Leden mellan lårben och skenben.
Den böjliga delen av benet mellan lårbenet och skenbenet.
Icke-inflammatorisk, degenerativ knäledssjukdom som kan delas in i tre stora kategorier: tillstånd som hindrar normala, synkroniserade rörelser; tillstånd som framtvingar onormala rörelsevägar; och tillstånd som orsakar belastningskoncentration, vilken leder till förändringar av ledbrosket.
Utbyte av knäleden.
Konstgjord knäled.
Skador på knät eller knäleden.
"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."
Lägesförskjutning av lårbenet i förhållande till skenbenet.
Den platta, trekantiga benformationen som sitter i knäts framdel.
Ett kraftigt ledband i knät mellan lårbenets yttre ledyta och fördjupningen i främre delen av skenbenets eminentia intercondylaris.
En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.
Ledbrosken tillhörande skenbenets övre ändyta.
Det ledband som löper från lårbenets inre ledutskott till skenbenets innerkant. Den inre menisken är fäst vid dess djuptliggande yta.
Artralgi. Svår smärta i någon led, vanligen utan inflammatorisk orsak.
Ledbrosk definieras som en skada på ledbanden, de tåliga band som hjälper till att stabilisera och stödja en led. Denna skada kan orsaka smärta, svullnad och instabilitet i leden. Ledbrosk kan vara ett tecken på en överansträngning, en skada eller en sjukdom som artrit. Behandlingen kan innefatta vila, isbehandling, smärtstillande mediciner, fysioterapi och i vissa fall operation.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
'Viktbärande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala belastningen eller påfrestningen på kroppen orsakad av att bära vikt, vanligtvis i form av kroppsfett och muskler. Detta inkluderar också faktorer som relaterar till hur vikten fördelas över kroppen, såsom central eller perifer, då detta kan ha en betydande effekt på hälsa och sjukdom.
Brist på stadga i en led eller ledprotes. Bidragande faktorer är ledsjukdom och skicket hos ledens omgivande strukturer, som ledkapsel, ledband och muskler.
Endoskopiundersökning av en led.
'Artrit' är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar lederna, medan 'artros' (också stavat 'osteoartrit') är den vanligaste formen av artrit. Artros karaktäriseras av en nedbrytning och förslitning av det broskartade lagret mellan de två benbenen i en led, vilket leder till smärta, stelhet och sämre rörlighet över tiden.
Felaktig ställning hos ben i förhållande till leder, så att de ligger ur linje. Felet kan vara medfött eller ha uppstått till följd av skada.
Ett kraftigt ledband i knät som går från lårbenets inre ledkulas främre, mittre yta, passerar bakåt mellan ledkulorna och slutar på skenbenets bakre interkondylära yta.
En medicinsk definition av 'ledband' är en smal, ringformig struktur av bindväv som omsluter en led och styrter rörelserna i den genom att begränsa ledens rörelseomfång. Ledbandet består av kollagena fibriller och elastiska fiber som ger det styrka och flexibilitet. Det kan även innehålla fett, nerver och blodkärl.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Sättet att gå.
Den quadriceps femoris muskeln är en stor, fyrhövdad skelettmuskel i framsidan av låret som sträcker sig från höftbenet till knäskålen och består av de fyra huvudena rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis, och vastus intermedius. Dess huvudsakliga funktion är extension av knäleden.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
Ledsjukdomar är en övergripande benämning på sjukdomar som drabbar leden och omgivande vävnader, vilket kan orsaka smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
I prosthetics, a "prosthetic construction" typically refers to the artificial limb or body part that is created to replace a missing or damaged one. This construction is designed to replicate the function and, in some cases, the appearance of the original body part as closely as possible. It is usually composed of various materials such as plastics, carbon fiber, and metal, and is custom-made to fit the individual's specific needs and anatomy. The prosthetic construction may include components like joints, hinges, or motors to help restore mobility and independence for the person.
Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.
Den kraft som skapas genom muskelsammandragning. Muskelstyrka kan mätas vid isometrisk, isoton eller isokinetisk sammandragning, antingen manuellt eller med t ex en dynamometer för muskelstyrkemätning.
Missbildningar till följd av skada eller sjukdom, efter födseln. Ledmissbildningen har ofta samband med reumatoid artrit och spetälska.
I en enkel medicinsk definition, betyder "proteslossning" (engelska: prosthesis evacuation) att ta bort en protes, som är en konstgjord ersättning för en kroppsdel eller -funktion. Detta kan till exempel ske om en protes blir infekterad, inte fungerar korrekt eller orsakar obehag.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Artrometri är en sällsynt, kronisk och inflammatorisk sjukdom där bindvävsvävnad växer in och omger främst rörliga strukturer som ledar och organ. Detta orsakar smärta, funktionsnedsättning och bildning av skleroser (fibros). Artrometri kan påverka alla delar av kroppen, men förekommer oftast i bukhålan hos kvinnor under reproduktiva år.
'Gående' är en form av aktiv locomotion som innebär att en individ färdas framåt på två ben, med en cyklisk rörelse som alternerar mellan stöd- och svängfas, vilket kräver balans, koordination och kontroll av kroppens segment och muskulatur.
En osteofyt är en benbildning som utvecklas vid ledytegringar, ofta orsakade av artros eller annan degenerativ ledskada. Den består av benvävnad och kallas även för knölbildning eller randutskott. Osteofyter kan vara små och asymptomatiska, men i vissa fall kan de orsaka smärta, stelhet och andra symtom beroende på deras storlek och placering.
Inflammation i en ledhinna. Tillståndet är oftast smärtsamt, i synnerhet vid rörelse, och kännetecknas av skiftande svullnad pga utgjutningar i en slemsäck.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
I en enstaka mening kan vridmoment (torque) definieras som en mekanisk storhet som beskriver kraftens rotationsverkan kring en given punkt eller axel. Det mäts vanligtvis i newtonmeter (Nm).
The patellofemoral joint is the articulation between the patella (kneecap) and the femur (thigh bone). It is a synovial joint, which means that it is surrounded by a joint capsule and contains synovial fluid to reduce friction during movement. The primary function of the patellofemoral joint is to provide stability and efficient force transmission during knee flexion and extension, particularly during activities such as walking, running, and jumping. Dysfunction or injury to this joint can result in various conditions, including patellofemoral pain syndrome, chondromalacia patella, and patellar dislocation.
Sammandragning.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Den klara, sega vätska som utsöndras av synovialhinnan. Den innehåller mucin, albumin, fett och mineralsalter och har till uppgift att smörja lederna.
Blödning i lederna. Sådan blödning kan orsakas av fysiska skador eller uppkomma spontant hos personer med blödarsjuka.
The patellar ligament, also known as the patellar tendon, is a strong band of tissue that connects the bottom of the kneecap (patella) to the top of the shinbone (tibia). It plays a crucial role in enabling the extension and straightening of the leg at the knee joint.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Leden mellan foten och nedre delen av benet, bestående av facies articularis inferior och malleolaris tibiae, facies articularis malleolaris fibulae, malleolus medialis (inre fotknölen), malleolus lat eralis (yttre fotknölen) och trochlea tali (språngbenets övre ledyta).
Utbyte av höftleden.
Medicinskt kan 'protesrelaterade infektioner' definieras som infektioner som utvecklas som en komplikation till användandet av en protes, såsom en ortopedisk protes eller en kateter. Dessa infektioner kan orsakas av bakterier, virus eller svampar och kan drabba olika delar av kroppen beroende på vilken typ av protes som används. Exempel på protesrelaterade infektioner inkluderar lunginfektioner orsakade av andningsmaskproteser, blasinfectioner orsakade av urinkateter och infektioner i ben- eller kärlproteser. Symptomen på protesrelaterade infektioner kan variera beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera feber, trötthet, smärta och sår vid protesens ingång. Behandlingen av protesrelaterade infektioner består ofta av antibiot
"Kroppsrörelse" är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och aktiviteter som kroppen kan utföra, inklusive flexion, extension, rotation, lateral flexion och abduktion av muskler och leder, samt större rörelsemönster som gå, springa, dansa och cykla.
Röntgenundersökning av en led, oftast med hjälp av antingen positivt eller negativt kontrastmedel.
En ledvätskecysta i knäts bakre del, i knävecksutrymmet som uppstår i knäledens hinnsäck.
Anterior cruciate ligament (ACL) reconstruction is a surgical procedure where a damaged or torn ACL, a key stabilizing ligament in the knee, is replaced with a graft made from tendons taken from another part of the body or from a donor. The goal of the surgery is to restore knee stability and function, and prevent further damage to the joint.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Ledkapselns innermembran som omger den fritt rörliga leden. Den är löst förenad med den yttre fiberkapseln och utsöndrar ledvätska.
Den utskjutande delen på varje sida av bålens nedersta del som utgörs av bäckenets yttersida och den övre lårbensleden.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Skador som uppkommer under utövande av idrott.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
I medicinen refererar "skor" ofta till ett sätt att mäta eller rangordna sjukdomars allvar, frekvens, intensitet eller frekvens av symptom, komplikationer eller andra aspekter av en patients hälsotillstånd. Skalan kan vara subjektiv eller objektiv och används ofta för att övervaka behandlingsrespons, förutsäga prognos eller jämföra resultat mellan olika behandlingar eller populationer. Exempel på skor inkluderar smärtskalor (som 0-10), funktionsskalor (som Karnofsky Performance Status Scale) och graderingar av sjukdomsaktivitet eller komplikationer (som Child-Pugh-skalan för levercirros).
'Lår' är inom anatomin benet under knäna, det vill säga den del av undre extremiteten som sträcker sig från knäled till vristen.
I medicinen refererar "rotation" vanligtvis till den process där en läkarstudent, praktikant eller annan medicinsk student flyttas från en klinisk placering eller avdelning till en annan under sin utbildning. Detta görs för att ge dem ett bredare perspektiv och mer omfattande kunskaper inom sitt fält. Rotationer kan vara obligatoriska eller valfria och kan sträcka sig över flera veckor eller månader beroende på lärosätet och specialiseringen.
En medicinsk bristning definieras som en plötslig, ofrivillig och kraftfull kontraktion av musklerna i livmodern, vilket orsakar smärta och kan leda till förtida födsel.
Kirurgiska operationer med hjälp av datorer. Tekniken är mest använd inom ortopedi och laparoskopi för implantatinsättning och instrumentstyrning. Med bildstyrd kirurgi kan befintliga datortomografibilder eller MR-bilder kombineras med realtidsvideo.
En ortopedisk tekniker är en person som under övervakning av en legitimerad läkare, vanligtvis en ortoped, utför praktiska procedurer och använder speciella instrument och apparater för att hjälpa till med diagnostisering, prevention, korrection och rehabilitering av patienter med muskuloskeletala problem, såsom ben- och ledskador eller sjukdomar.
En nerv som utgår ifrån ländryggsträngen (L2-L4) och löper genom ländplexus för att leda motoriska signaler till lårets sträckmuskler och sensoriska impulser till delar av låret, underbenet, foten, samt till höft- och knäled.
I en medicinsk kontext, kan termen "señor" användas som ett respektfullt och formellt addressat till en man, ofta som en del av en patients fullständiga namn inom vissa spanskspråkiga länder, särskilt inom vården. Exempelvis kan en patient kallas "Señor García" där "Señor" används för att visa respekt och hövlighet. Det är dock viktigt att notera att användandet av "señor" i denna kontext kan variera beroende på region och kulturell tradition.
Osteochondritis dissecans (OCD) är en sjuklig tillstånd där ett fragment av ben- och broskvävnad lossnar från en ledyta, oftast i knäet eller andra belastade leder. Detta orsakas av en minskad blodförsörjning till området, vilket leder till nekros (död) av ben- och broskvävnaden. Fragmentet kan vara fäst kvar eller lossna helt och vandra runt i leden, vilket kan orsaka smärta, ömhet och nedsatt rörlighet i leden. OCD drabbar vanligtvis unga idrottare och aktiva personer under tonåren till tidiga 20-talet, men kan även uppstå hos äldre individer som utsatts för skada eller annan sjukdom i leden. Behandlingen kan variera från vila och fysioterapi till kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och storleken på fragmentet
Rekonstruktivkirurgiska tekniker är metoder inom kirurgin som innebär att återställa, korrigera eller ersätta förlorade strukturer och funktioner i kroppen, ofta efter skada, sjukdom eller medfött missbildning, genom att använda sig av patientens egna vävnader eller konstruera implantat som efterliknar naturliga vävnader.
En medicinsk kontext är en tourniquet ett verktyg eller en förbindelse som används för att stänga av blodflödet i en extremitet, till exempel en arm eller en ben. Detta görs vanligtvis för att minska potentialen för allvarlig blödning under en operation eller trauma. Användning av en tourniquet bör skötas med omsorg eftersom långvarig användning kan leda till skador på musklerna, nerverna och blodkärlen i den drabbade extremiteten.
Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, baserat på information från muskel- och ledsinne. Det är den inre känslan av var delar av kroppen befinner sig och hur de rör sig, oavsett om ögonen är öppna eller stängda. Proprioception är viktig för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Ett instrument för mätning av muskelstyrka i samband med muskelsammandragning, som t ex greppande, tryckande eller dragande. Apparaten används för uppskattning av muskelhälsa i idrottsmedicin och sjukgymnastik.
Kroppsövningar avsedda att lindra symtom eller förbättra funktioner och fysisk kondition. Får ej förväxlas med fysisk träning.
Ortopediska anordningar för att stödja, rikta eller hålla kroppsdelar i rätt läge. Sådana stöd är t ex korsetter eller tandställningar.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Ortopedi är en medicinsk specialitet som fokuserar på prevention, diagnosis och behandling av muskuloskelettala sjukdomar och skador, inklusive ben- och ledproblem. Ortoser är anpassade ortopediska enheter, som exempelvis skor, stötvågar, proteser eller korsettar, som används för att stödja, korrigera, förhindra eller lindra symptom orsakade av muskuloskelettala tillstånd. Ortosens syfte är att förbättra funktionen, reducera smärta och förebygga ytterligare skada.
Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
Muskelsammandragningar kännetecknade av ökad spänning utan ändrad muskellängd.
Den nedre extremiteten, ned till fotleden.
Närvaro av kalciumsalter, särskilt kalciumpyrofosfat, i broskstruktererna i en eller flera leder. När förkalkningen åtföljs av giktliknande symtom kallas tillståndet pseudogikt.
Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.
En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Ledinflammation orsakad av bakterier, virus, rickettsier, mykoplasma, svampar eller parasiter. Bakteriell artrit orskas ofta av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus eller Neisseria gonorrhoeae. Virusartrit är mindre vanlig och kan vara en yttring av påssjuka, röda hund, hepatit osv.
Rörelse av en kroppsdel med hjälp av mekanisk eller elektrisk anordning i syfte att återställa normal rörlighet i leder, muskler eller senor efter kirurgiska ingrepp, inoperation av protes, kontrakturflexion eller längre tid av orörlighet.
Fastställande av omfattningen av ett fysiskt, psykist eller emotionellt handikapp, som underlag för beslut om ersättningsnivåer i samband med sjukpension eller arbetsskadeersättning.
Den led mellan lårben och skenben hos hästar, nötkreatur och andra fyrfotingar som motsvarar knäleden hos människor.
En naturlig mukopolysackarid med hög viskositet och med omväxlande beta-(1-3)-glukuronid- och beta-(1-4)-glukosaminidbindningar.
Ett antal ledband på utsidorna av, och fungerande som styrning för, leder med gångjärnsrörelser. De finns i armbågen, knät, handleden, händernas och fötternas metakarpus-, metatarsofalangeal- och proximala och distala interfalangealleder. Syn. kollateralligament.
Kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
En kronisk, systemisk ledgångssjukdom som kännetecknas av inflammatoriska förändringar i ledhinnor och ledstrukturer, omfattande nedbrytning av kollagen bindväv och försvagning av benvävnad. Sjukdomen har okänd etiologi, men det finns antydan om autoimmuna mekanismer.
Benmärgssjukdomar är en övergripande beteckning på sjukdomar som direkt eller indirekt beror på skada eller avvikelse i benmärgen, vilket är det vävnadslager i ben och bäcken där blodbildningen sker. Benmärgssjukdomar kan påverka produktionen och funktionen hos de olika celltyperna i blodet, såsom röda och vita blodkroppar samt blodplättar, vilket kan leda till symtom som anemi, infektioner och blödning. Exempel på benmärgssjukdomar är leukemi, lymfom, multipel myelom och aplastisk anemi.
Kirurgisk fixering av en led på ett sätt som leder till sammanväxning av ledytorna.
Coxa vara är en ortopedisk term som beskriver en abnormitet i höftleden där vinkeln mellan lårbenet (femur) och höftbenet (pelvis) är mindre än normalt, vilket orsakar en ökad böjning i höftleden. Denna tillstånd kan vara congenitalt (födselstillstånd) eller acquisitivt (senare i livet). Acquisitiv coxa vara kan orsakas av olika sjukdomar som rakitis, trauma, tumörer eller infektioner. Symptomen på coxa vara inkluderar smärta i höftområdet, skulpterad gång och en kort, böjd ställning av lårbenet. Behandlingen kan bestå av observation, fysisk terapi, ortoser eller kirurgi beroende på svårighetsgraden och symtomen.
Muskelsvaghet, eller muskelslapphet, är ett medicinskt tillstånd där musklerna har förlorat styrka och koordination, vilket kan leda till problem med rörelse och balans. Det kan orsakas av skada på nerverna som kontrollerar musklerna eller sjukdomar som angriper musklerna direkt.
Polyethylene är ett syntetiskt, termoplastiskt material som består av en lång polymerkedja med upprepade -CH2-enheter. Det är den mest producerade plasten i världen och används i en rad olika applikationer, inklusive medicinsk utrustning, implantat och emballage. Polyethylenen är känt för sin låga frictionkoefficient, god kemiella resistens och mekaniska styrka.
Pain management refers to the medical treatment and management of pain, utilizing a multidisciplinary approach that may include medications, interventional procedures, physical therapy, psychological counseling, and other techniques to alleviate suffering and improve function and quality of life in patients with acute or chronic pain.
Behandlingsmetoder inom vårdområdet fysioterapi, i vilka ingår utnyttjande av fysikaliska fenomen som temperatur, ljus, vatten och ljus.
Bindemedel som används för att fästa proteser till ben eller limma ben till ben vid svåra frakturer. Syntetiska hartser är vanliga. En blandning av monokalciumfosfat, monohydrat, alfatrikalciumfosfat, kalciumkarbonat och natriumfosfatlösning är också ett användbart lim.
Cartilage Oligomeric Matrix Protein (COMP) är ett protein som förekommer naturligt i brosk, senor och andra stödjevävnader i kroppen. Det är en viktig del av den extracellulära matrisen, vilket är ett nätverk av proteiner och kolhydrater som ger struktur och stöd till celler.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
Skenbensfraktur är en benfractur (benbrott) som sker i den tredje av de tre rörliga benen i foten, även känt som skelettets mellersta fotben. Fracturen kan vara either transversell, spiral, komplex eller comminuted beroende på hur benet brustit. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken i området, och ibland kan det vara svårt att gå eller stå på foten. Behandlingen kan bestå av immobilisering med ett gypsat bandage eller en sko för att hjälpa benet att läka rätt. I vissa fall kan kirurgi behövas om fracturen är instabilt eller om det finns andra komplikationer.
Viskosupplementation är ett medicinskt ingrepp där en gelaktös substans injiceras in i en led, oftast knäleden, för att förbättra den synoviala fluidens egenskaper och på så sätt minska smärta och öka rörligheten hos patienter med artros. Denna behandling efterliknar naturliga beståndsdelar i den synoviala fluiden och hjälper till att skapa en mer glidande yta mellan ledbenen, reducerande friktion och på så sätt lindrande smärta. Viskosupplementation är vanligtvis rekommenderat för patienter med mild till måttlig artros och kan ge symptomlindring under en period av flera månader upp till ett år.
Hjälpmedel vid gång. Käpparna kan vara försedda med spetsar i den nedre änden.
Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.
Bakbensområdet hos djur, vilket sträcker sig från sätesregionen till foten och omfattar skinkor, höft och ben.
"Benvävsdöd, även känd som osteonekros, är den dödsprocessen hos benvävnaden som orsakas av minskat blodflöde till benet, vilket leder till att benväven saknar syre och näringsämnen och därmed degenererar och dör."
En viskosupplement är ett medel som används inom ortopedisk medicin för att behandla ledsmärta och stela leder, särskilt vid artros. Det består oftast av en gel-liknande substans som innehåller hyaluronsyra, en naturlig beståndsdel i den synovialvätska som hjälper till att smörja och skydda lederna.
En typ av bindväv utan kärl, bestående av kondrocyter (broskceller)i en grundsubstans av typ 2-kollagen och kondroitinsulfat. Det finns tre typer av broskvävnad: hyalint brosk, fibröst brosk och elastiskt (gult) brosk.
Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.
Sammanfogning av föremål med hjälp av viss typ av bindemedel (cement), t ex vid fixering av benbrott, som vid höftartroplastik, där höftledspannans del sätts ihop med lårbensdelen. Inom tandvården anv änds cement för att sammanfoga delar av en tand eller ersättningsmaterial med befintlig, naturlig tand eller för att fästa tandregleringsband vid tänderna.
Broskbildande polymorfa celler.
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Matrilin proteins are a group of extracellular matrix (ECM) proteins that play important roles in the assembly, organization, and function of connective tissues, such as cartilage, tendons, and ligaments. These proteins are characterized by their ability to form multimeric complexes through the interaction of their von Willebrand factor type C (VWC) domains.
Brott på lårbenet.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
"Provokationstest" är en medicinsk term som refererar till en undersökningsmetod där man aktivt utsätter en patient eller en frisk person för ett visst stimuli med syfte att framkalla symtom och på så sätt studera kroppens reaktioner. Detta görs ofta för att fastställa eller utesluta en viss diagnos, undersöka effektiviteten av en behandling eller utvärdera funktionen hos en organism. Ett exempel på en provokationstest är att utsätta andningsvägar för histamin för att se om det ledde till astmasymtom, vilket kan stödja en diagnos av allergisk astma.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Bildframställning genom röntgenbestrålning av en fluorescerande skärm.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Ett tillstånd som kännetecknas av balans eller funktionsharmoni. I fysiologisk mening avses muskelskelettsystemets reaktioner vid gång, i stående och sittande ställning, eller vid andra kroppsrörelser. Stabilitet och jämvikt är förknippade med kontrollen av kroppens tyngdpunkt.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
Experimentellt framkallad ledinflammation hos djur m h a immunologiska metoder eller smittämnen som stimulerar till ett immunsvar (t ex immunologiska adjuvantia eller collagen).
Onormal gång som beror på funktionsstörningar i nervsystemet. Gångstörningarna kan bero på ett antal sjukdomar som påverkar motorisk kontroll, sensorisk feedback och muskelstyrka, som t ex CNS-sjukdomar, sjukdomar i det perifera nervsystemet, neuromuskulära sjukdomar eller muskelsjukdomar.
"Single-blind method" in medical research refers to a study design where one party involved in the research process is unaware of the group assignments, typically the participants or subjects. This is done to reduce bias and ensure that the participants' responses or outcomes are not influenced by their knowledge of which group they have been assigned to. The researchers or investigators, on the other hand, are aware of the group assignments, allowing them to carry out the study procedures accordingly.
Material för bandagering av någon kroppsdel.
Proteser för armar, ben eller delar av dessa.
Bollsport för lag som spelas på en rektangulär plan med en högt placerad målkorg vid vardera kortsida.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Osteokondrit är ett medico-kirurgiskt begrepp som refererar till en sjuklig process där det uppstår en skada på den broskartade ytan av en benknöl (epifysen) i en led. Detta kan orsaka att benknölen dödas och lossnar, vilket kan resultera i formationen av en fritt rörlig knöl (en loose body) inne i leden. Osteokondrit är vanligt förekommande hos unga idrottsmän och kan orsaka smärta, ömhet och nedsatt rörlighet i den drabbade leden.
Blanka, flexibla band av fibrig vävnad som förbinder skelettbenens ledändar. De är böjliga, starka och icke utdragbara.
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
"Postoperativ vård" refererar till den omfattande, professionella omsorg och behandling som en patient får efter en operation, inklusive övervakning av vitala funktioner, smärtlindring, prevention av komplikationer såsom infektioner, och stöd för att främja snabb och säker återhämtning.
I en enkel mening kan "handens ledare" (latin: articulatio carpi) definieras som ett sammanfogat skelettsegment bestående av 8 små ben, känt som handloven, beläget mellan underarmen och handen. Handloven utgör en komplex konstruktion av flera små ledplattor som möts i en gemensam kapsel, vilket ger handen stor rörlighet och flexibilitet.
Avlägsnande av främmande material och död eller förorenad vävnad från sår så att frisk vävnad blottas.
Patellaluxation är ett tillstånd där knäskålbenet (patella) dislokerar eller förskjuts från sin normala position i ledhuvudet på lårbenet (femur). Detta kan orsakas av trauma eller ärftliga faktorer som bidrar till osymmetriska rörelsemönster eller muskulära obalanser.
'Utmärkelser och priser' i en medicinsk kontext refererar till erkännanden och belöningar som delas ut för exceptionella prestationer, innovationer eller insatser inom områden såsom forskning, patientvård, undervisning eller filantropi, vilka bidrar till förbättrad medicinsk kunskap, praktik och välfärd.
Benen i den nedre extremiteten hos människor eller i någon av de fyra extremiteterna hos djur. Hit hör lårbenet, knäskålen, skenbenet och vadbenet.
Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.

