Lungsäcksinflammation
Vätskeutgjutning i lungsäcken
Karragenan
Lungsäck
Adenosindeaminas
Vätskeutgjutning i lungsäcken, malign
Exsudat och transsudat
Torakoskopi
Schistosoma mansoni
Blodmask
Schistosoma haematobium
Schistosomiasis mansoni
Snäckfeber
Schistosomiasis japonica
Lungsäcksinflammation, också känd som pleurit, är en inflammation eller iritation av lungsäcken (pleura), den dubbla membran som omsluter lungorna och inre ytan av bröstkorgen. Det finns två typer av pleurit: torakal pleurit och pleuriisy.
Torakal pleurit är när lungsäcken blir irriterad eller inflammerad, vilket orsakar smärta vid djup andning eller hosta. Den kan vara akut eller kronisk och kan bero på olika sjukdomstillstånd som lunginflammation, lungemboli, cancer eller autoimmuna sjukdomar.
Pleuriisy är en allvarligare form av lungsäcksinflammation där lungsäcken blir inflammerad och fylls med vätska (pleuravätska). Detta kan orsaka andningssvårigheter, hosta och smärta i bröstet. Pleuriisy kan vara orsakad av infektioner, autoimmuna sjukdomar, cancer eller skada till lungorna.
I allmänhet behöver lungsäcksinflammation behandlas för att lindra smärtan och förebygga komplikationer som andningssvårigheter. Behandlingen kan innefatta smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel eller antibiotika beroende på orsaken till lungsäcksinflammationen.
Lungsäcks tuberkulosis (LST) är en allvarlig form av tuberkulosis (TBC), en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Vid LST har sig själva eller granulationer inneburit att bakterierna spridits från lungbläsor till den omgivande lungsäcken (pleura). Detta leder till en akut eller kronisk inflammation i lungsäcken som kan orsaka smärta, hosta och andnöd. I vissa fall kan det bildas en encapsulerad kollektion av vätska mellan lungblåsan och lungsäcken, kallat en pleuravätska eller empyem. LST behandlas vanligen med kombinationer av antibiotika under lång tid för att eliminera infektionen och förhindra komplikationer som kan leda till varaktiga skador på lungorna eller lungsäcken.
Medicinskt talat, kallas vätskeutgjutning i lungsäcken (pleuravått) för accumulation av exsudat eller transsudat i pleurautrymmet. Detta innebär att det har bildats en ökad mängd vätska mellan lungan och bröstkorgens yttervägg, som kallas pleura. Om vätskan består av exsudat är den vanligtvis gulaktig till färgen och kan bero på inflammation eller infektion i området. Transsudat är istället en klar vätska och orsakas ofta av hjärt- eller leverfunktionsstörningar.
Symptomen på vätskeutgjutning i lungsäcken kan variera, men inkluderar ofta andnöd, hosta, bröstsmärtor och ibland feber. Behandlingen beror på orsaken till vätskan och kan omfatta dränering av vätskan, behandling av underliggande sjukdom eller mediciner för att lindra symtomen.
Karragenan är ett kolhydrathaltigt substance som utvinns från rödalger (Rhodophyta) och används inom livsmedelsindustrin som stabilisator, emulgeringsmedel och gelbildare. Det är en komplex sockerart, en sulfaterad polysackarid, som består av alternerande enheter av galaktos och 3,6-anhydrogalaktos. Karragenan har E-nummer 407.
I medicinsk kontext kan karragenan användas som excipient i läkemedel eller som hjälpmedel vid behandling av vissa medicinska tillstånd, såsom diarré och sårbehandling. Det har också visat sig ha potentialen som en möjlig behandlingsform för vissa autoimmuna sjukdomar på grund av dess immunmodulerande egenskaper.
Den medicinska termen för "lungsäck" är pleura. Pleuren är det tunna, slidande membranet som omger och skyddar lungorna. Det finns två skikt av pleura: den yttre skikt som kallas parietalpleuran och den inre skikt som kallas visceralpleuran. Mellan dessa två skikt finns det en liten mängd vätska som hjälper till att minska friktionen när lungorna expanderar och kontraheras under andning. Pleurit är en medicinsk term för inflammation eller iritation av pleuren, vilket kan orsaka smärta vid andning.
