En medfödd missbildning kännetecknad av en utbuktning i ileum. Det är en kvarleva av embryots gulesäck, där äggulegången inte slutits.
Sjuklig förändring i form av utbuktning på rör- eller säckformade organ.
Oförutsedd information som framkommer i samband med undersökning eller vård. Termen används för uppgifter som kan få sociala eller psykologiska konsekvenser, som t ex när det framkommer att ett barns biologiska far är annan än den förmodade fadern, eller när det visar sig att en patient som undersöks för ett visst sjukdomtillstånd har, eller löper risk att få, något annat.
Utbuktning av hjärnvävnad genom en medfödd eller förvärvad skalldefekt. De flesta medfödda hjärnbråck uppträder i skallens bakre eller främre delar. Till de kliniska särdragen hör en utbuktande massa som kan vara pulserande. Mängden och platsen för den framträngande nervvävnaden är avgörande för typen och graden av nervskada. Synstörningar, dålig psykomotorisk utveckling och ihållande motoriska störningar förekommer ofta.
Säckliknande utbuktning på matstrupen.
Bråckliknande utbuktning(ar) av tjocktarmens slemhinnor genom det ringformade muskelskiktet.
Störningar i flimmerhårrörelserna i näsa, bihålor, luftvägar och spermier. Elektronmikroskopundersökning av flimmerhåren visar avsaknad av dyneinutskott. Störningarna manifesterar sig som Kartageners triad (Kartageners syndrom), kronisk luftvägssjukdom, kronisk sinuit och/eller kronisk otit.
Polydaktyli är ett medicinskt tillstånd där en individ föds med fler än de normala antalet fingrar eller tår, alltså mer än tio fingrar eller tio tår. Detta orsakas av att det bildats extra finger- eller tåben som kan vara fullt utvecklade eller bara rester av extra ben. Polydaktyli kan vara ärftligt och förekommer ofta i kombination med andra genetiska tillstånd, men kan också inträffa sporadiskt. Tillståndet kan vara asymmetriskt, det vill säga att det extra fingret eller tån finns bara på ena sidan av kroppen. Polydaktyli behandlas vanligen chirurgiskt för att underlätta funktion och estetik.
Säckliknande utbuktning från magsäckens slemhinna.
Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.
Polycystic kidney disease (PKD) is a genetic disorder characterized by the growth of multiple cysts in the kidneys. These cysts are fluid-filled sacs that can cause the kidneys to become enlarged and can eventually lead to kidney failure. PKD can also affect other organs, such as the liver and heart, and is often associated with high blood pressure and chronic pain. There are two main types of PKD: autosomal dominant PKD (ADPKD) and autosomal recessive PKD (ARPKD). ADPKD is more common and tends to develop in adulthood, while ARPKD is rarer and typically presents in infancy or early childhood.
"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.
Inflammation i en divertikel.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
Utbrott av erytem, vanligtvis förknippat med läkemedelsreaktion eller infektion, och känneteckat av ett antal oftast dubbelsidiga, ömma, inflammatoriska fläckar. Fläckarna uppträder företrädesvis på skenbenen, mindre ofta på lår och underarmar. Fläckarna genomgår typiska färgförändringar och kan till slut likna tillfälliga blåmärken. Sjukdomen går som regel tillbaka efter 3-6 veckor utan att lämna ärr eller andra defekter.
Pyoderma gangrenosum är ett sällsynt, icke infektiöst, nekrotiserande hudsjukdom som kännetecknas av plötslig uppkomst av små vårtor eller blåsor som snabbt expanderar och bildar ulcerationer med svullna, blodfyllda kanter. Sårskikten innehåller ofta nekrotiskt vävnadsmaterial och är mycket smärtsamma. Pyoderma gangrenosum kan vara relaterat till underliggande sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, artrit, hematologiska sjukdomar eller cancer. Sjukdomen behandlas vanligen med immunosuppressiva läkemedel och kortikosteroider för att minska inflammationen och underlätta wound healing.
En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Meckel's divertikel är en medfödd missbildning av tjocktarmen, vilket innebär att en liten säck bildas som sticker ut från tarmslidningen. Detta fenomen sker vanligtvis några centimeter från tygeln (ändtarmens mynning) och är oftast asymptomatisk, det vill säga den orsakar inga besvär hos den drabbade individen. Divertiklet innehåller vanligen rester av fostertarm, vilket kan leda till komplikationer som blödningar, inflammation (divertikulit) eller obstruktion (mekoniumileus hos spädbarn). Meckel's divertikel är den vanligaste medfödda tarmsjukdomen och drabbar cirka 1-3% av befolkningen.