Knäled, även kallat articularis genus, är den led som sitter mellan lårbenet (femur) och skenbenet (tibia) och möjliggör rörelser som böjning, streckning, rotation och skjuvning i knäet. Ledhuvudet på lårbenet (condylus femoris) artikulerar med ledyta på skenbenet (platå på tibia) samt med knäskålens (patella) baksida. Knäleden är omgiven av ledkapsel, ligament och muskler som ger stabilitet och underlättar rörelserna i leden.

'Knä' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av kroppen där lårbenet och skenbenet möts. Det består av benet's två översta ledstycken, knäleden (articulatio genus) och knäskålen (femurkondylen). Knäleden är en synovial joint som tillåter flexion, extension, rotation och lateral/medial böjning av benet.

Knät har också ett antal ligament och muskler som stödjer och ger stabilitet till leden, inklusive quadriceps femoris (framför), hamstrings (bakom) och knäskålsligamenten (på insidan och utsidan av knät).

Knäleden kan vara utsatt för skador som meniskskador, patellofemoral smärta, med mera. Även sjukdomar som artros (degenerativ ledsjukdom) kan påverka knät och orsaka smärta och funktionsnedsättning.

Knäartros, även kallat gonartros, är en form av artros som drabbar knäleden. Artros är en kronisk och progressiv ledsjukdom som orsakas av nötning och förslitning av den glatta broskskivan (menisken) och ledytslan (glidharts) i leden. Vid knäartros blir rörelserna i knät alltmer smärtsamma och svåra, vilket kan leda till stelahet och funktionsnedsättning.

Sjukdomen beror ofta på ålder, övervikt, felställning, skador eller arbetsskada, men kan även ha en genetisk komponent. Behandlingen av knäartros kan innefatta vila, viktminskning, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall operation.

Knäledsplastik, även kallat knäartroplasti, är en samling av olika kirurgiska procedurer som utförs för att lindra smärta och återställa funktionen i knäleden. Detta inkluderar ofta att reparera eller ersätta skadade ledband, meniskar eller ledkapslar, samt att ersätta den skadade ytan av knäskålen med en konstgjord yta.

Den vanligaste typen av knäledsplastik är totala knäskålproteser, där både över- och underbenets delar som bildar knäskålen ersätts med konstgjorda material. Det finns också partiella knäskålproteser, där endast den skadade delen av knäskålen ersätts.

Knäledsplastik kan vara ett lämpligt alternativ för personer som lider av allvarlig artros i knäet, men det kan också användas för att behandla andra skador eller sjukdomar i knäleden.

En knäprotes är ett konstgjort led som ersätter ett skadat eller artritiskt knäled. Den består vanligtvis av en kombination av metall-, keramiska och plastmaterial. Det finns tre huvuddelar i en knäprotes: femurkomponenten, tibiakomponenten och en patellacomponent. Femur- och tibiakomponenterna ersätter ytorna på lårbenet och skenbenet, medan patellacomponenten ersätter baksidan av knäskålens ledyta. Syftet med en knäprotes är att förbättra rörelsefriheten, minska smärtan och återställa funktionen hos det skadade knät.

'Knäskada' är ett allmänt begrepp som kan omfatta olika typer av skador på knäleden eller knäet. Det kan exempelvis röra sig om:

1. Senor och ligamentbristningar/-skador: Detta innebär skador på de band som håller knäets ben i rätt position. Exempel på detta är framför allt korsbandet, men också andra ligament kan drabbas.

2. Meniskskada: I knäleden finns det två skivformade kroppar, menisken, som agerar som en form av amortisering mellan lårbenet och skenbenet. En skada på denna struktur kan orsaka smärta och svullnad i knät.

3. Broskskador: Brosket i knäleden, chondrom, kan skadas till följd av exempelvis en stark påfrestning eller en olycka. Detta kan leda till smärta och sämre rörlighet i knät.

4. Knäledsinflammation: Också känd som bursit, är en inflammation av den lilla säckformade vätskefyllda kapseln (bursan) som finns mellan olika delar av knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät.

5. Broskfrakturer: I vissa fall kan brosket i knäleden spricka eller skadas, vilket kallas för en broskfraktur. Denna typ av skada är vanligare hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker en knäskada, eftersom en tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

Rörelseomfång i led, även kallat ledartikulation eller ledrörlighet, är ett mått på hur mycket ett led kan röra sig inom sitt normativa område. Det mäts vanligtvis i grader (°) med hjälp av en goniometer och varierar beroende på vilket led som mäts.

För att bestämma rörelseomfånget i ett led placeras goniometern vid ledets axlar och mäter gradvis förflyttningen från den utgångsposition där benet eller armen är sträckt ut till maximal flexion (böjning). Andra rörelser som kan mätas inkluderar extension (utsträckning), abduktion (bortförande) och adduktion (införande).

Normala värden för rörelseomfång i led varierar beroende på individuella skillnader, ålder och kön. Vid en läkarexamination eller fysioterapeutisk undersökning jämförs den mätta rörelsen med normativa värden för att avgöra om det finns några begränsningar eller stelheter i leden.

Begränsad rörelseomfång kan bero på en rad olika orsaker, till exempel skador, sjukdomar, inflammationer eller åldersrelaterade förändringar. Om rörelseomfånget i leden är starkt begränsat eller saknas helt kan det vara ett tecken på allvarligare skada eller sjukdom och behöver undersökas vid en läkare.

En knädislokation är ett tillstånd där knätskålbenet (patella) förskjuts från sin normala position i knäets ledyta. Det kan orsakas av en skada, överansträngning eller en underliggande medicinsk förutsättning som exempelvis laxitet i ligamenten runt knät. Symptomen på en knädislokation kan inkludera smärta, svullnad, instabilitet och oförmåga att röra knäet normalt. Behandlingen beror på typen och allvarlighetsgraden av dislokationen, men den kan omfatta omedelbar vård för att återplacera benpannan i dess normala position, efterföljande behandling som innefattar vila, is, kompression och höjning (RICE) samt eventuellt rehabilitering och kirurgi.

'Knäskål' (popliteus muscle bursitis) är en inflammation i en liten vätskesäck, en bursa, som ligger mellan knäskålsmuskeln (musculus popliteus) och underarmsbenet (ulna) i knät. Knäskålsmuskeln hjälper till att rotera lårbenet inåt när benet böjs. Bursan fungerar som en amortisering mellan muskeln och benet, för att underlätta rörelserna i knät.

Popliteus muscle bursitis kan uppstå till följd av en skada eller överansträngning på muskeln eller omkringliggande vävnad, vilket orsakar inflammation och smärta i knäskålen. Symptomen inkluderar smärta och ömhet i det baksida av knät, särskilt när man böjer eller sträcker benet. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar och bilddiagnostik som röntgen, ultraljud eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen innefattar ofta vila, isapplikationer, smärtstillande läkemedel och fysioterapi. I vissa fall kan operation behövas om inflammationen inte förbättras med konservativ behandling.

'Främre korsband' (latin: Ligamentum cruciatum anterius) är ett parallellt ligament i knäleden som förbinder lårbenet (femur) med skenbenet (tibia). Det främre korsbandet löper från den främre delen av lårbenets överkant till en punkt bakom skenbenets insida, nedanför knäets ledpanna.

Dess huvudsakliga funktion är att hindra:

1. Förflyttning av skenbenet framåt under lårbenet.
2. Rotation av skenbenet när benet böjs.

Det främre korsbandet är en mycket viktig struktur i knäleden eftersom det hjälper till att stabilisera knät och förhindra oönskad rörelse under aktivitet. Skador på det främre korsbandet är vanliga bland idrottare och kan orsaka instabilitet, smärta och svullnad i knäleden.

