*En lipom är en typ av godartad (icke cancerös) tumör som består av fettsvävnad. Lipomer är vanligt förekommande och tenderar att växa långsamt över tid. De flesta lipom uppträder just under huden, men de kan också bildas i andra delar av kroppen, inklusive muskler och bindväv. Även om de vanligtvis är ofarliga, kan stora eller besvärliga lipom behöva opereras bort.*

Fettvävnadstumörer, eller adipocyttumörer, är samlingsnamnet för olika typer av godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer som utvecklas i fettvävnaden. Dessa tumörer kan vara mycket ovanliga och deras orsaker är oftast okända.

Godartade fettvävnadstumörer, även kända som lipomer, växer långsamt och orsakar sällan några besvär. De kan vara av olika storlekar och vanligtvis upptäcks de slumpmässigt under en rutinundersökning eller om de trycks mot ett näraliggande organ och orsakar smärta eller andra symtom.

Elakartade fettvävnadstumörer, även kända som liposarkomer, är mycket ovanligare än godartade fettvävnadstumörer och har en tendens att växa snabbare och sprida sig till andra delar av kroppen. Symptomen på elakartade fettvävnadstumörer kan variera beroende på var tumören är belägen och hur stor den är, men de kan inkludera smärta, svullnad, rörelsehindring och viktminskning.

Behandlingen för fettvävnadstumörer beror på typen av tumör, dess storlek, läge och om det har spridits eller inte. Behandlingen kan innebära kirurgisk borttagning, strålbehandling, cellgiftsbehandling eller en kombination av dessa behandlingsmetoder.

'Lipomatosis, multiple symmetric' är ett medicinskt tillstånd där individen utvecklar många (multipla) symmetriska lipom, det vill säga godartade fettvävns tumörer, över kroppen. Dessa lipom är oftast små och lokaliseras i underhuden, men hos en person med lipomatosis, multiple symmetric kan de vara så många som att de täcker stora ytor av kroppen. Tillståndet är vanligtvis ofarligt, men det kan orsaka kosmetiska besvär och i sällsynta fall kan det vara nödvändigt att operativt ta bort lipomen som orsakar symtom eller stör livskvaliteten.

Liposarkom är en typ av mjukvävnads sarcom (ont cancer), som utgår från fettvävnad. Det finns flera olika undertyper av liposarkom, beroende på hur cellerna ser ut och hur de växer. De vanligaste undertyperna är:

1. Well-differentiated/dedifferentiated liposarcoma: Denna typ har en långsam till måttlig tillväxt och kan vara av relativt låg malignitet (onkologisk elakartad sjukdom).
2. Myxoid/round cell liposarcoma: Denna typ växer snabbare än well-differentiated/dedifferentiated liposarcoma och har en högre risk för att sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).
3. Pleomorphic liposarcoma: Denna är den mest ovanliga undertypen, men också den mest aggressiva med snabb tillväxt och hög risk för metastaser.

Liposarkom kan drabba alla åldersgrupper, men är vanligare hos vuxna över 40 år. Det kan uppstå var som helst i kroppen där det finns fettvävnad, men de flesta fallen upptäcks i benen eller buken. Behandlingen består ofta av kirurgi för att ta bort tumören, och ibland behandlas patienter även med strålbehandning och/eller cellgiftsbehandling (kemoterapi) beroende på undertyp och omfattning av sjukdomen.

"Lipoma" är ett medicinskt begrepp som refererar till en typ av godartad (icke-cancerös) tumör som består av fettsvävnad. Lipomer växer vanligtvis långsamt och kännetecknas ofta av att de är runda eller ovala, mjuka till konsistensen och lösa under huden. De kan variera i storlek från några millimeter upp till flera centimeter i diameter.

Lipomer kan förekomma över hela kroppen, men de är vanligast på baksidan av nacken, ryggen, armarna och låren. I de flesta fall är lipomer ofarliga och behöver inte behandlas, men om de orsakar smärta, skymmer synen eller blir störande kan de avlägsnas genom kirurgisk ingrepp.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

Kosmetika definieras vanligtvis som produkter som används för att rena, sminka, parfymera, ändra utseende på, skydda eller hjälpa till att bibehålla huden, hår och naglar på människor. Detta inkluderar en mängd olika produkttyper, som exempelvis foundation, mascara, läppstift, parfymer, sköljmedel, hårspray, handcreme med mera. Kosmetika regleras ofta av lagstiftning för att säkerställa att de är säkra att använda och inte innehåller skadliga ingredienser.

