Juniperus är ett släkte av evergreenväxter, även kända som enar och vinruteväxter. Släktet innehåller cirka 50–70 arter, vilka huvudsakligen förekommer i norra halvklotets tempererade regioner samt i bergsområden i tropiska områden.

Juniperus-arterna är ofta små till medelstora träd eller buskar, som kan bli upp till 10–20 meter höga. De har vanligen en tätt och upprätt växtsätt, och deras nålformade eller skaliga blad sitter i kransar om tre. Bladen är ofta gröna på båda sidor, men hos vissa arter kan de vara vitaktiga undertill.

Släktet Juniperus kännetecknas av sina frukter, som egentligen är bär och inte äkta frukter. Bären är blåsvarta till färgen när de mognat och har en starkt aromatisk doft. De används ofta inom parfymindustrin och i matlagning, särskilt för att smaksätta gin.

Juniperus-arternas ved är hård och tung, och de har länge använts som bränsle och till byggnadssyften. Vissa arter har även medicinska användningsområden, exempelvis Juniperus communis, vars bär används för att behandla diverse sjukdomar som urinvägsinfektioner, reumatism och diabetes.

En konifer (latin: Coniferae) är en grupp av träd och buskar som tillhör divisionen av kärlväxter som kallas för nakensamiglade (Gymnospermae). Konifera är ett svenskt namn som kommer från latinets "conus" (kägla) och "ferre" (bära), vilket refererar till deras karaktäristiska kottar.

Koniferer är oftast evergröna och har långa, smala blad som kan vara nålformade eller skivformade. De flesta arter i gruppen producerar frön inuti kottar, även om det finns några undantag. Konifera-familjer inkluderar tallväxter (Pinaceae), cypresser (Cupressaceae) och enar (Sciadopityaceae).

Exempel på vanliga koniferer är gran, tall, ädelcypress, douglasgran, hemlock, leylandcypress, sequoia, thuja, västra jedeförvildad lärk och mammutträd. Konifera-arter producerar ofta harts eller terpentin och har traditionellt använts för att producera träprodukter som timmer, pappersmassa och träkol.