanligtvis små, inflammerade prickar eller knölar, ofta fyllda med vit pus eller med en svart "svartpunkt" i mitten. Dessa utslag kan förekomma var som helst på kroppen, men de är vanligast på ansikte, hals, rygg och bröst.
Det är viktigt att notera att en "acneform eruption" inte är samma sak som akne självt, utan snarare ett tecken på någon form av hudirritation eller inflammation som liknar aknesymptom. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive vissa läkemedel, kosmetika, kemikalier och sjukdomar. Om du upplever några acneforma utslag rekommenderar vi att du söker medicinsk rådgivning för att fastställa orsaken och få rätt behandling.
Dehydroepiandrosterone sulfate (DHEA-S) är ett steroidhormon som produceras i binjuremärgen. Det är en sulfatkonjugat av Dehydroepiandrosterone (DHEA), som är ett prekursorhormon till både östrogener och androgener, inklusive testosteron och dihydrotestosteron.
DHEA-S är ett av de mest förekommande steroidhormonen i blodet och fungerar som en reservoar för DHEA, som kan konverteras till aktiva sexuella hormoner när kroppen behöver det. Nivåerna av DHEA-S i blodet kan användas som ett mått på binjurebarkfunktionen och produktionen av DHEA.
DHEA-S har också visat sig ha potential som en biomarkör för åldrande, eftersom nivåerna tenderar att minska med ökad ålder. Det finns också forskning som tyder på att DHEA-S kan ha en roll i regleringen av immunsystemet och könshormonella funktioner, men ytterligare studier behövs för att fastställa dess exakta mekanismer och kliniska användningsområden.
'För tidig pubertet' (Precocious Puberty) är en medicinsk term som används när en individ börjar utvecklas sexuellt före den normativa tiden. Vid flickor definieras det vanligen som att de visar tecken på pubertet före 8 års ålder, medan för killar är gränsen 9 år.
Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive hormonella störningar, hjärntumörer eller skador på hjärnan. I vissa fall kan orsaken vara okänd. För tidig pubertet kan leda till sociala, psykiska och fysiska problem, så det är viktigt att diagnostisera och behandla störningen så snart som möjligt. Behandlingen består ofta av mediciner som blockerar könshormonproduktionen tills individen når en ålder när puberteten normalt skulle ha börjat.
'Medfödd binjurebarkshyperplasi' (BBH) är en ovanlig autosomal recessiv genetisk störning som orsakas av mutationer i genen POR. Detta leder till en överdriven produktion och nedsatt metabolism av steroidhormoner i binjurebarken, vilket kan resultera i en rad symtom som kan vara allvarliga och livshotande om de inte behandlas korrekt.
BBH kännetecknas av en ökad produktion av androgener (manliga könshormoner) och mineralokortikoider (hormoner som reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen) från binjurebarken. Detta kan leda till symtom som precocious puberty (för tidig pubertet), akne, hirsutism (övervuxen hårväxt hos kvinnor), virilism (maskulinisering hos kvinnor), högt blodtryck och elektrolytbrist.
Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av kliniska symtom, hormonella tester och genetisk analys. Behandlingen innefattar ofta mediciner som blockerar effekterna av överskottet av androgener och mineralokortikoider, samt en speciell diet för att hantera elektrolytbristen. I vissa fall kan kirurgi vara aktuellt för att korrigera anatomiska avvikelser i binjurebarken.
BBH är en allvarlig sjukdom som kan ha livslånga konsekvenser om den inte behandlas korrekt, men med rätt behandling och stöd från medicinsk personal och familj kan de flesta barn med BBH leva ett normalt liv.
Luteotropinet (Luteom) är ett hormon som utsöndras från hypofysen i hjärnan och stimulerar corpus luteum i äggstockarna att producera progesteron under graviditeten. Corpus luteum är en temporär struktur i äggstockarna som bildas efter ägget har frisatts under ägglossningen. Om befruktning inte sker, degenererar corpus luteum och menstruationen inträffar. Om befruktning sker, fortsätter corpus luteum att producera progesteron under de första tre månaderna av graviditeten tills placentan tar över produktionen av detta hormon.