'Skenben' er en medisinsk betegnelse for en type fraktur (knøskebrud) i underarmsknoglen (ulna), der sker nær leddet til armen. Det vil si at bruddet sker i den del av underarmsknoglen som ligger nærmest skulderen og håndleddet. Skenbenet er en vigtig del av bærekraftsystemet i underarmen, og et knøskebrud her kan føre til smerter, svelling, blåmærker og/eller begrænset rørelseevne i armen. Behandlingen af skenben kan inkludere opplasting, sleng, behandling med splint eller gips, fysioterapi og i vissa tilfeller kirurgi.

Tibiala menisken, ofta bara kallade "meniscus", är halvmånformade skivar av broskvävnad i knäleden. De två méniskerna i varje knä, den mediale (inre) och laterala (yttre), delar upp knäledsgropen mellan lårbenet (femur) och skinnet (tibia). Ménisken har flera funktioner, bland annat att dämpa stötar, fördela trycket och leda synovialvätskan i knäleden. Den tibiala ménisken är mer rörlig än den översta, femurala méniskan. Skador på ménisken, såsom skållningar eller trasigheter, är vanliga orsaker till smärta och funktionsnedsättning i knäet.

Medialt collateralt ligament (MCL) i knät är ett ligament (band av bindväv) på insidan av knäet som hjälper till att stabilisera och skydda knäleden. Det sträcker sig från innersta delen av lårbenet (femur) till överkanten av skenbenet (tibia). MCL:s huvudsakliga funktion är att förhindra överskjutande böjning av knät inåt (valgusställning). Det gör ligamentet viktigt vid aktiviteter som kräver stabilitet i knäleden, såsom springa, landa och byta riktning. MCL kan skadas eller skadas under olyckor eller vid sportrelaterade skador, vilket kan orsaka smärta, svullnad och instabilitet i knät.

'Ledvärk' kan definieras som smärta i leden, som orsakas av olika former av skada eller sjukdom i leden eller omgivande vävnader. Ledsmärtan kan variera från lätt och plötslig till stark och kronisk. Det kan också vara en stelhet i leden, särskilt efter inaktivitet.

Ledvärken kan orsakas av en rad olika tillstånd, inklusive artrit, artros, bursit, tendinit, skada på sen eller muskel, infektion eller cancer i leden. I vissa fall kan ledsmärtan också vara ett tecken på en allmän sjukdom, som till exempel gikt eller reumatoid artrit.

Om du upplever onormal ledvärk som varar längre än några dagar eller är kraftig, bör du söka medicinsk vård för att få en korrekt diagnos och behandling.

'Ledbrosk' er en medisinsk term som refererer til en skade på ledbåndene i et led. Ledbåndene holder knoklene sammen og hjælper med at styre bevægelsen i leddene. En ledbroskskade kan variere fra en let distorsjon, hvor ledbåndet er overstrakt eller smallt, til en alvorlig skade, hvor ledbåndet er delvis eller helt revnet.

Ledbroskskader forekommer oftest i fødderne, hænderne, knæene og anklerne, særligt i forbindelse med sports- eller arbejdsrelaterede aktiviteter, som involverer hurtige bevægelser, skiftende retninger eller stød. Symptomer på en ledbroskskade kan inkludere smerte, svelling, blåt og/eller lyslæsioner, hævede knogler og/eller manglende rørelse i det skadede led. Behandlingen af en ledbroskskade kan variere alt efter alvorheden og omfatte hvile, kompressering, is, opdræt (RICE), fysioterapi, immobilisering eller i værste fald kirurgi.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

"Viktbärande" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva den totala belastningen eller stressen som placeras på skelettet och lederna, vanligtvis i samband med viktfördelning. Denna belastning kan orsaka smärta eller ökad slitage över tid, särskilt i leder som bär stort av vikten, såsom knä- och höftleder. Faktorer som kan påverka viktbärandet inkluderar kroppsvikt, muskelstyrka, balans, hållning och rörelsemönster.

Ett exempel på en medicinsk definition är: "Viktbärande är den totala kraften eller belastningen som utövas på bäckenet, ländryggen och de underliggande lederna och strukturerna. Denna belastning beror på kroppsvikt, muskelstyrka, balans och rörelsemönster." (Kendall, McCreary, & Provance, 2019)

Medicinskt kan ledinstabilitet definieras som en situation där en eller flera strukturer runt en led, såsom ligament eller menisk, inte längre fungerar korrekt och inte längre kan stödja och kontrollera ledens rörelser på ett normalt sätt. Detta kan resultera i ökad rörlighet inom leden och en högre risk för skada eller artrit. Ledinstabilitet kan vara relaterat till en traumatisk skada, överanvändning eller en degenerativ sjukdom som åldrande. Symptomen på ledinstabilitet kan inkludera smärta, svullnad, känsla av instabilitet eller att leden går ur led. Behandlingen kan bestå av vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi.

Arthroscopy är en kirurgisk procedur där ett smalt, belyst teleskop (arthroscope) införs in i en led via en liten incision. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning eller narkos.

Genom att använda arthroscopen kan kirurgen se in i leden, undersöka skador och utföra vissa typer av reparations- eller korrektivbehandlingar. Detta görs vanligen genom ytterligare en liten incision där små instrument introduceras för att behandla problemet.

Arthroscopy används ofta för att diagnostisera och behandla olika ledsskador, såsom meniska skador, ledbandsskador och ledinflammationer.

'Arthros' är ett stavfel för den medicinska termen 'arthrosis', som på engelska kallas 'osteoarthritis'. Arthros/osteoarthritis är en vanlig artörtsjukdom som orsakas av nedbrytning och förslitning av ledkärlets brosk, ledhuvudet och/eller ledkapseln. Detta leder till smärta, stelhet, svullnad och ibland funktionsnedsättning i leden. Arthros kan drabba alla leder i kroppen, men är vanligast i knä, höft, handled och rygg. Den orsakas ofta av åldrande, övervikt, felställning, skada eller arbetsskada, men kan även vara ärftlig. Behandlingen består av smärtstillande medel, fysioterapi, viktminskning och i vissa fall operation.

Benmalalignment är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormal orientering eller positionering av benet i förhållande till det angränsande leden, oftast knäleden. Det kan orsakas av en rad olika patologiska tillstånd, inklusive skador, skelettala missbildningar, degenerativa sjukdomar eller neurologiska störningar.

Benmalalignment kan leda till onormalt hög belastning på vissa delar av leden, vilket i sin tur kan öka risken för skada och smärta. I vissa fall kan benmalalignment behöva korrigeras kirurgiskt för att förebygga fortsatt skada eller försämring.

'Korsband, bakre' (latin: Ligamentum cruciatum posterius) är ett par ligament (band) i knäleden som korsar varandra och hjälper till att stabilisera knät. Det bakre korsbandet sträcker sig bakom skenbenets (tibias) främre övre del och förbinder det med lårbenets (femurs) bakre nedre del. Det bakre korsbandet förhindrar att skenbenet rör sig bakåt överför mycket, och hjälper också till att kontrollera rotationen i knät. Skador på det bakre korsbandet är mindre vanliga än skador på det främre korsbandet, men kan fortfarande inträffa vid exempelvis en knäförvridning eller ett abrupt stopp under en rörelse.

"Ledband" er en fremdeles brukt betegnelse for en smertefølelse i halsen og nakken, oftest karakterisert ved et trykkende eller indespærret skipperi. I medicinsk sammenheng vil mange nå mer præcist beskrive dette som "cervicogen halspine smerte" eller "musculoskeletal nakkesmerte". Disse betegnelser understreger at smerten har sin opprinnelse i muskler, senevar og ledd i hals- og nakkeområdet.

Det er viktig å undersøke og behandle underliggende årsaker til smerten, som kan inkludere overbelastning, feilholdninger eller traumer. Behandlingen kan omfatte fysioterapi, smertestillende medisiner, relaksasjonsteknikker og endelig hvis nødvendig, intervensjonelle behandlingsformer som infiltrering av lokalbedøvelse eller steroider.

Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.

Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.

Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.

'Gång' är ett medicinskt terminologi som refererar till den normativa, rytmiska och koordinerade processen av att ställa sig upp, bibehålla balans och föra kroppen framåt genom att successivt sätta ner och lyfta fötterna. Det är en komplex motorisk funktion som involverar flera olika muskler, senor, ligament och nervbanor för att koordinera rörelserna i benen, höfterna, ryggen och magmusklerna. Gång kan vara störd eller påverkad av en rad olika medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, muskuloskeletala skador eller åldrande.

Den quadriceps femoris muskulaturen är en grupp av fyra skelettmuskler i framsidan av lårets överarmsben (femur) som sträcker benet vid rörelser som sträckning av knäleden. Dessa muskler inkluderar rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis och vastus intermedius. Quadricepsmuskulaturen är viktig för att utföra aktiviteter såsom gående, stående upp och cykla.

Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som kan variera i intensitet från mild till stark, och som vanligtvis är associated med skada eller sjukdom. Smärtan är ett varningssystem som hjälper kroppen att reagera på skador och hot. Den kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada. Smärtan kan beskrivas i termer av dess kvalitet, intensitet, varaktighet och lokalisation. Det finns två huvudsakliga typer av smärta: akut smärta och kronisk smärta. Akut smärta är en plötslig smärta som oftast uppstår i samband med en skada eller sjukdom, och som normalt förväntas vara tillfällig. Kronisk smärta däremot är en smärta som varar över en längre period av tid, vanligen mer än tre månader, och som kan påverka individens vardagliga liv och mentala hälsa.

"Ledsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar leden och dess omgivande vävnader. Lederna är de gångjärnsartade strukturerna i kroppen som möjliggör rörelse mellan olika ben och ledpannor. Ledsjukdomarna kan delas in i två huvudkategorier: degenerativa (förslitningsskador) och inflammatoriska sjukdomar.

Degenerativa ledsjukdomar orsakas av nötning eller skada på ledens yta, oftast som en följd av åldrande eller överansträngning. Den vanligaste degenerativa ledsjukdomen är artros (osteoarthritis), som kännetecknas av smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i leden.

Inflammatoriska ledsjukdomar uppstår när det uppkommer en inflammation i leden på grund av ett överaktivt immunsystem eller infektion. Exempel på inflammatoriska ledsjukdomar är reumatoid artrit, psoriasisartrit och gikt (podagra). Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, ömhet, svullnad och rödning i leden.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever smärta eller andra symptom relaterade till lederna, för att få en korrekt diagnos och behandling.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

"Protective construction" i medicinsk kontext kan definieras som en struktur eller enhet som är designad för att skydda och stödja kroppen, specifikt en viss del eller organ, från skada eller yttre påverkan. Detta kan inkludera exempelvis en halsstöd (cervical collar) som används efter en halskada för att stabilisera halskotorna och förhindra ytterligare skada, eller ett benprotes som används efter en amputation för att ersätta den bortopererade extremiteten och ge stöd och funktionalitet till patienten. Protectiva konstruktioner kan vara tillfälliga eller permanenta beroende på behovet och typen av skada eller sjukdom.

"Funktionell återhämtning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en persons fysiska, kognitiva och emotionella funktioner återgår till ett acceptabelt eller nära normalt stadium efter sjukdom, skada eller operation. Det innebär att individen kan utföra sina vardagliga aktiviteter och delta i sociala situationer på ett relativt normalt sätt. Funktionell återhämtning kan variera från person till person beroende på en rad faktorer, inklusive typen av sjukdom eller skada, allmän hälsostatus, ålder och psykologiska faktorer. Det är viktigt att notera att fullständig återhämtning kan vara orealistisk i vissa fall, men målet är ändå att uppnå den bästa möjliga funktionella kapacitet för den enskilde individen.

Muskelstyrka (eng. muscle strength) kan definieras som den kraft eller styrka som en muskel eller muskelgrupp är kapabel till att utöva vid kontraktion. Det mäts vanligen i newton (N) eller pound-force (lb force), och beror på flera faktorer, inklusive muskelns storlek, fibertyp, nervstimulans och träning. Muskelstyrka kan öka genom krafttraining och minska vid långvarig inaktivitet eller sjukdom.

'Ledmissbildningar, förvärvade' kan definieras som skador eller avvikelser i leden som orsakats av en externt trauma eller överansträngning. Detta innebär att missbildningen inte är närvarande vid födseln (medfött), utan har uppstått senare under individens livstid. Ledmissbildningar, förvärvade kan vara till följd av en skada, en sjukdom eller åldrandeprocessen. Exempel på förvärvade ledmissbildningar är artros (degenerativ ledsjukdom), meniskskador och ledbandsskador.

"Proteolysis" er en medisinsk betegnelse for nedbrydningen af proteiner i celler. Dette skjer ved hjelp av en reaksjon kalt hydrolyse, der involverer enzymet proteasen som bryter ned proteinet til mindre peptidfragment og frie aminosyrer. Proteolysis er en viktig biologisk prosess for cellene i kroppen, da det hjelper med å regulere aktiviteten av mange forskjellige proteiner, fjerne skadede eller feilfoldede proteiner og spille en rolle i cellens død (apoptose). Dessutertid kan ubalanse i proteolysen være involvert i flere sykdommer, inkludert kræft, neurodegenerative lidelser og infeksjonssjukdommer.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

Artrometri är en kronisk, inflammatorisk sjukdom där vävnadsliknande utväxter (så kallade artrometriavlagringar) bildas utanför lederna, ofta i bukhölen eller på kvinnans reprodktiva organ. Dessa avlagringar består av samma typ av bindväv, muskulatur och blodkärl som finns inne i leden och kan orsaka smärta, svullnad och funktionsnedsättning i de drabbade områdena. Artrometri kan vara relativt asymptomatisk eller orsaka allvarliga symptom beroende på vilka organ som är involverade och hur allvarligt sjukdomen är. Det finns inget botemedel för artrometi, men symtomen kan behandlas med mediciner, kirurgi och livsstilsförändringar.

Medicinskt sett betyder "gående" att en person har förmågan att ta steg och förflytta sig själv över marken med hjälp av sina ben. Det inkluderar också förmågan att hålla balansen, koordinera rörelserna och anpassa sig till olika underlag och miljöförhållanden. Gående är en grundläggande funktion för självständighet och deltagande i vardagsaktiviteter.

Osteofyter, även kända som knöliga utväxter eller randutskott, är små benbildningar som bildas på de yttre kanterna av en led. De uppstår ofta som en del av den naturliga åldrandeprocessen eller som ett resultat av en jointrelaterad sjukdom, såsom artros. Osteofyter är vanliga hos äldre individer och de flesta upplever inga besvär orsakade av dem. I vissa fall kan de dock leda till smärta, stelhet eller andra symtom om de pressar på nerver eller andra strukturer runt leden.

En ledhinneinflammation, även kallad synovit, är en inflammation i ledhinnan (synovialmembranet) som omger en led. Ledhinnan producerar den vätska som smörjer och skyddar leden. När ledhinnan blir inflammerad kan det orsaka smärta, ömhet, svullnad och rödning i leden. Orsakerna till en ledhinneinflammation kan variera, men de vanligaste orsakerna är artrit eller trauma till leden. Behandlingen av ledhinneinflammation beror på orsaken, men den kan inkludera vila, smärtstillande läkemedel, fysioterapi och ibland behandling med kortikosteroider eller andra antiinflammatoriska läkemedel.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

'Vridmoment' är ett begrepp inom fysiken och används sällan inom medicinen. Det kan dock i vissa fall användas för att beskriva en kraft som verkar på en struktur och orsakar en rotationsrörelse eller en twisting-rörelse. Ett exempel på detta är när en benfraktur orsakar ett vridmoment på den underliggande muskulaturen eller kring en led, vilket kan leda till skada på musklerna eller ledbanden.

Emellertid är det inte vanligt att använda termen 'vridmoment' inom medicinen och det finns inget etablerat medicinskt definition av detta begrepp.

Patellofemoral joint (PFJ) är den del av knäleden där knäskålbenet (patella) glider upp och ner över lårbensets insida (femur) när benet böjs och rätas. Detta sammanfaller med den del av knäleden som ofta orsakar smärta eller problem, särskilt hos idrottsmän, dansare och andra personer som utsätts för upprepad belastning på knäna. Patellofemoral smärta kan vara relaterad till överbelastning, felställning, muskulära obalanser eller skada.

En kontraktur är en permanent förkortning eller förändring av en muskel eller led som orsakas av en skada, sjukdom, operation eller långvarig inaktivitet. Kontrakturen kan resultera i en förlust av rörlighet och flexibilitet i den drabbade muskeln eller leden. Detta kan vara smärtsamt och påverka personens funktionalitet och kvalitet på livet. Faktorer som ålder, allmänt hälsotillstånd och svårigheten av skadan kan alla spela in på risken för att utveckla en kontraktur.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

'Ledvätska' eller 'synovialvätska' är en klar, viskös vätska som produceras i ledkapslarna och fyllde ut de små utrymmena (ledhålor) mellan ledens två benartade ytor. Denna vätska fungerar som en sköljvätska, smörjmedel och skydd för leden genom att mildra slitaget och chockerna som uppstår när leden rör sig. Ledvätskan innehåller också näringsämnen som hjälper till att underhålla den vävnad som täcker ledens ytor (ledbrosk).