En divertikel är en liten, utbuktning i tarmens vägg, vanligtvis bildad där blodkärl tränger genom muskelvävnaden. De flesta människor har några divertiklar i sin underkäke (colon), och de tenderar att öka i antal med åldern. Divertiklar är oftast små och orsakar inga problem, men ibland kan de bli inflammerade eller infekterade, vilket kan leda till divertikulit. I allvarliga fall kan detta orsaka komplikationer som tarmblödning, ämnesomsättningsrubbningar och hål i tarmen (perforation).

"Oväntade fynd" är ett medicinskt begrepp som refererar till att upptäcka en abnormalitet, sjukdom eller tillstånd som inte var förväntad under en undersökning, behandling eller screening. Det kan handla om allvarliga tillstånd såsom cancer eller hjärtsjukdom, men också mindre allvarliga tillstånd som asymptomatiska cystor eller strukturella avvikelser. Oväntade fynd kan upptäckas under en rutinundersökning, vid behandling av en annan sjukdom eller vid screening för en specifik sjukdom. I vissa fall kan oväntade fynd leda till behandling och övervakning för att förhindra komplikationer eller försämringar av hälsotillståndet.

En hjärnbråck (cerebral herniation) är en allvarlig komplikation som kan uppstå när det intracraniala trycket blir så högt att hjärnbarken eller andra strukturer i hjärnan pressas igenom skallbasens öppningar. Detta kan orsaka skada på hjärnan och vara livshotande. Hjärnbråck kan delas in i olika typer beroende på vilken del av hjärnan som är inblandad och var den pressas ut genom.

Esofagealdivertikulum (plural: divertiklar) är en utbuktning i esofagusväggen, den muskulära rören som för brynolen från matstrupen till magsäcken. Detta är ovanligt jämfört med divertiklar i tarmarna och kan vara till följd av en strukturell svaghet eller ökad tryck i esofagusväggen. De flesta esofagealdivertiklarna är små och orsakar inga symptom, men större divertiklar kan leda till problem som sväljningssvårigheter, inflammation eller födoämneskvarvar i det utbuktade området. Behandlingen beror på storleken och de associerade symtomen, men kan innefatta dietrekommendationer, mediciner eller kirurgi.

Kolondivertikel är utbuktningar av kolons slemhinna som sticker ut genom kolonväggen. De är vanliga, särskilt hos äldre personer, och tenderar att vara asymtomatiska, vilket betyder att de inte orsakar några besvär. Emellertid kan stora divertiklar eller en komplikation som till exempel inflammation eller tarmväggsförträngning leda till symptom som buksmärta, förstoppning, diarré och feber. I sådana fall behöver individen sannolikt få vård av en läkare.

Ciliers defekt, eller ciliopathi, är ett samlingsbegrepp för medfödda sjukdomar som beror på störningar i struktur eller funktion hos cilier, små hårliknande utskott på cellernas yta. Ciliers defekter kan orsaka en rad symtom beroende på vilka organ och system som är drabbade. Exempel på symtom som kan förekomma vid ciliopati inkluderar nedsatt fertilitet, hjärnvätskans onormala samling i hjärnhinnan (hydrocefalus), skelettförändringar och nedsatt leverfunktion.

Ciliers defekt kan vara allvarlig och påverka flera organsystem eller vara mildare med enbart enstaka symtom. Diagnosen ställs vanligen genom kombinationen av kliniska symtom, genetisk testning och undersökningar som elektronmikroskopi och genetisk sekvensanalys. Behandlingen är beroende av vilka organ och system som är drabbade, men kan innefatta mediciner, kirurgiska ingrepp eller symtomatisk behandling.

Polydaktyli är ett medicinskt tillstånd där en individ föds med fler än de normala antalet fingrar eller tår, alltså mer än tio. Det kan vara ärftligt eller orsakas av genetiska mutationer. Polydaktyli delas vanligen upp i två kategorier: preaxial (extra tumme eller stortå) och postaxial (extra småfinger eller lilltår). I vissa fall kan det behöva opereras bort för att undvika problem med funktionen eller smärta.