Könshormonbindande globulin (SHBG) är ett protein som transporterar och reglerar nivåerna av könshormoner i blodet, såsom testosteron och östrogen. SHBG binder sig till dessa hormoner och förhindrar dem från att binda sig till sina målceller, vilket påverkar deras aktivitet och effekt på kroppen. Nivåerna av SHBG kan variera beroende på kön, ålder, vikt, leverfunktion och andra faktorer.
Anti-Müllerska hormonet (AMH), även känt som Müllerska hormonet eller MIS (Müllerian Inhibiting Substance), är ett glykoproteinhormon som produceras av granulosa celler i äggstockarna hos foster hos däggdjur. Hormonet spelar en viktig roll under embryonal utvecklingen hos fostren, där det orsakar regression av Müllerska gångarna (ett par tunnväggiga rör som i normala fall utvecklas till äggstockarna och äggledare hos kvinnor).
AMH är ett viktigt biomarkör under fostertiden för att fastställa könsidentiteten, samt efter födseln för att bedöma ovarialreserven hos kvinnor. Nedsatt AMH-nivå kan vara ett tecken på en reducerad äggstockskapacitet och ökar risken för tidig menopaus.
Gonadvävnadstumörer är tumörer som utvecklas i de kvinnliga (ovarier) eller manliga (testiklarna) könsvävnaderna. Dessa tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).
I ovarierna är de vanligaste typerna av gonadvävnadstumörer epiteliala tumörer, germcellstumörer och sexkordsstromatumörer. Epiteliala tumörer utgör cirka 60-70% av alla ovarientumörer och kan vara både godartade och elakartade. Germcellstumörer, som ofta uppträder hos yngre kvinnor, är sällsynta men har en relativt god prognos. Sexkordsstromatumörer är också sällsynta och kan vara både godartade och elakartade.
I testiklarna är de vanligaste typerna av gonadvävnadstumörer seminomor och icke-seminomor. Seminomer utgör cirka 40-50% av alla testikelcancerfall och har en relativt god prognos. Icke-seminomer, som inkluderar tumörtyper som yolk sac tumör, embryonala karzinom, teratom och choriocarcinom, är aggressiva och kan sprida sig snabbt till andra delar av kroppen.
Det är viktigt att upptäcka gonadvävnadstumörer så tidigt som möjligt, eftersom tidig behandling kan förbättra prognosen betydligt. Rutinmässiga självundersökningar och regelbundna läkaregarderingar är viktiga för att upptäcka eventuella tecken på tumörer i de kvinnliga eller manliga könsvävnaderna.
'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.
Dehydroepiandrosteron, ofta förkortat DHEA, är ett steroidhormon som produceras i kroppen. Det produceras huvudsakligen i binjurarna (neocortex) och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron.
DHEAs primära funktion är att hjälpa till att reglera homeostasen av andra hormoner i kroppen, men det har också visat sig ha potentiala som ett terapeutiskt medel för en rad olika hälsotillstånd. DHEA-nivåerna når sin topp under ungdomsåren och minskar gradvis med åldrandet.
Lägre nivåer av DHEA har visats korrelera med en rad åldersrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kognitiva funktionsnedsättningar. Ändå är det inte fullständigt klarlagt om lägre nivåer av DHEA orsakar dessa tillstånd eller om de istället är en följd av dem.
'Utebliven ägglossning' (engelska: *anovulation*) är ett medicinskt begrepp som refererar till att äggstockarna inte har releasing eller 'lossnat' något ägg under en menstruationscykel. Detta kan inträffa av olika anledningar, exempelvis på grund av hormonella störningar, stress, viktminskning eller för hög kroppsvikt, intensiv träning eller som ett resultat av äldre ålder. I vissa fall kan utebliven ägglossning vara symptom på underliggande medicinska tillstånd såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller hypotyroidism. Det är värt att notera att det inte ska förväxlas med amenorré, som är ett medicinskt tillstånd där en kvinna inte har någon menstruation alls under en period av tre månader eller mer.
