Mastitis är en infektion eller inflammation i bröstkörteln, vanligtvis hos kvinnor som ammar barn. Den kan orsakas av bakterier som tränger in genom ett krackat eller inflammerat bröstvarb, och kan leda till symptom som rodnad, värme, smärta och svullnad i det drabbade området. I allvarliga fall kan mastit behandlas med antibiotika för att eliminera infektionen.

Juvenile inflammation, också känt som juvenil idiopatisk artrit (JIA), är en autoimmun sjukdom som primärt påverkar barn under 16 års ålder. Det är en kronisk inflammatorisk tillstånd som orsakas av ett överdrivet svar från det immuna systemet, vilket leder till inflammation i lederna och ibland även i ögonen.

Det finns flera olika subtyper av JIA, beroende på vilka symtom barnet har och hur sjukdomen utvecklas över tiden. De vanligaste subtyperna inkluderar:

1. Oligoartikulär JIA: Den vanligaste formen av JIA som primärt drabbar fyra eller mindre ledar.
2. Polyartikulär JIA: Denna form påverkar fem eller fler ledar och kan vara seropositiv eller seronegativ beroende på om RF (reaktivt protein) är positivt eller negativt.
3. Systemisk JIA: Denna subtyp kännetecknas av systemiska symtom som feber, utmattning och inflammation i flera olika organ.
4. Enthesitisk JIA: Denna form påverkar främst ledarnas anslutningar till musklerna och senorna.
5. Psoriasis-associerad JIA: Denna subtyp är kopplad till psoriasis, en hudsjukdom som orsakas av överaktivitet i det immuna systemet.

Symtomen på JIA kan variera från barn till barn, men de vanligaste inkluderar smärta, ömhet och svullnad i lederna, morgonstelhet, trötthet och feber. I vissa fall kan barn med JIA också utveckla skador på ögonens synnerv, vilket kan leda till synförlust om det inte behandlas tidigt.

Behandlingen av JIA bestäms ofta av subtyp och svårighetsgrad. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar antiinflammatoriska läkemedel, kortikosteroider, immunmodulerande läkemedel och biologiska terapier som blockerar specifika proteiner i det immuna systemet. Fysisk terapi kan också vara användbar för att underlätta smärta och öka rörligheten i lederna.

Även om JIA inte har någon känd orsak eller botemedel, kan tidig behandling hjälpa att kontrollera symtomen och förebygga skador på lederna och andra organ. Det är viktigt att barn med JIA följs upp regelbundet av en läkare för att övervaka deras tillstånd och justera behandlingen som nödvändigt.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

'Mejeriproduktion' refererer til den proces, hvor mælk fra dyr som køer, får og geder behandles og forarbejdes til forskellige mejerivarer som ost, smør, yoghurt og fløde. Processen inkluderer typisk opfangning af råmælk, filtrering, pasteurisering (varmebehandling for at dræbe bakterier), homogenisering (for at fordele fedtpartikler jævnt i mælken) og derefter formning og modning af specifikke mejeriprodukter.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.

"Nötkreatursjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar nötkreatur, även kallat kor. Det kan innefatta en rad olika tillstånd, bakteriella, virala eller parasitära, som kan påverka djurets hälsa och produktion. Några exempel på nötkreatursjukdomar är mastit (bröstinflammation), tuberkulos, blödande diarré hos kalvar (Cryptosporidios), IBR (korrespiratoryt viruset) och BVD/MD (bovin viral diarré/mucosal disease). Prevention och kontroll av nötkreatursjukdomar är viktigt för att säkerställa djurens hälsa, produktivitet och biosecurity.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

Medicinskt talat, kallas en "mjölkbildning" eller "galaktcele" för en avflödesstörning i en kvinnas (ibland även mannens) bröst, där det ansamlas mjölk som inte kan tas ut på naturlig väg. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis hormonella förändringar under graviditet eller äldre ålder, men kan även uppstå till följd av bröstcancer eller andra sjukdomar i brösten. I vissa fall kan en mjölkbildning vara smärtsam och behöva behandlas med mediciner eller kirurgi för att förebygga infektioner eller andra komplikationer.