Cyklohexanol är en organisk förening med formeln (CH2)5OH. Det är den primära alkoholen som erhålls när cyklohexan är oxiderad. Cyklohexanol är en färglös, oljig vätska som är blandbar med vatten och polära organiska lösningsmedel. Det har en söt, doft av kamfer och används ofta som ett lösningsmedel i kosmetika och parfymer. Cyklohexanol är också ett intermediat i syntesen av andra kemikalier, inklusive nylon.

'Hälsoinformation' kan definieras som information som ges till allmänheten, patienter eller vårdpersonal relaterad till hälsan, sjukdomar, behandlingar, preventiv medicin och livsstilsförändringar för att främja individuell hälsa och välbefinnande. Denna information kan vara baserad på forskning, klinisk erfarenhet eller riktlinjer och bör vara opartisk, tillförlitlig, relevant och begriplig för att underlätta beslut om hälsa och sjukvård. Hälsoinformation kan delas ut via olika medier som tryckt material, webbplatser, sociala medier, videor eller direkt mellan vårdpersonal och patienter.

'Social media' refererer til digitale plattformer og tjenester som tillater brukerne å opprettholde, dele og bytte informasjon med andre i et socialt nettverk online. Dette inkluderer sosiale medier som Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, samt blogger, wiki-er, og andre slike nettsteder der brukerne kan interagere og dele informasjon med hverandre. Social media er blitt en viktig del av dagliglivet for mange mennesker, og det kan brukes til personlig kommunikasjon, opplysning, underholdning, markedsføring, nettverk, samt politisk og sosial aktivisme.

Medicinskt sett betyder "plattfot" att fotvalvet har förlorat sin normale naturliga böjning och är plattare än vanligt. Detta orsakas oftast av en sänkning eller avvikelse i den inre foten, känd som "pes planus". Plattfot kan vara medfött eller utvecklas under barndomen eller vuxenlivet, och kan leda till smärta, trötthet och skada i längre tid. Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker plattfot, för att få en korrekt diagnos och behandling.

Lichen planus är en relativt vanlig hud- och slemhinnesjukdom som orsakas av ett överreagerande immunsystem. Det bildas små, flatiga, ofta intensivt röda eller purpurfärgade prickar eller blåsor på huden, särskilt på insidorna av armar och ben, handleder, lår, handleder och under brösten. Även naglar, munhåla och genitalier kan vara drabbade. Symptomen kan inkludera klåda, smärta eller sveda.

Sjukdomen kan vara akut och kortvarig eller kronisk och kan påverka enskilda områden eller vara mer utbredd. Den orsakas av okända faktorer, men det finns vissa kända utlösande faktorer som mediciner (t.ex. betablockerare, ACE-hämmare och goldpreparat), infektioner (t.ex. hepatit C) och stress.

Behandlingen av lichen planus beror på svårighetsgraden och omfattningen av sjukdomen. För lindring av symptomen kan rekommenderas emollienter, kortikosteroidkrämer eller tabletter, antihistaminer för klåda och smärta, och i vissa fall fotografisk behandling eller systemiska mediciner som t.ex. acitretin eller methotrexat.

'Fotmissbildningar, förvärvade' refererar till strukturella avvikelser eller defekter i foten som orsakas av ett skada eller en sjukdom som inträffar efter birth. Detta kan inkludera tåförkortning eller -längdförändringar, ledfrusna tår, benamputationer eller andra missbildningar som är resultatet av trauma, infektion, tumörer eller andra patologiska tillstånd.

Juxtapositioned toes, mallet toes och hammer toes är exempel på vanliga förvärvade fotmissbildningar som orsakas av felaktig belastning eller skada på muskler, senor eller led i foten över en längre tid. Dessa missbildningar kan vara smärtsamma och påverka funktionen i foten, vilket kan kräva behandling som innefattar ortoser, fysisk terapi eller kirurgi.

En hammartumör är en benign (godartad) tumör som utvecklas i kroppen’s federativa system, till exempel i lungorna, levern eller hjärtat. Ordet "hammartumör" kommer från det engelska ordet "hamartoma", som i sin tur härstammar från de grekiska orden "hamartia" (fel) och "-oma" (tumör). Hamartom är alltså en felaktig vävnadsväxt.

Hammartumörer består av välfungerande celler som har vuxit samman på ett sådant sätt att de bildar en massa eller tumör. Dessa celler är vanligtvis av samma typ som den omgivande vävnaden, men de är organiserade på ett annorlunda sätt än normalt. Hammartumörer tenderar att vara små och växa långsamt över tid.