Metformin är ett oral antidiabetikum, som primärt används för att behandla typ 2-diabetes. Det verkar genom att minska leverns produktion av glukos och öka kroppens känslighet för insulin. Metformin hjälper också till att kontrollera blodsockernivåer efter måltider. Det är vanligen det första läkemedlet som preskrivs för typ 2-diabetes, och kan användas ensamt eller i kombination med andra läkemedel.
Insulinresistens är ett tillstånd där kroppens celler inte reagerar normalt på insulinet, det hormon som reglerar blodsockernivåerna. Som ett resultat måste pancreasproducera mer insulin för att uppnå samma effekt, och över tiden kan det leda till högre risk för typer 2-diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdomar.
"Bleedings disorders" or "coagulation disorders" refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots in response to injury or damage to blood vessels. These disorders can be caused by genetic defects, liver disease, vitamin K deficiency, or the use of certain medications such as blood thinners.
Inherited bleeding disorders include hemophilia, von Willebrand disease, and rare factor deficiencies. Hemophilia is a sex-linked recessive disorder that affects males and is characterized by a deficiency in clotting factor VIII or IX. Von Willebrand disease is caused by a deficiency or dysfunction of the von Willebrand factor, which plays a crucial role in platelet function and clot formation.
Acquired bleeding disorders can be caused by various medical conditions such as liver disease, vitamin K deficiency, disseminated intravascular coagulation (DIC), and the use of certain medications. Liver disease can impair the production of clotting factors, while vitamin K deficiency can affect the activation of certain clotting factors. DIC is a serious condition that can cause both bleeding and clotting problems due to the abnormal activation of the coagulation system.
Symptoms of bleeding disorders may include easy bruising, prolonged nosebleeds, excessive menstrual bleeding, blood in urine or stool, and spontaneous joint bleeds. Treatment for bleeding disorders depends on the underlying cause and may include replacement therapy with clotting factors, medications to control bleeding, or surgery. Preventive measures such as avoiding certain medications, maintaining a healthy diet, and getting regular check-ups can also help manage these conditions.
'Hyperinsulinism' är ett medicinskt tillstånd där kroppen producerar för mycket insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivåerna. Detta kan leda till låga nivåer glukos i blodet (hypoglykemi), vilket kan orsaka symtom som svimning, yrsel, trötthet och förvirring. Hyperinsulinism kan ha olika orsaker, inklusive genetiska defekter eller skador på betacellerna i bukspottkörteln, där insulin bildas. Behandlingen kan omfatta mediciner som minskar insulinförekomsten, kostförändringar och i vissa fall kirurgi för att avlägsna delar av betacellerna eller bukspottkörteln.
'Menstruation, utebliven' kan definieras som frånvaro av menstruationsblödning hos en person med regelbunden menstruationscykel under en tidsperiod som är längre än vad som anses normalt. För de flesta kvinnor är det vanligt att ha menstruation var 28:e dag, men +/- 7 dagar är också withinormala limiter (21-35 dagars cykel). Om en person missar två eller fler menstruationsblödningar i rad kan det vara ett tecken på amenorré.
Amenorré delas ofta upp i två kategorier: primär och sekundär. Primär amenorré definieras som frånvaro av menstruation hos en person som aldrig har haft en menstruationsblödning vid 16 års ålder. Sekundär amenorré definieras som frånvaro av menstruation under sex månader eller längre hos en person som tidigare hade regelbunden menstruation.
Det kan finnas olika orsaker till utebliven menstruation, inklusive hormonella rubbningar, stress, viktminskning, övervikt, störningar i ämnesomsättningen och strukturella problem med fortplantningsorganen. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdom eller medicinsk tillstånd, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever symptomen på amenorré.
'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.
Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.
Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.
Håravfall, eller alopecia som det också kan kallas, är ett tillstånd där man förlorar hår i större utsträckning än vad som är normalt. Det kan drabba både män och kvinnor, och orsakas av en rad olika faktorer, såsom genetik, hormonförändringar, stress, sjukdomar eller skada på hårsäckarna.