Prototheca är ett släkte av encelliga, ämnesjärnvägslevande alger som saknar kloroplasten och lever som saprofyter i naturen. De kan dock vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner hos människor och djur, framför allt hos immunsupprimerade individer. Prototheca-infektioner är sällsynta men kan ge upphov till diverse kliniska manifestationer som hud- eller nagelsvullnad, ögoninflammation och systemiska infektioner. Infektionerna orsakas vanligtvis av Prototheca wickerhamii eller Prototheca zopfii och behandlas ofta med antimykotika som amfotericin B eller itraconazol.

Stafylokockinfektioner är infektioner som orsakas av stafylokocker, en typ av bakterier som ofta förekommer på huden och i näsa hos friska människor. Det finns många olika sorters stafylokockinfektioner, men några vanliga exempel är hudinfektioner som impetigo och cellulit, luftvägsinfektioner som bronkit och pneumoni, och blodförgiftning (sepsis). Vissa stafylokocker kan producera toxiner som kan orsaka allvarliga systemiska infektioner, till exempel toxic shock syndrom. Stafylokockinfektioner behandlas vanligen med antibiotika, men vissa stammar av stafylokocker har blivit resistenta mot vanliga antibiotika och kan vara svåra att behandla.

'Staphylococcus aureus' er en bakterie som kan forekomme naturligt på huden og slimhinnene hos mennesker og dyr. Den kan også forårsage infektioner, der varierer fra mildere former som hudinfektioner (f.eks. impetigo eller furunkler) til alvorlige livstruende sygdomme som blodforgiftning, lungeentzündelse og endokardit (hjerteklapbetændelse).

Bakterien er ofte resistent over for flere slags antibiotika, herunder meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), som kan være særligt vanskelig at behandle. MRSA-infektioner forekommer hyppigt i sygehuse og andre sundhedsinstitutioner, men de kan også findes udenfor disse omgivelser (i så tilfælde kaldes det community-acquired MRSA).

Bovine serum albumin (BSA) är ett protein som utvinns från nötkreatursserum. Det används ofta som en proteinkälla och stabilisator i biologiska system, exempelvis inom molekylärbiologi och cellbiologi. BSA har en mycket liknande struktur och funktion som mänsklig serumalbumin (HSA) och används ofta som kontrollprotein i immunologiska tester.

Bovine Herpesvirus 1 (BoHV-1) är ett DNA-virus som tillhör herpesvirusfamiljen och infekterar nötkreatur. Viruset orsakar två huvudsakliga sjukdomar hos nötkreatur: infektionsknektar (IBR) och respiratorisk/reproduciv komplex (RRC). IBR karaktäriseras av feber, slemhinnessvullnad, ögoninflammation och sällsynt neurologiska symtom. RRC orsakar problem med reproduktionen och andningssvårigheter hos unga djur. BoHV-1 kan också leda till abort hos dräktiga kor. Viruset är mycket smittsamt och sprids främst via direkt kontakt mellan djur, men kan även spridas via luften över korta avstånd. Det finns inget botemedel för BoHV-1-infektioner, men det finns vaccin som kan reducera sjukdomens allvarlighet och förebygga spridning av viruset.

'Pasteurellaceae' är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive släktena Pasteurella, Haemophilus ochAggregatibacter. En infektion orsakad av dessa bakterier kallas för 'Pasteurellaceae-infektion'. Dessa infektioner kan variera från lokala infektioner i hud eller slemhinnor till systemiska infektioner som pneumoni, meningit och sepsis. Infektionerna orsakas ofta av direkt kontakt med djur eller mänskliga respiratoriska sekreter. Riskfaktorer för att utveckla en allvarlig infektion innefattar alkoholism, lung- eller hjärt-kärlsjukdom, diabetes och immunbrist. Behandlingen består vanligen av antibiotika, ofta penicillin eller doxycyklin.

Bovine Leukemia Virus (BLV) är ett retrovirus som orsakar bovin leukemi, en neoplastisk sjukdom hos nötkreatur. Det är nära besläktat med human T-cell lymfotrop virus 1 (HTLV-1), som kan orsaka cancer hos människor. BLV infekterar huvudsakligen CD5+ B-lymfocyter och kan orsaka en asymptomatisk infektion, eller leda till malign transformation och utveckling av B-cell lymfosarcom. Viruset sprids främst via kontakt med infekterad ko-blod, men kan också spridas via kontaminerade instrument och vertikalt från moderko till kalv.