Hemartros är när blod samlas upp i en ledkapsel eller en ledpåse. Ordet kommer från de grekiska orden "hema" som betyder blod och "arthron" som betyder led. Detta kan orsakas av en skada, som en fraktur eller en lyftad menisk, eller en sjukdom som exempelvis hemofili. Symtomen på hemartros innefattar smärta, svullnad och stelhet i leden. Behandlingen kan bestå av vila, is, kompression och höjning (RICE) för att minska smärtan och svullnaden, fysisisk terapi för att återställa rörelseförmågan och i vissa fall kirurgi för att reparera skadan.

'Patellar ligament' (alternatively referred to as the 'patellar tendon') is a strong band of fibrous connective tissue that connects the patella (kneecap) to the tibial tuberosity, which is the bony prominence on the front part of the shinbone (tibia). This ligament plays a crucial role in transmitting forces from the quadriceps muscle to extend the knee joint. It's important not to confuse the patellar ligament with the 'patellar retinaculum,' which are two strong bands of tissue on either side of the patella, reinforcing the joint capsule and helping to maintain the patella's position during knee movements.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

'Fotled' (latin: articulatio talocruralis) är den joint som sitter mellan underbenet (tibia och fibula) och foten (talus). Den består av två sammanlänkade ledpannor, en mellan över-/underbenet (talo-crural) och en mellan överbenet och fotens calcaneus (subtalar). Fotleden är viktig för stånd, gång och balans genom att möjliggöra flexion/extension (plantarflexion/dorsiflexion) av foten.

Höftledsplastik, även känd som totala höftledsprotes, är en typ av elektiv (planerad) ortopedisk kirurgi där den skadade eller nedslitna höftleden ersätts med en konstgjord protes. Protesen består vanligtvis av en bäckenkomponent som fixeras till bäckenbenet och en kulformad komponent som sitter i låret, separerade av en smidig lager av material som minskar friktionen. Höftledsplastik utförs vanligtvis när andra behandlingsmetoder har misslyckats eller vid allvarlig artros i höftleden. Målet med operationen är att lindra smärta, förbättra rörligheten och återställa funktionen i höftleden.

Protesrelaterade infektioner (eng. Prosthesis-related infections) är infektioner som uppstår när ett medicalt implantat, till exempel en protes, blir koloniserad av patogena bakterier eller svampar. Dessa infektioner kan drabba alla typer av medicinska implantat, men är speciellt vanliga vid proteser som används för att ersätta en kroppsdel, till exempel en knä- eller höftprotes.

Infektionen kan uppstå akut, direkt efter operationen, eller chroniskt, långt efter att protesen har implanterats. Symptomen på en protesrelaterad infektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men inkluderar ofta smärta, svullnad, rödness och sår vid operationsstället, feber och allmän sjukdomskänsla.

Protesrelaterade infektioner kan vara mycket svåra att behandla eftersom de ofta orsakas av biofilm-bildande bakterier som är svåra att döda med antibiotika. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta bort protesen och genomföra en omoperation för att röja ut infektionen.

'Kroppsrörelse' är ett samlingsbegrepp för alla de rörelser och movement som kroppen kan utföra. Det inkluderar allt från små, precisa rörelser som att röra en finger till större rörelser som att gå, springa eller dansa. Kroppsrörelse kan också innefatta subtilare aspekter av kroppsspråk och nonverbala kommunikation.

I en medicinsk kontext kan 'kroppsrörelse' också användas för att beskriva en persons förmåga att kontrollera och koordinera sina muskler och leder för att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv eller hala sig upp på en stol. Besvären med kroppsrörelse kan vara temporärt eller permanent och orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, inklusive neurologiska skador, muskuloskeletala sjukdomar eller åldrande.

"Artrografi" er en medisinsk begrep som refererer til en undersøkelse av en artrose (ledd) ved hjelp av røntgen og kontrastvæske. Kontrastvæsken injecteres i leddet for å gjøre det tydeligere på røntgenbildet, slik at artrosen eller skader på leddets bløte strukturer kan identifiseres bedre.

Den vanligste type artrografi er en "konvensjonell artrografi", som innebærer bruk av røntgenstråling og kontrastvæske. Der er også en type kalled "magnetisk resonansartrografi" (MRA), som ikke bruker røntgenstråling, men i stedet en magnetresonanstomograf (MRI)-scanner for å ta bilder av leddet med kontrastvæske.

Artrografi kan være nyttig for å diagnostisere og planlegge behandling for en rekke forskjellige leddproblemer, inkludert artrose, meniskskader, ligamentskader og andre skader på bløte strukturer i leddet.

En knäveckscysta, även känd som poplitealcysta eller Baker's cyst, är en flüssighetsfylld utbuktning bakom knäet. Den bildas oftast när det finns ökad mängd synovialvätska (ledvätska) i knäleden som pressar ut sig genom baksidan av ledkapseln och bildar en cysta.

Knäveckscystan kan vara asymptomatisk eller orsaka smärta, ömhet eller stelhet i knäet, särskilt vid böjning och rätning av knäet. I vissa fall kan cystan bursta och ledvätskan sprida sig till omgivande vävnader, vilket kan orsaka smärta och svullnad i underbenet.

Knäveckscystor är vanligare hos äldre barn och vuxna över 40 år, och de kan vara associerade med olika knäskador eller sjukdomar som artros, meniskskada eller reumatoid artrit. Ibland kan en knäveckscysta uppstå utan någon tydlig orsak. Behandlingen kan variera från vila, smärtstillande läkemedel och fysioterapi till dränering av cystan eller kirurgi om den är besvärlig eller förorsakar andra komplikationer.

Anterior cruciate ligament (ACL) reconstruction is a surgical procedure in which the damaged or torn ACL, a major ligament in the knee, is replaced with a graft. The ACL is responsible for stabilizing the knee joint and preventing excessive movement, particularly during activities that involve changing direction quickly or pivoting.

During an ACL reconstruction, the surgeon makes small incisions around the knee to access the damaged ligament. The torn ends of the ACL are then removed, and a graft is taken from another part of the body (such as the patellar tendon or hamstring tendons) or from a donor. This graft is then inserted into the knee joint and fixed in place with screws or other devices to hold it securely while the tissue heals.

The goal of ACL reconstruction is to restore stability and function to the knee joint, allowing the patient to return to their normal activities, including sports and exercise. Rehabilitation after surgery typically involves a period of immobilization followed by physical therapy to regain strength, flexibility, and range of motion in the knee.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Ledhinna' är ett medicinskt begrepp som refererar till en inflammation i leden, oavsett orsak. Det kan bero på en rad olika sjukdomar eller skador, såsom artrit, gikt, trauma eller infektion. Ledhinna kännetecknas ofta av smärta, ömhet, svullnad och/eller rörelsebegränsning i den drabbade leden. Behandlingen beror på orsaken till ledhinnan och kan innefatta läkemedel, fysioterapi eller i vissa fall kirurgi.

I medicinska sammanhangen refererar begreppet "höft" vanligtvis till höftleden, som är den led som sitter mellan höftbenet (os ilium) och lårbenet (femur). Höftleden är en boll-och-glidled där huvudet på lårbenets längsgående benstång (trochanter major) mötter en cupliknande yta (acetabulum) på det breda höftbenet.

Höftleden är en viktig led i kroppen eftersom den möjliggör rörelser som går ut på att svinga benen fram och tillbaka, vilket är nödvändigt för att kunna gå, springa och stå stilla. Dessutom absorberar höftleden stora delar av kroppsvikten när vi står eller rör oss, så den är utsatt för en viss grad av slitage och skada över tiden.

Skelettmuskulaturen är den typ av muskulatur som kontrollerar och styr rörelser hos kroppen. Den består av fibrer som är fästa vid benens, ryggens och huvudets skelett via senor. När musklerna kontraheras, drar de på senorna och orsakar rörelse i lederna. Skelettmuskulaturen utgör ungefär 40 % av kroppsvikten hos en vuxen människa och är den mest synliga muskelgruppen i kroppen. Den kan delas in i två typer baserat på hur de fästs vid skelettet: två-joint-muskler och en-joint-muskler. Två-joint-muskler korsar över två led och kan orsaka rörelse i båda, medan en-joint-muskler bara korsar över ett led och endast påverkar den.

Idrottsskada är ett samlingsbegrepp för skador eller skada som orsakas av fysisk aktivitet inom idrott, träning eller annan form av fysisk aktivitet. Skadorna kan vara akuta eller kroniska och drabba olika delar av kroppen, till exempel muskler, senar, ligament, ben, ledband, brosk, skelett, nervsystemet eller andningsorganen.

Exempel på idrottsskador inkluderar men är inte begränsade till:

* Muskelbristningar och muskelskador
* Sen- och ligamentskador, såsom anslutningsbandsskada (spridd senbandsskada) eller korsbands skada
* Ledskador, som ledinflammationer, meniskskador eller artros
* Brott i benen, till exempel frakturer eller stressfrakturer
* Hjärnskador och skallskador, såsom hjärnskakningar eller medmärken
* Andningsorganens skador, som lunginflammationer eller blödningar i lungorna

Idrottsskador kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive felaktig träning, bristfällig teknik, otillräcklig uppvärmning, överansträngning, trauma och kollisioner. För att förebygga idrottsskador rekommenderas korrekt träning, teknik och uppvärmning, samt skyddsutrustning som hjälmar, armbågsskydd, knäskydd och benskydd.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

'Skores' er en uvanlig betegnelse i medisinsk sammenheng. Jeg antar at du sannsynligvis refererer til begrebet 'skader', som kan være en relevant medicinsk term. En skade innebærer at kroppens strukturer, såsom væv, muskler, sener, nerver eller knokler, bliver beskadiget på grunn av fysisk trauma, sykdom, infeksjon eller andre faktorer.

Hvis du mente noe annet med 'skor', kan du vennligst klargjøre spørsmålet for å få en mer presis svar.

'Lår' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av underbenet mellan knäled och skenbenet. Det består av musklerna främst stora lårmuskeln (musculus quadriceps femoris) och tvåhövdad lårmuskeln (musculus biceps femoris), men även andra mindre muskler, senor, nerver och blodkärl. Låret är viktigt för rörelser som sträckning av knäet och rotation av underbenet.

I medical terms, "rotation" often refers to the regular and periodic assignment of medical trainees (such as medical students or residents) to different clinical departments or services within a teaching hospital. The purpose of these rotations is to provide trainees with a broad exposure to various medical specialties and subspecialties, allowing them to gain diverse clinical experiences, develop a wide range of skills, and prepare for their future careers in medicine.

For example, a first-year medical resident might rotate through the following services during their training: internal medicine, surgery, pediatrics, obstetrics and gynecology, psychiatry, and family medicine. Each rotation typically lasts several weeks to a few months, depending on the program's structure and requirements.

In addition to clinical rotations, "rotation" may also refer to the movement of body parts around an axis or a fixed point. For instance, in anatomy, you might learn about the rotation of various bones, joints, or muscles during specific movements or activities. In pharmacology, "drug rotation" refers to the practice of changing medications periodically to reduce the risk of adverse effects and promote continued therapeutic efficacy.

"Bristning" er en medisinsk betegnelse for den s situation der oppstår når livmoderen ("matrisa") ikke korrekt formes seg rundt barnet under graviditeten. Dette kan føre til at livmoderen brister, hvilket kan være livstruende for both mor og barn. Bristninger kan skje sent i graviditeten, ofte i slutten av den tredje trimesteren eller under fødselen.

Det er viktig å søke akutt medisinsk hjelp hvis du tror du har en bristning. Symptomene kan inkludere plutselige bukpiner, blodgir, trykk i underlivet og/eller smerter i skjenken. Behandlingen vil typisk involvere kirurgiske ingrep som f.eks. en cesarean-fødsel for å redusere risikoen for komplikasjoner.

Computer-assisted surgery (CAS) refers to the use of computer systems and technologies to assist and enhance surgical procedures. These systems can include a variety of tools such as:

1. Surgical navigation systems: These systems use tracking technologies, such as infrared cameras or electromagnetic sensors, to track the position of surgical instruments and provide real-time guidance to surgeons during procedures. This can help improve accuracy and reduce the risk of complications.
2. Robotic surgical systems: These systems use robotic arms to assist with surgical procedures, providing enhanced precision and control. Surgeons operate the robot using a console that provides a magnified 3D view of the surgical site.
3. Image-guided surgery systems: These systems use preoperative imaging data, such as CT or MRI scans, to create detailed 3D models of a patient's anatomy. Surgeons can then use these models to plan and guide surgical procedures, improving accuracy and reducing the risk of complications.
4. Simulation systems: These systems allow surgeons to practice procedures in a virtual environment before performing them on patients. This can help improve skills and reduce the risk of errors during actual surgeries.

Overall, computer-assisted surgery has the potential to improve patient outcomes by enhancing surgical precision, reducing complications, and improving the overall efficiency of surgical procedures.

Ortopedisk tekniker är en yrkestitel som i Sverige inte är skyddad. En ortopedisk tekniker kan vara en person som har kompetens och utbildning inom området ortopedi, det vill säga lärdomar kring prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering av skador och sjukdomar i rörelseorganen.

En ortopedisk tekniker kan till exempel arbeta med att tillverka, anpassa och reparera ortoser (stöd) och proteser (ersättningar) för personer med rörelsehinder eller skador. De kan också vara specialistutbildade inom områden som till exempel ortopedisk mekanik, where they can work with the adjustment and repair of assistive devices such as wheelchairs, walkers, and crutches.

It is important to note that the specific responsibilities and competencies of an orthopedic technician may vary depending on the country and the specific job setting. In some countries, there may be formal education and certification programs for orthopedic technicians, while in others, the role may be more informally defined.

Lårbensnerven, på latin "Nervus femoralis", är en nerv som utgår från ländryggen och passerar genom buken för att sedan fortsätta ner i benet. Nerven är ansvarig för sensorisk känsel och motorik i främre delen av benet, inklusive lårmuskulaturen och huden på framsidan av underbenet och foten. Skador eller kompressioner av lårbensnerven kan orsaka smärta, kraftlöshet och känselbortfall i det drabbade området.

I am sorry, but "Senor" is a Spanish title or term of respect used to address or refer to a man, particularly an older one. It does not have a medical definition. If you have any medical questions or terms that you would like me to define, please let me know!

Osteochondritis dissecans (OCD) är en sjukdom som drabbar knappan (epifysen) i ett ben, oftast i knäet eller ankeln. Det orsakas av en minskad blodförsörjning till knappen, vilket gör att ben- och broskvävnaden dör och lossnar från den underliggande benbiten.

I vissa fall kan det lossnade brosket och benbiten bilda en fritt rörlig kropp (en så kallad "lösa kropp") inne i ledhuvudet, vilket kan orsaka smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i leden. I andra fall kan brosk- och benbiten stanna kvar i sin ursprungliga position men bli instabilt, vilket också kan orsaka smärta och ledskada.

OCD är vanligare hos barn och ungdomar som är aktiva i idrott, men den kan även drabba vuxna. Behandlingen beror på graden av sjukdomen och kan innebära vila, fysioterapi, ledinjektioner eller kirurgi. I de flesta fall läker sjukdomen av sig själv med tid, men i vissa fall kan den leda till permanenta skador och artrit.

Rekonstruktivkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på att restaurera funktion och form på kroppen efter sjukdom, trauma eller medfött defect. Rekonstruktivkirurgiska tekniker är de metoder och procedurer som används för att uppnå detta. Det kan innebära att återskapa en normal struktur och funktion på hud, muskler, senor, nerver, kärl och ben. Rekonstruktivkirurgiska tekniker kan användas för att behandla en rad olika medicinska problem, inklusive cancersjukdomar, trauma, brännskador, medfödda missbildningar och åldersrelaterade skador. Exempel på rekonstruktivkirurgiska tekniker är hudtransplantation, flapsyddikation, lederproteser och benrekonstruktion.

En medicinsk kontext är en tourniquet ett redskap eller en förbindelse som används för att stänga av blodflödet i en extremitet, till exempel en arm eller en ben. Detta görs vanligtvis för att kontrollera en kraftig blödning från en skada eller under en operation. En tourniquet bör endast användas som ett sista resort eftersom det kan orsaka skador på musklerna och nerverna i den drabbade extremiteten om den används för lång tid.

Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, utan att behöva titta på den. Det är en form av sensorisk perception som orsakas av stimulering av sensory neuroner belägna i musklerna, leder och ledkapslarna. Proprioceptionen ger oss information om var våra kroppsdelar befinner sig och hur de rör sig i förhållande till varandra. Den hjälper oss att upprätthålla balans, koordinera rörelser och förstå gränsen för vår kropps räckvidd.