En magssäckdivertikel (også kendt som en Meckel's divertikel) er en fordybning eller udposning af mavesækkens (magens) indre væg. Det er en congenital patologi, hvilket betyder at den findes ved fødslen. Divertiklet dannes som følge af en ufuldstændig tilvoksning af en del af den embryonale struktur, kaldet vitellointestinal duct, der forbinder fostrets tarm med moderkagen.

Magsäcksdivertikler er relativt almindelige og estimeres at findes hos omkring 1-2% af befolkningen. De fleste bliver aldrig klaget over, da de ikke forårsager nogen symptomer. Imidlertid kan store divertikler eller divertikler, der bliver inficerede, resultere i abdominale smerter, opkast, blødninger og i sjældne tilfælde perforation (hul) i mavesækkens indre væg.

Hvis en person med en magssäckdivertikel udvikler symptomer, kan en kombination af fysisk undersøgelse, blodprøver, billeddiagnostiske metoder som ultralyd, CT-scan eller MR-enterografi og endoskopi anvendes til at stille diagnosen og evaluere om nogen komplikationer er opstået. Behandlingen af magssäcksdivertikler kan variere fra observation og overvågning til kirurgisk fjernelse, alt efter den individuelle patients symptomer, alder og sundhedsstatus.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

Polycystic kidney disease (PKD) är en arvsförändring som orsakar flera cyster (flaskaformade strukturer fyllda med vätska) att bildas i njurarna. Det finns två huvudtyper av PKD: autosomal dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD) och autosomal recessiv polycystisk njursjukdom (ARPKD). ADPKD är den vanligaste typen och orsakas av en genetisk mutation som ärvs från en förälder. ARPKD är sällsyntare och orsakas av en genetisk mutation som båda föräldrarna måste vara bärare av för att barnet ska få sjukdomen. PKD kan leda till njurfunktionsnedsättning, smärta, blod i urinen och i vissa fall levercyster. Behandlingen av PKD fokuserar vanligtvis på att hantera symtomen och komplikationerna som orsakas av sjukdomen.

Ileitis är en allmän term för inflammatoriska tillstånd i tolvfingertarmen (ileum), som är den sista delen av tunntarmen. Det finns olika typer av ileits, inklusive:

1. Crohns sjukdom: En kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba vilken del av tarmarna, men ofta drabbar tolvfingertarmen. Symptomen på Crohns sjukdom i tolvfingertarmen kan inkludera diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
2. Celifaki: En autoimmun sjukdom som orsakas av en överkänslighet för gluten, ett protein som finns i spannmål som vetefrön. Celiaki kan orsaka inflammation och skada tolvfingertarmen, vilket kan leda till symptom som diarré, buksmärtor, trötthet och viktminskning.
3. Bakteriell övervuxning: Ibland kan en övervuxning av bakterier i tolvfingertarmen orsaka inflammation och leda till symptom som diarré, buksmärtor och trötthet. Detta kan inträffa till följd av en störning i tarmfloran eller på grund av en försvagad immunförsvar.
4. Meckels divertikel: En medfött säckliknande utbuktning av tunntarmens slemhinna som kan orsaka inflammation och infektion i tolvfingertarmen. Symptomen på Meckels divertikel kan inkludera buksmärtor, blodig diarré och kräkningar.
5. Terminal ileit: En specifik form av ileits som drabbar den sista delen av tolvfingertarmen (terminalen ileum). Den kan orsakas av en rad olika sjukdomar, inklusive Crohns sjukdom och tuberkulos. Symptomen på terminal ileit kan inkludera diarré, buksmärtor och viktminskning.

Divertikulit er en tilstand der rammer tarmen, typisk colonen, hvor små, foldede sakkeformede strukturer dannes i tarmsvækkelsesprocessen. Disse strukturer kaldes divertikler. Når disse divertikler bliver inficerede eller inflammerede, fører det til divertikulit.

Symptomer på divertikulit kan inkludere smerter i maven (typisk i venstre side af underlivet), opkast, feber, forstoppelse og/eller diarré. Diagnosen stilles ofte ved hjælp af en kombination af fysisk undersøgelse, blodprøver, billeddiagnostik som CT-scanning eller ultralyd. Behandlingen kan omfatte antibiotika, væske og elektrolytter tilskud samt smertestillende medicin. I mere alvorlige tilfælde kan kirurgi blive nødvendig.