'Streptococcus' er en slags bakterie som tilhører familien Streptococcaceae. Disse bakterier er gram-positive, kokkoidformede (runde) og ofte forekommer i par eller kæder. Der findes mange forskellige arter af Streptococcus, herunder nogle som kan forårsage infektioner hos mennesker, såsom streptokokkerne A, B, C og G. Disse arter kan forårsage en række forskellige sygdomme, herunder halsbetændelse, lungebetændelse, impetigo (en hudinfektion) og rheumatisk feber. Andre arter af Streptococcus, såsom S. pneumoniae, kan forårsage lungebetændelse og meningitis.

'Amningssvårigheter' (i engelska 'breastfeeding difficulties') är ett samlingsbegrepp för de problem som en ammande mor kan stöta på när hon försöker amma sin barn. Detta kan inkludera fysiska besvär såsom bröstvårtor som är små, platta eller inåtvrängda (kallat 'amningsförberedelsetecken'), samt smärta under amning. Dessutom kan det finnas tekniska svårigheter såsom att barnet har svårt att ta mjölken effektivt eller hålla fast suget. Andra problem som kan uppstå är att bröstmjölken inte produceras i tillräcklig mängd, att barnet inte tappar vikt nog eller att modern drabbas av mastit (bröstinflammation).

Det är viktigt att notera att amningssvårigheter kan vara tillfälliga och lösas med hjälp av rådgivning och stöd från vårdpersonal, familjemedlemmar eller amningskonsulenter. I vissa fall kan läkemedel eller andra behandlingsformer behövas för att lösa specifika problem.

Stafylokocker är en typ av bakterier som tillhör släktet Staphylococcus. De är kringformade (kokkal) och förekommer i par eller kluster som ser ut som druvklasar under mikroskopi. Stafylokocker är vanligen ofarliga och finns naturligt på huden och slemhinnor hos människor och djur.

Det finns också patogena stafylokocker, som orsakar infektioner när de kommer in i kroppen genom sår eller andningsvägar. Särskilt vanliga är Staphylococcus aureus, som kan orsaka en rad olika infektioner, från milda hudinfektioner till allvarligare sjukdomar som blodförgiftning, lunginflammation och hjärtsvikt. Vissa stafylokocker är resistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.

'Bovine diarrhea virus' (BVDV) er en virussjukdom som primært angriper nötkreatur. Viruset tilhör familjen Flaviviridae och kan orsaka en rad symptom, främst diarré, avmagring och minskad produktion. BVDV kan också försvaga djurets immunförsvar, vilket gör att det blir mer känsligt för andra infektioner. Viruset sprids vanligen via direkt kontakt mellan djur eller indirekt genom förorenat foder, vatten eller luft. Förebyggande åtgärder som vaccinering och strikta biosecurity-regler kan hjälpa till att reducera risken för smitta.

I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.

Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:

1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.

Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.

I'm sorry for the confusion, but "bufflar" is not a medical term. It may be that there is a spelling mistake or you are looking for a term that is not recognized in English or medical language. Can you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

Bovine Papillomavirus 1 (BPV-1) är ett små, dubbeltjuvat DNA-virus som orsakar hyperplasi och neoplasi hos nötkreatur. Det är en av flera typer av bovint papillomavirus och är associerad med utväxter (papillom) på huden och slemhinnor, såsom klåda och munnens slemhinna. BPV-1 kan också orsaka cancer i vissa fall, framför allt larynxcancer hos nötkreatur. Viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt med infekterade djur eller via kontaminerat utrustning och föda.

Streptococcus är ett släkte av grampositiva, fakultativt anaeroba bakterier som ofta förekommer i naturen och kan orsaka infektioner hos människor. Streptokockinfektioner är alltså infektioner som orsakas av streptokocker.

Det finns flera olika arter av streptokocker, men de två vanligaste arterna som orsakar infektioner hos människor är Streptococcus pyogenes (grupp A) och Streptococcus pneumoniae (grupp B). Grupp A-streptokocker kan orsaka en rad olika infektioner, från milda till allvarliga, som exempelvis halsfluss, impetigo, cellulit, erysipelas, nekrotiserande fasciit (fleckfeber) och reumatisk feber. Grupp B-streptokocker är en vanlig orsak till lunginflammation hos spädbarn och kan också orsaka blodförgiftning, men de kan även orsaka infektioner hos vuxna, särskilt hos äldre eller immunförsvagna individer.