En muskelstyrkedynamometer är ett instrument som mäter kraften eller styrkan hos en muskel eller en grupp av muskler. Det består vanligtvis av en fast anslutning till en dynamometer, enhet för att mäta kraft, och en rörlig del som patienten eller undersökta kan trycka mot eller dra i.

Muskelstyrkedynamometrar används ofta inom klinisk praktik och forskning för att utvärdera muskulär funktion, styrka och rehabilitering efter skador eller sjukdomar som påverkar muskulaturen. De kan också användas för att mäta effekterna av träningsprogram och interventioner för att öka muskelstyrka och prestanda.

Motionsterapi, också känt som rörelseterapi eller fysioterapi, är en form av medicinskt behandlingssätt som använder sig av aktivitet och rörelser för att underlätta läkning, lindra smärta och återställa funktion hos en individ. Behandlingen kan innefatta övningar för styrka, uthållighet, flexibilitet och balans, samt manual terapi, massage och andra tekniker för att underlätta rörelseförmågan. Motionsterapeuterna arbetar ofta tillsammans med läkare, sjukgymnaster och andra hälsovårdspersonal för att utveckla en individuell behandlingsplan baserad på patientens specifika behov och mål.

'Skenor och stöd' är ett samlingsbegrepp inom ortopedisk medicin som används för att beskriva olika typer av tillbehör eller hjälpmedel som används under en viss tid för att stödja, stabilisera, korrigera eller lindra smärta i en skadad eller sårbar del av kroppen.

En skena är ett styvt eller halvstyvt tillbehör som oftast används för att:

1. Skydda och stödja en skadad, opererad eller smärtsam led, såsom en knäskena efter en meniskeoperation eller en handledsskena efter en fraktur.
2. Korrigera en deformitet eller felställning i en led, till exempel en fotskena för att rätta till ett plattfotssyndrom.
3. Förhindra onödig belastning på en skadad struktur under läkande processen, som en ben- eller armskena efter en fraktur.

Stöd är ofta mer flexibla än skenor och används för att:

1. Fördela trycket och lindra belastningen på en skadad eller sårbar del av kroppen, till exempel en knäkudde eller en armstöd under vila.
2. Ge extra stöd under aktivitet, som en bålbälte under lyft eller en ryggstöd under längre perioder av sitting.
3. Hjälpa till att korrigera en hållning eller förhindra onödig belastning på en struktur under vardagliga aktiviteter, som en fotstöd för att rätta till en överpronation (inåtvridning) av foten.

Skenor och stöd kan vara tillverkade av material som plast, metall, skumgummi eller elastiska tyger och finns i olika former och storlekar beroende på användningsområde och individuell behov. De bör användas enligt rekommendationer från vårdpersonal för att uppnå maximal effekt och förhindra komplikationer under användningstiden.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Ortos' kommer från grekiskan och betyder rät, rak eller rätt. 'Ser' kommer också från grekiskan och betyder att sträcka ut sig. Så en medicinsk definition av 'ortoser' skulle vara:

En ortos är en anordning som används för att stödja, korrigera eller förbättra funktionen hos en kroppsdel som inte fungerar korrekt på grund av en skada, sjukdom eller missbildning. Det kan vara exempelvis en ortopedisk sko, en knästöd, en stövel med höjd eller en armstöd. Den är oftast anpassad för den enskilda användaren och syftet är att hjälpa till att lindra smärta, korrigera hållning, förbättra balansen eller öka rörligheten.

Postoperativ smärta definieras som smärta som uppstår eller förvärras i samband med kirurgiska ingrepp och varar under de efterföljande dagarna. Det kan variera i intensitet från mild till stark, beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienter. Postoperativ smärta kan ha negativa effekter på patientens rehabilitering, lungfunktion, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Rätt behandling och smärtbehandling är därför viktigt för att underlätta patientens återhämtning efter operationen.

Elektromyografi (EMG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i skelettmusklerna. Den består vanligen av två delar: en del där man registrerar muskelns vilorelaxation, kallad "registrering av spontan aktivitet", och en del där man studerar muskelns svar på nervstimulering och/eller patientens egen muskelaktivering, kallat "provocerande tekniker".

EMG-undersökningen utförs vanligen av en specialist i neurologi eller fysiatri, och används för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis muskeldystrofi, neuropati och skador på nervrötter. Resultaten tolkas i sammanhang med patientens kliniska symptom och andra undersökningsmetoder.

"Isometrisk sammandragning" är en typ av muskelaktivitet där muskeln kontraherar (sammantrycks) utan att det sker någon förändring i muskellängden eller i den synliga kroppsdelens position. Detta innebär att muskeln anstränger sig, men den förblir på samma längd och håller en given position istället för att orsaka rörelse. Isometriska övningar kan användas som en del av träning och rehabilitering för att stärka muskler och förbättra kroppens kontroll över sin muskelaktivitet.

I'm sorry for the confusion, but "Ben" is a personal name and not a medical term. It could refer to a person named Ben or a shortened version of the name Benjamin. If you are looking for a medical term, please provide more context so I can give you an accurate definition.

'Broskförkalkning', även känd som 'kondral förkalkning' eller 'osteoartrit', är en medicinsk tillstånd där brosket i lederna börjar förtjockas och härdas, vilket kan orsaka smärta, stelhet och svårigheter att röra sig. Detta händer ofta i leden mellan lårbenet och höftbenet (höftleden) samt mellan skenbenet och lårbenet (knäleden).

Broskförkalkning kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada, såsom ledinflammation, ledskada eller avslitande av brosket. Det kan också vara relaterat till åldrande, övervikt och felaktig belastning av leden. I vissa fall kan broskförkalkning leda till ledutslitning och artrit.

Behandlingen av broskförkalkning kan innebära smärtstillande läkemedel, fysioterapi, vila och begränsad belastning på den berörda leden. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell om andra behandlingsmetoder inte ger tillräcklig lindring av smärta och stelhet.

Sjukdomsförlopp definieras inom medicinen som den kliniska utvecklingen och tiden från att en sjukdom uppstår till dess att den har löpt sitt fulla skepp, det vill säga från sjukdomens början via diagnostisering, behandling och eventuell komplikation till slutet när individen är återställd eller avlidit. Sjukdomsförloppet kan delas in i tre faser: akut, subakut och kronisk. Under akutfasen uppstår sjukdomen plötsligt och symtomen är ofta allvarliga. I subakuta fasen minskar symtomen men sjukdomen är fortfarande pågående, medan i kroniska fasen kan symtomen vara konstanta under en längre tidsperiod eller återkommande.

Fotboll (soccer in English) är en populär sport som spelas mellan två lag med vardera elva spelare, inklusive en målvakt. Spelet går ut på att skjuta i motståndarlagets mål med hjälp av foten eller huvudet, medan man försöker hindra motståndarna från att göra detsamma. Spelarna får inte använda händerna eller armarna, förutom målvakten som kan använda händerna inom sitt straffområde. Målet är att göra flest möjliga mål under en match som normalt varar i 90 minuter, indelat i två halvlekar à 45 minuter. Vinnande lag är det som har gjort flest mål efter full tid, eventuellt inklusive förlängning och straffläggning om det står oavgjort.

'Kroppsställning' refererar till hur kroppen positionerar och orienterar sig i rummet. Det kan avse både stillasittande, stående eller liggande positioner samt mer specifika positioner som används under vissa aktiviteter eller medicinska undersökningar. Exempel på kroppsställningar inkluderar sittande upprecta, stående med rak rygg, liggande på sidan, barnmorskeställning (knä-bröst-ställning) och flera andra. Kroppsställning kan ha betydelse för olika aspekter av hälsan och välbefinnandet, inklusive andning, cirkulation, smärta och rörelsefrihet.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Infectious arthritis, also known as septic arthritis, is a medical condition characterized by the infection and inflammation of one or more joints. This type of arthritis occurs when bacteria, viruses, or fungi enter the joint space, causing an infection that leads to painful swelling, redness, and warmth in the affected joint.

The most common causative organisms of infectious arthritis are Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, and Haemophilus influenzae. Other possible causative agents include gram-negative bacteria, mycobacteria, and various fungi.

Infectious arthritis can occur as a result of direct inoculation of the joint during trauma or surgery, or it can spread to the joint from a nearby infection, such as an infected wound, skin ulcer, or respiratory tract infection. Risk factors for developing infectious arthritis include older age, pre-existing joint disease, diabetes, rheumatoid arthritis, and a weakened immune system due to illness or medication.

Diagnosis of infectious arthritis typically involves a combination of clinical examination, laboratory tests, and imaging studies. Treatment usually includes antibiotics or antifungal medications to eliminate the infection, as well as joint aspiration or surgery to drain the infected synovial fluid and relieve pressure on the affected joint. Prompt diagnosis and treatment are essential to prevent long-term joint damage and disability.

"Continuous passive motion" (CPM) är en form av rehabilitering och medicinsk behandling som innebär att en enhet mekaniskt rör en skadad eller opererad extremitet i kontinuerliga, små, regelbundna rörelser. Detta görs vanligtvis med hjälp av en speciell maskin eller apparat som är inställt för att röra jointen i en specificerad bana och hastighet.

Syftet med CPM är att underlätta läkningen, minska smärta, öka blodflödet till området, minska risken för komplikationer som blodproppar eller stelhet i leden och förbättra slutresultatet av operationen eller skadan. CPM används ofta efter operationer i knä- eller axelleden, men kan också användas efter andra typer av operationer eller skador.

Det är viktigt att notera att CPM inte ersätter aktiv rörelseträning och fysisk terapi, utan snarare kompletterar dem som en del av en helhetlig behandlingsplan.

"Funktionshinderbedömning" är ett begrepp inom medicinsk kontext som refererar till en utvärdering eller bedömning av individens funktionella förmågor och begränsningar i vardagslivet. Det inkluderar en granskning av personens kognitiva, fysiska, sensoriska och psykologiska förmågor som påverkar deras förmåga att utföra aktiviteter som krävs för att hantera sig själv, kommunicera, arbeta, studera och delta i samhällslivet.

Denna bedömning utförs vanligen av en läkare, sjukgymnast, ergoterapeut, logoped eller annan medicinsk specialist som har erfarenhet och kompetens inom området. Bedömningen kan involvera olika typer av tester och observationer för att utvärdera personens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, som exempelvis klädning, matlagning, skrivande, talande, höra, se, röra sig och hantera sina känslor.

Resultatet av en funktionshinderbedömning används ofta för att fastställa behandlingsbehover, rehabiliteringsbehövanden, anpassningsbehövanden eller andra stödåtgärder som kan hjälpa personen att hantera sina begränsningar och öka sin livskvalitet. Den kan också användas för att ställa en diagnos eller för att dokumentera funktionsnedsättningen i syfte att få tillgång till sociala förmåner eller andra former av stöd från samhället.

Medicinskt sett är knäleden hos djur den del av extremiteten som sitter mellan låret och skenbenet. Den består av benet, knäskålens ledyta (femurkondyl), knäbandet (ligamentum cruciatum) och ledkapseln. Knäleden hos djur är en synovial joint, vilket innebär att den har en vätska som fungerar som smörjmedel för att minska friktionen under rörelse. Denna led är mycket viktig eftersom den tillåter djuret att göra rörelser som steg, sittande och liggande.

Hyaluronsyra är ett glycosaminoglykan, en typ av komplex kolhydratmolekyl, som naturligt förekommer i kroppen hos människor och djur. Den är en viktig beståndsdel i extracellulär matris, den stela vävnaden som omger celler, och har en rad funktioner.

Hyaluronsyra har förmågan att binda mycket vatten, vilket gör att den hjälper till att ge kroppens vävnader rörlighet, flexibilitet och hållbarhet. Den påverkar också cellernas beteende genom att interagera med cellreceptorer och reglera celldelning, migration och differentiering.

I kroppen finns hyaluronsyra i höga koncentrationer i brosk, hud, synögon, ledvävnad och annan mjuk vävnad. Den har visat sig ha en viktig roll i läkning av sår, skydda mot skador på ledvävnad och underlätta näringsupptagningen till celler.

I medicinskt hänseende används hyaluronsyra ofta som en del av behandlingar för ledsmärtor, speciellt i knäleden, där den injiceras direkt in i leden för att ersätta naturligt förekommande hyaluronsyra som kan ha brutits ned på grund av ålder, skada eller sjukdom. Den används också i kosmetisk medicin för att mjuka ut rynkor och öka hudens fuktighet.

"Kollateralledband" är ett medicinskt begrepp som refererar till små blodkärl (kapillärer) som bildas som en kompensatorisk mekanism när en större artär eller ven blockeras eller stängs av. Dessa kollateralledband etableras över tid och hjälper till att bibehålla blodflödet i området, även om det inte är lika effektivt som det ursprungliga blodkärlet. De kan vara antingen arteriella (tillförande syre- och näringsriktat blod) eller venösa (avlämnande av utarmat blod). Kollateralledband kan bildas naturligt eller som en följd av medicinska ingrepp, till exempel vid omfartsoperationer för att bypassa blockeringar i de större blodkärlen.

Arthroplasty är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt förfarande där en gelenkartilage eller en del av en skadad eller smärtsam led ersätts med konstgjorda material, såsom metall, plast eller keramik. Syftet är att återställa funktionen och lindra smärtan i den skadade leden. Det finns olika typer av arthroplasty, inklusive total joint replacement (TJR), som är en operation där man ersätter slitna ändar på benet och lårbenet med konstgjorda komponenter, ofta används den för att behandla allvarlig artros i knä- eller höftleden.

I den medicinska kontexten kan "lik" tolkas som en person som är identisk eller mycket lik en annan person vad gäller genetiska, fysiska eller mentala drag. Det vanligaste exemplet på detta är en tvilling, där två individer delar samma uppsättning genetisk information och kan vara mycket lika fysiskt och beteendemässigt.

Det finns två typer av tvillingar: enoyota (identiska) tvillingar och tvåoyota (oidentifierbara) tvillingar. Enoyota-tvillingar utvecklas från samma befruktade ägg (zygote) och delar därför samma DNA-sekvens, medan tvåoyota-tvillingar utvecklas från skilda befruktade ägg och har separata DNA-sekvenser.

Även om tvillingar är det vanligaste exemplet på "lik", kan begreppet också användas för att beskriva andra släktingar som delar en stor andel genetisk information, såsom syskon, kusiner och syskonbarn.

Ledgångsreumatism, även känt som reaktiv artrit eller postdotogen artrit, är en form av inflammatorisk ledvärk som kan uppstå som en komplikation till en infektion någon annanstans i kroppen. Detta sker när immunförsvaret svarar på en infektion och producerar antikroppar, vilka sedan kan orsaka inflammation i lederna.

Det är värt att notera att begreppet "ledgångsreumatism" inte längre används inom den moderna medicinska nomenklaturen eftersom det har visat sig vara för allmänt och inkluderande. I stället för att kalla en patient för "ledgångsreumatiker" tenderar läkare idag att beskriva den underliggande orsaken till deras symtom, såsom "reaktiv artrit orsakad av en HLA-B27 associerad infektion".

Benmärgssjukdomar är en övergripande beteckning på sjukdomar som drabbar benmärgen, vilket är det vävnadslager i benen där blodkroppar produceras. Benmärgssjukdomarna kan delas in i olika kategorier beroende på vilken typ av cell som är drabbad och hur sjukdomen uppstår. Några exempel på benmärgssjukdomar är:

1. Anemi: En nedsatt produktion av röda blodkroppar (erytrocyter) kan leda till anemi, vilket yttrar sig i trötthet, blekhet och andfåddhet.
2. Leukemi: En onormal ökning av vita blodkroppar (leukocyter) kan orsaka leukemi, som är en cancerform som kan vara livshotande om den inte behandlas tillräckligt snabbt.
3. Lymfom: En onormal ökning av lymfocyter, en viss typ av vita blodkroppar, kan leda till lymfom, vilket är en cancerform som drabbar lymfsystemet.
4. Myelom: En onormal ökning av plasma celler, en viss typ av vita blodkroppar, kan leda till myelom, vilket är en cancerform som drabbar benmärgen och kan orsaka skelettskador, njursvikt och immunbrist.
5. Aplastisk anemi: En allvarlig sjukdom där benmärgen inte producerar tillräckligt med röda och vita blodkroppar samt blodplättar.
6. Granulomatös myofibros: En sällsynt autoimmun sjukdom som drabbar benmärgen och kan orsaka trötthet, feber, viktminskning och andningssvårigheter.

Det är viktigt att notera att det finns många andra sjukdomar och tillstånd som kan drabba benmärgen, så om du misstänker att du har någon av de ovan nämnda sjukdomarna eller någon annan sjukdom som berör benmärgen bör du söka vård hos en läkare så snart som möjligt.