I läkarvetenskapen använder man ofta termen "hamartom" för att beskriva en speciell typ av godartad hudtumör som kallas "skinntaggs hammartumör". Skinntaggs hammartumörer är vanliga och tenderar att vara små, runda vårtor som ofta förekommer på ansiktet, halsen eller överkroppen. De är oftast ofarliga men kan ibland bli irriterande eller kosmetiskt störande. I dessa fall kan en läkare avlägsna tumören genom ett litet kirurgiskt ingrepp.

'Yrkesval' eller 'occupational choice' är inom psykologi och kognitiv vetenskap den process där en individ väljer ett yrke att arbeta inom, baserat på deras intressen, färdigheter, värderingar, personlighet och andra relevanta faktorer. Det är en komplex beslutsprocess som involverar självreflektion, informationssökning, erfarenhetsinhämtning och socialt stöd. Yrkesvalet kan ha stor inverkan på en persons livslånga personliga och professionella utveckling.

I medicinska sammanhangen kan "karriärsträg" översättas till "karriärsteg" på svenska. Det refererar till olika nivåer eller positioner av professionell utveckling och framsteg inom en persons medicinsk karriär.

Exempel på karriärsteg inom medicinen kan vara:

1. Medically Trained Person (MTP): En individ som har genomgått grundläggande medicinsk utbildning, till exempel en läkarstuderande eller en sjuksköterska.
2. Junior Doctor/Resident: En nyutexaminerad läkare som är i en tjänstgöringsförordnad position för att få ytterligare erfarenhet och utbildning under handledning av mer erfarna läkare.
3. Specialist Doctor/Attending Physician: En läkare som har specialiserat sig inom en viss medicinsk gren och är nu certifierad för att arbeta självständigt och utföra avancerade procedurer.
4. Chief of Staff/Department Head: En högre position inom ett sjukhus eller en klinisk avdelning, ansvarig för administrationen, personal- och resurshantering samt patientvården.
5. Professor/Forskningsledare: En medicinsk forskare med hög akademisk status som leder forskningsprojekt och undervisar medicinstuderande på universitetsnivå.

Dessa är bara några exempel på karriärsteg inom medicinen, och det kan finnas ytterligare steg beroende på specifika länder, kulturella kontext och individuella ambitioner.

Liknoida utslag, även känt som lichenoid dermatit eller lichen planus-liknande utslag, är en hudreaktion som liknar den som ses vid en hudsjukdom kallad lichen planus. Detta kan orsakas av olika faktorer, inklusive läkemedel, sjukdomar eller exponering för kemikalier.

Likenoida utslag visar sig ofta som små, flatiga, purpurröda prickar eller papeler på huden, särskilt på armar, ben och rygg. De kan också vara klumpiga och skala. Ofta är de mycket pruritiska (kliande). I många fall kan de vara smärtsamma eller ömma.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om du anar att du har liknoida utslag, eftersom orsaken bör fastställas och behandlas korrekt. Behandlingen kan variera beroende på orsaken till utslagen, men kan inkludera kortikosteroider, antihistamin, fotoprotektion eller avbrytande av den orsakande substansen.

Gastrektomi är en kirurgisk procedur där hela magsäcken (gaster) extirpas. Detta kan göras av olika anledningar, till exempel vid magcancer eller mycket svårartad refluxsjukdom. Efter operationen måste patienten ha en omställning av sin kosthållning för att kunna få i sig näringsriktig mat i mindre mängder, eftersom den vanliga magfunktionen inte längre finns.

Sjukligt fetma, eller Adipositas, definieras som en allvarlig och kronisk sjukdom där det finns ett obehagligt överskott av fettvävnad i kroppen. Det mäts vanligen med kroppsmasseindex (BMI), som är ett kvotvärde som utgörs av vikten dividerat med storleken i kvadraterna på kroppslängden. En person anses ha sjukligt fetma när BMI är över 30.

Sjukligt fetma kan orsaka en rad allvarliga hälsoproblem, inklusive diabetes typ 2, högt blodtryck, hög kolesterol, sömnapné, ledvärk, gallvägsproblem och ökad risk för vissa typer av cancer. Det kan också leda till social diskriminering och minskat självförtroende. Sjukligt fetma behandlas vanligen med kombinationen av livsstilsförändringar, mediciner och i vissa fall kirurgi.

Bariatric surgery is a medical term that refers to various surgical procedures performed on the stomach and/or intestines to induce weight loss in individuals who are obese. The main goal of bariatric surgery is to reduce the amount of food that can be consumed or absorbed, leading to significant calorie restriction and, ultimately, weight loss.