Streptokockinfektioner behandlas vanligen med antibiotika, ofta penicillin eller en annan beta-laktamantibiotikum. Det är viktigt att börja behandlingen så snart som möjligt för att förhindra komplikationer och spridning av infektionen.

I'm sorry for the confusion, but "cellantal" is not a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or typo in the term you are looking for. If you have more context or information about what you are looking to define, I would be happy to try and help you further.

En mykoplasmainfektion är en infektion som orsakas av bakterier från släktet Mycoplasma. Dessa bakterier saknar cellevägg och är därför resistenta mot många vanliga antibiotika, såsom penicillin. De kan orsaka olika sjukdomar beroende på vilken art av mykoplasma det rör sig om. Till exempel kan Mycoplasma pneumoniae orsaka lunginflammation och Mycoplasma genitalium kan orsaka könsvätskeinfektioner hos både män och kvinnor. Symptomen på en mykoplasmainfektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, ont i musklerna och ledgångarna samt slemproduktion. Diagnosen ställs vanligen genom att ta ett prov på blod, sputum eller urin, som analyseras för närvaro av mykoplasma. Behandlingen består ofta av antibiotika som är verksamma mot mykoplasma, såsom makrolider eller tetracykliner.

'Corynebacterium pyogenes' är en grampositiv, aerotolerant, katalasenegativ bakterie som främst förekommer hos djur, särskilt nötkreatur och får. Den kan orsaka abscesser, infektioner i andningsorganen och septikemi hos djur. Hos människor är 'Corynebacterium pyogenes' en opportunistisk patogen och kan orsaka infektioner, särskilt hos immunosuppicerade individer. Infektioner hos människor kan vara svåra att behandla på grund av bakteriens resistens mot flera antibiotika.

'Bröstmjölk' är det näringsrika sekret som produceras i brösten hos kvinnor under och efter graviditet, för att ge näring till ett spädbarn. Den består av vatten, kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, samt antikroppar och celler som hjälper till att stärka barnets immunförsvar. Bröstmjölken produceras i bröstkörtlarna och transporteras genom mjölkgångar till brösten, där den kan tas upp av barnet under amning.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

'Corynebacterium' är ett släkte av grampositiva, aeroba eller fakultativt anaeroba, icke-sporbildande stavformade bakterier. De förekommer naturligt på huden och slemhinnorna hos människor och djur, och flertalet arter är ofarliga för människan. Några arter av Corynebacterium kan dock orsaka infektioner, exempelvis Corynebacterium diphtheriae som kan orsaka difteri. Andra patogena arter inkluderar Corynebacterium jeikeium och Corynebacterium ulcerans.

'Mycoplasma bovis' är en art av små bakterier som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Denna specifika art förekommer hos nötkreatur (boskap) och kan orsaka en rad olika respiratoriska, muskulös-skeletala och reproduktiva sjukdomar. Mycoplasma bovis kan bland annat orsaka lunginflammation, med symptom som hosta, näsaflöde och svårigheter att andas, samt inflammation i lederna och missfall hos gravida djur. Bakterien sprids ofta via direktkontakt mellan djur eller via droppar i luften när infekterade djur hostar eller törstar. Mycoplasma bovis är världen över en vanlig orsak till sjukdom och ekonomisk förlust inom nötkreatursindustrin.

En kolibakterieinfektion är en infektion orsakad av bakterier från släktet Kolibakterium, som ofta förknippas med födoämnesburen diarré. Den mest vanliga art som orsakar sjukdom hos människor är Kolibacterium ravoysii (tidigare kallad Kolibacterium freundii), följt av Kolibacterium perfringens och andra arter. Infektionen kan ge upphov till symptom som diarré, buksmärtor, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer som septikiemi eller tarminflammation. Kolibakterieinfektioner sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Mannheimia' är ett släkte av gramnegativa bakterier som tillhör familjen Pasteurellaceae. Dessa bakterier förekommer vanligen hos djur, särskilt i andningsorganen och tarmbladet, men kan också orsaka infektioner hos människor, framför allt hos personer som har kontakt med djur. Exempel på infektionssjukdomar orsakade av 'Mannheimia' innefattar lunginflammation och blodförgiftning.

Coagulation är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där blodet omvandlas från flytande till fast form, vilket kallas att blodet koagulerar eller stelnar. Detta sker som en naturlig reaktion för att stoppa blödning vid skada på vaserna (blodkärlen). Coagulationen innebär en serie biokemiska reaktioner där proteiner i plasman, kallade gerinningsfaktorer, interagerar med varandra och kalciumjoner för att bilda ett nätverk av fibrin som fångar upp de röda blodkropparna och bildar en blodpropp eller en blodkoagul.