Adenosine deaminase (ADA) är ett enzym som bryter ner adenosin till inosin genom att avlägsna aminogruppen. Detta enzym finns naturligt i kroppens alla celler och är viktigt för immunsystemets funktion, särskilt för T-cellers utveckling och överlevnad.
Defekter eller mutationer i ADA-genen kan leda till ett sjukdomstillstånd som kallas adenosindeaminasdefekt (ADA-deficiens), vilket orsakar en nedsatt funktion hos detta enzym. Denna sjukdom leder till en påverkan på immunförsvaret och kan leda till svårartad kombinerad immunbrist, som kan vara livshotande om den inte behandlas. Behandlingen för ADA-deficiens innefattar ofta enzymersättningstherapi med regelbundna injektioner av fungerande ADA-enzym.
Medicinskt sett betyder "vätskeutgjutning i lungsäcken, malign" att det föreligger en onkologisk eller cancerös tillstånd som orsakar en ansamling av vätska i den pleurala hålan (den yttre hinna som omsluter lungorna). Denna tillstånd kallas malign pleuravätska eller pleuravätska av cancerös etiologi.
Denna situation kan uppstå när cancerceller invaderar den pleurala hålan och orsakar inflammation, skada och ödem, vilket leder till att vätska accumulerar i lungsäcken. Ibland kan cancerceller direkt producerar vätska som accumulerar i lungsäcken.
Detta tillstånd kan vara förknippat med en rad olika cancertyper, inklusive lungcancer, bröstcancer, bukspottscellscancer och andra former av solid tumörer eller hematologiska cancersjukdomar.
Exsudat och transsudat är två typer av vätskor som kan accumulera i kroppens olika kompartment, till exempel i en cavum (en kroppshåla) eller i ett hörn av lungan. De två typerna skiljer sig åt genom sin sammansättning och orsaker.
Exsudat är en vätska som innehåller höga nivåer av protein och celler, ofta viträkkceller (leukocyter). Den bildas till följd av inflammation eller skada på kapillärväggarna. Exempel på orsaker till exsudat kan vara lunginflammation, lungemboli eller cancer.
Torakoskopi är en kirurgisk procedure där en tunn, böjlig tub med en kamera och ljuskälla, kallad ett torakoskop, införs genom en liten incision i bröstet för att undersöka eller behandla strukturer inne i thorax (brösthålan). Proceduren utförs vanligtvis under allmänbedövning och kan användas för att diagnostisera eller behandla en rad olika problem, till exempel att ta biopsier av lungvävnad eller att behandla lunginflammationer.
'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (en sorts mask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia. Den lever i värddjurens blodkärl och lägger ägg som sedan kan leda till allvarliga skador på bland annat lever, tarm och lungor. Sjukdomen sprids främst via kontakt med sötvatten som innehåller parasitens larver, vilka kan penetrera huden och sedan utvecklas till vuxna maskar inne i kroppen. Schistosoma mansoni är vanligast i Afrika och Mellanöstern.
Den medicinska definitiven av begreppet "blodmask" är Hæmoglobin (Hb) eller Erythrocyt som båda är komponenter i röda blodkroppar. Hæmoglobinet består av ett protein, globin, och en prostetisk grupp, hemen, som innehåller järn. Det primära syftet med hæmoglobinet är att transportera syre från lungorna till kroppens celler och koldioxid från cellerna till lungorna. Erytrocyterna, eller röda blodkropparna, innehåller hæmoglobin och utgör huvuddelen av blodets cellulära beståndsdelar.
'Schistosoma haematobium' er en type parasittisk orm som kan infektere mennesker. Den lever i blodkjøret systemet hos den infisjonse personen og kan forårsake en infeksjons sykdom kalt schistosomiase, også kjent som bilharzia. 'Schistosoma haematobium' er særlig vanlig i Afrika og kan føre til blørreturin, blødninger i urinviddet og i værste fall blasomekanismer i nyrerne.