En steloperation av led, också känd som artrodes, är en kirurgisk procedure där en skadad eller smärtsam led fysiskt stelnas i en fast position. Detta görs vanligtvis genom att lägga in ben eller metallstänger, skruvar eller plattor för att hålla leden rak och orörlig.

Denna operation utförs oftast när en led är allvarligt skadad eller artritisk och inte kan återställas till normal funktion med andra behandlingsmetoder, såsom ledersättning eller fysioterapi. Efter en steloperation av led kommer patienten att förlora rörelseförmågan i den aktiva leden, men de bör få lindring från smärta och ökad stabilitet i leden.

Det är viktigt att notera att en steloperation av led är en allvarlig operation som kan medföra komplikationer, såsom infektion, sårblödningar och nervskador. Dessutom kan det vara svårt att återfå normal rörelse efter operationen, även om fysioterapi och rehabilitering används.

"Coxa vara" är en ortopedisk diagnos som refererar till en abnormitet i höftleden där vinkeln mellan lårbenet (femur) och höftbenet (pelvis) är för stor. Normalvärdet för denna vinkel, känd som CCD-vinkeln (caput-collum-diaphyseal), ska vara mellan 120 och 140 grader vid födseln och minskar till omkring 135 grader under uppväxten. Vid coxa vara är CCD-vinkeln större än 140 grader, vilket orsakar en vinklad eller skålformad höftled.

Denna abnormitet kan leda till en förkortning av lårbenet och en asymmetrisk kroppshållning. Symptomen på coxa vara kan inkludera smärta i höften, skulderbladet eller låren, svårigheter att gå eller springa, en hälta eller en förkortning av benen. Coxa vara kan vara present från födseln (konstitutionell coxa vara) eller utvecklas under uppväxten till följd av andra sjukdomar eller skador (sekundär coxa vara). Behandlingen kan innebära observation, fysioterapi, ortoser eller kirurgi beroende på svårighetsgraden och symtomen.

Muskelvaghet (eller muskelsvækkelse) er en medicinsk term, der refererer til en reduceret styrke eller kapacitet i ens muskler. Dette kan skyldes forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, skader på musklerne selv eller andre lidelser, der påvirker muskelaktiviteten.

Muskelvaghet kan opleves som en svaghed i ens lemmer eller krop, hvilket kan gøre det vanskeligt at udføre almindelige daglige aktiviteter, såsom stå op fra en stol, holde ting eller gå. Symptomerne af muskelvaghet kan variere i intensitet fra mild til svær og kan have forskellige konsekvenser alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

I nogle tilfælde kan muskelvaghet være midlertidig og forbedres med behandling, mens det i andre tilfælde kan være permanent eller endda forværres over tid, hvis det ikke behandles. Derfor er det vigtigt at søge medicinsk vejledning, hvis man oplever tegn på muskelvaghet, så en læge kan diagnosticere og behandle eventuelle underliggende årsager.

Polyeten (eller polyetheen) er en type thermoplastisk polymer som primært består af kulstof- og waterstofatomer. Det er en af de mest almindelige plasttyper i verden, og det anvendes i en bred vifte af produkter, herunder plastikposer, rør, isoleringsmaterialer og meget mere. Polyeten fremstilles ved at polymerisere ethen (etylengas), hvilket resulterer i en lang kæde af monomeren repeaterenheder (-CH2-).

Der findes to hovedtyper af polyeten:

1. Low Density Polyethylene (LDPE): Denne type polyeten har en lavere densitet på grund af grenede molekylære kæder og mere uregelmæssig struktur. LDPE anvendes ofte til blød plast, som plasticposer, sæbeemballage og fleksible rør.

2. High Density Polyethylene (HDPE): Denne type polyeten har en højere densitet på grund af mindre grenede molekylære kæder og mere regelmæssig struktur. HDPE anvendes ofte til stive plastprodukter, som flaske, emballage, spånplader og rør.

Polyeten er en meget modstandsdygtig polymer, der kan tåle høje temperaturer og kemiske påvirkninger. Det er også let at recykle, hvilket gør det til en økonomisk og bæredygtig valg for mange produktionsformål.

'Pain management' refererar till den vetenskapen och konsten att bedöma, behandla och förebygga olika typer av smärta, som akut smärta eller kronisk smärta. Det inkluderar användning av läkemedel, kirurgi, fysioterapi, psykologisk terapi och andra behandlingsmetoder för att lindra smärtan och förbättra patientens kvalitet på livet. Målet med smärtbehandling är att minska smärtan till en tolerabel nivå så att patienten kan genomföra vardagliga aktiviteter, sova gott och ha ett bättre mentalt och emotionellt tillstånd. Smärtbehandling ska också vara individuell och anpassad efter patientens specifika behov och preferenser.

Sjukgymnastik är en form av behandlande aktivitet som används inom sjukvården. Enligt Socialstyrelsen definieras sjukgymnastik som:

"En metod för behandling och rehabilitering genom aktiva rörelser, med eller utan hjälpmedel, som utförs av en legitimerad sjukgymnast. Behandlingen är inriktad på att motverka funktionsnedsättningar, förebygga skador och sjukdomar samt främja och vårda hälsan."

Sjukgymnastik kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet, stärka muskler och förbättra balans och koordination. Den kan också användas som en del av en rehabiliteringsprocess efter skada eller sjukdom. Sjukgymnastik kan vara individuell eller gruppbaserad, beroende på patientens behov och mål.

I'm sorry for the confusion, but "Bencement" is not a medical term that I am familiar with. It is possible that there may be a spelling error or it could be a term specific to a certain language or field within medicine. Can you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

Cartilage Oligomeric Matrix Protein (COMP) är en non-kollegen proteinkomponent i broskvävnad och andra stödjevävnader, såsom senor och ligament. Det är ett glykoprotein som tillhör thrombospondin-familjen och består av fem identiska underenheter som bildar en pentamer.

COMP har visat sig spela en viktig roll i broskutveckling, homeostas och sjukdomsprocesser, såsom artros. Det är involverat i celldifferentiering, celladhesion, angiogenes och inflammation. COMP-nivåerna har visats vara förhöjda i blod och synovialvätska hos patienter med artros, vilket kan vara ett tecken på denna sjukdoms utveckling och progression.

'ADL' står för 'Activities of Daily Living', vilket är en term inom medicinen och vårdvetenskapen som refererar till de grundläggande aktiviteter som en person normalt sett behöver kunna utföra på egen hand för att kunna leva oberoende och självständigt i sitt vardagsliv. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: exempelvis duschning, toalettbesök, tändning av cigaretter och skötsel av tänder och tandproteser.
2. Klädsel: att kunna välja, ta på och ta av kläder själv.
3. Matlagning och matintag: att kunna förbereda, tillaga och äta mat på egen hand.
4. Huslig verksamhet: exempelvis städa, tvätta kläder, handla och betala räkningar.
5. Mobilitet: att kunna gå, stiga upp från en stol, kliva in och ut ur sängen, och ta sig fram i sin omgivning på egen hand.

Om en person har svårigheter med att utföra en eller flera av dessa aktiviteter kan det vara ett tecken på att de behöver vård eller omsorg för att kunna leva tryggt och självständigt i sitt hem.

En skenbensfraktur är en benfraktur (ett brutet ben) som sker i den tunna, långa benstaven i underbenet, även känd som skenbenet eller fibula. Skenbenet ligger parallellt med vaden ( eller tibia) och är mindre i diameter och har ofta en mindre roll i bärandet av kroppsvikten jämfört med vaden.

Skenbensfrakturer kan vara slutna, där benstücken fortfarande är ihopkopplade efter frakturen, eller öppna, där det finns en sönderslitning i huden och direkt kontakt mellan benbitarna och omgivningen. Frakturer kan också klassificeras som stabila eller instabila beroende på hur mycket benstuckena har förskjutits från varandra efter frakturen.

Symptomen på en skenbensfraktur innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och/eller blodflöde under huden, med eventuell deformitet eller förkortning av benet. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning, men i vissa fall kan andra bildgivande procedurer behövas för att klargöra skadan fullständigt. Behandlingen innefattar ofta en kombination av immobilisering (exempelvis med en gips eller en ortos), smärtstillande läkemedel, och i vissa fall operation för att korrigera frakturen och stabilisera benet med skruvar, plattor eller stänger.

'Viskosupplementation' er en medisinsk behandlingsmetode som innebærer å injectere en gel-like substans, vanligvis basert på hyaluronsyre, inn i et ledd. Formålet er å forbedre leddets synovialviskositet og elastisitet, noe som kan hjelpe til å reducere smerte og forbedre funksjon hos personer med artrose eller andre typer av leddsvikt. Hyaluronsyren forekommer naturlig i kroppen, men nivåene er lavere og qualitiesiringer ved artrose. Ved å legge til ekstra hyaluronsyre i leddet håpet er å gi en bedre glidende overflate mellom leddbensene og dermed redusere smerte og forbedre bevegelsen.

'Käppar' är en medicinsk term som används för att beskriva stavar eller rör som används för att stabilisera och stödja ben, armar eller andra delar av kroppen. De kan vara tillverkade av olika material som metall, plast eller fiberglasmaterial.

Käppar används ofta efter skador, operationer eller sjukdomar som orsakat svaghet eller instabilitet i benen eller ryggraden. De kan hjälpa patienten att gå, stå upprätt och förhindra fall eller ytterligare skada på kroppen.

Det finns olika typer av käppar som används beroende på patientens behov och diagnos. Till exempel kan en vanlig käpp användas för att hjälpa till att stödja balansen under gång, medan en mer specialiserad käpp som en skidkäpp eller en vandringskäpp kan användas för specifika aktiviteter.

I allmänhet bör en läkare eller fysioterapeut ge råd och instruktioner om hur man ska använda käppar korrekt för att undvika skador och maximera deras effektivitet.

Mekanisk påfrestning inom medicinen refererar till krafter som verkar mekaniskt, det vill säga fysisk på kroppen eller dess delar. Det kan handla om tryck, drag, skjuvning, rotation eller kombinationer av dessa. Exempel på mekaniska påfrestningar inkluderar stötar, slag, lyft, tryck från tyngdkraften, rörelser med onormal belastning och så vidare. Dessa påfrestningar kan leda till skador eller smärtor i kroppen beroende på deras storlek, varaktighet och område där de verkar.

'Nedre extremitet' är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av kroppen som sträcker sig från bäckenet och nedåt, inklusive höftbenen, lårbenen, skenbenen, vadbenen och foten. Detta omfattar också alla muskler, senor, ligament, ledband och led som hör till dessa strukturer.

"Benvävsdöd" (i medicinska sammanhang ofta benämnt "osteonekros", engelska: "avascular necrosis") är ett tillstånd där blodflödet till en del av benvävnaden avbryts eller minskar, vilket leder till att vävnaden dör. Detta kan orsakas av flera olika faktorer, exempelvis trauma, långvarigt bruk av kortison, alkoholmissbruk och vissa sjukdomar som sickle cell anemi och lupus.

Symptomen på benvävsdöd kan variera beroende på vilken del av benet som är drabbad, men kan inkludera smärta, stelhet och svullnad i det berörda området. Behandlingen kan bestå av mediciner för att lindra smärtan, fysisk terapi eller i vissa fall kirurgi. I de allvarligaste fallen kan benvävsdöd leda till att benet bryts sönder eller att det behöver amputeras.

En viskosupplement är ett medel som används inom ortopedisk medicin för att behandla ledsmärta och stela fötter, knän eller andra ledplacerade smärtor, särskilt hos äldre patienter. Det består ofta av en gel-liknande substans som är tillverkad från hyaluronsyra, en naturlig beståndsdel i människokroppens ledvätska.

Viskosupplementet injiceras direkt in i den smärtande leden och hjälper att kompensera för en nedsatt mängd eller kvalitet av den naturliga hyaluronsyran i ledvätskan, vilket kan orsaka friktion och skada mellan ledbenen. Genom att tillföra extra hyaluronsyra i form av ett viskosupplement kan smärtan lindras, funktionen förbättras och ledens rörlighet öka. Behandlingen tenderar att vara relativt enkel och säker, men det kan krävas flera injektioner över en period av veckor eller månader för att uppnå full effekt.

'Brosk' er en type væv som findes i dyreorganismers krops, herunder mennesker. Det består af et stort antal tynde og fjedrende fibre, der er ophobet i en geléagtig substans. Brosk er ikke så hårdt som knogler, men er mere stiv end muskler og slimhinder.

Broskvævet findes oftest i bevægelige dele af kroppen, hvor det fungerer som en slags amortisering mellem knoglerne og dermed mindsker slid og skader under bevægelse. Et eksempel på et sted, hvor brosk findes, er i knæet, hvor der er et lag brosk bag knæskånen (patella) kaldet det bagre knæbrosk (posterior cruciate ligament).

Brosk har også en vigtig rolle i at absorbere stød og fordele trykket jævnt over et areal. Dette gør det muligt for leddene at bevæge sig glidende og smidigt, uden at blive beskadiget af gentagne slitage.

I takt med alderen kan brosket blive mindre elastisk og forløsere sig, hvilket kan føre til ledbesvær og smerter. Desuden kan skader på brosket være smertefulde og svære at helbrede, da det har en begrænset evne til at regenerere sig selv.

'Bakben' er en uformell betegnelse for det underste ledbensparti i mennesket, der består af flere små ben og knogler. Den medicinske term for bakken er 'tarsus', og den inkluderer knogler som hælen og arkelen. Problemer med bakbenet kan føre til smerter, skader eller funktionelle bevægelsesproblemer.

'Cementing' er en prosedyre innen interventional radiology og invaserende kardiologi. Det innebærer å feste en prostesis, som regel en stent, i place i et blodkar eller i hjertet ved hjelp av medisinsk cement. Cementen er vanligvis en kunstig, biokompatibel substans som størker sin styrke når den størkes under trykk.

Den typen cement som vanligst brukes i denne konteksten er akryl-basert, og kalles ofte 'bone cement' eller 'polymethylmethacrylate' (PMMA). Når den blandes med vann blir den flytende og kan pumperes inn i området der prostesen skal plasseres. Når cementen størkes under trykk, blir den fast og holder prostesen i place.

Cementering er en effektiv måte å behandle mange typer av strukturelle hjertesvikt og blodkarsskader, fordi det kan hjelpe å støtte eller fjerne skadete områder og forbedre blodgjennomstrømningen.

'Broskceller' (chondrocytes) är celler som finns i broskvävnad. Brosk är en elastisk, gegrof typ av bindväv som huvudsakligen består av ett stort antal extracellulära matrisproteiner, bland annat kollagen och proteoglykaner. Broskcellerna producerar och underhåller denna matris genom att sekretera dessa proteiner. De är specialiserade celler som är anpassade för att fungera i de mekaniska belastningarna som brosk utsätts för, särskilt i ledvävnader. Broskcellerna har förmågan att expandera och producera mer matris när brosket utsätts för påfrestningar eller skador, vilket gör att det kan repareras och återhämta sig.

Medicinskt sägs muskelsammandragning, eller muskelspasmer, vara en kraftig, ofta smärtsam, sammandragning av en muskel som ofta är orsakad av överansträngning, skada, eller neurologiska tillstånd. Det kan också uppstå på grund av elektrolytbrist, särskilt magnesium- eller kalciumbrist. I vissa fall kan muskelsammandragningar vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom ALS (amyotrofisk lateralskleros) eller multipel skleros.

Matrilin proteins are a group of extracellular matrix (ECM) proteins that are involved in the formation and maintenance of connective tissues, such as cartilage. They are named matrilins because they were first identified in the cartilage matrix, where they play important roles in the organization and stability of the ECM.

Matrilin proteins are composed of multiple domains, including von Willebrand factor type A (vWA) domains, epidermal growth factor-like (EGF-like) domains, and coiled-coil domains. These domains allow matrilins to interact with other ECM components, such as collagens and proteoglycans, and play a role in the formation of higher-order structures within the ECM.

There are four main types of matrilin proteins, known as matrilin-1, matrilin-2, matrilin-3, and matrilin-4 (also called cartilage matrix protein). Matrilin-1 is found in a variety of tissues, including cartilage, tendon, and ligament. Matrilin-2 is primarily found in hyaline cartilage, where it helps to regulate the organization of collagen fibrils. Matrilin-3 is also found in hyaline cartilage, as well as in other tissues such as the eye and inner ear. Matrilin-4 is found in a variety of tissues, including cartilage, tendon, and ligament.

Mutations in matrilin genes have been associated with a number of skeletal disorders, including multiple epiphyseal dysplasia (MED) and pseudoachondroplasia (PSACH). These conditions are characterized by abnormalities in the development and maintenance of cartilage, leading to joint pain, stiffness, and other symptoms.