Det finns två huvudsakliga system som reglerar coagulationen: intrinsekt (inre) och extrinsekt (yttre) system. Intrinsik systemet aktiveras när det kommer till kontakt med ett externt stimuli, såsom en skada på ett blodkärl, medan extrinsekt systemet aktiveras när tromboplastin från vävnaden interagerar med faktor VII i plasman. Båda dessa systemer leder till aktivering av protrombin till thrombin, som sedan omvandlar fibrinogent till fibrin, vilket är den slutliga koagulerande substansen.

Dysfunktion i coagulationssystemet kan leda till både blödnings- och trombosrelaterade sjukdomstillstånd.

Bovin tuberkulos (Mycobacterium bovis-tuberkulos) är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av bakterien Mycobacterium bovis och kan drabba olika djurslag, framför allt nötkreatur, men även andra hovdjur, exotiska djur i djurparker och människor.

M. bovis är en nära släkting till den bakterie som orsakar tuberkulos hos människor (Mycobacterium tuberculosis), och de två arterna kan i vissa fall vara svåra att skilja åt serologiskt eller genom konventionell bakteriekultur.

Bovin tuberkulos är en smittsam luftburen infektion som primärt drabbar lungorna, men den kan också spridas till andra kroppsdelar, såsom lymfknutor, lever, mjälte och hjärna. Symptomen på bovin tuberkulos hos nötkreatur innefattar ofta apati, avmagring, hosta, neos (svullnader i halsen) och svårigheter att andas.

Människor kan smittas genom direkt kontakt med infekterade djur, framför allt vid arbete med levande djur eller när man hanterar infekterat kött under till exempel slakteri- och matberedningsprocesser. Smittan sker vanligtvis via andningsluften, men kan också ske via kontaminerad mat och dryck.

Företrädesvis drabbas personer med nedsatt immunförsvar av bovin tuberkulos, exempelvis personer med HIV/AIDS eller andra sjukdomar som försvagar immunsystemet. Symptomen hos människor är ofta likartade de som uppvisas vid vanlig tuberkulos och kan innefatta hosta, feber, nattliga svettningar, trötthet och viktminskning.

För att förhindra spridning av bovin tuberkulos är det viktigt att identifiera och isolera infekterade djur så snart som möjligt. Det rekommenderas också att tillgripa åtgärder för att förbättra hygienen och saniteten i slakterier och andra miljöer där människor kan komma i kontakt med infekterat kött eller annan mat. Vaccination av djur är också en viktig strategi för att förebygga spridning av bovin tuberkulos.

Bovine Virus Diarrhea-Mucosal Disease (BVD-MD) er en allvarlig infektionssjukdom hos nötkreatur, orsakad av bovin virusdiarréavirus (BVDV). Det finns två huvudtyper av BVDV: BVDV-1 och BVDV-2. Sjukdomen kan vara mycket smittsam och kan leda till en rad kliniska symtom, beroende på om det är fråga om en akut infektion eller en kronisk infektion med ett immunsupressivt virusstamm.

Mucosal Disease (MD) är en komplikation av en kronisk BVDV-infektion, där djuret blir infekterat med en cytopatiogen (CP) variant av viruset. Denna variant orsakar skada på cellmembranen och kan leda till nekros (cellsdöd) i flera olika vävnader, särskilt i slemhinnor (mucosa). MD-komplikationen uppstår vanligtvis hos djur som infekterats in uterus av en CP-variant eller hos djur som smittas av en CP-variant under en tidig ålder.

Typiska symtom på BVD-MD inkluderar:

1. Akut diarré, som kan vara blodig
2. Feber och allmän svaghet
3. Minskad aptit och viktminskning
4. Ulcerationer i munhålan och på slemhinnorna
5. Ödem (vätskeansamling) i benen, bröstet eller halsen
6. Andningssvårigheter
7. Försämrad reproduktiv förmåga hos kor
8. Dödlighet upp till 50-100% beroende på ålder och immunstatus hos djuret

Det finns inget botemedel för BVD-MD, och behandlingen är därför främst stödkarande med fokus på att underlätta symtom och förebygga komplikationer. Det är viktigt att isolera smittade djur för att minska risken för vidare spridning av viruset till andra djur i flocken.