Det er vigtigt at bemærke, at divertikulit ikke bør forveksles med divertikel sygdom, som er en mere generel betegnelse for tilstedeværelsen af divertikler i tarmen uden tegn på infektion eller inflammation.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Duodenoskopi är en endoskopisk undersökningsmetod där man använder ett flexibelt, böjligt teleskop, duodenoskopet, för att undersöka tolvfingertarmen (duodenum) och papillan som leder in till gallgången och bukspottkörtelns utförsgång.

Duodenoskopet är ungefär 1 meter långt och har en diameter på cirka 1 cm. På den yttre spetsen finns det en liten kamera som sänder bilder till ett monitor, så läkaren kan se strukturerna inne i kroppen. Duodenoskopet har också verktyg som gör det möjligt att ta biopsier (små prov), avlägsna polypers och utföra andra terapeutiska procedurer.

Duodenoskopi används ofta för att undersöka symptom såsom magsmärtor, illamående, kräkningar, blod i avföringen eller för att diagnostisera och behandla sjukdomar som gallsten, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), pankreatit och cancer.

Crohn's disease is a type of inflammatory bowel disease (IBD) that can affect any part of the gastrointestinal tract, from the mouth to the anus. It is a chronic condition characterized by inflammation, which can lead to symptoms such as abdominal pain, diarrhea, fatigue, weight loss, and malnutrition.

The exact cause of Crohn's disease is not fully understood, but it is believed to involve a combination of genetic, environmental, and immune system factors. The condition often presents with skip lesions, which means that areas of normal tissue are interspersed between areas of inflammation. This can make the diagnosis and treatment of Crohn's disease challenging.

There is currently no cure for Crohn's disease, but various treatments can help manage symptoms and reduce the frequency and severity of flare-ups. Treatment options may include medications such as anti-inflammatory drugs, immunosuppressants, and biologic therapies, as well as surgery in some cases.

If you suspect that you or someone you know may have Crohn's disease, it is important to seek medical attention from a healthcare professional for proper diagnosis and treatment.

Knölros (medicinsk beteckning: Osteochondrosis dissecans, OCD) är en sjukdom som drabbar broskflor på leder och kan orsaka små bräckliga benbitar att lossna från ledytan. Detta sker oftast hos ungdomar under tillväxtperioden och kan ge upphov till smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i den drabbade leden. I vissa fall kan knölros behöva opereras för att förebygga fortsatt skada eller artrit.

Pyoderma gangrenosum (PG) är en sällsynt, icke infektiös hudsjukdom som karaktäriseras av plötslig uppkomst av små blåsor eller sår (ulcerationer) som snabbt ökar i storlek och kan bli mycket stora. Sårerna tenderar att vara extremt smärtsamma, djupa och kan innehålla gula, nekrotiska (döda) vävnader. De flesta fallen av PG uppstår spontant, men det finns också fall där sjukdomen utvecklas som en komplikation till en underliggande sjukdom eller behandling.

PG är ofta associerad med systemiska sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), rheumatoid arthritis, hepatit, diabetes och blodcancer. Den kan också uppkomma som en komplikation till vissa mediciner eller kirurgiska ingrepp.

Sjukdomen är kännetecknad av en överdriven immunrespons och inflammation i huden, men dess exakta orsaker är fortfarande okända. Behandlingen av PG innefattar ofta systemiska mediciner som steroider, immunosuppressiva läkemedel eller biologiska terapier för att kontrollera inflammationen och underlätta läkningen av sårerna.

'Matsmältningssystemet' är ett samlingsbegrepp för de organ och processer som bryter ner föda till näringsämnen, som kan absorberas och användas av kroppen. Detta inkluderar mun, tunga, svalg, magsäck, tolvfingertarm (duodenum), tunntarm (jejunum och ileum) och tjocktarm (colon och rectum). Även levern, bukspottkörteln och gallblåsan är viktiga delar av matsmältningssystemet eftersom de hjälper till med att bearbeta och fördela näringsämnena.

I matsmältningssystemet bryts födan ner mekaniskt genom käkarnas, tarmarnas och musklerna i mag-tarmkanalen samt kemiskt genom enzymer som produceras av bukspottkörteln och gallblåsan. När födan är tillräckligt finfördelad kan näringsämnena absorberas genom tjocka tarms epitelceller och transporteras via blodomloppet till olika delar av kroppen för att användas som energi eller byggmaterial.