There are several types of bariatric surgeries, including:

1. Roux-en-Y gastric bypass (RYGB): This procedure involves creating a small pouch at the top of the stomach and connecting it directly to the middle portion of the small intestine, bypassing the rest of the stomach and the upper part of the small intestine. This results in reduced food intake and decreased absorption of nutrients.
2. Sleeve gastrectomy (SG): In this procedure, a portion of the stomach is removed, creating a narrow sleeve-shaped pouch that restricts food intake. This procedure also reduces the production of hunger-stimulating hormones, leading to decreased appetite and weight loss.
3. Adjustable gastric banding (AGB): This procedure involves placing an adjustable band around the upper part of the stomach to create a small pouch that restricts food intake. The band can be adjusted to increase or decrease the size of the opening between the pouch and the rest of the stomach, allowing for customized weight loss management.
4. Biliopancreatic diversion with duodenal switch (BPD/DS): This procedure combines a sleeve gastrectomy with a bypass of the majority of the small intestine, resulting in significant calorie malabsorption and weight loss. However, this procedure is less common due to its higher risk of complications and nutrient deficiencies.

Bariatric surgery is typically recommended for individuals with a body mass index (BMI) of 40 or higher, or those with a BMI of 35 or higher who have obesity-related health conditions such as type 2 diabetes, sleep apnea, or hypertension. It is important to note that bariatric surgery is not a quick fix for obesity and requires lifelong changes in dietary habits, physical activity, and behavior to achieve and maintain successful weight loss outcomes.

Gastroplastik är ett medicinskt ingrepp som innebär att man delar upp magsäcken i två delar med hjälp av en stapel- eller sömsydda, för att minska magsäckens kapacitet och på så sätt begränsa kaloriupptaget. Detta görs vanligen som ett metodval inom viktminskningskirurgi hos personer med allvarlig fetma (obesitas).

Det finns olika typer av gastroplastik, men de två vanligaste är:

1. Vertikal bandgastroplastik (VBG): Denna typ innebär att man skapar en liten pouch ( ficka) i övre delen av magsäcken och placerar ett band runt den för att begränsa dess storlek. Detta gör att patienten känner sig snabbt mätt efter att ha ätit små mängder mat.

2. Roux-en-Y gastrobypass (RYGB): Denna typ innebär att man skapar en liten pouch i övre delen av magsäcken och kopplar den till en del av tarmen, medan den övriga delen av magsäcken och toppen av tarmsystemet fortfarande är kopplade. Detta gör att patienten inte kan äta stora mängder mat eftersom de känner sig snabbt mätta, samtidigt som deras kropp absorberar färre näringsämnen från den mat de äter.

Gastroplastik är ett av flera möjliga ingrepp för att behandla allvarlig fetma och bör endast utföras av erfarna specialistläkare inom området. Det finns också vissa risker och komplikationer som kan uppstå efter operationen, såsom malabsorption, näringsbrist, magonti och operationsrelaterade komplikationer. Därför bör alla alternativ diskuteras ingående med läkaren innan ett beslut om operation tas.

Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.

En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.

Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.

En magssäckspassage, även känd som magbypassoperation eller Roux-en-Y-magbypass, är ett typ av kirurgiskt ingrepp som används för att behandla allvarlig fetma. Under operationen skapar kirurgen en liten ficka i överkanten av magsäcken och kopplar den till en del av tarmen, vilket gör att maten passerar mycket mindre yta i mag- och tarmkanalen. Detta medför att patienten känner sig snabbare näringssatt och blir mätt på mindre matmängder, vilket i sin tur leder till viktminskning. Magssäckspassage är en av de vanligaste operationerna för fetma och har visat sig vara effektiv för att reducera vikt och förbättra relaterade hälsoproblem som diabetes, högt blodtryck och sömnapné.

Stenochirurgisk definition:

En magtarmtumör (gastric tumor) är en abnormell tillväxt i slemhinnan eller äventyret i magsäcken. Magsäckstumörer kan vara både godartade och elakartade. De godartade tumörerna kallas adenom och de elakartade tumörerna kallas adenocarcinom. Andra typer av elakartade tumörer som kan förekomma i magsäcken är neuroendokrina tumörer, lymfomer och sarkomer.

Adenocarcinom är den vanligaste typen av magsäckscancer och utgår ofta ifrån magsäckens slemhinna. Riskfaktorer för att utveckla magsäckscancer innefattar bland annat infektion med Helicobacter pylori, magitillstånd som kräver långvarig behandling med protonpumpshämmare, levercirros, matvanor (t.ex. saltrik mat och rökning), ålder och ärftlighet. Symtom på magsäckscancer kan vara illamående, kräkningar, buksmärtor, viktminskning och blod i avföringen. Diagnosen ställs vanligen genom endoskopi och biopsi, och behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).