För att förhindra BVD-MD bör man se till att alla nyinköpta djur testas för BVD och isoleras tills de fått ett negativt resultat. Man bör också ha en strikt biosecurity med regelbundna rengöringar och desinfektioner av stall, utrustning och transportmedel. Vaccination kan också vara en del av en preventiv strategi, men det är viktigt att först konsultera en veterinär för att få rätt information om vilken typ av vaccin som bör användas och hur ofta den ska ges.

'Mannheimia haemolytica' är en gramnegativ bakterie som tillhör familjen Pasteurellaceae. Den är en vanlig opportunistisk patogen hos ruminanter, särskilt nötkreatur och får, och kan orsaka respiratoriska sjukdomar såsom lunginflammation (pneumoni) och mastit (bröstkörtelinflammation).

Bakterien producerar flera virulensfaktorer som hjälper den att kolonisera och skada värddjuret. Dessa faktorer inkluderar hemolysiner, som orsakar rödblodsceller att spricka och dö, samt adhesiner, som hjälper bakterien att fastna på ytan av celler i andningssystemet.

'Mannheimia haemolytica' kan finnas i hälsa djurs övre luftvägar utan att orsaka några symtom, men den kan bli patogen under stressiga förhållanden som infektion, transport, klimatförändringar eller andra faktorer som försvagar djurets immunsystem.

'Amning' refererar till den process där ett spädbarn suger sig fast vid moderns bröst och dricker modersmjölk. Detta är en naturlig och normal företeelse som stärker bindningen mellan moder och barn, samtidigt som det ger barnet näring och immunförsvar. Amning kan också hjälpa till att reglera moderns menstruationscykel och minska risken för vissa sjukdomar, såsom bröstcancer.

Kloxacillin är ett antibiotikum som tillhör penicillinfamiljen och är aktivt mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker som är resistenta mot meticillin (MRSA). Det används vanligen för behandling av allvarliga infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar, såsom hud- och webbinfektioner, lunginflammation och endokardit. Kloxacillin ges vanligen peroralt (via munnen), men kan också administreras intravenöst i allvarliga fall.

'Enzootisk bovin leukose' er en infeksjonssykdom hos kreaturer som forårses av retrovirus. IEngelsk blir det ofte referert til som 'Enzootic Bovine Leukosis' (EBL) eller 'Bovine Leukosis Virus Infection' (BLV). Sykdommen er karakterisert av å ha forskjellige typer av lymfosar, inkludert maligner lymfoamøblaskinas, i kreftform.

EBL er en langsomt progresserende sykdom som ofte ikke viser tegn på infeksjon før flere år etter infiseringen. Symptomer kan inkludere vektforlust, feber, lymfknutegro, diarré og nedsatt immunfunksjon. Sykdommen kan også føre til abort og død hos dræktemødrene.

EBL spredes vanligvis gjennom direkte kontakt mellom infisert og uinfisert kreatur, oftest ved blod-til-blod-kontakt. Den kan også spresses gjennom bruk av felles instrumenter som ikke er steriliserte før bruk på andre dyr.

Det er viktig å merke seg at EBL er en meldingspflichtig sykdom i mange land, inkludert Norge og EU-landene. Det betyr at alle tilfeller av EBL må meldes til de myndigheter som har ansvar for dyrhelses kontrollen.

Laktroferrin är ett protein som tillhör transferrin-familjen och förekommer naturligt i kroppen, framförallt i sekret från slemhinnor såsom mun, näsa, tarmar och ögon. Det har en viktig roll inom immunförsvaret genom att binda till järn och på så sätt förhindra bakteriers förmåga att använda järn som näringsämne. Laktroferrin har också antibakteriella, antivirala och antiinflammatoriska egenskaper. Det kan hjälpa till att skydda mot infektioner och underlätta läkning av sår.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

"Djurhållning" är ett medicinskt begrepp som refererar till den aktivitet där människor tar hand om, sköter och föder upp djur, oftast med avsikt att använda dem för produktion av livsmedel eller andra produkter. Detta inkluderar uppfödning av boskap som kor, får, grisar och höns, men även akvakultur (uppfödning av fisk och skaldjur) samt insekts- och växtdjursproduktion.