Lårbensfraktur (femurschaftfraktur) är en benfraktur som sker i den långa, raka delen av lårbenet (femurschaftet). Det kan orsakas av högkraftstrauma, till exempel vid bil- eller sportrelaterade olyckor. Äldre personer med lägre benstyrka och ökad benfragilitet är också susceptibla för att utveckla lårbensfrakturer även efter lindrigare trauma, till exempel en fall.

Lårbensfrakturer kan vara slutna (med intakt hud) eller öppna (med sönderslitna vävnader och utsatt benmärg). De kan också klassificeras efter frakturmönstret, till exempel transversella, spiralfrakturer eller komplexa frakturmönster. Komplikationer av lårbensfrakturer kan innefatta blodförlust, blodproppar, infektion och senare komplikationer som artros i leden ovanför frakturen. Behandlingen för lårbensfrakturer bestäms ofta av frakturmönstret, patientens ålder och allmäntillstånd samt eventuella associerade skador.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

"Provocative testing" eller "proving" är inte en etablerad medicinsk term, men det refererar ofta till en process där man medvetet utsätter en patient för ett stimuli eller en belastning för att undersöka om det orsakar symtom. Det används ibland inom smärtmedicin och rehabilitering, men metoden är kontroversiell och används inte allmänt. Den bör aldrig användas utan patientens informerade samtycke och under övervakning av en kvalificerad medicinsk professionell.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Fluoroscopi är en typ av medicinsk undersökningsmetod som använder lågdoser joniserande strålning för att producera realtidsbilder av rörliga strukturer och handlingar inne i kroppen. Den används ofta under andra procedurer, såsom injektioner eller operationer, för att guida verktyg och positionera implantat korrekt. Fluoroskopi kan också användas för att diagnostisera sjukdomar och skada i rörliga strukturer som ledgångar, muskler och tarmsystemet. Under en fluoroskopi-undersökning får patienten ofta placera sig under ett rörligt röntgenstrålningsskärm, medan en tekniker eller läkare manövrerar ett rörligt röntgenstrålningskälla runt patienten för att få en tydlig bild av det som undersöks.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

"Postural equilibrium" refererar till förmågan att upprätthålla och kontrollera kroppens balans och stabilitet under olika stillastående och rörliga positioner. Det innebär att koordinera muskulaturen, sensoriska input från exempelvis ögon, innerörat och proprioceptorer (känselorgan i musklerna och lederna) för att hålla kroppen i en balanserad position. Postural equilibrium är viktigt för att kunna utföra vardagliga aktiviteter som stående, gående och att hålla sig upprätt under olika rörelsemönster.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

Experimental arthritis refers to the induction of joint inflammation and damage in animal models for the purpose of studying the disease process and testing potential new treatments. There are several ways to induce experimental arthritis in animals, including:

1. Antigen-induced arthritis: This is induced by injecting an antigen into the joint space, which leads to a local immune response and subsequent inflammation.
2. Adjuvant-induced arthritis: This is induced by injecting an adjuvant (an agent that enhances the immune response) into the animal, which leads to systemic inflammation and arthritis.
3. Spontaneous arthritis models: Some strains of animals, such as the DBA/1J mouse, develop arthritis spontaneously due to genetic factors. These models are useful for studying the natural history of the disease and testing new treatments.

It's important to note that these animal models do not fully replicate human arthritis but they can provide valuable insights into the pathophysiology of the disease and help in the development of new therapies.

Neurologiska gångstörningar är en benämning på svårigheter att gå och balansera som orsakas av skador eller sjukdomar i det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggmärgen. Det kan vara svårt att ställa sig stilla, hålla balansen, koordinera rörelserna eller gå i rak linje. Exempel på neurologiska gångstörningar inkluderar ataxi (olycklig koordination), parkinsonism (rörelsekoordinationssvårigheter och stelhet), spastisk gång (spasticitet, stelhet och kramp i benen) och neuropati (skada på nerverna). Gångstörningar kan också vara relaterade till ålderdomssjukan, skador på ryggraden eller andra sjukdomar som stroke, multipel skleros och skleros med flera. Behandlingen av neurologiska gångstörningar kan innefatta medicinsk behandling, fysisk terapi, träning och i vissa fall kirurgi.

'Single-blind method' (engelska: 'single-blind study') är en term inom klinisk forskning och betecknar en studie där den ena parten, oftast deltagaren, inte vet om vilken grupp i studien de tillhör. Den andra parten, ofta forskaren eller behandlanden, känner till vem som tillhör vilken grupp.

Denna metod används för att minska risken för subjektiva effekter och förvrängningar i resultaten, eftersom deltagaren inte är medveten om om de får en verksam behandling eller en placebo (en inaktiv substans eller procedure). Detta kan vara särskilt viktigt inom områden som är känsliga för förväntningar och subjektiva bedömningar, till exempel inom psykologi och medicin.

Det är dock viktigt att notera att 'single-blind method' inte eliminerar all risk för förvrängningar, eftersom forskaren ändå kan vara medveten om vilken grupp deltagaren tillhör. För att minska risken för sådana förvrängningar kan en 'double-blind method' användas, där både deltagaren och forskaren är outbildade om vilken grupp deltagaren tillhör.

"Förband" är ett medicinskt begrepp som refererar till olika typer av metoder och material som används för att stödja, skydda, hålla samman eller stoppa blödning från en skada eller en operation på kroppen. Det kan vara tillfälliga eller permanenta, beroende på ändamålet. Exempel på olika typer av förband inkluderar bandage, gaze, kompresser, slangar och suturer.

'Konstgjorda extremiteter', även kända som proteser, är en medicinsk definition för en artificiell ersättning av en extremitet, till exempel en arm eller ett ben, som har förlorats eller tvingats amputeras. Dessa konstgjorda extremiteter kan vara antingen statiska eller aktiva och är ofta designade för att efterlikna den naturliga extremitetens funktion så nära som möjligt. De kan tillverkas av en mängd olika material, inklusive metall, plast och kompositmaterial, och kan vara anpassade specifikt för den enskilde användaren. Konstgjorda extremiteter kan hjälpa personer med amputationer att återfå rörelseförmåga, balans och självständighet i sitt vardagsliv.

Basketball är en sport där två lag med vardera fem spelare tävlar om att få in en läder- eller gummihaltad boll i motståndarlagets korg (basket) på höjden av 10 fot (cirka 3 meter), monterat på en plan yta. Spelarna kan antingen skjuta direkt till mål, sparka bollen med fötterna eller passa den till en lagkamrat. Poäng delas ut beroende på hur långt ifrån korgen bollen är när det görs mål: 2 poäng för inne från skyttexlinjen (ungefär 6,75 fot eller drygt 2 meter), 3 poäng för skott från längre avstånd och 1 poäng för free throws (straffskott) som tilldelas när motståndarlaget begår vissa regelvidriga handlingar. Matchen leds av en eller två domare som fattar beslut om regelbrott och andra incidenter under spelet. Målet är att ha flest poäng efter de avsedda speltiderna, oftast 4 x 10 minuter för seniorer.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Osteokondrit är en medicinsk term som används för att beskriva ett tillstånd där det uppstår skada eller nekros (död) i benvävnaden under brosken inom en led. Detta kan orsaka smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i den drabbade leden. Osteokondrit är vanligtvis relaterat till repetitiv mekanisk belastning eller skada, men kan också vara relaterat till andra sjukdomar som exempelvis sickle cell anemia och Kawasakis sjukdom. I vissa fall kan lesionen spontant läka ut, medan andra behöver kirurgisk behandling för att återställa normal funktion i leden.

Ligament är ett band av bindväv som håller ben och ledknutar samman och styr deras rörelser. De är starka, elastiska och relativt oeflexibla, vilket gör dem anpassade för att begränsa rörelse i en viss riktning och hålla två ben eller leddelar i rätt position relativt varandra. Ligamenten består huvudsakligen av kollagenfibriller som ger styrka och hållfasthet, och de får ofta sin blodförsörjning från omgivande vävnader snarare än direkt ifrån artärer. Exempel på vanliga ligament inkluderar korsbandet (cruciate ligament) i knäleden, skulderbladsliggamentet (coracoclavicular ligament) och ligamenten i fotwristleden (tarsometatarsalligament).

Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are a type of medication that is commonly used to reduce pain, inflammation, and fever. Unlike corticosteroids, which are also used for their anti-inflammatory effects, NSAIDs are not steroids.

NSAIDs work by inhibiting the activity of cyclooxygenase (COX) enzymes, which play a key role in the production of prostaglandins, hormone-like substances that mediate various physiological processes, including inflammation and pain. By blocking the action of COX enzymes, NSAIDs reduce the production of prostaglandins, thereby alleviating pain and inflammation.

There are several different types of NSAIDs available, including:

* Ibuprofen (e.g., Advil, Motrin)
* Naproxen (e.g., Aleve, Naprosyn)
* Celecoxib (Celebrex)
* Diclofenac (Voltaren)
* Meloxicam (Mobic)

While NSAIDs can be effective at reducing pain and inflammation, they can also have side effects, particularly when used at high doses or for extended periods. Common side effects of NSAIDs include stomach upset, heartburn, and increased risk of bleeding. In addition, some NSAIDs may increase the risk of cardiovascular events, such as heart attack and stroke, particularly in people who already have underlying heart disease.

It is important to use NSAIDs only as directed by a healthcare provider and to follow any recommended dosage instructions carefully. If you experience any bothersome side effects or have concerns about taking NSAIDs, be sure to talk with your doctor or pharmacist.

Postoperativ vård, även känd som postoperativt omvårdnad, är den typen av medicinska vård och omsorg som en patient får direkt efter en operation eller ett kirurgiskt ingrepp. Denna form av vård kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av operation och den individuella patientens behov.

Postoperativ vård inkluderar ofta:

1. Övervakning av vitala tecken som hjärtslag, blodtryck, andning och syrgasmättnad i blodet för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
2. Smärtlindring med läkemedel eller andra smärtbehandlingsmetoder.
3. Kontroll av blödningar och hemostas (att stoppa blödningen).
4. Infusion av vätskor för att förhindra dehydrering och underhålla cirkulationssystemet.
5. Andningsstöd, om det behövs, genom syrgas tillförsel eller mekanisk ventilation.
6. Kontroll av smärta, andning och neurologiska funktioner för att upptäcka tidigt eventuella komplikationer.
7. Förhindra infektioner genom användning av sterila bandage, sårvård och, om det behövs, antibiotika.
8. Hjälpa patienten med aktiviteterna för daglig livsföring (ADL) som att äta, kläda sig och gå på toaletten.
9. Rörelseövningar för att förebygga komplikationer såsom blodproppar eller muskelsvaghet.
10. Psykologiskt stöd och information till patienten och deras familj om operationen, rehabiliteringen och återhämtningen.

Postoperativ vård kan ges på sjukhus, i en kirurgisk klinik eller hemma hos patienten beroende på patientens behov och läkarens bedömning.

'Handens leder' refererer til leddnettet i hånden som består af flere små muskuløse led, der tillader hånden at bevæge sig på en fleksibel og præcis måde. Det er et komplekst system af 27 mindre ben- og fingreleder, der gør det muligt for os at foretage fine motorbevægelser med vores fingre. Håndleddet (wrist) er også en del af handens ledsystem, og det forbinder armen med hånden. Alle disse led er omgivet af bindevæv, muskler, sender, blodkar og nerver, der alle sammen skal arbejde sammen for at gøre håndens bevægelser mulige.

'Rensning' (eller 'diuresis') är inom medicinen ett tillstånd där kroppen producerar och eliminerar större än normalt urinvolym. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom vissa läkemedel, sjukdomar eller förhöjt vätskeintag. Rensningen kan användas som ett sätt att diagnostisera och behandla vissa medicinska tillstånd, till exempel när läkaren vill öka utsöndringen av kroppens ämnen för att minska deras koncentration i blodet. Rensning kan också användas som en term för att beskriva effekten av vissa diuretiska läkemedel, som ökar urinproduktionen och hjälper till att reducera vätskeansamlingar i kroppen.

Patellaluxation (eller patelladislokation) är ett tillstånd där knäskålens (patellae) position är förskjuten från den normalt stora trochleärtas ledyta på lårbensbenets (femur) framsida. Detta orsakar vanligtvis smärta och instabilitet i knät, och kan vara relaterat till olika anatomiska eller funktionella faktorer som exempelvis överpronation av foten, muskulära obalanser eller trauma. Patellaluxation kan vara partial (delvis) eller total (komplett), och kräver ofta professionell medicinsk vård för att korrigera orsaken och återställa normal funktion i knät.

'Utmärkelser och priser' inom medicinen är en form av erkännande och belöning för exceptionella insatser, prestationer eller framsteg inom området. Det kan handla om olika typer av utmärkelser som exempelvis:

1. Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin: Den mest prestigefyllda utmärkelsen inom medicinen, som delas ut årligen till forskare som har gjort extraordinära insatser inom fysiologi eller medicin.
2. Laskerpriset: En annan högt ansedd utmärkelse inom medicinsk forskning, som delas ut årligen för framsteg inom olika områden av medicinen.
3. Fulbright-priset: En internationell utmärkelse som ges till en individ som har gjort exceptionella insatser inom hälso- och sjukvården eller biomedicinsk forskning.
4. Gairdner Foundation International Awards: Kan delas ut till upp till åtta forskare varje år för deras framsteg inom medicinsk forskning.
5. Priser från medicinska fackorganisationer: Många medicinska fackorganisationer delar ut priser och utmärkelser till sina medlemmar eller andra individer som har gjort betydande insatser inom specifika områden av medicinen.

Dessa är bara några exempel på de många olika typer av utmärkelser och priser som delas ut inom medicinen varje år för att erkänna och hylla exceptionella insatser och framsteg.

'Benefit' er ikke en medisinsk term, så der ikke findes en medicinsk definition for "Benefits ben". Jeg antager at du søger efter en definition af det menneskelige knoglebenet, som på engelsk kaldes "benefit".

"Benefit" betyder fordel eller gavn. I en medicinsk kontekst kan man tale om de fordele eller gavne virkninger, en behandling eller en præventiv foranstaltning har for en patients helbred eller livskvalitet.

Hvis du søgte efter navnet på det menneskelige knoglebenet på engelsk, er "benefit" ikke korrekt. Det rigtige ord er "femur", som er den tætteste lydende engelske betegnelse for det store ben i mennesket.

Jeg håber, jeg forstod rette dit spørgsmål og at min svar var hjælpsomt. Lad mig vite, hvis du har yderligere spørgsmål eller behøver yderligere oplysninger.

Den postoperativa perioden är den tidsperiod som följer efter en operation och under vilken patienten återhämtar sig från ingreppet. Under denna tid kan patienten behöva vila mer, ta smärtstillande mediciner och övervakas för komplikationer såsom infektioner eller blödningar. Den exakta längden på den postoperativa perioden kan variera beroende på typen av operation, patientens allmänt hälsotillstånd och andra faktorer.