Översatt från engelska:

'The digestive system' is a collective term for the organs and processes that break down food into nutrients that can be absorbed and used by the body. This includes the mouth, tongue, esophagus, stomach, small intestine (duodenum, jejunum and ileum) and large intestine (colon and rectum). The liver, pancreas and gallbladder are also important parts of the digestive system because they help process and distribute nutrients.

In the digestive system, food is mechanically broken down by the jaws, muscles in the gastrointestinal tract, and enzymes produced by the pancreas and gallbladder. Once the food is adequately broken down, nutrients can be absorbed through the epithelial cells of the small intestine and transported via the bloodstream to different parts of the body for use as energy or building materials.

'Mag-tarmsystemet' er en betegnelse for det samlede digestive system, der inkluderer munden, spiserøret, maven, tarme, leveren, galdeblæren og bugspytkirtlen. Dette system har ansvaret for at fordøje maden, absorbere næringsstofferne og udskille affaldsstoffer.

Maven er en muskelholdig sak, der modtager maden fra spiserøret og indleder fordøjelsesprocessen ved at sekretere mavesaft, som indeholder enzymer, der bryder ned proteiner. Maven også gemme maden i en periode, så den kan fordøjes bedre.

Tarme er et system af hulrum og rør, der strækker sig fra mavesækkens udgang til anus. De fleste af tarmerne har en indvendig overflade, der er dækket med små fold, som øger overfladen, så organismen kan absorbere næringsstofferne bedre. I tarmene findes også mange forskellige typer af bakterier, som hjælper til at fordøje maden yderligere.

Leveren og galdeblæren er to vigtige organer, der hjælper med at fordøje fedtstoffer. Leveren producerer galdesaft, som indeholder salte og stoffer, der hjælper med at opløse fedtstofferne, så de kan absorberes i tarmene. Galdeblæren lagrer galdesaften og udskiller den ind i tolvfingertarmen, når organismen spiser.

Bugspytkirtlen er et andet vigtigt organ, der producerer enzymer, som hjælper med at fordøje kulhydrater, proteiner og fedtstoffer. Bugspytkirtlen udskiller også insulin, et hormon, der regulerer blodsukkeret i organismen.

Sammen arbejder disse organer for at fordøje maden og absorbere næringsstofferne, så organismen kan vokse og fungere korrekt. Hvis der er problemer med et af disse organer, kan det have en betydelig indvirkning på organismens helbred og livskvalitet.

... och denna divertikel kallas Meckels divertikel efter Johann Friedrich Meckel den yngre, 1781-1833. Meckels divertikel återfinns ... Meckels divertikel (lat. diverticulum Meckeli eller diverticulum ilei) är en rest efter ductus omphaloentericus, som normalt ...
... tillbakabildas normalt tidigt i fosterlivet, och om så inte är fallet kan Meckels divertikel bildas. ( ...
... kan syfta på Meckels syndrom Meckels divertikel - en rest efter ductus omphaloentericu Meckel, Bitburg-Prüm - en kommun ...
... och denna divertikel kallas Meckels divertikel efter Johann Friedrich Meckel den yngre, 1781-1833. Meckels divertikel återfinns ... Meckels divertikel (lat. diverticulum Meckeli eller diverticulum ilei) är en rest efter ductus omphaloentericus, som normalt ...
Meckels divertikel · mesenterialkärlsocklusion · mikroskopisk kolit · Montezumas hämnd · steatorré · tarmsvikt · tarmvred · ...
Definition/betydelse av ockult.
arrow_forward Meckels divertikel arrow_drop_down * arrow_forward Stapelklips orsak till postop ileus efter lap app ...
Inflammation i tarmfickor (divertikulit). Meckels divertikel (rest efter navelsträngen på insidan av bukväggen). ...
En ovanlig orsak kan vara en blödande Meckels divertikel.. Vid invagination är blod i avföringen ett sent tecken och ses endast ...
Meckels divertikel · mesenterialkärlsocklusion · mikroskopisk kolit · Montezumas hämnd · steatorré · tarmsvikt · tarmvred · ...
Meckels divertikel. *Postoperativa peritoneala adherenser. Proktologi. *Analabscess och analfistel. *Analcancer. *Analfissur. * ...