Djurhållning kan också involvera djurläkarvård, parasitbekämpning, närings- och hälsostyrning, avelsprogram och biosekuritet för att förhindra spridning av sjukdomar. Det är viktigt att notera att djurhållning ska ske på ett ansvarsfullt sätt, med respekt för djurens välbefinnande och hälsa, samt med hänsyn till miljöaspekter och djurskyddslagar.

En barnsängsinfektion (Latin: "puerperal fever" eller "puerperalis infectio") är en infektion som uppstår i underlivet efter förlossning eller abort. Den kan orsakas av olika bakterier, till exempel stafylokocker, streptokocker eller Escherichia coli (E. coli). Symptomen på en barnsängsinfektion kan inkludera feber, smärta i underlivet, illamående och/eller kräkningar, trötthet och obehaglig vaginal utflöde med stinkande lukt.

Barnsängsinfektioner är sällsynta i industrialiserade länder tack vare bättre hygien och antiseptiska metoder under förlossning, men de kan fortfarande förekomma och behandlas vanligen med antibiotika. I länder där tillgången till sjukvård är begränsad eller undermålig är risken för barnsängsinfektioner högre.

"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.

Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.

'Streptococcus agalactiae', också känd som grupp B streptokocker (GBS), är en gram-positiv, bakterie som normalt förekommer i tarm- och urinvägsfloran hos omkring 10-30% av vuxna människor utan att orsaka några symtom. Men hos gravida kvinnor kan den koloniseras i underlivet, vilket kan leda till infektioner hos både modern och det obefötta barnet under förlossningen.

GBS är en av de vanligaste orsakerna till sepsis, pneumoni och meningit hos nyfödda, särskilt hos de som föds för tidigt eller har lågt födelsevikt. Även äldre vuxna med nedsatt immunförsvar kan drabbas av allvarliga infektioner orsakade av GBS, till exempel blodinfektioner, hud- och webbinfektioner, benmärgsinflammation och lunginflammation.

För att undvika komplikationer vid förlossning rekommenderar American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) screening av alla gravida kvinnor på GBS mellan 35 och 37 veckors graviditet, så att de som är koloniserade kan ges antibiotika under förlossningen.

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

"Bröstvårtor" (areolae mammae) är de pigmenterade områdena runt de kvinnliga (och i vissa fall manliga) brösten. De består av talgkörtlar, svettkörtlar och muskulatur som hjälper till att dränka barn under amning. Bröstvårtorna kan variera mycket mellan individer i storlek, form och färg, och deras utseende kan ändras över tiden på grund av hormonella förändringar eller åldrande.

'Mycoplasmatales-infektioner' är infektioner orsakade av bakterier som tillhör ordningen Mycoplasmatales. Dessa bakterier saknar celldelande väggar, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De kan orsaka en rad olika infektioner, framförallt i andningssystemet och urinvägsystemet, men även på huden och i ögonen. Exempel på Mycoplasmatales-arter som kan orsaka infektioner är Mycoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum och Mycoplasma genitalium. Symptomen på en Mycoplasmatales-infektion kan variera beroende på vilken art som orsakar infektionen och var den sitter i kroppen, men de kan inkludera hosta, feber, trötthet, ont i bröstet, halsont, sveda vid urinering och svårigheter att andas.

Respiratory Syncytial Virus (RSV) in cattle, also known as bovine RSV (bRSV), is a viral infection that primarily affects the respiratory system of cattle. It is caused by a pneumovirus, which is part of the Paramyxoviridae family.

Bovine RSV is highly contagious and can cause mild to severe respiratory disease in infected animals. The virus spreads through direct contact with infected secretions, such as nasal discharge or saliva, or through aerosolized droplets that are expelled when an infected animal coughs or sneezes.

The symptoms of bRSV infection can vary widely, depending on the age and overall health of the affected animal. In general, bRSV causes upper respiratory tract signs such as nasal discharge, coughing, and difficulty breathing. In more severe cases, it can lead to pneumonia, which is characterized by fever, rapid breathing, and decreased appetite or milk production.

Bovine RSV infection can be particularly serious in young calves, which may develop bronchopneumonia and experience significant respiratory distress. Older animals are generally more resistant to the virus but can still become infected and experience mild to moderate symptoms.

Prevention and control measures for bRSV include good biosecurity practices, such as isolating sick animals and using personal protective equipment when handling infected animals. Vaccination is also available for prevention of bRSV infection in cattle, although its effectiveness may vary depending on the strain of the virus and the age and health status of the animal.