'Schistosomiasis mansoni' er en parasitær infeksjon som forårses av den leverbåndsvirksomme plattormasken Schistosoma mansoni. Dennearten er vanlig i subsaharisk Africa, Melanesia og Syd-Amerika. Infeksjonen oppstår når en person kommer i kontakt med vann som inneholder inficerede snail-skjell (vannslanger). De inficerede snailene frigir larver av parasitten, som kan penetrere huden på en person som er under vann.
Etter at larven har penetrert huden, migrerer den til leveren via blodbanen og utvikler seg til en voksne mask i de innekjøttede blodkar som forser tarmen med blod. De voksne maskene kan producere et stort antall æg som kan forårsake alvorlige skader på lever, tarmsystem og andre organer ved å fremkalle en immunreaksjon i kroppen.
Symptomer på schistosomiasis mansoni inkluderer: trøkkende, blodig diarré, magekramper, vondt i leveren og andre generelle symptomer som feber, hoste og muskel- og ledsmerter. I alvorlige tilfeller kan infeksjonen føre til livstruende komplikasjoner som fibrose av leveren og tarmen, leversvikt og blodproblemer.
Behandlingen av schistosomiasis mansoni innebærer vanligvis bruk av en medikament kalt praziquantel, som dræper parasitten i kroppen. Det er viktig å søke behandling tidlig for å redusere risiko for alvorlige skader og komplikasjoner.
"Snäckfeber" är ett vanligt förekommande namn på en infektionssjukdom orsakad av bakterien *Angiostrongylus cantonensis*. Denna parasitiska lungmask lever egentligen som vuxen i råttor, men dess larver kan befinnas i snäckor och sniglar som ätits av råttan. Om en människa äter en infekterad snigel eller snäcka, eller grönsaker som kontaminerats med snäckors slim, kan den bli smittad.
Sjukdomen kallas även eosinofil meningoenkefalit (EMC) och är vanligast i tropiska och subtropiska områden, särskilt i Asien och Stilla Havsöarna. Efter en inkubationstid på 1-3 veckor kan patienten utveckla neurologiska symtom som huvudvärk, meningit (inflammation av hjärnhinnorna), ryggsmärtor, feber, kräksymtom och i vissa fall svårare komplikationer såsom syn- eller hörselnedsättning, förlamningar eller andningssvårigheter.
Det är viktigt att söka medicinsk behandling om man misstänker sig ha smittats, då det finns behandlingsalternativ som kan minska sjukdomens allvarlighet och komplikationer.
Schistosomiasis japonica är en parasitär infektion som orsakas av flatmasken Schistosoma japonicum. Denna speciella art av schistosomiasomiasis är endemisk i Asien, särskilt i Japan, Kina och Filippinerna.
Infektionen uppstår när en värd utsätts för kontakt med cercarier (larver) som frigörs från vattenlevande snäckor som är den intermediära värden för parasiten. Cercarierna penetrerar huden och migrerar till levern där de utvecklas till vuxna maskar. Vuxna maskar lägger ägg i blodkärlen runt levern, vilket orsakar en immunreaktion som kan leda till inflammation, skada organ och orsaka allvarliga komplikationer om den inte behandlas.
Symptomen på schistosomiasis japonica kan variera från milda till allvarliga och inkluderar diarré, magont, feber, muskelvärk, trötthet och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan infektionen leda till levercirros, blod i urinen, hjärtsvikt och neurologiska komplikationer.
Diagnosen ställs vanligtvis genom att påvisa ägg från parasiten i avföring eller urin. Behandlingen består ofta av en kurs med praziquantel, ett läkemedel som dödar vuxna maskar och lindrar symtomen.
"Biomphalaria" er ein slags sjøsnail som tilhører familien Planorbidae. Disse snillene er viktige fordi de kan være intermediate vertebrate værtsorganismer for schistosomiasis-parasittene, som kan føre til den livstruende infeksjonen schistosomiasis hos mennesker. Slik ein slags vannsnail er Biomphalaria en del av parasittens livscyklus og er kritisk for parasittens overlevelse og spredning i naturen.