... , knäregion (latin: genu, regio genus) är en kroppsregion mitt på benet (membrum inferiosis) som förbinder låret (femur) med ... knä ur led (patellaluxation eller patellasubluxation) Människans anatomi (Knät). ...
... är en sjö i Bengtsfors kommun i Dalsland och ingår i Örekilsälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,111 ... Knä sjö ingår i det delavrinningsområde (652052-128826) som SMHI kallar för Ovan Svartebäck. Medelhöjden är 158 meter över ... Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv Knä sjö på VISS (Robotskapade sjöartiklar, Robotskapade artiklar 2013-05, Insjöar i ...
Knä". Ortopedi: patofysiologi, sjukdomar och trauma hos barn och vuxna (1). sid. 359-364. ISBN 9789144090849. OCLC 1057409957. ...
"Slemsäcksinflammation knä , Info om knäskador - bursit - behandling mm". knaskador.se. http://knaskador.se/ ... slemsacksinflammation/slemsacksinflammation-kna. Läst 5 juli 2018. (Benskador, Muskuloskeletala inflammationer, Idrottsskador, ...
ISBN 9781135196509 ^ Pontàn, Sebastian (2014). En antirasism på knä? En kvalitativ textanalys av svensk antirasism. http://lup. ...
kneir 'knä', däik 'dike'. Vidare har det äldre fornsvenska långa a-ljudet olikt de flesta andra svenska dialekter (men likt ...
Seiza: man "sitter på knä". Sitta på stol: ryggen lutas ej mot ryggstöd, hela fötterna i marken. I alla sittställningar hålls ...
Sitta i pappas knä : roman. Stockholm: Alba. 1988. Libris 7643220. ISBN 9174589865 Eldfågels bo : romanen om Hillevi. Stockholm ...
Utgångspositionen är liggande på knä. Den som dragit motståndaren en viss sträcka har vunnit. Glima Gutar Gutniska (Artiklar ...
Studie av Leda på knä. Anna själv tredje från cirka 1501 är utställd på Louvren. Kolteckning av Anna själv tredje med Johannes ... Ibland har endast förstudien för målningen bevarats, som teckningen gjord av Studie av Leda på knä (cirka 1505-1507), medan ...
Hvarje knä skall böjas 609. Se, huru godt och ljufligt är 611. Hvarhelst ditt folk församladt är 619 Gud, välsigna dessa ...
tre ('tre') och kne ('knä'). Detta drag finns även i Dalsland och delar av Värmland. Ett tydligt särdrag för Bohuslän som ...
Berghs Studie till Frödings knä. Olja på duk, odaterad, 26 x 34 cm. Thielska galleriet. Träsnitt av Gustaf Fjæstad. Sveriges ...
KNA.kw. Arkiverad från originalet den 22 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190122044152/http://kna.kw/clt-html5/run. ...
Påven framställs bedjande stående på knä. He var professor i skulptur på Accademia di Belle Arti di Venezia från 1930 och ...
Kurvan ska uppvisa ett skarpt knä. Dessutom bör temperaturdriften vara minsta möjliga. De bästa zenerdioderna ligger i området ...
Elisabeth ligger på knä framför Mariabilden. Wolfram kommer gående nedför stigen. Han stannar, då han nedifrån dalen hör en ... Tannhäuser inser att han handlat dåraktigt och faller ångerfullt på knä framför lantgreven. Men denne är obeveklig: Enda ...
Kristus sitter på Marias vänstra knä. Hon bär spira, krona med akantusblad, mantel och fotsid klänning. Kristus håller äpplet i ...
Omskakad faller Giulia ner på knä. Samma sovrum, fast något längre bort, höljt i ett övernaturligt sken. Medan Giulia sover i ... Herdepojken återkommer lite tveksamt, går ner på knä för fursten och kysser hans ansikte, innan operan slutar med en upprepning ...
Till slut tvingades konfederationen på knä. Greve Dooku var död och separatistledningen mördades av Darth Vader på Mustafar. ...
Drabbade leder är knä-, fot- och armbågsled. Artriten flyttar runt, och brukar inte permanent skada lederna. Antibiotika ges ... Särskilt drabbade är knä- och sakroiliakalederna. På skelettröntgen kan man se förändringar. I samband med, eller efter, ...
Förleden innehåller troligen ett mansbinamn Knä. Efterleden innehåller torp, 'nybygge'.. Knästorps församling ^ [a b] Svensk ...
I hennes knä är ett dragspel placerat. På himlen syns en dubbel regnbåge. Birmingham Museum and Art Gallerys webbplats ArtUK ( ...
Bo Werner (2018 07 05). "Åldersbestämning med MR-knä är en omöjlighet". Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Opinion/ ... Debatt/2018/07/Aldersbestamning-med-MR-kna-ar-en-omojlighet/. Läst 2019 07 07. ^ Sten Dreborg (2018 07 17). "Åldersbestämning ...
"Vid 18 års ålder har ca 25 % moget knä. Skulle man testa en population av pojkar i åldern 16-17 år så skulle ca 10 % ha moget ... Av de 26 undersökta 17-åriga pojkarna hade fem (19 %) ett moget knä. En annan studie av professor Ingemar Axelsson tyder på att ... Av ungdomar 12-24 år hade 25 av 29 stycken 17-åriga flickor ett färdigutvecklat knä. Detta föranledde RMV att ändra sina ... 3 597 åldersutlåtanden vilade enbart på ett moget knä. I dessa fall har visdomständer antingen saknats eller bedömts som omogna ...
Valfritt är dock hjälm, knä och armbågsskydd. Viktigt att notera är att i den mån skyddsutrustning används måste de klara av ... Spelet börjar med att domaren lägger alla bollar på mittlinjen medan spelarna ställer sig med ett knä i marken på sina ...
Tombackspelare håller trumman diagonalt över sitt knä. Man spelar tomback med fingertoppar och handflattor. Följande takttal är ...
Mannen sitter på en stol och partnern står på knä framför honom mellan hans ben. Mannen står upp medan hans partner står på knä ... Givaren sitter på knä, med benen utsträckta. Mottagaren sitter ovanpå och kramar om givaren med sina ben. Detta kallas för ... Givaren står på knä medan mottagaren ligger på rygg, med vristerna på var sin sida om givarens axlar. Stående ställningar ... Möjliga ställningar är: Mannen ligger på rygg medan hans partner sitter på knä mellan hans ben. Mannen ligger på rygg medan ...
Med plutonium tvingar vi dansken på knä. Här: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och där: Sverige, hugget i granit. ...
Den långa vokalen é som på svenska har blivit till ä har i oremålet blivit till i; kni (knä), titt (tät) och litt (lätt). Vid ...
Knä, knäregion (latin: genu, regio genus) är en kroppsregion mitt på benet (membrum inferiosis) som förbinder låret (femur) med ... knä ur led (patellaluxation eller patellasubluxation) Människans anatomi (Knät). ...
Är det här politiken de vill driva så är det mer än tydligt: Sverigedemokraterna sitter i Alexandr Lukasjenkos knä. Helt ...
På Sportgymbutiken.se hittar du de bästa knä- och handledslindor för extra stöd och kraft vid tung träning! Välkommen in till ... Knä & Handledslindor. Här hittar du knä- och handledslindor som stabiliserar dina knänen samt ditt grepp om vikter och andra ... gymredskap med en förminskad risk för knä-/handledsskador och andra olyckor som kan uppkomma vid tuff träning.. Wrist Wraps ...
Det finns ramp för vanlig rullstol, ring för vidare info ...
Ett sådant "knä" brukar f.ö. benämnas "bricka" på skeppsbyggarspråk, såvida jag minns rätt...). Närmare 100 % av de IF-båtar ... Knä vid röstjärn. Båtens strukturella skal: skrov, däck, mastbalk, genomföringar, fönster och luckor. Botten, gelcoat, ... Plåten sprider ut krafterna från vanten över en större yta under däcket, medan ett knä förstärker hela hörnet mellan däcket och ...
McDAVID: KNÄ SUPPORT ÖPPEN - 1st. Neoprene knäskydd som värmer och ger stöd för ditt knä, bra passform då knävecket är sömlöst ... McDAVID: X-FITNESS DUAL DENSITY KNÄ SUPPORT - 1 PAR. X-Fitness Dual Density från McDavid är mycket bra knäskydd i neoprene för ... Neoprene knäskydd som värmer och ger stöd för ditt knä, bra passform då knävecket är sömlöst och har anatomisk design. ...
Besøksadresse Tyrigrava, Gamle Mossevei 55, 1420 Svartskog ...
Robotsystem för knä- och höftkirurgi Pdf, 249.5 kB.. Robotsystem för ryggkirurgi Pdf, 254.1 kB. ... MTP-rådet har utfärdat två nya rekommendationer till regionerna 2023-06-13 om att avvakta med införande av robotsystem för knä ...
Enligt uppgifter till webbplatsen Techcrunch handlar det om en ransomwareattack och det ska eventuellt röra sig om skadeprogrammet WastedLocker som upptäcktes i maj och har kunnat spåras till en hackargrupp som kallas Evil Corp och har sin hemvist i Ryssland. Men det går inte att veta säkert.. Man kan titta närmare på några ransomware-attacker under året 2020 och vad de kostat företagen.. ISS. Det danska städföretaget ISS drabbades av en gisslanattack och fick stänga sina nätverk. Detta gjorde att alla anställda blev av med kontakten med datorsystem och epost. Kostnad för återställning: 75-112 miljoner dollar.. Cognizant. IT-tjänstföretaget Cognizant infekterades med gisslanprogrammet Maze och påverkan flöt även ut till kunderna. Cognizant är ett jättestort outsourcingbolag med omkring 300.000 anställda, som förlorade kontakten med företagets servrar etc. Kostnad för återställning: 50-70 miljoner dollar.. Redcar And Cleveland kommun. Den engelska kommunen Redcar ...
Ben Mezrich • Dumb Money: GameStop-affären & småspararna som fick Wall Street på knä. I början av 2021 inträffade en av de mest ...
En Gud på knä är den fjärde boken i serien Ärkebiskopens fastebok för enskild eller gemensam reflektion. ...
Påvens knä är på bättringsvägen. av Katolskt magasin · Publicerat 2022-07-08. · Uppdaterat 2022-07-06. ... Påve Franciskus knä är uppenbarligen på bättringsvägen. Det som i början var en inflammation försämrades genom en felaktig ...
Att ligga i ditt knä och bli pillad i håret det finns stunder då jag slutar att sträva då jag inte vill utvecklas när jag inte ... Att ligga i ditt knä och bli pillad i håret temposänkning Se alla ...
Knäartros - ont och stelt knä Knäartros kan ge smärta på olika ställen i och kring knät beroende på vilken ledyta som är mest ... När sjukdomen framskrider kan smärtan bli Det finns flera orsaker till att du kan få ont i ett knä eller båda knäna. Idrott kan ... Främre knäsmärta drabbar Inre meniskskada - Ont på insidan av knä leden över inre ledspringan. Inre meniskskada är ett vanligt ... Typiska symtom är små upphöjda blåmärken (purpura), inflammation i knä- och att ungefär 40 procent av alla som har diagnosen ...
Knät består av två stycken halvmåneformade broskskivor, menisker, som fungerar som stötdämpare och stabiliserar knät. En meniskskada uppstår oftast i samband med en belastad vridning av knät. Skadan kan också uppkomma vid en översträckning av knät. Meniskskador kan se olika ut, vilket ger olika typer av symptombild. Smärta är ett vanligt symtom och ibland svullnad. Det kan också förekomma lättare upphakningar och ibland regelrätta låsningar. Vid mindre skador är träning förstahandsåtgärd. Vi hjälper dig med individanpassat upplägg beroende på hur skadan ser ut.. ...
Det opererade benet svullnar normalt efter operationen. Om dina ben och/eller fötter visar tecken på svullnad är det bra att ligga med fötterna i ett bekvämt läge och inte sitta och hänga med benet mer än nödvändigt. Det är viktigt att det opererade benet sätts i rörelse med hjälp av träning, vilket främjar blodcirkulationen i benet. Svullnaden kan även minskas genom att man lindar benet eller använder stödstrumpa. Kom ihåg att linda benet eller sätta på stödstrumpan så snart du stiger upp på morgonen. Om svullnaden blir värre, om du blir öm i vaden och får feber så ska du kontakta ortopedmottagningen eller akutmottagning för att utesluta att du har fått en blodpropp ...
HEM / Ortopedi / Knä / CDS knä extension barn vä, blå textilskal, Nano-led ...
... Frälsning • Eva Söderströms barn gick på Pingstkyrkans förskola i Boden när de var små. Hon ...
Hur känns artros i knä?. Symtom på artros är i allmänhet molande värk som blir värre vid rörelse och som lindras vid vila. När ... Om du ständigt utsätter en led för belastning, till exempel genom att sitta på huk eller stå på knä, kan det med tiden ge ... Du kan också göra knäövningar hemma: nedan har vi listat flera övningar för att stärka knä och lindra knäartros. ... Sök vård akut om du får plötslig smärta i ditt knä med svullnad, låsningar eller efter ett trauma. ...
Så hanteras ont och svullet knä efter fall. Att hantera ett ont och svullet knä efter fall kan kräva flera olika ingripanden ... För att förhindra framtida olyckor och minska risken för ont och svullet knä efter fall är det bäst att ta det lugnt vid ... Vad du behöver veta om Ont och svullet knä efter fall. Efter ett fall kan knäsmärta och svullnad bli mardrömslika upplevelser. ... Orsaker till Ont och svullet knä efter fall. Det finns flera orsaker till varför personer känner smärta och svullnad i knäet ...
Brutal knockout med flygande knä. Nick Pace knockar sin motståndare Collin Tebo med ett flygande knä under en Bellator-match! ...
K-na mån 16.10 Simlekis. *K-na mån 17.40 Simlekis. *K-na mån 16.55 Simlekis ...
... knä och tå på ett enkelt och lekfullt sätt ... 1) Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå,. huvud, axlar, knä och ... tå, knä och tå,. ögon, öron, kinden klappen får,. huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. ... Huvud, axlar, knä och tå. John Svenssons bil. My Bonnie. Akta dig för krokodilen (See You Later Aligator). Fjäriln vingad syns ... I videon spelar jag Huvud, axlar, knä och tå. Här kan du alltså både se och höra hur du ska göra när du spelar visan. ...
Ledley Kings knä drivs av Wordpress och med smutsiga pengar från förtryckarregimer. ...
Sen berättar Linda vad Anja bröt med smärtor i höger knä En bit ner i backen avbröt hon plötsligt och höll sig om höger knä. ... Kathy Kna-chel, 17 sep 2020 Då valde damlandslaget att gå ner på knä - innan de vann med 8-0 (!). ... jag har ett olivträd på friland i min zon givitvis med ksydd då dte kna gå du kann skydda det med frigolit på amrken sen så ... Koden ?r ett spetsforskningsverktyg f?r att ber?kna Att hitta ett rim på knærne är inte alltid lätt. Tack vare detta ...
Knä- och fotproblem är ju något som förr eller senare drabbar en löpare. ... är till Fotbutiken du ska vända dig om du har problem med knä eller fötter. ... Det är till Fotbutiken du ska vända dig om du har problem med knä eller fötter. Knä- och fotproblem är ju något som förr eller ... Elastiskt knästöd blåEtt elastiskt knästöd som ger stabilitet och stöd till ditt knä. Knästödet kan med fördel användas vid ...
Bygga muskler runt knä. -. Noe som vil resultere i at man ikke vil vokse mer i hoyden, protein efter träning tjej. Anadrol ... Protein efter träning tjej, bygga muskler runt knä. -. Ett registreringsbevis visar vad som ar registrerat for ett bolag ett ...
Ena benet står på knä och andra med foten i golvet, uppvridet och med tårna riktade i sidled. Driv höften och knät mot foten ...
Han lär vakna tidigt i morgon men jag kommer inte bli sen i kväll. Så det är lugnt. 🙂. Tillägg söndag. Buset sov till kl nio. Måste vara rekord. Märks att han är lite förkyld. ...
  • Löparknä kan ge smärta på utsidan av Medial artros vänster knä. (netlify.app)
  • Vad är artros knä? (svaren.nu)
  • Hur känns artros i knä? (svaren.nu)
  • Om du ständigt utsätter en led för belastning, till exempel genom att sitta på huk eller stå på knä, kan det med tiden ge upphov till artros . (svaren.nu)
  • En protesoperation är den vanligaste operationsmetoden för patienter med artros i knä- och/eller höftleden. (lu.se)
  • Redan efter några veckor, visar 22 års referenser från våra kunder, på mindre smärta vid artros, värk i knä, rygg och fingrar. (bravara.se)
  • Peder Winstrup, som blev 74 år, led även av ledförslitning (artros) i både knä- och höftleder. (lu.se)
  • Neoprene knäskydd som värmer och ger stöd för ditt knä, bra passform då knävecket är sömlöst och har anatomisk design, öppen vid knäskål. (jabb.se)
  • När sjukdomen framskrider kan smärtan bli Det finns flera orsaker till att du kan få ont i ett knä eller båda knäna. (netlify.app)
  • Överbelastning är den absolut vanligaste orsaken till smärtor i löparens knä. (runnersgear.se)
  • De vanligaste diagnoserna på smärta i knä är hopparknä/löparknä, meniskskada, broskskada och skador på ledband eller ligament. (rehabprodukter.se)
  • Främre knäsmärta drabbar Inre meniskskada - Ont på insidan av knä leden över inre ledspringan. (netlify.app)
  • Knä- och fotproblem är ju något som förr eller senare drabbar en löpare och då kan Fotbutikens produkter vara till hjälp. (runnersgear.se)
  • Knä, knäregion (latin: genu, regio genus) är en kroppsregion mitt på benet (membrum inferiosis) som förbinder låret (femur) med underbenet (crus) och omfattar knäleden (art. (wikipedia.org)
  • Röntgenbild på ett knä före operation (t.v.) och ett knä med en inopererad protes (t.h. (lu.se)
  • MTP-rådet har utfärdat två nya rekommendationer till regionerna 2023-06-13 om att avvakta med införande av robotsystem för knä- och höftkirurgi och för ryggkirurgi. (janusinfo.se)
  • För att förhindra framtida olyckor och minska risken för ont och svullet knä efter fall är det bäst att ta det lugnt vid aktiviteter som innebär en risk för fall. (strema.net)
  • När ont och svullet knä efter fall inträffar, är det absolut nödvändigt att ta hand om det omedelbart för att förhindra långvariga konsekvenser. (strema.net)
  • Ett idrottande knä utsätts för tyngd, upprepade stötar och snabba vändningar. (netlify.app)