Det vanligaste typerna av håravfall är androgenetisk alopeci, även känt som mönsterbaldness, som orsakas av en kombination av genetiska och hormonella faktorer. Detta leder till att hårsäckarna successivt försvagas och dör, vilket resulterar i en gradvis förtunning och förlust av hår på skallen, ofta i ett specifikt mönster.
Andra typer av håravfall kan bero på till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar, näringsbrist eller läkemedelsbiverkningar. I vissa fall kan håravfallet vara temporärt och i andra fall permanent.
Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever onormalt mycket håravfall, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.
Flutamid är ett syntetiskt, icke steroidalt antiandrogen preparat som används inom medicinen. Det används främst för behandling av prostatacancer, särskilt i de fall där cancercellerna är beroende av androgener för att växa och sprida sig.
Flutamid fungerar genom att blockera androgenreceptorer i cancerceller, vilket förhindrar att de aktiveras av androgener som testosteron och dihydrotestosteron. På så sätt hämmas cellernas tillväxt och delning.
Det är viktigt att notera att användningen av flutamid kan leda till vissa biverkningar, såsom buksmärtor, diarré, illamående, trötthet, bröstsmärtor eller ömmhet och impotens. Läkare övervakar vanligen patienter tätt under behandlingen för att identifiera och hantera eventuella biverkningar så snart som möjligt.
Steroid-17-alfa-monooxygenas, även känt som 17α-hydroxylas, är ett enzym som finns i kroppen och deltar i steroidhormoners syntes. Det katalyserar den första steget i syntesen av androgener (manliga könshormon) från pregnenolon och progesteron genom att införa en hydroxylgrupp (-OH) på position 17 alfa i steroidmolekylen. Detta är en kritisk reaktion eftersom det skapar en funktionell grupp som möjliggör ytterligare modifieringar och slutligen produktionen av androgener som testosteron och dihydrotestosteron. Steroid-17-alfa-monooxygenas är ett viktigt enzym i endokrina systemet och störningar i dess funktion kan leda till hormonella rubbningar och sjukdomar.
Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.
Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".
Den menstruationscykeln är den regelbunda fysiologiska process som genomgår äggstockarna och slidan hos kvinnor av fertil framtid. Den består av ett antal faser, inklusive menstruationen, follicelutvecklingen, ovulationen och lutealfasen. Cykeln styrs av hormonella signaler och varar vanligtvis mellan 21 och 35 dagar. Under menstruationsfasen förlorar kvinnan ungefär 30-80 ml blod, sliddet skiljs från väggarna i livmodern och en ny slidrelinj bildas under de kommande faserna. Menstruationscykeln är viktig för reproduktionen eftersom den möjliggör befruktning genom att släppa loss ett ägg från äggstocken var 28:e dag (i en genomsnittlig cykel) och preparerar slidan för möjlig befruktning.
Tregceller, eller regulatoriska T-celler, är en typ av vita blodcellar som spelar en viktig roll i det adaptiva immunförsvaret hos däggdjur. Deras huvudsakliga funktion är att modulera och hålla nere aktiviteten hos andra immunceller, såsom T-killerceller och B-celler, för att förhindra överdriven eller oregelbunden immunrespons.
Tregceller produceras i thymus, en endokrin körtel som ligger bakom bröstbenet, och är specialiserade för att producera CD4+ T-celler (eller helper T-celler). En undergrupp av dessa CD4+ T-celler utvecklas till Tregceller genom exponering för självantigener (proteiner som finns naturligt i kroppen) under deras utveckling.
Tregceller har förmågan att suprimera aktivering och verkan av andra immunceller genom att producera cytokiner, såsom interleukin-10 (IL-10) och transformerande tillväxtfaktor beta (TGF-β). Dessa cytokiner hjälper till att modulera immunresponsen och förhindra autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar attackerar och skadar sina egna celler och vävnader.
I allmänhet är Tregceller viktiga för att upprätthålla homeostas i det immunsystemet och förhindra autoimmuna sjukdomar, överdriven inflammation och transplantatmotstånd.
'Menarche' är den medicinska termen för den första menstruationen hos en ung flicka eller ett barn som utvecklar sig till en kvinna. Det markerar början på en flickas fertila liv och inträffar vanligtvis någon gång mellan 10 och 15 års ålder, även om det kan variera betydligt från person till person. Menarchen är ett viktigt tecken på puberteten och är ofta föregånget av andra förändringar i kroppen, såsom bröstutveckling och tillväxt av kroppslängd.
Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.
Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).
Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.
Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.
I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.
Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.
En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.
Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.
Ett glukosbelastningsprov (GBP), även känt som oral glukos tolerance test (OGTT), är en medicinsk undersökningsmetod som används för att diagnostisera förekomst av diabetes typ 2, gestationell diabetes och störningar i glukosmetabolismen.
Under provet får patienten dricka en standardiserad lösning med hög koncentration av glukos (vanligtvis 75 gram). Därefter mäts blodsockernivåerna vid flera tillfällen under en tidsperiod, vanligen upp till två timmar.
Genom att jämföra patientens blodsockernivåer före och efter glukosintaget kan läkaren avgöra hur kroppen hanterar glukosen och om den är effektivt insulinproducerande eller inte. Om patienten har en för hög koncentration av glukos i blodet vid flera av mätningarna under provets gång kan det vara tecken på diabetes eller försämrad glukostolerans.
'Binjurar' er en feilstavning av begrepet "binyrer". Binyrene er ein par organer i kroppen til mennesker og dyr. De er lite, avrundade gresaker som ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene. Binyrene har mange viktige funksjoner, blant annet produserer de hormoner som hjelper å regulere kroppens søvn-vesen, hungerkontroll, seksualutvikling og blodtrykk. De er også involvert i stoffskifteprosessen ved å bryte ned steroidhormoner og andre stoffer som kroppen ikke lenger trenger.
En medisinsk definisjon av 'binyrer' vil vært:
Binyrene, også kjent som nefrar eller suprarenale gresaker, er ein par endokrin og excratorisk organ i kroppen til mennesker og dyr. De ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene, og har en viktig rolle i reguleringen av kroppens hormonnivåer og stoffskifteprosesser. Binyrene produserer steroidhormoner som kortisol, aldosteron og androgener, samt non-steroidelle hormoner som erytropoietin og renin. De er også involvert i bortskaffelsen av avfall og overflødig vann ved å produsere urin gjennom en proces kalt ultrafiltrering, diffusjon og reabsorbsjon.
Androgenantagonists are a class of drugs that work by blocking the effects of androgens, which are male hormones like testosterone. These drugs are often used to treat conditions related to an excess of androgens, such as prostate cancer, benign prostatic hyperplasia (BPH), and hirsutism in women.
Androgen antagonists work by binding to the androgen receptors in cells, preventing testosterone and other androgens from binding and exerting their effects. This can help to reduce the growth of cancer cells in prostate cancer or shrink an enlarged prostate in BPH.
Examples of androgen antagonists include flutamide, bicalutamide, and enzalutamide for prostate cancer, and spironolactone and finasteride for BPH and hirsutism. It's important to note that these drugs can have side effects, such as sexual dysfunction, hot flashes, and breast tenderness, so they should be used under the close supervision of a healthcare provider.
Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).
BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:
* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre
Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.
Steroider är en grupp organiska föreningar, inklusive kolesterol och dess derivat, som har en speciell struktur bestående av fyra ringar som är arrangerade i en specifik konformation. Många naturligt förekommande steroider har hormonella egenskaper och är viktiga för levande organismer. Exempel på naturligt förekommande steroidhormoner inkluderar kortisol, aldosteron, östrogener och androgener som alla produceras i kroppen hos däggdjur.
Steroider kan också vara syntetiska preparat som används inom medicinen för att behandla en rad olika sjukdomar och tillstånd. De kan användas för att minska inflammation, undertrycka immunsystemet, ersätta hormonbrist eller behandla cancer. Exempel på syntetiska steroider inkluderar kortikosteroider som prednisolon och dexametason, samt anabola steroider som testosteron och nandrolon.
Användning av anabola steroider utanför medicinska rekommendationer är dock olagligt i många länder och kan leda till allvarliga bieffekter, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende och förändringar av reproduktiva systemet.